Det finns inga omöjliga uppdrag”
SkolLedaren Nyheter: Trögt med digitaliseringen l Förslag på full insyn i friskolor l På din sida: Bra löneutveckling SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING NR 9 NOVEMBER 2015 Lönesatsningen REGERINGEN KOVÄNDER OM SKOLLEDARNA Pisa-resultaten SVENSK SKOLKULTUR FÅR SKULDEN Just nu med Lise-Lott Nilsson ”Det finns inga omöjliga uppdrag” Arbetsmiljöverket slår larm om den höga arbetsbelastningen + HÅRT TRYCK PÅ SKOLLEDARNA NYHETER GÄSTKRÖNIKÖR Monica Kjellman DEBATT BÖCKER Feedback och respons ! ad g å r f r e t f Mest e – så ger du elever effektiv och utvecklande återkoppling Studie efter studie slår fast att feedback är kritiskt för att eleven ska lyckas med sina studier oavsett vilken skolform eleven befinner sig i. Feedback är det formativa verktyg som mest effektivt hjälper oss att nå de komplexa målen i våra styrdokument. Många lärare känner dock att det är allför tidskrävande att ge feedback och att det är svårt att få elever att ta till sig feedback på rätt sätt. Åtskilliga timmar läggs ner på feedback och återkoppling som inte verkar göra så mycket nytta. Utbildningen visar hur man ger effektiv feedback som fungerar, hur återkopplingen ska vara formulerad för att ge effekt och hur man kan hitta tid till att ge feedback. Fortbildning på uppdrag av dig! Vill du veta mer om utbildningen och hur du bokar den till dig och dina medarbetare på skolan? Ring oss på 08-737 68 00. Innehåll i utbildningen: Hur tar vi emot feedback på bästa sätt? För att kunna ge effektiv feedback måste vi förstå hur våra elever tänker och fungerar. I alltför hög grad har vi idag elever som inte kommer till skolan för att lära sig något nytt utan för att visa upp vad de redan kan. De har en statisk bild av sig själva som duktiga eller mindre duktiga i skolan. Feedback på rätt sätt kan visa eleven att den faktiskt kan utvecklas och att eleven själv har kontroll över sin utveckling. Vi studerar hur elever fungerar i feedbacksammanhang och prövar olika sätt att ge feedback. Hur ska effektiv och formativ feedback och respons se ut? Vi lär oss hur formativ feedback ska formuleras och utformas för att ha största möjliga effekt. Kursen tar upp olika typer av feedback och vad måste vi tänka på när vi formulerar vår feedback så att eleven ska ta till sig den. Deltagarna får i en workshop dessutom testa att formulera feedback på mest effektivt sätt. Hur får vi tid till feedback och respons? Många lärare känner att tiden inte räcker till för att ge ordentlig feedback till eleverna. Vi lär oss hur vi kan spara tid med feedback och hur man fördelar den lilla tid man har rättvist mellan eleverna. Vi ger förslag på verktyg och metoder för att få loss tid för effektiv feedback och respons. Obs! Höstens kurstillfällen blev snabbt fullbokade. Vi tar nu emot anmälningar till vårens kurser för lärare och skolledare i grund- och gymnasieskola: Stockholm Kalmar Umeå Malmö Göteborg Utbildare: Jesper Ersgård och Annica Gärdin 15 mars, 21 april 5 april 14 april 9 maj 10 maj Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00 Skolled 9 221x286 Feedback.indd 1 2015-11-09 11:27:28 11:27:28 LEDARE November 2015 LÖNESATSNING. Det är glädjande att skolledarna ska ingå i lönesatsningen, men det är obegripligt att det krävs en lärarlegitimation. Det är hög tid att våra politiker ser skolledarna som en egen profession, skriver Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson. Orimligt krav på legitimation D et är mycket glädjande att regeringen har tagit till sig de lar av våra synpunkter att det är viktigt för utvecklingen av skolan och dess resultat att också skol ledarna inkluderas i lönesatsningen på tre miljarder. Däremot är jag mycket kritisk till att satsningen på skolledarna kopplas till innehavet av en lärarlegitimation. I den promemoria som nu har skick ats ut på remiss, skriver regeringen att även den som har en lärarlegitimation och arbetar med någon form av ledande befattning i skolan, ska omfattas av sats ningen med tre miljarder för nästa år. Det gäller alltså den som är rektor, bi trädande rektor eller förskolechef. Men varför kopplar regeringen sats ningen på skolledarna till legitimations kravet? VI, OCH FÖRHOPPNINGSVIS också regering en, vet att det är ledarskaps kompetens som är det avgörande för skolan resultat. Sveriges Skolledarförbund är det enda förbund som i förhandlingarna med regeringen har drivit att skolledare ska ses som en egen profession. Vårt ab soluta krav var att alla skolledare skulle innefattas av lönesatsningen, utan nå gon som helst koppling till legitimation. Det klargjorde vi i ett särskilt yrkande till regeringen. En för oss självklar för utsättning för satsningens framgång. Regeringen föreslår att skolledare som är legitimerade lärare ska ingå som en grupp i lönesatsningen. I stället för att göra en självklar inklu dering av skolledare i egenskap av en av skolans professioner i lönesatsningen, valde de ansvariga ministrarna att skicka signalen att skolledarna kopplas till lärarlegitimationen. DETTA BUDSKAP SÄNDER de till en grupp skolledare som redan arbetar nästan sex dagar i veckan i snitt. Utan kompensa tion i form av till exempel ferier. Att premiera skolledare lönemässigt för att de är lärare och inte för att de är skickliga ledare är knappast i linje med moderna, individuella löneavtal. Vad värre är, det sänder en signal om att ledarskapet i landets skolor är se kundärt i strävan att lyfta resultatet i landets skolor. I stället för att använda sin, många gånger begränsade, tid till att analysera och utveckla verksamheten på övergri pande nivå, är det viktigare att uppbära en legitimation i stället för ett skickligt ledarskap. Postadress Box 3266 103 65 Stockholm Form och layout Anders Gustafson Editor Publishing Omslagsfoto Magnus Hartman ISSN 0037-6515 Det är förvånande att denna kunskap inte präglat politiska reformer i större utsträckning och då inte minst reger ingens satsning på löner för lärare och skolledare. Jag tror att landets regering, oav sett vilken färg som styr, måste nu och framöver börja prioritera ledarskapet i förskola och skola. Det är hög tid att våra poli tiker ser skolledarna som en egen profession. LEDARSKAPET I FÖRSKOLA och skola är en egen profes sion som står på egna starka ben och ska såväl bedömmas och belönas utifrån skol ledarens uppdrag, arbete och resultat. MATZ NILSSON AKTUELL FORSKNING VISAR att skolledarens indirekta pedago giska ledarskap verkar ha större effekt på elevernas studieresul tat än det direkta pedagogiska ledarskapet. SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund Chefredaktör och ansvarig utgivare Kerstin Weyler kerstin.weyler @skolledarna.se 08-567 06 201 ’’ Jag tror att landets rege ring, oavsett vilken färg som styr, måste nu och framöver börja prioritera ledar skapet i förskola och skola. Det är hög tid att våra politiker ser skolledarna som en egen profes sion. Annonsbokning Lena Elison 08-567 06 210 [email protected] Tryck Lenanders Grafiska TS-upplaga 2014 8 000 FÖRBUNDSKANSLI Vasagatan 48 Ordförande Matz Nilsson Postadress Box 3266 103 65 Stockholm Kanslichef Maria Andrén Bergström Kontakt 08-567 06 200 [email protected] www.skolledarna.se Ombudsman/bitr förhandlingschef Britt Sundström FÖRBUNDSORDFÖRANDE Innehåll Ombudsman Monika Elowson René Wiltoft-Möller Utredare Lena Linnerborg Webbredaktör/ informatör Eva Ahlberg Arbetsrättsliga frågor [email protected] 08-567 06 200 Prenumerationer/ medlemsregister medlemsregistret @skolledarna.se 08-567 06 220 Fax 08-567 06 090 4Nyheter 12 Just nu Lise-Lott Nilsson 14 Reportage Pisa Finsk skolsisu 17 Gästkrönika Monica Kjellman 21Böcker 25 På din sida 26Rast 2 7 Sista ordet NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 3 NYHETER November 2015 Regeringen svängde i l Även skolledare inkluderas i regeringens lönesatsning. Det framgår av promemorian om statsbidrag för höjda löner för lärare och vissa andra personalkategorier som regeringen nu skickat på remiss. Men kravet är för att få del av satsningen är legitimation som lärare eller förskollärare, något som Sveriges Skolledarförbund är kritiskt till. LÖNESATSNING Regeringens plan att satsa tre miljarder på höjda lärarlöner har varit en följetong under sommaren och tidig höst. När det stod klart att skol ledarna inte skulle omfattas av satsningen, beslöt Sveriges Skolledarförbund att lämna förhandlingarna. Besvikelsen var stor att re geringen inte såg skolans le darskap som en viktig faktor för elevers resultat. Det var meningslöst att fortsatta för handlingarna, menade Sveriges Skolledarförbund. Men regeringen gav inte upp för att få med Sveriges Skolle darförbund. Om en skolledare undervisade, skulle det vara möjligt att kunna omfattas av satsningen. Helt feltänkt, menade för Ej uteslutna. Så svarade statsrådet Helene Hellmark Knutsson, ovan, på en av flera frågor på Twitter, om skolledarnas del i Lärarlönelyftet. ALLA FÅR INTE DEL AV REGERINGENS LÖNESATSNING w Vem ska få del av lönesatsningen? w Det kommer inte att tillfalla alla lärare, om regeringsförslaget håller hela vägen. Löneförstärkningen kommer att gå till de lärare, förskollärare och fritidspedagoger som bidrar till en ökad kvalitet i undervisningen och förbättrade kunskapsresultat till verksamhetens utveckling i övrigt. Det gäller personal i förskoleklass till och med gymnasiet. w Det handlar också om att lärarna och fritidspedagogerna visar intresse för och har förmåga att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med sina kolleger och på så sätt förbättrat elevernas studieresultat och måluppfyllelsen i förskolan. bundsordförande Matz Nils son. ATT PREMIERA SKOLLEDARE löne mässigt för att de är lärare och inte för att de är skickliga le dare, kommer inte heller att gynna tillströmningen av nya skolledare, ansåg han (bland annat i ledare i Skolledaren). Överläggningarna med de w Men det stannar inte vid det. De ska också ta ett ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, för särskilt komplicerade undervisningssituationer och vara stöd för nya kolleger och lärarstuderanden. w Utgångspunkten är också att lönerna, också inom förskolan och skolans värld, ska skötas av de förhandlande parterna och satsningen ska inte innebära en inblandning i den ordinarie lönesättningen. w Det här ska inte, poängterar regeringen, ses som en övergång till statlig lönepolitik inom skolan. Källa: Promemorian Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier två lärarorganisationerna fort satte dock och i slutet av okto ber skickades en promemoria, Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier, ut på remiss till ett 70-tal instanser. Satsningen går numera under beteckningen Lärarlönelyftet. I den finns inte krav på nå gon ”undervisningsplikt” för skolledare som kan komma i fråga för satsningen. Legitima tion som lärare eller förskollä rare ja, men inte undervisning. I STÄLLET SKRIVER regeringen att de som kan komma i fråga är de som har legitimation och som ”arbetar i någon form av ledan de befattning i verksamheten och på så vis bidrar till utveck Är du med i lönesatsningen eller inte – detta gäller enligt ut ”Jobbar med undervisning”, ”arbetar i någon form av ledande befattning i verksamheten och på så vis bidrar till utvecklingen av undervisningens kvalitet på olika sätt”, ”skolledare är ej uteslutna om de uppfyller kriterierna”. Beskeden är många vad som gäller om skolledarna och lönesatsningen. w Tidigare besked var att sats ningen skulle omfattas av de skolledare som undervisar, nu står det i promemorian ”arbetar i någon form av ledande befatt ning i verksamheten”, och så vidare. Det innebär alltså inte att skolledare behöver/ska under visa för att komma ifråga? Så här svarar utbildningsdepartementet på – Nej, de måste inte undervi sa, men de ska arbeta med upp gifter som till största del består LÖNESATSNING 4 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 våra frågor genom sin statsek reterare Anders Lönn på mejl. av undervisning eller uppgifter som hör till undervisningen el ler andra uppgifter av pedago gisk natur. w Det statliga rektorsprogram met omfattar alla tillsvidarean ställda rektorer. Där krävs inte någon lärarlegitimation för att genomgå utbildningen – staten ser där rektor som en egen pro fession. Hur hänger det ihop? Skulle inte i så fall också rektorer som går statens utbildning också behöva undervisa? – Vi ser stora utmaningar i skolan där all personal spe lar en viktig roll för att vända kunskapsresultaten och göra läraryrket mer attraktivt. Men när det gäller Lärarlönelyftet är målet att komma till rätta med de sjunkande studieresul taten för barn och ungdomar i grund- och gymnasieskolan och möta den mycket stora lärarbristen. Utifrån det har satsningen ett särskilt fokus på att de som ska få ta del av den lönefrågan Lärarlönelyftet, som nu satsningen på de tre miljarderna nu kallas, ska inte se som en övergång till statlig lönepolitik i skolan, poängterar det ansvariga statsrådet Helene Hellmark Knutsson. FOTO: SOCIALDEMOKRATERNA lingen av undervisningens kva litet på olika sätt”. SVERIGES Skolledarförbund väl komnar regeringens omsväng ning i frågan, men är kritiskt till kravet på att det endast är skolledare med legitimation som kan få del av satsningen. – Skolledare är en egen pro fession, och inte en förlängning av läraryrket, säger Matz Nils son. Det måste politikerna inse. I slutet av december ska ut bildningsdepartementet ha in remissvaren. Sedan blir det en snabb behandling av ärendet i regeringskansliet. Förordningen ska enligt pla nerna träda i kraft redan den 22 mars 2016. KERSTIN WEYLER gt utbildningsdepartementet ska ha arbetsuppgifter som till största del består av undervis ning eller uppgifter som hör till undervisningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur. w Ser utbildningsdepartementet skolledarnas uppdrag som en självständig profession? I svar från statsrådet Hellmark Knuts son på Twitter på frågor om vilka som omfattas framgår att den som ska komma ifråga är den som ”jobbar med undervisning”? Vad betyder det? – Att vara skolledare är en tydlig och viktig yrkesroll. Det som avses med det som sagts på Twitter, med sin teckenbe gränsning på 140 tecken, är lite längre uttryckt ”de ska arbeta med uppgifter som till största del består av undervisning eller uppgifter som hör till undervis ningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur.” Sedan ska de uppfylla kriterierna och ha legitimation. KERSTIN WEYLER I KORTHET Kräver mer tid för nationella prov REMISSVAR. Ge längre tid för lärarna att tid att bedöma nationella prov. Skicka ut bedömningsanvisningar så fort proven är gjorda, och inte först efter sista provtillfället. Det skriver Sveriges Skolledarförbund i ett remissvar till Skolverket om datum för nationella prov läsåret 2016/2017. Datumen i sig har förbundet inget att invända emot. Däremot vänder sig det ”kraftfullt” emot att alla bedömningsanvisningar skickas ut först när alla provtillfällen är över. För de nationella proven i matte skulle det innebära extremt kort tid för lärarna att bedöma proven och för eleverna liten chans att komplettera sina kunskaper inför betygssättningen, eftersom det sista provtillfället är 26 maj för våren, menar förbundet. Det finns en risk, om inte tillräcklig tid ges för lärares bedömning och elevers tid att komplettera, att förtroendet för nationella prov kan urholkas. Och för övrigt, skriver Sveriges Skolledarförbund, bör nationella prov digitaliseras som mycket som det går och så fort som möjligt. ’’ Nu föreslår Skolverket en ny mo dell. Behoven ska – hör och häpna – få styra också hur statens anslag till skolorna fördelas. Utbildningsminis tern är entusiastisk. Nu återstår bara att se hur länge han lyckas hålla tillbaka driften att lansera Fridolinpengar till nya projekt i skolan. Ingvar Persson, Aftonbladets ledarsida. Vuxna svenskar bäst på engelska ENGELSKA. Bäst i klassen på engelska. Äntligen en glädjande nyhet i det stora utbudet av internationella kunskapsmätningar. Svenska vuxnas engelskunskaper är bäst i världen. Det är språkföretaget EF Education som sammanställt en rapport över engelskkunskaperna i världen – för alla oss som inte har det som modersmål. 910 000 vuxna i 70 länder har gjort testet och svenskarna är bäst, tätt följda av holländare och danskar. Svenska män har något bättre kunskaper än svenska kvinnor, som i övriga världen är bättre än männen att tala engelska. Ju yngre desto bättre kunskaper och allra bäst är 18–20-åringar i Sverige. Experimentell metod gav bättre betyg NTA. Bättre betyg i fysik med NTA, naturvetenskap och teknik för alla. Elever vars lärare i grundskolan använt metoden NTA, fick bättre betyg i de nationella proven i fysik 2009 och 2010 än de som inte fått tillgång till NTA, visar en utvärdering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Däremot kunde inte motsvarande resultat säkerställas för biologi och kemi. NTA, som används i cirka 130 kommuner i landet, är en metod för ett mer experimentellt arbetssätt i naturvetenskap och teknik och har en amerikansk förebild. Det introducerades 1997 i Sverige. NTA bedrivs numera av NTA skolutveckling med 155 medlemmar, varav 124 är kommuner. NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 5 NYHETER ”Mycket att göra, hela tiden” Arbetsmiljöverket slår larm om skolledarnas arbetsbelastning Skolledarna i Sverige har generellt en mycket hård arbetsbelastning, konstaterar Arbetsmiljöverket som kommit halvvägs med sin stora inspektion av arbetsmiljön i skolan. ARBETSMILJÖ För fem år sedan uppmärksammades stort rek torers arbetsmiljö i en omfat tande och uppmärksammad rapport. Då handlade det om rektorer i Västra Götaland. Arbetsmiljöverket konsta terade att arbetsgivarna inte i tillräcklig omfattning eller systematiskt uppmärksammat signalerna om en hög arbets belastning, ohälsa och stress bland rektorer. Erfarenheterna från den inspektionen fanns med när verket beslutade om en stor inspektion av arbetsmiljön i skolan som inleddes för två år sedan. Skolan är, konstaterar även Arbetsmiljöverket, lan dets största arbetsplats. Senast verket gjorde en stor inspektionsinsats av skolan, handlade det mycket om den faktiska arbetsmiljön, till ex empel i slöjdsalar. BULLER OCH VENTILATION, hot och våld, är några av cirka tio riskområden som inspektionen nu frågar om, men framför allt står det systematiska arbets miljöarbetet i fokus för inspek tionerna. 30 procent av landets skolor inspekteras. – Det är arbetsmiljöarbete i termer av skriftliga rutiner, skriftliga handlingsplaner, skriftliga riskbedömningar, ru tiner för uppföljningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet och för utredningar av olycks fall och tillbud, beskriver Adam Jansson, projektledare för ver kets skolinspektion, och han betonar särskilt ordet skriftligt. – Många rektorer svarar att det här gör vi redan, säger Adam Jansson och tillägger att skolan är en mogen arbets miljöbransch, till skillnad från många andra arbetsplatser. – Men att ha dokumenterat och ha handlingsplaner att ar beta efter, där har det brustit en hel del. TANKEN MED BETONINGEN på do kumentation är att arbetsmiljö frågorna ska uppmärksammas, men också att något faktiskt ska ske för att förebygga olyck or och tillbud och skapa en bättre arbetsmiljö för elever och anställda. Adam Jansson tar exempe let med dålig ventilation. Det är en fråga som många skolor uppmärksammat länge, men där dokumentationen brister, till exempel om hur länge pro blemet varat. Handlingspla ner saknas där ansvaret för att Rektor/chef att hyra och/eller rekrytera! Kompetenta skolledare/chefer att hyra, för kortare eller längre tid, i hela Sverige! Telefon: 08-545 160 20. E-post: [email protected]. Hemsida: www.kunskapsbolaget.se. … utvecklar ledare och organisationer 6 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 komma till rätta med proble men fästs på pränt och ingen uppföljning har gjorts. När en inspektion inleds i en kommun eller hos en fristående huvudman, startar det med ett möte med förvaltningen, eller styrelsen, eller motsvarande. Det är då arbetsmiljön för skol ledarna kommer upp i första hand. OCH NÄR NU halva inspektionen är genomförd kan Arbetsmiljö verket se några generella drag i skolledarnas arbetsmiljö. – Skolledare har en mycket hård arbetsbelastning, konsta terar Adam Jansson. De har mycket att göra, hela tiden. I ett och samma uppdrag finns en stor variation av upp gifter. Arbetsmiljöverket kon staterar också att skolledare har många underställda, precis som också Sveriges Skolledar förbund uppmärksammat. Någ ra har runt ett 50-tal under ställda, andra mellan 20 och 25. Den som hade flest anställda, och som Adam Jansson mött, var chef för 80 personer. – Det får en att fundera. Om rektor är stressad, kan man ha sina dubier om den egna förmågan att arbeta med det förebyggande arbetet med sin personal. Om