tidningen Välfärd 2/2015
Välfärd 2/2015 STATISTIK OM VÄLFÄRD, ARBETSMARKNAD, UTBILDNING OCH BEFOLKNING URBANISERINGEN byter skepnad Vad är BORTFALL? Så ser 2060 års BEFOLKNING UT Utrikes födda Födda i Sverige VAR TREDJE ELEV FÅR STÖDUNDERVISNING Vi följer flöden på arbetsmarknaden » Nr 2/2015 Välfärd CHEFREDAKTÖREN sedan 1981 ges ut av STATISTISKA CENTRALBYRÅN med syfte att i lättillgänglig form presentera och analysera aktuell statistik om välfärd, arbetsmarknad, utbildning och befolkning. Tidskriften är öppen för bidrag från experter såväl inom som utanför SCB. Författarna svarar själva för åsikter som framförs. © 2015, Statistiska centralbyrån Citera gärna men ange källan: SCB:s tidskrift Välfärd REDAKTION Alexandra Kopf Axelman Chefredaktör Anna Nyman Björn Richard Peter Gärdqvist Hans Heggemann Kenny Petersson Åsa Westlund, layout, diagram 08-506 943 51 08-506 945 94 41 45 019-17 67 85 68 10 65 62 08-506 949 15 REDAKTIONSRÅD Inger Eklund, ansvarig utgivare Karin Anderberg Eva Hagsten Therese Hedlund Magnus Sjöström Viveka Palm ADRESS Tidskriften Välfärd Statistiska centralbyrån Box 24300, 104 51 Stockholm E-post: [email protected] Webbplats: www.scb.se/valfard Tack för mig! Med det här numret av Välfärd så tackar jag för mig. Uppdraget som chef redaktör för Välfärd har varit en av de roligaste saker jag har gjort i mitt yrkesliv. Bland det som varit roligast är de läsarreaktioner vi får. Många uppskattande tillrop har det blivit genom åren. De gånger något fel slunkit igenom så har vi också genast fått veta det. Helt klart har ni mycket höga förväntningar på SCB – och det med rätta! hur slutar man med stil , då? Jo, med ett intressant nummer så klart! Ni får bland annat läsa om SCB:s nya befolkningsprognos och hur in- och utvandringen antas påverka befolkningen i framtiden. vi hoppas reda klarhet i debatten om urbanisering. Den så kallade urbaniseringsgraden ökar, men i motsats till vad man kan tro så minskar egentligen inte befolkningen på landsbygden. Urbanisering idag är inte flyttlass som strömmar in till städerna, utan har en annan dynamik. vi försöker som vanligt att ta fram statistik om omdiskuterade ämnen. Ett sådant är de tidsbegränsade anställningarna. Vi tittar närmare på vad statistiken säger om dem. Stödundervisning i skolan är ett annat ämne som många har åsikter om, därför berättar vi om det också. statistikskolan handlar denna gång om bortfall i statistiken, en stor fråga för SCB. Så mitt sista ord i Välfärd får bli en vädjan till er alla. Om ni vill fortsätta läsa en spännande tidning – svara när SCB ringer! PRENUMERATIONER Att prenumerera på Välfärd är gratis. Beställ e-prenumeration: www.scb.se/valfard Beställ prenumeration av papperstidning: [email protected] Frågor om prenumeration: 019-17 65 51 Omslagsfoto: Marie Linnér, Scandinav bildbyrå [email protected] SCB HÅLLER NIO SEMINARIER I ALMEDALEN I år arrangerar vi nio seminarier och deltar även i Pensions myndighetens seminarium om framtidens pensionsålder. Du hittar oss på Best Western Strand Hotell, Strandgatan 34. Vi har dessutom dagliga aktiviteter i Statistikkiosken på Cramérgatan, mitt emot högskolan. Medlem i ISSN 1654-1502 (Online) ISSN 1651-6710 (Print) URN:NBN:SE:SCB-2015-A05TI1502_pdf Tabergs, maj 2015 341 123 TRYCKSAK NÅGRA AV SEMINARIERNA: • Klarar sjukvården framtidens kompetensbehov? • Vem får jobb och vem får göra avdrag? Tema rot, rut, ränteavdrag och jobbskatteavdrag • Ökar frånvaron vid större sportarrangemang? • Jämställdhet ur ett livsperspektiv • Kvinnor, män och lön. Hur utvecklas löneskillnaden? n Mer information på www.scb.se/almedalen2015 23 % av alla anställda 16–64 år arbetar skift eller efter schema. Källa: SCB urbanisering 5 –Dagens inte på landsbygdens bekostnad 8 INNEHÅLL 5 Var fjärde elev med stöd obehörig till gymnasiet Stödundervisningen under lupp. 10 Tidsbegränsad anställning – den vanligaste vägen till jobb 13 Invandring avgörande för framtidens befolkning Följ arbetsmarknadens flöden. 13 Ny befolkningsprognos till år 2060. ” Under den senaste tiden har migrationen varit det som haft störst betydelse för befolkningsutvecklingen. 18 20 22 23 Masterexamen främjar internationell rörlighet Lockar utländska studenter till Sverige. Statistikskolan: Mer bortfall i statistiken Intervju: Pålitlig statistik – trots högt bortfall Populär utbildning i journalistik ger framtida överskott 26 Stort glapp mellan tillgång och efterfrågan. 24 Låga inkomster i kommuner med många singelhushåll 26 28 30 Svensk inkomstökning står sig bra i Europa Välfärd 2/2015 20 Ny statistik från SCB. Men största ökningen har Slovakien. Här hamnar dina gamla kläder Följ med Välfärd nerför avfallstrappan. NOTISER 20 28 28 Baksidan: Högst familjeinkomster i storstäderna 3 26 % AKTUELLT av en genomsnittlig persons utgifter går till boende, enligt varukorgen som styr konsumentprisindex. Källa: SCB Välkommen till SCB och Demokratidagen! 1 OKT Tema för årets demokratidag är Bevara, försvara och förstärka demokratin. I vanlig ordning kommer Sören olmberg att moderera dagen. H Torsd. 1 okt 2015 13.00 –16.45 Plats: Garnisonen, Karlavägen 100, Stockholm FÖREDRAGSHÅLLARE är bland andra Olle Wästberg, ordförande för demokratiutredningen, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Du kan redan nu gå in och anmäla dig på www.scb.se. Fullständigt program för dagen kommer att finnas på SCB:s hemsida veckan innan midsommar. Publikationer från SCB n Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning Valdeltagandet var något lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen vid både riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet 2014. Framför allt var det personer med nedsatt rörelseförmåga, synnedsättning eller besvär av oro och ångest som röstade i lägre grad. I Europaparlamentsvalet var valdeltagandet 49 procent bland dem med funktionsnedsättning jämfört med 53 procent i övriga befolkningen. Vid riksdagsvalet var motsvarande andelar 85 respektive 88 procent. Skillnaden är som mest tydlig bland dem som är 65 år och äldre samt bland ensamstående. Läs mer i publikationen Val deltagande bland personer med funktionsnedsättning. n Kärlek över g ränserna I rapporten Kärlek över gränserna – migration och familjebildning beskrivs familjeförhållanden för 350 000 utrikes födda som invandrade till Sverige mellan 1998 och 2007. Av de som invandrade var ungefär 60 procent gifta eller sambo, antingen med en person som redan bodde i Sverige, med en partner som de invandrade tillsammans med eller med en partner som inte följde med till Sverige. Det var vanligare att kvinnor var i ett parförhållande när de invandrade än att män var det. Alla publikationer kan laddas ner som pdf:er från www.scb.se. Vissa av dem kan du även beställa tryckta. 4 BARNEN I EU SOM RISKERAR FATTIGDOM I många EU-länder riskerar barn i större utsträckning än befolkningen som helhet fattigdom eller social utestängning. 28 procent av barnen riskerar fattigdom jämfört med 25 procent för hela befolkningen. Det innebär att 26 miljoner europeiska barn under 18 år lever under detta hot. Läs hela artikeln i Källa:SCB. ATT SE BRA – EN FRÅGA OM EKONOMI? Var tionde av de som saknar möjlighet att själva klara av en oväntad utgift på 10 000 kronor ser dåligt, trots användning av glasögon eller kontaktlinser. Det är nästan en dubbelt så stor andel jämfört med de som skulle klara av en sådan oväntad kostnad. Ungefär sju av tio vuxna använder glasögon eller linser och det är vanligare att äldre än yngre gör det. Knappt tre av tio 16–19-åringar och fler än nio av tio av de som är 50 år och äldre använder glasögon eller linser. Det är dock inte alla som ser ordentligt även om de använder sina glasögon eller linser. Totalt är det ungefär 6 procent som har svårt att se till exempel en vanlig text i en dagstidning även om de använder sina glasögon eller linser. Läs mer i publikationen Hälsa 2012–2013. Prenumerera på Välfärd via e-post Du vet väl att du kan prenumerera på Välfärd elektroniskt via vårt nyhetsbrev? Anmäl dig på www.scb.se/valfard. Där kan du också prenumerera på papperstidningen. Båda är gratis. Välfärd 2/2015 Foto: Per Hanstorp, Scandinav bildbyrå Dagens urbanisering – inte på landsbygdens bekostnad Befolkningen i tätorterna fortsätter att öka samtidigt som landsbygdens befolkning nästan är oförändrad. Urbaniseringen sker inte längre genom stora omflyttningar från landsbygden till städerna. Tätorterna växer främst genom invandring och fler födda. Omflyttningen från land till stad var som störst mellan 1940-talet och 1970-talet. Under perioden 1940–1950 ökade tätorts befolkningen med över 1 miljon invånare samtidigt som landsbygdsbefolkningen minskade med över 400 000. Idag ökar städernas befolkning fortfarande. Mel lan år 2000 och 2010 ökade befolkningen i tätorter med 550 000 personer till drygt 8 miljoner invånare. Välfärd 2/2015 Landsbygden minskade visserligen under samma period, men bara med 18 000 personer till 1,4 miljo ner. Urbaniseringen fortsätter alltså, men egentligen inte på bekostnad av minskad befolkning på lands bygden. Istället drivs urbaniseringen av en annan dynamik. Urbaniseringsgraden, som är ett mått på hur stor andel av befolkningen som bor i tätorter, ökar ju trots allt. För att förstå hur det går till behöver vi ta hänsyn till olika demografiska komponenter. Befolkning ens utveckling och fördelning mellan stad och land bestäms i huvudsak av inrikes omflyttningar, hur många som föds och dör samt in- och utvandring. flyttningar inom landet är det vi traditionellt brukar förknippa med urbanisering och det har betydelse för befolkningsstrukturen. Det stora fler talet flyttningar sker mellan närliggande bostäder, men under perioden 2000–2010 flyttade 453 000 personer från landsbygd till tätort. 395 000 personer gjorde det omvända och flyttade från en tätort till landsbygden. Nettoflyttningen från landsbygd till ” Urbaniseringen föder sig själv genom att antalet födda är mycket större i städerna jämfört med på landsbygden. 5 1,4 miljoner personer bodde på lands bygden 2010. tätort var alltså bara 58 000 personer under tioårspe rioden. Det är inte de största städerna – tätorter med över 100 000 invånare – som lockar landsbygdsborna mest. De största flyttströmmarna från landsbygden går till övriga tätorter, de som har mindre än 100 000 invånare. 