K7004N rapport LP3 13-14
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod K7004N Kursnamn Kundfokuserad produktutveckling Datum LP3 13-14 Material Rapport Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Rapporten resulterade i en 4:a Kvalitetsförbättring på Mitt Livs StiL En studie över hur StiL kan förbättra sin kundnöjdhet genom ordning och reda på gymanläggningen © April 2014. LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Förord Att arbeta med StiL har varit spännande och inspirerande. Vi vill tacka personalen på StiL för att ni gav oss möjligheten till projektet. Allra främst tackar vi Carina, Nicklas och Stefan för ert engagemang. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Erik Lovén som gett stöd under projektet och väglett oss i rätt riktning. Det är vår förhoppning att ni som arbetar på StiL finner rapporten givande för er verksamhet. Målet har varit att hjälpa en omtyckt och respekterad organisation framåt och det är vår fulla övertygelse att de rekommendationer vi lämnar kan realiseras med små medel och förhöja kvalitetsupplevelsen bland era medlemmar. Luleå 2014-04-06, Sammanfattning Det är centralt för varje framgångsrik organisation att förstå sina kunders behov idag och i framtiden. I rapportens inledande kapitel ges en problemdiskussion kring Mitt Livs StiL, ett träningscenter vid Luleå tekniska universitet, som har identifierat problem med ordningen av utrustning på sin gymanläggning. Med avsaknad av ordning menas att utrustning så som fria viktskivor, hantlar, kabeldrag och rehab inte befinner sig på tänkt plats. Problemet tar tid i anspråk från personalen som måste återställa ordningen och drabbar samtidigt betalande kunder då irritationsmoment uppstår: den upplevda kundkvaliteten internt och externt sjunker och det uppstår utrymme för förbättring. Utifrån detta har vi valt följande problemformulering: • Hur kan ordningen ordning av fria viktskivor, hantlar, kabeldrag och rehabutrustning inom StiLs gymanläggning förbättras? För att svara på ovanstående fråga förflyttades perspektivet till kunderna. Som empiriskt underlag har en enkätundersökning med 206 respondenter (4.6% av populationen) varit ett viktigt kvantitativt underlag, så väl som kvalitativa komplementer från en fokusgrupp, conjoint-analys, kundcentrerad planering samt kreativitetsövningar. Utifrån den empiri som samlats in, analyserats och diskuterats problemformuleringen genom att lämna StiL följande 5 rekommendationer: besvaras 1. Inför färgmarkering för upphängning av fria viktskivor. 2. Förtydliga markering för hantlar, textbaserad. 3. Inför straffavgift eller varningar för medlemmar som inte upprätthåller ordningen. a. Till en början kan “stickprov” av personalen användas, istället för städronder. b. Signalera tydligt att stickprov görs. 4. Gör en vidare undersökning av layouten. 5. Informera alla medlemmar att ny discplin gäller. a. Vid ingången till gymmet, t ex med skyltar. b. Visuella signaler på platser i gymmet. Rekommendationerna är väl förankrade hos StiLs medlemmar, och ett omfattande empiriskt underlag pekar på att detta skulle höja kvalitetsupplevelsen på gymanläggningen. Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Problemdiskussion 2. Teori 2.1 Kundnöjdhet 2.1.1 Intern och extern kundnöjdhet 2.2 Tjänstekvalitet 2.3 5S 3.5 Kreativitet som medel för hållbar utveckling 3. Metod 3.1 Enkätundersökning 3.1.1 Population 3.1.2 Kommunikationskanaler 3.2 Observationsstudie 3.3 Fokusgrupp 3.4 Conjoint-analys 3.4 Kundcentrerad planering 3.4.1 Voice of the customer table 3.4.2 Kvalitetshuset 3.5 Kreativitet som medel för hållbar utveckling 4. Resultat och analys 4.1 Enkätundersökning 4.1.1 Respondenternas profil 4.1.2 Ordning 4.1.3 Markering 4.1.4 Attityder 4.1.5 Öppna svar 4.2 Observationer 4.2.1 Med ordning 4.2.1 Utan ordning 4.3 Fokusgrupp 4.3.1 Conjoint Analysis 4.3.2 Voice of the customer table 4.3.3 Hållbar utveckling genom brainstorming 4.4 Kvalitetshuset 5. Slutsatser och rekommendationer 5.1 Enkätundersökning 5.2 Observationer 5.3 Fokusgrupp 1 1 1 3 3 3 4 4 4 5 5 5 5 5 6 6 7 7 8 9 10 10 10 13 17 20 20 22 22 23 24 24 24 24 25 26 26 26 27 5.3.1 Conjoint analysis 5.3.2 Voice of the customer table 5.3.3 Hållbar utveckling 5.4 Kvalitetshuset 5.5 Rekommendationer 6.1 Förväntningar av rekommendationerna 6.2 Reliabilitet 6.3 Validitet 7. Referenser Bilagor Bilaga 1: Frågeformulär enkätundersökning Bilaga 2: Bordspratare Bilaga 3: Observationer Bilaga 4: Mall fokusgrupp Bilaga 5: Fokusgrupp Bilaga 6: VOCT Bilaga 7: Kvalitetshuset Bilaga 8: Kreativitet för ett hållbart StiL Bilaga 9: Enkätundersökning Bilaga 10: Öppna svar 27 27 27 27 28 29 29 30 31 32 3 sidor 1 sida 3 sidor 2 sidor 11 sidor 2 sidor 2 sidor 1 sida 10 sidor 16 sidor Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 3.1: Typexempel av ett koncept Figur 3.2: Exempel på kvalitetshus (Gustafsson, p.27, 1994) Figur 4.1: Könsfördelning, fler kvinnor än män Figur 4.2: Sysselsättning, en betydande andel studenter Figur 4.3: Åldersfördelning, medelålder 26 år Figur 4.4: Medlemstid på StiL, störst andel 0-4 år Figur 4.5: Träningsfrekvens på StiL per vecka Figur 4.6: Aktivitet vägt mot träningsfrekvensen per månad Figur 4.7: För mig är ordningen på gymmet viktig Figur 4.8: Den upplevda ordningen på gymmet Figur 4.9: Hur medlemstiden påverkar medlemmens uppfattning om ordningen Figur 4.10: Hur ordningen upplevs med avseende på hantlar fördelat mellan olika träningsfrekvenser Figur 4.11: Hur ordningen upplevs med avseende på fria viktskivor fördelat mellan olika träningsfrekvenser