Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Introduktionsföreläsning, Örebro universitet HT 2013 Att skriva PM, rapport och uppsats – hur man gör och till vilken nytta ©Jürgen Degner Socionom, fil.dr. och lektor i socialt arbete, vid Örebro universitet Syftet med föreläsningen…  … att ge några praktiska råd för hur man skriver sin PM/uppsats samt lite kort om opponentskap.  Ni kommer att följa en uppsats väg från start till mål. OBS!   Skriv inte av overheadbilderna – dessa läggs ut på hemsidan. Exemplen är delvis autentiska Föreläsningen skall kunna förstås på alla nivåer Finns det någon klar…  …skillnad mellan en uppsats, rapport och PM?  …det enda som är klart är att…  …gränsen är flytande…  Handlar mer om kravnivå och omfattning än om konkret innehåll.  OBS. Var noga med att lyssna på lärarens anvisningar. En snygg modell Uppsats-/PM-struktur Inledning Teori/centrala begrepp Forskning Metod Resultat Diskussion Ingress Stycke 1 Stycke 2 Stycke 3 Problembeskrivning Kunskapslucka, vad studeras och vad bidrar uppsatsen till. Syfte Frågeställning 1 Frågeställning 2 Frågeställning 3 Expansion och förslag på vidare forskning © Jürgen Degner, 2013 Bilagor Varför skriva rapport/PM/uppsats (hädanefter uppsats)?  Tränas i att tänka och skriva vetenskapligt  Träna förmåga till kritiskt tänkande  Logik – systematik  På ett metodiskt sätt ”lösa” olika problem, frågeställningar /hypoteser (metodologi)  Ligger också till grund för en eventuell framtida forskarkarriär (avhandlingsarbete)  Uppsatsens relevans för både universitetsstudier och arbetslivet…  Det finns mängder av praktiska användningsområden när man väl behärskar strukturen bakom en uppsats – muntligt såväl som skriftligt. Exempelvis:  Utvärderingar – bemötande klient/elev/patient- personal, terapi m.m.  Skriva rättsfall/-utredningar …mera  Organisationen – hur är arbetsplatsen organiserad, och är dess nuvarande organisation den mest effektiva?  Hur påverkar organisationen personalens mående och effektivitet (arbetssituationen)? m.m.  Utredningsarbete – uppdrag och utvärderingar, exempelvis politiska förslag, lagförändringar, nollvisioner, m.m.  Retorik – att förbereda, lägga upp och genomföra en muntlig framställning m.m. ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete 1-30 högskolepoäng, HT 2013 En studie av bristande föräldra-barnsrelationer Författare: Jürgen Degner Handledare: Oscar Larsson Sidhuvud Sammanfattning/abstract (ca 200-300 ord)  Beskriv kort och stringent syfte, ev. tolkningsram (teori/forskning/kurslitteratur/lagtext etc.), metodval, resultat och diskussion/slutsatser.  Nyckelord: ex. föräldrar, relationer, samverkan. Innehållsförteckningen  Titelsida  Sammanfattning/Abstract  Inledning  Studiens tolkningsram  Metod  Resultat  Diskussion  Litteraturlista  Bilagor (ej numrerad) (ej numrerad) 1 2 3 4 5 6 (ej numrerade)  Använd datorn! Inledningen – kort tematisk beskrivning om innehållet  Skriv en kort (bred) introduktion i ämnet (ingress).  Presentera området ni ska skriva om (koppla till forskning/litteratur).  Vilka eventuella brister finns inom ert forskningsområde (nämns ofta i den forskning ni läser – OBS. överkurs på nybörjarnivå).  Avsluta inledningen med syftet med er egen studie. Inledningsexempel  Ungdomar som placeras på institution har ofta psykologiska och sociala problem samt ett normbrytande beteendemönster (t.ex. missbruk, självskadebeteende, kriminalitet). Men vad som gör en att en ungdom utvecklar en normbrytande livsstil är ännu inte helt klarlagt, men forskning visar tydligt att flertalet ungdomar inom institutionsvården har haft en svår barndom med negativa relationer till betydelsefulla personer vilket – trots att dessa vuxna ofta gång på gång svikit sina barn – gör det viktigt att inte bara behandla den placerade ungdomen, utan också försöka att involvera ungdomens anhöriga i behandlingen (se t.ex. Degner & Henriksen 2007; Andreassen, 2003; Levin, 1998). Sammanfattningsvis är det alltjämt viktigt att inte bara studera behandlingsinnehållet på institutionen, utan även hur betydelsefulla individer involveras under behandlingens gång.   1. Ungdomar som placeras på s.k. § 12-hem inom Statens institutionsstyrelses (SiS) regi har ofta saknat ett känslomässigt stöd från sina föräldrar som inneburit att de kunnat utvecklas …  2. Personer i ungdomens sociala nätverk är mycket betydelsefulla för hur ungdomen kommer att utvecklas i livet... (Söderholm Karplan, 2002).  