72 000 personer flyttade från landsbygd till de större städerna och drygt 381 000 till någon av de övriga knappt 1 950 tätorterna. Faktum är att fler flyttade från en större stad till landsbygden än tvärtom. Från tätorterna med mindre än 100 000 invånare var det fler som flyttade till de större stä derna än till landsbygden. Personer kan också gå från att bo på landsbygden till att bo i tätort utan att flytta, genom att en tätort över tid växer ut över den omgivande landsbygden. En tätort kan också växa fram på det som tidigare var landsbygd genom befolkningsökning. Omvänt kan tätorter upphöra genom att växa samman med en annan tätort eller att befolkningen krymper till un der 200 personer. nativiteten, det vill säga antal födda barn, påver kar folkmängden positivt. I hela landet föddes det omkring 1,1 miljoner barn mellan 2000 och 2010. Eftersom det bor många fler i tätorterna föds det också fler barn där. Det föddes 153 000 barn på lands bygden. I de största städerna föddes 369 000 barn och i övriga tätorter 600 000 barn. Man kan säga att urbaniseringen på detta sätt föder sig själv genom att antalet födda är mycket större i städerna jämfört med på landsbygden. landsbygden. Om antalet döda relateras till antalet födda kan man studera den naturliga befolknings förändringen, det vill säga vad som händer med befolkningen om man bortser från in- och utflytt ning och in- och utvandring. För städer med mer än 100 000 invånare var den naturliga befolkningsök ningen nästan 139 000 personer mellan 2000 och 2010, och 28 000 personer för övriga tätorter. Sett till invånarantal var den naturliga befolkningsök ningen alltså relativt liten i de övriga tätorterna. Om man delar upp de övriga tätorterna i över och under 10 000 invånare kan man se att den naturliga befolkningsförändringen är negativ för mindre tätorter, där antalet personer minskat med 8 000 under perioden. Tätorter med mellan 10 000 och 100 000 invånare hade istället en befolkningsökning på 36 000 personer. Landsbygden hade samtidigt en naturlig befolkningsökning på 37 000 personer. invandringen är ytterligare en faktor som bidrar till urbaniseringen och som tillsammans med det stora antalet födda i tätorterna driver på befolkningsökningen i städerna. Totalt invandrade 845 000 personer mellan 2000 och 2010. De flesta som invandrat under tioårsperioden bodde i tätorter 2010. Bara knappt 60 000 bodde på landsbygden. Utvandringen bromsar dock migrationens effekt på urbaniseringen något, eftersom över 90 procent av de 377 000 personer som utvandrade tidigare bodde i tätorter. n dödligheten påverkar också befolkningsstrukturen. Mellan 2000 och 2010 dog 231 000 personer i större städer, drygt 572 000 i övriga tätorter och 116 000 på 6 Välfärd 2/2015 LANDSBYGDSBOR FLYTTAR TILL ”ÖVRIGA TÄTORTER” Inrikes flyttningar mellan större städer, övriga tätorter och landsbygd, år 2000–2010. Antal personer som flyttat FRÅN TILL Större stad (tätort >100 000 inv) Övriga tätorter Landsbygd Större stad Övriga tätorter Landsbygd 76 000 373 000 85 000 391 000 978 000 310 000 72 000 381 000 94 000 Antalet flyttningar är rensade från omflyttning inom samma tätort och samma typ av landsbygd inom en kommun. MÅNGA FÖDDA I FÖRHÅLLANDE TILL DÖDA I STÖRRE STÄDER Antal födda och döda i större städer, övriga tätorter och på landsbygd, år 2000–2010 Födda Döda Större stad (tätort >100 000 inv) 369 000 231 000 139 000 Övriga tätorter 600 000 572 000 28 000 Landsbygd 153 000 116 000 37 000 Ett tättbebyggt område ska ha minst 200 invånare och ha högst 200 meter mellan husen för att räknas som tätort. Totalt fanns 1 956 tätorter i Sverige 2010, med mellan 200 och 1,4 miljoner invånare. De sju största tätorterna hade mer än 100 000 invånare. Dessa är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping. Med landsbygd avses här områden utanför tätort. Naturlig befolkningsförändring TÄTORTERNA VÄXER GENOM INVANDRING Antal invandrade och utvandrade för större städer, övriga tätorter och landsbygd, år 2000–2010. Bostadsort 2010 för personer som invandrat Invandrat Större stad (tätort >100 000 inv) 374 000 182 000 193 000 Övriga tätorter 411 000 164 000 247 000 59 000 31 000 28 000 Landsbygd UtvandratNettomigration Stefan Svanström En person kan f örekomma på flera ställen i tabellerna här ovan. Man kan exempelvis både ha fötts, flyttat och utvandrat under perioden. Därför kan man inte beräkna den totala förändringen i befolkningsstruktur mellan landsbygd och tätorter genom att summera värdena. Välfärd 2/2015 En och samma person kan dock inte förekomma flera gånger inom en kategori, exempelvis jämförs bara flyttningen mellan bostadsorten 2000 och 2010, även om man flyttat flera gånger. arbetar med geografiska informationssystem på SCB 08-506 945 58 [email protected] 7 Var fjärde elev med stöd obehörig till gymnasiet Av de elever som gick ut nian år 2014 var det 28 000, eller nästan en tredjedel, som fått stödundervisning någon gång sedan de gick i årskurs 3 år 2008. Det var 7 000 elever som inte uppnådde behörighet till gymnasieskolan, trots att de fått stödundervisning. Nästan var tredje av de knappt 90 000 elever som gick ut grundskolan år 2014 och som gick i årskurs 3 år 2008 hade någon gång under årskurs 3 till 9 haft stödunder visning. De flesta fick stöd redan under låg- eller mellanstadiet och knappt 20 procent hade stöd i alla tre stadierna. Behovet av stöd varierar mellan elever och att få stöd genom flera stadier återspeglar många gånger ett större behov av stöd. För de elever som har störst inlärningssvårigheter finns grundsär skolan som alternativ, men elever med så stora stöd behov att de fått undervisning i särskola omfattas inte av denna redovisning. det är vanligare att pojkar får stödundervisning än att flickor får det. Det är också vanligare att pojkar har det både i lägre stadier och i högstadiet, eller i minst tre årskurser. I undersökningen ingår endast elever som fanns i svensk grundskola i årskurs 3. Bland dem har utrikes födda elever haft stöd i större utsträckning än inrikes födda. Stödundervisning var också vanligare bland elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning. enligt skollagen ska en grundskoleelev som är i behov av särskilt stöd ges det stöd som behövs för att eleven ska ha möjlighet att klara kunskapsk raven. Ett sätt att följa upp detta är att undersöka hur många elever som uppnår behörighet till gymnasie skolans yrkesprogram. Att inte uppnå behörighet till yrkesprogram innebär att vara obehörig att söka till gymnasieskolans alla nationella program, eftersom yrkesprogrammen är de nationella program som har lägst behörighetskrav. 8 90% ungefär, av de som bara fått stöd någon gång under årskurs 3–6 uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Bland de elever som inte haft någon stödundervis ning är det 2 procent, eller ca 1 000 elever, som inte blivit behöriga. Hur har det då gått för de elever som fått stöd någon gång under årskurs 3 till 9? Av dem är det tre fjärdedelar som blivit behöriga till att läsa yrkesprogram på gymnasieskolan. Det är alltså var fjärde elev som trots stöd inte uppnått behörighet. Elever som får stöd tidigt under skolgången upp når behörighet i större utsträckning än barn som får ”SPECIALUNDERVISNING PÅ ANNAT SÄTT” ÄR DET VANLIGASTE STÖDET Andel elever med olika typer av stödåtgärder, för elever som gått ut årskurs 9 år 2014 och gick i årskurs 3 år 2008, samt som haft stöd under grundskolan Anpassad studiegång Särskild undervisningsgrupp Specialundervisning på annat sätt 0 20 40 60 80 100 procent En elev kan ha haft flera typer av stöd under årskurs 3–9 och därför summerar inte andelarna till 100 procent. Välfärd 2/2015 FAKTA I undersökningen ”Elevpaneler för longitudinella studier” följs ett urval på ungefär 10 procent av eleverna i grundskolans årskurs 3 vidare genom grundskolan. Undersökningen görs i samarbete med Göteborgs universitet och till grund för artikeln ligger det urval av elever som var inskrivna i årskurs 3 år 2008 och som gick ut nian år 2014. Elever som flyttat till Sverige efter årskurs 3 och elever som någon gång under årskurs 3 till 9 varit inskrivna i särskolan ingår inte. stöd senare. Omkring 90 procent av de elever som bara fått stöd under låg- eller mellanstadiet eller båda dessa stadier var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. För många av dem bör alltså stödet de fått ha varit tillräckligt. Av dem som bara fått stöd under högstadiet uppnådde 75 procent behörighet. Samtidigt innebär det att omkring 10 procent av de elever som enbart fått stöd under lägre stadier inte uppnått behörighet under den ordinarie grundsko ELEVER MED STÖD I ALLA STADIER UPPNÅR MER SÄLLAN BEHÖRIGHET Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram efter stadier med stöd, elever som gått ut årskurs 9 år 2014 och som gick i årskurs 3 år 2008 Ingen stödundervisning Stöd i årskurs 3, mellanstadiet och högstadiet Stöd i högstadiet och ytterligare ett stadium Stöd endast i högstadiet Stöd endast under årskurs 3 och/eller mellanstadiet 0 20 40 60 80 100 procent Elever som saknar behörighet Behöriga elever Av de elever som haft stöd i samtliga tre stadier är det ungefär hälften som uppnått gymnasiebehörighet. Välfärd 2/2015 lan. Dessutom har runt 25 procent av dem som bara fått stöd under högstadiet inte blivit behöriga. Andelen behöriga är allra lägst bland elever som fått stöd i samtliga tre stadier. Bland dem saknar runt hälften behörighet. En förklaring till det är att det bland dessa finns elever som har stora behov av stöd. vi delar in stödundervisning i tre olika typer; anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp och specialundervisning på annat sätt. En och samma elev kan ha haft flera former av stöd. Anpas sad studiegång innebär att eleven inte fullt ut följer utbildningens timplan, ämnen och mål, medan stöd i särskild undervisningsgrupp innebär att barnet får undervisning i en annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Var femte elev med stöd har haft anpassad studiegång någon gång under årskurserna 3 till 9, vilket innebär 6 000 elever. Var tredje har haft stöd i form av särskild undervis ningsgrupp. Specialundervisning på annat sätt är den absolut vanligaste formen av stöd och innebär stödåtgärder som inte fångas upp av de första två typerna. Det kan till exempel handla om extra hjälp i klassrummet. Bland eleverna med stödåtgärder har 90 procent, eller 25 000 elever, fått sådant stöd och omkring hälften har enbart fått denna typ av stöd. De olika formerna av stöd är inte lika vanliga i alla stadier. Elever som fått stöd i form av anpassad studiegång fick ofta stöd i högstadiet och mer säl lan enbart någon gång under låg- och mellanstadiet. För elever som bara fått de andra typerna av stöd är det betydligt vanligare med stöd endast i de lägre stadierna. n Uppgifter om behörighet till gymnasieskolan kommer från Skolverkets register över slutbetyg i grundskolan och avser de elever som avslutat årskurs 9 våren 2014 och som fått eller skulle ha fått ett slutbetyg. ” Andelen behöriga är allra lägst bland elever som fått stöd i samtliga tre stadier. Anna Andersson arbetar med utbildningsstatistik på SCB 019-17 62 52 [email protected] 9 Tidsbegränsad anställning Foto: Per Hanstorp, Scandinav bildbyrå – den vanligaste vägen till jobb 80 % av de nyanställda har en tidsbegränsad anställning. 