1. No category

Sparbanken Rekarne
0L4
,D
r
, J.
t
;sl
Þ't
t;.
t
:
Bilden: Graffiti av Adam Augustsson i automathallen i Eskilstuna februari 2015
lnnehållsförteckning
VD - kommentar
Förvaltnin gsberättelse
Fem år isammandrag
Förslag till vinstdisposition
Resultaträkning
Balansräkning
Rapport över förändring i eget kapital
Kassaflödesanalys
Noter till de fìnansiella rapporterna
Not
Uppgifter om banken
Not
Redovisningsprinciper
Not
Finansiella risker
Not
Räntenetto
Not
Provisionsintäkter
Not
Provisionskostnader
Not
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Not
Övriga rörelseintäkter
Not
Allmänna administrationskostnader
Not
Övriga rörelsekostnader
Not
Kreditförluster, netto
Bokslutsdispositioner
Not
Skatter
Not
Utlåning till kreditinstitut
Not
Utlåning till allmänheten
Not
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Not
Aktier och andelar
Not
Aktier andelar i intresseföretag
Not
Aktier och andelar i koncernföretag
I
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Not12
13
14
15
16
17
18
19
Not20
Not 21
Not 22
Not 23
Not 24
Not 25
Not 26
Not 27
Not 28
Not 29
Not 30
Not 31
Not 32
Not 33
Not 34
Not 35
Not 36
Not 37
Not 38
Not 39
lmmateriellaanläggningstillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Skulder till kreditinstitut
lnlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Efterställda skulder
Obeskattade reserver
Ansvarsförbindelser
Ataganden
Närstående
Finansiella tillgångar och skulder
Förvärv av koncernföretag
Händelser efter balansdagen
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Kapitaltäckning
Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Styrelsen
Företagsstyrning
Revisionsberättelse
1
3
6
7
I
1
9
0
11
11
20
32
32
32
33
33
33
35
36
36
36
37
37
37
38
38
38
39
39
40
40
40
40
41
41
41
42
42
42
42
42
43
45
46
46
47
49
50
Aret 2014.
På vilket sätt kan det bli bättre för kunden?
Det är vår ingång i varje fråga, diskussion och förändring.
När jag summerar 2014 kanjag med glädje konstatera att banken levererar sitt bästa resultat sen
bildandet 1997. Vi har en stark tillväxt i hela vår region och tillsammans med våra kunder växer vi
i
samtliga segment. 2014 var dessutom året då banken blev en koncern. Den 1 januari tog vi, som
första sparbank i Sverige, över som ägare av Fastighetsbyrån i Eskilstuna. I mars var det dags för
nästa förvärv då vi köpte Portfolio, ett försäkringsförmedlingsföretag. Finansiellt står banken stabilt
och vi har en god efterlevnad av de regelverk som Finansinspektionen löpande rullar ut.
Vi gick ini 2014 med inställningen att vi detta år skulle börja byggandet av ett starkare varumärke
med en stark positiv och lokal image. Sparbanken Rekarne har marknadens bästa totalerbjudande
avseende kompetens, produkter och service. Det är dags att våga berätta det för våra befintliga och
blivande kunder. Kampanjen "Jämför din gamla bank" handlar om att tydliggöra skillnaden mellan
Sparbanken Rekarne och övriga banker.
Resultatet 2014, i kronor, volymtillväxt och marknadsandelar, visar på en mycket stark utveckling. Vi
ökar inom samtliga kundsegment i vårt verksamhetområde. Analysen visar att vi våxer mest i
segmenten stora företag, placeringsaffären samt den breda privataffåiren. Sett till kommunerna går
Strängnäs något bättre ¿in Eskilstuna, vilket är naturligt då vi utgår från en lägre marknadsandel i
Strängnäs kommun.
Fastighetsbyrån, en viktig del i serviceerbjudandet till våra kunder. Fastighetsaffären är ofta en
av de största affärerna som en privatkund gör samtidigt som bolåneaffären är av största vikt för
banken. Med detta förvärv vill vi höja kvalitetsupplevelsen för kunderna samtidigt som vi breddar
bankens affär. Vår affärsidé är att attrahera de bästa mäklarna och erbjuda köparen flest och de mest
attraktiva objekten. Närheten till banken ska säkerställa snabb service med hög kvalitet för säljare
såväl som köpare.
Portfolio, ett komplement till vår traditionella bankaffär. Med Portfolio har vi möjlighet att erbjuda
tjänstepensionsspararen en komplett lösning då vi nu kan erbjuda marknadens totala utbud av
tjänstepensionsprodukter tillsammans med den bästa kompetensen på området.
Utmaningar 2015
Vi har stora utmaningar i att förbättra tillgängligheten. Våra kunder, främst privat, upplever inte
bankens tillgänglighet som tillräcklig trots att vi faktiskt har förbättrat öppettiderna samtidigt som
kötiderna på kontor och i telefonbanken nu är klart konkurrenskraftiga. För att ta nästa steg i
tillgänglighet kommer vi att förbåttra kundmötena så att de blir effektivare och sker mer utifrån våra
kunders förväntningar. Vi byter teknisk plattform för telefonbanken så att vi kan erbjuda längre
Öppettider från halvårsskiftet 2015. Kontanter kommer att fortsätta vara en del av bankens
serviceutbud.
Vi ska fortsätta erbjuda våra kunder marknadens bästa sparkonton kombinerat med marknadens
bästa placeringsprodukter. Vi vill vinna fler affärer och alltid erbjuda konkurrenskraftiga lösningar.
Vi ska tillsammans med Sparbanksstiftelsen Rekarne fortsätta ta ett stort ansvar för utvecklingen av
vår region och våra kunders ekonomi. Vi tror på och planerar för en fortsatt spännande utveckling i
Eskilstuna, Strängnäs, Mariefred och för vår bank, Sparbanken Rekarne.
Kort sagt: Vi ska fortsätta göra skillnad.
Mats Bengtsson
VD
Sparbanken Rekarne
Förvaltningsberättelse
Arcredovisning för verksamhetsåret
201 4
Styrelsen för Sparbanken Rekarne AB (organisationsnummer 516401-9928) får härmed avge
årsredovisningen för verksamhetsåret 2014. Banken har anor sedan 1827 och ombildades 1996 till
akt¡ebolag. Banken ägs till 50 % av Sparbanksstiftelsen Rekarne och t¡ll 50 % av Swedbank AB.
Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5, Eskilstuna
Allmänt om verksamheten
Sparbanken Rekarnes verksamhetsområde omfattar Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Banken
erbjuder banktjänster till hushåll, företag, lantbruk samt organisationer och kommuner. Verksamheten
bedrivs via tre kontor. Dessutom möter banken s¡na kunder v¡a andra kanaler så som internet och egen
telefonbank Vi arbetar aktivt med att förbättra mötet mellan bank och kund.
Rånteutveckling
Riksbanken förändrade reporäntan vid två tillfällen under 2014 från 0,75 %
har inneburit en försämrad räntemarg¡nal för banken.
lll
0 Vo. Det låga rånteläget
Kontorsnät
lnga större investeringar i kontorsnäten har skett under 2014. Vi har flyttat telefonbanken till gatuplanet
och närmare den dagliga kundverksamheten så att de skan stötta varandra.
Bölsen och provisionsintäkter
Börsen utvecklades positivt under året och ökade med I % (21 %). Uppgången under 2014 har
inneburit att marknadsvärdet på de volymer som banken förmedlat till Swedbank Robur Fond samt
Swedbank Försäkring ligger på en högre n¡vå än senaste årsskiftet, vilket också återspeglas i ökade
provis¡ons¡ntäkter för detta. Utförsäljningen av ATM minskar samt¡digt betalningspriv¡sionerna
vilket innebär att vi på totalnivå har något lägre provisionsnetto än föregående år.
Personal
Banken sysselsatte ¡medeltal 94 (100) medarbetare och medelåldernvat 43,7 (43,1) år.
Undet 2014 lämnade 2 (1) st medarbetare banken med avtalspension. Kompetensutveckling och
nyrekrytering sker kontinuerl¡gt för att stärka banken inom strategiskt v¡ktiga områden samt långsiktigt
förändra personalsammansättn¡ngen och åldersstruktur.
Miljöpolicy - bankens hå!lbarhetsarbete
Sparbanken Rekarne arbetar aktivt för ett hållbart samhälle. Hållbarhet handlar om att ekonomi-, m¡ljö-,
och samhällsfrågor samverkar ¡ en helhet.
Det betyder att ta ansvar för sin verksamhet utifrån dessa tre delar i hållbarhetsbegreppet. Banken strävar
efter att minska negativ miljöpåverkan, skapa långsiktiga kundrelat¡oner och att vårna om s¡na
anställda. Men också att verka för bra arbetsm¡ljö och god affärsetik.
SamarbetspaÉners
Banken har ett långvarigt samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag. Samarbetet omfattar
framförallt
-
köp av lTljänster
förmedl¡ng av hypotekskrediter
förmedling av aktier
förmedling av utlandstjänster
- fìnansbolagsprodukter
Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ståillning
Bankens resultat
Rörelseresultatet för Sparbanken Rekarne AB uppgick till
11
0 702 tkr (109 036 tkr).
De totala rörelseintäkterna ökade med I 100 tkr till 287 550 tkr (286 450 tkr). Räntenettot uppgick till
165 387 tkr (160 768 tkr). En ökning med 4 61 I tkr trots lägre räntemarg¡naler.
Det totala provisionsnettot uppgick till 1 15 91 I tkr (117 620 tkr), en minskning med 1 709 tkr jâmfört med
föregående år.
De allmänna adm¡nistrativa kostnaderna ökade under 2014 och uppgick till 142 000 tkr
(136 131 tkr). En ökning med 5 869 tkr. Kreditförlusterna uppg¡ck till -895 tkr, en minskning
med 9 441 tkr jämfört med föregående år (-10 336 tkr).
ù
v
\J4
lnlåning från allmänheten och övr¡gt sparande
lnlåningen från allmänheten ökade under året med 437 769 tkr och uppgick vid årsskiflet till
7 783 728 tkr (7 346 054 tkr). Marknadsvårdet på de förmedlade volymerna till Swedbank Robur Fond
och Swedbank Försäkring uppg¡ck till 6 354 751 tkr ( 5 369 186 tkr), en ökning med 985 565 tkr
jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på den positiva börsutvecklingen.
Utlåning och förmedlade volymer
Utlåningen till allmänheten ökade under året med 1 073 157 tkr och vid årsskifret uppgick utlåningen
egen portfölj till 7 208 732 tkr (6 135 575 tkr). Volymökningen kommer både från privat och
företagsmarknad.
i
Den förmedlade kreditvolymen till Swedbank Hypotek minskade under året med 116 386 tkr till
7 590 946 tkr (7 707 332 tkr). Dessutom förmedlade banken åven krediter till Swedbank Finans till
ett totalt värde om'l'10 262 tkr (102 864 tkr).
Affärsvolym
Bankens totala affärsvolym inklusive PPM uppgick vid årets slut till 31 793 221 tkr (29 081 410 tkr),
en ökning med 9,3 %.
Förhållanden som ¡nte redovisats i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som
år viktiga för bedömning av företagets resultat och ställning
Banken har av Finansinspektionen godkänts att använda schablonmetoden för operativa risker samt
den ¡nterna riskklassifi ceringsmetoden för kreditr¡sker.
Hände¡ser av väsentlig betydelse som inträffat under råkenskapsåret eller efter dess slut
Sparbanken Rekarne AB förvärvade den 211 2014 Nya Eskilstuna Mäklarteam AB, 556772-8737 ,
vilken i sin tur äger Eskilstuna Mäklarteam AB, 556566-2923 som innehar fastighetsbyråns franch¡se
avtal i Eskilstuna. Syftet med förvärvet är att utveckla bankens verksamhet inom fastighetsförmedling
Sparbanken Rekarne AB har även förvärvat Portfol¡o i Eskilstuna AB, 556387-3867
med tillträde 313 2014. Syftet med förvärvet är att utveckla bankens verksamhet inom
försäkr¡ngsförmedling och därtill liknande fi nansiella tjänster.
Riksbanken förändrade reporäntan den I I februari 2015 till -0,1 % gällande från den 18 februari.
Finansiella instrument och riskhantering
Risk innefattar osäkerhet i någon form och är ett naturligt inslag för alla typer av verksamheter. Banken
är i sin verksamhet utsatt för olika typer av finansiella risker såsom kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsr¡sker och operativa r¡sker. I syfte att begrånsa och kontrollera risktagandet i verksamheten
har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för riskhanteringen och den interna kontrollen i banken,
fastställt policies och instruktioner för att hantera dessa risker. Banken gör kontinuerligt en bedömning
av bankenskapitalbehov i relation till bankens kapitalbas. Processen kallas lntern Kapitalutvärdering (lKU).
lnlåningsvolymerna i banken överstiger bankens utlåningsvolymer. Överskottet har banken placerat dels
på konto hos Swedbank och dels i räntebärande värdepapper. Enligt bankens likviditets- och
finanspolicy ska v¡ss del av bankens inlåning finnas tillgänglig på kort sikt i likviditetsreserven medan
överskottet kan placeras på längre löptider. Beslut om placering fattas av bankens finanskommitté.
I likviditets- och f¡nanspolicyn finns fastställda limiter och motparter för l¡kv¡ditets- och finanshantering.
Där finns även regelverk om rånterisker och duration att hålla sig till. Trots att kred¡trisken utgör
bankens största riskexponering år bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym
jämförelsevis små. Bankens riskhantering framgår av Not 3.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Banken ser fortsatta möjligheter till en positiv utveckling 2015 dâ v¡ verkar ¡ en tillväxtreg¡on.
Trycket på räntemarginalen väntas öka och för att bibehålla räntenettot måste
v¡ attrahera ökade in- och utlån¡ngsvolymer. Banken satsar även på att öka försäljningen av produkter
och tjänster som får genomslag på t.ex försäkringar, koncept och sparande i fonder.
