Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor! Vi är specialister på skolutveckling … sedan starten 1989 har vi utbildat hundratusentals lärare och skolledare, individuellt eller i grupp genom      Kurser Konferenser Uppdragsfortbildning Processutbildning Nätverk  Förskola/Fritidshem/Grundskola/ Gymnasieskola/Vuxenutbildning Vad är skolutveckling? Skolutveckling sker när skolledare, lärare och elever är målmedvetna, motiverade och använder effektiva redskap för att driva en kontinuerlig utveckling av lärandet i skolan. Vi vet att i skolan finns...    Kunskapen Engagemanget Förmågan Vi lär organisationer att ta tillvara på sin egen kapacitet och tillför nya kunskaper. KUNSKAPSSYN Utveckling sker i samspel med andra REKTORER LÄRARE ELEVER MÅL Utbildning av rektorer och lärare ska påverka elevernas läranderesultat Inkludering -att skapa ett klassrum för alla elever Vågar vi ta nya vägar? Vad kännetecknar dom som lyckas? Hur gör vi med resten? Varför behöver vi agera? Våren 2015 saknade 23 % av eleverna som slutade grundskolan fullständiga slutbetyg. 14,4 procent av eleverna var ej behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. Låga eller ofullständiga betyg är 5-6 ggr vanligare hos barn till ej facklärda jämfört med barn till högre tjänstemän. Vad vet vi ? Skolprestationer och psykisk hälsa hos barn påverkar varandra ömsesidigt. Att kämpa utan att nå resultat hänger ihop med utvecklandet av depression.. Skolmisslyckande ökar riskerna för missbruk, kriminalitet, utanförskap, psykisk ohälsa och suicidförsök. J Differentiering och nivågruppering saknar forskningsstöd. Elever i svårigheter missgynnas av att bli bärare av problem. Vi får inte förlägga ansvaret för barnens utveckling till hemmen. Några internationella röster… …förmå eleverna att bli självstyrande ... skapa synliga tecken på progression och lärande Dylan Wiliam …lärande bygger på (social) aktivitet John Hattie Helen Timperley …ökat lärande hos eleverna förutsätter ökat lärande hos lärarna …högre motivation vid lärandemål (och lagom dos prestationsmål) …beröm processen och det hårda arbetet Carol S. Dweck Hur kan vi förstå inkludering? Grundtanke: Individer är olika och har olika förutsättningar, men alla har rätt till delaktighet och gemenskap. Är formen för skola och undervisning statisk eller är vi redo för förändring? Hur då? 1. Öka tillgängligheten; socialt, pedagogiskt, fysiskt 2. Undvika särskiljande lösningar så långt det går ”elever med svårigheter ” ”åtgärda” ”kompensera” ”individnivå” ”ett åtgärdsprogram för eleven” ”elever i svårigheter” ”förebygga, vårda ” ”se över relationer” ”gruppnivå, organisationsnivå” ”ett åtgärdsprogram för skolan” ”problemelever” eller ”problem”? Att arbeta med inkludering 1. Vad menar vi med inkludering? 2. Hur ser nuläget ut? (vilka problem vill vi lösa? hur ser det ut i verkligheten?) 3. Får våra förändringar önskad effekt? en fråga om skolans kultur, riktlinjer och praktik Förutsätter bland annat; Starkt ledarskap med en klar vision Övergripande policy Reflektion Kompetensutveckling Goda ekonomiska möjligheter Samarbete i undervisningen Vilka stödinsatser gynnar elever i svårigheter? Goda effekter: • Kamratlärande • Explicit undervisning ( tydliggörande & synliggörande) • Träning i metakognitiva strategier Lägre effekter: • Individuellt lärande, enskild undervisning (kvaliteten) • Samarbetslärande (gynnar elever generellt) Reguljär klass eller särskild undervisningsgrupp? Delaktighet Vad försvårar? • • • En otrygg miljö Otydliga förväntningar och orimliga krav Negativ självuppfattning Tydlig struktur Ramnivå -Komma till lektionen. -Ta med rätt saker. Undervisningsnivå -Följa med i undervisningen. Kunskapsnivå -Hantera och strukturera stoffet. Tydliga ramar Inledning Mening; vad? hur? mål? varför? med vem? när? hur länge? Vad händer sen? Variation; metoder, material, nivåer arbetskonstellationer, redovisning, bedömning Hur ska jag nå alla? Hur skapar jag delaktighet och gemenskap? Aktivitet Hur ska jag lyckas ensam? Hur ska jag hinna med det? Reflektion; Vad har vi gjort? Vad har vi lärt? Hur gick det? Varför gjorde vi det? Hur var det idag? Vad ska vi tänka på till nästa gång? Avslutning Trygghet Vi lär när: • vi är i känslomässig balans • vi tillåts utnyttja våra kognitiva resurser effektivt Bör undvika: • rädsla • hot • stress • konkurrens • perceptuella störningar Hur skapar vi en lugn och trygg miljö? Värna om det sociala klimatet Låt oss söka efter goda tecken • uttrycker glädje • uttrycker nyfikenhet • kan be om hjälp • kan säga ifrån • vågar göra ”fel” • prövar sig fram Förutsätter goda förebilder... Tillämpa ett lågaffektivt bemötande ”ta ett steg bakåt” ”Alla som kan uppföra sig gör det…” Vad hindrar oss? Ledarskap A) Identifiera riskområden… • Brist på förutsägbarhet • När den sociala statusen utmanas • När självständigheteten beskärs • Upplevd orättvisa • Begränsad tillit B) Generella utgångspunkter: Det du uppmärksammar får du mer av. Vi lyssnar mer på personer vi tycker om Sluta skäll, trots att eleven gör fel (om det inte leder någonvart). Regel 5:1 Kontakta föräldrar när det gått bra. Goda relationer I en trygg relation vågar man försöka och misslyckas Kan jag lita på dig? Orkar du med mig? Kan jag anta utmaningen eller ska jag göra som jag brukar? Samarbete Problem: Ni är inte överens…. Metod Vi ska prata….Vad stör ni er på? Höga förväntningar… Stödjande förväntningar Är jag tillräckligt smart? Kan jag verkligen lära mig det här? Vad ska jag göra för att bli skickligare? ”Elever med föreställningen att lärande vilar på ansträngning lär sig mer eftersom de anstränger sig mer” ” fixed mindset” eller ” growth mindset” ? (Carol Dweck) Tid för återkoppling och reflektion Du är en av Sveriges viktigaste människor! Din kompetens är helt avgörande för elevernas lärande, framsteg och deras resultat. Välkommen till Lärarfortbildning! Vi kan genomföra den här utbildningen på din arbetsplats! Att arbetslagen fungerar är helt avgörande för hur lärandet utvecklas. Sätt fart på skolutvecklingen tillsammans. Det är inspirerande. Det är effektivt. Vi anpassar våra uppdrags- och processutbildningar efter ert nuläge, era mål och förväntningar. Vi utbildar i hela landet. Mer information: Åsa Källsten på 08-737 65 70 Ulrica Heinrici 08-737 67 45 www.lararfortbildning.se Kursdokumentation och utvärdering  Kursdokumentation   hittar du på lararfortbildning.se Kursutvärdering   gör du på plats eller via e-post