chefen har en stressig situation – och det har vi märkt att han eller hon har – kan man få en känsla av att det är svårt att hinna med att jobba tillräckligt förebyggande. EN ANNAN IAKTTAGELSE som Adam Jansson gjort, liksom andra som tittat på skolledares arbetsmiljö, är den stora mäng den av inkommande mejl och telefonsamtal som en skolledare har att hantera. Några förvalt ningar har försökt lösa proble men med en central enhet som tar hand om de flesta samtalen och mejlen, men många rekto rer har mejladress och telefon nummer klart synliga på hemsi dan för alla att ta kontakt. Den här området skiljer sig klart sedan den senaste inspek tionen 2007–2008. Vid mötena med skolledar nas närmaste chefer, ställer in spektionen frågor om hur man jobbar med just skolledarnas arbetsmiljö, hur den undersöks och vilka riskbedömningar som görs. Särskilt med betoning på stress och arbetsbelastning, våld och hot. Det finns en medvetenhet om skolledarnas arbetsmiljö, me nar Adam Jansson, men det är svårt att säga om det blir några verkningsfulla förändringar. HAR NÅGON FÖRVALTNING eller motsvarande fått ett påpe kande, återkommer Arbets miljöverket efter ett halvår för att följa upp. Då får verket till exempel ta del av vissa hand lingsplaner som till exempel tar upp handledning, eller att en biträdande rektorstjänst har tillsatts. Det sker i skriftlig form på det sätt som efterfrågats, men om det sedan får kvalitativa förbättringar ligger inte i ver kets uppdrag att återigen följa upp. När det gäller skolledarnas arbetsmiljö, liksom alla and ra arbetstagare inom skolan – elever och lärare och annan personal – är Arbetsmiljöver kets stora fokus att med syste matik komma tillrätta med inte minst den psykosociala arbets miljön. INSPEKTIONEN FORTSÄTTER även under 2016, och den slutliga rapporten är klar första halv året 2017. Och sedan lär det dröja innan skolan får stor uppmärk samhet igen av Arbetsmiljöver ket med en omfattande inspek tion. Det finns många andra branscher som står på tur, till exempel socialsekreterarna som ska få sin arbetsmiljö in spekterad nästa år. KERSTIN WEYLER – Det är viktigt att arbeta förebyggande och därför är det systematiska arbetsmiljöarbetet så viktigt, säger Adam Jansson, ansvarig projektledare på Arbetsmiljöverket för den stora skolinspektionen. FOTO: MAGNUS HARTMAN INGEN FÖRSKOLA NY FÖRORDNING w Förskolan finns inte med i den stora inspektionen den här gången. Skälen är resurser, men också att förskolebarn, till skillnad från elever från förskoleklassen och uppåt, inte klassas som arbetstagare och inte har några ”arbetstagarombud”, så som elevombuden. Däremot besöktes förskolor under oktober månad då inspektioner på arbetsplatser med förmodad stress gjordes. w Förskolan har annars nästan allt som utmärker en arbetsmiljö där fler problem kan finnas – tunga lyft, buller och komplicerad organisatorisk arbetsmiljö. Kombinerat med ett stort antal kvinnliga anställda, som i större utsträckning än män kan få problem med hälsan av de här orsakerna. w Efter oktoberkampanjen kunde Arbetsmiljöverket konstatera att över hälften av inspekterade förskolor brister i att kartlägga risker och upprätta handlingsplaner för att minska påfrestningarna för personalen. Buller är en stor stressfråga för förskolan, liksom brist på tid för att möta stora behov hos barnen. w Den 31 mars 2016 börjar Arbetsmiljöverkets nya regler för den psykosociala arbetsmiljön att gälla. w Det är första gången som en särskild föreskrift tar sikte på den psykosociala arbetsmiljön. w De nya reglerna sätter tydliga krav på chefer och arbetsledare att känna till hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det ska finnas förutsättningar för cheferna att omsätta i praktiken det man har lärt sig. w Arbetsuppgifter och befogenheter som läggs på de anställda får inte leda till ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren måste i så fall minska på arbetsuppgifterna, prioritera om, öka bemanningen och ge möjlighet för arbetstagare att återhämta sig, med mera. Det handlar också om det ska vara klart och tydligt för alla vad som ska göras och hur, vilka befogenheter man har och vilket resultat som förväntas. w Den nya föreskriften heter Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:14. Vill du veta hur man kan förbättra ljudmiljön i skolan? Jag heter Jonas Christensson och vet hur man skapar bra ljudmiljöer i skolan. På www.ljudskolan.se får du tips och råd om hur man kan förbättra arbetsmiljön i skolan. Vill du lära dig mer om hur ljud påverkar elever och lärare så finns det en separat utbildningsdel som heter “Ljudfakta”. Vi ses på ljudskolan.se! Skolledaren_½ sida_191x120 mm_8+9+10_2015.indd 1 Besök g ljudsk ärna olan.s e LjudSkolan JONAS LJUDBLOGG 2015-10-05 11:43:21 NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 7 NYHETER Trögt för skolans digitalisering Bara 12 procent av skolledarna har en vision för ikt i skolan Skolans digitalisering – hur långt har vi kommit? Det frågar sig Sveriges Kommuner och landsting, SKL, i en ny rapport med samma namn. Inte så långt som väntat, är slutsatsen. LIKA SKL har i projektet Lika, it-tempen för förskola och skola, tagit fram ett skattnings verktyg som den här gången landets rektorer har använt. Inom en rad områden har de skattat hur långt ikt-utveck lingen har kommit. Mycket är på gång, men rätt få rektorer kan till exempel rap Mötesplatsen för Sveriges viktigaste chefer Vi ses på Nordiska Skolledarkongressen! 15–16 mars 2016, Svenska Mässan Göteborg Anmäl dig på www.skolledarkongressen.se ETT SAMARRANGEMANG AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK portera om man har en förank rad och kommunicerad vision om införandet av och strategin för ny teknik i skolan. Endast 12 procent av rektorerna skattar att man kommit så långt. 58 procent skattar att man nästan är där, men nästan en tredjedel av rek torerna (30 procent) säger att det är planerat, alternativt inte planerat. Rätt bekymmersamt, konstaterar SKL i sin rapport. DRYGT HÄLFTEN AV rektorerna redovisar att man har en väl dimensionerad internetanslut ning, 39 procent säger sig snart vara där alternativt att det är påbörjat. Fyra av fem pedagoger har tillgång till en egen dator och nästa lika många använder dem dagligen i sitt arbete. En tredjedel skattar att elev erna har en god tillgång till datorer och 46 procent att man nästan är där. Det innebär att 20 procent av landets elever inte har en god tillgång på datorer. HUR STÅR DET då till med kom petensen i landets skolor, om rektorerna får uppskatta situa tionen? En fjärdedel av pedagogerna har goda kunskaper i så kallade kontorsprogram (e-post, ka lender etcetera), resten är näs tan där, eller har påbörjat. En tredjedel har goda kunskaper i källkritik och informationssök ning och de övriga är snart där också. 42 procent av specialpe dagogerna har goda kunskaper att använda kompensatoriska it-verktyg i sin undervisning för elever som är behov av särskilt stöd, och nära hälften av dem är nästan där. DET SER LITE bättre ut med an vändning av e-post, det gör nästa alla pedagoger, men rek torerna uppskattar att det är bara 23 procent av pedagoger och elever som använder en va riation av digitala lärarresurser i vardagliga lärsituationer. Om man lägger ihop rekto rernas skattningar om uppnåd da mål, och nästan uppnådda och planerade, kommer man fram till att det rör sig om cirka tio procent har varken börjat eller har planerat börja i något avseende. KERSTIN WEYLER Fotnot: Lika, som står för led ning, infrastruktur, kompetens, användning, är ett skattnings verktyg, och inte, poängterar SKL, en utvärdering. I augusti i år hade 202 kommuner ett så kallat kommunkonto. Verk tygets målgrupp är rektor och projektet har en egen hemsida, lika.skl.se. ’’ 20 procent av landets elever har inte en god tillgång på datorer. - konferensen ”Att vara ledare i dagens skola” Drömjobb eller harakiri? Hotell Hilton Slussen Stockholm, 1-2 februari 2016 För mer information och anmälan se www.sigys.se 8 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 För en bättre och tystare lärmiljö Bygg bort buller! Oönskade ljud i klassrummet stör och stressar mer än man tror. I högljudda miljöer försämras allt från effektiviteten till koncentrationen, några av de viktigaste delarna i inlärningsprocessen. Vi på AJ Produkter vill skapa en bra lärmiljö för alla. Därför erbjuder vi ett stort sortiment av ljudabsorberande paneler, tavlor och skärmar som effektivt håller ljudnivån nere. Bygg bort buller och ge eleverna bästa förutsättningarna för att lyckas – en bättre och tystare lärmiljö, helt enkelt! Ljuddämpande Panel QS. Frimeko har bytt namn till AJ Offentlig Interiör. Se hela vårt sortiment för offentlig miljö på ajprodukter.se eller kontakta oss på 035-180 880. ajprodukter.se NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 9 NYHETER Förslag: Full insyn ska gälla även i friskolor Offentlighetsprincipen ska också gälla fristående skolor. Det föreslår en nu utredningen om ökad insyn i friskolorna. OFFENTLIGHET I uppgörelsen i maj 2013 om fristående skolor, var en av frågorna som dåva rande alliansen och oppositio nen blev överens om, att utreda om även fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprin cipen. Regeringen tillsatte en utredning och nu har den kom mit med sitt förslag. Offentlighetsprincipen reg leras i offentlighets- och sekre tesslagen, OSL, och ger alla rätt att ta del av allmänna handling ar hos myndigheter. OM UTREDARENS FÖRSLAG går igen kommer det också att gälla fristående skolor. De kommer i så fall att jämställas med de kommunala skolhuvudmännen. De fristående skolorna blir alltså tvungna att tillämpa arkiv lagen som kräver att allmänna handlingar bevaras och arkive ras för att vara tillgängliga. UTREDAREN, FÖRRA justitierådet Marianne Eliasson, föreslår också att om offentlighets principen införs, finns det inte längre något behov av särskilda skrivningar i skollagen om den kommunala huvudmannens rätt till insyn i den fristående skolan. Det blir även en förändring i 13 kapitlet, 2 paragrafen i OSL, om utredningens förslag går igenom. Det kommer att innebära att anställda och uppdragstagare kommer att omfattas av det så kallade meddelarskyddet. Det betyder att de kan vändas sig till massmedia om missförhål landen utan att riskera något från arbetsgivaren. FÖR ARBETSGIVAREN GÄLLER det så kallade efterforskningsför budet – förbudet för en före trädare av en