ð
2
s
ff)
Fem år isammandrag
ilyckeltal
2014
2013
20't2
201',l
2010
Volym
Affärcvolym ultimo, lUlkr
32
29
27
25
26
förändring under året, %
8,6
9,8
4,7
-0,8
8,5
3281
3017
2937
2 895
2750
Av sparbanken fdrualtade och
förmedlede kundvolymer
Kapital
Summa riskvilgt
exponeringsbelopp
Kämprimårkapitalrelatio
n (ej år 2-s)
163
(Kämpr¡mårkâpitel
i % ev
riskêxponêringsbelopp)
Primärkapitalrelation*'*
Pr¡mårkap¡tal
¡
% av r¡skvågda
163
15,3
13,0
11,3
104
163
19,3
16,8
15,4
148
I
2,1
2,4
2,3
19
l0
1,0
1,'l
1,0
09
0,3
0,4
03
0,3
0,3
0,8
0,8
0,7
0,9
0,8
15,2
17,4
15,6
15,9
13,0
0,61
0,58
0,58
0,66
0,75
0,62
0,62
0,69
0,68
o,72
placeringar
Total kap¡talrelation
(Totâlt kapital i o/o av
riskexponeringsbelopp)
Resultat
Placeringsmarginal
Råntenêttoi
o/o
'I
av MO
Rörelse¡ntå kter/affärsvol
ym
Råntenetto + rÖrglsê¡nlåktgr
av genomsnittlig affårsvolym
Rörelserss
u
¡
%
ltaUaffårcvol
ym
Rörelserêsultet ¡ % av
genomsn¡ttl¡g effårsvolym
Avkastn¡ng på totala
tillgångar
¡ 0/6 av
genomsnittlig balånsomslutn¡ng
Arets nettoresultat
Räntabilitet på êget
kapital
Aretsresultal¡%av
genomsnittl¡gt eget kapital
K/l-tal före kreditförluster
Summâ kostnâder exkl
kred¡tförluster och
vàrdeföràndringar på
Övsrtagen egendom ¡ rslat¡on t¡ll
råntenetto + rörelseint¿lktor
K/l-tal efter
kred¡tförluster
Summa kostnader inkl
kred¡tförluster æh
vårdeföràndr¡n9ar på Övgrtagsn
egendom ¡ rêlat¡on lill räntenetto +
rörelseintäktgr
3
v
q\
\Û
Osåkra fordrlngar och
kreditförluster
Reseruerlngsgrad för
osäkra fordr¡ngar
Nedskrivning f0r sânnoliks
förluster ¡ % av osåkrâ fordr¡ngar
brutto
83
68
75
84
80
0,0
0,1
0,2
0,1
0,1
0,0
o,2
0,5
0,1
0,1
94
100
3
105
3
'109
3
124
4
Andel osäkra fordringar
Osåkra fordr¡ngar notto i % av
total utlåning t¡ll âllmånhstsn och
kredlt¡nstltut (exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kroditförluster i % av ingåenda
balans fÖr utlån¡ng till allmånhetên,
kredltinstltut (exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
4
'Enligt lagbegránsad IFRS
*Enligt legbegränsad IFRS med undantag fÖr lAS39 och IFRST
-2007-2010 beråknade enligt ds nya kâpitaltåckningsreglêmâ och de Övriga ârsn enligt do lid¡garo kapitaltåckn¡ngsregl€rna
4
ù(\
Nß
Resultat- och
balansräkning
2014
2013
2012
201'l
20't0
164
147
116
ll3
I
104
2
102
mkr
Resultaträkning
Ränteneüo
165
161
Provisioner, netto
Nettoresultat av fìnansiella
transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
Allmänna
administrationskostnader
Övriga kostnadelll
116
118
2
3
4
288
-142
5
5
2
286
-1 36
291
35
255
-139
-137
-34
-31
-34
-30
-28
-'l
-10
-32
-4
7
-177
-177
-201
-173
-r58
Kred¡tförluster
Summa kostnader
Värdeförändring på finansiella tillgångar
Rörelseresu¡tat
Bokslutsdispositioner
Skatter
0
0
0
0
0
t09
90
82
6l
-28
-18
-23
-18
64
63
¡f9
Balansråkn¡ng
Kassa
kred¡tinstitut
allmänheten
Räntebärande
andelar
tillgångar
tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
ln- och upplåning från
värdepapper
skulder
Efterst¿illda skulder
Avsättningarför pensioner
mm
Summa skulder
avsättn¡ngar
och
reserver
kapital
Summa skulder,
4
I
20
665
10t6
25
859
7 2og
995
6 136
1 117
5 415
5 159
625
624
13
4
34
123
8 087
4
35
114
0
0
34
110
36
128
8r5
6 271
33
168
8927
353
7 784
1
7 346
f
229
6
4 757
477
69
1
6 566
6 141
5 750
0
0
0
0
83
120
84
120
80
120
0
31
842
1
161
0
1
I
8 298
7 550
6772
1
6 411
0
&
120
1
5912
79
50
23
0
0
550
¿186
¿133
Æ4
359
6 271
Obeskattade
Eget
5
-18
5
allmänheten
Emitterade
Övriga
0
-23
59
505
värdepapper
Aktier och
Materiella
Övriga
1
219
111
-28
-19
Arets resultat
Utlåning till
Utlåning till
-1
0
8927
I
087
7 228
6 815
avsättn¡ngar och eget
kapital
'Enligt lagbegrànsad IFRS
*Enl¡gt lâgbsgränsad IFRS med undantag för lAS39 och IFRST
111
inkl av- och nedskrivningar på materiella och ¡mmater¡ella anläggningstillgångar
5
$
q(
ü',3
Förslag till vinstdisposition för sparbanksaktiebolag
Arets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr
Till årsstämmans förfogande står:
- balanserad vinst
- årets resultat
Summa
63 884
273 536
63 884
337 420
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
- ¡ ny räkn¡ng balanseras
337 420
Gällande regelverk för kapitaltåckning och stora exponeringar ¡nnebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identif¡erade r¡sker ¡ verksamheten
i enl¡ghet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitalrelation efter
föreslagen vinstdispos¡tion uppgår till 16,3 o/o (19,3 o/o). Kärnprimärkapital tillgángligt att använda som
buffert är 8,3olo Kapitalbasen uppgår efrer föreslagen vinstd¡spos¡tion till 534 mkr (581 mkr) och slutligt
minimikapitalkrav t¡ll 344 mkr (317 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckn¡ng
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning ån att sparbanken kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort iförhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställn¡ng ¡ övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
6
+
$
\fr
Resultaträkning
I ¡anuari - 3l december
Nof
tkr
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntênetto
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskoslnader
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader förc kred¡tförluster
Resultat före krcd¡tförluster
Kreditförluster, netto
4
5
6
7
I
I
Arets rssultat
2013
235 047
-69 660
244 374
-83 610
165 387
160 768
't33 574
-17 663
2 468
'134762
-17 142
3 487
4 575
3784
287 550
286 450
-142000
-136 131
20,21
-11 217
-'t't 5't4
10
-22736
-19 433
-175 953
-167 078
'n1
11
Rörelseresultat
Bokslutsd¡spositioner
Skatt på årets resultat
20't4
12
13
697
,119
372
-895
-10 336
110702
109 036
-27 639
185
-18 633
63 884
-28
-18245
63 152
Rapport över totalresultat
1 ¡anuar¡ tkr
3l december
Arets resultat
Arcts totalresultat
2014
2013
63 884
63
63 152
63 152
884
7
g*
\If5
Balansräkning
Per den 31 december
tkr
2014
201t
4 847
504 844
665 078
15
16
17
18
7 208732
995 045
6 135 575
1',t16741
45
45
4 000
19
401
7',t 645
Nof
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Utlåning t¡ll kreditinstitut
Utlåning till allmånheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Aktier och andelar i koncernföretag
Derivat
lmmater¡ella anläggningstillgångar
- Goodwill
- Andra immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
- lnventarier
- Byggnader och mark
Övriga tillgångar
U ppskjuten skattefordran
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
14
I
4 000
985
I
3
't6
261,
20
I 800
35 063
7 150
30282
21
7 294
8 342
25 682
12 433
25251
13, 22
11 ô56
104
1',t4
23
46 512
926 808
49 409
086 528
I
I
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
ln- och upplåning från allmånheten
- lnlåning
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda ¡ntäkter
Avsättningar
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Efterstållda skulder
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade ¡eserver
Bundet eget kap¡tal
25
3
26
27
7
783728
30
298
24827
22144
35 654
50 387
000
ô61
173 000
39 661
273
53ô
884
08't
210384
808 I
63 152
486 197
086 528
rnga
rnga
126778
117 655
63
550
I
155
5'17
120 000
7 549 944
78572
173
39
32
7 346 059
808
26824
37 563
47'l
I
31
743
96
28
29
Aktiekapital ( 1 730 000 st aktier och kvotvärde 100 kr)
ReseMond
Fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust
Arets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Poster ¡nom l¡njen
Ställda säkerheter för egna skulder
Ansvarsförbindelser
- Garantier
Ataganden
- Övriga Ataganden
352761
24
926
2 589
475 2200
't20
g {$'
\l'Í5
Rapport över förändringar i eget kapital
Totalt eget
Fritt eget kapital
Bundet eget kap¡tal
kapital
Fond för verkligt värde
20't3
Tkr
lngående eget kapital 2013-01-01
Aktiekap¡tal/Grund- ReseN-fond
fond
173
000
Uppskriv-
över-kus-
ninge fond
lond
Sákrrgs-
reseru
Verkligtvërde
resery
Balanserad
v¡nst
ells
Arets resultat
födust
171 060
39 661
Arets resultat
Arets övrigt totalresultat
Arets totalresultat
)00
210384
3s 661
433 045
63 152
63 152
63 152
õ3 152
-49 324
49 324
-10 000
Vinstdisposition
Utdelningar
Utgående eget kapital 2013-12-31
49 324
-10 000
486 197
63 152
Totalt eget
Fritt eget kapital
Bundet eget kapital
kaD¡tal
Fond för verkligt värde
Al<tie-
kap¡ta|Grund- ReseN-fond
20't4
fond
Tkr
lngående eget kapital 2014-01-01
173
000
39 661
Uppskrivn¡ngs- fond
Över-kurs- Sákrhgs-
fond
resery
verkl¡gtvärde
reseN
Balanserad
v¡nst
eller
Årets resullat
förlust
210384
Arets resultat
Arets övrigt totalresultat
Arets totalresultat
Vinstdisposition
Utdelningar
Utgående eget kapital 2014-'12-3'l
63 152
173
000
39 661
273536
63 152
486 lS7
63 884
63 884
63 884
63 884
-63 152
63 884
9
550 081
v
$
\I0
Kassafl ödesanalys (indirekt metod)
I januari - 31 december
lkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Juster¡ng för poster som inte ingår ¡ kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under per¡oden, netto (+/-)
Oreal¡serad del av neltoresultat av f¡nansiella transaktioner (+/-)
Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före föËndr¡ngar av rörelsekapital
2014-'t2-31
110 702
20'13-'12-31
109 036
-272
42
-2082
-29',t1
'11
217
't't 514
1 013
10 336
-21 368
-25 812
99 210
102205
-'t 073 157
-729 591
-492 121
780 100
Kassaflöde från förändr¡ngar ¡ rörelsekap¡tal
Ökn¡ng/m¡nskning av utlåning till allmänheten (+^)
Ökn¡ng/minskning av värdepapper (+/-)
Ökn¡ng/minskn¡ng av in- och upplåning från allmänheten (+Ê)
Okning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändr¡ng av övriga tillgångar (+/-)
Förändr¡ng av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
I nvestef ingsverksamheten
Avyttr¡ng/inlösen av finansiella tillgångar (+)
lnvester¡ng i fìnansiella tillgångar (-)
Avyttring av materiella tillgångar (+)
Förvärv av materiella t¡llgångar C)
Kassaflöde flån investeringsverksamheten
121
437
352
-51
696
6ô8
018
78 525
-'t02
-7 374
-1 833
-35741
-348716
5 000
-5 263
56 000
-3 558
-3 631
-6232
701
3 331
53 099
Finansieringsverksamheten
lnlösen av räntebärande vårdepapper (-)
Utbetald utdelning (-)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-120 000
-120 000
-10 000
Arets kassaflöde
-159 372
669 063
509 691
-305 617
974 680
669 063
L¡kv¡da medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Följande delkomponenter ingàr i lil<vida medel
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker
Utlåning t¡ll kreditinstitut
- avgår fasträntekonto
Su
mma enl igt balan sräkningen
a enl igt kassaflödesanalysen
Su mm
-10 000
4847
8 985
504 844
6ô5 078
-5 000
669 063
669 063
509 691
s09 69r
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
-De har en obetydlig r¡sk för värdefluktuationer
-De kan lätt omvandlas t¡ll kassamedel.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Betalda räntor och erhållen
utdelning som ingår i kassaflödet
från den löpande verksamheten
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
231 858
56 632
240 698
72 538
't0
g*
Noter till de fìnansiella rapportema
I
Uppg¡frer om sparbanken
Arsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sparbanken Rekame AB med säte i Eskilstuna.
Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5 i Esk¡lstuna.
2
Redov¡sn¡ngsprincipor
överensståmmelse med normgivning och lag
Bankens årsredov¡sning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kred¡tinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om,Ärsredovisning i kredit¡nstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) inklus¡ve
ändringsföreskrifter, samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendat¡on RFR 2 Redovisning för juridiska personer
Banken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses ståndarder som har antÊgits för tillämpn¡ng med de
begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt
inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning
Ârsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari 201
den 20 apr¡l 2015
5 och kommer att behandlas
De nedan ang¡vna redovisningsprincipema har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras
rapporterna, om inte annat framgår.
på årsstämman
¡
de finansiella
Koncernförhållanden
Sparbanken Rekarne är moderföretag i en koncem där de helägda dotterbolagen Portfolio i Eskilstuna AB, org
Eskilstune Mäklarteam AB, org nr 5565ô6-5923 ingår.
Med hänvisning till RFR I och lättnadsreglema i ARKL 7 kap 6 S upprättas ingen koncernredovisning.
nr 556387-3867 sâmt
värderingsgrunder v¡d upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redov¡sade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till
upplupet anskaffn¡ngsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när
säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av
derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt
värde via resultaträkn¡ngen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras ¡ svenska kronor Samtliga belopp,
om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattn¡ngar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finans¡ella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar
samt gör antåganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprincipema och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader Uppskattningama och antagendena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande
förhållanden synes vara rimliga Resultâtet av dessa uppskattningar och antjaganden envänds sedan för att bedöma de redovisade värdena på
t¡llgångar och skulder som inte annars framgår Çdligt från andra källor. Verkliga utfall kan awika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Bankledeningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar inklusive det som berdr avsättningar av osäkra fordringar och
nedskrivningar av immateriella tillgångar Ändraringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast
påverkat denna period, eller ¡ den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder
/indrade redov¡sningsprinc¡per
Åndrade ædovisningspñnciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinc¡per som företaget tillämpar från och med 1 janueñ 2O14. Övriga ändringar av IFRS med
tillämpning från och med 1 januañ 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning
Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering Ändringen avser förtydliganden avseende reglema för när kv¡ttning av
fìnansiella t¡llgångar och skulder är tillåten Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 iaruai 2014 eller senare med
rekoaktiv tillämpning. T¡digare tillämpning är tillåten om även de nya upplysn¡ngskraven i IFRS 7, se nedan, lämnas. Ändringen är godkänd
av EU.
11
I
R\
\\ß
lFRSl2Upplysningaromandelariandraföretag Nystandardförupplysningarförinvesteringaridotterföretag,samarbetsarrangemang,
intresseföretag och icke-konsol¡derade strukturerade företag Standarden ska enligt EU tillämpas på räkenskapsår som inleds den
2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. IFRS 12 är god-känd av EU.
Ett företag som bl¡r ett investmentföretag ska lämna upplysningar om den effekten på de finensiella rapportema enligt IFRS 12.9 B
1
januari
Ändrad IAS 36 Nedskrivningar. Upplysningar om återvinningsvärde för icke-finansiella tillgångar Ändringen innebär att upplysningskravet
om återvinningsvärdet för samtliga kassagenererande enheter till vilka goodwill har allokerats tas bort Vidare samordnas upplysningskraven
avseende verkligt vàrde minus försäljningskostnader samt nyttjande-värde. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds
den I januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. Tidigare tillämpning är tillåten. Ändringen är godkänd av EU
Ändrad IAS 39 Finansiella instrument Novat¡on av der¡vat och fortlöpande tillämpning av säkringsredovisning Ändringen innebär att
företag kan fortsätta med säkringsredov¡sning trots att motparten i derivatkontraktet har ändrats på grund av lagstittning Ândringen
ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv lillämpning Ändringen är godkänd av EU
Nya IFRS som ännu ¡nte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats v¡d
upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår
och framåt planeras inte att förtidstillàmpas Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapportema som tillämpningen
avnedanståendenyaellerändradelFRSväntasfåpåbankensfìnansiellarapporter
Utöverdessabedömsintedeövriganyhetema
påverka bankens f¡nansiella rapporter.
IFRS 9 Finansiella instrument avses ersätta IAS 39 Finansiella ¡nstrument: Redovisning och värdering. IASB har nu färd¡gställt ett helt
"paket" ev förändringar avseende redovisn¡ng av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klass¡ficering och
värdering av f¡nansiella instrument, en framåtblickande ("expected loss") nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för
säkringsredovisning lFRSglräderikraftl/1 20lSochtidigaretillämpn¡ngärtillåtengivetattEUantarstandarden.EUförväntas
godkänna standarden under 201 5
De kategorier för f¡nansiella t¡llgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering ant¡ngen sker till upplupet anskaffningsvàrde,
verkligt värde via övr¡gt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. lndelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för
de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångama ger upphov t¡ll. Fa¡r value option är möjlig att tillämpa för
skuldinstrument i de fall detta el¡minerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redov¡sningen. För eget kapitalinstrument är utgångpunkten
att värdering ska ske l¡ll verkligt värde via resultatet med en valmöjl¡ghet att istället redovisa värdeförändringar som inte innehas för handel i
övrigt totalresultat.
