1. No category

Lantbrukskonjunkturen
Nyhetsbrev från LRF om den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket
Nr 3, september 2015
Global tillväxt ger ökade exportmöjligheter
Den globala ekonomin
växer under 2015 med
ungefär 3,2 procent,
där USA är dragloket.
BRIC-länderna bjuder
på en blandad kompott,
medan utvecklingen i Europa ser allt ljusare ut.
Amerikansk ekonomi
fortsätter driva den globala
tillväxten. Med en tillväxttakt i det andra kvartalet på
motsvarande 3,7 procent
växer landet snabbare än
potentiell långsiktig tillväxt
och man växer i snabbare
takt än åren före finanskrisen. Den amerikanska
sysselsättningen fortsätter
öka. Under 2014 och 2015
har sysselsättningen ökat
med i genomsnitt 235 000
personer per månad samtidigt som arbetslösheten
har kommit ner till låga 5,1
procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden tillsammans med
lågt oljepris och stark valuta gynnar de amerikanska
hushållen, vars konsumtion
motsvarar cirka 70 procent
av total BNP. Den starka
dollarn har dock dragit ner
humöret och förväntningarna i främst exportindustrin, där inköpschefsindex
visar på sämre siffror. Det
låga oljepriset har lett
till att många oljeriggar
tvingats stänga ner som
en konsekvens av att de
inte varit lönsamma. Som
helhet ser den amerikanska
ekonomin stark ut. För
helåret 2015 prognostiseras
tillväxttakten till omkring
2,5 procent och 2016 3,1
procent.
Återhämtningen i
Europa forsätter. Det har
under sommaren och
inledningen av hösten varit
stökigt i Grekland, detta
är dock inget som borde
påverka regionen realekonomiskt, utan det är främst
finansmarknaderna som
påverkas negativt. Kreditgivningen till hushåll och
företag, vilken är en vanlig
temperaturmätare på hur
det står till i ekonomin,
har äntligen börjat öka.
Detaljhandeln ökar och
investeringarna borde
även de börja öka under
hösten som en konsekvens
av ökningen i kreditgivningen. Tyskland har länge
varit motorn i Europa
och fortsätter att så vara,
även om man nu börjar få
sällskap av länder som Spanien, vars tillväxttakt under
andra kvartalet uppgick till
3,1 procent. I och med den
expansiva penningpolitiken har valutan försvagats,
vilket gynnar exporten som
återigen börjat växa. Den
positiva utvecklingen i Europa bidrar även till positiv
sysselsättningstillväxt. Det
är fortsatt från låga nivåer,
men regionen har potential att snarare leverera
positiva överraskningar än
negativa.
Utvecklingen på tillväxtmarknaderna spretar något. I Kina bromsar tillväxten in som en konsekvens
av den ombalansering, från
investeringsdriven till konsumtionsdriven ekonomi,
som pågått under några år
och som kommer fortsätta
en tid framöver. Tillväxten
i Kina prognostiseras till
6,9 procent. Indien har
mycket potential, men
reformtakten går trögt.
Brasilien befinner sig i recession, exporten sjunker,
arbetslösheten är hög och
inflationen skenar som en
konsekvens av försvagad valuta. Situationen i Ryssland
är även den problematisk.
De ryska hushållens köpkraft försvagas på grund av
försvagad valuta och ske-
nande inflation, samtidigt
som sanktionerna från väst
fortsätter.
Tillväxttakten i Sverige är hög. Under andra
kvartalet uppgick tillväxttakten till 3,3 procent. Det
är fortsatt konsumtionen
som är det främsta bidraget
till tillväxten. Hushållen
har höga reallöneökningar
bakom sig tillsammans med
en extremt stimulativ penningpolitik. Under 2016
kan skattehöjningar och
amorteringskrav komma
att påverka konsumtionen
negativt. Svensk exportsektor genomgår sedan en tid
tillbaka en förändring. Varuexporten går allt trögare,
medan tjänsteexporten går
allt bättre och får en allt
viktigare roll. Tjänsteexporten utgör ungefär en
tredjedel av total export.
Den goda globala
tillväxten tillsammans med
den lågt värderade kronan
ger nu svenska företag möjligheter att öka sin export.
Anna-Maria Najafi
[email protected]
Svåraste situationen för mjölkföretagare
på decennier
Krisen för de svenska
mjölkbönderna fortsätter.