Figur 4.12: Markeringen av följande är god Figur 4.13: Markeringen av hantlar med avseende på kön Figur 4.14: Fördelning av svarsalternativ för markering av fria viktskivor och hantlar i relation mot ålder Figur 4.15: Fördelning av svarsalternativ för markering av fria viktskivor och hantlar i relation mot medlemstid Figur 4.16: Fördelning av svarsalternativ för markering av fria viktskivor och hantlar i relation mot träningsfrekvens Figur 4.17: Upplevelsen av andras attityder till ordningen Figur 4.18: Utrustningen ställd i ordning kvällen innan observation Figur 4.19: Utrustningen saknar ordning, 9:30 Figur B5.1: Resultat normalfördelning betygssättning Figur B5.2: Resultat normalfördelning rangordning Figur B5.3: N-plot med det skattade “bruset” (de gröna trianglarna). Figur B5.4: Den fullständiga ANOVAN Figur B5.5: p-värdena för samtliga faktorer med replikat som enda” brusskattning” 7 9 11 11 12 12 13 13 14 14 15 16 16 17 17 18 19 19 20 23 23 47 47 48 49 50 Tabeller Tabell 3.1: Kundönskemål övversatta till produktegenskaper Tabell 3.2: Voice of the customer table (VOCT) Tabell 4.1: Variabler som har ställts mot varandra i enkätundersökningen Tabell 4.2: Sammanställning över öppna svar till anledningar att vikter inte läggs tillbaka på gymmet Tabell 4.3: Sammanställning över öppna svar som är bra med StiL Tabell 4.4: Sammanställning över öppna svar för vad som kan bli bättre med StiL Tabell B5.1: Försöksplan Tabell B5.2: Responsvärdena i modellen. Tabell B5.3: Signifikansnivån conjoint analys Tabell B10.1: fullständig katergorisering av vad som kan bli bättre Tabell B10.2: fullständig kategorisering av vad som är bra Tabell B10.3: En fullständig lista av svar till frågan vad som är bra med mittlivst StiL Tabell B10.4: En fullständig lista med svar av vad som kan bli bättre med mittlivs StiL Tabell B10.5: En fullständig lista med svar till frågan varför folk inte lägger tillbaka vikter efter det att de har använt dem 7 8 10 21 21 22 46 50 51 67 68 69 74 82 1. Inledning Följande kapitel introducerar läsaren till studiens bakgrund och syfte, där vi inleder med en diskussion om betydelsen av att som företag känna till kundens behov. Därefter ges en problemdiskussion som landar i rapportens problemformulering. Som kund köper man en vara eller tjänst för att man förväntar sig att den ska tillgodose det behov man har. Ofta är det flera olika behov som ska tillfredsställas av ett visst erbjudande, t.ex. att vi spelar golf för att förbättra oss individuellt och samtidigt uppfylla ett behov av socialt umgänge. Att identifiera de olika behoven är en utmaning för dagens organisationer (Bergman & Klefsjö, 2012). Men för en organisation som vill nå långsiktiga framgångar räcker det inte med att tillfredsställa sina nuvarande kunder, man bör också skapa förutsättningar för att göra sina framtida kunder nöjda (ibid). En central svårighet med detta är att känna till de framtida kundernas behov, då dessa med stor sannolikhet kommer ha annorlunda förväntningar och behov. För att utveckla en förståelse för kunderna och deras behov finns flera viktiga arbetssätt som organisationer kan arbeta med, däribland fokusgrupper och intervjuer. Bergman och Klefsjö (2012) menar att genom att involvera kunderna i förbättringsarbetet kan organisationen försäkra sig om att kundernas synpunkter inte glöms bort. 1.1 Bakgrund Mitt Livs StiL är ett träningscenter vid Luleå Tekniska Universitet (i den fortsätta framställningen StiL och LTU) som i dagsläget har närmare 5 000 medlemmar. Var och en av dessa medlemmar har olika behov och förväntningar som StiL på daglig basis måste bemöta för att leverera en hög tjänstekvalitet, om inte dessa blir uppfyllda, skapar det irritation och missnöje (Bergman & Klefsjö, 2012). Inom ett träningscenter är ett sådant kundbemötande högst aktuellt, då det kan antas att även dessa kunder har olika grundläggande behov och förväntningar som behöver uppfyllas. Efter diskussion med personal på StiL har det framgått att det finns upplevda problem i gymanläggningen rörande ordningen av fria viktskivor, hantlar, kabeldrag och rehabutrustning. Med ordning avses i detta fall att utrustningen finns på sin angivna plats, vilket innebär att vid bristande ordning exempelvis hantlar ligger på fel plats i hantelstället och de fria viktskivorna hängs inte tillbaka på utsedd plats. En anledning till att medlemmarna inte själva tar ansvar för att bibehålla ordningen tror personalen kan bero på en viss typ av kultur, men man är inte helt säkra på de andra bakomliggande anledningar till den bristande ordningen. Det för oss in i en problemdiskussion relaterad till StiL och ordning av utrustningen. 1.2 Problemdiskussion Det grundläggande problemet med bristande ordning är att detta skapar ett irritationsmoment hos användare av gymmet, samtidigt som det tar tid i anspråk från personalen som försöker återställa ordningen tre gånger per dag genom så kallade städronder. Personalen berättar att man i första hand inte gått till kärnan med problemet, utan istället valt längre städdagar för att återställa ordningen. Här finns möjlighet från vår sida att undersöka vad StiLs medlemmar själva ser för problem och möjligheter, i syfte att förflytta perspektivet till kunderna. 