Vad gäller de delar som berör finans¡ella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglema i IAS 39 förutom vad avser finans¡ella
skulder som frivilligt värderas till verkligt vårde enligt den s.k. "Fair Value Option" För dessa skulder ska värdeförändr¡ngen delas upp på
förändringar som är hänförliga till egen kred¡tvärdighet respektive på förändringar i referensränta
Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den ¡nitiala redovisn¡ngen och vid en
väsentlig ökn¡ng av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kred¡tförluster som förväntas uppkomma under den återstående
löptiden De nya reglerna kring säkr¡ngsredovisn¡ng innebär bl a förenklingar av effektiv¡tetstester samt utökning av vad som är tillåtna
säkrings¡nstrument och säkrade poster
- IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers
- Ändrad IAS 16 och IAS 38: Clarif¡cation of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisat¡on
- Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter: Equity Method in Separate Financial Statements
- IFRIC 21 Avgifter
- Arliga förbättringar av IFRS (2O1O-2O12), (2O11-2013), (2O12-2O14)
Koncernföretag
Förvärv av aktier i koncemföretag värderas t¡ll anskaffningsvärde Detla ¡nnebär att transakt¡onsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för
innehav i koncernföretag. Som ¡ntäkt redov¡sas samtliga erhållna utdelningar En erlìållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av
nedskr¡vningsprövning Utdelning redovisa som erhållna utdelninger
lntresseföretag
Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden Deüa ¡nnebär att transaktionsutgifter inkluderas ¡ det redovisade värdet för
innehav i intresseföretag Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar En erhållen utdelning ärdock en möjlig indikation på ett behov av
nedskr¡vningspKivning
12
$$
,\ú
Utländsk valuta
Transakt¡oner ¡ utländsk valuta
Bankens funktionella valuta är svenske kronor Transaktioner ¡ utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som
förel¡gger på transaktionsdagen Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som
förel¡gger på balansdagen Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningama redovisas i resultaträkningen lcke-monetära tillgångar och
skulder som redovisas t¡ll historiska anskaffn¡ngsvärden omräknas till valutakurs vid transakt¡onstillfället lcke-monetära l¡llgångar och skulder
som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdeln¡ng
Ränte¡nt¿ikter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden Effektivränten är
den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattede fremt¡da in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det
redovisade värdet av fordran eller skulden Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna
avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga
värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras ¡ resultâträkn¡ngen består av:
Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive
ränta på osäkra fordr¡ngar
Räntor från f¡nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkn¡ngen
Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och såkringsredovisning tillämpas För räntederivat som säkrar
finans¡ella tillgångar redovisas betald och upplupen ränte som ränte¡ntäkt och för ràntederivat som säkrar finensiella skulder
redovisas dessa som en del av räntekostnaderna Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultst av
finansiella transaktioner (se nedan)
-
Prov¡sions- och avgifts¡ntäkter
En provisions- och avgifts¡nt¿ikt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett t¡llförlitligt sätt, det är sennolikt att de ekonomiska fõrdelar
som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt och de utgitter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra t¡änsteuppdraget kan beräknas på ett tillförl¡tligt sätt.
lntäkterna värderas t¡ll det verkl¡ga värdet av vad som erhållitrs eller kommer att erhållas. lntåktsredov¡sning redovisas enligt metoden successiv
vinstavräkn¡ng vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigst¿illandegrad på balansdegen
Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredov¡sas på tre olika sätt enl¡gt nedan:
Provisioner och avgifrer som inräknas i den effekt¡va räntan
Prov¡sioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som prov¡sionsintäkt uten som justering av effekt¡vräntan på
resultatraden ränte¡ntäkter Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller
annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannol¡kt att kred¡tfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provis¡oner och avg¡fter som är intjänade i takt med att tjänstema löpande uttöts
Till dessa avgifter hör främst avg¡fter för kreditfacil¡teter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att fac¡liteten kommer att utnyttjas
samt avgifter och prov¡s¡oner för stållande av f¡nansiell garanti Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som
tjänsten utförs Till desse avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank Vid förmedling av lån
t¡ll annan bank som också inbegr¡per ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock max¡merat till en viss andel av under året
intjänad förmedlingsprovision) redovisas intåkten löpande netto efter avräkning för kredifförlust
Provisioner och avgifrer som är intjänade när en vrss f/ãnsf utförfs
Till dessa avgitter och provisioner hör olika typer av prov¡sioner för köp av värdepapper för kunds räkn¡ng, aviseringsevg¡fter, belal- och
kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker s¡g över ett kvartalsbokslut. Dessa prov¡sioner och avgifter som
allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt
i
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte ãr ett betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,
depåavg¡fter och avgifter till UC Transaktionskostnader som beaktas vid beräkn¡ng av den effektiva räntan redov¡sas ej här.
Nettoresultat av fi nans¡ella transakt¡oner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner ¡nnehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av
l¡nansiella transaktioner. Nettoresultat av fìnansiella transaktioner består av:
Real¡serade och orealiserade förändringar ¡ verkligt värde på de t¡llgångar och skulder som redovisas enligt fair velue opt¡on.
Realisationsresultat från avyttr¡ng av f¡nans¡ella tillgångar och skulder
Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredov¡sning till verkligt värde tillämpas
Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkl¡gt värde
Valutakursförändringar
't3
gd
\\t
Allmänna adm¡n¡strationskostnader
Allmänna adm¡n¡strationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra
sociala avgifter Här redovisas också lokalkostnader, utbildn¡ngs-, lT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt
kassadifferenser
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispos¡t¡oner
omfattar avsättninger t¡ll och upplösningar av obeskatlade reserver.
Skatter
lnkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. lnkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion
redovisats i övr¡gt totalresultat eller i eget kapital varvid t¡llhörande skatteeffekt redovises i övrigt totalresultat eller ¡ eget kapital
Aktuell skatt är skatt som ske betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutede eller ¡ praktiken
beslutade per balansdagen, h¡t hör även justering av aktuell skatt hänförlig till t¡digare per¡oder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt ¡ temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga
värden på tillgångar och skulder
Värderingen av uppskjuten skatt baserar s¡g på hur redov¡sade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller ¡ praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar evseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endest i den mån det är sannol¡K att
dessa kommer att kunna utnytt¡as. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det ¡nte längre bedöms sannol¡kt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år
F¡nans¡ella ¡nstrument
Finansiella ¡nstrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna ¡ IAS 39 och ARKL.
F¡nansiella instrument som redovisas i balansräkn¡ngen inkluderar på t¡llgångssidan lånefordringar, ektier och andra egetkapitalinstrument,
obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och
egetkap¡talinstrument, låneskulder samt derivat
Redov¡sning i och boftagande från balansräknngen
En finansiell tillgång ellerf¡nansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässige villkor
En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyld¡ghet föreligger för motparten att betala, även om fakturen ännu ¡nte har
skickets.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem.
Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpl¡ktelsen i avtalet fullgörs eller på
annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en f¡nans¡ell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kv¡ttas och redov¡sas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rátt
att kv¡tta beloppen samt att det föreligger evsikt att reglera postema med ett nettobelopp eller att samtidigt real¡sera tillgången och reglera
skulden.
Förvärv och awttring av f¡nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förb¡nder sig att förvärva eller avyttra
tillgången Lånelöften redovisas inte i balansräkningen Lånefordr¡ngar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till
låntagaren. En avsätlning för lämnat lånelötte görs om löftet är oåterkallerl¡gt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov
ident¡fieras reden innan lånet betalats ut eller när utlån¡ngsräntan ¡nte täcker bankens upplån¡ngskostnader för att finansiera lånet.
Klassif¡cering och värder¡ng
F¡nansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de
instrument som tillhör kategorin finansiell t¡llgång som redov¡sas till verkligt värde v¡a resultaträkningen, vilka redovisas t¡ll verkligt värde
exklusive transaktionskostnader Ett f¡nansiellt instrument klassif¡ceras vid första redovisningen delvis utifrån i v¡lket syfte instrumentet
förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39 Klassificeringen avgör hur det f¡nansiella instrumentet
värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
lnbäddade deivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ¡ngår ¡
säkringsförhållanden. lnbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskeper och risker är nära förknippade med värdkontraktets
ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella ¡nstrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde Vissa sammansatte kontrakt,
det vill säga kontrakt som ¡nnehåller ett eller flera inbäddade der¡vat, klassificeras som en finans¡ell t¡llgång eller en finansiell skuld värderad till
verkligt värde via resultaträkn¡ngen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna
löpande redovisas i resultaträkningen
14
v{N
Nfl
Samtliga derivat värderas ¡nitialt och löpande till verkligt värde i balansråkningen Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas
värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamå|, även
de fall som de ekonomiskt säkrar r¡sk men där säkringsredovisning inte tillämpas Om säkrings- redovisning tillämpas redovisas
värdeförändr¡ngarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
i
F¡nansiella t¡llgångar värderade till verkligt välde v¡a resultaträkn¡ngen
Denna kategor¡ består av f¡nans¡ella tillgångar som företagel initialt valt ett placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option).
och avser placering av delar av bankens överskottslikv¡ditet Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde
med värdeförändr¡nger redovisade i resultaträkningen
Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel Benken har valt att klassif¡cera
akt¡eindexobl¡gationer t¡ll verkligt värde v¡a resultaträkningen med hänvisning t¡ll att de innehåller inbäddade derivat Detta val innebär att hela
instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändr¡ngarna löpande redovisas i resultatråkn¡ngen Verkligt värde fastst¿ills
ut¡från officiella prisnoteringar på underliggande index och kurser
Lånefordr¡ngar och kundfordr¡ngar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella t¡llgångar som ¡nte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betaln¡ngar och som inte är
noterade på en aktiv marknad. I balansräkn¡ngen representeras dessa av balanspostema Utlåning till kred¡tinstitut, utlåning till allmänheten
samt0vrigatillgångar Dessatillgångarvärderastillupplupetanskaffn¡ngsvärde.Upplupetanskaffningsvärdebestämsutifråndeneffektivränta
som beräknades vid anskaffningstidpunkten Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter nedskrivn¡ngar ev
osäkra fordringar
lnvesteringar aom hålles t¡ll förfall
lnvesteringar som hålles t¡ll förfall är f¡nansiella tillgångar omfatter räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och
fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att ¡nneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas t¡ll upplupet
anskaffn¡ngsvärde.
F¡nansiella skulder värderade till vertl¡gt värde v¡a resultaträkn¡ngen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder
som vid första redov¡sningst¡llfället identifierats som tillhör¡g till denna kategori (Fa¡r Value Option). I den förstnämnda delkategorin ¡ngår
bankens derivat med negativt verkl¡gt värde med undantag för der¡vat som är ett ident¡f¡erat och effektivt säkrings¡nstrument. Förändringar i
verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansíella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga f¡nansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori Skulderna värderas till upplupet
anskaffningsvärde
Till vilken kategori företagets finansiella l¡llgångar och skulder hänförts framgår av not F¡nansiella tlllgångar och skulder
F¡nansiella garant¡er
Bankens garanliavtal innebär att banken har ett åtegande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av ett
specifik gäldenär inte fullgjort sina betâln¡ngar v¡d förfall till innehevaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor
Finansiella garantiavlal redovisas initialt till verkl¡gt värde, dvs ¡ normalfallet det belopp som utställaren erhållit iersáttn¡ng för den utställda
garantin Vid den efterföUande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37,
Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter evdrag, i tillämpliga fell, för
ackumulerade periodiseringar, som redovisats ¡enlighet med IAS'18, lntäkter
Lånelöfren
Med lånelöfte avses idetta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand beståmda villkor (t ex
ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid
avtelsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en t¡dpunkt i framt¡den. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det tnte kan
reglemas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelötten och (c) låneräntan är inte lägre än
marknadsräntan då lånelöttet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet
betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsàttning beräknad som det
diskonterade värdet av fremtida förvàntade betalningar om detta belopp är stöne än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avg¡fter för
det lämnade lånelöftet.
Derivat och säkringsredovisn¡ng
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att
uppfylla kraven på säkr¡ngsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling t¡ll den säkrade posten Vidare krävs att säkringen
effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättets och att effektiviteten kan mätres på ett tillförlitl¡gt sätt.
Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkr¡ngsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger
inom spannet 80- 125o/o I de fall tö¡utsättningama för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkl¡gt värde
med värdeförändringen v¡a resultaträkningen.
Sparbanken Rekarnes säkringsrelation ligger föt 2014 pà 10!o/o
15
9$
\u3
Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli
alltför missv¡sande om säkringsredovisn¡ng inte lillämpas För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa
säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas ¡nte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som
säkringsredovisning ¡nnebär
Samtl¡ga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett ¡nbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet t¡ll verkligt värde om det
inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över
resultaträkningen Beroende på om säkringsredovisning tillämpes eller inte så redovisas värdeförändr¡ngama på derivatetoch den säkrade
posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkrings¡nstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och velutiaterminer. De poster som säkras och där
säkringsredovisn¡ng t¡llämpas är enskilda lån som löper med festränta, transaktionsbaserad säkringsrelation eller valutaaffårer som
säkras upp mot Swedbank för varje enskild affär Den säkrade risken för förändringar ¡ verkl¡gt värde på grund av förändringar i
swapräntan och valutakurserna
Säking av ve*ligt väde
När ett säkringsinstrument används för säkr¡ng av ett verkligt vàrde redovisas derivatet till verkligt vårde i balansräkningen och den säkrade
tillgången/skulden redovises också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken förförändringar i verkligt värde i bankens
redovisning hänör från utlåning med fast ränta, v¡lket ger upphov t¡ll ränter¡sk Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen
t¡llsammans med värdeförändringen på den säkrade posten ¡ resultaträkningen under posten Nettoresultet av f¡nansiella poster till verkligt värde.
Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av f¡nans¡ella transakl¡oner och räntekuponger (såväl
upplupen som betald) bland ränteintäkterna
Metod€r för beståmn¡ng av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För f¡nansiella ¡nstrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på
balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffn¡ngst¡llfàllet Ett flnansiellt ¡nstrument betraktas som noterat på
en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns t¡llgångliga på en kirs, hos en handlare, mäklare, branschorganisat¡on, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller t¡llsynsmynd¡ghet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande
marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas ¡nte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs lnstrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposteme Aklier och andelar
samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper Den störste delen av företagets f¡nansiella instrument åsätts ett verkligt värde med
priser som är noterade på en akt¡v marknad
F¡nans¡ella instrument som inte il noterade pà en aktiv mañ<nad
Om merknaden för ett finansiellt instrument ¡nte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderings- teknik De
använda vårderingsteknikema bygger i så hög utsträckn¡ng som möjligt på marknadsuppgifter och företâgsspecifika uppgifter används i så låg
grad som möjligt Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värder¡ngstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från
värderingstekn¡ken med priser från observerbara aktuella marknadstransakt¡oner i samma instrument. Värderingstekniker envänds för följande
klasser av f¡nansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoter¡ngar på en akt¡v marknad inte finns tillgängliga), akt¡er (när
kursnoteringar på en akt¡v marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt der¡vatinstrument (OTC-derivat). De
tillämpade värder¡ngsmodellerna kal¡breras så att verldigt värde vid förste redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt
värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat ¡ de underliggande marknadsriskparametrama
Aktier och räntebärande väñepapper
lnnehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitigt verkligt värde ej kan fastställas Skälet till att de inte kunnat
värderas t¡ll verkligt värde på ett tillföfitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder elltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt
den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att awttra de onoterade aktierna i någon nära framtid
Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkl¡ga värden inte kunna fastställas på ett t¡llförl¡tigt sätt uppgår till 12 523 tkr (4 045 tkr)
16
g$
Kred¡tförluster och nedsk¡ivningar på finans¡ella instrument
Ned skiv ni ngsprövn ¡ ng fö r lì n a n siell a t¡il1 ånga t
Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objekt¡va belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i
behov ev nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att t¡llgången redov¡sas för första gången och att
dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassallödena från tillgången eller gruppen med tillgångar Objektiva belägg
för att en f¡nansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens
innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svår¡gheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenede betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långiveren, av ekonomiska ellerjuridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter,
av en eftergift som långivaren annars ¡nte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskn¡ng av de uppskattade framt¡da kasseflddena från en grupp
av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan ident¡feras som
hörande till någon av de enskilda f¡nansiella tillgångama igruppen, inklusive
negat¡va förändringar ¡ betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antel försenade betaln¡ngar eller ett ökat
antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller
¡nhemska eller lokala ekonom¡ska v¡llkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångama igruppen (exempelv¡s en
ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån ¡ berört
område, en nedgång i oljepriserna vid lån t¡ll oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar
låntagama i gruppen).