Mer mjölk på världsmarknaden i kombination med
att Ryssland har beslutat att
förlänga sin handelsblockad till augusti 2016 gör att
det är svårt att se en stabil
förbättring av den internationella mejerimarknaden
förrän under andra kvartalet 2016. Det visar den
senaste Mjölkrapporten
från LRF Mjölk.
LRF Mjölks lönsamhetsindikator mjölkintäkt mi-
nus foderkostnad beräknas
i september vara 1,25 kronor per kilo ECM1 för en
konventionell typgård. Det
är en historiskt låg nivå.
Forts på sidan 2
Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 1
Forts från sidan 1
På tolv månader har
nyckeltalet försämrats med
närmare 50 öre per kilo.
För LRF Mjölks ekologiska
typgård är motsvarande
netto 1,85 kronor i september. Det är drygt tio öre
lägre än i september 2014.
Positivt är dock att
mjölkavkastningen per ko
har ökat under året. Kvaliteten och kvantiteten för
årets grovfoder ser relativt
god ut. Ränteläget och
energipriser har också varit
gynnsamma. Likaså har
slaktpriserna haft en positiv
utveckling. Detta har dämpat resultatförsämringen
hos mjölkföretagen.
Under första kvartalet
steg mjölkproduktionen i
de fem största exportregionerna med 0,7 procent.
Motsvarande siffra för andra kvartalet var en ökning
med 1,9 procent. Australien stod för störst ökning
under januari–juni. EU och
Nya Zeeland ökade produktionen markant under
andra kvartalet.
Den 1 april upphörde
EU:s mjölkkvotssystem.
Under april–juni har EU:s
mjölkinvägning ökat med
3,1 procent. I juni låg ökningstakten på 4,1 procent.
Mjölkproduktionen har
ökat i 19 av EU:s 28 medlemsstater.
Under första halvåret
2015 svarade de fem största
importländerna för 35
procent av världens samlade mejeriimport. Det är
en minskning jämfört med
2014 då andelen var 47
procent. Kinas import har i
år minskat med 27 procent,
även om en viss förbättring
skett under sommaren.
Ryssland, som har beslutat
att förlänga sin handelsblockad till augusti 2016,
har minskat sin import med
41 procent.
Världsmarknadspriserna
har fortsatt nedåt de senaste tre månaderna. Mest har
priserna för helmjölks pulver fallit med en nedgång
på 15 procent. För smör,
ost och skummjölkspulver
är priserna idag 10–15
procent lägre än i slutet av
juni.
Auktionspriserna i
GlobalDairyTrade har i de
tre senaste handelsomgångarna vänt uppåt. Prisuppgången sedan början av
augusti är 41 procent. De
omsatta volymerna har
dock varit små i de senaste
auktionerna. Förhoppningsvis är detta början på
en mer varaktig prisuppgång.
Agneta Hjellström
[email protected]
1) ECM = Energy Corrected Milk,
d.v.s. 4,2% fett och 3,4% protein
i Sverige
Förbättrad lönsamhet för svenska köttproducenter
Under det senaste året
har marknadens efterfrågan på svenskt kött
ökat kraftigt, bland annat
till följd av ändrade
preferenser hos konsumenterna. Utvecklingen
ger primärproducenterna
ökade marginaler och
framtidstro.
Sverige fortsätter att importera allt mindre griskött.
Importvolymerna minskade med 9,6% under årets
inledande sex månader och
minskningen sker oavsett
produktkategori av griskött.
Mest påtagligt är den kraftigt minskande importen av
danskt griskött.
Danmark har tappat
marknadsandelar på den
svenska grisköttsmarknaden, från 36% av importvolymen 2014 till 29%
i juni 2015. Den långvariga
trenden med minskande
importvolymer tros dock
har brutits i juli, vittnar
bland annat HK Scan, och
en viss oro finns för att de
stora skillnader som råder
mellan svenskt och europeiskt griskött får effekter
genom ökad import. Några
nedjusteringar av svenska
små-respektive slaktgrispriser har dock inte skett.
Tvärtom, sker en marginalförbättring med närmare
19% i slaktgrisproduktionen och motsvarande 1,4%
i smågrisproduktionen. Si-
tuationen understryker en
god efterfrågan på svenskt
griskött i dagsläget.