1 Sammantaget finns det en risk att bristande ordning av utrustningen bidrar till sämre extern kvalitet för kunderna i gymmet, men även den interna kvaliteten (personalen) riskerar att sjunka. Vi ser här ett behov och en möjlighet till förbättring inom gymanläggningen - dels för betalande kunder och dels för personalen som arbetar på StiL. Utifrån diskussionen väljer vi att formulera följande frågeställning: • Hur kan ordningen ordning av fria viktskivor, hantlar, kabeldrag och rehabutrustning inom StiLs gymanläggning förbättras? Rekommendationerna kommer lämnas inom ramen för vad kunder till StiL anser; således är ett huvudsakligt syfte med arbetet att undersöka dels om och med vad betalande medlemmar upplever att det finns för problem med ordningen, samt hur problemen kan lösas. Genom att undersöka detta genom bland annat en enkät och fokusgrupp skapas underlag för förbättringsmöjligheter. Förhoppningen är att arbetet kan förbättra kvalietsupplevelsen på gymmet. 2 2. Teori I denna del förklaras vikten av kundnöjdhet ur ett internt och externt perspektiv. Det redogörs även för 5S, en kvalitetsmetod för att skapa ordning och reda. Teorin används för att få en förståelse av det identifierade problemet, samt för att ge underliggande stöd för den kommande analysen. 2.1 Kundnöjdhet För att ett företag ska få bra framgång och lönsamhet är det en förutsättning att kundnöjdheten är god. Här kommer hörnstenarna för kvalitetutveckling in där ”sätta kunderna i centrum” kanske är mest relevant i detta fall. Kunder har vissa förväntningar och behov, och det gäller att försöka sätta sig in i kundens perspektiv så att en förståelse fås för vad som behöver göras angående saker som utveckling och förbättring av produkten (Bergman & Klefsjö, 2012). Med en ökad nöjdhet kommer kunderna bli mer lojala till företaget som i sin tur ger förhoppningar om att kunden stannar hos företaget, dvs. det lyckas skapas en återköpsbenägenhet hos kunden över en längre tid (ibid). 2.1.1 Intern och extern kundnöjdhet Det är viktigt att se över nöjdheten hos kunderna, och då framförallt vad som bidrar till nöjdheten, eller ej. Kundnöjdheten innefattar både interna kunder, dvs. de som är verksamma inom företaget, och externa kunder vilka är kunder i traditionell mening. Både interna och externa kunder måste vara tillfredsställda för att uppnå kvalitativ utveckling inom företaget (Bergman & Klefsjö, 2012). Är de externa kunderna missnöjda med produkten företaget erbjuder är risken stor att dessa kommer tala om detta för sin vänskapskrets och kommer därmed skapa en problemsvamp för företaget eller en så kallad “word of mouth”. Därför är det väldigt viktigt att arbeta för att undvika detta så företaget får ett bra rykte och omdöme (ibid). För att kunna uppnå dessa kriterier för god kundnöjdhet behöver kunderna anse sig vara mycket nöjda, vilket kräver att inte enbart nödvändiga (outtalade) och förväntade egenskaper (uttalade) är uppfyllda utan också även attraktiva egenskaper (outtalade) (ibid). Detta leder oss till Kanomodellen, se Figur 2.1. Kundtillfredställelse Uttalade/förväntade behov Omedvetna/Oväntade behov Grad av Uppfyllelse Bas-/förväntadebehov behov Bas/förväntade Figur 2.1: Kano-modellen för basbehov, uttalade behov samt omedvetna behov 3 2.2 Tjänstekvalitet Det som skiljer tjänstekvalitet från varukvalitet är att tjänster ofta är ogripbar, de produceras och konsumeras samtidigt, tjänster är mer heterogena än produkter, kunden är mer involverad och kan till och med själv vara aktiv i själva tjänsten (Foster, 2004). Tjänstekvalitet blir allt viktigare i dagens samhälle, såväl nationellt som globalt. Studerar man exempelvis arbetstillfällen i USA syns att allt fler jobb försvinner inom jordbruk och tillverkning, medan arbetstillfällen inom service- och tjänstsektorn fortsätter växa (Sundström, 2009). 2.3 5S 5S är en metod för att skapa vanor för att hålla rent och ordning. Syftet är att identifiera och eliminera slöserier som kan leda till fel, defekter och skador (Bergman & Klefsjö, 2012). För att vidhålla ordningen används ofta visuella instruktioner för hur saker ska placeras. Att implementera 5S leder till en bättre ordning på arbetet utan att man ändrar t.ex. produktionen eller tjänsten (Hough, 2008). I konkreta termer innefattar 5S de följande fem stegen: 1. Sortera 2. Strukturera 3. Städa 4. Standardisera 5. Sköt om Den största svårigheten brukar vara det sista steget, och det handlar då om att realisera och bibehålla förbättringen i praktiken. Det kan också innebära att man måste förändra beteenden och det brukar ofta leda till motstånd hos de berörda (ibid). 3.5 Kreativitet som medel för hållbar utveckling Även om de för fokusgruppen framtagna koncepten inte behandlar aspekter för hållbar utveckling hos StiL, var vi intresserade av vilka idéer gruppen hade till förbättring inom området. Förhoppningen var att kunna inkorperera dessa ideer i de redan framtagna koncepten. För att bjuda in till diskussion användes brainstorming som en kreativitetsöving i fokusgruppen. Även om det finns flera andra verktyg att överväga; exempelvis dreamscape, stepping stones och manipulering av verb (Plesk, 1997), ansågs brainstorming vara det verktyg som var mest lämpligt under fokusgruppen, då gruppen fick möjlighet att nämna ideer utan kravet på att de först måste vara ordentligt genomtänkta. Detta ledde till en prestigelös atmosfär där varje ide kunde leda till nya uppslag, vilket i sin tur lockade fram kreativitet. Genom att låta deltagarna brainstorma hur StiL, eller branschen i ett större perspektiv, kan arbeta hållbart, var förhoppningen att generera lösningar som projektgruppen inte själva hade funderat på. Vi har även på egen hand enligt samma metod brainstormat kring ett hållbarare StiL. Protokollet för det återfinns i Bilaga 8: Kreativitet för ett hållbart StiL. 4 3. Metod I följande avsnitt beskrivs de metodval som legat till grunden för rapporten. Primär data har samlats in via en enkätundersökning och sedan kompletterats med två observationsstudier samt en fokusgrupp. Därutöver har kreativitetsövningar användts som ytterligare komplement till den primära datan. 