Miljörapport Västerås flygplats AB 2014
Miljörapport Västerås flygplats AB 2014 Reviderat 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 2 3 Verksamhetsbeskrivning ....................................................................................................................................................... 3 1.1 Kortfattad beskrivning .................................................................................................................................................. 3 1.2 Organisation för miljöarbetet på Västerås flygplats ..................................................................................................... 4 1.3 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa.......................... 4 1.4 Förändringar under 2014 ............................................................................................................................................... 5 Tillståndsgiven verksamhet .................................................................................................................................................. 6 2.1 Miljödomstolen ............................................................................................................................................................. 6 2.2 Mark och miljödomstolens beslut under 2014 .............................................................................................................. 6 Tillsynsmyndighetens beslut och meddelanden under 2014 ................................................................................................ 6 3.1 4 Länsstyrelsens beslut .................................................................................................................................................... 6 3.1.1 Tillsynsbesök april 2014 ...................................................................................................................................... 6 3.1.2 Beslut om miljörapporten 2013 ........................................................................................................................... 7 3.1.3 Tungt skolflyg ...................................................................................................................................................... 8 3.1.4 Skolflyg ................................................................................................................................................................ 8 Andra beslut under 2014 ....................................................................................................................................................... 9 4.1 Flygplatsens bestämmelser ........................................................................................................................................... 9 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken ................................................................................................................................ 10 6 Tillståndsgiven och faktisk verksamhet .............................................................................................................................. 10 6.1 Tillståndsgiven verksamhet ........................................................................................................................................ 10 6.2 Faktisk verksamhet under 2014 .................................................................................................................................. 10 6.2.1 7 Villkor för flygplatsen......................................................................................................................................................... 11 7.1 8 9 Faktisk verksamhet de senaste sex åren ............................................................................................................. 11 Länsstyrelsens villkor ................................................................................................................................................. 14 Efterlevnad av diverse Naturvårdsverket föreskrifter ......................................................................................................... 14 Undersökningar, mätningar och beräkningar ...................................................................................................................... 14 9.1 Uppföljning av miljömål ............................................................................................................................................. 14 9.2 Utsläpp till luft ............................................................................................................................................................ 15 9.2.1 Bly från kolvmotorflygplan ............................................................................................................................... 16 9.2.2 Utsläpp till luft från markfordon ........................................................................................................................ 17 9.3 Utsläpp till vatten ........................................................................................................................................................ 18 9.3.1 Oljeavskiljare inom flygplatsen ......................................................................................................................... 19 9.3.2 Recipientprovtagning ......................................................................................................................................... 20 10 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner ........................................................................................................... 26 11 Avbrott, olyckor eller liknande händelser ........................................................................................................................ 27 12 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi .............. 27 12.1 Energianvändning ....................................................................................................................................................... 28 12.1.1 Energieffektiviserande åtgärder....................................................................................................................... 28 13 Kemikalier ........................................................................................................................................................................ 30 14 Redovisning av åtgärder för minskning av avfall............................................................................................................. 31 15 Redovisning av åtgärder för minskning av risker............................................................................................................. 32 16 Undersökningar om tillverkning....................................................................................................................................... 