3. Forskning (t.ex. Degner & Henriksen, 2007) inom området visar att institutionerna ofta missar att involvera ungdomarnas föräldrar och nätverk i behandlingen. Problemområde (ofta innan syfte och frågeställningar)  Denna studies utgångspunkt är att föräldrar – oavsett emotionellt förhållningssätt och omsorgsförmåga (se Cederström 1990, Börjeson & Håkansson, 1990) – och personer i det sociala nätverket (jfr Skårner 2002; Arvidsson Bangura & Åkerström, 2000) är betydelsefulla för den unges psykosociala utveckling, vilket kan vara avgörande för att behandlingen på sikt ska lyckas. Syftet  Uppsatsens huvudsyfte är därför att studera hur ungdomar beskriver dels sina föräldrars känslomässiga engagemang, dels betydelsen av kontakten med personer i det sociala nätverket, samt hur dessa personer involveras under behandlingstiden.  Syftet preciseras i följande frågeställningar:  1) Hur upplever ungdomarna föräldrarnas stöd, attityder och ömsesidighet i relationen?  2) Vad karaktäriserar det sociala nätverket, i termer av stöd och emotionellt utbyte mellan de relationer som finns i nätverket?  3) Pågår det en samarbetsprocess mellan dessa personer under institutionstiden och hur ser denna process i så fall ut? Vad är egentligen vetenskap? Studiens tolkningsram Teoretiska utgångspunkter  Människor började på ett tidigt stadium ifrågasätta ”det sunda förnuftet” och det vardagliga – det började bl.a. med t.ex. Thales, Platon, Sokrates m.fl., det gamla Grekland och Italien ca 500 f. Kr. Forskaren Det som ska studeras/tolkas analyseras © Jürgen Degner, 2012 Vad är en teori?  En samlad systematisk – ofta åtminstone för domänen/disciplinen (perspektivet) gemensam – kunskapsmängd (en samling satser) som används för att förutsäga att vissa saker kommer att inträffa, givet att… (t.ex. gravitation)  Man gör ofta en distinktion mellan hypotes (ett påstående på försök) och teori  – polisen har egentligen ingen teori när de säger sig tro veta vem som är gärningsmannen – de har en tanke eller gissning som de vill testa (som i sin tur eventuellt bygger på en teori om gärningsmannaprofilering). För detta uppsatsexempel – relevanta psykologiska teorier  1. Attachment (relationsteori)  2. Nätverksteori (utvecklingsekologi)  3. Miljöterapi…(länkning)  Ibland handlar det främst om relevant kurslitteratur.  …för att kunna analysera empirin/data. Tidigare forskning – och skillnaden mellan teori och ”tidigare forskning”  Den uppsats/PM/rapport som ni skriver är ett exempel på tidigare forskning.  Forskningsöversikter,  vetenskapliga artiklar,  doktorsavhandlingar m.m.  Kom ihåg strukturen  1) Institutionsplacerade ungdomars relationer till föräldrar.  2) Institutionsplacerade ungdomars sociala nätverk.  3) Hur arbetar man på institutionen med att involvera viktiga personer/vuxna. Rollmodeller. Hur använder jag teori och forskning m.m., i uppsatsen – och varför? När du bygger ditt eget hus eller egen bil nästa gång… – kanske behöver du en ritning? Var noga med hur…  … litteratur, teori och tidigare forskning struktureras upp.  Eventuellt behandlas teori och tidigare forskning var för sig eller integreras under teman.  Diskutera alltid med handledaren!  Skriv tematiskt! (eventuella begrepp).  1. Attachment (relationsteori)/relevant forskning  2. Nätverksteori/relevant forskning  3. Miljöterapi…(länkning)/relevant forskning  4. Kurslitteratur. Metod Val av metod Litteraturanförskaffning Källkritik Population och urval Enkät och intervjumanual Datainsamling och bortfall Databearbetning och analysförfarande Validitet, reliabilitet och Generaliserbarhet Etiska reflektioner och metoddiskussion Metod fortsättning…  Motivera ert metodval!  Metodval styrs alltid av syftet! Metod fortsättning…  I exemplet är det kvalitativa analyser som görs av samtliga intervjuer.  Men det finns massor av metodologiska sätt att bedriva studier/forskning:  Kvalitativa (ofta intervjuer – som i detta exempel),  observationsstudier (”wallraffa”),  kvantitativa (ofta enkäter),  registerstudier,  fallanalys,  teoretiska uppsatser, och  litteraturgenomgångar.  