myndighet (som friskolan alltså föreslås bli) att försöka ta reda på vem som har lämnat uppgifterna till media. Anställda ska alltså utan risk kunna berätta för en journalist om verksamheten. De nya bestämmelserna före slås träda i kraft den 1 juli 2017. Nu skickas utredningen ut på remiss. Senast den 5 februari nästa år ska remissinstanserna, däribland Sveriges Skolledar förbund, svara. KERSTIN WEYLER I KORTHET Union to union: Rör inte vårt bistånd BISTÅND. En halvering av biståndet skulle bli förödande. Biståndsorganisationen Union to Union vädjar, liksom flera and ra biståndsorganisationer, till regeringen att inte använda 20 miljarder av biståndet för flyktingmottagandet i Sverige. LO, TCO och Saco bildade i våras biståndsorganisationen Union to Union och dess uppdrag är att stödja och samordna centralorganisationerna och medlemsförbunden i det internationella fackliga utvecklingssamarbetet. Union to Union ersätter den tidigare LO-TCO biståndsnämnd. Försenad utredning om politik i skolan POLITIK. Utredningen om politisk information i skolan, som bland annat utreder politiska partiers närvaro i skolan, skulle ha lämnats i oktober. Nu kommer dess betänkande först i januari 2016. HBTQ, NORMER & MAKT FÖR ÅRSKURS 7–9 OCH GYMNASIET Ett klassrumsmaterial om sexuell läggning och könsidentitet med ett historiskt perspektiv som tydliggör förändringar av normer och rättigheter. Syftet är att motverka homofobi och transfobi i skolan. HBTQ, NORMER & MAKT, ger dig som lärare verktyg att låta dina elever diskutera och reflektera över den inte helt lätta frågan om rätten att vara den en är. Materialet består av en tidslinje, personberättelser, övningar, quiz, filmklipp och fördjupningstexter. Du hittar materialet på: www.levandehistoria.se/hbtq. MED LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN ARBETAR VI FÖR DEMOKRATI OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. FÖR LÄRARE OCH ELEVER. skolledarna_FLH_191x120 okt.indd 1 10 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 2015-11-04 10:11:19 Nyanlända i skolan Nyhet! Den ökade invandringen, särskilt av barn och unga, innebär idag en stor utmaning för skolan. Sverige har en lång tradition av invandring men det är först efter millennieskiftet som frågan om skola och migration fått aktualitet. Efter Skolverkets utvärdering av hur skolor tar emot asylsökande barn tillkommer från och med 1 jan 2016 en ny lag med syfte att ge samtliga nyanlända elever samma rättigheter oavsett kommun man bosätter sig i. Den här boken behandlar just nyanlända barns och ungdomars rättigheter i asylprocessen och de nya bestämmelser i skollagen om nyanlända elevers rätt till utbildning. Författarna Anderz Andersson, Sara Lyrenäs och Linda Sidenhag är verksamma vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet och knutna till Centrum för skolledarutveckling. Läs mer om boken på gleerups.se NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 11 JUST NU …med Lise-Lott Nilsson Lise-Lott Nilsson tog över som rektor på Värner Rydénskolan i mars 2015. Det är en F–9-skola med cirka 500 elever i Malmö. En dag i slutet av februari stängde skolan på grund av hot och våld. Sedan dess har många åtgärder satts in. För mig finns inga omöjliga uppdrag ” När jag kom till Värner Rydén skolan i mars förekom konflikter, hot, våld och förstörelse dagli gen. På grund av sjukskrivningar var bara hälften av lärarna behöriga. Både skolled ning och personal sprang på alla bollar och släckte bränder. Arbetsbördan var övermäktig och de kunde inte jobba stra tegiskt och långsiktigt. I juni var 48 pro cent av eleverna behöriga till gymnasiet. Jag var tidigare rektor under liknande förhållanden på Rosengårdsskolan. För mig finns inga omöjliga uppdrag. Jag är envis och blir provocerad när folk säger att saker inte går. Det gäller att se kraften och möjligheterna i organisationen. Det första jag gjorde på Värner Rydénskolan var att pinpointa de elever som ställde till oreda. En handfull elever förflyttades till andra skolor, skoldaghem och stöd på an dra platser. Vi fick också extra resurser av förvaltningen och kunde anställa två ku ratorer som gjorde utredningar. 12 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 Jag gjorde en sammanställning av till synsrapporter från Skolverket, arbetsmil jöinspektioner, brandskydd och vår egen kvalitetsutvärdering och hade ett stormöte med personalen. Vi kom fram till sex områ den för en högre måluppfyllelse och tryg gare skola. Nummer ett var en tydlig orga nisation med rutiner, struktur, ansvarsför delning och systematisk uppföljning. Jag har skapat en organisation med behöriga lärare, en tredjedel av persona len är ny, förstärkt elevhälsan och tagit in andra kompetenser som logoped och ikt-pedagog. Jag har också tagit hjälp av Centrum för pedagogiskt inspiration för att utveckla ledarskapet hos personalen. Vi samarbetar även med Stiftelsen Läx hjälpen i projektet En biljett till framti den som finansieras av bostadsbolaget MKB. Vi hade inte haft resurser att er bjuda läxhjälp i den här omfattningen an nars, och jag menar att MKB tar ett sam hällsansvar tillsammans med skolan. Läxhjälparna har ett tätt samarbete med min personal. De elever som deltagit har i snitt höjt sitt meritvärde med 60 po äng, från 99 till 159 poäng, och 78 procent har gått vidare till nationella gymnasie program. Vi har även flera frivilliga kraf ter som hjälper till med läxhjälp. Min kraft kommer från att jag tycker om att jobba med ungdomarna och tror att jag kan göra skillnad. Våra elever har säm re socioekonomiska förutsättningar och vi kan kompensera det genom utbildning och se till att de kommer vidare i livet. MALMÖ STAD HAR ett socialt index som ger oss högre skolpeng och därmed möjlighet till ökad personaltäthet och extra resur ser. Det roligaste på Värner Rydénskolan är att förändringen har gått så fort, jag vå gar knappt tro det. Eleverna är lugnare, tryggare och börjar hitta tillbaka till motivationen. ” BERÄTTAT FÖR JENNIE AQUILONIUS V w Skolledare Vårens konferensnyheter Till våren sjösätter vi två helt nya konferenskoncept riktade till lärare och skolledare som arbetar i årskurs 1-3 respektive 4-6. Läs mer om konferenserna och anmäl dig på www.lararfortbildning.se. Konferens för hela arbetslaget. Gå fyra så bjuder vi rektor! ! t e h y N Rikskonferens för lärare i åk 1-3 Rikskonferens för lärare i åk 4-6 Stockholm 6 april • Göteborg 13 april Stockholm 7 april Malmö 20 april • Umeå 26 april • Kalmar 10 maj Göteborg 14 april • Malmö 21 april Konferensens programpunkter: Konferensens programpunkter: • Hur når skolforskningen klassrummet? • Hur utvecklar vi undervisning i de yngre åren så att elevernas lärande ökar? • Ger vi eleverna chansen att träna på rätt saker? • Hur får du eleverna att lyssna? • Individualiserad undervisning – hur räcker du till som lärare? • Mångfald eller enfald? • Att utgå från elevernas förståelse – vägen till ökat lärande och högre motivation • Hur blir undervisningen angelägen? • Hur når skolforskning klassrummet? • Hur gör vi eleverna delaktiga i bedömningsprocessen? • Mångfald eller enfald? I samarbete med: Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00 Skolledaren nr 9_221x286_HELSIDA_RK 1-3 + 4-6.indd 1 NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 13 2015-11-05 11:48:39 PISA Forskarens kontroversiella teori om de svenska Pisa-resultaten: VÅR SKOLKUL KAN VARA FEL Fler elever med utländsk bakgrund förklarar de försämrade svenska Pisa-resultaten, menar ekonomen Gabriel Heller Sahlgren. Men han funderar på om det finns andra förklaringar – den svenska skolkulturen till exempel. D TEXT KERSTIN LÖÖV e svenska Pisa-resultaten har sjunkit, och mer 2009–2012 än tidigare på 2000-talet. Ekonomen Gabriel Heller Sahlgren har kommit fram till att en del av förklaringen kan vara att vi på senare år fått fler elever med utländsk bakgrund. Gabriel Heller Sahlgren, ekonom och samhällsforskare, knuten till In stitutet för näringslivsforskning och forskare vid London School of Eco nomics, har med statistiska metoder funnit att det svenska resultatfallet till en del kan knytas till förändringar i elevsammansättningen. Proportionellt är elever med svensk bakgrund färre 2012 än 2000. (År 2000 hade enligt SCB 77 procent av 15-åringarna i Sverige svensk bak grund. Enligt SCB:s definition hade den gruppen krympt till 70 procent 2012.) Resultatsänkningarna ser olika ut i de olika PISA-ämnena. I matematik är sänkningen inte lika stor som i läsför ståelse. Störst är den i naturkunskap. GABRIEL HELLER SAHLGREN menar att det har att göra med att naturkunskap är ett ämne som kräver mest i både läsförståelse och ämneskunskaper. När han matematiskt/statistiskt ut 14 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 går från resultatet år 2000 och jämför det med resultatet 2012 kan, i snitt, 29 procent av resultatfallet ”förklaras” av, eller i varje fall kopplas till de faktiska förändringarna i elevsammansättning. De 29 procenten som han kommer fram till i sin statistiska analys härrör dels från resultatgapet mellan elever med svensk och utländsk härkomst, dels med det större resultatfall som man kan konstatera hos elever med utländsk bakgrund. ”Elever med svensk härkomst” definierar han som elever som har åtminstone en förälder som är född i Sverige och där eleven dessutom för det mesta talar svenska hemma. RESULTATFALLET ÄR STÖRRE mellan åren 2009 och 2012 än tidigare. För den perioden kommer Sahlgren fram till att elevsammansättningen står för hela 43 procent av fallet om man ser till den genomsnittliga försämringen i alla tre PISA-ämnena. Separerar man de olika ämnena skulle 62 procent i naturvetenskap, 45 procent i läsförståelse och 29 pro cent av fallet i matematik ha att göra med den förändrade elevsammansätt ningen. Resultatet för elever med svensk härkomst har också fallit, men inte lika mycket som för elever med ut ländsk bakgrund. Det finns inga bra studier över hur elever med svensk bakgrund kan ha påverkats av att elever med utländsk bakgrund blivit fler, menar han. TEORETISKT SKULLE DET, enligt Heller Sahlgren, kunna finnas två mekanis mer. Det ena skulle vara att resur serna som läggs på elever med svensk bakgrund minskat. – När elever med flyktingbakgrund kommer är det klart att de behöver mer resurser, bland annat med tanke på språket. Och då kan det hända att resurser omfördelas från elever med svensk bakgrund. En annan mekanism, ”kamrat