Välkommen
1
2015-10-09
Så tycker kunden
Karolina Boholm Skogsindustrierna
2
2015-10-09
Näringslivets transportråd (NTR)
• Är godskundernas röst i transportpolitiken
• Arbetar med nationella transportfrågor i ett internationellt
perspektiv
• Arbetar med alla transportslag utifrån ett systemperspektiv
• För fram fakta och argument om godstransporter till
beslutsfattare
• Bakom NTR står drygt 30 företag inom industri och handel
och deras branschorganisationer
• Skogsindustrierna är en av dessa branschorganisationer
• Transportrådets medlemmar står för merparten av de
svenska godstransporterna
Näringslivets tre prioriterade frågor är:
1. Tillförlitlighet
 Redundans
2. Tillförlitlighet
 Sårbarhet
3. Tillförlitlighet
 Riskhantering
• Riskhantering sysslar ALLA företag med dagligen
• Trafikverket planerar, investerar och underhåller för normalfallet
Tåget går i tid – men vagnarna står kvar
• Vagnar är viktigare än tåg
• Tomvagnar kan vara viktigare än fyllda vagnar
• Idag har tomvagnar har inget samhällsekonomiskt värde
Stora Enso Kvarnsveden, PM12
Världsrekord 2009: ca 116 km/h under 24 h
Antal dagar för en sändning vagnar från
Sverige till Tyskland på järnväg
Number of wagons (828 wagons)
Källa: Skogsindustrierna och medlemsföretag
Transporttiden ökar för järnväg mellan
Sverige och Tyskland under åren 2000-2015
Källa: Skogsindustrierna och medlemsföretag
Fokus på genomförande!
• Godset är nyckel för att nå 95 % punktlighet
• Godsets utmaningar behöver därmed prioriteras:
– Uppdaterade samhällsekonomiska kalkylmodeller behövs som inte
systematiskt undervärderar nyttor med gods
– Fokus på robusthet, tillförlitlighet och redundans
– Se till att den infrastruktur vi har fungerar med få störningar – underhåll
och små åtgärder (under 50 MSEK)
– Mät kundnöjdhet för godset – fokus ökar om vi mäter!
– Tomvagnar är viktigare än lastade godsvagnar
– Tid är inte bara punktlighet av tåg – vagnar ska vara punktliga
– Tid är pengar: längre omloppstider idag än tidigare, skogstid,
spökmöten, underhållsfönster som inte utnyttjas stjäl kapacitet etc.
Fem röster om godset - Industrins beroende
av järnvägen
•
ABB
•
LKAB
•
Stora Enso
•
SSAB
•
Volvo
•
Ett robust och väl fungerande järnvägssystem
är en livsnödvändighet för många företag
•
Intervjuerna kompletteras med
samhällsekonomisk basfakta och några
framtida utmaningar för järnvägen.
•
Ladda ner:
http://www.svensktnaringsliv.se/material/rappor
ter/fem-roster-om-godset-industrins-beroendeav-jarnvagen_157163.html
Så arbetar vi tillsammans för att nå resultat
Lena Erixon Trafikverket
Crister Fritzson BTO
Klas Wåhlberg Swedtrain
12
2015-10-09
På 25 år har resandet med tåg ökat med 78%
Resenärer och godstransportörer vill använda järnvägen
Vi står enade i att punktligheten ska förbättras
Idag är 90 av 100 tåg i tid om fem år ska det vara 95
80 % nöjda
resenärer i
stört läge
Långsiktigt arbete
Åtta områden påverkar punktligheten mest
1. Infrastruktur
2. Avgångstid
3. Fordon
4. Från utland
5. Banarbete
6. Obehöriga i spår
7. Trafik- och
resursplanering
8. Operativ trafikering
9. Trafikinformation och
hantering i stört läge
Banarbeten på södra och västra stambanan
Bangården Hagalund
Sena godståg kommer över Öresundsbron
Stängsling förhindrar människor på spår
Bra samarbete och faktabaserad kunskap ger resultat på sikt
Arbeta parallellt på olika nivåer
1. Kunskapsuppbyggnad och analys
2. Tillräckligt bra grundplanering
3. En massa vardagsgnet
4. Större åtgärder
5. Faktorer som är svåra att påverka
Vi rör oss i rätt riktning!