I metod kan man använda olika typer av mätinstrument:  personal och/eller kunder Ericsson m.m., kvalitetssäkringmoduler ISO/DIS 9001  (Olika instrument vid exempelvis anställningsintervjuer) Exempel på intervjufrågor     Hur skulle du vilja beskriva förhållandet/relationen mellan dig och din/a föräldrar? (Här avses att diskutera den unges syn på den nuvarande relationen, i termer av hur den unge upplever att föräldern finns som en trygghet, stöd, uppmuntran, om de exempelvis spontant berömmer den unge för olika saker, m.m. Hur skulle du vilja beskriva dina föräldrar – vad är det första du kommer på? (Här anges så många adjektiv som den unge kan komma på – dvs. söt, dum, häftig, snäll etc.) Exempel på instrument vid…  Kvantitativa mätningar     Min kod:………………………………………….. Datum:……………………………………………. Tillsammans med ……………………………………………. kände/känner jag mig:  (0 inte alls, 1 = ganska lite, 2 = ganska mycket, 3 = mycket)              Lekfull Likgiltig Öppen Sansad Kall Nervös Rörd Maktlös Neutral Nöjd Skamsen Varm etc… 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Tänk på att…  Enkäten, intervjumanualen, och observationsmanualen –  anknyts till forskning och/eller teori.  (OBS, överkurs på nybörjarnivå!) Ha en logisk struktur…  …när ni skriver metodavsnittet.  Läs andra rapporter, C-uppsatser, avhandlingar/ vetenskapliga artikeln, forskningsrapporter! Resultat (ev. analys)  Skriv en inledning till avsnittet. Hur tänker ni lägga upp presentationen av resultatet/empiri.  Temana följer företrädesvis samma ordning som frågeställningar och temana i intervjumanualen/enkäten/ observationsmanualen…  Presentera och redovisa intervjuer eller tabeller m.m. i löpande text. Resultat forts…  Ni kommer ihåg:  1. Relationerna till föräldrarna  2. Synen på sitt sociala nätverk  3. Hur uppfattas länkningen Tema 1 (följer första frågeställningen).  Citaten har valts ut under respektive kategori för att ge en så nyanserad bild som möjligt av intervjumaterialet.  Föräldrarnas förhållningsätt (relation) till sina barn  Ungdomarnas egna berättelser om relationen till sina föräldrar (föräldrarnas känslomässiga engagemang) varierar. Från de föräldrar som huvudsakligen beskrivs som omtänksamma med en förmåga att anpassa sig efter den unges behov: Han är snäll. Han ställer alltid upp när man behöver hjälp (flicka G). Bra, vi brukar inte bråka /…/ inga konflikter (pojke E). Det är ju min mamma och alla behöver en mamma (flicka A). Även fast att hon ligger i 40 graders feber och man ber om någonting så gör hon det (pojke C).  Till de föräldrar som beskrivs ha en oförmåga att känslomässigt knyta an till den unge:  Hon ringer till mig när hon vågar, när hon druckit… då kan det komma sig att hon ringer, eller när hon ska skylla på mig för att pappa sitter inne. Hon är missbrukare… kan knappt ta hand om sig själv. Gapar och skriker jämt. Det är alltid kaos... hon har aldrig varit ett stöd (flicka Ö). // Jag har inte pratat med han på tre år. Vi har bråkat mycket, hela tiden. Det är så att min farsa han är sjuk, han är galen. Han tjatar om allt… har slagits… det är en massa grejer. Han flyttar runt, super nästan varje dag (pojke K).  Av citatet ovan framgår att hemmiljön till stora delar är kaotisk för ungdomarna, där de både blir skuldbelagda, och utsatta av våld, av och från sina föräldrar. Att ungdomar som är omhändertagna och placerade på institution har upplevt många negativa erfarenheter är något som bekräftas i flertalet forskningsrapporter (se exempelvis Andreassen, 2003 för en översikt).  På ett teoretiskt plan, och trots att ungdomarna farit illa och beskriver sina föräldrar i negativa ordalag, kommer emellertid ändå föräldrarna livet igenom att vara viktiga för de ungas förmåga att hantera olika händelser framåt – och för att kunna bearbeta sina trauman. Bowlby (1988) menar att…  För att kunna erbjuda en lämplig behandlingsform är det därför viktigt att föräldrarna inbjuds att delta i behandlingen. Detta är något som också påtalas av De Leon (2000) som framhåller… Vid kvantitativa studier  Här redovisas materialet företrädesvis i olika typer av tabeller. Kvinna Man Totalt Cannabis 351 555 906 Heorin x x Tobak x x Totalt x x xxx Tabell 1. Skillnader mellan män och kvinnor rörande användande av beroendeframkallande medel. Var noga med att göra tabellen läsarvänlig och korrekt. Undertexten ska förklara tabellen utan att för den skull upprepa siffrorna igen. Diskussion (och ev. analys)  Uppsatsens huvudsyfte var att…  Börja med att sammanfatta de centrala resultaten.  