Objektiva bevis utgörs dels av obseruerbare förhållanden som inträffat och som har en negat¡v ¡nverkan på möjligheten att återv¡nna
anskaffningsvärdet.
F¡nansieila tiugângat som redov¡sas till upplupet anskaÍîningsvärde
Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov fìnns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsenliga
Bankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 100 kr För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på ¡ndividuell bas¡s och
där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande
kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov förel¡gger på gruppnivå. Ett skål till att ett nedskr¡vningsbehov kan föreligga på gruppnivå
trots att lånen ansetb inte vara osäkra på ind¡viduell nivå, är att banken inte her full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är
relevant för en individuell bedömning För att hantera denna eftersläpning av ¡nformation och för att reservera för förìuster som intràffat med som
ännu inte kommit t¡ll bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts.
För lån som ¡nte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utran att någon individuell
pfovnrng gors
Bankens metod för dessa nedskrivningar är att erfarenhetsbaserad nedskrivning sker t¡ll 75% av aktuell fodren altemativt
50% nedskrivning om borgen f¡nns för kred¡ten.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntede framt¡da kassaflöden (inklusive
kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga
effektivränta och lånets redovisade värde Nedskrivningen redovisas som en kred¡tförlust i resultaträkningen
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskr¡vningar beräknas som det sammanlagda diskonlerade värdet av framtida
kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de
förväntrede kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen
skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinn¡ng.
För lån där en omförhendling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har f¡nansiella svårigheter redovisas som en
kreditförlust om det diskonterade nuvãrdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga
effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet Om lånet etter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren
så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivn¡ngsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som
är mer än 60 dagar försenade Andra objekt¡va belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som komm¡t sparbanken t¡ll
kännedom genom analys av f¡nansiella rapporter, ¡nkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens
kreditvàrdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rut¡ner för att hantera kred¡trisk Eftergifter till bankens
låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på t¡llgångar tillhörande kategoriema investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och
kundfordringer vilka redovisas till upplupet anskaffn¡ngsvärde beräknas som nuvärdet av framt¡da kassaflöden d¡skonterade med den effektiva
ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. T¡llgångar med en kort löptid diskonteras ¡nte. En nedskrivn¡ng belastar
resultaträkn¡ngen
ñ
17
ç
M!
Ateíöing
av nedskñvningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivn¡ngsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de
antaganden som låg till grund för beräkn¡ngen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivn¡ng på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas
fullfölja alla kontraktuella betaln¡ngar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor Äterfciring av nedskrivningar på lån
(kreditförluster) redovisas som en m¡nskning av kreditförlusteroch specif¡ceras särskilt i not.
Nedskrivningar av ¡nvesteringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvàrde
återförs om en senare ökning av återv¡nn¡ngsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som ¡nträffat efter det ett nedskrivn¡ngen gjordes
Boftskriv n i nga r av Iâ nefodi ng ar
Lånefordringar som klassifìcerats som osäkra skrivs bortfrån balansräkningen när kred¡tförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdeln¡ng i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran efterg¡v¡ts på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringama inte längre ¡ balansràkningen Atervinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en
minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto
Materiella tillgångar
Agda tiilgângar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att
komma banken t¡ll del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitigt sàtt
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskatfningsvàrde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskr¡vningar med
tillä99 för eventuella uppskrivningar
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller awttr¡ng eller när inga framtida
ekonom¡ska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången V¡nst eller förlust som uppkommer v¡d avyttring eller
utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta
försäüningskostnader Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
T¡llkommande
uþinêr
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med
tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffn¡ngsvärdet kan beräknas på ett tillförlitigt sätt Alla endra t¡llkommande utgifter
redov¡sas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en t¡llkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter
eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras Áven i de fall ny komponent tillskapats läggs utg¡ften 1¡ll anskaffningsvärdet Eventuella
oavskrivna redov¡sade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet
Reparationer kostnadsföres löpande.
Av skr¡v n i ng spr i nc¡per
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av
Beräknade nyttja ndeperioder;
byggnader, rórelsefastigheter
maskiner och andra tekniska anläggn¡ngar
inventarier, verktyg och installationer
-
se nedan
3-5år
5ar
Rörelsefastighetema består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder Nyttjandeperiodema har bedömts variera mellan 20-100 år
på dessa komponenter Den redovisn¡ngsmässiga skillnaden mellan atttillämpa olika avskrivn¡ngsperioderförfastigheternas beståndsdelar i
förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar Banken har därför valt att 1¡llämpa avskrivning av
fastigheten på 50 år, v¡lket överensstämmer med det sketterättsliga avdraget.
Använda avskrivn¡ngsmetoder och tillgångamas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
lmmateriella anläggningst¡llgångar
Goodw¡ll
Goodwill (inkråmsgoodwill) utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade t¡llgångar,
övertagna skulder samt eventualförpl¡ktelser
Öv ri g a i mm a te riel I a til lgà n g a r
Övriga separat förvärvade immateriella tillgångar som förvärvas av banken redovisas t¡ll anskatfn¡ngsvärde minus ackumulerade
avskr¡vningar (se nedan) och nedskrivningar.
Av skr ¡v n ing spr i nc iper
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivn¡ngsbara immateriella
tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning De beräknade nyttjandeperiodema är:
-
inkråmsgoodwill
andra ¡mmeteriella tillgångar
10 år
12 àr
Redovisningsmässigt skrivs kundrelationer av på 12 år v¡lket är den uppskattade nyttjandeperioden för dessa. Goodwillen skrivs
redov¡sningsmässigt av på 10 år då den största delen är hänförlig till de befintliga kunderna i form av vidare förädling av dessa kunder
18
I
Y\
\ß
Avskrivning som awikerfrån plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskr¡vning
enligt plan.
Nedskrivningar av materiella och ¡mmateriella t¡llgàngar
Nedskriv ni ngsprovn i n g
De redovisade värdena för företagets t¡llgångar prdvas v¡d varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov Om
indikat¡on på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinn¡ngsvärde (se nedan). För goodwill och immateriella
t¡llgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en ensk¡ld tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov
grupperas till den lägsta n¡vå där det går att identif¡era väsentl¡gen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet
En nedskrivning redovisas nàr en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återv¡nningsvärdet.
En nedskrivning belastar resultaträkn¡ngen
Atervinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde Vid berákning av nyttjandevärdet diskonteras
framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beakter riskfr¡ ränta och den r¡sk som är förknippad med den spec¡fika tillgången.
Aterföring av nedskrivn¡ngar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de
antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet
Nedskrivning av goodw¡ll återförs dock aldrig. En reverser¡ng görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring
inte överstiger det redov¡sade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivn¡ng där så är aktuellt, om ingen nedskr¡vning gjorts
Aktiekapital
Utdeln¡ngar
Utdelningar redov¡sas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdeln¡ngen
Ersättningar till anställda
Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom ftirsäkring
Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa
(SPK). Enligt IAS 1 9 är en avgiftsbeståmd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka fóretaget betalar fastställda avgifter till
en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgitter om den jur¡diska enheten inte her
t¡llräckliga t¡llgångar för att betala alla ersättninger till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgör¡ng under innevarande period och tidigare
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anst¿illning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken her dock
gjort bedömn¡ngen att UFR 6 Redovisning av pensionsplaner som omfaüar flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan
hosSPK BankensaknartillräckliginformationförattmöjliggöraenredovisningienlighetmedlASl9,ochredovisardärfördessapensionsplaner som avgiftsbestämda Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad ¡
resullâträkningen i den tâkt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en per¡od. Prem¡er betales till SPK baserat
på aktuell lön. ,Ärets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av Not 9
Pens¡onering ¡ egen reg¡
Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till v¡ssa anställda att den anställde kan avsluta sin
tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättn¡ng än den som den kollektivavlalade pensionsförmånen då
ger.
Företaget har utfäst förmånsbaserade pensioner lill anställda som inte har säkerställts genom tecknande av pensionsförsäkringar, så kallad,
"pensionering i egen regi" Företagets förpl¡ktelser att i framtiden utbetala pension har i balansräkningen värderats till nuvärdet av företagets
framtida förväntade pens¡onsutbetalningar (kapitalvärdet) Beräkningen har gjorts för varje anställd och bygger på antaganden om bl.a
nuvarande lönenivå och i vilken grad som pens¡onen ¡ntjänats. De försäkringstekniska grunderna för beräkning av kapitalvärdet bygger på de av
Finens¡nspektionen(Fl)fastställdaföreskriftemaFFFS20OT:24.Dessaföreskrifterinnehållerbla
instruktioneromvaletavdiskonteringsränte,
säkerhets- och driftskostnadsbelastningar samt antagande om dödlighet och sjuklighet.
Ersättningar vid uppsägn¡ng
En kostnad för ersättningar ¡ samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företeget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk
möjlighet till tillbakadragande, av en formell plan att avsluta en anstàlln¡ng före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som
ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet
anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitl¡gt kan uppskattas.
Ko ttfüst¡g a ersàttn i n ga
r
Kortfrist¡ga ersättninger till anställda beräknas utan diskonter¡ng och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls En avsättning
redovisas för den förvàntede kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse
att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpl¡ktelsen kan beräknas tillförlit¡gt
19
ù
d(
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera
avsättningen En avsättn¡ng redovisas ¡ balânsräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad
händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonom¡ska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning
av beloppet kan göras
Avsättn¡ngar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för ett reglere den befintiga förpliktelsen på
balansdagen Där effekten av när i tiden belalning sker är väsentl¡9, beräknas avsättningar genom d¡skontering av det föNäntade framtida
kassaflödet t¡ll en räntesats före skatt som återspeglar aKuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de
risker som är förknippade med skulden
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpl¡ktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härtir från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av
en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller evsättning på grund av det inte är
trol¡gt att ett utflöde av resurser kommer att krävas
I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditr¡sker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker I syfte
att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i
banken, faststi¡llt policies och instrukt¡oner för kreditgivningen och den övr¡ga finansverksamheten.
Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruKion inom vissa ramar
delegerat ansvaret till olika andra funktioner Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Bankens riskhantering syfter t¡ll att identifiera och analysera de r¡sker som banken har i sin verksamhel och att för dessa sätta
lämpliga begränsn¡ngar (limiteo och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte
överskrids Riskpolic¡es och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekte och t ex återspeglar
gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga prooesser skapar banken förutsättn¡ngar
för en god riskkontroll, där varje enställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I banken f¡nns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt understäfld verkställande direktören vars uppgift är att analysera
uwecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer
Kred¡trisk
Med kred¡t-/motpartsrisk avses r¡sken att banken inte ertìåller beteln¡ng enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på
grund av motpartens oförmåga ett infria sina förpliktelser Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut
finans¡ella garantier för att garantera en tredje parts betelningsfullgörande till innehavaren av den f¡nansiella garantin Till denna risk råknas
också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till
under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kred¡t, en garant¡, ett värdepapper eller ett
derivatinstrument.
Styrelsen har det övergr¡pande ansvaret för bankens kred¡triskexponering Styrelsen har ¡ särskild instruktion inom vissa ramar delegerat
ansvaret till olika kreditdelegationer Cenlral kreditdelegation/ kreditutskotu kred¡tdirektion rapporterar regelbundet till styrelsen.
Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på et¡k, kvalitet och kontroll En genomgående princip är bl a att alla
kred¡tbeslut i banken normalt fattas av minst två personer Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens
kreditförluster ¡förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kred¡tgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens
verksamhetsområde, âr låntegarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merperten av bankens kred¡ter dessutom
säkerslällda med pantbrev i fasligheter och andra bankmässiga säkerheter Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa
kredit- och motpertsr¡sker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placer¡ngar inom v¡ssa beloppsmässiga ramar och endast i
värdepapper med hög kreditvärdighet
Större kred¡tengagemang (kredittiagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behör¡g
kreditbeviljande ¡nstans För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med
den årliga omprövn¡ngen Riskklassif¡ceringssystemet innebär att krediterna klassificeras i ol¡ka riskklasser beroende på risken för obestånd
och risken vid ett eventuellt obestånd
Bankens rutiner för övervakning av förfallna betelningar och oreglerade fordringar syttar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig
upptäckt av betaln¡ngsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden Overvakningen sker
med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåþärd är erforderlig.
Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategor¡ av
låntagare visas i tabeller nedan
20
I
û
\\ß
Kred¡triskexponering, brutto
och netto 2014
Kred¡triskexponenng
(före nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsäl(ning
Redov¡sat
värdo
Värde av
säkerheler
Kreditriskexponering m
hånsyn lill
säkerheter
lanspråktagna
säkeñoler
Krediterr mot säkerhot av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritids-
53 450
53 450
53 450
fastighete13
2 959 846
2 959 846
Pantbrev i fl erfamilisfastighetera
Pentbrev i jordbruksfastigheter
1 485202
1 485202
2 889 481
I 471 909
70 365
13 293
728 165
728 165
722 845
5 316
Pantbrev ¡ andra
näringsfastigheter
Företagsinteckning
0vriga5
varav: kredit¡nstitut
Summa
020
846
999
359
7725628
957
281
'I 259
520
020 937 043 19977
906 272879 5027
26 553 1 225435
988
504 844
359
15 515
11 951 7713577 6374164 I 339413
940
I 01'1
3
957
277
1 251
520
0
Värdepapper
Andra emittenter
. AAA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
Summa
395 046
101 694
395 046
101 694
386 875
60 805
50 625
995 046
395 046
101 694
386 875
60 805
50 625
995
-AA
045
38ô 875
60 805
50 625
995 045
Derivat
.AA
-A
71
71
Summa
Ovrigt
Ataganden
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
Kred¡triskexponering, brutto
och netto 2013
Kredite/ mot säkerhet av:
Statliq och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsPantbrev i fl erfamilisfastiqheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra
Företagsinteckning
0vrigas
varav: kreditinst¡tut
Summa
I
645
645
71
71
126 778
2716253
11 951 11 496 520 6 374 164
Nedskrivn¡ng/
Avsättn¡n9
17 332
2067 401
2 3ô0
1 560 001
I
506
245
17 332
2 065 041
I 560 001
640 780
974 506
780
999
Redovisat
värds
4 529
I 734
224716
1 318 265
Värde av
säkerheter
645
0
1 671 667
917 808
126 778
917 808
2716253
11 508 471
640
974
229
327
71 645
71
'I 671 667
671 667
917 808
126 778
Kred¡triskexponenng
(föÞ nedskrivning)
645
646
2716253
5 122
356
Kred¡triskexponering m
hänsyn lill
säkerheter
0
lanspråktagna
säkerheter
17 332
1 591 277
73764
1 548 690
635 238
955 446
220 531
33 67ô
11 311
5 542
19 060
4 185
1 284 589
665 078
665
471 935
'101 562
Värdepapper
Andra emittenter
- AAA
471 935
101 562
471 935
-AA
-A
482801
482801
60 443
60 443
482 801
60 443
1 116 741
1 116 741
1 116 741
- BBB eller lägre
- utan reting
Summa
101 562
0
Derivat
-AA
-A
16 261
Summa
Övrigt
Ataganden
Utställda lånelöften
Utställda f¡nansiella garant¡er
Summa
Total kreditriskexponering
1280ò24
483 804
17 655
1 882283
9 832 549
1
1280824
483 804
17 655
1 882283
16 623 I 815 926 5 402 190
1
1280824
483 804
I 17 655
1 882283
4 413
736
0
I
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kred¡tåtaganden utanför
inklusive kred¡ter t¡ll stat och kommun
3
inklusive bostadsrätter
a
inklusive bostadsrättsföreningar
s
inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkntng
2
ôEnligt standard and Poo/s rat¡ng
21
K16d¡tkvalitot
Sparbanken Rekames ¡ntorna riskklassificeringssystem
Sparbanken Rekame har under de senaste åren utvecklat sitt ¡nterna system för klassificering av kunder/motparter
och exponer¡ngar med avseende på kreditrisk, Riskklassif¡ceringssystemet är primärt ett affärsstödjande redskap
och möjliggör en effektivare kreditprocess genom att krediter med högre risk antingen avråds direkt eller analyseras
mycket noggrant, medan krediter med lägre risk hanteras på ett mer stenderdiserat sätt. Dessutom är beslutsmendaten större för engagemeng i r¡skklasser som ¡nd¡kerar låga risker.
