Forskningsresa till en ”tysk” by i Sibirien

Forskningsresa till en ”tysk” by i Sibirien
Christiane Andersen, professor i tysk språkvetenskap, och Sascha Prostka, doktorand i
tyska, genomförde i september en två veckor lång forskningsresa till den ryska Altajregionen.
På plats gjorde de lingvistiska fältstudier i byn Schumanovka som ligger mitt i den sibiriska
steppen i den tyska Nationalrajon nära gränsen till Kazakstan. De höll också föredrag för
studenter och forskare på det pedagogiska universitetet i Barnaul, huvudstad i Altajregionen.
Resan bestod dels av lingvistiska fältstudier, dels av akademiskt utbyte. Sascha Prostka ledde
en uppskattad studentworkshop om tyskspråkig migrantlitteratur, där fokus lades på att
arbeta med tysk samtidslitteratur av ryska författare som har migrerat till Tyskland samt att
undersöka migrationens konsekvenser för rysslandstyskar i Tyskland.
Christiane Andersen ägnade sig åt språkkontaktforskningen, det vill säga språkkontakten och
dess relaterade lingvistiska, psykologiska och sociala fenomen, som har fått mer och mer
uppmärksamhet inte minst i Europa. Den övergripande teoretiska frågeställningen är hur
relationen mellan kontinuitet och diskontinuitet i språksystemet blir påvisbar under en lång
tid av isolation och i kontakt med andra språk(system).
Nedan skriver Christiane Andersen mer om resan:
På universitetet i Barnaul finns en livlig historisk och antropologisk forskning om Altajregionen som var hemvist bland annat för skyterna, ett nomadfolk som talade ett
indoiranskt språk, de första historiska källorna är från slutet av 700-talet f.Kr.). I
universitetets antropologiska museum finns väl bevarade fynd av skytiska dräkter, sadlar
med mera, och även en liten etnologisk avdelning med tyska bruksföremål från de första
tyska nybyggarna som kom till Altaj i slutet av 1700-talet.
I forskningen om språkkontakter är alltid människan och hennes liv inblandade och
forskningen styrs oftast av människans levnadsförhållanden. I vårt fall påverkade det också
reseförloppets gång: Efter en 5000 km lång flygning landade vi i den sibiriska stäppen,
träffade kollegorna på universitetet och anpassade oss till det torra, varma klimatet. Efter en
natts tågresa blev vi sedan hämtade av en ung man från byn som inte talade ett ord, och vi
såg bara slättland utan ett enda träd och boskap med en herde till häst, och så vid
horisonten små hustak i rad. Vi stannade i en by, gick rakt in i byns lilla affär (Schumanovka
har tre affärer, två skolor, en förskola, en sporthall, ett hotell och en läkarstation) och
började samtala på tyska, och svaren kom och vi förstod varandra. Då visste vi att det här är
ett unikt forskningsfält.
Vid institutionen för språk och litteraturer finns det sedan några år tillbaka ett
forskningsprojekt om ”Tysk syntax i kontakt” med en korpuslingvistisk bas. Vid Språkbanken
lagras en fritt tillgängligt talspråkskorpus, Siberian German och Siberian German Women
med talspråkstranskripter från Krasnoyarsk-regionen i ryska Sibirien. På konferensen
”Russlanddeutsch im Sprachkontakt” (2013) vid fakulteten presenterade ryska kolleger från
Barnaul lingvistiska särdrag från tyska språkvarieteter i Altaj, och nu var det vår tur att möta
deras forskningsfält. Eftersom tyska varieteter i Ryssland visar en stor mångfald ska de
nyligen genomförda fältstudierna i Altaj användas dels för att utvidga lingvistiska data för
redan befintlig forskning om kontaktsyntax, dels för att titta på lingvistisk mångfald som en
möjlig orsak till språkets stabilitet.
Byn Schumanovka, där vi bedrev våra fältstudier, grundades först 1911 av mennoniter.
Mennoniterna är en protestantisk frikyrka, som har sin bakgrund i den radikala
reformationen under 1500-talet och har fått sitt namn efter den frisiske predikanten Menno
Simons. Menonniterna talar Plattdüütsch. Det är tyska dialekter som talas vid hela Nordsjöoch Östersjökusten från Friesland till före detta Königsberg (nu ryska Kaliningrad). Såväl den
kulturella, religiösa som den språkliga historian är mycket komplex och omöjlig att
rekonstruera fullständigt. Våra informanter i byn visste inte varifrån deras förfäder kommer.
Vi fick höra att mor- eller farföräldrar kom från Ukraina eller från Volgaområdet och att de
var mennoniter eller katoliker. En familj var helt övertygad om att deras förfäder kom från
”Holland”. Alla var dock eniga om att ”vi är tyskar”.
Ett historiskt datum som kan anses vara migrationens utgångspunkt är 1763 då den ryska
tsarinnan Katarina II inkallade tyska bönder och hantverkare för att de skulle bosätta sig i
centrala Volgaregionen. Så småningom bildades en stor tysk minoritet i Ryssland, så kallade
rysslandstyskar, som är en sorts paraplybeteckning för tyska minoriteter i bland annat
Ryssland, Ukraina, Kaukasus, Krimhalvön och Kazakstan. Man får tänka på att det i slutet av
1700-talet inte fanns en tysk stat och ingen ”tyska” som gemensam standard. Migranterna
från Europa kom från olika europeiska statssamfund och talade ett regionalt vardagsspråk
som bara delvis täcker nuvarande tyska dialekter och varieteter, för att inte nämna
relationen mellan standardspråk och dialekter som en europeisk talare behärskar från
början men som saknas hos rysslandstyska talare. Här kommer forskningen in i bilden.
Byn Schumanovka har 1340 invånare, de flesta är ryssar och kazaker, i byn talar alla ryska.
Den etniskt tyska befolkningen är tydligt i minoritet men byns identitet är att ”vi är en tysk
by” i den tyska Nationalrajon som grundades så sent som i år 1991 och består av 12 byar
med knappt 18 000 människor, varav omkring 26 procent är etniska tyskar. Vi frågade alla
våra informanter om och när de talar sin dialekt. De sa att de inte talar tyska alls eller bara
hemma och inte med andra tyska familjer. Men till och med i hemmet är dialekten mycket
blandat med ryska. Desto mer förvånade var vi att samtalen med oss gick flytande och att
det var vi som hade problem att förstå och inte informanterna. Inspelningarna gjorde vi
hemma hos familjerna som tog emot oss som gäster. Alla har släkt i Tyskland. Mellan 1950
och 2005 har ofattbara 2,3 miljoner människor utvandrat till Tyskland från dåvarande
Sovjetunionen.
Det var häpnadsväckande att informanterna i den lilla byn alla talade sina omisskännliga
varieteter utan att känna till varietetens ursprung. De etniska tyskarna i byn skiljer sig också
åt vad beträffar åsikterna om sig själv och världen omkring: För några är Tyskland
hemlandet, för andra en plats där de arbetar och några tänker återvända till Schumanovka
när de pensioneras. Andra har aldrig velat flytta.
Schumanovka – byidyll.
Schumanovka – stäppen.
Festival i Barnaul - information om tysk nationalrajon.
Ekocafé vid universitetet i Barnaul.