effekten”, som han nämner, tror han inte på. Han menar att den kan upp vägas av ”rankingeffekten”. Den innebär att en elev kan skatta sig som duktigare än han är om det inte finns så många andra elever i klassen som utmärker sig. Och tvärt om – en elev kan tappa i både självför troende och ambitioner om det finns ”för många” andra elever på samma nivå. Om fler svaga elever eventuellt skulle kunna ha en effekt på klass rumsklimatet och därmed på under visningens kvalitet, tar ha annat än indirekt. FRISKOLORNA HAR BLIVIT fle den segregation som det ( endesegregationen) bidra kunna vara en orsak till d Pisa-resultatfallet tror int Sahlgren på. I Timms har, säger han ”sjunkit långsammare i ko där det finns fler friskolor Men är det inte så att m för friskolor blir säkrare i ner med fler socioekonom föräldrar, som i storstäder etableras det fler friskolor ekonomiskt starka föräldr eleverna i en skola ger för för goda studieresultat? Friskolorna kan ha ”en på segregationen mellan e invandrarbakgrund och s grund, men inte nödvänd sultaten, hävdar han. – Det kan mycket väl va regation kan ha en positiv resultaten. – Vissa skolor kan vara elever som är underpreste andra skolor för elever so presterande. Det finns, menar han, ” ULTUR ELET valitet, tar han inte upp rekt. HAR BLIVIT fler men att ion som det (utöver bo tionen) bidragit till skulle n orsak till det svenska fallet tror inte Heller ar, säger han, resultaten sammare i kommuner fler friskolor”. inte så att marknaden blir säkrare i kommu socioekonomiskt starka m i storstäderna, och då fler friskolor? Fler socio starka föräldrar bakom skola ger förutsättningar ieresultat? a kan ha ”en liten effekt” onen mellan elever med kgrund och svensk bak nte nödvändigtvis på re dar han. mycket väl vara så att seg ha en positiv effekt på lor kan vara bra för r underpresterande och för elever som är hög menar han, ”avarter” Gabriel Heller Sahlgren sticker gärna ut hakan i debatten om de svenska Pisaresultaten. bland aktiebolagsdrivna friskolor, som har som koncept att ha lägre lärartät het och mer eget elevarbete, men det bör inte botas med ett avskaffande av det fria skolvalet. Nackdelar med konkurrens mellan skolor ska inte åtgärdas med ett avskaffande av skol marknaden. Riskerna med föräldrars försök att påverka betygen skulle man, enligt Heller Sahlgren, kunna komma åt ge nom en annan ordning för betygsätt ningen. Han tycker vi borde ha ett cent raliserat system med diagnostiska prov som via en kontrollerad fördel ning skickades till andra skolor för anonymiserad bedömning. Det skulle ge lärarna underlag för stödåtgärder. Merarbetet med de externa proven skulle kompenseras av mindre behov av prov i den egna skolan. – Som det är i dag vet vi ju egentli gen inte ens hur eleverna presterar på de nationella proven. I ENGLAND HAR det svenska systemet med fritt skolval och skattefinansiera de och samtidigt vinstdrivande frisko lor inte så gott rykte. Gabriel Heller Sahlgren delar inte den skepsisen. Han är knuten till en tankesmedja, Centre for Market Reform of Edu cation, som arbetar för att man ska införa ett svenskt system och tillåta skolpengsfinansierade vinstdrivande skolor. Mer konkurrens och mer marknad menar han är bra. Han är också aktiv i den engelska debatten och argumenterar för att vinstdrivna skolor ska tillåtas även i England, med en ”svensk” finansie ringsmodell och ett friare skolval. Eventuellt borde man, tycker han, lotta ut platser i attraktiva skolor. Då får fler elever ”chans till en god utbildning”. Det behöver inte heller vara något större problem att ”dåliga skolor” läggs ner, anser han. I SKOLLEDARENS INTERVJU kommer han in på ett tema som inte ingår i hans rent statistiska förklaring till de sjun kande svenska Pisa-resultaten, men som han ser som en hypotes, kanske inspirerad av den studie han gjort om finländsk skolhistoria (se nästa sida). Han kan alltså inte bevisa det, men egentligen tror han att svenska peda gogiska metoder och ”svensk skolkul tur” påverkat Pisa-nedgången mer än den statistiska ”invandringseffekt” på 29 procent av resultatfallet som han kommer fram till. Det är möjligt, säger han, att den svenska skolkulturen, från skollag till principerna om elevinflytande, eget ansvar, förhållandet mellan lärare och elever, spelar en positiv roll när det gäller att utveckla samarbetsförmåga och kreativitet. – Då handlar det om det som kan kallas mjuk kvalitet. – Men när det gäller kunskaper, ’hård kvalitet’, tror jag inte att det har varit bra. Särskilt inte för elever med mindre utbildningsbagage med sig från hemmet och elever med utländsk bakgrund. – Det behövs förmodligen mer re surser till skolor som tar emot många elever med flyktingbakgrund, men man måste också göra någonting när det gäller skolkulturen. DÄR MENAR HAN att lärare och skolleda re har möjligheter till förändring utan att invänta reformer. – Om vi inte tar tag i det här kom mer vi att få en segregation i hela samhället som är djupare än den vi har i skolorna. – Ungefär som i USA, med högin komsttagare med en etnisk bakgrund, de som tar sig in på högre utbildning, och andra grupper som står utanför och som har annan etnisk bakgrund.« NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 15 PISA Dramatisk historia bakom finsk skolsisu Finländsk skola kan vara på väg mot lägre elevresultat. Skolkultur, föräldraattityder och förhållandet elever-lärare håller på att bli mer som i Sverige. Det menar Gabriel Heller Sahlgren, som nyligen skrivit en bok om Finlands skolhistoria. TEXT KERSTIN LÖÖV V ar ska man söka förkla ringarna till ”det finländs ka skolundret”? Att lärarna har stor autonomi i tillämpningen av läro planen, att man inte har några na tionella prov? Ingen central skolin spektion, djupare ämneskunskaper, specialpedagogiska kunskaper hos många lärare? Finland har inte fritt skolval och vinstdrivna friskolor eller den seg regation mellan skolor som Sverige har. Skolkulturen är en annan, rela tionen lärare–elev är mer formell vet vi, ordningen är bättre, man har lärarledd undervisning och inte så mycket elevinflytande. Men friheten för lärarna är inte så gammal, skriver Gabriel Heller Sahlgren i sin bok Real Finnish Lessons: The True Story of an Educational Super Power. EN FÖRÄNDRING FRÅN ett centraliserat upplägg till lokal undervisningsoch skolautonomi infördes i början av 1990-talet. Då introducerades också mer progressiva idéer i lärar utbildningen. Höjningen av Finlands skolresul tat accelererade emellertid, hävdar författaren, under första delen av 2000-talet, innan de som gått den reformerade lärarutbildningen kom ut på arbetsmarknaden. Det (enligt andra debattörer inte så stora) fall som de senare årens resultat nu uppvisar inträffar, skri ver han, samtidigt som många lärare med den tidigare mera didaktiskt16 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 praktiska lärarutbildningen går i pension. ATT LÄRARUTBILDNINGEN ÄR så aktad och att bara en av tio sökande blir antagen får effekten, att man rekry terar ett urval extra intelligenta personer till läraryrket, och det tror Gabriel Heller Sahlgren har bety delse för skolresultaten. De utsätts även för lämplighetstest. Läraryrkets höga status och sko lans speciella roll har emellertid en lång och speciell historia i Finland som avsatt sig i skolkulturen, skri ver Heller Sahlgren,. Alldeles i slutet av 1800-talet och fram till 1917 hade Ryssland planer på att förryska det autonoma hertig dömet Finland. Finlands strategiska motdrag var att försöka förfinska Finland så mycket som möjligt. Där fick skolan och lärarna en viktig roll. Finsk självdisciplin, flit och sisu avsatte sig i bland annat skolkultu ren. Behovet av att bevara en kulturell självständighet och nationell identi tet upphörde inte under den tid som ett självständigt Finland levde i Sov jetunionens skugga. Det är, enligt Gabriel Heller Sahlgren, det andra kapitlet i den finländska skoldisci plinens historia. EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET kommer sedan det tredje kapitlet i den finska utbildningssisun. Finland låg betydligt efter sina nordiska grannar i industrialise ringsprocessen. Utbildning skulle Gabriel Heller Sahlgrens Real Finnish Lessons: The True Story of an Educational Super Power. Den finns också att läsa på nätet. ’’ nu tjäna som motor för att snabba upp utvecklingen. I det projektet tjänade lärarna som agenter och den finländska disciplinerade skolkultu ren levde vidare. I dag är man i kapp. EN POSTINDUSTRIELL KULTUR, med individualistisk identitet och indivi dualistiska krav och förväntningar, växer nu fram även i Finland, enligt Heller Sahlgren. Särskilt i större städer – samtidigt som fler och fler lärare med den gamla lärarutbild ningen går i pension. Eleverna är inte längre lika böjda att underkasta sig den gamla, strik tare klassrumskulturen. Till och med föräldrarna börjar mopsa upp sig och ställa krav. 2016 får Finland en ny läroplan och den innehåller mera ”moderna” eller progressiva drag med mer elevinflytande och individualiserad undervisning. MEN, SÄGER ANDRA debattörer, res pekten för läraren och läraryrket är ändå i stort sett obruten. Stödet till elever som riskerar att sacka efter är fortfarande gediget och sätts in tidigt enligt Pär Sten bäck, tidigare utbildningsminister. Att det sätts in tidigt har troligen enligt Stenbäck betydelse för ord ningen i högre klasser. Och resultat fallet är betydligt mindre i Finland än i Sverige, påpekar han. Gabriel Heller Sahlgren hävdar att medan vi har en kraftig segrega tion mellan skolor har Finland en stor ”segregation mellan klasser” inom en och samma skola. Men han får mothugg av den finländske skolexperten Pasi Sahlberg. Den segregationen handlar i första hand om det tidiga stödet, skriver han till Skolledaren i ett mejl.