32 Bilaga 1: Kemikalieförteckning Bilaga 2: Länsstyrelsen i Västmanlands län, meddelande efter tillsynsbesök, drn 555-1901-14. Bilaga 3: Skrivelse angående åtgärder i enlighet med miljödom, Scandinavian Aviation Academy, 2014-10-09 Bilaga4: Miljömål för Västerås Flygplats, 2014 års miljömål följdes upp 2015-03-24 Bilaga 5: Avvikelser från intern miljörevision 1 Verksamhetsuppgifter Namn: Västerås flygplats AB Postadress: 721 31 VÄSTERÅS Besöksadress: Västerås flygplats, Hässlö Organisationsnummer: 556489-6552 Kontaktperson: Mikael Nilsson, verkställande direktör och verksamhets- ansvarig Anläggningsnummer: 1980-73-001 Författare av Miljörapporten: Eric Söderberg, Nestor AB Telefon: Mikael Nilsson: 021-80 56 16, vxl: 021-80 56 00 Telefax: 021-80 01 63 Kommun/län: Västerås kommun, Västmanlands län Fastighetsbeteckning: Hässlö 5:3 SNI-kod: Infrastruktur 63.30 Klass enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och Civil flygplats med instrumentbana längre än 1200 meter, klass A. hälsoskydd: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västmanlands län Miljöledningssystem: Flygplatsen har eget miljöledningssystem enligt ISO 14001, ej certifierat. Beslutande myndighet: Miljödomstolen Beslutsdatum för gällande tillstånd: 1997-03-21 och 2001-03-16 Miljödomstolens senaste beslut: Beslut: 2008-06-27,Mål nr M 2913-07, ”Tillstånd till ändring av verksamheten vid Västerås flygplats”. 2 Definitioner ACR Aviation Capacity Resources AB Aeral work Arbetsflyg, t ex. inventering av eller allmänflyg samt huvuddelen av skolflyget. Allmänflyg Klubb och enmotoriga plan, inklusive privatflyg med fallskärmshoppning. Avbruten landning En övning där piloten går in för att landa men fortsätter flygningen. CO Kolmonoxid CO2 Koldioxid HC Kolväten ICAO International Civil Aviation Organization IFR-flyg Instrumentella flygregler. LFV Statligt bolag som bedriver flygledning LTO Landing and take off, d.v.s. en start och landing Nestor AB Ett konsultbolag som arbetar med miljöledning och miljörapporter NOx Kväveoxid QOMS Kvalitets drifthandbok, ett verksamhetsledningssystem Rörelse En landning eller start SO2 Svaveldioxid Swedavia Ett statligt bolag som äger, driver och utvecklar flygplatsen. TGL Touch and go landnings, d.v.s. flygplanet nuddar marken och flyger vidare Trafikvarv Den fastställda väg luftfartyg skall följa vid flygning i närheten av flygplats. Transportstyrelsen Myndighet för flygplatser VFR-flyg Visuella flygregler innebär att man flyger utan instrument. VOx VOC, flyktiga organiska kolväten 3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Kortfattad beskrivning Stockholm Västerås Flygplats AB (vidare kallad flygplatsen) vid Hässlö är en regional-internationell flygplats med civil trafik till och från västra Mälardalen. Det bor cirka 820 000 personer i flygplatsens ”närmiljö” eller med max 45 minuters resväg med marktransport. För chartertrafik och lågprisflyg räknar flygplatsen med ett intresse från 2,5 miljoner invånare som bor inom en 10 mils radie kring Mälardalen inklusive de närmaste delarna av Stor-Stockholm. Flygtrafikledning bedrivs av ACR. Trafikledningen drivs från tornet på taket, på det som en gång var kanslihuset på F1 och är en av Sveriges äldsta flygledartorn. Det byggdes 1944 och bemanningen består av cirka tio flygledare. Vid flygplatsen har det under år 2014 bedrivits linjefart med Ryanair till London Stansted samt till Alicante och Malaga. Flygplatsen hade även charterflyg till Antalya i Turkiet med Detur samt Turkietresor. Vidare har TNT bedrivit fraktflyg med en Boeing 737 med maximal lastvikt på 35 ton till och från Liege i Belgien. Rafavia Baltica har haft flygningar till och från Riga med en Saab 340. Under året har också Försvarsmakten genomfört flygningar till Afghanistan. Dessutom har flygplatsen använts för frakt-, skol-, taxi-, militär-, allmän- och privatflyg. Totalt hade flygplatsen 17 737 landningar under 2014 vilket ger 35 474 flygrörelser. Flygplatsen har tillstånd till totalt 27 500 landningar per år eller 55 000 flygrörelser. Av dessa flygrörelser har 1 854 utgjorts av linjeflyg och charter, 280 av taxiflyg, 21 668 av skolflyg, 11 102 av privatflyg och 570 av övrigt flyg (t.ex. flygplan som släckte branden i skogen mellan Virsbo, Norberg och Västerfärnebo. Verksamheten och flygtrafiken påverkar miljön avseende buller, markexploatering, hantering av avfall samt utsläpp till luft och vatten. 4 1.2 Organisation för miljöarbetet på Västerås flygplats Verkställande direktör, tillika verksamhetsansvarig, är ansvarig för miljöarbetet på Västerås flygplats. Verksamhetsansvarig för Ramp-räddning och fältavdelningen ansvarar för att alla processer inom avdelningen uppfyller miljökraven. Funktionsansvarig för passagerarservice ansvarar för att alla processer inom avdelningen uppfyller miljökraven. Denne ansvarar även för att uppfylla lagar och andra krav, såsom livsmedelslagen, som ställs på flygplatsens restaurang. Bränsleansvarig på rampavdelningen ansvarar för Västerås flygplats bränslehantering. Övrigt bränsle och drivmedel hanteras av respektive operatör. Chefen för flygtrafikledningen ansvarar för att uppfylla miljödomarnas och tillsynsmyndighetens krav på flygtrafik. Flygplatsen erhåller även extern hjälp från en konsult som uppdaterar skriftliga rutiner, genomför miljöutbildning m.m. Denne fungerar även som ledningens representant enligt kraven i ISO 14001. Enskild personal ansvarar för att uppfylla de miljökrav som ställs i varje arbetsprocess vilket beskrivs i det webbaserade ledningssystemet QOMS. 1.3 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Västerås flygplats miljöpåverkan utgörs främst av: • Utsläpp till luft från fordon, brandövningar, drivmedelshantering m.m. För att driva flygplatsen krävs fordon till att halkbekämpa banan, kontrollera säkerhet, brandövningar m.m. Flygplatsen hanterar stora mängder drivmedel och vid tankning sker utsläpp i form av kolväten. • Utsläpp till mark och vatten från halkbekämpning. Under 2014 har flygplatsen halkbekämpat med natriumformiat som ej innehåller näringsämnen som t.ex. kväve. Flygplatsens fältpersonal har dock gått över till att använda sand och mekanisk bearbetning istället för kemikalier i större utsträckning beroende på väderlek. • Förbrukning av naturresurser såsom fossila bränslen. Flyg- och fordonsbränsle utgörs av fossila bränslen. Förnyelsebar energi används dock till terminalbyggnaden som värms av fjärrvärme från kraftvärmeverket. • Buller och utsläpp till luft från flygplanen vid start och landning (LTO). Vid start och landning påverkas omgivningen av buller och utsläpp till luft. Buller från skolflyg vid flyg i tra- 5 fikvarvet påverkar boende och friluftslivet kring flygplatsen. • Hinderfrihet. För att driva en flygplats krävs det att hinderfrihet, som är ett begrepp inom flygplatsbranschen, skapas. Det innebär att hålla en stor yta fri från träd, buskage, hus m.m. Syftet är att möjliggöra säkra landningar och starter. 