En stark efterfrågan på
svenskt nötkött har förbättrat prisbilden med närmare
20% under året vilket ger
svenska nötköttsproducenter tydliga incitament till
att bygga upp sina besättningar. Rekordhöga priser
på livkalv är en konsekvens
av detta men trots ökade
kalvkostnader har det skett
en marginalförstärkning
för uppfödning av en 16
månaders mjölkrastjur med
närmare 65 procent under
2015 i förhållande till samma period föregående år.
Det råder en fortsatt
god ekonomisk utveckling
i svensk lammproduktion
även om trenden försvagats
något under sommaren.
Under hösten sjunker
slaktpriserna vanligen då
utbudet av slaktdjur ökar
men trenden visar att perioderna med lägre prisnivåer
blir kortare. Marginalerna,
uttryckt som lammintäkt
minus foderkostnad, har
närmast fördubblats under
2015. Det genomsnittliga
avräkningspriset för lamm
under 2015 ligger 9,5%
över 2014 års nivå vilket är
den klart starkaste faktorn
bakom marginalförbättringen.
Christian Näslund
[email protected]
Hög aktivitet i sågverken och goda timmerpriser
I dagsläget är aktiviteten
hos sågverken hög medan massaindustrin visar
vissa svaghetstecken
vilket återspeglas i goda
timmerpriser medan
massaveden betalas
sämre
Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer i augusti
visar att tillverkningsindu-
Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 2
strins konfidensindikator
steg mellan juli och september, från 104,2 till 110,1.
Det är femte månaden i rad
som indikatorn överstiger
det historiska genomsnit-
tet på 100. Däremot föll
indikatorn för massaindustrin som fortfarande
ligger under det historiska
genomsnittet.
Forts på sidan 3
Forts från sidan 2
Under det senaste året
har massapriset utvecklats
positivt räknat i kronor
per ton, mycket tack vare
att kronan har försvagats
gentemot dollarn. Framtiden för den exportberoende massaindustrin är dock
osäker eftersom flera olika
händelser i omvärlden
skapar osäkerhet avseende
efterfrågan på pappersmassa. Det är bland annat
utvecklingen i Nordafrika,
Mellanöstern och Ryssland
som kombinerat med en
långsammare tillväxt i Kina
som skapar denna osäkerhet.
För sågade trävaror
finns idag ett visst överutbud globalt vilket håller
priserna nere på flera
marknader. Den i dagsläget
svaga svenska kronan ger
dock svenska sågverk kost-
nadsfördelar och möjlighet
att ta marknadsandelar
från länder med starkare
valuta. I Finland minskar
produktionen till följd av
den förhållandevis starka
Euron. Den svenska exporten har ökat med 6 procent
de senaste sex månaderna
och även hemmamarknaden utvecklas positivt till
följd av högt nybyggande
och ROT-sektorn.
Det låga oljepriset
och politisk oro inverkar
negativt på avsättningen
till Nordafrika och Mellanöstern som står för 20
procent av den svenska produktionen. Inget talar idag
för ökade oljepriser vilket
kan påverka de oljeexporterande ländernas efterfrågan. Den svaga tillväxten i
Kina påverkar deras import
negativt och därmed den
svenska exporten. Även
priserna i Nordamerika
pressas av lägre efterfrågan
från Kina. Enligt Konjunkturinstitutet bedömer flera
sågverk att priserna kommer att falla under hösten.
För skogsägaren är
priserna goda sett i ett
historiskt perspektiv. Se
Figur. Med undantag av
guldåren 2010-2011 är
timmerpriserna historiskt
höga medan massavedspriserna är medelgoda. På
kort sikt väntas efterfrågan
på timmer vara relativt
god till följd av hög produktionstakt i de svenska
sågverken. Frågan är nu om
exportefterfrågan håller sig
på en tillräcklig hög nivå
för att undvika prisfall på
råvaran.
Den höga nivån på
slutavverkningar medför
även hög produktion av
massaved och biprodukter
från sågverken som används i massabruken. Detta
i kombination med industrinedläggningar i Sverige
och Norge ger en lägre
efterfrågan på massaved
och därmed svagare prisutveckling.
För den enskilde skogsägare gäller att undvika
att avverka skog med hög
massavedsandel utan
fokusera på timmer vars
priser är bättre. Priserna på
grantimmer är 5-10 procent
högre än på talltimmer i
södra och mellersta Sverige
varför gran bör prioriteras
före talltimmer. I norra
Sverige är förhållandena de
motsatta, tall betalas bättre
än gran.