Analysgruppen presenterar årets resultatrapport
Elisabet Spross Trafikverket
Mats Gummesson Trafikverket
27
2015-10-09
28
1,3
1,9
1,9
1,7
1,4
1,6
https://www.bcgperspectives.com/content/articles/transportation_travel_tourism_public_sector_european_railway_performance_index/?chapter=2
29
Punktlighet 1995-2014
100%
90%
80%
Punktlighet
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Godståg +5 min till slutstation
Persontåg +5 min till slutstation
2011-2014 inklusive akut inställda tåg
30
Trafikarbete 1995-2014
180
160
Miljoner tågkilometer
140
120
100
80
60
40
20
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tågkilometer Godstrafik (miljoner)
Källa: SIKA / Trafikanalys. SOS rapporterna Järnvägar och Bantrafik.
31
Tågkilometer Persontrafik (miljoner)
Punktlighet fördelat på tågsort
32
Tågsort
2013
2014
2015
jan-juli
Persontåg, kortdistans
94,5 %
93,9 %
94,1 %
Persontåg, medeldistans
87,9 %
88,4 %
89.0 %
Persontåg, långdistans
78,9 %
77,7 %
78,8 %
Godståg
80,0 %
78,1 %
77,1 %
Två undersökningar
1. Fördelning av persontågens störningstimmar under samtliga
dagar med 95 % punktlighet eller högre – Avgränsning
effektområden
2. Fördelning av dagar med hög, mellan- och låg punktlighet samt
effektområden med störst negativ påverkan på punktlighet. Alla
orsakskoder – fördjupning låg punktlighet
Resultat:
• Halvering av störningstimmarna krävs för att nå 95 %
• Infrastruktur, avgångstid och fordon störst påverkan låg
punktlighet
33
Avgångstid för godstrafiken
40 %
30 %
20 %
29 %
27 %
10 %
21 %
11 %
Mer än 30
minuter före
34
30-6 minuter
före
+-5
minuter
6-30 minuter
efter
11 %
Mer än 30
minuter efter
Vikten av att åtgärda små förseningar
95 %
94 %
93 %
92 %
91 %
91,3%
92,6%
93,6%
94,6%
94,9%
95,4%
RT+6
RT+7
RT+8
RT+9
RT+10
95,0%
90 %
Rt+5
35
RT+82
Slutsatser
•
Kraftfulla åtgärder
•
Halvera förseningstimmarna
•
Tre områden påverkar särskilt
•
Godstrafiken
•
Brytpunkt för 95 %
•
Svagt kundperspektiv
•
Effektsamband saknas
•
Vissa brister i dataunderlag
36
Fortsatt arbete
• Internationell undersökning
• Hittills systemperspektiv – framöver fördjupningar
Ex. Geografiskt avgränsade analyser
• Målöversyn godstrafik
• Fortsatt arbete med datakvalitet
• Större fokus på godstrafiken
• Förbättrade indikatorer
• Kundperspektiv
37
38
Effektområde Infrastruktur
Anna Lundman Trafikverket
39
2015-10-09
Effektområde Infrastruktur
• Arbetar med fokus på anläggningstyperna spår, spårväxel,
signal och kontaktledning.
• Vid inledningen av TTT, basåret 2013, representerade
Infrastruktur 17% av förseningstimmarna.
• 7 st orsakskoder står för 86% av Infrastrukturs
förseningstimmar.
• Effektområdets bidrag till ökad punktlighet är
målsättningen att minska störningstimmarna från ca
15.500 timmar från basåret 2013 till 4.000 timmar år 2020.
• Arbetet omfattar bl.a störningsproblematik i
anläggningarna, avtalsutveckling, tekniska förbättringar,
komponentutbyten, utveckling av rutiner etc.
40
2015-10-09
Effektområde Infrastruktur
Arbetet bygger på kontinuerliga uppföljningar av
felhändelser och störningstimmar.
• Månatliga driftrapporter som analyserar enstaka
händelser och systematiska störningsorsaker.