10 Välfärd 2/2015 Mer än var fjärde arbetslös har ett arbete tre månader senare. I åtta fall av tio är det arbetet en tidsbegränsad anställning. En genomgång av flödena på arbetsmarknaden visar att de tidsbegränsade anställningarna spelar en central roll i vägen till arbete. Att få en tidsbegränsad anställning är den vanligaste vägen till arbete både för dem som varit arbetslösa och för dem som tidigare inte sökt eller inte kunnat ta ett arbete. Av alla anställda är det ungefär 19 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som har en tidsbegränsad anställning. I SCB:s arbetskraftsundersökningar kontaktas samma personer åtta gånger, en gång per kvartal. Det gör att vi bland annat kan se hur många som fått arbete sedan föregående kvartal och vilken typ av anställningsform de då fått. Dessa arbetsmarknads flöden visar bland annat hur vägen till arbete ser ut. Även bland personer som står utanför arbetskraften var den vanligaste vägen till arbete en tidsbegrän sad anställning. Bland dem utanför arbetskraf ten, som inte sökte arbete kvartalet innan, var det knappt var tionde, 9 procent, som hade arbete nästa kvartal. Även bland dem gick 80 procent till just en tidsbegränsad anställning. För den som inte har ett arbete är alltså den vanligaste vägen till arbete någon typ av tidsbegränsad anställning. ” Av dem som fått en fast anställning kom två tredjedelar från att ha haft en tidsbegränsad anställning. mer än var fjärde arbetslös, i genomsnitt 28 procent, hade under 2014 fått någon form av arbete tre månader senare. En mindre andel hade övergått till att stå utanför arbetskraften, det vill säga att de inte längre kunde ta eller hade sökt ett arbete. Drygt hälften av de arbetslösa personerna i åldern 16–64 år var fortfarande arbetslösa kvartalet efter. För de arbetslösa som övergått till att vara anställda är det vanligast att de blivit tidsbegränsat anställda. Nästan 80 procent av övergångarna till anställning var till just ett tidsbegränsat arbete. en annan fråga är vad som händer med dem som har en tidsbegränsad anställning. Leder det vidare till fast jobb? Av dem som hade en tidsbegränsad anställning var det under 2014 i genomsnitt 11 pro cent som övergick till en fast anställning ett kvartal senare. Det innebär att av dem som får en fast anställ ning kommer två tredjedelar från just en tidsbegrän sad anställning. De flesta tidsbegränsat anställda hade dock fortfarande en tidsbegränsad anställning även kvartalet efter och nästan en av fem personer med tidsbegränsad anställning hade inte kvar sitt arbete. VAR TIONDE TIDSBEGRÄNSAT ANSTÄLLD FÅR FAST JOBB INOM ETT KVARTAL Andelen övergångar mellan två kvartal mellan olika tillstånd på arbetsmarknaden i åldergruppen 16–64 år, genomsnitt för 2014. Procent FRÅN TILL Fast anställda Tids- begränsat anställda Företagare och med- hjälpare Arbets- lösa Ej i arbets- kraften Alla Fast anställda 97 1 0 1 1 100 Tidsbegränsat anställda 11 71 1 7 11 100 Företagare och medhjälpare 1 1 97 1 1 100 Arbetslösa 5 Ej i arbetskraften 1 22 7 1 56 17100 0 10 81 det är stora skillnader mellan olika kvartal i andelen som får en tidsbegränsad anställning, i syn nerhet bland personer som står utanför arbetskraf ten. En viktig förklaring är att många unga går från studier till arbete mellan andra och tredje kvartalet, och sedan återgår till studier mellan tredje och fjärde kvartalet. Dessa skillnader är särskilt påtag liga i den yngsta åldersgruppen. 100 På grund av avrundning summerar inte alla rader till 100 procent. Välfärd 2/2015 11 FAKTA TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR CENTRALA PÅ ARBETSMARKNADEN Genomsnittligt antal nettoövergångar mellan olika tillstånd på arbetsmarknaden från ett kvartal till nästa under år 2014 för åldergruppen 16–64 år FAST ANSTÄLLDA 11 400 34 000 800 Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i arbetskraftsundersökningen (AKU) som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer som exempelvis har vikariat, säsongsarbete, en provanställning eller någon form av projektanställning. Det finns också personer med en tidsbegränsad anställning som har en fast tjänst i botten. Dessa räknas inte till tidsbegränsat anställda eftersom de inte har samma lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. Tidsbegränsat anställda 37 500 7 500 Ej i arbetskraften Arbetslösa 38 000 Av samtliga tidsbegränsade anställningar var i genomsnitt cirka 8 procent ferie- eller säsongsarbete 2014. Under året var andelen som högst under tredje kvartalet då 15 procent av personerna med tidsbe gränsade anställningar hade en sådan anställning. de flesta med en tidsbegränsad anställning skulle föredra en fast anställning, om man bortser från ungdomar. Bland dem är många studerande som har feriearbete eller arbete vid sidan av studierna. Andelen tidsbegränsat anställda som får en fast anställning påföljande kvartal är i genomsnitt 9 procentenheter högre bland dem som föredrar en fast anställning än bland dem som föredrar att vara tidsbegränsat anställda. Andelen som fått ett fast arbete är cirka 15 procent bland dem som föredrar det, jämfört med 6 procent bland dem som föredrar en tidsbegränsad anställning. 12 nettoflödena, skillnaden mellan flödet i en rikt ning och flödet i motsatt riktning, ger en översiktlig bild av utvecklingen mellan två kvartal. Under 2014 var det i genomsnitt 37 500 personer per kvartal som gick från att vara arbetslösa till att ha en tidsbegrän sad anställning med detta sätt att räkna. Nästan lika många, 34 000 personer per kvartal, gick från tids begränsad till fast anställning. Den vanligaste vägen ur arbetslöshet går till en tidsbegränsad anställning och en tidsbegränsad anställning är också den vanli gaste vägen till en fast anställning. En förklaring till detta är att de flesta fasta an ställningar föregås av en provanställning, som är en form av tidsbegränsad anställning. Cirka 10 pro cent av de tidsbegränsat anställda har just en prov anställning. n Anna Broman och Gabrielle Larsson arbetar med arbetskraftsundersökningar på SCB. Anna Broman 08-506 944 62 [email protected] Gabrielle Larsson 08-506 940 72 [email protected] Välfärd 2/2015 Invandring avgörande för framtidens befolkning Välfärd 2/2015 13 Foto: Leif Johansson, Scandinav bildbyrå År 2060 väntas Sveriges befolkning vara 12,9 miljoner, enligt SCB:s nya befolkningsprognos. Storleken på in- och utvandringen har stor betydelse för hur många vi blir i framtiden, men det är samtidigt ett område där det är svårt att göra prognoser. Foto: Lena Öritsland, Johnér 12,9 MILJONER ÅR 2060 Folkmängd 1900–2014 samt prognos 2015–2060 miljoner 14 PROGNOS 12 10 2004 1969 8 6 2025 2016 2042 1950 1923 4 2 0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060 Enligt befolkningsprognosens huvudalternativ kommer Sveriges befolkning att passera 10-miljonersgränsen under 2016, 11 miljoner under 2025 och 12 miljoner år 2042. År 2060 väntas befolkningen uppgå till 12,9 miljoner. 22 % utrikes födda år 2060. V ad vi tror om befolkningens framtida storlek och samman sättning bygger på antaganden om hur fruktsamhet, dödlighet och migration kommer utvecklas under prognosperioden. Både fruktsamhet och dödlighet påverkar befolkningens storlek, men under den senaste tiden har migratio nen varit det som haft störst betydelse för befolkningsutvecklingen och det förväntar vi oss kommer att fortsätta fram till mitten av 2040-talet. Därefter har den naturliga folkökningen, det vill säga att fler föds än dör, större betydelse än migrationen. Enligt SCB:s beräkningar kommer an talet människor som bor i Sverige uppgå till 12,9 miljoner år 2060. Det är en ökning med 3,2 miljoner jämfört med år 2014, en ökning som till stor del beror på att fler invandrar än utvandrar. Vi ska därför titta närmare på antagandena kring migration och vilken påverkan de har på den fram tida befolkningen. 14 En del av de som invandrar flyttar till Sverige för att arbeta. en stor del av de som invandrar utvand rar sedan från Sverige. Det är den sam mantagna effekten av in- och utflyttning, det vill säga nettomigrationen, som har betydelse för hur befolkningens storlek utvecklas. I befolkningsprognosen analyserar SCB inoch utvandring efter olika födelselandsgrup per, Sverige, Norden, EU och länder utanför EU och Norden. För personer födda utanför EU och Norden studeras in- och utvandring efter skälet till invandringen; arbete, asyl, anhörig, studier eller övriga skäl. De största grupperna är idag asylinvandrare och anhö riginvandrare, både till utrikes födda och till personer födda i Sverige, samt personer föd da i ett annat EU-land. I prognosen av in- och utvandring görs mer ingående antaganden för utvecklingen de närmaste fem åren. För tiden därefter bygger antagandena mer på ett tänkbart scenario om hur faktorer som påverkar migrationen utvecklas. när det gäller invandring antar vi att politisk instabilitet i andra länder kommer påverka migrationen till Sverige de närmaste åren. Prognosen över asyl invandring bygger på kort sikt på Mig rationsverkets antagande om att många människor förväntas söka skydd i Sverige, främst från inbördesk rigets Syrien, men att konflikten där kommer att mattas av efter några år, vilket då kommer att ge en lägre asylinvandring. Även anhöriginvandringen påverkas av situationen i Syrien genom att familjer återförenas i Sverige efter att ha flytt sitt land. Alla anhöriginvandrare är dock inte anhöriga till asylmigranter, det kan även vara familjemedlemmar som kommit till personer som invandrat av andra skäl eller till personer födda i Sverige. Dessa har under 2000-talet utgjort 71 pro cent av all anhöriginvandring. Vi väntar oss att konflikter och politisk instabilitet även i fortsättningen gör att Välfärd 2/2015 IN- OCH UTVANDRING ANTAS NÄRMA SIG VARANDRA PÅ SIKT ALTERNATIVA ANTAGANDEN HAR STOR EFFEKT