1.4 Förändringar under 2014 I detta avsnitt visas förändringar som genomförts under 2014: - Flygplatsen köpte in en ny sop- och blåsmaskin. - Leverantören av halkbekämpningsmedel Addcon i Norge har ersatts av en ny. Flygplatsen köper nu från en leverantör i Landskrona vilket innebär att verksamheten inte behöver importera halkbekämpningsmedel. - Funktionen ramp-, räddning och fält har fått en ny chef eftersom den gamla chefen gick i pension. - Ryanair har minskat flygtrafiken med 30 procent på flygplatsen. - Västerås flygplats blev under 2014 den flygplats som har mest skolflyg eftersom Säve flygplats stängde verksamheten. Bromma flygplats har också slutat med skolflyg vilket kan ha påverkat Västerås med fler flygrörelser och piloter som stationerar sig i Västerås. 6 2 Tillståndsgiven verksamhet I detta kapitel visas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. 2.1 Miljödomstolen Före detta Koncessionsnämnden för miljöskydd, numera Mark- och miljödomstolen, lämnade 199703-21 tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid Västerås Flygplats. Högst 55 000 flygrörelser (27 500 landningar eller starter) får innefattas årsvis, varav högst 350 flygrörelser med militär flygplan. Miljödomstolen förtydligade genom ett beslut 2008-06-27, hur skolflygverksamheten ska bedrivas på Västerås flygplats. Flygplatsen har nu tillstånd till 55 000 flygrörelser per år varav 40 000 med VFRflyg (skolflyg och allmänflyg), varav högst 23 500 flygrörelser för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. Villkoren till beslutet redovisas i avsnitt 7 ”Villkor för flygplatsen”. 2.2 Mark och miljödomstolens beslut under 2014 Mark- och miljödomstolen har ej fattat något beslut under 2014. 3 Tillsynsmyndighetens beslut och meddelanden under 2014 3.1 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet för flygplatsen. 3.1.1 Tillsynsbesök april 2014 Under år 2014 genomfördes ett tillsynsbesök den 9 april. Länsstyrelsen fick under året en ny tillsynsman vilket innebar att det första tillsynsbesöket till stor del handlade om allmänna organisatoriska frågor. Tillsynsbesöket inleddes med en rundvandring på flygplatsen. Tillsynsmannen fick se hantering av kemiska produkter, bränslecisterner, ramp- och räddning, fältets verksamhet med halkbekämpningsfordon, traktorer samt förrådshangarer. Efter rundvandringen genomfördes ett möte om flygplatsens miljöarbete. Det föranledde inte till något föreläggande, men Länsstyrelsen och flygplatsen kom överens om att se över ett antal punkter enligt följande. Meddelandet från Länsstyrelsen bilägges miljörapporten. 7 - Länsstyrelsen fick en karta som visar flygplatsens kontrollzon och inpasseringspunkter. - Flygplatsen har skickat en situationsplan över flygplatsen där byggnader, bränsletankar, cisterner och oljeavkiljare som ingår i verksamheten markerats. - Länsstyrelsen sammanfattade flygplatsens ansvar. Flygplatsen är verksamhetsutövare av det som har att göra med flygplatsverksamheten inklusive verksamhet i terminalbyggnaden, platta 1 med tankning, avisning o.s.v. samt verksamhet vid fältbyggnaden och tillhörande förrådshangarer. I ansvaret ingår även skötsel av oljeavskiljare. Flygplatsen ansvarar således inte för Hässlö flygförenings och flygskolornas cisterner. I flygplatsens ansvar ingår även snöröjning, renhållning av rullbanan och taxibana. Avslutningsvis att hålla reda på flygrörelser och buller i flygplatsens kontrollzon samt skalskydd (grindar, stängsel), säkerhet och tillträdd till flygplatsen. - Flygplatsen har redovisat flygskolornas ställningstagande om villkor 2 från miljödomstolens dom 27 juni 2008 som anger att skolflygplan senast fem år efter lagakraftvunnen dom ska ha försetts med avgasljuddämpare där så är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt alternativt att man till dess ska ha övergått till flygplan med motorer som alstrar mindre buller. Flygplatsen har meddelat Länsstyrelsen att flygskolorna idag använder modernare flygplan, se nedan. - Flygplatsen har delgett Länsstyrelsen 20 airport regulations, AR. Det är regler för flygplatsen som går ut via det webbaserade verksamhetsledningssystemet QOMS. Länsstyrelsen får även AR när sådana går ut eftersom myndigheten är med på QOMS e-postlista för AR. - Länsstyrelsen skulle återkomma med beslut avseende recipientprovagning. Flygplatsen för en dialog i frågan med Länsstyrelsen under 2015. Det kan finnas en anledning att se över provtagningsprogrammet eftersom det inte förändrats på lång tid. 3.1.2 Beslut om miljörapporten 2013 Länsstyrelsen begärde att miljörapporten för år 2013 skulle kompletteras. Flygplatsen har ändrat miljörapporten utefter länsstyrelsens önskemål. Ändringarna handlade om följande: - Uppgift om utsläpp av bly från flygplan med kolvmotorer som flygplatsen visat i emissionsdeklarationen. Dessa uppgifter finns nu även med i miljörapportens textdel. - Flygplatsen skulle kommentera och vid behov kvantifiera hur villkoren uppfylls i avsnittet om villkor. - Komplettera uppgifter om avisningsvätska (monoproplylenglykol) med information om hela vintersäsongen. 8 - Flygplatsen ska förklara varför det är svårt att redovisa uppsamlad glykol för hela vintersäsongen. Anledningen är att vintersäsongen kan pågå in i april och flygplatsen ska lämnas in senast 31 mars. - Övriga punkter handlade om redaktionella uppgifter kring halkbekämpning, avisning, oljeavskiljare och komplettering av en tabell. 3.1.3 Tungt skolflyg Den 25 juni genomfördes ett möte mellan Länsstyrelsen Västerås flygplats, Scandinavian Aviation Academy (SAA) och Aviation Capacity Resources AB (ACR) angående tungt skolflyg. Mötet handlade om definitioner av tungt skolflyg. Flygplatsen har därefter lämnat svar och fört en dialog med Länsstyrelsen i frågan. 3.1.4 Skolflyg Den 6 oktober hölls ett möte om skolflyget. Deltagare var Länsstyrelsen, Västerås flygplats, Airways flygutbildning, Scandinavian AirTech, Scandinavian Aviation Academy (SAA), Ecofly Academy, en specialist på ljudcertifiering av lätta flygplan, Aviation Capacity Resources och Nestor AB. Mötet kom överens om att flygskolorna genomfört bullerminskande åtgärder genom att använda modernare flygplanstyper. Efter mötet lämnade SAA ett skriftligt svar till flygplatsen som användes som grund för flygplatsens svar till Länsstyrelsen. SAAs skrivelse innehöll följande punkter: - ”Samtliga 6 st C172RG är utbytta och nu opererar SAA med flygplan av modellen C172R NAV III. Den senare modellen alstrar med sin svagare motor och insprutningssystem upplevelsemässigt avsevärt mindre buller än den 20-30 år äldre föregångaren och bidrar i övrigt till en bättre utsläppsmiljö med sin bättre bränsleekonomi.” - ”SAA har bytt ut sina två(2) BE76 Duchess mot den moderna flygplanstypen DA42. Den senare alstrar dels mindre buller men har även en bränsleförbrukning som är mindre än 50% jämfört med sin föregångare.” - ”Metoden för att mäta buller har ändrats under åren, varför något siffermässigt jämförelsetal inte kan presenteras. C172RG (73,4db) mättes enligt ICAO Annex 16, chapter 6 (flygning med marcheffekt) medan C172R (76,3db) mättes enligt chapter 10 (max