• Tekniska rapporter och utredningar, mest utvecklat inom
kontaktledningsområdet.
• Utvärderingar av tillbud och olyckshändelser.
• Kommunikation med våra kunder och avtalspartners via
olika forum.
41
2015-10-09
Effektområde Infrastruktur
• Ökat fokus inom områdena signal och spår-/spårväxel.
• Införande av nya spårlägesnormer. Bättre data och ökad
proaktivitet.
• Översyn och åtgärder på elanläggningar inom större
bangårdar.
• Utökat förebyggande underhåll på kontaktledningar inom
ramen för basentreprenader.
• Förslag från TTT genomförs inom ramen för tilldelade
620 mkr.
• Under jan-aug 2015 har störningarna minskat ca 7% (jmf
basåret 2013).
42
2015-10-09
Effektområde Infrastruktur
• Medverka till att utveckla innehållet i basentreprenader,
planering, uppföljning samt feltider i fokus.
• Utveckla analysverksamheten.
• Förslag för utbyten, standardförbättringar och initiera
utveckling av anläggningskomponenter.
• Utarbeta förslag och idéer för utveckling av regelverk och
rutiner.
43
2015-10-09
Effektområde Fordon
Mattias Andersson Svensk Kollektivtrafik
44
2015-10-09
Effektområde Fordon
Godståg 60%
13% av
förseningarna
45
2015-10-09
(25% tågkm)
Persontåg 40%
(75% tågkm)
Effektområde Fordon
Olika affärslogik
• Kundens förväntan
• Olika platser på banan där uppdraget anses klart
• Samhällets förväntan
• Ansvaret vid olika ägarförhållanden och i avtalskedjor
46
2015-10-09
Effektområde Fordon
Förseningstimmar Fordon (+5 min)
14000
12000
TREND
10000
8000
6000
MÅL
4000
2000
0
2013
47
2015-10-09
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Effektområde Fordon
• Saknar standarder, nyckeltal och gemensamma synsätt
• Saknas delmål, prioriteringar och aktiviteter
• Ökat fokus på fordonsfel de senaste åren
• Problembild utifrån Rapport ”Studie av tågförseningar
orsakade av fel på fordon”
48
2015-10-09
Effektområde Fordon
Traktion/maskinfel
Lokbyte
Hjulskada
Traktion/maskinfel
Dörrar
Omstart av system
49
2015-10-09
Effektområde Fordon
• Workshop november 2015
• Allokera resurser för att öka antalet aktiviteter 2016
• Backcasting för att nå målet 2020
• Öka kunskapen och intresset
• Öka fokus inom gods
• Öka tillgången på relevant data
• Orsakskodning och rutin måste ses över
• Identifiera åtgärder på organisationsnivå
• Tillståndsbaserat underhåll
• Ta fram gemensamma nyckeltal med återkoppling till
TTT
50
2015-10-09
Effektområde Trafikinformation och hantering i
störda lägen
Britt-Marie Olsson SJ
51
2015-10-09
Effektområde Trafikinformation och
hantering i störda lägen
52
2015-10-09
53
2015-10-09
Det fortsatta arbetet
• Analys av Kundundersökningens utfall
• Gemensamma begrepp för händelser (orsakskoder) för att
förenkla trafikinformationen i störda lägen
• Pilot TLO Nord – prognoser på plankorsningsolycka,
nedriven kontaktledning och personpåkörning
• Det pågår ett test med engelska utrop på ett antal mindre
och medelstora stationer i Dalarna och Östergötland
• Under 2016 analyseras tre medelstora stationer utifrån
resenärsperspektiv när det gäller trafikinormationskanaler
(utrop, gula västar, skyltning mm)
Vi behöver jobba mer utifrån ett resenärsperspektiv och
med gemensamma krafter!!!
54
2015-10-09
Oberoende granskare ger sin syn på arbetet
Per-Åke Vikman Trafikanalys
55
2015-10-09
Extern granskning av TTT
Kvalitén på underlag och
metoder, samt dess betydelse
för redovisade slutsatser
2015-10-07
Per-Åke Vikman
avdelningschef,
Trafikanalys
Mats Andersson
enhetschef,
Transportstyrelsen
”Finns goda förutsättningar att
förbättra punktligheten mot målen”
”Vi har kommit en god bit på vägen”
Punktlighet
100
2013
2014
Mål 2020
95
90
??