Genom förfinade kundkalkyler ger systemet större möjligheter att se kostnaden för r¡sktagande i enskilda kundaffärer
samt¡digt som riskkostnad och riskjusterad lönsamhet kan beräknas. Vidare förbättras förutsåttningama för att
analysera bankens kreditrisker såväl för enskilda engagemang som på portföljnivå
Systemet syttar till att med så stor precision som möjligt mäta r¡sken för att en kund eller ett kreditavtal skall fallera
och därigenom kunna uppskatta de föduster, som banken ¡ så fall drabbas av
Kärnan ¡ riskklassificeringssystemet är modeller som mäter r¡skerna i utlåningen till privatpersoner och småföreteg
samt medelstora och stora företag. Det finns stora skillnader m€llan olika kundgrupper, samt olika former av säkerheter, och för att uppnå en så stor exakthet som mö¡ligt har ett stort antal modeller avvecklats. Riskklassificer¡ngssystemet tillàmpas ¡ hela banken. De tester som hitt¡lls gjorts har visat att modellerna är mycket tillförlitlige.
R¡skklassificer¡ng innebär att banken med hjälp av modellerna åsätter varje kund eller exponering ett värde på en
riskskala, så kallad r¡skklass Med hjälp av riskskalan rangordnas kunderna alternat¡vt exponeringarna från dem
med högst r¡sk till dem med lägst risk och för respektive skalsteg har risken kvantifierats Den klassif¡cering som
görs med avseende på risken för ett en kund skall fallera uttryck på, vad avser privatpersoner och småföretag,
en skala med 23 klesser, där klass 0 representerar störst risk och klass 2'l representerar lägst r¡sk för fallisemang.
Vad avser medelstora företag uttrycks risken för att en kund skall fallera på en skala med 22 klasser, där klass 1
representerar störst r¡sk och klass 2l representerar lägst risk för fallisemang På båda skalorna f¡nns därutöver
en klass för default d.v s krediter i fallisemang
Privatpersoner och små företag
Hushållsexponer¡ngar
1
1
1
1
I
201J12
¡¿01412
Bankens riskklassificer¡ngssystem v¡saren bild av risken i bankens utlån¡ng till privatpersoneroch små företag där
83 procentåterfinns ¡ r¡skklassermed låg risk, riskklass 11-21, som haren riskförfallisemang som är 1,009 procent
eller mindre.
22
I
qt(
Företagsexponeringar
0,16
o,t4
0,t2
0,1
0,08
0,06
a20t312
.201472
0,04
o,o2
0
Krediterna till företagsexponeringar är klassificerade enligt bankens interna system Av bankens utlåning till detta segment
ligger 7'l procent av uüåningen i riskklasserna 1 1-21 där risken för fallisemang är 1,009 procent eller lägre I bankens
interna styrning betraktas dessa klasser som låga risker till exempel gällande förhöjda beslutsmandat. Endast 0,82 procent
av ulåningen ligger i klasserna 1-5 som på motsvarande sätt betraktas som hög risk
23
I r\ß
{\
Oreglerado och osäkra foldr¡ngar
Aldersanalys, oreglerade men ej nedskr¡vna
lànefordringar
2014
2013
Fordr¡ngar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 1 80 dgr
1 887
321
I
392
623
Fordringarförfallna > 180 dgr- 360 dgr
424
1 420
1 415
909
tkr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
tkr
240
1 085
494/.
2014
6272
201 3
Lånefordringar per kategor¡ av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentl¡g sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- ovnga
Summa
't3 532
50 000
2 935 639
2 780 001
3 354 610
4 231 395
1 328 553
I 209 439
3 648
4 055
7 220682 6 152 198
VATAV:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företegssektor
- hushållssektor
Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för
vilka ränta intäktsförs
företagssektor
hushållssektor
14
1
Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av
företagssektor
hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
företagssektor
hushållssektor
varav enskilda företagare
- ovnga
Summa
l4
5
I
23 584
14 844
4740
887
I AA7
Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för ¡nd¡viduellt värderade fordringar
företagssektor
hushållssektor
055
5 575
I 480
1 240
1 240
4
2
313
24 481
14847
9 634
575
738
7 299
5 114
12 017
a 712
3 305
2 185
4 65f
4 651
-
4 606
296
4 310
13532
000
525 2770993
4224559 3 346 995
'1 328 061 't 209 872
3 648
4 055
7 208732 6 135 575
50
2 930
Utlåningen t¡ll kred¡t¡nstitut och allmänheten, som kategoriseras som lånefordringar, redovisas i balansräkningen
på balansdagen. Dessa lånefordringar upptas till upplupet anskaffn¡ngsvärde, så länge det inte finns objektiva belägg,
som tyder på att en lånefordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov
På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskrivningsbehov för en lånefordran
eller för en grupp av lånefordringar Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades
första gången, som har en negat¡v ¡nverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskattas
tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivning beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och
bedömt återvinningsvärde med beaktande av säkerhetens värde
24
-Þî
$45
Vid bestämmandet av nedskrivningar för sannolika kreditförluster värderes lånefordr¡ngar individuellt I de fall det
bedöms sannolikt att kred¡tförluster har ¡nträffat i en grupp av lånefordr¡ngar, som skall värderas ind¡v¡duellt, men
där förlusterna ännu ¡nte kan hänföras till de individuella fordringarna, görs gruppvis reservering för desse kreditförluster temporärt För gruppen borgens/blancokrediter till privatpersoner på m¡ndre belopp beräknas nedskrivn¡ngsbehovet enligt schablon Denna bygger på tidigareerfarenheter av storleken på förluster evseende ifrågavarande
grupp av homogene krediter. Om nedskrivningsbehovet m¡nskar ¡ efterföljande perioder återförs maximalt tidigare
g.lord nedskrivning.
Nedskrivningar på lånefordringar redov¡sas i resultaträkningen som kred¡tföluster, vilket ant¡ngen sker som bortskrivning för konstaterade kreditförluster, reservering för sannol¡ka kreditförluster eller som gruppvis reservering.
Förlust konstateras när den helt eller delvis kan fastställas beloppsmässigt och det ¡nte finns några möjligheter till
återvinning av lånefordran Aterbetalningar av sådan förlust int¡iktsredov¡sas inom kreditförluster. BoKört värde
på lånefordringar är upplupet anskaffningsvärde reducerat med bortskrivningar och reserveringar Reserveringar
för sannolika förluster för garantier och andra ansvarsförbindelser redovisas på skuldsidan
Osäkra lånefordringar är sådan för vilka det är sannolikt ett beteln¡ngar inte fullföljs enligt kontrektsvillkoren En
lånefordran är inte osäker om det f¡nns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kap¡tal, räntor och
ersättningar för eventuella fordringar
Erhållna säkerheter och andra former av kreditförstärkn¡ng
83 procent av utlån¡ngen i Sparbanken Rekame har rating I 1-21 vilket innebär låg risk förfallissemang 61 (59) procent av
utlåningen är säkerst¿llld med pant i fast¡ghet för bostadsändamål
Sådana krediter bedöms medföra en låg risk och har också historiskt förorsakat små förluster
Utåningens fördelning på säkerheter
3s%
25%
L5%
5%
{¡$
{¡\\
"."".
L¡kviditetsrisk
Likv¡ditetsrisk är r¡sken för att banken får svår¡gheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder
Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens
betialningsåtaganden inte kan fullgöras i rått tid. Likviditetsr¡sker uppstår då t¡llgångar och skulder inklusive derivatinstrument har
olika löpt¡der
Bankens r¡skhanter¡ng fokuserar hår på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar
endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad L¡kv¡diteten bevakas löpande och
stresstester utförs för olika scenarios
Bankens l¡kviditets- och f¡nanspolicy anger att banken ska ha en likviditetsreserv. Bankens likviditetsreserv ska
täcka normala svängningar i likviditeten under månaden samt täcka vid ett stressat scenario Reserven utgörs av
dagslåneräkning och säkerställda obligationer
Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen
nedan Aven den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens
likvid¡tetssituation.
Likviditetsplanering
Bankens F¡nanskommitté ansvararför bankens likviditetsplanering. Finanskommitténs ledarmöter utses av VD
Kommittén ansvararföratt bankens l¡kv¡ditets och finanspolicy efterlevs Policyn anger bl.a att banken skall ha en likviditetsreserv
Bankens likviditetsreserv skall täcka normala svängningar under månaden samt täcka vid ett stressat scenario
Reserven utgörs av dagslåneràkning och sákerställda obligationer. F¡nanskommittén jobbar kontinuerligt med att upprätta
likviditetsprognoser och att stresstesta likviditeten lnformat¡on om rådande nivå på bankens likviditetsreserv och finansier¡ngskällor
fìnns på bankens hems¡da www.sparbankenrekarne se
Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan
Aven den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likv¡d¡tetssituat¡on
25
pt*
\N\3
På
KontEktuellt
åteßtående löptid
(od¡skonteEt värde)
samt törvåntad
tidpunkt för
återu¡nn¡ng
anfordran
Högst 3 mån Längre än 3
mån men
högst 1 år
Längre än
år men
högst 5 år
1
Längre än 5
år
Utan löptid
Summa
nominella
kassaflöden
för
återv¡nn¡ng
> 12màn
Tillgångar
Kassa och
tillgodohavande
hos centralbanker
Utlåning till
kred¡tinstitut
Utlåning t¡ll
allmänheten
Obligationer och
4 447
4 847
0
504 844
60484r'.
0
240 960
91 985
390 350
I
197 353
5 288 084
7 2l)A7t2
6 485 437
773 101
54 881
32 545
50 625
996 045
71 õ4õ
95 183
823726
andra
räntebärande
värdepapper
40 520
12 408
Der¡vat
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
Summe
1
30 79S
4 356
10 994
37 432
14 212
46 5'12
750 651
202 419
54 881
84 189
46 612
525 505
2 057 880
5 376 141
14 212
8 926 808
7
48233
Skulder
Skulder till
kredilinstitut
lnlåning fr
allmänheten
Derivat
Ovriga skulder
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter
Avsättningar
Summa skulder
Oredovisade
lånelöften
Utfärdade
fìnansiella
garantier
Totâl sk¡llnad
6 177 665
6 479
74
352761
0
7 783 728
96 E09
26 368
80 571
38 018
471
298 16õ
38 018
471
225 167
50 682
302 079
828 241
12 420
U¡il¡ õT'1
697 251
4 65C
7õZ õö3
80 571
69 312
149 883
10 427
10 427
38 018
471
64 857
I
917 808
-õ 729 lJ93
Ã34 ?42
-1 144446
79 73C
26 368
0
126 778
1 7ö1 219
5 3õõ
7r4
-50 645
628 653
7 223 066
{k
26
"s
\\t
2013
Pà
Kontraktuella
âteGtående löpt¡d
(od¡skonteEt vårde)
s.mt töruàntad
t¡dpunkt för
återuinning
Högst 3 màn
anfordran
Längre än 3
mån men
högst 1 år
Làngre àn
år men
högst 5 år
1
Lângre än 5
àr
Utan löptid
Summa
nominella
kassaflöden
Varav
förväntad
t¡dp för
återvinning
12 mån
Tillgångar
Kessa och
tillgodohavande
hos centralbanker
Utlåning till
kreditinstitut
Utlån¡ng till
allmänheten
Obligationer och
andra
rántebärande
värdepapper
I
8 985
985
6ô0 078
378 868
5 000
77 288
342 574
905 524
489
15 826
172 053
5 820
0
944 644
Der¡vat
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
49 409
Summa
1 047 931
143 012
625
ß7
I
952
34 024
I
4 431 321
894 r48
43 U63
4 476 184
665 078
0
6 135 575
5 336 845
1 116 741
944 648
16 261
94 179
I 952
78 653
49 409
0
6 370 098
766
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
lnlåning fr
allmånheten
Derivat
Ovriga skulder
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intàkter
Avsättningar
Efterställda
skulder
Summa skulder
Oredovisade
lånelöften
Utfärdade
fìnansiella
garantier
Total skillnad
643
10t)
6 0,¡1 737
0
22 144
2214
43 747
18 068
22 144
35 654
517
35 654
617
35 654
517
t20 000
58 315
7 64994Á
I 20 000
24lJ 13lJ
A?A 206
43 727
20
7 346 059
488
15 877
2 191
24 A2t
120 000
6 001 E37
749
EZö õ94
479
28t
59 604
122 211
483 804
120 900
{
963 906
{85 682
.137 600
1 713
64
4352973
-57 649
536 584
6 129 968
27
?$(
$,f ?
Marknadsrisk
Marknadsr¡sk är att risken för att verkligt värde på eller fremtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i
marknadspriser Det f¡nns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränter¡sk och andra prisrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste
marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisr¡sk) I bankens fell utgör ränter¡sken och aktiekursrisken de
övervägande marknadsr¡skerna.
Ränterisk defin¡eras som r¡sken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av
ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtâgandets löptid En annan form av ränterisk är inkomstr¡sken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett
förändrat ränteläge genom att ränteb¡ndningstiden är olika för tillgångar och skulder
Valutar¡sk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmåss¡gt inte överensstämmer
Akt¡ekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändr¡ngar i
marknadsräntor Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisr¡sk, dels förändringar ¡ kasseflöde, kassaflödesrisk. En
betydande faktor som påverkar ränterisken är ränteb¡ndningstiden Långa ränteb¡ndningst¡der motverkar kassaflödesrisken men öker prisrisken
Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken
I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter Beträffande ränteriskerna innebär dettâ
tex att ränteb¡ndningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom visse tids- och beloppsmäss¡ga ramar För att
säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken ¡ stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt v¡lka
banken betalar fast räntå och erhåller rdrlig ränta Ett sätt att indikativt mäta ränterisken àr en s k gep-analys, som återfinns nedan, som
visar ränteb¡ndningst¡derna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen Anelysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med
en procentenhetminskarkikarräntenettotförkommande 12-månadersperiod med 10,9 mkr(12,3 mkr)
En omedelbar omvärder¡ngseffekt vid en ränteförändring på 1 % är begränsad då merparten av bankens placeringar är relaterade till Stibor 3M
Endast ôolo av bankens portfölj är ej knuten till St¡bor 3M.
Derivetinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt anvànds för att hantera ränterisken I redov¡sningen tillämpas
säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den
december 2014 var räntebindningstiden 3,4 år (4,0 år)
31
Per den 31 december 2014 hade banken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 372 286 tkr (390 369 tkr).
Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2014 till -25 179 tkr ( -8 570 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (0 tkr) och skulder
om -25 179 tkr (-8570 tkr).
q\
28
È
Längre än 'l
mån men htigst
3 mån
t¡llgângar och
I
I
Itdi"*;'"' lhim;'"' flrff
I
ulan ranta
Lãngre an 5 ãr
lr
Totalt
xi
lf"#ffr'i
I
och
centrelbanker
Utlàning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
obligat¡oner och
4An
4 847
51 000
453 844
I
98 539
? 208752
107 571
3041 029
2 365 536
147 117
747 309
50 625
3 1õZ E4õ
2'13340
314 966
322 207
93
180 408
50484/
andra
råntebärande
värdeoaoDer
)vr¡oa tilloànoar
summa
3 646 837
Skulder till
kreditinstitut
lnlán¡ng frán
allmänheten
vrioa skulder
Efterstallda
skulder
Eget kap¡tal och
obeskattade
reseruer
och eget kap¡tal
302 079
6 328 535
63 935
606 034
25 179
103 43(
322 2lJ7
50 000
682
530 648
23'l
102
I
180 408
98 53S
107 571
995 045
213 340
E 92õ UOü
352761
75 251
12 118
72 552
7 7AX728
161 666
0
6 694 549
631 213
-3 047 712
2521 632
580 648
628 ô53
628 653
8 926 808
231 784
75 291
12 118
0
701 206
,l 106't17
86 421
107 671
-386 240
15ô 846
91 605
97 340
D¡fferens
tillgångar och
skulder
477
2'12
S0 ¡123
I
787
16
Kanreoeflva( rasr
1
ränta erhålls
Rântedenvat, tast
ränta erläggs
exponenng
2
-3 047 712
-526 080
-t 013 079
-939 364
I
907
3723
l3
954
372
-372296
29
üfi
\u\9
2013
Lãngre ân 1
mån men hôgst
3 mån
t¡llgångar och
llLángre an 6
-ãngre án 3
nån men högst I lmån men hoost
i mån
Längre än I år
men högst 3 år
ll'"
Jlen räntâ
-ångre ån 5 à¡
Totelt
ll;Tfffr:1;
och
8 985
Utlán¡ng till
kreditinst¡tut
Utlåning till
660 078
allmänheten
665 078
5 000
2762307
1 501 040
102 156
26 638
919 844
70 25,9
220 810
I
240 615
205 793
6 135 575
102 814
oÞlrgatroner ocn
andra
räntebärande
värdeoâooer
Ovr¡oa tilloãnoar
l'Umma
't
3 558 00E
2 420 gEA
177 466
zzo 41lJ
1 240 õ15
206 793
102414
160 149
160 149
1 116 741
160 149
I 086 528
Skulder till
kreditinstitut
lnlanrng lran
allmänheten
Ovr¡oa skulder
Efterställda
skulder
743
643
100
6 218'f 08
58 315
596 928
I
204 437
42249
277 561
2 776
7 346 059
'16
570
257
a3 142
120 000
120 000
Eget Kepttal och
obeskattade
reserver
536 584
och eget kapital
Differens
t¡llgångar och
skulder
6 276 623
-27'1A A1E
r
725 498
204 437
278 204
695 386
-30 982
-57 394
42249
I
t98 366
2 776
20t
o17
0
552 841
102 814
-392 692
Kanreoeflvar, rast
I
ränta erhålls
536 584
I
086 528
0
Kanrc0envat, lasl
ränta erlägqs
2
exponenng
1&2
23 470
-2718 616
-1 023 129
-1
0&
111
-1 134 975
65
-1 923
200 355
101 230
739
2323
390 369
-390 369
Nominellt värde
Ràntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång
på 1 procenlenhet på balansdagen utgör 1O 948 tkr ( 12 258 tkr) g¡vet de räntebärande tillgångar och skulder som finns på balansdagen
30
þ
s
+[h
Valutarisk
Valutarisk är risken för att bankens tillgångar och skulder, inkl derivat, påverkas negativt v¡d en förändring ¡ valutakurser
Valutarikerna för valutalån etc. som låggs upp i det lokala utlandssystemet riskavtäcks direkt i systemet Den risk som uppslår
när veluteteminer tecknas av kund hanteras genom att ¡dent¡ska transaktioner i motsatt riktning tecknas med Swedbank
Verkl¡gt värde på utstående kontrakt uppgår till, tillgångar 71 645 tkr (16 261 tkr) och skulder 71 629 tkr (16 257 tkr). Bankens valuterisk
bedöms som obetydl¡ga.
Operat¡va risker
Med operat¡v risk avses risken för att fel eller brister i admin¡strativa rutiner leder till oväntede ekonomiska eller förtroende- mässiga förluster
Dessa kan exempelv¡s orsakas av bristande intern kontroll, br¡stfälliga system eller tekn¡sk utrustn¡ng Även risken för oegentligheter, intemt
eller extemt, ingår i den operativa risken
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en sl¿ind¡gt pågående
process i banken, som bl a omfattar
- kravet på att det skell f¡nnas ändamålsenliga rutiner och instrukt¡oner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetama,
- lT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlån¡ngssystem med inbyggda meskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- ¡nterna informations- och rapporteringssystem för att bl a t¡llgodose ledningens krav på information om exempelv¡s
benkens riskexponering, samt
- ¡nformat¡onssàkerhet och fysisk såkerñet för att skydda bankens och kundemas tillgångar
Oerivat och säkr¡ngsredovisning
2014
Derivat
Uppt¡ll1år
>lår-5år
>5 år
Total
tkr
De rivat för he n delsëndam âl
Valutarelatsrade kont¡akt
Terminer
för veft I¡ gtv ¿i ñe-säk i nga
Ränterelaterade kontraK
Swappar
Totâl summe
D e riv at
324
I
395
742918
'1
067 313
067 313
Posit¡va
marknadsvärden
Negativa
marknadsvården
71
645
71 629
71
645
25 179
96 808
r
495
350 890
26
248
991
451
369
372286
97
97
340 372286
340 I ¡fi19 599
Dorivat och säkringEredovisning
2013
Derivat
Nominellt b€loÞp/ åteFtáende löpt¡d
Upptill
1år
>'lår-5år
>5år
Totâl
tkr
De rivat lör ha n del s ändam â I
Valutarelaterede kontraK
Teminer
194647
440 800
0
636 47
635 447
Pos¡tlva
marknadsvärdsn
Negatjva
marknadsvården
16 261
16 257
0
16261
24827
Deñv a t fö r ve d< li gtv ä ñe-säkri n ga r
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Total summa
470 279 0ô9
218117 719869
23
390 369
830 390 369
87830 I 025816
87
I
570
Säkr¡ng av verftl¡gt värde
Förändring i verkl¡gt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -1 6 609 tkr och på säkringsinstrument
(der¡vat) till -1 6 589 tkr Mellanskillnaden -20 tkr är såldes periodens redovisade ineffektivitet. lneffektiviteten beror i huvudsak på verkligt
värdeförändringar i ränteswappamas rörliga ben (banken erñåller órlig ränta)
31
e1
Mb
4
Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Utlåning t¡ll kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärende värdepapper
Derivat
säkr¡ngsredovisning
Övriga
Summa
Varav: ränte¡ntäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR
ränteintäkt från osäkra fordr¡ngar och nedskr¡vningar
-
2014
2013
2 529
212 198
17 13'l
12 351
209 002
19 164
3 156
3 855
141
622
-4 171
-833
-64 128
-5 550
336
236047 24178
215312 222473
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
ln- och upplåning från allmänheten
varav: koslnadförinsättningsgaranti
Räntebärande värdepapper
Derivat
säkr¡ngsredovisning
Efterställda skulder
Övriga
Summa
Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade lill verkl¡gt värde via RR
Summa räntonetto
49
807
-5 418
-
-10 090
-2 653
-2
-69
-59
939
660
570
165 387
-8 427
-7 577
-2645
-83 610
-75 183
160 768
2014
2013
Räntemarg¡nal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
1,89
2,00
minus totala råntekostnader i 0/o av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
PlaceringEmarg¡nal (Räntenetto iolo av MO)
Medelränta utlåningen
Medelränta inlåningen (lnkl. kostnad för ¡nsättningsgarantin)
195
261
038
207
335
069
o/o
5
Provisionsintäkter
tkt
Betel nin gsförmedlin gsprovisioner
Utlån¡ngsprovisioner
lnlåningsprov¡sioner
Prov¡sioner avseende utstållda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Avgifter från kredit. och betalkort
Övriga provisioner
Summa
6
2014
439
42021
13 349
234
36 951
1 114
20 466
133 574
19
2013
23 894
40 939
12897
591
37 700
1 639
17 102
134762
Provi8¡onskostnader
tkr
Betrlningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
2014
456
-1057
-4 150
-17 663
-'12
2013
-',1'l
292
-1 542
-4 308
-17 142
32
9
$'
$,fb
7
Nettoresultât av f¡nansiella transaktioner
tkr
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Val utaku rsförändr¡n gar
Summa
Nettov¡nsunettoförlu3t uppdelat per värder¡ngskategori
Ovriga finansiella tillgångar till verkligt värde v¡a resultaträkningen
Förändring i verkligt vårde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkl¡gt
värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk ¡ säkringar
av verkligt värde
Valutakursförändr¡ngar
Summa
I
312
2013
-5
2 514
452
526
2014
2 156
2961
-b
1 578
584
2013
-16 609
4 193
16 609
-4 193
526
312
2468
3487
övrigarörelseintäkter
tkr
2014
2013
ntäkter från rörelsefastigheter
Real¡sationsvinst v¡d awttring av materiella tillgångar
1 218
2256
128
2 438
1 450
3784
4 576
2014
2013
-51 387
I
Övriga rörelseintäkter
Summa
I
2014
839
Allmänna adminiBtrationEkostnader
tkt
PenBonalkostnader
löner och arvoden
sociala avgifter
kostnad för pensionspremier
övriga personalkostnader
Summa pe13onalkostnader
-
övríga administrationskostnader
-
hyror och andra lokalkostnader
lT-kostnader
konsulttjänster
revrsron
porto och telefon
fastighetskostnader
ovnga
Summa övriga administrat¡onskostnader
Summa
-56 422
-21 697
-9 192
-7 387
-94
698
404
033
-3 607
-1 274
-2501
-1 598
-3 885
47 302
-142000
-6
-28
-20 287
-9 382
-7 323
-88 379
-8 461
-26 5ô4
-2054
-1 215
-2 50ô
-2023
-4925
47 762
-136
l3l
33
g(
$t
Löner, andra ersättningar och soc¡ala kostnade¡
tkr
2013
2014
Ledande
befattn¡ngs-
havare
Löner
Sociala kostnader
Summa
Ledande
befattn¡ngsÖvrigaanställda
3213
1 010
4223
53 209
20687
73 896
havar€
Övriqaanstållda
040
955
3 995
48779
3
19 468
68247
Av bankens pensionskostnader pà 9192 (9382) tkr avser 958 (997) tkr bankens VD och stf VD.
Bankens utestående pens¡onsförpliktelser till tidigare VD Mats Hammarbåck och t¡digare vice VD Hans Fridh uppgår till 471 (517) lkt
Ledande befattningshavares erËättn¡ngar
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut Övriga ersättningar
avser reseersättn¡ng. Arbetstaganepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersäün¡ng till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättn¡ng, övriga förmåner samt pension Med andra ledande befattningshavare avses den person som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen
Ersättning till verkställande direktören för 2014 har beslutats av styrelsen
Löner och ersättningar till ledande befattning6havare
tkr
Anders Wahlström, ordtörande
Jan Kruhsberg
Harald Bengtsson
Anders Lundkvist
Johan Davidsson
Pia Andrén Hast
Lena Lundberg
Peter Well
Mets Bengtsson, VD
Timo Haav¡sto, stf VD
Summa
2014
crundlön /
styrcls€-aruode Övriga fömåner
Pens¡onskostnad
253
Summa
2g
1
.138
138
0
83
0
94
1
83
94
85
85
100
100
1 407
105
138
2057
545
413
Löner och ersättningat t¡ll ledande befattningshavarc
tkr
Anders Wahlstrdm, ordförande
Jen Kruhsberg
Eva L¡lja, tom 2013-04-25
Kerstin Ehn, lom 2013-04-25
Berth Tulin, tom 2013-04-25
Harald Bengtsson
Anders Lundkvist
Johen Davidsson
Pia Andrén Hast, from 2013-04-25
Lene Lundberg, Írom 2013-04-25
Peter Wall, from 2013-04-25
Mats Bengtsson, VD
Ann-Christin Lindehl, stf VD
Summa
óvriga
eßättn¡ngar
I
2013
Grundlön /
styre se-aryode Övnga fömåner
Pens¡onskostnad
241
134
övriga
eFättningar
Summå
245
4
131
14
14
16
16
l6
l6
3
I
602
3
82
82
57
<o
59
bJ
398
57
63
86
7
559
2 043
1
34
ø*
\\t
Pensioner
Verkställande d¡rektören har rätt att avgå med pension vid 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundet
och BAO:s pensionsevtal.