3.1 Enkätundersökning Som insamling av primär data har enkätformen en fördel gentemot andra metoder då det är enkelt och kostnadseffektivt att nå ut till många respondenter (Dahmström, 1991). Vidare finns det möjlighet att generera information kvantitativt såväl som kvalitativt. Centrala nackdelar är dock att det inte med säkerhet går att veta vem som egentligen har svarat på enkäten, att det inte finns möjlighet att reda ut eventuella frågetecken, samt den prestigebias som kan uppstå genom respondentens vilja att svara “korrekt” (ibid). I projektet konstruerades en enkätundersökning baserad på 14 frågor, som kan ses i sin helhet i Bilaga 1: Frågeformulär enkätundersökning. Enkäten undersöker medlemmarnas profil (kön, ålder, träningsfrekvens och liknande), och mer specifikt hur kunden själv upplever ordningen av fria viktskivor, hantlar och övrig utrustning på gymmet. Många frågor är av öppen karaktär för att komplettera kvantitativa svar med kvalitativa. 3.1.1 Population Enkäten vänder sig till medlemmar på StiL, som enligt uppgift uppgår till ca 5 000 individer (StiL, 2014). Av dessa är 2365 kvinnor och 2635 män, en könsfördelning om 47,3% respektive 52,7%. 3.1.2 Kommunikationskanaler För att nå ut till så många respondenter som möjligt har enkäten publicerats online och tryckts fysiskt, enligt vad som kallas för bekvämlighetsurval. Den tryckta enkäten har under 2 veckors tid funnits i StiLs reception och i samband med diskärenden har personalen frågat kunder om de vill fylla i enkäten i syfte att förbättra upplevelsen. För att sprida enkäten via digitala kanaler har följande metoder använts: • Publicering via StiLs Facebook. • Publicering via StiLs hemsida http://www.mittlivsstil.se. • Utplacering av så kallade bordspratare, totalt 30 stycken i lokaler vid LTU (se Bilaga 2: Bordspratare). Genom att publicera enkäten via StiLs digitala kommunikationskanaler kommer i första hand medlemmar att exponeras för den, och det är därmed delar av den population som undersöks. För att ytterligare öka svarsfrekvensen har en månads guldkort lottats ut till en respondent då dessa anger adressen i enkäten. En nackdel med detta kan dock vara att känslan av anonymitet minskar, vilket kan leda till att respondenter inte uttrycker sin egentliga åsikt. 3.2 Observationsstudie För att komplettera enkätundersökningen har två direkta observationer genomförts, se Bilaga 3: Observationer. Att observera är en utmärkt metod för att samla in kvalitativ data, 5 men även lämplig för att studera beteende förenade med särskilda aktiviteter (Dahmström, 1991). För detta projekt ses observationen som en metod för att styrka och validera den kvalitativa datan som lämnats i kommentarer från enkätundersökningen, men förhoppningen har också varit att ny information kan samlas in, till exempel sådant som deltagare väljer att inte nämna på grund av prestigebias och känslan av minskad anonymitet som finns i enkätundersökningar. Följande observationer genomfördes: 1. Under en veckodag vid öppningsdags var vikter och hantlar i ordning. Alla viktskivor och hantlar ställdes i ordning kvällen innan. Syftet var att undersöka när och varför ordningen blir sämre. 2. Under samma veckodag fyra timmar senare, var vikter och hantlar inte i ordning. Viktskivor och hantlar har inte ställts i ordning. Det bör sägas att syftet med att göra två observationer är att jämföra kundbeteendet mellan observation ett och två. Observationerna genomfördes diskret, genom att att observatörerna själva tränade under tiden. 3.3 Fokusgrupp Som en ytterligare metod för att komplettera enkätundersökningen och observationerna har en fokusgrupp ansetts vara lämplig. En fokusgrupp bör bestå av sju till tolv personer med någon liknande bakgrund som tillsammans kan generera information som annars kan vara svår att få (Dutka, 1993). Den bakgrund som förenar fokusgruppen i detta fall är erfarenheten av att träna på StiLs gymanläggning, och de huvudsakliga syftena med fokusgruppen har varit att: 1. Låta deltagarna rangordna koncept till en conjoint-analys. 2. Låta deltagarna ge input till en VOCT, voice of the customer table. 3. Låta deltagarna brainstorma hur StiL kan arbeta för hållbar utveckling. Två moderatorer ansvarade för fokusgruppen, och sju deltagare var delaktiga; fyra män och tre kvinnor. Vardera deltagare hade minst 2 års tid av medlemskap på StiL. Fokusgruppen hölls semistrukturerad för att ställa ett par på förhand bestämda frågor, men ändå hålla diskussionen öppen för att få in nya åsikter. Mallen för hur fokusgruppen gick tillväga kan ses i Bilaga 4: Mall fokusgrupp. 3.4 Conjoint-analys En conjoint-analys är ett verktyg som genom faktorförsök används för att undersöka vilka produktegenskaper som motsvarar kundens förväntningar (Gustafsson, 1999). Genom faktorförsök kombineras olika egenskaper, vilket resulterar i olika produktkoncept som kan utvärderas av kund. En möjlig källa till de produktegenskaper som conjoint-analysen avser att undersöka är de åsikter som uppkommer under fokusgruppen. Istället väljer vi att utgå ifrån de svar vi fått från enkätundersökningen, eftersom detta ger möjlighet att ta del av många fler röster än genom en mindre fokusgrupp (163 svar angående produktegenskaper, jämfört med de 7 personer närvarande under fokusgruppen). En annan fördel är att man då kan sammanslå fokusgruppen med conjoint-analysen, vilket sparar tid. Efter insamlad data från enkätundersökningen grupperades öppna svar enligt ett antal kundönskemål. Dessa kundönskemål översattes till ett antal produktegenskaper genom en brainstorm, se Bilaga 5:1 Protokoll brainstorm. Produktegenskaperna är sammanställda enligt Tabell 3.1 nedan. 