85
80
75
70
Person
Gods
2012
2013
2014
2015
2016
Måluppfyllnad?
- progression
2017
2018
2019
2020
”…det kommer att krävas kraftfulla
och systematiska åtgärder…”
Punktlighet
Analysgruppens bedömningar:
100
• ”Antalet förseningstimmar behöver halveras
för persontåg”
• ”Ytterligare 32 000 försenade persontåg och
2013
2014
Mål 2020
95
90
26 000 försenade godståg behöver ankomma
till slutstation inom RT +5”
85
80
Det verkar
så!
75
70
Person
Gods
2012
2013
2014
2015
2016
Måluppfyllnad?
- bidrag till samhällsnyttan
2017
2018
2019
2020
”Punktlighetsmått … som tar hänsyn
till antal resenärer är önskvärt, men
kräver modell- och metodutveckling
av resenärsdata”
Resenärerna?
• Målvariabeln svag ur resenärsperspektiv
• Kommer resenärerna i tid?
• Mellanliggande stationer
• Delvis inställda och omledda tåg
”Godstrafiken behöver studeras
närmare och godstrafikens
förutsättningar kommer att
undersökas…”
Godstransportköparna?
• Kunskapen närmast obefintlig
• Kommer godset fram i tid?
Var finns
transportköparens &
samhällsnyttans
perspektiv ?
2012
2013
2014
2015
2016
En effektiv ansats?
2017
2018
2019
2020
”ett långsiktigt och systematiskt
arbete i syfte att förbättra
punktligheten i järnvägstrafiken”
• Planer och milstolpar redovisas ej
• Resursanvändning eller resursbehov
redovisas ej
• Ingen systematisk redovisning av
progression mot målet
Ännu fokus på att
förstå
problematiken?
Mätning &
analys
Planering
2013
-2015
Synliggörande
Verksamhet
Progression i delområden?
- datakvalitet för analys och resultatredovisning
”ett arbete har utförts kring definitioner,
metoder och kvalitetsbrister”
”…en ny databas har skapats…”
Nödvändiga moment (2013)
• framställning och fastställande av statistiska definitioner
• dokumentation av metoder för framställning av statistik
Påbörjat 2014
• att fastställa, revidera och korrigera Trafikverkets statistik
• ett systematiskt kvalitetsarbete
Är redovisningen av trender
och orsakssamband
rättvisande och användbara
som utgångspunkter för TTT ?
”…ett arbete återstår
dock för att kvalitetssäkra
detta data”
Progression i utvecklingsområden?
- effektområden, strategiska områden och
järnvägssystemet
25 000
Förseningstimmar
2013
Analyser inom effektområden
20 000
• Mycket tycks pågå
• Svag transparens i analyser
15 000
10 000
5 000
0
2014
Mål 2020
Progression i utvecklingsområden?
- effektområden, strategiska områden och
järnvägssystemet
”…få en organisation på plats…”
Analyser inom effektområden
• Mycket tycks pågå
”…påbörja en inventering av brister
som ska lägga grunden till en
gemensam problembeskrivning”
• Svag transparens i analyser
Strategiska områden
• 2 nya: Operativ trafikledning, Trafikplanering
Från delar till helhet
• Hur ska man prioritera mellan områden?
• Målkonflikter mot andra områden?
• Ett sammanhängande system
Oklart om, hur och när
TTT kommer att generera
en förbättrad punktlighet
Avslutande kommentarer
En resultatredovisningsmodell saknas
• Tidplan, åtgärder, indikatorer
Övergripande styrning osynlig
• Mål och delmål med progressionskrav
• Resurser
Sänkta målnivåer kan ge trovärdighetsproblem
64
Obesvarade frågor
Kan TTT leverera vad samhället efterfrågar?
• Ingen övertygande bild !
Varför inte?
• Transparens - Bristande redovisning?
• Metodik - Bristande ansats?
• Styrning - Bristande motivation och/eller resurstilldelning?
65
Tack för idag!
66
2015-10-09