Verkställande direktörens pensionsavsättning är förmånsbestämd till 40% av grundlönen
Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkar årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade
av framt¡da anställning
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsögningstiden, som är 6 månader
DenverkställandedirektörenhardärutöverrätttillavgångsvederlagomlSmånadslöner
Videgenuppsägning
har den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare sex månaders uppsägn¡ngst¡d
Lån
till ledande befattningshavare
Verkställande direktör och ställföreträdande verkställande direktör
Styrelseledamöter och sVrelsesuppleanter
Summa
5 051
10 474
ls 525
386
I 570
9 956
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,6 (0,1) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat
belopp av 0,ô (0,6) Mkr Lånev¡llkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till
övrig personal
Offentliggörande av uppgifrer om ercättning
Upplysn¡ngar om ersättningar som ske lämnas ¡ enlighet med Finans¡nspektionens föreskrifter FFFS 201 1:1
2 kap lämnas på företagets hemsida, www sparbankenrekame se
Medelantalet anställda
Banken
varav kvinnor
varav man
-
Totalt
2011
2013
59
o¿
38
35
94 -
r00
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
antal kvinnor
antal män
Övriga ledande befattn¡ngshavare ¡nkl verkstËllande direktören
antal kvinnor
antal män
2014
2013
3
7
3
7
o
I
Aruode och kostnadsersättning till revisorcr
2011
2013
250
225
62
0
381
425
-
Deloifte AB, Jan Larsson
Revisionsuppdrag
Deloitte AB, Patrick Honeth
Revisionsuppdrag
KPMG, Anders Bäckström
Revisionsuppdrag
,|
3
Med revisionsuppdrag avses lagstadgar revis¡on av årsredovisningen och boKöringen, styrelsens och verkställande d¡rektörens
förvaltning, samt revision och annan granskn¡ng utförd i enlighet med överenskommelse elleravtal Detta inkluderarövriga
arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat bitråde som föranleds av
iakttegelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
lO öriga rörclsekostnade¡
tkr
Driftskostnader för överlagna fastigheter
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
2014
-1 118
-1 694
-1 601
-14 711
-3612
-22736
201t
-30
-1 009
-1 920
-4 605
-8 892
-2977
-19 433L
35
þ{n
\ÑJ
I
I
Kreditförluster, netto
2014
tkr
Specifik nedskrivn¡ng för ¡nd¡v¡duellt värderade lånefordringar
Arets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)
-4
Aterförda tidigare gjorda nedskr¡vn¡ngarför kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster (-)
Ärets nedskrivning för kreditförluster (+)
lnbetalt på tidigare konståterade kreditförluster C)
Aterförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster G)
Arets nettokostn ad för ind¡viduellt värde rade lånetordringar
039
3 355
-1 233
201t
-19 435
117
19 081
-9 543
1 337
2 597
797
-8 369
-1 648
-1 418
191
Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och
likartad kred¡trisk
Arets bortskrivning för konstaterade kred¡tförluster (+)
lnbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster G)
Avsättning/upplösning av reserv för kred¡tförluste(+Ê)
Arels nettokostnad för gruppv¡s väñerade homogena lànefordingar
1
276
-45
-1 692
-825
-1 967
-10 336
2014
-28 185
-28
2013
-27 639
-27 635
2014
2013
Aktuell skattekostnad (-)f/skatteintäkt (+)l
Periodens skattekostnad
Justering av skatt hänförlig t¡ll tidigare år
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
-18 602
-21
-10
-18242
Totalt redovisad Ekattekostnad
-18
-18246
-895
Arets nettokostnad för kreditförluster
l2
Bokslutsdispos¡t¡oner
tkr
Avsättning till period¡seringsfond
Summa
l8s
13 Skatter
Redov¡sat i r6sultaträkningen
tkr
633
7
-10
Avstämning av effeKiv Ekatt
2014
tkr
2014
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej evdragsgilla kostnader
Ej skattepl¡ktiga intäkter
Skatt hänförl¡g t¡ll tidigare år
Uppskjuten skatt
Schablonränta på per¡odiseringsfond
2013
2013
%
%
81 397
22,00/o
82 517
18 154
22,ÙVo
17 907
0,4%
301
0,4%
0,oo/o
-20
0,00/o
o,00/o
21
0,0%
10
0,0%
o,0%
295
-14
-7
1%
10
54
Redovisad effektiv skatt
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
Ljppskjuten
tkr
Pensionsavsättningar
Skattêfordringar/-skulder, netto
skattefordran
20'14
104
'lo4
2013
114
114
skattskuld
2014
2013
Uppskjuten
Netto
2014
104
104
2013
114
114
36
vÑ
M}
Förändring av uppskjuten skett i temporära sk¡llnader och underskotbavdrag
tkr
Balans per
1
jan
Redovisat öv€r
2013
124
Pensionsavsättningar
124
Balans per
tkr
Pensionsavsäün¡ngar
l4
1
jan
2014
rsultat- Redov¡sal ¡ övr Redovisat mot
råkningen tolalresultat egetkap¡tal
dæ 201 3
114
114
-10
-10
Redov¡sat övgr
114
114
ræultaþ Redovisat ¡ övr Redovisat mot
råkningen totalresulùat eget kap¡t¿l
Balans per 31
dec2014
104
-10
-10
104
Utlåning till kred¡t¡nstitut
2014
tkr
Swedbank
svensk valuta
utlåndsk valuta
-
481 966
22877
0vriga
1
so4a44
Summa
l5
Balans per 31
2013
614
29
20
655
677
502
899
078
Utlåning till allmänheten
2014
tkr
Utestående fordringar, brutto
svenskvaluta
utländsk valuta
Summa
Varav: osäkra
individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
gruppvis nedskrivning för homogene lånefordringar
Redovisat värde, netto
-
2013
7 219 018
6 150 586
1 612
I 665
7 220682 6 152 198
24 481
14 313
7 299
12 017
4 651
4 606
7 208732 6 135 575
lnd¡v¡duellt
Gruppv¡E
fordring¡r
fordñngar
Suññâ
Förändr¡ng av nedskr¡vningar, tkr
12017
lngående balans I januar¡ 2014
4
1 233
,Arets nedskrivning för kreditförluster
-2 596
-3
7
Aterfrlroa e¡ längre erforderliga nedskrivningarför kred¡tförluster
,Aterförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redov¡sas
Utgående balans 31 decombor 2014
355
299
606
46
4
651
16 623
I
279
-2 59ô
-3 355
l1 950
16 Obligat¡oner och andra räntebärande värdepapper
Emitterade av offentliga organ
Emitterade ev andra låntagare
svenska bostadsinst¡tut
¡cke f¡nansiella företag
finansiella företag
Summa emitterade av andra lántagare
varav: Förlagsbevis
Summa obllgationer och andra räntebärandè värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade vàrdepapper
-
Posit¡v skillnad till följd ev att bokförda värden överstiger
Negativ skillnad t¡ll följd av att boKörda värden understiger
2013
2014
tkr
Verkligl värde
395 046
14't 988
Redovisat
värde
Verkligt vårde
458 t45
995
r79
395 046
141 854
458 145
995 045
995
179
995 045
995 045
Redovisat
värdg
934 471 934
403 167 961
476846 476 846
1 117 183 1 116741
471
168
1 117
183
1 116741
't 116 741
0
0
15 05r
6
l5
058
317
37
.rÑ
il,/ü
l7
Aktieroch endeler
tkr
0vriga
45
45
45
Summa akt¡er och andelar
verav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
Efterställda tillgångar
Företag
Aktier
- Eskilstuna Marknadsföringsbolag (556527-4015)
Summa
l8
46
201 3
45
45
2014
Rôdovisal
värde
Antal
45
46
45
45
Akt¡er och andelar i ¡ntresseföretag
tkr
0vriga
Summa
varav: Noterade intresseföretag
Onoterade intresseföreteg
lntresEeföretag
2014
Sörmlandsfonden AB (556877 -5257), Eskilstuna
Summa
lntresseföretag
Resultat
53
Eget kep¡tal
'10
õ3
Resultat
67
67
2013
4 000
4 000
4 000
4 000
Kapital- Antal Redovisat
andel andelar värde
4O,00o/o 4000
4000
4 000
10220
2013
lntresseföreteg
Sörmlandsfonden AB (556877-5257), Esk¡lstuna
Summa
220
2014
4 000
4 000
Eget
4 000
Kapital- Antal Redovisat
kapital andel andelar värde
4 000
10 167
4O,O0o/o 4 000
4000
4000
l0 167
19 Aktier och andelar i koncemföretag
2014
tkr
2013
I
401
9 401
Övriga
Summa
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
9 401
2014-12-11 2013-12-31
tkr
Ackumulerade anskaffn¡ngsvärden
Vid årets början
lnköp
Utgående balans
3l december
I
401
9
40t
9 401
2014-12-31
Specifikation av ínnehav av andelar i dotterföretag
Resultat
Portfolio AB (556387-3867), Eskilstuna
Eskilstuna Mäklarteam AB (556566-5923), Eskilstuna
377
1 594
1 571
Eget kapital
541
2674
215
3
Antal andelar
1 100
1 000
2 100
Andel
i
%
100,0%
100,0%
Redovisat
vårde
2013-12-31
Redovisat
vårds
6 078
3323
9 401
38
I
\\(
\xirb
20 lmmaterielle anläggningstillgångar
tkr
Föryåryade ¡mmeteriella t¡llgångar
Maftnads- och
kund-b€serade
tillgångar
Goodw¡ll
Ack u mu lera de
an
skaffni ngsvë
Totalt
ñen
lngående belans 1 janueri 201 3
Utgående balans 3l december 2013
57
376
376
16
16
lngående balans I januari 2014
Utgående balans 31 december 2014
57
57
376
376
16 500
16
73 876
73 876
-23582
-6431
57
500
500
500
73876
73 876
Acku mu I erade av skr¡v n ¡ ng ar
lngående balans 1 januari 2013
Arets avskrivningar
Utgående balans 3l december 2013
-17
532
-4781
-22119
€ 050
lngående balans 1 janueri 2014
Arets avskrivningar
Utgående balans 31 december 2014
-22313
-4781
-27 094
-7
-1
Redovisade värden
Per 1 januari 2013
Por
2l
3l december 2014
39
35
844
063
30 282
650
-7 700
-1
-30 013
700
650
-9 350
-30 013
-6 431
10
I 800
450
50 294
43 863
7
160
37 432
-36444
Materiellatillgångar
Byggn och
tkr
Anskatrningsvärde
lngående balans 1 januari 2013
Förvärv
Avyttringar
Utgâende balans 3l december 2013
lngående balans 1 januari 2014
Förvärv
AvWringar
Utgående balans 3l december 2014
Avskrivningat
lngående balans 1 januari 2013
Arets avskrivningar
Avyttringar
Utgående balans 3l decomber 2013
lngående balans 1 janueri 2014
Arets avskrivningar
Utgående balans 31 december 2014
lnventarier
466
272
-951
42787
-3 940
126 674
83747
42787
'126 574
2 885
507
80
5
-2
83
816
960
989
787
Tolalt
mark
-85
86
587
-72 761
-4 184
1 500
43
43294
-16 440
-899
234
-75445
-17
-75 445
-3 848
-17 105
-938
-18
-79
293
105
0¡ß
1242A2
6232
3 392
-85
r29 881
-89 201
-5 083
1 734
-92 550
-92 550
-4746
-97 336
{K
39
9'
\llfJ
Redovisade värden
Per 1 januari 2013
Per31 december2013
I
8342
27 026
25 682
35 08,|
34 024
Pel
I
342
25682
7 294
25251
34 024
32 545
1 )anuati 2014
Per 3'l december 2014
055
Taxeringsvälden
Taxeringsvärden, byggnader
Taxeringsvärden, mark
2014-12-51
(i Sverige)
(i Sverige)
53 860
9 260
2013-12-31
53 860
I 260
22 Övriga tillgångar
lkr
2014
Upplupna ränte¡nt¿ikter på swappar
Skattefordran
Förfallna räntefordr¡ngar
Bankomat ab
0vriga tillgångar
Summa
2013
784
6 254
4
3 903
I 495
6 580
7
3 903
1 159
11
656
12433
23 Förutbetalda kostnader och upplupna int¿ikter
2014
tkr
Förutbetralda kostnader
Upplupna ränteint¿ikter
4 570
I 076
Upplupna provisionsintäKer
Swedbank Hypotek
Swedbank Robur Fond
Swedbank Försäkring
Swedbank automatutteg
Övriga upplupna intåkter
Summa
2013
5 229
10 052
19 046
ô 453
2 383
'18 349
2789
1 553
5 740
2 155
46612
6 238
2248
49409
24 Skuldor t¡ll kred¡tinEtitut
tkr
2014
2013
682
643
Swedbank AB
uüändskvaluta
Sparbanken Nord
Sparbanken Skåne AB
Sale Sparbank
Övriga
200 726
50 000
896
100
Summa
352761
743
Beviljed limit hos Swedbank
Varav: kontokredit
400 000
400 000
400 000
400 000
2014
2013
7 760 066
7 315 651
30 408
-
1
00 457
25 lnlâning från allmänheten
tkr
Allmänheten
svensk valuta
utländsk valuta
Summa
-
23662
7
783728
7 346 059
lnlån¡ngen per kategor¡ av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företegare
Övriga
Summa
44 953
3 676
1 611 379
1 625 153
l8'l
5 666 385
911 404
77
825 022
50 845
7 3¡16 059
6 050
215
7 783728
d\
40
+'
\ú
26 Ovr¡ga skulder
tkr
Leverantörsskulder
Upplupna räntekostnader Swappar
Anställdas källskattemedel
Prel¡minärskatt räntor
Ovriga skulder
Portfolio AB
Eskilstuna Mäklarteam AB
Stâbilitetsavgift
Samlingskonto avräkning
Felavräkning
Avkastningsskatt lP
Ovrigt
Summa
2014
2 407
20't3
1 712
5 087
1 857
1 961
3 695
6 844
455
3 600
1 484
3 006
6 455
2 120
2796
2 531
70
942
1 503
387
26824
56
22144
27 Upplupna kostnader och ftirutbêtalda int¿ikter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
lT-kostnader
Utvecklingskostnader
GAE-kostnader
Löneskulder
Sociala avgifter
Löneskatteskuld
Semesterersättning
2014
2013
11 662
12223
2 2SO
I ô57
2 821
1 549
1 157
4 678
4 235
2 414
3 239
2 871
852
7 968
5 154
2 305
3 651
1 567
457
37 563
Ovr¡gt
Förutbetalda ¡nt¿ikter
Summa
467
35 654
28 Avsättning för pensioner och l¡knande förplikteler
Pensioner¡ng i egen regi
Förutom ovanstående tjänstepens¡oner f¡nns det i mindre omfattning avg¡ftsbestàmd pensionslösning för verkställande d¡rektören och tidigare ställföretÉdande verkställande d¡rektören. Enligt IAS 19 är en avg¡ftsbestämd plen
en plan för ersåttningar efter evsluted anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat
juridisk enhet och inte har någon rättslig eller ¡nformell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska
enheten inte har t¡llräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hånför sig till anställdas
tjänstgöring under innevarande per¡od och t¡digare
Nettoskuld i balansräkningen
Tkr
2014
2 013
471
471
517
517
517
564
- Förpliktelsens nuvàrde (beräknade enligt svenska principer) avseende
helt eller delvis fonderade pensionsplaner
= Netto redov¡sat avseende pensionsförpliktelser
Föràndr¡ngar i nettoskulden
Tkt
Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden
+ i resultaträkn¡ngen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter
- Pensionsutbetalningar
10
I
-56
-56
171
a17
Mats Hammarbäck
Hans Fridh
432
419
39
98
Varav kreditförsäkrat v¡a FPG/PRl
471
517
Kostnad för intjänande av pensioner m m
+Ê Skillnad mellan gottgörelse från stiftelse eller motsvarande och utbetalda pensioner
517
564
-46
-47
= KoEtnad för pensionering
471
517
= Nettoskuld vid ârets
slut
Nettoskuld
Tkr
Kostnader avseende pens¡oner
Tkr
Pensioner¡ng i egen rêgi
¡
egen reg¡ exklus¡ve skatter
41
v
{\
\)'Û
29 Efter8tällda skulder
Förlagslånet har lösts den I 1 md 2014.
30 Oboskattade reserver
2014
2013
Avsatt vid taxering 201 3
Avsatt för beskattningsår 201 3
Avsatt för beskattn¡ngsår 2014
Utgående balans 3l december
22748
22748
27 639
28 185
27 639
78572
50 387
Summe obeakattade reseruer
78672
50 387
tkr
Per¡odiseringsfonder
3l
Ansva]3ltirbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
Garantiförb¡ndelser - kred¡ter
Garantiförbindelser - övriga
Summa
-
2014
2013
124 971
1 807
115 748
1 907
r17 656
2014
2013
067 313
't 270 858
483 804
400 663
126778
32 Ataganden
tkr (non belopp)
Övriga åtaganden
Valuteterm¡ner
Kreditöften
Outnyttjad del ev beviljade räkningskrediter
Outnyttjad del av bev¡ljade krediter
Summa
-
I
91
7 808
422 082
182272
2689476
44755
22001?o
33 Närstående
Närstående¡elationer
Banken har närståenderelation med Swedbank, då banken är ett intressebolag till Swedbank.
Andra närstående: Det finns personer i ledende ställning som kontrollerar företag som är kunder i banken.
Krediter till närstående föregås av sedvanl¡g kreditprövn¡ng samt att räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor,
Kred¡tbeloppen är ej väsentiga för bankens ställning eller resultat.
Sammanstålln¡ng över närståendetransaktioner
Tkr
Fößäljn¡ng av
varor/ tjånsler
NäÉtåenderelat¡on
Ar
lill näßtående
Fordran
lnköp av varcr/
tjänsterfrån
näßtående
på
Skuld tjll
Övrigt(tex
ränta,utd€lning)
31 december
902 602
1 111 100
31 december
lntressefÒretag
2014
31 724
lntresseföretag
2013
32026
Koncembolag
Koncembolag
2014
Andra närstående
Andra närstående
2014
75 071
2013
65245
1 817
1 496
4
120 643
't 821
2013
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande stålln¡ng
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pens¡oner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 9.
42
9$
\xfi
34 F¡nansiella tillgångar och skulder
2014
Redovisat vålde
Verkl¡gt Yärde
Derivat lnvestlnnehav f0r
handelsändamål
ln¡t¡alt ident¡fierade till
verkl¡qt vårde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligat¡oner och andra räntebärande vàrdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna ¡ntäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
ln- och upplåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna koslnader
Summa
som
ar
eflngar
Låne- och
säkrings- som hålles
¡nstrument tlll fatrfall
kundfordrinoer
Finansiella
t¡llgångar som
kan sålias
Övriqa
Total
"-r*l Total
504 844
7 208 732
995 045
504 844
7 208732
985 051
I
994
13
M6
13 446
71 645
46 512
81 737
8 925 808
71 645
71
645
985
05r
23
440
46 512
81
7 846
737
672
352761
352761
7 783728
7 783 728
96 808
27 295
37 563
27 295
37 563
298 155
25 179
71 629
8201
347 I
2013
Yertl¡gt värde
Redovbat värde
Derrivat lnvestlnnehav för
handelsåndâmål
ln¡t¡alt ident¡fierade t¡ll
verkliqt vårde
7
\J-J
4
ê
ar
enngar
Låne- och
kundfordrinqar
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Övriga .*",O"rl
Totel
985
665 078
Total
I
985
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Utlån¡ng t¡ll kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna ¡ntäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kred¡t¡nst¡tut
ln- och upplån¡ng från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Efterstâllda skulder
Summa
som
säkrings- som hålles
instrument till förfall
1 089
750
991
4045
665
6 135
078
575
6 135 575
1 116741
26
16261
4045
409
434
31 036 6 949 ¡l8l
16261
49
90
16261 I 089 750
16257
8
570
16257
I
570
I
49 ¿109
90 434
086 s28
743
743
7 346 059 7 346 059
24827 24827
22144 22144
35 654
35 654
120 000 120 000
7
524600
7 549427
43
Vissa upplysningar om f¡nans¡ella instrument som värdsrats till verkl¡gt värde i balansräkn¡ngen
Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser För övriga flnansiella
instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt.
Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckn¡ng att banken
gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, pr¡santaganden och andra risker som
påverkar ett specifikt instrument.
Verkliga värden kategoriseras ¡ ol¡ka nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande:
Nivå l:
Nivå 2:
Nivå 3:
enligt pr¡ser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument
utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument
som värderas baserat på noterade priser på akt¡va marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller
l¡knande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värder¡ngstekniker där all väsentlig ¡ndata
är direkt och indirekt observerbar på marknaden.
ut¡från ¡ndata som inte ärobserverbara på marknaden. Denna kategori ¡nkluderaralla instrumentdärvärderingstekniken
¡nnefattar ¡ndata som inte baseras på observerbar data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.
Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt
värde och känsligheter framgår nedan. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella
instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen.
2014
tkr
Obligat¡oner och andra räntebärande
Derivat
Summa
Derivat
Summa
20't3
tkr
Obligationer och andra räntebärande
Derivat
Summa
Derivat
Summa
2
145
645
893 906 162 790
96 808
96 808
Nivå
2
280
'16 261
1029 470 76 54'l
24827
24827
Nivå
värdepapper
1
906
Nivå
893
1
47O
Nivå
värdepapper
1 029
Nivå
91
71
Nivå
60
3
Summa
985 051
71 645
1 056 696
96 808
96 808
3
I
Summa
089 750
I
16 26'l
106
0ll
24827
24827
Värder¡ng till verkligt värde - Värderingstekniker och väsentl¡ga ej observerbara indata
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de fìnansiella instrument som
redovisas i tabellerna ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en akt¡v marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
fìnans¡ellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängl¡ga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahålleraktuell pris¡nformat¡on ellertillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framt¡da transakt¡onskostnader vid en avyttring beaktas ¡nte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. lnstrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna
Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finans¡ella ¡nstrument
åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
qe
44
ç
F¡nansiella instrument som ¡nte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp t¡ll det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värder¡ngsmodell som är etablerad på marknaden för värder¡ng av den typ av derivatinstrument som det år fråga om.
Aktie¡ndexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv
marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för
respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av
kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall d¡skonterade kassaflöden har
använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömn¡ngen Den diskonteringsränta som
använts år marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är
indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Verkl¡gt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsrânta som t¡llämpas.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande l¡vslängd på mindre än sex månader anses det redovisade
värdel reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i
samband med att verkl¡gt värde fastställs.
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivat¡nstrument som det är fråga om.
Aktieindexobligat¡oner värderas till verkligt värde v¡a resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en akliv
marknad har det verkl¡ga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för
respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framt¡da kassaflöden av
kapitalbelopp och ränta diskonterade t¡ll aktuella marknadsräntor på balansdagen. I cle fall d¡skonterade kassaflöden har
använts, beräknas famtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömn¡ngen. Den d¡skonteringsränta som
använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är
indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
35 Förvärv av koncernförctag
Sparbanken Rekarne AB (Banken) förvärvade två bolag under 2014
Portfolio ¡ Eskilstuna AB, org. nr 556387-3867 (Portfolio) samt Eskilstuna Mäklarteam AB, org. nr. 556566-5923 (Mäklarteam)
Bankens förvärvskostnad för Portfolio uppg¡ck t¡ll 6 078 tkr och förvärvat eget kapital uppgick till 2 664 tkr.
Banken bedömer att förvärvspriset motiveras av det förvärvade bolagets förväntade framtida intjäningsförmåga.
Mäklarteam förvärvades den 211-2014 genom att samtliga akt¡er i moderbolaget Nya Eskilstuna Mäklarteam förvärvades.
Moderbolaget var ensam ägare till Mäklarteam.
Bankens förvärvskostnad för Nya EMT uppgick till 2 400 tkr och förvärvat eget kapital uppg¡ck till '199 tkr.
Banken bedömer aft förvärvspriset mot¡veras av det förvärvade bolagets förvåntade framtida intjäningsförmåga.
Under året har moderbolaget l¡kviderats då det inte längre fyllde någon funktion. Mäklarteam är en franchise tagare till
fastighetsbyrån och till uppgifr att som fast¡ghetsmäklare på Eskilstunamarknaden bistå vicl fastighetsaffärer.
Förvärvet skedde för att hjälpa företaget att utvecklas samt skaffa den en större marknadsandel Det ger även Banken en
bredare ¡ntäktsbas.
Portfolio förvärvades t¡ll 1OO% den 1t3-2014. Portfolio är ett bolag som bedr¡ver utbildning och konsultation iförsäkringsfrågor,
samt därmed förenl¡g verksamhet. Portfolio har även ett tillstånd från Fl att förmedla fondandelar och försäkringar vilket ger
bolaget tillgång till produkter utanför Swedbanks sfären. Förvärvet genomfördes för att kunna erbjuda våra kunder ett större urval av
försäkringslösn¡ngar men även för att det ger Banken en bredare ¡ntäktsbas.
dk
45
9'
\i\,ûø
36 Händelser efter balansdagen
Händelser efter balansdagen redovisas i förvaltningsberäftelsen.
37 V¡kt¡ga uppskattningar och bedömn¡ngar
Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redov¡sningspr¡nc¡per
Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassifìceras i olika kategorier:
F¡nansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kr¡ter¡erna under redovisningspr¡nciper uppfyllts.
Klassificering av finansiella tillgångar som invester¡ng som hålles t¡ll förfall förutsätter att banken har en uttryckl¡g
avsikt och förmåga att inne ha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redov¡sningsprinciper.
Säkringskvalifikationer
Avgörande för att finansiella instrument ska kval¡ficera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska
vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.
Vid redovisning av derivat som kassaflödessäkr¡ngar ska den säkrade kassaflödesexponeringen hänföra sig till högst
sannolika framtida kassaflöden
Viktiga källor t¡ll osäkerhet i uppskattningar
Nedskr¡vn¡ngâr för kreditförluster
Nedskrivn¡ng för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning
av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av mot
partens finansiella situat¡on och real¡sat¡onsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess
mer¡ter och strateg¡n med avseende på uppskattacle kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den
oberoende riskkontrollen.
Fastställande av verkligt värde
Bankens redov¡sn¡ngspr¡nc¡per för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterl¡gare information om
antaganden som gjorts vid värdering till verkl¡gt värde framgår av not 35 Finansiella tillgångar och skulder.
46
v
l\
hrß
38 Kapitaltäckn¡ng
Kapital
Den 1 januari 2014 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel lll) i kraft och de återfinns ¡ tillsynsförordningen (575/2013/EU)
och kapitaltåckningsdirektivet (20'13136l EU). Kapitaltäckningsdirektivet infördes i svensk rätt den 2 augusti 2014 genom dels
två nya lagar; lagen (2014:966) om kapitalbuffertar och lagen (2014:968) om särskild t¡llsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
dels genom ändringar i befintliga lagar och förordningar. Dessutom har Finansinspekt¡onen utfärdat nya och ändrade föreskr¡fter
på området. Framöverförväntas ytterl¡gare kompletterande regler iform avtekniska standarder och riktlinjerfrån den europeiska
bankmyndigheten (EBA).
Upplysningar avseende period¡sk information lämnas ienlighet med tillsynsförordningen, Finansinspektionens föreskrifter om
tillsynskrav och kapitalbuffertar och Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 142312O13 om tekniska standarder för
genomförande med avseende på de upplysningskrav om kap¡talbasen som gäller för institut enligt tillsynsförordningen.
Reglerna om kapitaltäckning b¡drar t¡ll att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda
bankens kunder. Reglerna ¡nnebär att bankens kapitalbas med marg¡nal ska täcka dels de föreskrivna
minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsr¡sker och operativa risker och dessutom skall
omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten ¡ enlighet med bankens interna utvärdering av
kap¡tal och risker. Banken har bedömt att det ej finns aweckl¡ngsrisker.
Banken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på
bankens riskprofll,
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
s k stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och f¡nansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar
Oversynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med bankens årl¡ga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en
årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och
kapitalbehov.
Varje ändr¡ng/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med v¡kt¡gare kreditbeslut och
investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov.
lnformation om bankens riskhantering låmnas i not 3.
Företaget har valt att i denna årsredovisn¡ng endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kap¡talkrav enl¡gt 6
kap 4 S i Finans¡nspekt¡onens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kred¡tinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25). Ovriga upplysningar om kap¡taltäckning lämnas på bankens
hems¡da www.sparbankrekarne.se.
Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kap¡talbasen.
Banken uppryller dels det lagstadgade kravet på kap¡taltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.
Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gållande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för 2013 är
beräknade utifån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trätt ikraft under
2014.
47
vs
Tfi
Kapitalbas
2014
2013
Aktiekapital
ReseMond
't73 000
39 661
173 000
39 66r
Balanserad vinst eller förlust
Kapitalandel av obeskattade reserver
Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och
273 536
210 384
61 286
39 302
förutsägbara kostnader
63
611
Kärnprimärkapital: instrument och reseNer
Kärnprimärkapita! före lagstiftnings¡usterin gar
Kä rn p ri m ärkap it a I : I ag st ift n ¡ n g sj u ste ri n g a r
lmmateriella anläggningstillgångar
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet
Avräkning av aktier och andra tillskott
Sammanlagda lagst¡ftningsjuster¡ngar av kärnprimärkapital
Kärnprimärkapital
'
Summa Primärkap¡tal
884
367
63 152
525 499
432
-104
-39 413
-76 949
-43 863
-114
-37
534
418
461 254
53¡l
418
461 251
1 20 000
120 000
Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder
SupplementäÉ kapital
Kapitalbas
-20268
-64245
534
418
581
2il
*Begreppet kärnprimärkapital f¡nns endast för innevarande år på grund av ändrade kapitaltäckningsregler
Kap¡talrelat¡oner, buffertar m.m.
Summa riskvägt exponeringsbelopp
Kärnprimärkapitalrelation *
Primärkapitalrelation
Total kap¡talrelat¡on
I
3 280
653
3 016 613
''6,30/o
nstitutspecif¡kt buffertkrav
seryering sb uffe rt
16,30/o
15,30/o
16,3%
19,3%
7,O%
v arav ka pilalkon
2,SYo
Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert
8,3%
*Begreppet kärnprimärkapital finns endast för innevarande år på grund av ändrade kap¡taltäckningsregler
Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp
ked ¡tri sk e n I igt inle m m etode
2013
2014
Riskvägt
Riskvägt
exponenngs
exponenngs
Kapitalkrav belopp Kapitalkrav belopp
n
Exponeringar mot inst¡tut
Exponeringar mot företag
Exponeringar mot hushåll
Övriga poster
Summa för exponeringar som redov¡sas enl¡gt
inte¡nmetoden
Operativ risk
Operativ risk enligt basmetoden
Summa exponeringsbelopp för operativ risk
26820
335 251
18 476
230 950
93 946
92 806
15 140
't 174 325
I 06 968
1 337 100
1 160 083
189 254
81 198
7 480
1 0't4 975
93 500
228712
30
30
091
091
2 858
913 214122
376 140
376140
2676525
27
27
207
207
340 088
340 088
241
329
3 016 613
Kap¡talkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk
en l¡gt
schablonmetoden
Summa r¡skvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav
3 648
45 600
262 451
3 280 653
48
vs
\),fu
39 Ekonomiska arnangemang som lnte redovisas i balansËkningen
Banken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande
gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling
av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.
Sparbanken Rekarne har per 2014-12-3'l förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 7 591 mkr
För det har banken erhållit en prov¡sionsersättning för 2014 pâ 37 282 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner.
Om kreditförluster uppstår i fömedlad kred¡tstock avråknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp
Till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring har banken förmedlat fondsparande om 4 571 mkr och försäkringssparande på 1 784 mkr
För det har banken erhållit 25 859 tkr respektive I 046 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under vårdepappersprovis¡oner och försäkringsprovsionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försåkring beräknas
utifrån utestående marknadsvårde dag för dag.
49
v,.
s.
\]t41
Styrelsen
Revisorer
Efter ordinarie årsstämma 2014 består
styrelsen av nedanstående ledamöter.
Av årsstämman valda
Valda t.o.m ordinarie årsståmma
Ordinarie
Valda t.o.m ordinarie årsstämma
Ordinarie
Wahlström Anders, ordförande
2015
BäckstrÖm Anders, KPMG
2015
Kruhsberg Jan, vice ordförande
2015
Honeth Patrick, Deloitte
20't5
Andrén Hast Pia
2015
Bengtsson Harald
2015
Suppleanter
Davidsson Johan
2015
Rosengren Peter, KPMG
Lundberg Lena
2015
Lundkvist Anders
2015
WallPeter
2015
Adjungerad
Bengtsson Mats, VD
20't5
2015
Suppleanter
Timo Haavisto
personlig suppleant för VD
2015
Dessutom ingår i styrelsen som personalrepresentanter, ordinarie ledamöter
Frisk Asa
2015
KindahlHans
2015
Personal representanter, suppleanter
Andersson Asa
2015
Tinglum Jessica
2015
{\
50
ú
\,få
Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad iöverensstämmelse med god redovisningssed
för bank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och
ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som
skapats av årsredovisningen.
Arsredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari 2015
Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på årsstämman den 20 april 2015.
Eskilstuna 2015-02-26
Anders Wahlström
Ordförande
Jan Kruhsberg
Pia Andrén Hast
Vice ordförande
Harald Bengtsson
Johan Davidsson
Lena Lundberg
Anders Lundkvist
Peter Wall
Hans Kindahl
Asa Frisk
Mats Bengtsson
VD
Vår revisionsberättelse har lämnats 2015-03-06
Anders Bäckström
Auktoriserad revisor
Patrick Honeth
Auktoriserad revisor
Företagsstyrning
Sparbanken Rekarne AB ägs till 50 % av Sparbanksstiftelsen Rekarne och till 50
(publ.)
o/o
av Swedbank AB
För banken föreligger ingen skyldighet att tillåmpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn
till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på
förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med
koden som förebild itillämpliga delar.
Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör
Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse med undantag av två personalrepresentanter
och revisorer för banken.
Vidare utser årsstämman styrelseordförande och vice styrelseordförande samt nominerar
styrelseledamot som avses bli vald till verkställande direktör. Arsstämman nominerar också en
styrelsesuppleant som avses bli vald till ställföreträdande verkställande direktör.
Styrelsens sammansättning och arbete
Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och för
närvarande två suppleanter för dessa. VD deltar i styrelsearbetet som adjungerad ledamot och
ställföreträdande VD är hans suppleant. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor.
Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på föregående sida. Upplysningar om
ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen
och VD samt ställföreträdande VD lämnas i not till posten Allmänna administrationskostnader i
resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan
styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens
sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering.
Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är vËil organiserat och bedrivs effektivt och
att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredsställande
information och beslutunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och
VD:s arbete. Härutöver gör ordfÖranden en egen utvärdering genom samtal med övriga
styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak aktiebolagslagen och styrelsens
arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och
prognos inklusive kapitalbehov, fÖlja den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut,
fastställa och ompröva policys och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt
som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter
härom.
Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a.
behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan, prognos för kommande år, policys
inom olika riskområden, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Bankens compliance
anvarige har varit sekreterare i styrelsen.
\tt
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Sparbanken Rekarne AB, org. nr
51
6401-9928
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Rekarne AB 'lör â¡ 2014
Styrelsens och verksttillande direktörens ansvar for ârsredovisntngen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande
direktören bedömer är nödvändig tör att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentl¡gheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av
vår revision. Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards
on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder
kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte in
nehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattaratt genom olika åtgäfder inhämta revisions
bevis om belopp och annan information i àrsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom
att bedöma riskerna fór väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel Vid
denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utformâ granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men ints i syfte ôtt göra ett uttalande om effektiviteten
i bolagets ¡nterna kontroll. En revision ¡nnefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har
använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden,
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till disposit¡oner beträffande bolagets vinst el
ler förlust samt slyrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Fekarne AB för år 201 4.
Styre/sens och verkstèillande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets v¡nst eller förlust, och det är styrelsen och
verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt akt¡ebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om fÖrslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revis¡onssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om slyrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om
förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi uÎöver
vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot
eller verkstàllande direktören på annat sätt har handlat i strid med
aktiebolagslagen, lagen om årsredovisning i krodit¡nstìtut och
värdepappersbolag eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtât är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker âtt årsstämman disponerar vinsten onligt förslaget i
förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsf rihet för räkenskapsåret'
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med lagen om årsredovisning ¡ kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden råttvisande bild av
Sparbanken Rekarne ABs finansiella stâllning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året
enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen
övriga delar
är förenlig med årsredovisningens
Vi tillstyrker däför att årsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen.
Stockholm den 6 mars
Anders Bäckström
Auktoriserad revisor
201 5
Patr¡ck Honeth
Auktoriserad revisor