1. Majoriteten av ungdomarnas berättelser tyder på att föräldrarna brister eller har brustit i grundläggande omsorgsförmåga. I de flesta fall kategoriseras föräldrarna som rejekterade och försummade, och endast i ett fåtal fall betraktas förhållningssättet som nyanserat  2. Det social nätverkets karaktär…  3. Länkningsprocesserna tycks…  …(var noggrann med att alltid koppla tillbaka till tidigare använd litteratur). … analys och diskussion forts.  (var som sagt noggrann med att koppla tillbaka till litteratur).   Analysen får gärna vidareutvecklas (OBS. överkurs) jfr. nedan… 1 a. Bowlby (1969) argumenterar för att psykologiska modeller skapas tidigt hos barn; främst i samspelet till föräldrarna…  Teoretiskt finns det därför anledning att befara att ungdomar som känner sig åsidosatta av sina föräldrar, på sikt får problem med att etablera och vidmakthålla nya positiva relationer till andra människor.  2. Framför allt som deras social nätverk ofta är ödliga med få positiva relationer till andra viktiga personer.  Ungdomarna riskerar därför att alliera sig med kamrater som har samma negativa erfarenheter som de själva. Detta gör att de i högre grad än andra ungdomar riskerar att exponeras för riskfaktorer som bidrar till att de utvecklar kriminella eller antisociala beteendemönster.    3. Detta gör det extra betydelsefullt att arbeta med relationen mellan föräldrar och barn under institutionsplaceringen (se exempelvis Andershed & Andershed, 2005; Cederström, 1990). Litteratur – skriv en korrekt litteraturlista (t.ex. APA-manualen)  Andreassen, Tore. (2003) Institutionsbehandling av ungdomar – Vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia.  Gendreau, Paul. (1996) Offender rehabilitation: What we know and what needs to be done. Criminal Justice and Behavior, 23, 144-161.  Fransson, Paula & Armelius, Kerstin (1996) Psykoterapi för ungdomar med tonvikt på beteendestörningar – en forskningsöversikt. I Beng-Åke, Armelius, Stig. Bengtsson, PerAnders Rydelius, Jerzy Sarnecki & Kerstin Söderholm Carpelan (red.). Vård av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt (s. 40-96). Stockholm: Liber utbildning.  (OBS, kolla upp hur vetenskapliga artiklar, sekundärreferenser, antologier m.m. refereras) Bilagor  Intervjuguider  Enkäter  Observationsmanualer  Brevutskick  Protokoll m.m. Tänk på att…  vara ytterst noggrann med att alltid referera och använda årtal t.ex.  Andersson (1993) hävdar i sin avhandling att…  …varje gång ni använder – och även upprepar källan vid senare tillfälle (i analys, slutdiskussion m.m.).  Ligg inte för nära originalkällan!  Detta betraktas som FUSK! …vidare att tänka på…  Sök vägledning i andra texter vid formuleringar av meningar (extremt viktigt).  Köp och läs ”Svenska språknämnden”.  OBS: Ta hjälp av Språkverkstaden  Lär er att snabbt söka i fulltextdatabaser.  Internationella referenser! Övrigt  Undvik gärna alltförmycket jag-språk i text.  Var saklig i framställningen.  Diskutera endast sådant som har med fakta och empiri – dvs. sparsamt med tyckanden eller onödiga spekulationer/överdrifter Precis när ni trodde mardrömmen var över… Kort om opposition Varför ska man opponera?  Ska idealt borga för kvalitetsutveckling  Oppositionspartier  Läs ordentligt och ställ frågor (framför allt om uppsatsen är svag)  Var inte en besserwisser!  Gå igenom PM:et/uppsatsen tematiskt  – ej sida för sida!!! Uppsats-/PM-struktur Inledning Teori/centrala begrepp Forskning Metod Resultat Diskussion Ingress Stycke 1 Stycke 2 Stycke 3 Problembeskrivning Kunskapslucka, vad studeras och vad bidrar uppsatsen till. Syfte Frågeställning 1 Frågeställning 2 Frågeställning 3 © Jürgen Degner, 2013 Expansion och förslag på vidare forskning Bilagor Tack och lycka till!