6 Tabell 3.1: Kundönskemål övversatta till produktegenskaper Kundönskemål Markering för utrustning Produktegenskaper Färgkodning (viktskivor) Färgmarkering (hantlar) Textmarkering Förbättrad ordningskultur Visuella informationstavlor Höjd medlemsavgift Straffavgift/böter Informativa tavlor Personalen informerar Av Tabell 3.1 framgår att det finns 2 produktegenskaper med sina respektive nivåer. Dessa två produktegenskaper delas in i 4 stycken genom att stycka vardera i två delar. Markering av utrustning delas in i hantlar och fria viktskivor och förbättrad organisationskultur delas in i information och åtgärder. Dessa har utvecklats till olika koncept som har sammanställts med bilder och presenteras i sin helhet i Bilaga 5:2 Konceptkort. Ett typexempel på hur ett koncept kan se ut visas i Figur 3.1. Koncept 5 Håll ordning på gymmet! Färgmarkering Information via informativa tavlor och text Färgkodning Straffavgift Figur 3.1: Typexempel av ett koncept 3.4 Kundcentrerad planering Kvalitetshuset är ett verktyg som omvandlar kundens förväntningar till produktegenskaper (Bergman & Klefsjö, 2012). En viktig input till kvalitetshuset är därför kundens röst, vilket kallas voice of the customer table (VOCT). Därför följer en förklaring av hur VOCT har använts, och därefter av kvalitetshuset. 3.4.1 Voice of the customer table Genom fokusgruppen sammanställs kundönskemålen som input till kvalitetshuset, där 7 kundönskemålen samlas in genom VOCT. Syftet är att förstärka eller lyfta fram vad kunderna förväntar sig av produkten eller tjänsten. Arbetsprocessen för VOCT som har använts i projektet kan delas upp i fyra steg: 1. Samla in information från kunden. 2. Utveckla hypoteser om varför kunden vill ha produkten eller tjänsten. 3. Fastställ en kravlista. 4. Analysera samspel mellan olika krav. Steg 1 innebär en sammanställning av vad kunderna har sagt - detta kan ses som uttalade behov. Det är dock också viktigt att fundera på outtalade behov för att ta med de grundläggande förväntningarna hos kunden. I steg 2 har behoven strukturerats enligt uttalade (U) och outtalade (O) i en tabell. Därefter sammanställs data för vem, vad, var, när, varför och hur deltagaren (kunden) i fokusgruppen använder vara eller tjänst. Detta ger underlag för att omformulera kundens behov. Tabell 3.1 visar hur detta har gjorts. Tabell 3.2: Voice of the customer table (VOCT) KundKundID egenskaper behov Användning Vem Vad Var När Varför Hur U/O Data U/O Data U/O Data U/O Data U/O Data U/O Data Omformulerat behov Steg 3 har använts för att definiera en kravlista. Kravlistan kan benämnas customer voice table (CVT). CVT behöver inte vara nödvändigt då VOTC på egen hand visar samma sak eftersom CVT:n sammanfattar kategorierna och de omformulerade behoven. Slutligen har syftet med steg 4 varit att analysera och reflektera över resultatet, samt sammanställa de viktigaste kundönskemålen. Dessa kundönskemål ligger till grund för kvalitetshuset. VOCT kan ses i sin helhet i Bilaga 6: VOCT. 3.4.2 Kvalitetshuset Kundönskemålen från fokusgruppen omvandlas här till produktegenskaper med kvalitetshuset. Kvalitetshuset kombinerar olika faktorer; några av dessa är kundönskemål, produktegenskaper och konkurrenternas egenskaper (Gustafsson, 1994). Det viktigaste i detta verktyg är kundönskemålen, och låg kvalitet på ingående data ger ett sämre resultat. Därför är det centralt att kundönskemålen kommer från väl genomförd input, dvs. att VOCT genomförd på ett sådant sätt att de är fruktbara för kvalitetshuset. Figur 3.2 nedan visar de delar som kvalitetshuset innehåller enligt Gustafsson (1994). Som hjälpmedel till att fylla i kvalitetshuset hämtades en mall från Schrodingersghost.com (2014), se Bilaga 7: Kvalitetshuset. 8 Sambandsmatris Konkurrentjämförelse på kundönskemålen Kundviktning Kundönskemål Korrelationsmatris Produkegenskaper Målvärden Konkurrentjämförelse på produktegenskaper Figur 3.2: Exempel på kvalitetshus (Gustafsson, p.27, 1994) Som synes innefattar kvalitetshuset bland annat en konkurrentjämförelse. Denna görs genom projektgruppens tidigare erfarenheter från andra gym. 3.5 Kreativitet som medel för hållbar utveckling För att utveckla koncept och idéer till förbättring gällande hållbar utveckling användes en kreativitetsövning i anslutning med fokusgruppen. Den kanske mest kända och mest praktiserade metoden är förmodligen brainstorming. Det finns dock flera andra verktyg att överväga innan man väljer kreativitetsverktyg; exempel är dreamscape, stepping stones och manipulering av verb (Plesk, 1997). Dock ansågs brainstorming vara det verktyg som är mest lämpligt under fokusgruppen. Genom att låta deltagarna brainstorma hur StiL, eller branschen i ett större perspektiv, kan arbeta hållbart, var förhoppningen att generera lösningar som projektgruppen inte själva hade funderat på. Vi har även på egen hand brainstormat kring ett hållbarare StiL. Protokollet för det återfinns i Bilaga 8: Kreativitet för ett hållbart StiL. 9 4. Resultat och analys I detta kapitel kommer resultaten av de olika undersökningsmetoderna att presenteras, vilket är enkätundersökningen, observationer, fokusgrupp med mera. Det empiriska underlaget och analysen ligger till grund för rekommendationerna i nästa kapitel. 