PÅ NETTOMIGRATIONEN Invandrare och utvandrare 1970–2014 samt prognos 2015–2060 Invandrare och utvandrare 1970–2014 samt prognos 2015–2060 enligt hög- och lågalternativ för migrationen tusental 200 Utvprog PROGNOS Utv 150 tusental 200 PROGNOS invprog Invandrare inv 100 Utv Invandrare – högt alternativ Utv 150 Utvandrare 50 Utv Utvandrare – högt alternativ 0 1970 100 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Antagandena ger ett genomsnittligt antal invandrare och utvandrare under prognosperioden. In- och utvandringen kommer dock variera från år till år, så som den hittills har gjort. Det gäller speciellt invandringen. ” In h Invandrare – lågt alternativ 50 Inv Utvandrare – lågt alternativ Utvandrare I takt med att invandringen har ökat har även antalet utvandrare blivit fler. människor söker skydd i Sverige. På längre sikt gör vi dock antagandet att antalet konflikter i världen blir färre och i takt med det väntar vi oss att asylinvandringen blir lägre. Antagandet grundar sig på att demografiska och socioekonomiska fak torer som vanligtvis är förknippade med en högre konfliktrisk, till exempel en stor andel unga i befolkningen, kommer att förändras i många länder. För de konflikter som driver människor på flykt avgör ofta existerande sociala nätverk och kontakter vart de asylsökande försöker ta sig. Många av de framtida konflikterna förväntas äga rum på platser där människor har starkare kopplingar till andra länder än just Sverige. För personer födda i Sverige, de nordiska länderna och i EU:s medlemsstater antar vi att flödena mellan länder fortsätter även på lång sikt. Den fria rörligheten underlät tar rörelser över nationsgränserna och den framtida arbetsmarknaden och den ekono Välfärd 2/2015 In lå Invandrare 2060 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Migrationen kan komma att utvecklas på ett annat sätt än vad som antas i huvudalternativet. Därför redovisas även alternativa antaganden. miska situationen tillsammans med sociala nätverk avgör till vilket land migrationen kommer att ske. en del av invandrarna bosätter sig inte i Sverige för gott. Många flyttar efter en ganska kort tid, vanligen efter ett eller ett par års vistelse i landet. I takt med att invandringen har ökat har även antalet utvandrare blivit fler. Under åren 2005–2014 utvandrade nästan en halv miljon männ iskor. 58 procent av dem var födda i ett annat land än Sverige medan 42 procent hade Sverige som födelseland. Hur vanligt det är att återutvandra skil jer sig åt beroende på skälet till flytten till Sverige. De som kommer hit för att arbeta eller studera är de som återutvandrar i störst utsträckning, bland annat på grund av regler kring hur länge uppehållstillstån det gäller. Asylinvandrare och deras an höriga är, av förklarliga skäl, ofta inte lika benägna att återvända till ursprungslandet. Åtminstone inte så länge situationen de flydde ifrån är oförändrad. Åldersstrukturen hos befolkningen i framtiden påverkas också av hur migratio nen kommer att se ut. De utrikes föddas medianålder är 27 år vid invandringen och 32 år vid utvandringen. Detta innebär att det är en relativt liten andel av de unga som är utrikes födda och en större andel i de mest förvärvsaktiva åldrarna, 20–64 år. Eftersom befolkningen åldras så påverkar invandringen efter en tid även storleken på de äldre åldersgrupperna. Under prognosperioden väntar vi oss att andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre ökar. År 2014 var nästan var fem te person i Sverige 65 år eller äldre. I slutet av prognosperioden, år 2060, beräknar vi att var fjärde person är i dessa åldrar. An 15 DAGENS BEFOLKNING Prognos 2060: STÖRRE ANDEL ÄLDRE OCH UTRIKES FÖDDA ÄN IDAG Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, 2014 Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt prognosens huvudalternativ ålder 100 ålder 100 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 Utrikes födda 30 30 Födda i Sverige 20 20 10 0 100 Utrikes födda Födda i Sverige 10 80 60 40 20 0 20 tusental 40 60 80 100 0 100 80 60 40 20 0 20 tusental 40 60 80 100 Enligt prognosens huvudalternativ kommer andelen som är 65 år och äldre öka från 20 procent 2014 till 25 procent år 2060 och andelen utrikes födda öka från 16 till 22 procent. delen barn och unga beräknar vi däremot fortsätter vara ungefär på dagens nivå, 25 procent, medan vi väntar oss att andelen i åldern 20–64 år minskar från 58 procent till 52 procent. Att fler invandrar till Sverige än utvand rar medför att antalet och andelen utrikes födda i befolkningen ökar. Vi förväntar oss att drygt 22 procent av befolkningen kom mer vara födda i ett annat land i slutet av prognosperioden jämfört med 16 procent år 2014. migrationen kan utvecklas på ett annat sätt än det som antas i huvudalternativet. Prognosen innehåller därför, förutom huvudalternativet, även alternativ med lägre respektive högre migration. 16 i alternativet med lägre migration förväntar vi oss betydligt lägre invandring än vad som har varit fallet under de senaste åren. Här antar vi att Sverige inte längre ses som ett attraktivt land att flytta till. Bland annat förväntas asylmigrationen till Sverige minska när Sverige inte längre är ett primärt land att söka asyl i som en följd av långa handläggningstider och att andra länder har ett effektivare mottagningssys tem. I detta alternativ antar vi också att reg lerna kring invandring av personer födda utanför EU och Norden blir striktare, vilket innebär att det blir svårt att få uppehålls tillstånd. Det för med sig en relativt snabb nedgång av antalet invandrare. Vi förväntar oss också att invandringen av personer födda inom EU och Norden avtar för att andra länder har större att raktionskraft med högre löneläge och en mer tillgänglig arbetsmarknad. Liknande utveckling förväntar vi oss bland arbets kraftsmigranter och studenter födda i ett land utanför Europa. Även anhöriginvand ringen blir då lägre, som en följd av att invandringen generellt blir lägre och de sociala nätverken betyder mindre för den framtida invandringen. Eftersom det är andra länder än Sverige som lockar till sig migranter antar vi att utvandringen ligger kvar på dagens nivåer men att utvandring en på längre sikt avtar något eftersom färre invandrar. Alternativet med låg migration ger en lägre folkmängd jämfört med huvudalter nativet. Under hela prognosperioden är folkmängden i detta alternativ i stort sett i nivå med dagens befolkning, omkring 10 miljoner. Andelen utrikes födda blir knappt 12 procent. Detta alternativ ger en större andel äldre än de andra alternativen och en lägre andel i de åldrar där flest förvärvs arbetar. Andelen av befolkningen som är Välfärd 2/2015 Prognos 2060: LÅG MIGRATION GER STÖRRE ANDEL ÄLDRE Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt alternativet med låg migration Prognos 2060: HÖG MIGRATION GER UNGEFÄR LIKA STOR ANDEL ÄLDRE SOM IDAG Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt alternativet med hög migration ålder 100 ålder 100 90 90 80 80 70 70 60 60 Utrikes födda 50 50 40 40 30 30 20 20 Födda i Sverige 10 0 100 80 60 Födda i Sverige 10 40 20 0 20 tusental 40 60 80 100 Om migrationen ser ut som prognosens alternativ med låg migration ökar andelen i befolkningen som är 65 år och äldre från dagens 20 procent till 30 procent år 2060. i alternativet med högre migration än huvudalterna tivet är Sverige ett av de mest attraktiva länderna att flytta till inom Europa. Sveriges ekonomi presterar bättre än många andra länder vilket gör att människor fortsätter att söka sig hit med möjligheter till bättre arbete och en bättre levnadsstandard. Samtidigt fortsätter krig och politiska oroligheter att skapa ett behov för människor att söka skydd. Det medför en fortsatt hög asyl- och tillhörande anhöriginvandring från länder i Mellanös tern och Afrika söder om Sahara, men även från andra länder som drabbas av konflik ter och där kopplingar till Sverige finns i form av att landsmän bor här. 0 100 80 60 40 20 0 20 tusental 40 60 80 100 Om migrationen ser ut som prognosens alternativ för hög migration förväntas andelen av befolkningen som är 65 år och äldre endast bli något högre än dagens nivå. Detta alternativ ger en betydligt större folkmängd, år 2060 beräknas en folkmängd som är två miljoner större än i huvudalter nativet, alltså 14,9 miljoner. Antagandet om hög nettomigration ger också en större andel utrikes födda. I detta alternativ är andelen utrikes födda nästan 30 procent i slutet av prognosperioden. Jämfört med dagens nivå ger högalternativet minst förändringar när det gäller hur stor andel av b efolkningen som tillhör olika ålders grupper. Andelen av befolkningen i åldern 65 år och äldre ökar med tre procenten heter, jämfört med fem procentenheter i prognosens huvudalternativ, medan an delen som är i åldrarna 20–64 år minskar med fem procentenheter fram till år 2060 jämfört med sex procentenheter i huvud alternativet. n LÄS MER I rapporten Sveriges framtida befolkning 2015–2060 redovisas en framskrivning av befolkningen uppdelad efter kön, ålder samt födda i Sverige respektive utomlands. Sveriges framtida befolkning 2015–2060 I denna rapport redovisas en prognos över befolkningsutvecklingen på 45 års sikt, 2015–2060. Under prognosperioden antas befolkningen öka med en tredjedel eller 3,1 miljoner till 12,9 miljoner. Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. I framtiden förväntas befolkningens åldersstruktur förändras. Befolkningen kommer att öka i alla tre åldersklasserna: 0–19, 20–64 samt 65– och äldre. Störst är ökningen i den äldsta åldersklassen och 2060 förväntas det att vara 1,3 miljoner fler i dessa åldrar än det är idag. Antalet barn och unga kommer att öka med 800 000 och antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna med 1 miljon. Denna utveckling medför att andelen äldre väntas öka och andelen i de mest yrkesaktiva åldrarna väntas minska samtidigt som andelen barn och unga kommer att vara lika stor som idag. En annan förändring är att andelen utrikes födda kommer att öka. I dag är 16 procent av befolkningen född utomlands, år 2060 förväntas 22 procent av befolkningen vara född utomlands. ISSN 1654-1510 (Online) ISSN 0283-8788 (Print) ISBN 978-91-618-1623-1 (Print) All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: tfn 08-506 948 01 DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:2 Demografiska rapporter 2015:2. Sveriges framtida befolkning 2015–2060 65 år och äldre skulle öka från dagens 20 procent till 30 procent år 2060 och andelen som är i åldrarna 20–64 år skulle vara om kring 50 procent. Välfärd 2/2015 Utrikes födda 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Sveriges framtida befolkning 2015–2060 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics Service, phone +46 8 506 948 01 Andreas Raneke arbetar med demografisk analys på SCB 08-506 944 83 [email protected] 17 MASTEREXAMEN främjar internationell rörlighet Foto: Apelöga, Scandinav bildbyrå Masterexamen infördes i den svenska högskolan år 2007 och har ökat nästan varje år sedan dess. Under förra året erhöll 8 700 personer en masterexamen. Hälften av dem som tar ut en master examen är utländska studenter som kommit till Sverige för att studera. Masterexamen är en del i den gemen samma europeiska utbildnings- och examensstruktur som införts till följd av den så kallade Bolognaprocessen. Införandet av mas terexamen var en del i att harmonisera den svenska högre utbildningen med resten av Europa. Syftet är att underlätta rörligheten mellan de europeiska utbildningssystemen och på den europeiska arbets marknaden. en viktig förändring i 2007 års utbildnings- och examensstruktur är att all högskoleutbildning delas in i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och ANTALET MAGISTEREXAMINA HAR MINSKAT SEDAN MASTEREXAMEN INFÖRDES Antal masterexamina och magisterexamina läsåren 2006/07– 2013/14. Magisterexamina enligt 1993- och 2007 års examens ordning redovisas tillsammans. 15 000 12 000 Magisterexamina 9 000 6 000 Masterexamina 3 000 0 2007/08 2009/10 2011/12 2013/14 Ökningen av antalet masterexamina har varit större än minskningen av antalet magisterexamina. Det beror delvis på att många som till exempel tar ut en civilingenjörsexamen kan utnyttja samma studiemeriter till att även få en masterexamen. 18 forskarnivå, där tillträde till nästa nivå förutsätter fullbordade studier på nivån under. För examen på avancerad nivå och forskarnivå krävs en uttagen examen från föregående nivå. Magisterexamina På avancerad nivå finns drygt 20 yrkesexamina (t.ex. civilingenjörs-, ämneslärar-, jurist- och läkar Masterexamina examen) samt den ettåriga magisterexamen och den tvååriga masterexamen. Den ettåriga magister examen motsvarar den tidigare magisterexamen på fyra år, då den läggs på en grundexamen. 46% av dem som tog en masterexamen läsåret 2013/14 var kvinnor. inresande studenter , det vill säga studenter som kommit till Sverige för att studera, utgör en bety dande andel av dem som tar ut en masterexamen. Att undervisningen på många utbildningar sker på engelska underlättar för icke svenskspråkiga studenter. De flesta av de inresta studenterna har läst sin grundutbildning i ett annat land. Under de första Välfärd 2/2015 LÄS MER: Statistiska meddelanden UF 20 SM 1501, Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå läsåret 2013/14. SCB MÅNGA UTLÄNDSKA STUDENTER BLAND MASTEREXAMINERADE MASTEREXAMEN MED INRIKTNING TEKNIK OCH TILLVERKNING ÄR VANLIGAST Antal masterexamina läsåren 2007/08–2013/14 Antal masterexamina läsåret 2013/14 efter utbildningsinriktning och kön 6 000 studenter Övriga Övriga studenter Inresande studenter 5 000 4 000 3 000 KVINNOR MÄNTOTALT Pedagogik och lärarutbildning Inresande studenter Humaniora och konst 60 480 20 80 270 750 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 1 220 9302 150 Naturvetenskap, matematik och data 860 2 4203 480 Teknik och tillverkning 1 000 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 70 30 100 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 410 140 550 30 30 60 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 Antalet inresande studenter som tog ut en masterexamen minskade läsåret 2013/14. Det berodde i hög grad på att studieavgifter införts för flertalet studenter från länder utanför EU/ESS och Schweiz. läsåren med masterexamen var cirka 60 procent av dem som examinerades inresande studenter. Läsåret 2013/14 minskade andelen till 45 procent. Jämfört med det föregående läsåret utfärdades då 1 000 färre masterexamina till inresande studenter. Den bakom liggande orsaken är att det infördes en studieavgift läsåret 2011/12 för flertalet studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Antalet m asterexamina utfärdade till icke inresta studenter ökade däremot med 600 m ellan läsåren 2012/13 och 2013/14. Av de inresande studenter som erhåller en masterexamen är ungefär 60 procent män, medan könsfördelningen är i stort sett jämn bland de övriga examinerade. När de inresande studenterna blev f ärre och övriga studenter blev fler under läsåret 2013/14 så ökade därför andelen kvinnor som tog en masterexa men till 46 procent från 42 procent ett år tidigare. den vanligaste utbildningsinriktningen bland de masterexaminerade är teknik och tillverkning, inte minst bland inresande studenter. Läsåret 2013/14 utfärdades 3 500 masterexamina med denna inrikt ning. Bland männen utfärdades hälften av master examina med den inriktningen jämfört med en fjärdedel bland kvinnorna. Antalet masterexamina inom teknik och tillverkning minskade läsåret 2013/14 på grund av att de inresande studenterna med den inriktningen blev 600 färre. Samtidigt ökade antalet övriga examinerade med den inrikt ningen med 250. Den vanligaste utbildningsinrikt ningen bland kvinnor som får en masterexamen Välfärd 2/2015 Tjänster Totalt 1 060 1 530 2 000 0 670 4 000 4 7008 700 Hälften av männen som tog ut en masterexamen 2013/14 hade inriktning mot teknik och tillverkning. är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration. Läsåret 2013/14 hade 1 200 av de masterexamina som utfärdades till kvinnor den inriktningen, jämfört med 900 bland männen. Naturvetenskap, matematik och data är den tredje största utbildningsinriktningen för masterexamina, både bland kvinnor och bland män. Läsåret 2013/14 hade 700 av kvinnorna och 900 av männen den inriktningen i sin masterexamen. De tre nämnda utbildningsinriktningarna står tillsammans för över 80 procent av alla master examina. Av övriga inriktningar är humaniora och konst den största med knappt 10 procent. det är vanligt att de som läst en civilingenjörs utbildning tar ut både en civilingenjörsexamen och en masterexamen, på samma studiemeriter och utan att förlänga sin utbildningstid. Av dem som tog ut en masterexamen läsåret 2013/14 var det omkring 1 600 som också erhöll en civilingenjörsexamen. Utan dessa dubbelexamina skulle de inresande studen terna ha varit i majoritet även läsåret 2013/14 efter som merparten av civilingenjörsexamina utfärdas till andra studenter. Inom utbildningsinriktningen teknik och tillverkning var det färre än 400 icke inresta studenter som tog ut en masterexamen utan att samtidigt erhålla en civilingenjörsexamen. n FAKTA Det finns två kategorier av masterexamen, generell och konstnärlig. Utbildningarna är på 120 högskolepoäng (två år) men kräver en tidigare examen om minst 180 högskolepoäng. Den generella masterexamen är betydligt vanligare än den konstnärliga. Antalen var 8 400 respektive 300 läsåret 2013/14. Gruppen inresande studenter består av ut bytesstudenter som ingår i ett utbytesprogram samt studenter som ordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade freemoverstudenter. Av de inresande studenter som erhåller en masterexamen är 95 procent freemover-studenter. Harald Theorin arbetar med utbildningsstatistik på SCB 019-17 69 37 [email protected] 19 STATISTIKSKOLAN MER BORTFALL I STATISTIKEN Det blir allt vanligare med bortfall i statistiska undersökningar. Detta är ett problem eftersom ett stort bortfall i en undersökning innebär att resultaten kan bli missvisande. » För att få ny kun skap om befolk ningen måste man allt som oftast genomföra en statistisk under sökning. Frågorna i en sådan undersökning ställs vanligtvis inte till alla i befolkningen. Det är möjligt att skapa tillförlitlig statistik för hela befolkningen utifrån svar från enbart ett slumpvis draget urval av personer. Ett urval om några tusen personer brukar räcka för statistik för hela Sverige. Men enbart kunskaper om vad några tusen personer tycker i en viss fråga är inte tillräckligt. För beräkningen av statistiken krävs också detaljerade kunska per om hur de inkomna svaren har erhållits, till exempel om sannolikheter att dras i det slumpmässiga urvalet och om sannolikheter att sedan svara på undersökningen. bortfall uppstår när man inte får in svar från någon man har 20 planerat att undersöka. Bortfal let är ett problem eftersom vi inte vet hur stor chansen är att en tillfrågad person kommer svara på en undersöknings frågor. Om alla tillfrågade hade samma sannolikhet att svara skulle bortfallet inte vara något problem. Men tvärtom ser vi ofta att så inte är fallet. Med hjälp av information som finns i våra register kan vi se att bortfallet ofta är större bland unga, i storstäder och bland utrikes födda. Bortfall beror vanligen på att uppgiftslämnaren inte sva rar i telefon när intervjuaren ringer eller säger att man inte vill delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller är förhindrad att med verka. I enkätundersökningar, där urvalspersonerna kontak tas via brev, är det svårt att veta varför inget svar inkommit. Vid telefonintervju har intervjua ren chans att motivera urvals personerna att delta, och bort fallet brukar också vara mindre i intervjuundersökningar. Då kan man också fråga varför ur valspersonen eventuellt inte vill delta. Andelen som inte anträffas på telefon har ökat kraftigt de senaste åren. Troligen är det en kombination av faktorer som gett denna ökning. I och med mobiltelefonin har det blivit svårare att hitta rätt telefon nummer till urvalspersoner och det är heller inte längre självklart att svara i telefon då ett okänt nummer ringer. Man kan också uppleva en ”under sökningströtthet”, att man allt oftare får förfrågningar om att delta i undersökningar om allt från vad man tyckte om senaste ” verkstadsbesöket till partisym patier och därför väljer att avstå. om ingen hänsyn tas till bortfallet vid framställandet av statistiken är risken mycket stor att den blir missvisande. Om till exempel de som motione rar ofta i större utsträckning svarar på en motionsvane undersökning än de som aldrig motionerar, och ingen hänsyn tas till detta, kommer statisti ken bli missvisande. Men det finns metoder för att justera för bortfallet. På SCB använder vi registerinformation för att motverka bortfallets negativa inverkan på statistiken. Mycket förenklat kan man säga att vi jämför de svarande i en under Ett urval