Jan Lorentzson
[email protected]
Budgetpropositionen och lantbruket
Regeringens budgetproposition presenterades den 21
september. Makrosiffrorna
i budgeten vittnar om att
svensk ekonomi väntas växa
relativt stabilt med runt 2
procent per år de närmaste
åren och arbetslösheten
väntas minska successivt.
Räntan är samtidigt rekordlåg liksom inflationen och
det finns en oro över utvecklingen på bostadsmarknadsområdet. Alla väntar
på klara besked om amorteringskrav och debatten om
ränteavdragen har tilltagit.
Begreppet fastighetsskatt
förekommer även i spekulationerna om framtiden.
Paradoxalt nog har vi idag
en diskussion om för låg
inflation i Sverige. I själva
verket kan en sådan period
i svensk ekonomi vara
behövlig för att stärka vår
internationella konkurrenskraft.
Det finns en osäkerhet
kring utvecklingen av den
svenska ekonomin där även
effekter utifrån i form av
Rysslands agerande och tilltagande flyktingströmmar
till Europa påverkar.
Livsmedelsstrategi och
konkurrenskraft
Marknaden för livsmedel är
ganska stabil och här ligger
utmaningen för det svenska
jordbruket att återta förlorade marknadsandelar
från importen. Regeringen
omnämner i budgetpropositionen även arbetet med
den nationella livsmedelsstrategin som skall leda till
en ökad svensk produktion.
Strategin presenteras i sin
helhet i mars 2016.
För att stärka konkur-
rensvillkoren för jordbruket och skogsbruket
föreslår regeringen att
nedsättningen av dieselskatten ökas från 90 öre/liter
2015 till 170 öre/liter 2016.
Eftersom den generella
dieselskatten höjs parallellt med drygt 50 öre/
liter minskar nettoeffekten av denna åtgärd vilket
förstärks av att en del av
finansieringen av skattereduktionen bekostas inom
anslaget för landsbygdsprogrammet.
För växthusnäringen
blir nedsättningen av koldioxidskatt på uppvärmningsbränslen kvar lite längre än
tidigare aviserat. Nedsättningen är idag 40 procent
och skulle 2016 bli noll
procent, dvs full koldioxidskatt skulle betalas 2016.
Nu föreslår regeringen 20
procent nedsättning 2016
och 2017 och full beskattning 2018.
Regeringen har tidigare
sagt att skatten på handelsgödsel ska återinföras.
Skrivningarna i budgeten
kan tolkas som att gödselskattens framtid är mer
osäker än tidigare. Tidigare
angavs att den skulle återkomma i någon form 2016
(och senare 2017) men nu
finns ingen tidpunkt angiven. För växtskyddsskatten
finns nu skrivningar om att
den ska ses över.
Mjölkkrisen
I budgetpropositionen
skrivs att ”Regeringen ser
allvarligt på den situation som
den svenska mjölknäringen befinner sig i och följer noggrant
utvecklingen i mjölknäringen
Forts på sidan 4
Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 3
Fort från sidan 3
samt överväger ytterligare
åtgärder inom ramen för den
kommande livsmedelsstrategin.”
Utöver den sänkta
dieselskatten hänvisar
regeringen även till det
tidigare lanserade systemet
med statliga lånegarantier
för skuldtyngda mjölkbönder med en garantiram om
500 miljoner kr. Här har
regeringen fått problem eftersom inblandade banker
utbetalas som ett kontantstöd baserat på producerad
mängd.
sagt nej till de villkor som
regeringen fattat beslut om
i en förordning. Framtiden för lånegarantierana
är därför osäker. Utanför
budgetpropositionen
ligger att man på EU-nivå
fattat beslut om ett krisstöd
till mjölkbönderna. Den
ekonomiska ram som satts
av i EU-budgeten innebär
en tilldelning till Sverige
om cirka 75 miljoner kr,
vilket motsvarar omkring
2,5 öre/kg mjölk om det
Energisatsningar
Vidare kan nämnas att budgetpropositionen innehåller en del satsningar på energiområdet som de gröna
näringarna kan dra nytta
av. Det gäller exempelvis
en förstärkning av solinvesteringsstödet för att skynda
på utbyggnaden av solcellsanläggningar. Stödet är 225
miljoner kr 2016 och ökar
till 390 miljoner kronor per
år 2017-2019. Nämnas kan
även en satsning på lagring
av el för möjlighet att lagra
sin egenproducerade el,
totalt 25 miljoner kronor
2016 och 50 miljoner kronor per år 2017-2019.