« Fram till 1917 hade Ryssland pla ner på att förryska det autono ma hertigdömet Finland. KRÖNIKA GÄSTKRÖNIKA Monica Kjellman 27–28 JANUARI 2016 Arbetsmiljökonsult N ovember. Eländes elände, fullkomligt tröstlöst. Ja, så säger många om november, både i förväg, under och efter. Det bara är så. För mig som är född i november är det fullkomligt ofattbart. Som barn blev jag mycket upprörd när andra dissade november – min födelsedagsmånad! Jag stred för november, det var den bästa, nåja, en fullgod månad som alla andra. Men det är klart att jag förstod majbarnen, som inte behövde säga så mycket för att försvara sin födelsedagsmånad. Jag håller fortfarande på november, jag strider med alla möj liga argument. För vad händer om man inte gör det, det vill säga faller in i det allmänna gnäl let om mörka, hopplösa novem ber? Jo, då blir den just så. I DAG FINNS TEKNIKER för att påver Minns i maj, ljuva november VIKTEN AV ATT LÄNKA RÄTT! SVENSK SKOLA OCH STYRKEDJAN På Växjökonferensen 2016 fokuserar vi på de olika nivåernas inverkan i styrkedjan. Vem styr vem? Vem har ansvar för vilka beslut som fattas? Hur beslut påverkar? Var ligger utmaningen för det bästa samspelet? Hur får man det att fungera mellan de olika nivåerna? En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk! ka känslor, tankar och beteende. Mental träning och NLP (neuro lingvistisk programmering). Vill man uppleva dysterhet, mörker och annat negativt är det lätt: stäm in i klagokören. Men den som på allvar tycker att november är tung och kan ske rent av är nedstämd, kan hålla emot. När andra gnäller över mörker och hopplöshet kan du svara till exempel: ”Det var härligt solsken i förmiddags.” Eller: ”Ja, nu är det extra viktigt att vi går ut och får 20 minuters dagsljus på lunchen och det är ju tur att det var så fint i oktober, snart vänder det, snart är det julledigt.” Eller något annat med en positiv innebörd som speg lar ditt, kanske något tillkämpade, positiva synsätt. Vi blir det vi tänker, säger de nya teknikerna. Ja, just så är det. Tänker vi att vi ska ta vara på november (i stället för att genomlida den), och planerar in några roliga saker att göra och verkligen gör dem i november, motverkas dysterhet och uppgi venhet. Den som haft svårt i november i flera år kan strategiskt pla nera in en resa i november nästa år och alla andra år. ÄVEN KROPPSSPRÅKET HAR betydelse för hur vi mår. Sträck på dig, le, låt armarna pendla när du går! Om du ser glad ut är det lättare att bli glad. Det finns en väldigt enkel och bra övning för att lättare upp leva glädje – le! Ställ dig framför spegeln varje morgon och le fem gånger. Det må vara ett hur falskt leende som helst, det är rörelsen, att dra upp mungiporna, som har effekt. Hjärnan påverkas av att le, äkta eller falskt. Den börjar då öka produktionen av endorfiner, något som vi alla mår bra av. Lättare kan det inte vara. Lycka till i november!« annons_skolledaren.indd 1 www.vaxjokonferensen.se Som medlem i Sveriges Skolledarförbund får du 20% rabatt när din förskola blir medlem i Förskoleforum. Prova Förskoleforum gratis i två månader forskoleforum.se NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 17 2015-09-09 09:59:47 även hjältar behöver inspiration på vägen Tillsammans med dig vill vi utveckla den svenska skolan. Vi erbjuder kompetens utveckling för dig och dina medarbetare i form av utbildningar, böcker och digitala produkter. Vi skräddarsyr gärna lösningar för dig och din personals specifika behov. Du kan vara trygg i att vårt erbjudande för din kompetens utveckling vilar på vetenskaplig grund och lång erfarenhet. Upptäck mer Scanna eller använd länken studentlitteratur.se/kataloger 18 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 Annons_skolledaren_nov15.indd 1 Aktuella kurser • De fem förmågorna i teori och praktik med Göran Svanelid • BRAVKODutbildning med Ronny Karlsson • Grej of the Day med Micael Hermansson • Att skriva sig till läsning med Christer Friman Boka på studentlitteratur.se/utbildning ”Jag lyssnade på Patricia Diaz och det rekommenderar jag verkligen till andra. Hon fick mig att se fördelarna med olika typer av digitala verktyg.” Jenny Lindblad Persson, Gunnesboskolan, Lund NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 19 2015-11-02 13:27:56 Alla läromedel från 39 kr i månaden! Upptäck Gleerups interaktiva böcker. För att nå kunskapsmålen och höja resultaten i skolan behöver eleverna få rätt förutsättningar. Med Gleerups interaktiva böcker får alla elever kvalitetssäkrade läromedel som alltid är uppdaterade. Ge varje elev tillgång till alla Gleerups interaktiva böcker från bara 39 kr i månaden!* För mer information om vår digitala helhetslösning, kontakta Martin Ljungström på tel 040-20 98 91 eller e-post [email protected] * 4–6: 39 kronor/månad. Erbjudandet avser 10 ämnen vid tecknande av 12 månader för alla elever på skolan. 7–9: 59 kronor/månad. Avser 10 ämnen vid tecknande av 12 månader för alla elever på skolan. Gy: kronor/månad.NOVEMBER Avser 10 ämnen 2059 SKOLLEDAREN 2015 vid tecknande av 12 månader. Minst 200 elever på skolan måste omfattas. BÖCKER Nyttig information om nyanlända Nyanlända i skolan Anderz Andersson, Sara Lyrenäs, Lina Sidenhag GLEERUPS w Den här boken baseras helt och hållet på lagtexter kring nyanlända barns rättigheter till skola, och hur styrdokumenten kring detta bör tolkas. Men sluta inte läsa här om du tycker att det verkar tungt med lagtexter! Många ju ridiska texter är svårtillgängliga och tunga, men det är inte den här boken. Man har lyckats vara tydlig trots att man har ett förhål landevis ledigt och ”lättläst” språk, om termen ursäktas. NÄR MAN LÄST boken, som lan dar på cirka 130 sidor brödtext, fungerar den utmärkt som upp slagsbok. Man hänvisar också till källorna om någon vill läsa mer, fotnoterna landar på 307 stycken, vilket mycket väl kan vara ett rekord för den här ty pen av bok. Boken är pedagogiskt upp byggd. Först går man igenom vilka olika myndigheter och in stanser som har ansvarsområ den när det gäller nyanlända. Därefter går man igenom asylprocessen, och sedan vad som gäller specifikt för barn i det sammanhanget. ENSAMKOMMANDE BARN FÅR ett eget kapitel, likaså barn som vistas i landet utan tillstånd. Eftersom barns rätt till utbild ning, enligt FN:s barnkonven tion, övertrumfar nationell lagstiftning finns det särskilda regleringar i vissa fall. Till ex empel kan barn i familjer som gömmer sig inte uppge sin adress, för då kan polisen häm ta dem för att eventuellt utvisa dem. Då ordnar man rätten till skolskjuts genom att hämta på en överenskommen plats nära hemmet. Fiffigt. Det längsta kapitlet behand lar skollagen och tillhörande förordningar. Även om jag tycker att jag är väl bekant med dessa styrdokument, hittade jag intressanta vinklingar när de läses ur perspektivet nyan lända. ’’ OM MAN ARBETAR inom skolan kan man kanske tycka att en del information i boken är över flödig, ”det där vet jag redan”. Men om politiker, andra be slutsfattare och vi som tar hand om eleverna har boken som ge mensam referensram, blir det självklart att författarna noga går igenom alla de regler som gäller. Inte minst kan det vara vik tigt att lyfta fram att dessa ele ver har precis samma rätt till individuellt anpassat stöd som vilka andra lever som helst. Som exempel nämner författar na att Skolinspektionen funnit att elever som inte behärskar svenska och som inte når må len, ofta får stöd enbart utifrån att språket skulle vara den enda faktorn som de behöver stöd kring. DE HÄR ELEVERNA har samma rätt som alla andra elever att skolan utreder orsakerna till att de inte lär sig i samma takt som andra elever. För mig blev det också tydligt att en läsning av skolans styr dokument ur ett annat pers pektiv än det vanliga, gör att min förståelse för hur lagstif tarna tänkt ökar, och hur sällan sker inte det annars? NÅGOT JAG SAKNAR? Det skulle möjligtvis vara ett index, men jag förstår också att det antagligen skulle bli så om fattande att det inte skulle vara läsaren till hjälp. Hundöron, små färgade post-it-lappar och understrykningar får ersätta. Däremot hade lite fler konk reta exempel inte skadat för att förtydliga en del passager. För att travestera ett skånskt uttryck: det är god information, möed (skånska för ”mycket”) information och information i rättan tid. OM DU ANSVARAR för en verk samhet med nyanlända, eller kommer att göra det framöver, rekommenderar jag varmt en läsning av den här boken. Du kommer att ha god nytta av den, jag lovar. TORBJÖRN HANÖ Ensamkommande barn får ett eget kapitel, likaså barn som vis tas i landet utan tillstånd. Eftersom barns rätt till utbildning, enligt FN:s barnkonvention, övertrumfar nationell lagstiftning finns det särskilda regleringar i vissa fall. Till exempel kan barn i famil jer som gömmer sig inte uppge sin adress, för då kan polisen hämta dem för att eventuellt utvisa dem. Då ordnar man rätten till skolskjuts genom att hämta på en överenskommen plats nära hemmet. Fiffigt. Du kommer möta hat. Du kommer se saker gå sönder. Människor. Familjer. Du kommer fatta sekundsnabba beslut. Du kommer ställa saker till rätta. Hjälpa. Skydda. För att lyckas kommer du behöva ditt förnuft. Ditt mod. Din medkänsla. Du kommer aldrig kunna förvänta dig ett tack. Men du kommer alltid att behövas. Sök till polisutbildningen senast den 6 december 2015. Läs mer på polisen.se/blipolis NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 21 BÖCKER Mångfald ur skolledarens vinkel Skolledarskap i mångfald Pirjo Lahdenperä STUDENTLITTERATUR w Hur skapar vi en skolmiljö där mångfaldsperspektivet och vär degrunden genomsyrar verk samheten med positiva förteck en? Det finns i dag en stor rådlöshet och en brist på in terkulturellt perspektiv i fråga om sko lan, menar författaren till denna bok. Pirjo Lahdenperä är före det ta skolpsykolog och verksam som rektorsutbildare och pro fessor i pedagogik med inrikt ning ledning och styrning vid Mälardalens högskola. Lahdenperä blev utnämnd till Sveriges första professor i interkulturell pedagogik år 2005. DEN LIKVÄRDIGA SKOLAN med trivsel och god lärmiljö för alla elever är ett mål vi rektorer varje dag jobbar för. Ibland är vi villrådiga kring hur vi som skolans ledare bör agera. Satsningen på språkutveck lande arbetssätt i alla ämnen – hur får vi detta att fungera i praktiken på våra skolor ? Nya kreativa tankegångar behöver ett raster både av beprövad er farenhet och forskning. Vad är den best practice vi längtar efter att följa med stöd i forskningen? I denna mycket aktuella bok redovisar Pirjo Lahdenperä fyra olika forskningsprojekt där mångfaldsskolor studerats ur skolledningsperspektiv. Förfat taren ger röst åt rektorers er farenheter. Hon lyfter fram ny kunskap genom att fokusera på skolledarskapet i ett mångkul turellt sammanhang, hur rektor organiserat skolan i att ta emot nyanlända och arbetet med att leda – och vända – en segrege rad problemskola. Elever med utländsk bak 22 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 grund och i synnerhet nyanlän da blir ofta kategoriserade som ”de andra”. Hur rektorer vidtar