om några tusen personer brukar räcka för statistik för hela Sverige. Välfärd 2/2015 Läs mer ll i om bor tfa på inter vjun a. nästa sid ” Det är heller inte längre självklart att svara i telefon då ett okänt nummer ringer. sökning med hela befolkningen med avseende på registervari abler som till exempel inkomst eller utbildning. Om exempel vis gruppen låginkomsttagare är underrepresenterad bland de svarande så tar vi hänsyn till det i beräkningen av statistiken. Det är då viktigt att register variablerna i så hög utsträck ning som möjligt kan förklara skillnader mellan olika grupper. det finns även andra sätt att begränsa effekten av bortfall. Ett är att förhindra att bortfal let alls uppstår. Det görs till exempel genom att skicka påminnelser i enkätundersök ningar eller göra upprepade försök att få kontakt med urvalspersonerna i intervju undersökningar. I telefonin tervjuundersökningar är det avgörande att ha rätt telefon nummer till en urvalsperson. Då är spårning, att söka fram rätt telefonnummer, ett viktigt inslag. Ett annat sätt att minska Välfärd 2/2015 bortfallet är att underlätta svarandet genom att låta urvals personen själv välja när och hur man vill lämna sina svar. För att kunna bedöma kon sekvenserna av bortfallet i en undersökning bör den alltid åt följas av en redovisning av bort fallet. Den enklaste är en redo visning av bortfallets storlek i förhållande till det urval som ursprungligen slumpades ut, både för urvalet som helhet och för viktiga delgrupper. T yvärr är det omöjligt att avgöra hur mycket bortfallet påverkar resultaten enbart utifrån bort fallsandelen. Man bör därför också beskriva rimliga orsaker till bortfallet, vilka åtgärder som vidtagits för att reducera bortfallet och göra en bedöm ning av vilken effekt bortfallet kan ha på resultaten. Det sist nämnda görs oftast genom att jämföra bortfallet och de sva rande med avseende på register information, till exempel ålder, inkomst och utbildning. Bortfall leder till ökad osä kerhet i skattningarna och till större felmarginaler. Därmed finns en risk att de resultat som undersökningen redovisar blir missvisande. Ett exempel på en undersökning som drabbats av ökat bortfall är Arbetskraftsun dersökningen (AKU). Bortfallet i AKU har ökat kraftigt de senas te åren. I början av 2000-talet låg bortfallet på drygt 15 pro cent, i den senaste undersök ningen var bortfallet drygt 40 procent. Detta är ett stort pro blem eftersom många politiker och andra beslutsfattare tar del av resultaten i AKU för att få kunskap om utvecklingen och för att fatta beslut om eventu ella åtgärder på arbetsmark naden. Det stora bortfallet ger osäkrare statistik och därmed ett sämre beslutsunderlag. n Gustaf Strandell arbetar som enhetschef och Sara Westling som metodstatistiker på SCB. Gustaf Strandell 019-17 68 43 [email protected] Sara Westling 019-17 68 26 [email protected] 21 INTERVJU Bortfall är ett komplext problem som det inte finns någon enkel lösning på. Orsaken till de höga bortfallen kan främst härledas till en attitydförändring i samhället menar Sara Westling, metodstatistiker på SCB. Idag bjuder folk inte på sin tid på samma sätt som tidigare. Tack vare statistiska metoder går det ändå att lita på informationen från SCB. Pålitlig statistik – trots högt bortfall B – Hur vi jobbar minskar kanske inte bortfallet direkt, men vi får mindre kostnader. Dom resurserna kan sedan läggas på bortfall. Bortfall är nämligen inte bara ett kvali tetsproblem, det är dyrt också. Vi måste exempelvis idag dra ett större urval än vad vi gjorde för några år sedan. Varje svar vi får in kostar numera allt mer eftersom vi måste ringa och skicka påminnelser i högre grad. En annan åtgärd som satts in för att mins ka bortfallet är ett försök som går ut på att låta de som ska delta i en undersökning få större valmöjligheter när det gäller när och hur de vill svara. Vill de exempelvis svara på dagtid eller kvällstid? Via datorn, mobilen eller telefon? Detta kallas mixed mode. – Mixed mode har fungerarat bra i de försök som vi genomfört, men många vill fort farande bli intervjuade per telefon, vilket kanske är lite förvånande. Det viktiga här är ändå att man får välja. Svaren kan dock skilja sig åt beroende på vilket medium 22 Foto: Monica Holmberg ortfall är ett problem som många på SCB försöker hitta lösningar på. Det berör de flesta undersök ningar, och att minska bortfallet har också varit SCB:s huvudmål en längre tid. Som metodstatistiker har Sara Westling arbetat konkret med ett delmål i den ambitionen, nämligen att följa upp hur insamlingen av statistiken görs. stora datamängder av kassaregisterdata eller mobiltrafik, som ny teknik nu har möjliggjort, så kallat Big data. – Big Data skapar dessvärre nya utmaningar och problem att lösa som att definitionerna inte stämmer eller andra kvalitetsproblem. Jag tror inte det är möjligt att ersätta inter vjuundersökningar de närmaste tio åren. Viktigt är också att göra SCB mer känt hos allmänheten. Många människor kän ner till SCB, men har ingen djupare kun skap om vad vi sysslar med. Kan vi öka den kunskapen ökar också sannolikheten för att de svarar när vi ringer. Det gäller att öka kännedomen om SCB som helhet, och inte bara enskilda undersökningar. Bortfallet är ett komplext problem som måste lösas på bred front. KAN MAN DÅ LITA PÅ SCB:S STATISTIK IDAG MED SÅ HÖGA BORTFALL? Sara Westling, metodstatistiker på SCB. man vill svara i, vilket också är ett skäl till varför vi varit försiktiga med att införa mixed mode i stor skala. Sara tror inte att problemet med bortfall går att lösa i närtid. När det gäller fram tiden anser hon att det kanske går att hitta andra källor, inte enbart då de administra tiva källor som SCB redan använder, för att ta fram statistik. Exempelvis att analysera Ja, det tycker jag man absolut kan göra! Vi kanske inte alltid hamnar mitt i prick, men vi har ju ändå ganska omfattande register information som vi använder på bästa sätt. Läs mer i artikeln på föregående uppslag. Och skulle det vara så att vi är för osäkra i våra skattningar av statistiken då publice rar vi den inte. Problemet med bortfall är inte unikt för SCB, alla statistikinsamlare världen över brottas med det. Björn Richard Välfärd 2/2015 Populär utbildning i journalistik ger framtida överskott År 2035 förväntas det vara överskott på examinerade inom journalistik och medievetenskap i relation till den förväntade efterfrågan. Det fram går av SCB:s publikation Trender och prognoser 2014. TRENDER OCH PROGNOSER 2014 I Trender och prognoser 2014 presenteras beräkningar över tillgången och efterfrågan på utbildade, med siktet ställt på år 2035. År 2035 förväntas tillgången på personer med journalistisk och medievetenskaplig utbildning överstiga efterfrågan med 12 000 personer. Detta trots att de i arbetskraften idag med den här utbildningen bara består av drygt 13 000 personer. En viktig orsak är åldersfördel ningen inom gruppen, och hur den väntas utvecklas på sikt. En närmare titt visar nämligen att gruppen idag är relativt ung. De flesta är i åldern 30 till 34 år. År 2035 närmar de sig 60 år och enligt prognosen kommer ännu större kullar att följa dem. Beräkningarna av den framtida tillgången på personer med olika utbildningar syftar till att visa vad resultatet blir om utbildningssystemet förblir i stort sett detsamma som idag och om personer väljer och slutför utbildningar på samma sätt och i samma takt som idag. Stora skillnader mellan tillgång och efterfrågan kräver stora anpassningar. Det leder inte nödvändigtvis till att ett visst antal personer kommer att bli arbetslösa eller att lediga platser inte kommer att tillsättas. intresset för att utbilda sig inom området är stort, och givet de val av utbildning vi ser idag kommer till gången mer än fördubblas på tjugo års sikt. Dagens hårda konkurrens om jobben för både nyutexami nerade och erfarna journalister kan därmed komma att förvärras på sikt. Detsamma gäller även för andra konstnärliga och humanistiska utbildningar. n beskriver den senaste utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning och arbetsmarknad samt utsikterna fram till 2035. STORT GLAPP VÄNTAS I FRAMTIDEN STORA KULLAR VÄNTAS Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft med journalistisk och medievetenskaplig utbildning till 2035 Åldersfördelning journalistik och medievetenskapligt utbildade år 2012 och år 2035 tusental 35 HISTORIK Syftet med SCB:s beräkningar är att ge underlag åt n utbildningsplanerare n studie- och yrkesvägledare n utredare n lärare n forskare n journalister n studerande … och andra som vill orientera sig inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. 2012 2035 Åldersfördelning 70–74 PROGNOS PROGNOS ISSN 1653-4085 (print) ISBN 978-91-618-1613-2 (print) 65–69 30 I arbetskraften All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: tfn 08-506 948 01 60–64 25 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948 01 55–59 befolkningen | utbildningen | arbetsmarknaden med sikte på år 2035 Publikationen finns att ladda ner på www.scb.se 45–49 40–44 15 Trender och Prognoser 2014 LÄS MER 50–54 20 10 Trender och prognoser 2014 presenterar beräkningar över tillgång och efterfrågan på personer med olika utbildningar. För 57 utbildningsgrupper ges en särskilt utförlig redovisning av arbetsmarknadsläget idag och utsikterna för framtiden. Rapporten beskriver också hur befolkningssammansättningen i Sverige kommer att förändras framöver och hur sysselsättningen kan komma att utvecklas inom olika delar av arbetsmarknaden. Trender och Prognoser 2014 Trender och Prognoser 2014 35–39 30–34 Förvärvsarbetande 5 0 2005 Välfärd 2/2015 Karin Zetterberg Grünewald 25–29 Tillgång 20–24 Efterfrågan 16–19 2010 2015 2020 2025 2030 2035 6 4 tusental 2 0 0 2 4 6 tusental arbetar med analyser inom utbildning och arbetsmarknad på SCB 08-506 945 31 [email protected] 23 Ny inkomststatistik ger möjlighet att jämföra hushållens inkomster i olika kommuner. En förklaring till skillnaderna mellan kommuner är att andelen singelhushåll – där bara en person bidrar till inkomsterna – varierar mellan olika kommuner. Låga inkomster i kommuner med många singelhushåll ” SCB har i år för första gången redovisat inkomster för hushåll som helt bygger på registerdata. Den tidigare inkomst statistiken som byggde på urvalsundersökningar har ersatts av statistik där hela befolkningen ingår i mätningarna. Därmed finns möjlighet att jämföra hushållens inkomster mellan olika kommuner. Man kan mäta och redovisa många olika typer av inkomster, till exempel före och efter skatt. Här ska vi titta på hushållens disponibla inkomst, det vill säga vad som återstår av alla skattepliktiga och skattefria inkomster efter skatt. Medianinkomsten för hushållen i Sverige 2013 var 326 000 kronor. När denna uppgift redovisas ska man tänka på att alla t yper av hushåll ingår. Här blandas alltså singel hushåll med hushåll där två eller flera personer har inkomster. 