Lars-Erik Lundkvist
[email protected]
Budgetpropositionen och skogen
I årets budget framhåller regeringen skogens
stora betydelse för en
biobaserad ekonomi i
en hållbar samhällsutveckling, och säger sig
vilja optimera skogens
möjligheter att bidra till
klimatfrågans lösning
och till jobbtillfällen i
hela landet.
Det är en stor skillnad
jämfört med förra årets
budgetunderlag där
skogspolitikens resultat och
inriktning var väsentligt
mer ängsligt och tveeggat
formulerat. När det gäller
klimatet är det mycket positivt att regeringen betonar
att skogens stora potential i
klimatfrågan ligger i substitution och innovation, och
att man fokuserar mindre
på energieffektivisering på
marginalen och på skogen
som kolsänka.
Regeringen har även
ögonen på att många
EU-initiativ påverkar
den svenska skogen och
skogsnäringen och säger
sig värna den nationella
skogspolitiken och närhetsprincipen. Man kommer
bland annat att verka för
att EU:s regelverk avseende växthusgasutsläpp och
förnybar energi inte missgynnar skogsråvara, vare sig
till träprodukter eller till
biobränslen.
När det gäller den
befintliga svenska modellen för skogsförvaltningen
konstaterar regeringen
fortsatt att den i huvudsak är väl anpassad för att
uppnå politikens syften,
men man pekar också på
att det finns områden som
behöver utvecklas inom
både produktions- och
miljömålet. Man nämner
att skyddet av naturskogar
behöver öka och att miljöhänsynen i skogen behöver
bli bättre, men det finns i
årets analyser och slutsatser
en helt annan tilltro till
de omfattande processer
och initiativ som pågår
inom skogssektorn. Det
är också upplyftande att
regeringen tar skogsskötselfrågorna på allvar och
pekar på att arbetet med
återväxter, röjning, gallring
och skogsskador behöver
utvecklas. Regeringen
har därtill insett att den
Lantbrukskonjunkturen. Denna konjunkturrapport ges ut av Lantbrukarnas Riksförbund och utkommer med några nummer per år tillsammans med Internationella Perspektiv. Den avser att ge en bred översikt
av konjunkturutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen inom
lantbruket. Underlag hämtas från officiella publikationer.
översyn av skogsvårdslagen
som aviserades i förra årets
budgetunderlag, behöver
ta hänsyn till det pågående
arbetet i det nationella
skogsprogrammet.
Mer skyddad natur
Miljö- och naturvårdspolitiken skär rätt in i skogspolitiken och skogsbrukets
förutsättningar. På den
sidan höjer regeringen ambitionsnivån och aviserar
bland annat att skyddet av
natur ska öka och att Sveriges internationella åtaganden ytterligare behöver
preciseras. Mot bakgrund
av Sveriges tradition att
inte redovisa all areal behäftad med inskränkande
restriktioner som skyddade
områden, innebär sådana
preciseringar sannolikt
ökade krav på areal tagen
ur produktion. Regeringen
förstärker även anslagen
till skyddade områden,
vilket är positivt under
förutsättning att de ökade
resurserna nyttjas till att i
första hand avsluta redan
påbörjade ärenden och
därutöver prioriteras till
värdefulla områden där det
Redaktör:
Jan Lorentzson, [email protected]
Grafisk produktion: LRF Organisationsservice
Tryck: Partner Print, Stockholm 2015
finns ett engagemang hos
markägarna.
Jobb, hållbar tillväxt och
bioekonomi
Regeringen aviserar vissa
medel som tillsammans
med satsningar från
skogssektorn ska bidra
till genomförande av det
strategiska åtgärdsprogram
som avses blir resultatet
av arbetet i det nationella
skogsprogrammet. Resurser och medel är viktiga för
genomförandet, men mest
centralt är att regeringen i
såväl skogspolitiken som i
angränsande politikområden och strategiska satsningar beaktar och behåller fokus på den vision man
antagit för det nationella
skogsprogrammet: Skogen
– det gröna guldet – ska bidra
till jobb och hållbar tillväxt i
hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Det är de förutsättningarna och signalerna
som skapar framtidstro och
engagemang hos skogsägare och skogsnäring.
Johanna Fintling
[email protected]