åtgärder för att ändra skolans kultur från monokulturell till interkulturell, skildras ingåen de via rektorers berättelser. Det är svårt att skapa en sko la för alla, och rektors arbete är avgörande viktigt för en inte grerad och inkluderande skola, där alla elever – med utländsk bakgrund, svensk bakgrund, ja, kort sagt alla elever – känner tillhörighet på lika villkor. LAHDENPERÄ SKRIVER MED kon cis lättläst sakprosa utan tunga akademiska konstruktioner. Hon förklarar begreppet in terkulturellt perspektiv, vilket innebär en kompetens hos sko lans ledning och pedagoger att arbeta för inkludering och ökad likvärdighet. Interkulturalitet är en pro cess med aktiv social interak tion till skillnad från mångkul turellt synsätt som enbart är ett tillstånd. Interkulturellt perspek tiv medför ökad integration och likvärdighet, konstaterar författaren. Monokulturellt synsätt däremot har som mål att assimilera elever till det svenska vad gäller språk och värdegrund. HAR VI FORTFARANDE en mono kulturell skola med assimile ring som ideal? Vårt fokus i svensk skola ligger på ett språkutvecklande arbetssätt. Eller ser vi helst att eleverna utvecklas till flerspråkiga, fler kulturella personer med global syn och demokratikompetens? Hur kan huvudmannen skapa likvärdighet i den segregerande skolvärlden och kan en väg vara att skapa magnetskolor med attraktiva profiler och öppna för alla elever oavsett bakgrund enligt amerikansk modell? Ett multikulturellt perspek tiv innebär att vi inte ska göra alla till lika, utan att vi ska res pektera allas lika värde. Huvudmannen har ansvaret för att utforma tydliga riktlin jer för mottagande av nyanlän da elever och att se till att sko lans personal är bekanta med dessa. Rektor omsätter detta i praktiken, vilket floran av olika sätt att organisera mottagan det av nyanlända vittnar om. Kapitel 6 handlar om konkreta råd för rektors ledarskap för utveckling av en interkulturell verksamhet. En interkulturell skolorganisation måste betrak tas som en process. Är vi rektorer omedvetet in kompetenta när det gäller ny anlända och ett interkulturellt förhållningssätt? Vilken per sonlig och kulturell kunskap har skolledaren? Vilka erfaren heter och vilken vedertagen kunskapskompetens har vi? MYCKET HANDLAR OM skolans kultur och attityder, och rektor behöver identifiera de ”kultur poliser” som värnar om den rådande skolkulturen, och mot verka deras makt när en för ändring krävs. Rektor bör inte delegera hela mångfaldsfrågan till någon annan, då utgör rek tors omedvetna inkompetens ett hinder för skolutveckling. Rektor kan uppleva sig sitta i en rävsax på en monokultu rell skola där önskan är att as similera nyanlända. Ledarskap för utveckling av interkulturell verksamhet sker när rektor som pedagogisk ledare kan arbeta med personalen och speciellt med lärarnas undervisningssvå righeter i en heterogen skola. Rektor måste utmana det osynliga monokulturella kont raktet. Att få legitimitet som le dare och vinna medarbetarnas lojalitet är en process som på går i det dagliga. Ett systemiskt förhållningssätt för att komma vidare, är lite som ”kill your darlings” – att förhålla sig med kritiska ögon till kulturen, sam manhangen, undervisningssvå righeterna, värderingarna och erfarenheterna och skapa nya, bättre fungerande förhållnings sätt och rutiner för verksam heten. Hur kan rektor utveckla sitt interkulturella ledarskap? Det finns inga generella lös ningar för hur undervisning av nyanlända bäst anordnas, även om vi rektorer skulle be höva och vilja ha sådana. Som en framgångsfaktor kan kun skap om flerspråkighet och andraspråksutveckling nämnas – samt höga förväntningar på bemötande, lärande och ut veckling. I FORSKNING HAR det konstate rats att standardiserade lös ningar och låga förväntningar på nyanlända elevers skolpres tation är kontraproduktivt. Att skapa arbetsro i skolan är avgö rande för alla elever och en av de sakerna rektor ska styra upp. Det finns en fasad av inklude ring, men miljön är ändå exklu derande, konstaterar forskare. Inslussning till vanliga klasser är vad som ger rektorer mest huvudbry. Enligt Skolinspektio nen är det ett bekymmer att ny anlända elever ofta får sin un dervisning i förberedelseklas ser, skilda från övriga elever. Detta trots att skolan och rek tors uppfattar att eleverna är integrerade i undervisningen. Skolinspektionen poängte rar att särskilt stöd i form av studiehandledning inte ges i tillräcklig kvantitet och kvalitet för att ge stöd åt de nyanländas kunskapsutveckling. NEGATIVA ATTITYDER MÅSTE lyftas till diskussion, dessa attityder måste utmanas av rektor med en tydlighet kring vilka attity der som ska råda på skolan. Att utmana enfalden mot en mera ökad mångfald, ger mak ten att skapa en interkulturell skola. Rektors intentioner, åtgär der och handlingar bör riktas mot att skapa en samarbetande kultur – ett utvecklingsarbete för och med personalen måste bedrivas för en genomgripande skolutveckling, med en gemen sam grund i verksamheten. EVA-STINA SUNDÉN Framgång bygger på ledarskapet Framgångsrika skolor Mer om struktur, kultur, ledar skap Olof Johansson Jonas Höög, red STUDENTLITTERATUR w Nu blir det spännande! Båda redaktörerna till boken Framgångsrika skolor har jag själv haft nära kon takt med vid Umeå univer sitet. Olof Jo hansson höll i rektorsut bildningen, Jonas Höög i mas terkurserna. Högt uppskattade forskare, lärare och handledare. Nu ska vi se vad dessa herrar med flera medförfattare har att förtälja. Den här boken föregås av Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor, vilken kom ut 2011 som resultat av ett forsknings projekt med samma titel. Det har gått drygt tre år se dan det projektet avslutades och nu blivit dags för ett för djupningsprojekt, som vidare utvecklar kunskaperna. INLEDNINGSVIS reflekterar förfat tarna kring begreppet processer och att bygga skolans processer, vilka leder till skolkultur, nor mer, värdesystem och lärpro cessernas utformning. Kulturförändring har skett från nämnda processer till re sultatfokusering – dels genom den politiska styrningen, dels genom internationella kun skapsmätningar såväl som in hemsk kontrollmyndighet. Trots det uppfattas skolan av intervjuade rektorer och skolchefer som en del av lokal samhället utan tydligt genom slag av den kraftiga nationella debatten. Intressant; man kan tala om visst begränsat hand lingsutrymme på den lokala ni vån, där man ofta är mer direkt beroende av varandra. Rektors ledarskap lyfts mycket starkt. Det är avgörande och centralt för en framgångs rik skola. Rektors ledning och styrning i ett utvecklande le darskap, som är demokratiskt, lärande och kommunikativt. DET ÄR HÄRLIGA begrepp, som vi är mer eller mindre impreg nerade med sedan regeringens ”Lärande ledare”. Projektets övergripande mo dell är både tydlig och spän nande. Vi ser rektor omgiven av aktörer, som på olika sätt berör, påverkar, ställer krav på och styr skolan. En utgångspunkt inom projektet har varit att en fram gångsrik skola uppfyller målen enligt styrdokumenten. Det av ser både de sociala målen och kunskapsmålen, vilka kan dif ferentieras i flera olika variabler. Det avser likväl integreringen av skolans struktur och kultur. Ett följande kapitel behand lar frågeställningen, huruvida skolan är en organisation och vilken uppfattning svensk ut bildningsforskning företräder. Forskarna verkar se sitt pro blemområde som fristående, inte som en del av skolan som organisation. Resultatet av detta synsätt blir förstås, att spridningen av den bedrivna forskningen ”fastnar” och inte kommer hela organisationen tillgodo. Projektet koncentreras kring en rad fokusområden. Förutom organisation, struktur och kul tur undersöks Pedagogiskt le darskap, Rektors förändringsle darskap, Beslutsfattande, Demo kratisk skolledning, Mångkultu rella miljöer och Mobbning. UNDERSÖKNINGEN OMFATTAR 24 skolor i tolv kommuner och har valts utifrån meritmedelvärdet i årskurs 9. Några under, några över för att skapa jämförelse material. Gediget och angeläget forsk ningsarbete inom varje fokus område. Personligen uppskattar jag särskilt kapitlet om ”Pedago giskt ledarskap, mål, process och resultat”. Arbetet som pe dagogisk ledare definieras i tre delar. Målstyrning: att skapa förutsättningar för lärande och undervisning. Processtyrning: att leda lärande och under visning. Resultatstyrning: att koppla ihop det dagliga arbetet med lärande och undervisning med skolans och elevers resul tat. Modellen når ett kraftfullt resultat, när de tre delarna samspelar och samverkar med varandra. I TOLKNINGEN AV projektets olika resultat används den organi sationsmodell som Hoy och Miskel utformat. Den består av fyra system i en organisation – struktur, kultur, politik och individer. Hur påverkas skolans arbete utifrån modellens perspektiv i analys av författarnas bidrag? Struktur: hur påverkas bete endet av värderingsmönster? Kultur: hur utvecklar olika grupperingar strategier för att nå egna mål? Politik och makt: vilket infly tande har rektorers och medar betares olika behov och moti vation på prestationer? Individer: hur relaterar de till varandra? ALLA KAPITEL I boken handlar i själva verket om skolans ledar skap. I utövandet av ledarska pet måste rektor kunna förstå sina egna beteenden och den le darstil som väljs i olika situatio ner och faser. En rektor måste likväl kunna tolka sin omgiv ning, alltså medarbetarnas och elevernas behov, val, motivation för att kunna följa och påverka. Som synes återkommer vi obönhörligt till den nödvändiga sammansmältningen av struk tur och kultur. HELENA ENQVIST Uthyrning och rekrytering av rektorer/chefer Uthyrning • Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag • Vi kommer med snabba förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen Rekrytering • Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av rektorer och chefer inom skola och barnomsorg • Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska test som genomförs av licensierad konsult • Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats Alf Anselmby Rektor att hyra AB • 070-2192668 • [email protected] • www.rektoratthyra.se NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 23 Naturvetenskaps- och tekniksatsningen , t e t i v i t Krea , n o i t a v inno n o i t k e fl re Skolverket välkomnar dig som är skolledare för naturvetenskaps- eller teknikprogrammen eller gymnasielärare att delta i en regional konferensserie. Genom konferenserna får du möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Under konferenserna får du som skolledare: • inspiration och idéer att utveckla undervisningen genom intres santa och spännande föreläsningar • möjligheter till diskussioner mellan kollegor och föreläsare samt diskussioner angående Skolverkets undervisningsstöd • ge synpunkter på undervisningsstöd som Skolverket tar fram • delta i workshops tillsammans med andra skolledare och lärare 24 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 Kom gärna tillsammans med dina lärare eller med dina rektors kollegor. Anmäl dig till någon av följande konferenser: Stockholm 18 februari 2016 17 november 2016 Skövde 2 mars 2016 21 september 2016 Kristianstad 6 april 2016 5 oktober 2016 Gå in på www.skolverket.se/nt-gy och anmäl dig! Där kan du också se ett filmklipp från en av våra tidigare konferenser. PÅ DIN Aktuellt från Sveriges Skolledarförbund IDA Bra löneutveckling – men för långsam A rbetet inför löneöversy nen 2016 har påbörjats runt om i Sverige. I år har Sveriges Skolledarförbund ett alldeles utomordentligt bra förhandlingsläge. Vi kan konstatera att utfallet för våra medlemmar har landat på drygt tio procent de senaste två åren. Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Men mot bakgrund av skolledarnas avgörande roll för resultatet och lärandet i försko la och skola och den allt mer komplexa utmaning som en skolledare dagligen ställs inför, går det enligt vår uppfattning alldeles för långsamt. DET HÄR ÄR våra viktigaste argu ment som vi nu driver på alla fronter för att skolledarlönerna ska prioriteras i löneöversynen 2016: w Skolledare är en attraktiv pro fession och lönerna ska matcha det stora ansvar och den kom plexa uppgift som en skolle dare har. w Utmaningarna inom förskola och skola har länge varit stora och under 2016 kommer de bli extraordinära med såväl arbe tet med de sjunkande resulta ten i kombination med det sto ra antalet nyanlända som ska integreras i verksamheten. w Den redan nu väl kända re kryteringskrisen när det gäller skolledare och lärare. w Skolledarnas betydelse för resultatet i förskola och skola stöds av forskningen. Att i detta läge prioritera en höjning av skolledares löner är en avgö rande parameter. Alternativ kostnaden är väsentligt högre. w Att investera i skolledares löner påverkar verksamhetens budget relativt litet. Skolledare är få till antalet jämfört med andra grupper i verksamheten. Det finns inte heller något i våra löneavtal som motsätter sig denna satsning. Det ställs nu ännu högre krav på våra arbetsgivare inför framtidens utmaningar. JAG ÄR HELT övertygad om att de arbetsgivare som visar mod och nu investerar i skolledarlöner är de som bäst kommer att kunna hantera de extraordi nära utmaningar som Sveriges förskolor och skolor nu står inför. Som vi sagt och säger återigen – skol ledarna är Sveriges viktigaste chefer. MARIA ANDRÉN BERGSTRÖM KANSLICHEF Svara! Du har väl besvarat förbundets löneenkät? Ditt resultat kommer att presenteras på en presskonferens den 3 februari 2016. Se hemsidan. Anmäl! Nu är det dags att anmäla sig till den Nordiska Skolledarkongressen i mars 2016. I samband med den firar förbundet sin 50-årsdag. Välkommen på vårt kalas. Mer info på skolledarna.se. Nominera! Du kommer väl ihåg att nominera dig själv eller en kollega till Sveriges stora skolledarpris – Sveriges största pris till en skolledare. På hemsidan finns mer info och nomineringsformulär. Permanent är inte alltid den bästa lösningen Att bygga eller inte bygga. Det är frågan. När hyrda baracker inte känns rätt och att investera permanent känns för stort. Det är då vi på Parmaco kommer in. Vi bygger upp riktiga byggnader utifrån ert behov. De kan under tiden ni hyr skalas upp eller ned om behovet skulle förändras. Helt enkelt dynamiska byggnader i tid och rum. När projekttiden är slut efter 3-10 år fraktar vi bort dem. Om ni vill. RIKTIGA BYGGNADER FÖR BEHOV SOM FÖRÄNDRAS parmaco.se NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 25 RAST Tecknad Potter, nyttig ekonomibok, bättre möten och en hummus med rapsolja. Novembers Rast är här. Hellre i en hummus än i traktorn ”Allting tog sin början i början av 1990-talet”, står det i en förförande vacker bok om rapsolja (hur man nu kan fastna för just det!). Nej, lite tidigare var det nog. Rastredaktörens svärfarfar såg till att spara lite rapsfrön från 1930-talets skördar och kunde under kriget sälja fröna dyrt för att hans kolleger på Söderslätt skulle producera inhemsk olja till traktorerna. Men då föresvävade det nog ingen att använda oljan i maten – så på det sättet började det kanske 1990. Rapsolja (Votums förlag) berättar om olika rapsbönder, om framställning och ger några härliga recept. Vad sägs om grön ärthummus: 500 g gröna ärtor, 1 dl kallpressad rapsolja, 1 msk tahini, saften av 1 citron, ½ dl hackad mynta, salt och peppar. Mixa allt till en slät kräm. Krydda med salt och peppar. Julen är räddad! Harry Potter och Den vises sten kommer nu som serieroman för rekommenderade ålder 9–12, enligt svenska förlaget Rabén & Sjögren. Det kanske är läge att sluta med åldersrekommendationer, för den här kan man nog börja med mycket tidigare. Och enligt en Rast närstående Potterveteran, är bilderna av Jim Kay bra. Högläsningstips inför jul. Rädda mötet! Inte ens fria luncher är gratis Har dina möten gått i stå? Går de på tomgång? Kanske Mötesräddaren kan inspirera. 21 metoder för att inspirera och få glädjen åter. Om det är möjligt. Enligt bokens författare Karin Hedén och Fredrik Bauer saknar 50 procent av alla möten syfte. Riksbankens budskap att inflationen måste upp, klingar fortfarande lite märkligt i våra öron, vana att höra att den måste bekämpas. Kanske ekonomen Klas Eklunds bok Vår ekonomi i korthet (Studentlitteratur & Ekonomifakta), en kortvariant på hans bästsäljare Vår ekonomi, ger svaret. Hur som helst en alldeles utmärkt bok för att till exempel få klart för sig att det inte finns inga fria luncher – allt har sitt pris. Vi saknar dock ett index, kanske kan rättas till i senare upplagor. Målgruppen är gymnasieelever, men borde nog sättas i händerna på politiker av olika slag och nivåer. Gratis nedladdning av boken på ekonomifakta.se. Boka di tt abonnem ang för 201 6 nu! ”Mitt mål är att när du som studie- och yrkesvägledare går hem från en dag på Vägledarkalendariet så ska du känna dig påfylld av inspiration, tankar och kunskap.” - Maud Wikström, programansvarig Vägledarkalendariet Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00 26 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2015 G ud, nej! Den religiösa åkal lan handlade om nå got så prosaiskt som radiokanalen P1. Trodde jag att personen ifrå ga lyssnade på P1? Nej, Gud nej, blev det omedelbara svaret. – Och aldrig tv? Vilken idiotisk fråga, insåg jag på en gång. Självklart inte. Inte heller den andra lunch deltagaren ägnade en enda sekund av sin mediatid till så gammaldags och mossiga kana ler som radio och tv. Mina fördomar om att män niskor med jobb där det gäller att hålla koll på samtalet och debatten i övergripande sam hällsfrågor, som till exempel läromedelsförläggare och PRmänniskor, ändå följer public service; lyssnar på God morgon världen, ser på Agenda eller lyssnar rent utav på Spanarna i P1, kom på skam. Och det fick mig att återigen fundera över den framtida grundskolan. Om var och en nu designar sin egen nyhetsför är viktiga för framtiden? Eller blir det var och ens ansvar att fundera ut vad barnen behöver lära sig – och inte? SISTA ORDET Kerstin Weyler CHEFREDAKTÖR Framtidens skola ska debatteras – nu! medling och omvärldsspaning, kanske kravet på att få designa sin egen skola för sina barn snart kommer. OM MAN FÖRSÄKRAR sig om att man inte behöver utsättas för några som helst överraskningar i form av nyheter man inte förbe ställt, människor man inte valt att följa och händelser som man tidigare blockerat – kommer inte den personen också att vilja välja vad barnen ska lära sig? Kommer man tyst att accep tera att kunskaper om utveck lingsländer, demokrati, algorit mer och franska verb faktiskt HAR SKOLAN SPELAT ut sin roll som kunskapsbärare, funderar Skolledarens recensent Tor björn Hanö i ett mejl. Vi är inte där ännu. Men vad säger att det dröjer så länge? Det är därför vi just nu, och inte till exempel 2017 då skol kommissionen lägger fram sina tankar, behöver sätta igång det stora samtalet om skolan. Jag tror att de allra flesta, åt minstone när man tänker till en stund, tycker att det är en bra idé att skolan just är den sam lade kunskapsbäraren. Att det är bra att vi tillsam mans – och ytterst våra folk valda i riksdagen – tar de stora besluten om vilken skola vi kommer att behöva och ska ha för att matcha framtiden. Men då är det som sagt dags redan nu att börja samtalet. Vad tycker du – debattera gärna i Skolledaren!« Akut behov behov Akut av en rektor? av en rektor? visst vet du väl om att skolledarhandboken ingår i ditt medlemskap • Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar • •ViNierbjuder förslag till rektor lösning inom timmar får en kvalificerad med rätt48 erfarenhet • •NiRektorn får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet är operativ från första dagen • •Rektorn är operativ från första dagen Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov • Vi Vi har skräddarsyr en lösning efter ert behov sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare över hela landet. Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare över hela landet. Kenneth Köhlin 073-631 28 89 www.primaselecta.se Kenneth Köhlin 073-631 28 89 www.primaselecta.se Logga in på skolledarna.se NOVEMBER 2015 SKOLLEDAREN 27 annons.indd 1 2015-11-06 15:29 Posttidning B Sveriges Skolledarförbund Box 3266 103 65 Stockholm Har du en SMART Board? Börja undervisa digitalt på 20 minuter... Följ med till London 20-22 jan! 10 • Skolbesök • Workshops • Nätverk • Inspiration • Föreläsningar FILMER MINUTER Skanna QR-koden för att se filmerna eller gå in på www.smartklubben.se. Välkommen att boka en timmes kostnadsfri inspiration på din skola: 010-150 06 00 | [email protected] OL PA K ET SK KÖR! T- C I E A R RA T ™ SM SMARTKlubben är Sveriges största användarförening för interaktiva verktyg med ca 20 000 medlemmar. Inspiration, utbildning och erfarenhetsutbyte. www.smartklubben.se 20 ERTIF Svensk distributör www.smartboard.se [email protected] | 010-150 06 00
© Copyright 2024