starteffekt). I praktisk bullerhänseende råder dock ingen tvekan om förbättringen och som indikation kan t.ex. nämnas att SAAs överenskommelse med Johannisbergs flygfält om att inte operera med den äldre modellen mer än absolut nödvändigt just på grund av dess ljudbild. Skillnaden i mätmetod gäller även typerna Be76 (76,4db) och DA42 (76,8db).” - ”Utöver ovanstående genomförda flygplanstyper har SAA sedan domens laga kraftträdande genomfört följande: 9 - Utbildat både personal och elever i vikten av att flyga längs standardiserade in- och utflygningsvägar. - Tagit fram ett internt rapporteringssystem för bullerrapportering. - Infört förändrade magringsprocedurer för lägre utsläpp. Infört ett nytt styrdokument för lokala procedurer där övriga villkor kring flygvägar och höjder i enlighet med miljödomen är införda. - Infört en miljöpolicy:” Vidare skrev SAA att de för diskussioner kring byte av framtida flygplanstyp, förändring av marchfart samt ytterligare förändrade operativa procedurer i syfte att minska både utsläpp och buller i enlighet med SAAs framtagna miljöpolicy. Skrivelsen avslutades med följande ord: ”I och med ovanstående genomförda åtgärder anser SAA sig ha uppfyllt de villkor i miljödomen som avser och berör skolflyg.” 4 Andra beslut under 2014 4.1 Flygplatsens bestämmelser Flygplatsen använder sig av ett system med meddelanden som kallas ”Airport regulation”, AR, som är flygplatsens sätt att styra över dem som opererar på flygplatsen. Följande miljörelaterade AR har meddelats under 2014: - Fallskärmshoppning på Västerås flygplats är inte tillåtet. För mer information kontakta flygtrafikledningen. - Med anledning av miljödomstolens dom 2008 06 27, mål M2913-07 meddelas följande regler för skolflygning med upprepade starter och landningar. VFR-flyg (skol- och allmänflyg) med upprepade start- och landningsövningar får endast ske under följande tider: Den 15 juni - 15 augusti: Helgfri måndag - fredag kl. 09.00 - 18.00. Den 16 augusti - 14 juni: Helgfri måndag - fredag kl. 07.00 - 21.00, lördag, söndag och helgdag 09.00 - 17.00. VFR-flyg (skol- och allmänflyg) med upprepade start- och landningsövningar får inte utföras under långfredagen, påskafton, kristi himmelsfärdsdag, pingstafton, midsommarafton, midsommardagen, alla helgons dag, julafton och juldagen. 10 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. 6 Tillståndsgiven och faktisk verksamhet 6.1 Tillståndsgiven verksamhet Högst 55 000 flygrörelser (27 500 landningar eller starter) får innefattas årsvis, varav högst 350 flygrörelser med militär flygplan samt 40 000 med VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg varav högst 23 500 för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. 6.2 Faktisk verksamhet under 2014 I detta avsnitt visas flygplatsens verksamhet under 2014. Nedan visas statistik över landningar och starter 2014: Tabell 1 Privatflyg Aerial Work LTO Utrikes Boing 737800 LTO 911 16 140 5 551 262 10 834 23 17 737 1 822 32 280 11 102 524 21 668 46 35 474 Flygrörelser Inrikes Taxi Fokker TFE73150 2-2B Skolflyg Militär C-130 Summa En LTO betyder ”Landing and take off” vilket innehåller landning, taxning, uttaxning och start upp till 3000 fots höjd (ca 1000 meter). En flygrörelse är en landning eller en start. Detta betyder således att antalet landningar är lika mycket som antalet LTO eftersom ett landat plan alltid beräknas starta inom kort tid. Vidare betyder det att antalet flygrörelser är dubbelt så mycket som varje LTO eller landningar. 11 6.2.1 Faktisk verksamhet de senaste sex åren I detta avsnitt visas den faktiska verksamheten under de senaste sju åren. Tabell 2 Allmänflyg Aerial Summa Utrikes Inrikes Taxi Work Skolflyg Militär Summa rörelser 2008 1 124 53 66 2 316 8 400 14 11 973 23 946 2009 1 229 27 56 2 150 11 720 11 15 193 30 386 2010 1 147 64 87 2 660 10 449 13 14 420 28 840 2011 1 115 39 80 3 906 10 633 26 15 799 31 598 2012 1 056 57 99 2 370 6 317 16 9 915 19 830 2013 1 119 35 101 4 363 10 725 7 16 350 32 700 2014 911 16 140 5 813 10 834 23 17 737 35 474 7 Villkor för flygplatsen I detta kapitel redovisas olika myndigheters domstolsbesluts villkor för flygplatsen Villkor från Koncessionsnämnden för miljöskydds beslut 1997-03-21: 1. Verksamheten inbegriper flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafikering under dygnet ska bedrivas i överensstämmelse med vad Västerås stad uppgett. Trafikledningen ska utföras så att bullerstörningar undviks i största möjliga utsträckning. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig meddelar operatörer ”airport regulations” där nya regler framgår. Trafikledningen i flygledartornet har kontakt med piloter och meddelar dem om de avviker från flygplatsens regler. Avvikelser meddelas i flygplatsens avvikelsesystem. De är också möjligt för externa intressenter, såsom närboende, att anmäla avvikelser. Flygplatsen följer upp dessa med hjälp av ett bulleruppföljningssystem. Uppgifter om flygtrafik köps in på avrop från Luftfartsverket som har bevakning av Mälardalen. 2. Civila jetflygplan certifierade enligt International Civil Aviation Organization (ICAO) annex 16 till Chicagokonventionen, kapitel 2 får inte trafikera flygplatsen. Hur villkoret uppfylls: Dessa flygplan har enligt konventionen ej tillåtelse att trafikera svenskt luftrum. 3. Om flygtrafiksäkerheten tillåter ska alla civila jetplan och övriga civila flygplan med startvikt över 5,7 ton som startar på bana 01 fortsätta rak utflygning till 3000 fot innan de gör en vänstersväng. 12 Hur villkoret uppfylls: Flygledningen tillser att detta villkor uppfylls och håller samband med respektive pilot. 4. Spill av glykol från avisning av flygplan skall – beräknat på hel och vintersäsong – samlas upp till minst 80 procent och omhändertas på sätt som godkänts av tillsynsmyndigheten. Hur villkoret uppfyllts: Flygplatsen har samlat upp minst 80 procent av det glykol som hamnat på vändningsplattan. För mer information, se punkt 9.3. 5. Bränsle, kemikalier och avfall ska förvaras och hanteras samt brandövningar bedrivas så att risk för vattenförorening och andra olägenheter undviks. Hur villkoret uppfylls: Bränsle förvaras i invallade cisterner. Kemikalier förvaras i anslutning till oljeavskiljare. Avfall förvaras i kärl från Ragnsells och Vafab. Flygplatsen genomförde en utsläppsövning våren 2014 för omhändertagande av utsläpp. Vidare har räddningspersonalen utfört mindre brandövningar på flygplatsen. Större brandövningar sker på brandövningsplatsen vid Fågelbacken utanför Hökåsen. Besiktning av oljeavskiljare genomfördes under september 2014. Samtliga protokoll visade att de var funktionsdugliga. I besiktningen ingick test av larm. Villkor från Miljödomstolens dom 2001-03-16: 6. Bullerbegränsande åtgärder skall vidtas i bostäder för permanent och fritidsboende samt skollokaler i flygplatsens omgivningar som regelbundet tre gånger per dygn utsätts för maximalt flygbuller som överstiger 80dBA eller som utsätts för en flygbullernivå (FBN) som överstiger 60 dBA. Målet för åtgärderna skall vara att maximala bullernivån inomhus inte skall överstiga 45 dBA eller att FBN inomhus inte skall överstiga 30 dBA. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen har tidigare åtgärdat byggnader med bullerdämpning. 7. Avisning av banan ska i första hand ske med mekanisk bearbetning och sandning. Det har tillkommit ett villkor om att flygplatsen från och med januari 2007 ska ersätta urea med halkbekämpningskemikalier utan kväve. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen plogar och borstar banan i första hand. I andra hand används natriumformiat som inte innehåller kväve. Under 2014 användes 14 ton natriumformiat. 13 8. Villkoren om urea och våtmark har tagits bort. 9. VFR-flygning avseende allmänflyg och skolflyg med upprepande starter och landningar får inte äga rum långfredagen, påskafton, Kristi Himmelsfärdsdag, pingstafton, Alla Helgons Dag, julafton och juldagen. Vidare skall under juli månad varannan söndag vara flygfri. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig meddelar dessa regler till personal och operatörer genom ”airport regulations” och ”airport informations”. 10. För samråd i frågor rörande flygverksamheten skall finnas ett samarbetsorgan i vilket skall ingå representanter för Västerås flygplats AB, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Miljö och hälsoskyddsnämnden i Västerås stad. Till samarbetsorganet skall också knytas representanter för närboende och för Hässlögymnasiet. Även andra som medlemmarna anser bör delta i arbetet kan knytas till samarbetsorganet. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig kallar till samarbetsorgan minst en gång per år. Ett möte inom samarbetsorganet har genomförts 2014. Villkor från miljödomstolen beslut avseende skolflyg 2008: - Miljödomstolen fattade ett beslut avseende skolflyg på Västerås flygplats. Flygplatsen har nu tillstånd till 55 000 flygrörelser per år varav 40 000 med VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg), varav högst 23 500 flygrörelser för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen följer miljödomstolens beslut. Alla starter och landningar som sker då flygplatsen är öppen registreras. Under året hade flygplatsen 35 474 registrerade flygrörelser varav 21 668 med skolflyg och 11 626 med allmänflyg inklusive arbetsflyg. Resterande flygrörelser har bestått av utrikesflyg, inrikesflyg, taxiflyg och militär flygverksamhet. - Verksamheten – inbegripet flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafikering under dygnet – skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat följer av denna dom, Koncessionsnämnden för miljöskydds tillståndsbeslut den 21 mars 1997, Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, domar den 16 mars 2001 i mål M 82-99 och den 27 september 2004 i mål M 170-03. Trafikledningen skall, med hänsyn till flygsäkerheten, ske på ett sådant sätt att bullerstörningar undviks i största möjliga utsträckning. Hur villkoret uppfylls: Se villkor 1. - Skolflygplanen skall inom fem år, räknat från lagakraftägande dom i målet, ha försetts med avgasljuddämpare där så är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt, alternativt skall sökanden inom samma tid helt eller delvis ha övergått till flygplan med motorer som alstrar mindre buller. 14 Hur villkoret uppfylls: Flygskolorna har ersatt äldre skolflygplan med nyare modernare modeller, se punkt 3.1.4 Skolflyg för mer information. - Sökanden skall inom ca ett år ha utarbetat ett bulleruppföljningssystem genom vilket man i efterhand kan kontrollera vilka flygvägar som använts. Sökanden skall i samråd med länsstyrelsen bestämma tidpunkt för idrifttagandet av systemet. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen köper in uppgifter om flygtrafik från Swedavia på önskemål av tillsynsmyndigheten, närboende eller andra intressenter. - VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg) med upprepade start- och landningsövningar får inte utföras under långfredagen, påskafton, Kristi Himmelsfärdsdag, pingstafton, midsommarafton, midsommardagen, Alla helgons dag, julafton och juldagen. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen har utfärdat en särskild airport regulation (AR) om detta. En ny AR i frågan gick ut under 2014, se punkt 4.1 Flygplatsens bestämmelser. 7.1 Länsstyrelsens villkor Länsstyrelsen i Västmanlands län har inte ställt något villkor på flygplatsen de senaste åren. Tidigare villkor har ersatts av domstolsbeslut. Det finns emellertid ett villkor avseende hantering av kemikalier och avfall. Flygplatsens tolkning är dock att miljöbalken med tillhörande förordningar har strängare krav än länsstyrelsens tidigare villkor. 8 Efterlevnad av diverse Naturvårdsverket föreskrifter Västerås flygplats omfattas ej av de regler som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:22, NFS 2001:113, NFS 2002:264 och NFS 2002:285. 9 Undersökningar, mätningar och beräkningar 9.1 Uppföljning av miljömål Flygplatsen arbetar med miljömål utefter de betydande miljöaspekterna och Sveriges miljökvalitetsmål. Det finns miljömål för energianvändning, inköp av fordon, vattenkvalitet, miljökommunikation och kemikalieanvändning. För att följa upp miljömålen krävs undersökningar i form av beräkningar, granska energianvändning på Mälarenergis webbsida, följa upp kemiska produkter med ett webbverktyg o.s.v. Miljömålen med handlingsplan bilägges denna miljörapport. 15 9.2 Utsläpp till luft Nedan visas utsläpp till luft (emissioner) per landning och start för respektive flygplanstyp. Observera att energi visas i megawattimmar. Utsläpp per landning och start (LTO) Tabell 4 Utrikes Inrikes Taxi Allmänflyg Skolflyg Militär Boeing 737- Saab 340 TFE731-2-2B Enmotorig "Enmotorig C-130 kolvmotor kolvmotor" 800 Bränsle kg 400,98 75,00 80,70 7,74 7,74 116,53 CO2 kg 1 267,10 236,99 255,01 24,46 24,46 368,23 H2O kg 501,23 93,75 100,87 9,67 9,67 145,66 Nox kg 3,58 0,53 0,67 0,05 0,05 0,16 HC kg 0,84 0,20 0,45 0,11 0,11 4,38 CO kg 7, 79 0,70 1,71 7, 64 7, 64 7, 12 SO2 kg 0,40 0,075 0,08 0,01 0,01 0,12 Energi MWh 4,79 0,89 0,96 0,092 0,092 1,39 Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut. Nedan visas de totala utsläppen från landningar och starter under 2014: Tabell 5 LTO Bränsle ton CO2 ton H2O ton Nox ton HC ton CO ton SO2 ton Energi MWh Utrikes Boing 737800 365 1 154 457 3 1 7 0,4 4 365 Inrikes Fokker 50 S340 Jetstream 31 1 4 1 0,01 0,00 0,011 0,001 14 Taxi TFE731-2-2B Cessna citation 11 36 14 0,09 0,06 0,2 0,011 135 Allmän- och arbetsflyg Enmotor kolvmotor C172 45 142 56 0,29 0,62 44 0,04 538 Skolflyg "Enmotororig kolvmotor" Diomond 84 265 105 1 1 83 0,1 1002 Militär C-130 3 8 3 0,004 0,10 0,2 0,003 32 Summa 509 1 609 637 4 3 135 0,5 6 086 Decimaler anges där det är nödvändigt för att resultatet inte ska visa noll. Nedan visas utsläpp till luft från koldioxid och kväveoxider de senaste fem åren. Koldioxid År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes ton 1 557 1 453 1 413 1 338 1 418 1 154 Inrikes ton 6 15 9 14 8 4 Taxi ton 14 22 20 10 26 36 