326 000 kronor är en hög disponibel in komst om det är ett singelhushåll, men ganska lite om det är två vuxna i hushållet. allra högst medianinkomst per hushåll hade Median inkomsten för hushållen i Sverige var 326 000 kronor. Danderyd med närmare 600 000 kronor. Täby hade 520 000 kronor medan Lomma, Ekerö och Vaxholm alla hade kring 500 000 kronor. Lägst median inkomst 2013 hade Dorotea med drygt 240 000 kronor samt Åsele, Filipstad, Munkfors och Ljusnars berg som alla hade drygt 250 000 kronor. Är då detta ett bra sätt att jämföra hushållens inkomster mellan olika kommuner? Nej, inte om man vill att jämförelsen ska spegla någon form av ekonomisk standard eller köpkraft i kommunerna. De fem kommuner som hade lägst medianinkomst är, tillsammans med Solna, också de kommuner som har störst andel enpersonshushåll och detta bidrar till att medianinkomsten räknat på samtliga hushåll blir låg. Vill man studera inkomstskillnader mellan kommunerna är det därför bättre att dela upp hus hållen i olika hushållstyper och jämföra dem. DANDERYD I TOPP FÖR ALLA HUSHÅLLSTYPER Disponibel inkomst för olika hushållstyper. Kronor, år 2013. Kommunerna med de högsta inkomsterna samt riket SAMTLIGA HUSHÅLL ENSAMSTÅENDE UTAN BARN SAMMANBOENDE UTAN BARN SAMMANBOENDE MED BARN Danderyd 597 000 Danderyd 235 000 Danderyd 618 000 Danderyd Täby 518 000 Solna 230 000 Lidingö 544 000 Lidingö 1 041 000 871 000 Lomma 504 000 Täby 226 000 Täby 535 000 Täby 820 000 Ekerö 500 000 Lidingö 224 000 Vaxholm 522 000 Sollentuna 758 000 Vaxholm 499 000 Stockholm 221 000 Nacka 518 000 Nacka 754 000 Vellinge 488 000 Nacka 220 000 Stockholm 515 000 Vaxholm 747 000 Knivsta 486 000 Sundbyberg 218 000 Solna 509 000 Lomma 726 000 Nykvarn 478 000 Ekerö 217 000 Sollentuna 503 000 Ekerö 697 000 Öckerö 474 000 Vallentuna 211 000 Ekerö 499 000 Vellinge 679 000 492 000 Tyresö 673 000 413 000 Hela riket 555 000 Vallentuna 473 000 Vaxholm 210 000 Knivsta Hela riket 326 000 Hela riket 174 000 Hela riket 24 Välfärd 2/2015 Foto: Anders Andersson, Scandinav bildbyrå 1 041 000 kronor var medianinkomsten för sammanboende med barn i Danderyd. det finns kommuner som hamnar betydligt längre ner på listan över inkomster för samtliga hushåll än de gör när man jämför de olika hushållstyperna var för sig. I denna grupp ingår flera kommuner i Storstockholm, bland annat Stockholm, Solna, Sund byberg, Lidingö och Nacka. Därutöver även ett antal relativt stora kommuner, till exempel Sundsvall, Gävle, Örebro, Helsingborg och Karlstad. De flesta av dessa kommuner har en stor andel singelhushåll. För en annan grupp kommuner är förhållandet det omvända. De ligger betydligt högre upp på listan när inkomsterna är beräknade på samtliga hushåll än de gör när enskilda hushållstyper jämförs. De fles ta av dessa kommuner ligger långt från storstäderna, till exempel Habo, Gnosjö och Vaggeryd i Jönköpings län. Men även i denna grupp finns kommuner från alla tre storstadsområdena, till exempel Nykvarn, Lomma och Öckerö. Dessa kommuner har i de flesta fall en liten andel singelhushåll. här är ett exempel på hur stora skillnaderna kan bli. Om man jämför medianinkomsten 2013 för samtliga hushåll så hamnade Habo på plats 23 och Stockholm på plats 49 av Sveriges kommuner. Jämför man där emot medianinkomsten för var och en av de tre van ligaste hushållstyperna – ensamstående utan barn, sammanboende utan barn och sammanboende med barn – låg Habo på platserna 71, 39 respektive 107, medan Stockholm låg på platserna 5, 6 respektive 16. Välfärd 2/2015 Räknat på samtliga hushåll hade Habo 20 procent högre medianinkomst än Stockholm, men ungefär 20 procent lägre när man jämför de tre hushålls typerna var för sig. Förklaringen är att kommunerna är markant olika när det gäller fördelningen på olika hushållstyper. Habo har stor andel sammanboende och liten andel singelhushåll. I Stockholm är förhål landet det motsatta. En annan kommun som visar hur intressant det är att titta på olika hushållstyper är Solna som låg på plats 43 när man beräknar medianinkomsten för samt liga hushåll. Bland singelhushållen däremot låg Solna på andra plats av Sveriges kommuner och begränsar man sig till gruppen singlar i åldrarna 30–49 år toppar Solna listan både för kvinnor och för män. n Hans Heggemann arbetar med ekonomisk välfärdsstatistik på SCB 019-17 68 10 [email protected] Se kar ta gens på tidnin baksida! FAKTA Ny inkomststatistik Sedan 1975 har uppgifter om hushållens inkomster byggt på urvalsundersökningen Hushållens Ekonomi (HEK) där SCB har frågat urvalspersonerna om vilka andra personer som ingår i hushållet. Men i och med att den svenska befolkningen numera är folkbokförd på lägenhet, istället för som tidigare på fastighet, anser SCB att kvaliteten på folkbokföringen är tillräckligt hög för att kunna publicera statistik om hushållens inkomster som bygger enbart på registerdata. En fördel med att använda endast registerdata är man kommer bort från de problem som följer med en urvals undersökning, t.ex. bortfall, felmarginaler och svårigheten att redovisa resultat för mindre grupper. HEK gav t.ex. inga möjligheter att redovisa uppgifter om hushållens inkomster i enskilda kommuner, men med den totalräknade statistik som nu finns kan man göra det. Du hittar statistiken på www.scb.se/he0110 25 Foto: HK Andersson, Scandinav bildbyrå Under åren 2008–2013 ökade den disponibla medianinkomsten i de flesta europeiska länder. I Sverige var ökningen ungefär 15 procent vilket är mer än i de flesta länder i Europa. Svensk inkomstökning står sig bra i Europa 25% År 2013 var den disponibla medianinkom sten för hushållen i Sverige drygt 20 000 euro, med det europeiska sättet att räkna. Därmed låg Sverige på femte plats av Europas länder. Det var dock en bit efter de tre länderna i topp, Lux emburg, Norge och Schweiz, som alla hade en media ninkomst på över 25 000 euro. Samtidigt låg Sverige ett par tusen euro högre än länder som Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Hushållen i västra europa har betydligt högre inkomst än i de länder som ligger i östra delen av Europa. I Rumänien var medianbeloppet 2013 under 5 000 euro och i Bulgarien och Lettland strax över 5 000 euro. 26 av den disponibla inkomsten tappade de grekiska hushållen mellan 2008 och 2013. mellan 2008 och 2013 ökade den disponibla medianinkomsten med 15 procent i Sverige, vilket var en relativt stor ökning jämfört med andra länder i västra Europa. Den goda utvecklingen beror bland annat på att Sverige inte påverkades av den ekono miska krisen i samma utsträckning som många andra länder. En annan faktor som medfört att den disponibla inkomsten har ökat i Sverige är införan det av jobbskatteavdraget. För de länder som i större utsträckning än Sverige påverkades av den ekonomiska krisen har utveck lingen varit sämre. I flera länder i Europa minskade medianinkomsten mellan 2008 och 2013. Sämst gick det för Grekland som backade med över 20 procent. Välfärd 2/2015 BÅDE INKOMSTER OCH INKOMSTÖKNING ÄR HÖGA I SVERIGE Disponibel medianinkomst per konsumtionsenhet mätt i euro bland hushåll i Europa år 2013. Inkomsterna är köpkraftsjusterade efter de prisskillnader som föreligger mellan länderna Procentuell förändring av disponibel medianinkomst per konsumtionsenhet 2008–2013 för hushåll i Europa. Inkomsterna är köpkraftsjusterade efter de prisskillnader som föreligger mellan länderna Luxemburg Norge Schweiz Österrike Sverige Belgien Island Frankrike Tyskland Nederländerna Danmark Finland Cypern Storbritannien Malta Italien Slovenien Spanien Tjeckien Slovakien Portugal Polen Grekland Estland Ungern Litauen Kroatien Lettland Bulgarien Rumänien Slovakien Polen Rumänien Bulgarien Schweiz Belgien Norge Finland Sverige Estland Malta Ungern Tjeckien Österrike Danmark Frankrike Tyskland Litauen Spanien Luxemburg Portugal Slovenien Nederländerna Italien Cypern Storbritannien Lettland Island Irland Grekland 0 ” 5 000 10 000 15 000 20 000 30 000 euro -30 -20 -10 0 procent 10 20 30 40 50 Hushållen i västra Europa har betydligt högre inkomst än de länder som ligger i östra delen av Europa. I Storbritannien, Irland, Island och Lettland var minskningen kring 10 procent. De största ökningarna av den disponibla inkom sten stod dock länderna i östra Europa för. I Slova kien ökade medianinkomsten med över 40 procent och i Polen med cirka 35 procent. Även Rumänien och Bulgarien hade procentuella ökningar som var betydligt större än de i Sverige. Trots de stora ökning arna var medianinkomsten 2013 i dessa länder min dre än hälften av medianinkomsten i Sverige. n Välfärd 2/2015 25 000 Uppgifter för Kroatien saknas för 2008. FAKTA Definitioner Hushållets disponibla inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar dividerad med hushållets antal konsumtionsenheter. KÖPKRAFTSJUSTERING: De genomsnittliga konsumentpriserna är olika i de europeiska länderna. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av inkomster mellan länder justeras inkomstnivåerna med hänsyn till dessa prisskillnader. Om inkomsterna i land A är fyra gånger större än i land B, men priserna samtidigt är dubbelt så höga i land A, innebär det att den köpkraftsjusterade inkomstnivån endast är dubbelt så hög i land A efter justeringen för prisskillnaderna. Philip Andö arbetar med välfärdsstatistik på SCB 08-506 944 23 [email protected] 27 Här hamnar dina gamla kläder Svenskarna köpte 13 kilo nya kläder och andra textilier per person 2013. Samtidigt återanvändes 2,4 kilo på olika sätt och 8 kilo slängde vi i soppåsen. 