4.1 Enkätundersökning Av StiLs population om 5 000 medlemmar har 206 stycken, ca 4,1 procent, deltagit i enkätundersökningen. Antalet respondenter understiger 5 procent som är en riktlinje för ett säkert statistiskt underlag enligt Dahmström (1991), men då deltagandet om 4,1 procent ligger nära gränsen anses inte detta underminera resultatets betydelse. Här presenteras resultatet från enkäten. Notera att för vissa figurer studeras andel istället för antal, vilket beror på att det i vissa fall är en skev population som gör jämförelsen svår att framställa. I Tabell 4.1 presenteras kombinationer av variabler som har ställts mot varandra. För fullständiga resultat inklusive figurer presenteras en sammanställning i Bilaga 9: Enkätundersökning. Tabell 4.1: Variabler som har ställts mot varandra i enkätundersökningen Betydelse av ordning Aktuell ordning Markering Andras attityder F H R K F H R K F H R K Kön 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Ålder 0 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 0 0 Medlemstid 0 1 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 Träningsfrekvens 0 1 1 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 F = Fria viktskivor R = Rehab H = Hantlar K= Kabeldrag Tabellen visar exempel på möjliga kombinationer av variabler som kan ställas mot varandra, exempelvis att den aktuella ordningen för fria viktskivor kan ställas mot medlemstiden. En etta innebär att ett intressant samband har funnits, samt att detta tas upp i avsnittet. En nolla innebär att vi inte har funnit något tydligt samband mellan variablerna och detta tas därför inte upp. 4.1.1 Respondenternas profil I följande avsnitt presenteras fördelningen av respondenterna med avseende på kön, sysselsättning, ålder, aktiviteter, träningsfrekvens samt hur länge de har varit medlem. Fördelningen av kön visas i Figur 4.1. 10 Könsfördelning 120 100 Antal 80 60 40 20 0 Kvinnor Män Figur 4.1: Könsfördelning, fler kvinnor än män Av resultatet framgår att 111 av de svarande är kvinnor och 95 män, dvs. en fördelning enligt 54% kvinnor respektive 46% män. Eftersom den totala populationen av totalt 5 000 medlemmar består av 47,3% kvinnor och 52,7% män finns en viss snedfördelning av respondenterna i enkäten. Spekulationer till vad detta kan bero på lämnas därhän. Sysselsättningen kan ses i Figur 4.2. Sysselsättning 180 160 140 Antal 120 100 80 60 40 20 0 Anställd på Luleå tekniska universitet Inget ovanstående Studerande Studerande, Anställd på Luleå tekniska universitet Ej svar Figur 4.2: Sysselsättning, en betydande andel studenter Som figuren visar är närmare 160 stycken av de svarande studenter, och ett 20-tal är även anställda vid LTU. Tillsammans utgör grupperna student, anställd samt både student och anställd ca 80% av respondenterna i undersökningen. Åldersfördelningen av deltagarna i enkäten framgår i Figur 4.3. 11 Åldersfördelning 40 35 30 Antal 25 20 Total 15 10 5 0 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 Ej svar Figur 4.3: Åldersfördelning, medelålder 26 år Störst andel av respondenterna befinner sig i 20-årsåldern, med en genomsnittlig ålder av 26 år. Den yngsta personen i undersökningen var 17 år, och de tre äldsta 60 år. Inom fördelningen finns ett stort åldersspann representerat, vilket bedöms som bra då erfarenheter och upplevelser kan antas variera med åldern. Enkäten har också undersökt hur länge respondenterna har varit medlemmar, vilket framgår i Figur 4.4. Medlemstid 70 60 Antal 50 40 30 20 10 0 Mindre än 1 år 1-2 år 3-4 år 5-6 år Fler än 6 år Ej svar Figur 4.4: Medlemstid på StiL, störst andel 0-4 år Som kan ses har de svarande i huvudsak varit medlemmar 0-4 år, vilket inte är förvånande eftersom de flesta som besvarat enkäten är studerande vid LTU. Även träningsfrekvensen per vecka (oavsett vilken aktivitet som utövas) har undersökts, vilket illustreras i Figur 4.5. 12 Träningsfrekvens 120 100 Antal 80 60 40 20 0 Mindre än 1 gång per 1-3 gånger per månad månad 1 gång per vecka 2-3 gånger per vecka Minst 4 gånger per vecka Figur 4.5: Träningsfrekvens på StiL per vecka En majoritet av de svarande har uppgett att de tränar minst 4 gånger per vecka. Därefter uppges en träningsfrekvens om 2-3 gånger per vecka vara vanligast. Tillsammans står de två grupperna för närmare 90% av respondenternas träningsfrekvens. För att inte endast studera hur frekvent kunderna tränar på StiL, utan även hur frekvent aktiviteterna utövas, så har aktiviteter ställts mot respektive träningsfrekvens per månad. Resultatet visas i Figur 4.6 nedan. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fler än 12 gånger 5-12 gånger 1-4 gånger he ns ve rk sa m io Ö vr ig se kt on di K t ng ni tio Si m g ns av de ln in G ym t et sp or Ra ck Bo lls po r te n le K am ps po rts a pp trä ni G ru r Ingen gång ng Antal Aktiviteter och träningsfrekvens per månad Figur 4.6: Aktivitet vägt mot träningsfrekvensen per månad Eftersom gymanläggningen är den primära aktiviteten som undersöks i rapporten är det i första hand detta som förklaras. Av figuren framgår det att närmare 100 av de 206 respondenterna använder gymmet fler än 12 gånger per månad, medan bara cirka 10 personer (eller 5%) inte besöker gymmet alls. Resultatet pekar därför mot att en stor andel av deltagarna i enkäten är vana gymbesökare. Notera att med “övrig sektionsverksamhet” menas aktiviteter som anordnas av LTU och sektioner tillsammans med StiL. 4.1.2 Ordning Följande avsnitt presenterar resultatet för de svarandes uppfattning om ordningen på gymmet. Detta har uppmätts dels genom att fråga allmänt hur viktig ordningen är, men även mer specifikt för respektive utrustning om hur ordningen upplevs. Fördelningen för huruvida ordningen på gymmet är viktig kan ses i Figur 4.6 nedan. 