Allmänflyg ton 53 65 96 23 107 407 Skolflyg ton 287 256 260 61 262 265 Militär ton 4 5 10 2 3 8 Tabell 6 Summa ton 1 921 1 816 1 808 1 448 1 823 1 609 16 Nedan visas utsläpp av kväveoxider vid start och landning de senaste fem åren. Kväveoxider År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9.2.1 Utrikes ton 4,41 4,11 4,0 3,8 4,0 3,3 Inrikes ton 0,01 0,03 0,02 0,03 0,02 0,01 Taxi ton 0,04 0,06 0,05 0,07 0,07 0,09 Allmänflyg ton 0,11 0,13 0,20 0,12 0,22 0,29 Skolflyg ton 0,59 0,53 0,54 0,32 0,54 0,55 Militär ton 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,04 Tabell 7 Summa ton 5,16 4,87 4,81 4,32 4,86 4,21 Bly från kolvmotorflygplan Kolvmotordrivna flygplan använder till viss del flygbensin Avgas 100 LL med tillsats av tetraetylbly. Enligt säkerhetsdatabladet för Avgas 100 LL är bränslet farligt att inandas och förtära. Det är också giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Bränslet är inte biologiskt nedbrytbart och kan bioackumuleras i organismer. Bly kan orsaka skador på centrala nervsystemet och så småningom leda till dödsfall. Naturvårdsverkets meddelar i sin rapport 5908 att: ”Exponering för bly kan ge bestående hjärnskador, men också njurskador, hjärt-och kärlsjukdomar, samt försämrad reproduktionsförmåga. Bly ackumuleras mest i benvävnad men också i lever.” Enligt denna rapport har dock den ackumulerade andelen bly i fiskar från Mälaren minskat. Avgas 100 LL innehåller 0,08 viktprocent tetraetylbly vilket också utgör grunden för beräkningen av emissioner till luft. Här visas beräkningen för utsläpp av bly till luft som härrör från den flygbensin förbrukats vid start och landning utefter beräkning. Tidigare år har flygplatsen redovisat utefter såld bränsle. Flygplatsen säljer dock inte flygbensin som innehåller bly vilket medför att det är svårt att redovisa den uppgiften. Dessutom har flygskolorna gått över till att operera med flygplan som använder flygdiesel som bränsle än större omfattning än tidigare. Beräkningen för bränsleåtgång baseras på Totalförsvaret forskningsinstituts excel-databas för förbrukning under starter och landningar. Vidare baseras beräkningen på de uppgifter som finns med i säkerhetsdatablad för bränslet 100 LL. Flygbensin 100 LL innehåller tillsats av bly. 0,08 procent av flygbensinen innehåller bly. Densiteten för 100 LL är 725 kg/m3 vid 15°C. Totalt har 44 988 kg 100 LL förbrukats. 44 988 kg x (0,08/100) ≈ 36,0 kg bly 2014. Flygplatsen har inte utrett hur detta påverkat recipienten i och kring Hässlösundet. 17 9.2.2 Utsläpp till luft från markfordon De markfordon som finns vid flygplatsen använder diesel och bensin som drivmedel. EcoPar-diesel används också vilket är bättre ur arbetsmiljösynpunkt. För att få fram mängden emissioner från markfordon har en modell, hämtad från Trafikverket, använts. Modellen kallas ”Artemis” och påvisar schablonvärden av emissioner för olika typer av fordon. De fordon som finns vid flygplatsen är väldigt branschspecifika och överensstämmer inte med de i modellen men för att kunna genomföra godtagbara mätningar har vi omvandlat beräkningarna till att mäta mängden bränsle, i liter, som förbrukats under året och hur mycket utsläpp av kolmonoxid, koldioxid, kolväte, kväveoxid och svaveldioxid detta genererat. Mätvärden för EcoPar-diesel finns inte framtaget för denna modell på Trafikverket. Däremot visas koldioxidutsläpp/liter genom en LCA som är gjord på drivmedlet. Tabell 8 Drivmedel Årsförbrukning CO antal kg CO2 antal kg HC antal kg Nox antal kg SO2 antal kg 2014 Kolmonoxid Koldioxid Kolväte Kväveoxid Svaveldioxid Bensin 2000 38,00 4960,00 7,00 6,40 0,01 10019 22,04 30057,00 3,01 70,13 0,03 76,53 0,04 Diesel ACP Ecopar Totalt 4896 16915 10575,36 60,04 45592,36 10,01 18 9.3 Utsläpp till vatten Flygplatsens recipient utgörs av Limstabäcken och dagvattendiken som leder till Hässlösundet, d.v.s. sundet mellan Hässlö och Björnön. Under 2014 lades 14 ton halkbekämpningskemikalier i form av natriumformiat i granulatform ut på rullbanan. Till avisning av flygplan används monopropylenglykol för att motverka isbildning på vingar. Användningen under år 2014 var enligt följande: Tabell 9 Avisningsmedel Safewing MP I Eco Plus Safewing MP II Flight Typ I SE II SE Förbrukning 2014 (l) 10 875 1 768 Förbrukning Säsong 14-15 (l) 7 833 3 025 Processbeskrivning av glykolhantering: Innan varje avisning tillser personalen att vändningsplattan är fri från snö och is. Det ska inte finnas någon snö kvar som glykolen kan blandas med. - Efter varje avisning används en sugbil som suger upp den glykol som finns på vändningsplattan. Snö som innehåller glykol samlas upp med en hjullastare och samlas i en separat container. Med denna metod får personalen upp näst intill 100 procent av den glykol som runnit ned på vändningsplattan. Den största delen av glykolen sitter dock kvar på flygplansvingarna. Detta medför att glykolen sprids i luften och faller ner till marken vid acceleration. - Glykolen samlas i en tankbil. Därefter hämtar företaget Ragnsells glykolen för transport till Mälarenergis avloppsreningsverk. Under 2014 transporterades 20 ton glykol från flygplatsen. - Varje avisning bokförs i en särskild pärm. 19 9.3.1 Oljeavskiljare inom flygplatsen I detta avsnitt anges de oljeavskiljare som Västerås flygplats ansvarar för. Hässlösundet i Mälaren är slutlig recipient för samtliga oljeavskiljare. Oljeavskiljare kontrolleras visuellt kvartalsvis. Det sker ingen specifik mätning av oljeavskiljares vatten. Däremot toppsugs oljeavskiljare när olja upptäcks. Under året hämtades 3060 kg oljehaltigt slam av Ragnsells. På nordvästra sidan av terminalbyggnaden, vid personalparkeringen, finns platsen för tömning av oljeavskiljare. Verkstadens och brandstationens dränering är kopplad till denna. Oljeavskiljaren kontrolleras genom ett larm. Vid tankanläggningen på platta 1 finns en oljeavskiljare. Det finns en oljeavskiljare vid fältavdelningen. Denna upptar spill från verkstaden. I söder vid platta 6 finns en stor oljeavskiljare på 100 m3. Flygplatsens dräneringssystem väster om rullbanan förutom platta 1 är kopplad till denna. 