13 kg 2,4 KG TILL ÅTERANVÄNDNING SECOND-HAND HUSHÅLLSAVFALL NÄTHANDEL VÄLGÖRENHET Sverige INKÖP AV NYA TEXTILIER 0,7 kg 8 kg VÄLGÖRENHET andra länder 1,5 kg 0,2 kg 0,02 kg Inköp och återanvändning av textilier 2013 samt textilier i hushållsavfall 2011. Antal kilo per person Tillverkning och konsumtion av textilier kräver vattenförbrukning, kemikalie användning och transporter. Hur vi köper, återanvänder och slänger kläder och andra textilier har därmed betydelse för miljön och klimatet. SCB, som samarbetar med andra organisationer i Svenska MiljöEmissionsData (SMED), har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram data över konsumtion och återanvändning av textil. under 2013 konsumerades cirka 120 000 ton nya kläder och andra textilier, som handdukar och säng kläder, i Sverige. Det motsvarar 13 kilo per person eller cirka 60 nya t-shirts alternativt 40 par byxor. Mängden som återanvändes genom välgörenhets organisationer, näthandel och second hand-butiker var cirka 23 000 ton. Det innebär att andelen åter 28 använda textilier jämfört med nyförsäljningen var 19 procent. Naturvårdsverket har föreslagit att 40 procent av textilierna ska återanvändas år 2020 och att särskilt farliga ämnen inte ska förekomma i nya textilier. Med återanvändning avses här att exempel vis begagnade kläder används igen, till skillnad från återvinning där textilfibern används för att tillverka nya plagg eller andra produkter. Kläder och annan textil återanvänds på olika sätt. Det vanligaste är att vi lämnar kläder till välgören hetsorganisationer. Merparten, 70 procent, av det som vi lämnar in till dessa organisationer återan vänds i andra länder än Sverige. Resterande mängd, 6 500 ton, återanvänds i Sverige genom att vi till exempel handlar i välgörenhetsorganisationernas egna butiker. Det motsvarar cirka 0,7 kilo per person, eller två par byxor eller tre skjortor. 70 % av de kläder som lämnas till välgörenhets organisationer återanvänds i andra länder än Sverige. Välfärd 2/2015 eu och sverige har beslutat att följa en generell avfallshierarki, eller avfallstrappa, för att öka resurseffektiviteten. MINIMERA Det innebär att man i första hand ska förhindra att avfall uppstår, alltså att undvika att slänga exempelvis textil. ÅTERANVÄNDA andra steget i avfalls- trappan är återanvändning. Det kan innebära att man k öper begagnade kläder hos välgörenhetsorganisationer, i second hand-butiker eller genom näthandel. ÅTERVINNA materialåtervinning är nästa steg på trappan, vilket innebär att textilfibern återFÖRBRÄNNA vinns och blir nya plagg eller andra produkter. Det lämpar sig för slitna kläder som inte kan återanvändas. DEPONERA Naturvårdsverket har föreslagit att 25 procent av de textilier som satts på marknaden ska materialåtervinnas år 2020. Det sker dock inte någon storskalig återvinning av textil till nya plagg i Sverige idag. Nästa steg på trappan är att förbränna och sist kommer deponering. Försäljningen av begagnade kläder via näthan deln har ökat men är fortfarande liten i förhållande till välgörenhetsorganisationernas insamling. För säljningen mellan privatpersoner via köp- och sälj sajter var 2 000 ton 2013. Det innebär att varje svensk i genomsnitt köper motsvarande ungefär en skjorta eller en t-shirt per år på detta sätt. Kommersiella se cond hand-butiker omsätter ännu mindre mängder, 170 ton vilket motsvarar 0,2 skjortor per person, eller ett köp vart femte år. Det är vanligare att slänga kläder än att återanvända dem. Plockanalyser av avfall, det vill säga undersök ningar av innehållet i hushållssopor, visar att vi i genomsnitt slänger åtta kilo textil per person i sop påsen varje år. Det är mer än hälften av den mängd vi köper nytt. n återanvändning sker också genom att barn ärver Konsumtion och återanvändning av textilier. SMED Rapport Nr 149, 2014 Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall. SMED Rapport Nr 46, 2011 SMED – Svenska MiljöEmissionsData, www.smed.se Naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se kläder efter sina äldre syskon och när vi skänker begagnade kläder och textilier till vänner och bekanta, eller säljer på loppmarknader. Hur mycket som återanvänds på detta sätt är dock inte undersökt. Välfärd 2/2015 Louise Sörme och Jonas Allerup arbetar med miljöstatistik på SCB. Louise Sörme 08-506 947 92 [email protected] KÄLLOR: Jonas Allerup 08-506 948 71 [email protected] 29 NOTISER RENA HÄNDER MINSKAR RISK FÖR SMITTA FÄRRE UNGDOMAR ARBETSLÖSA OECD360 ARBETE I åldersgruppen 15–24 SVERIGE 2015 • Grön tillväxt • Utbildning • Välbefinnande • Regionalt fokus av de mest effektiva sätten att stoppa smitta i vård och omsorg. Det är också ett sätt att minska spridningen av resistenta bakterier. Det svenska informationsmaterialet Rena händer finns nu att ladda ner hos Folkhälsomyndigheten eller Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I nästan var tionde sjukhussäng vårdas en patient med en vårdrelaterad infektion (VRI) enligt siffror från SKL. De vanligaste VRI är urinvägsinfektion, infektioner i operationssår och nedre luftvägsinfektioner. Infektionerna leder bland annat till ökad risk för smittspridning, förlängda vårdtider, ökad sjuklighet och dödlighet, lidande för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. • Utveckling • Jobb HÄLSA God handhygien är ett Hur står sig Sverige? Hur står sig Sverige jämfört med andra länder inom OECD? • Statistik Källa: SCB, www.scb.se • Ekonomi • Jordbruk Med• Samhällskris hjälp av OECD:s nya digitala 360-publikation går det snabbt att jämföra Sverige med andra OECD-länder inom en rad områ den. Jämförelserna görs inom exempelvis ekonomi, hälsa, utbild ning och regionala frågor. Sammanställningen innehåller lands specifika data och sätter dem i ett perspektiv som omfattar hela OECD. Källa: OECD, www.oecd360.org 1 159 000 katter fanns i Sverige år 2012. Samma år fanns det 784 000 hundar. Källa: Folkhälsomyndigheten, www.folkhalsomyndigheten.se Halverad omsättning i bokhandeln på 20 år. Källa: SCB Källa: Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 30 år var 147 000 personer arbetslösa under första kvartalet i år, vilket är en minskning med 13 000. Det innebär att ungdomsarbetslösheten uppgick till 23,6 procent av arbetskraften, vilket är en minskning med 2,1 procentenheter jämfört med samma kvartal 2014. Under samma period var antalet personer i gruppen 15–24 år som varken arbetade eller studerade 77 000. Antalet ungdomar som själva såg sig huvudsakligen som arbetssökande var 95 000. ÖKADE UTGIFTER FÖR SOCIALT SKYDD SOCIALTJÄNST Utgifterna för det sociala skyddet ökade i löpande priser samt i förhållande till BNP år 2013. Som andel av BNP ökade utgifterna från 29,3 procent år 2012 till 30,0 procent år 2013. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård och barnomsorg. Källa: SCB, www.scb.se Välfärd 2/2015 Redaktör: Björn Richard, tfn 08-506 941 45 Fler kvinnor äger bilar FLER BLIR FETA I UTVECKLINGSLÄNDER HÄLSA Närmare en av tre personer i världen räknas som fet eller överviktig, enligt en rapport från brittiska Overseas Development Institute. Utvecklingsländerna står för en kraftig ökning de senaste 30 åren, från 250 miljoner feta eller överviktiga människor till 902 miljoner. En viktig orsak är att matvanorna förändras i takt med att inkomsterna ökar. Till exempel väljer många människor sådant som de förr inte hade tillgång till, som socker och fett. Källa: Overseas Development Institute, www.odi.org 18 % 82 % 1972 Ny sajt ger lättillgänglig statistik om migration På Delegationen för migrationsfrågor, Delmis, nya webbsida presenteras statistik inom flera områden med anknytning till migration och integration i Sverige och internationellt. Det ingicks 47 084 äktenskap i Sverige under 2014, en ökning med tre procent jämfört med året innan. Närmare hälften av alla brudpar gifte sig under sommarmånaderna. 14 juni var den populäraste dagen. Källa: SCB, www.scb.se Välfärd 2/2015 2014 STOR ÖKNING AV ENSAM KOMMANDE FLYKTINGBARN BOENDE Undersökningar om växelvis boende som Statistisk sentralbyrå i Norge har analyserat visar att företeelsen ökar. Samtidigt som det har blivit vanligare bland alla grupper av skilda föräldrar, ökar växelvis boende mer bland de yngre papporna än bland de äldre. Ökningen var också större bland pappor som varit sambo med barnets mamma än bland dem som varit gifta. I undersökningarna ingick föräldrar som inte bodde tillsammans från åren 2002, 2004 och 2012. GIFTERMÅLEN ÖKADE UNDER 2014 65 % Könsfördelning av personbilar i trafik som är ägda av fysiska personer. Källa: Trafikanalys, SCB. VÄXELVIS BOENDE ÖKAR I NORGE Källa: Statistisk sentralbyrå, www.ssb.no 35 % Där finns exempelvis diagram som visar hur många uppehållstill stånd som har beviljats i Sverige under åren 1995–2014 fördelat på olika invandringsskäl. Där finns även kartor som visar hur många personer som har flytt från respektive land vid ett specifikt årtal och fått flyktingstatus i ett annat land. Källa: Delmi, www.delmi.se Se även SCB:s eget temaområde Integration: BEFOLKNING Förra året sökte drygt 7 000 e nsamkommande flyktingbarn asyl i Sverige, vilket var 83 procent fler än året innan. Under 2000-talet har antalet asylsökande varierat mellan åren och under de senaste åren har det skett en kraftig ökning. Under 2014 sökte 81 300 personer asyl i Sverige. Majoriteten, 67 procent, av de asylsökande var män, och 33 procent var kvinnor. Syriska medborgare var den enskilt största gruppen, 30 600 personer vilket var 87 procent fler jämfört med 2013. Källa: SCB, www.scb.se SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare – privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer – kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov. www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Integration/ 31 Högst familjeinkomster i storstäderna m Läs mer o ns hushålle på r inkomste sid. 24. Disponibel månadsinkomst för sammanboende med barn 0–19 år i kronor, år 2013 58 000 – 86 800 46 700 – 58 000 42 200 – 46 700 41 200 – 42 200 37 600 – 41 200 M edianinkomsten för sam manboende par med barn var 46 200 kr per månad år 2013. Då avses den disponibla inkomsten, det vill säga det som återstår av alla skattepliktiga och skattefria inkomster efter skatt. I 34 kommuner var den disponibla inkomsten för sammanboende par med barn 50 000 kr per månad eller mer. Av dem hör 29 kommuner till något av storstads områdena Stockholm, Göteborg eller Malmö. Övriga kommuner är K nivsta, Håbo och Trosa, som alla ligger strax utanför Storstockholm, samt Kiruna och Gällivare längst uppe i norr. Allra högst inkomster har Danderyd, med 86 700 kr i månaden, följt av Lidingö med 72 600 kr och Täby med 68 400 kr. Av de kommuner som har lägst inkom ster ligger många i västra och norra Sverige. Lägst inkomster har sammanboende med barn i Årjäng med 37 700 kr per månad, följt av Dals-Ed, Vansbro och Vilhelmina. Medianinkomst för sammanboende med barn: 46 200 kronor Stor-Stockholm Danderyd har högst: Stor-Göteborg 86 700 kronor Stor-Malmö www.scb.se
© Copyright 2025