13 Ordningens betydelse 90 80 70 Antal 60 50 40 30 20 10 0 Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls vet ej Figur 4.7: För mig är ordningen på gymmet viktig Figuren indikerar att StiLs medlemmar anser att det är viktigt med ordningen på gymmet. Totalt instämmer nästan hälften (45%) helt angående att ordningens betydelse är viktig; om hänsyn även tas till de som tycker att det stämmer ganska bra med en tydlig ordning så tycker 85% att det är viktigt. Samma resultat visar sig oavsett medlemmarnas ålder, träningsfrekvens, medlemstid och kön. Således kan det konstateras att ordningen är viktig för att leverera hög tjänstekvalitet. Vid en sammanställning över vad de svarande tycker om ordningen rörande fria vikter, hantlar, kabeldrag och rehab visar det sig att resultatet varierar. Utfallet visas i Figur 4.8. Aktuell ordning är god 60 50 Antal 40 Fria viktskivor 30 Hantlar 20 Rehab Kabeldrag 10 0 Stämmer helt Stämmer bra Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer ganska bra delvis någon mån inte alls Vet ej Ej svar Figur 4.8: Den upplevda ordningen på gymmet Uppfattningen skiljer sig något mellan respektive utrustning. Exempelvis anser respondenterna i högre utsträckning att ordningen bland rehabutrustning är bättre än för de fria vikterna. Särskilt anmärkningsvärt är att alternativet stämmer inte alls får högst genomslag för hantlar och fria viktskivor. För att närmare förstå samband för hur respondenterna tycker om ordningen, har ordningen för vardera utrustning jämförts mot kön, ålder, medlemstid och träningsfrekvens. Förhoppningen har här varit att finna bakomliggande orsaker som inte direkt kan hittas om 14 vi endast studerar en variabel i taget. Exempelvis skulle det kunna visa sig att det finns ett samband mellan att de som tränar ofta också upplever ett större problem med ordningen för hantlar. Nedan återges det viktigaste från detta, och figurer återfinns i Bilaga 9:2 Ordning - kön till Bilaga 9:5 Ordning - träningsfrekvens. Kön Överlag är resultatet för ordningen relativt homogent, och män och kvinnor har en förhållandevis likvärdig uppfattning om ordningen varför detta inte analyseras närmare. Vad som dock till viss mån sticker ut i resultatet är att kvinnor i högre utsträckning svarar vet ej vad gäller fria viktskivor, hantlar och kabeldrag och män svarar vet ej vad gäller rehab. Avvikelsen anses dock vara för liten för att det ska gå att dra några egentliga slutsatser och tas därför inte upp vidare här. Figurerna presenteras i Bilaga 9:2 Ordning - kön. Ålder Vad gäller ålder och ordning syns inte heller här funnit något klart samband. Det finns vissa indikationer på att äldre åldersgrupper i högre utsträckning inte vet/saknar uppfattning om ordningen; se Bilaga 9:3 Ordning - ålder. Medlemstid Det råder relativt stor variation för hur medlemstiden påverkar uppfattningen om gymmets ordning. Det är dock endast ett svarsalternativ som ser ut att ha en mer systematisk bakomliggande anledning och det är hur respondener svarar vet ej, se Figur 4.9. Antal "vet ej" /andel tränade år Svar "vet ej" angående gymmets ordning (reglerat med avseende på svarsfördelning av medlemstid) 180 160 140 120 Kabeldrag 100 Rehab 80 Hantlar 60 Fria viktskivor 40 20 0 Mindre än 1 år 1-2 år 3-4 år 5-6 år Fler än 6 år Figur 4.9: Hur medlemstiden påverkar medlemmens uppfattning om ordningen Det ser ut som att för en del tar det ungefär ett år innan man har bildat sig en uppfattning om ordningen på gymmet. Det gäller främst för fria viktskivor där det inte finns några svarande som har tränat 5 år eller mer som har svarat vet ej, något som indikerar att medlemstiden hjälper till att bilda sig en uppfattning om ordningen. För rehab och hantlar är svarsalternativet vet ej likvärdigt oavsett medlemstid medan för kabeldrag så finns det en tendens att längre medlemstid ger en tydligare uppfattning om ordningen (färre vet ej svar). Fullständigt resultat finns i Bilaga 9:4 Ordning - medlemstid. Träningsfrekvens Figur 4.10 och Figur 4.11 nedan illustrerar huruvida de som tränar ofta anser att ordningen av hantlar och fria viktskivor är sämre än de som tränar mer sällan. Det är möjligt att de som tränar oftare har ett större behov av en tydligare och bättre ordning än de som inte tränar så 15 ofta och därför i större utsträckning inte tycker att ordningen är bra. Bra ordning fria viktskivor - träningsfrekvens gym 100% 90% 80% Andel 70% 60% Fler än 12 gånger 50% 5-12 gånger 40% 1-4 gånger 30% Ingen gång 20% 10% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer Stämmer delvis Stämmer i ganska bra någon mån Stämmer inte alls Figur 4.10: Hur ordningen upplevs med avseende på hantlar fördelat mellan olika träningsfrekvenser Bra ordning hantlar - träningsfrekvens gym 100% 90% 80% Andel 70% 60% Fler än 12 gånger 50% 5-12 gånger 40% 1-4 gånger 30% Ingen gång 20% 10% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer Stämmer delvis Stämmer i ganska bra någon mån Stämmer inte alls Figur 4.11: Hur ordningen upplevs med avseende på fria viktskivor fördelat mellan olika träningsfrekvenser Studeras i stället rehabavdelningen och kabeldragen så är det svårare att dra någon slutsats om hur träningsfrekvensen på påverkar uppfattningen av ordningen, varför dessa inte är med - se resultat i Bilaga 9:5 Ordning - träningsfrekvens. 