20 9.3.2 Recipientprovtagning I detta avsnitt visas de mätningar av dagvatten som genomförts under året. Ett av flygplatsens miljömål är att förbättra miljön i Hässlösundet. Målet följs upp med vattenprovtagning. Vattenprovtagning genomförs i tillrinnande vatten från Limstabäcken, utmed rullbanan och vid pumpstationen i söder där vattnet pumpas ut till Mälaren. Provpunkt 1 och 2 har rinnande vatten medan vattnet i punkt 3 är stillastående vilket har betydelse för resultaten. Nedan sammanfattas flygplatsens resultat från recipientprovtagningen 2014 i förhållande till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 9.3.2.1 Kväve Utsläpp av kväve i stora mängder från t.ex. kvävebaserade halkbekämpningskemikalier, jordbruk och avlopp leder till eutrofiering, (övergödning) av sjöar och vattendrag. Detta medför att vattendrag och sjöar växer igen i snabbare takt än vad som är naturligt. Vidare ökar produktionen av alger, som när de bryts ner leder till syrebrist. Flygplatsen använder emellertid natriumformiat för halkbekämpning vilket inte innehåller kväve. Nedan visas halterna av totalkväve i recipienterna under år 2014: Totalkväve (mg/l) Tabell 10 Datum Referens norr Limstabäcken Söder 140123 6,70 6,00 6,60 140325 3,10 2,50 2,00 140527 1,50 1,70 1,50 140923 1,40 1,40 1,90 141110 2,80 2,00 1,40 141204 2,30 2,40 2,00 Medel 2,97 2,67 2,57 Medel 2005-‐2014 2,69 2,85 3,07 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för totalkväve: Klass Benämning Tabell 11 Totalkväve (mg/l) maj t.o.m. oktober 1 Låg halt <0,300 2 Måttligt hög halt 0,300-0,625 3 Hög halt 0,625-1,250 4 Mycket hög halt 1,250-5,000 5 Extremt hög halt >5,000 Källa: Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 21 Halterna av totalkväve har under år 2014 varit mycket höga i samtliga provpunkter inklusive referenspunkten. Totalkvävehalten har inte avvikit mycket från medelhalten under tidsperioden 2005-2014. Flygplatsen använder idag halkbekämpningskemikalier utan kväve, natriumformiat. Det innebär att flygplatsen inte tillför kväve till Hässlösundet. Marken kring flygplatsen och uppströms Limstabäcken utgörs till stor del av näringsrik jordbruksmark. Ammoniumkväve mg/l Datum Tabell 12 Referens norr Limstabäcken Söder 140123 0,050 0,050 0,050 140325 0,024 0,110 0,160 140527 0,073 0,069 0,071 140923 0,010 0,010 0,110 141110 0,018 0,061 0,110 141204 0,027 0,026 0,270 Medel 2014 0,03 0,05 0,13 Medel 2005-‐ 2014 0,05 0,06 0,22 Tabell 13 Ammoniumkväve mg/l < 0,05 Mycket låga halter 0,05 - 0,20 Låga halter 0,20 - 0,50 Måttligt höga halter 0,50 - 1,50 Höga halter > 1,50 Mycket höga halter Källa: Naturvårdsverket Halterna av ammoniumkväve har under 2014 mycket låga norr om flygplatsen och låga i Limstabäcken. Däremot har halterna varit måttligt höga vid invallningen söder om rullbanan. Medelhalten av ammoniumkväve år 2014 har inte avvikit mycket från medelhalten under tidsperioden 2005-2014. Vattnet har inte överskridit Livsmedelsverkets gränsvärde på 400 µg ammoniumkväve per liter vilket är en indikation för avloppsutsläpp. 22 Nitrit + Nitratkväve (mg/l) Datum Referens norr Tabell 14 Limstabäcken Söder 140123 2,2 2,1 2,1 140325 2,4 1,7 1,3 140527 0,9 0,9 0,9 140923 1,0 1,0 1,3 141110 2,2 1,5 0,5 141204 2,1 2,0 1,3 Medel 2014 1,8 1,5 1,2 Medel 2005-‐ 2014 1,5 1,5 5,5 Medelhalten av Nitrit och nitratkväve har inte avvikit mycket år 2014 från medelhalten 2005-2014. 9.3.2.2 Totalfosfor Fosfor i stora mängder leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Fosfor härrör främst från gödningsmedel till jordbruk och hushållsavlopp. Flygplatsen har idag inget direkt utsläpp av fosfor. Däremot är totalfosfor intressant att mäta eftersom det finns i avisningskemikalien monopropylenglykol. I glykolen finns fosfor för att förhindra korrosion. Flygplatsen använder ej fosfor i sina processer utan fosfor härrör sannolikt från jordbruk högre upp i Limstabäcken. Tabell 15 Datum Referens norr Limsta-‐ bäcken Söder 140123 0,043 0,022 0,026 140325 0,074 0,062 0,050 140527 0,030 0,045 0,031 140923 0,170 0,170 0,071 141110 0,096 0,063 0,043 141204 0,059 0,058 0,055 Medel 2014 0,079 0,070 0,046 Medel 2005-‐2014 0,195 0,154 0,104 Medel maj-‐okt 2014 0,100 0,108 0,051 Medel maj-‐okt 2005-‐2014 0,256 0,183 0,144 23 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för totalfosfor: Tabell 16 Klass Benämning Totalfosfor Beskrivning (µg/l) maj -okt Augusti 1 Låg halt < 0,013 < 0,013 Oligotrof 2 Måttlig hög 0,013-0,025 0,013 – 0,023 Mesotrof 3 Hög halt 0,025-0,050 0,024 -0,044 Eutrof 4 Mycket hög 0,050-0,100 0,045 – 0,096 Hypertrof > 0,100 > 0,096 Ej def. Riktvärde Riktvärde Riktvärde Mälaren utsläpp till utsläpp Mälaren från VU 0,250 0,250 halt halt 5 Extremt hög 0,200 halt Halterna totalfosfor har i genomsnitt varit mycket höga till extremt höga under 2014 i samtliga provpunkter. Medelhalten av totalfosfor var emellertid lägre i genomsnitt under 2014 än under hela tidsperioden 2005-2014. 9.3.2.3 Konduktivitet Halterna av konduktivitet som mäts i mS/m och är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundförhållanden i tillrinningsområdet. Det kan även ge indikation på utsläpp. Tabell 17 Konduktivitet mS/m Norr om Limsta-‐ Datum flygplatsen bäcken Söder 140325 34,4 34,4 34,5 140527 55,4 55,4 55,5 140923 42,2 43,5 23,2 141110 39,7 55,1 70,8 141204 42,8 45,1 52,5 Medel 2014 42,9 46,7 47,3 59,1 87,4 87,6 Medel 2005-‐ 2014 24 Tabell 18 Kloridhalt Elektrisk (mg/l) konduktivitet (mS/m) < 20 < 30 Låg halt > 50 > 50 Måttlig halt > 100 > 70 Relativt hög halt Risk för korrosionsangrepp på ledningar > 300 > 100 Mycket hög halt Risk för smakförändringar Källa: Naturvårdsverket Konduktiviteten har under 2014 varit låg till måttlig. Under tidsperioden 2004-2014 var konduktiviteten i genomsnitt måttlig till relativt hög. Provet i januari visade på ett extremt avvikande resultat och rapporten från Alcontrol visar att det varit en störning av provet. Av den anledningen togs inte januariresultatet med i denna sammanställning för konduktiviteten. 9.3.2.4 Organiskt kol Organiskt kol är indelat i TOC (kolinnehållet både i löst och partikulärt organiskt material i vattnet) och DOC (ett mått på löst organiskt kol). DOC följer approximativt TOC. Ämnen som glykol för avisning och urea till halkbekämpning medför att halten löst organiskt kol ökar i vattnet. Urea används inte längre i verksamheten. COD står för kemisk syreförbrukning. Tabell 19 COD mg/l Datum Norr referens Limsta Bäcken Söder 140325 30 30 30 140527 30 30 30 140923 30 31 30 141110 30 30 30 141204 30 30 30 150113 30 30 30 Medel 2014 Medel 2005-‐ 2014 30 30 30 41 62 62 Tabell 20 DOC mg/l Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Söder 140123 8,2 7,5 7,1 140325 10 10 9,2 140527 7,9 7,6 7,6 140923 9,5 8,8 9,8 141110 13 10 6,8 141204 8,6 7,9 8 150113 7,9 8,3 10 Medel 2014 10 9 8 Medel 2005-‐ 2014 10 10 8 25 Bedömningsgrunder Tabell 21 Klass Benämning 1 Mycket låg halt Halt av TOC eller CODMn (mg/l) 4 2 Låg halt 4-8 3 Måttligt hög halt 8-12 4 Hög halt 12-16 5 Mycket hög halt >16 Alcontrols rapporter anger COD <30 mg/l som minsta osäkerhet viket också varit fallet under hela 2014. Halterna av DOC har varit måttligt höga under 2014. Halterna av organiskt och kemiskt syreförbrukande ämnen har under hela året varit lägre än under tidsperioden 2005-201. 9.3.2.5 Surhetsgrad pH-halterna visar surhetsgraden, d.v.s. aktiviteten av vätejoner i vattnet. En låg pH-halt medför att ämnen bryts ut från marken vilket ökar föroreningarna i vattnet. En riktigt låg pH-halt leder även till metall utfällning och frigörande av tungmetaller. Vidare är surt vatten skadligt för vattenlevande organismer. pH Tabell 22 Datum 140123 140325 140527 140923 141110 141204 Medel 2014 Medel 2005-‐ 2014 Norr om flygplatsen 12,30 7,80 8,00 7,80 7,80 7,90 Limsta-‐ bäcken 12,20 7,60 8,00 7,90 7,20 8,00 Söder 12,20 7,10 8,00 7,00 6,60 6,90 8,60 8,48 7,97 8,04 8,23 7,48 26 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för pH: Tabell 23 PH-värdena har varit höga under 2014 och tidsperioden 2005-2014. Det ses mer allvarligt om pHvärdet är lågt vilket betyder att vattnet är surt. Hög pH-värde kan tyda på kraftig algtillväxt i vattnet. 9.3.2.6 Samlad bedömning av recipientprovtagningen 2014 Under 2014 har halterna av de uppmätta parametrarna inte avvikit mycket från medelhalten tidsperioden 2005-2014. Recipientprovtagningen har genomförts på samma sätt under lång tid under hela 2000-talet fram till 2014. Under denna tid har flygplatsen förändrat sin verksamhet något. De har exempelvis bytt halkbekämpningskemikalie, från urea till natriumformiat. En rekommendation är därför att flygplatsen genomför en ny utvärdering av hur recipientprovtagningen ska gå till. Provpunkter och mätparametrar bör ses över. I samband med detta kan även en utvärdering genomföras som belyser den samlade bedömningen under tidsperioden som provtagningen utförts. En avslutande rekommendation är att flygplatsen samarbetar med Mälarens Vattenvårdsförbund som undersöker vattenkvalitet i Mälaren samt driver vattenvårdsprojekt. 10 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Under året har flygplatsen: - Företaget Qualify har reviderat flygplatsen, både externt och internt avseende miljökrav. - Köpt in invallningar för glykolförvaring. - Ersatt glödlampor till ledbelysning. 27 - Kvalitetssäkrat avisningsprocessen enligt ICAOs standard och SIS. Det innebar att följa ICAOs regler om kontrollmätning av vätskor, kontroll av utförarna, dokumentation av utbildning m.m. 11 Avbrott, olyckor eller liknande händelser I detta avsnitt redovisas de avvikelser som har någon slags relevans ur miljö- eller arbetsmiljösynpunkt. - Ett slukhål uppstod vid en dagvattenbrunn. Slukhålet beror sannolikt på underminering. Personalen har fyllt hålet med grus flera gånger men hålet kommer tillbaka igen. Personalen kommer troligtvis lägga ner dräneringsrör. - Ett flygplan flög in från söder utan att klarera. - Älgar uppehöll sig inom flygplatsområdet vilket medförde en försenad start. - Flygplatsen genomförd en intern miljörevision med ett antal mindre avvikelser. Se bilaga, ”Avvikelser från intern miljörevision”. - Flygledartornet har haft problem med flugor mellan tornets glasrutor. - Det har varit problem i miljörummet med oordning och lukt p.g.a. överfyllda kompostkärl. - På skyddsrond konstaterades att ventilationen på våning två drar in avgaser från flygplan vid vissa förhållanden. - Under en revision konstaterades att rutin för utvärdering av lagar och andra krav inte beskriver hur företaget arbetar med Reach-förordningen. Författaren till denna miljörapport kan dock konstatera att flygplatsen arbetar med Reach genom att använda ett webbaserat informationssystem för kemikaliehantering. - En motor exploderade på en bränslebil vilket medförde att 40 liter olja läckte ut. Oljan omhändertogs omedelbart. Inga andra fordon eller flygplan fanns i närheten. 12 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Flygplatsen har ett antal miljömål för att minska energianvändningen. De bilaga 4. 28 12.1 Energianvändning I detta avsnitt redovisas energianvändning för Västerås Flygplats AB. Terminalbyggnaden använder fjärrvärme från Mälarenergi medan fältavdelningens kontor och garage använder direktverkande el och värmepump. Fjärrvärme och elanvändning sedan 2010 År Fjärrvärme i terminalen Tabell 24 Elanvändning totalt El gradjust av Mälarenergi 2014 553,0 MWh 1 092,0 MWh 1 238,3 MWh 2013 563,1 MWh 1 094,8 MWh 1 161,5 MWH 2012 540 MWh 1 115,5 MWh 861,1 MWH 2011 595 MWh 1 128,4 MWh 992,2 MWH 2010 644,5 MWh 1 149,3 MWh 895,7 MWH Elanvändning Anläggning Badelunda-Åsen Tabell 25 MWh 2013 0,77 11,09 MWh 2014 0,65 15,74 Pumpstsation söder Hässlö Fältgaraget Pilotgatan Hässlö Civilfl.stat. 241,90 236,23 666,60 Björnöhalsen 0,87 Aberga 6,10 Radiofyr Ridön 0,43 Summa elförbrukning 145,60 172,72 1 094,81 683,63 0,88 3,58 0,40 1 092,00 12.1.1 Energieffektiviserande åtgärder Under 2014 har Västerås flygfastigheter genomfört följande åtgärder för att minska flygplatsens energianvändning: • Ventilationen i Hangar 81 har moderniserats. Mekanisk frånluft har ersatts med ett FTXsystem. • Flygfastigheter har ersatt remdrivna fläktmotorer med frekvensstyrda och direktdrivna fläktmotorer i byggnaderna D, E och F i Hässlögymnasiet. • Vidare har Flygfastigheter uppgraderat all styr- och regler utrustning för värmesystemen i Hässlögymnasiet. 29 • Byggnad F har fått närvarostyrd och behovsstyrd belysning. • Allmänna punktinsatser har gjorts, såsom översyn av hangarportar, dörrar och fönster. • Fastighetskontoret har även uppgraderat diverse utvändiga armaturer kring flygplatsområdet. 30 13 Kemikalier Enligt Naturvårdsverkets textmall skall flygplatsen redovisa de kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Följande kemikalier kan medföra risker för miljön eller människors hälsa eftersom flygplatsen har stora mängder av dem i sin hantering. Nedan visas mängder år 2014: Tabell 26 Plats Produkt Hässlö flygförening 100 LL Produkt-‐nummer i2427 Mängd 138, 6 m 3 (Försäljning) SAA 100 LL i2427 37,8 m 3 Förbrukning SAA Jet A1 i13320 76,8 m 3 Förbrukning Vändningsplatta 1 Jet A1 Rampen Eco Par Diesel Rampen Rampen 3 i13320 4 443,4 m i8208 6,4 m Bensin i61739 2,0 m Monopropylenglykol i55690 3 3 10,9 m 3 3 i36320 1,8 m 3 Fältet Preem ACP Diesel Fame i85918 10,0 m Fältet Natriumformiat i18647 14 ton (användes) 31 14 Redovisning av åtgärder för minskning av avfall Flygplatsen har arbetat med att minska användning av avisningsvätska och i övrigs sortera avfall i så stor utsträckning som möjligt. Personalen har varit engagerad i frågan på stort allvar. Nedan visas flygplatsens avfall under 2014. Tabell 27 Avfallskod Material Beh.metod BH 200127 Aerosoler, brandfarliga Blybatterier, syra R12 FATLO 94,00 Kg R13 BATTBOX 523,00 Kg 170904 Brännbart avfall, näringsliv R1 LVXÖS 21 867,00 Kg 150107 Glasförpackningar, färgat R5 KÄRLM 3 219,00 Kg 150102 LDPE film färgad R5 SÄST 430,20 Kg 150104 Metallförpackningar R4 KÄRLM 155,40 Kg 200101 Papper, kontor R3 KÄRLL 4 115,50 Kg 200101 Wellpapp, butiksbalad R3 BAL 720,00 Kg 160601 Redovisning av farligt avfall Vikt/Antal Enhet Tabell 28 Avfallskod Material Beh.metod BH 150110 Förpackningar, tömda ej rengjorda Glykolrester, FA D15 PALL 71,00 Kg R13 TANK 20 000,00 Kg Olje-, och bränslefilter, emb Oljeavfall, fast, osorterat, emb Oljeavfall, fast, osorterat, emb Oljehaltigt slam R13 KRYO 383,00 Kg D15 FAT 81,00 Kg D15 FATLO 133,00 Kg D8 OLJE 3 980,00 Kg 160114 160107 130899 150202 130502 Vikt/Antal Enhet 32 15 Redovisning av åtgärder för minskning av risker Följande åtgärder har genomförts för att minska risker avseende miljö: - Flygplatsen har täthetsprovat glykoltankar - Personalen har ersatt slangar på highloadermaskiner för att minska oljeläckage. 16 Undersökningar om tillverkning Västerås flygplats tillverkar ej varor. Verksamhetsansvarig: Datum: 2015-03-27 Mikael Nilsson Verkställande direktör och Verksamhetsansvarig för Västerås Flygplats
© Copyright 2024