16 4.1.3 Markering Sammanställningen av svaren angående aktuell markering presenteras i Figur 4.12. Aktuell markering är god 50 45 40 Antal 35 30 Fria viktskivor 25 Hantlar 20 Rehab 15 Kabeldrag 10 5 0 Stämmer helt Stämmer bra Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer ganska bra delvis någon mån inte alls Vet ej Ej svar Figur 4.12: Markeringen av följande är god Fördelningen i Figur 4.12 liknar den fördelning som finns för svaren kring ordningen presenterade i Figur 4.8: Den upplevda ordningen på gymmet. Figur 4.8. Det ser ut att vara en uppdelning där den svarande antingen tycker markeringen är god eller inte god - få svarar något mellanting. Vad som också överensstämmer med Figur 4.8 är att fler har en sämre uppfattning (vet ej) kring markeringen av rehab och kabeldrag; samma resultat gällde för uppfattningen av ordningen i Figur 4.8. På motsvarande vis som för ordningen kommer vi nu att studera fler än en variabel för att upptäcka nya samband som annars riskerar att missas. Kön Det enda område som ser ut att ha en påverkan av kön är hantlar. Svarsresultatet presenteras i Figur 4.13. Markeringen är bra för hantlar - kön 100% 90% 80% Andel 70% 60% 50% Man 40% Kvinna 30% 20% 10% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Figur 4.13: Markeringen av hantlar med avseende på kön Av Figur 4.13 framgår att för de flesta svarsalternativ är fördelningen av män och kvinnor relativt jämn med något fler kvinnor som svarat. Det är logiskt med tanke på att fler kvinnor har svarat på enkäten, men här syns också att för svarsalternativ stämmer inte alls är 95% 17 män. Det är svårt att veta vad det beror på, varför vi även har gjort observationer för att dra tydligare slutsatser om detta. Vad som kan sägas redan i detta avsnitt är att män generellt lyfter tyngre hantlar än kvinnor. På StiL finns olika ställ för lättare hantlar (1-10kg) och tyngre hantlar (11kg+), där det för tyngre hantlar finns flera uppsättningar av hantlar som exempelvis väger 21-28,5 kg. När beläggningsgraden är hög och många hantlar av 21-28,5 kg används uppstår det många tomma utrymmen längs hantelstället; om markeringen då är bristfällig uppstår förvirring över var hantlar ska läggas tillbaka. För fullständigt resultat, se Bilaga 9:6 Markering - kön. Ålder En sammanställning av de data som ser intressant ut angående markering och ålder presenteras i Figur 4.14. Andel Uppfattningen av markering - ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% >50 41-50 31-40 21-30 Stämmer helt, Stämmer Stämmer helt, Stämmer Stämmer helt, Stämmer Vet ej (Fria viktskivor, bra, Stämmer ganska bra, bra, Stämmer ganska bra, bra, Stämmer ganska bra, hantlar &rehab) Stämmer delvis, Stämmer Stämmer delvis, Stämmer Stämmer delvis, Stämmer i någon mån, Stämmer i någon mån, Stämmer i någon mån, Stämmer inte alls - fria viktskivor inte alls - hantlar inte alls - rehab ≤20 Figur 4.14: Fördelning av svarsalternativ för markering av fria viktskivor och hantlar i relation mot ålder Av Figur 4.14 framgår att de som är i åldern 21-30 år verkar ha en tydligare uppfattning av markeringen för hantlar, fria viktskivor och utrustning än de som är 31 år eller äldre. Det är viktigt att poängtera att de som är äldre och har svarat är väldigt få (de som är 41 år eller äldre utgör endast 8% av urvalet) och det innebär att det främst är de unga (21-30 år) som har en tydlig uppfattning om markering snarare än att de äldre har en dålig uppfattning och i större utsträckning svarar vet ej. Komplett resultat i Bilaga 9:7 Markering - ålder. Medlemstid När svaren av markering ställs mot medlemstiden är det anmärkningsvärda gällande markeringen av fria viktskivor och hantlar, se Figur 4.15. Vad som dock bör poängteras är att svarsalternativen för medlemstid knappast är homogen och att en viss grupp därmed kan de individer som är få och har svart på denna fråga påverka rätt mycket. 18 Andel Uppfattning av markering - medlemstid 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fler än 6 år 5-6 år 3-4 år 1-2 år Stämmer helt, Stämmer bra, Stämmer helt, Stämmer bra, Stämmer ganska bra, Stämmer Stämmer ganska bra, Stämmer delvis, Stämmer i någon mån, delvis, Stämmer i någon mån, Stämmer inte alls - fria Stämmer inte alls - hantlar viktskivor Vet ej (fria viktskivor & hantlar) Mindre än 1 år Figur 4.15: Fördelning av svarsalternativ för markering av fria viktskivor och hantlar i relation mot medlemstid Av Figur 4.15 framgår att de som har varit medlemmar i längre tid i större utsträckning har en uppfattning av markeringen, och tvärtom att de som varit medlemmar kortare tid har sämre uppfattning. Resonemanget är liknande det samband som går att finna i Figur 4.8: Den upplevda ordningen på gymmet där ordningen ställdes mot medlemstiden. En tänkbar förklaring är också att det handlar om ett informationsproblem, där nya medlemmar inte får tydlig nog information om hur ordningen ska vara. För fullständiga figurer, se Bilaga 9.8 Markering - medlemstid. Träningsfrekvens Även för träningsfrekvensen är det endast fria viktskivor och hantlar som såg ut att ge anmärkningsvärda resultat. Dessa har sammanställts i Figur 4.16. Andel Uppfattning av markering - träningsfrekvens 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Minst 4 gånger per vecka 2-3 gånger per vecka 2-3 gåner i veckan 1 gång per vecka 1-3 gånger per månad Stämmer helt, Stämmer Stämmer helt, Stämmer Vet ej (fria viktskivor & bra, Stämmer ganska bra, bra, Stämmer ganska bra, hantlar) Stämmer delvis, Stämmer i Stämmer delvis, Stämmer i någon mån, Stämmer inte någon mån, Stämmer inte alls - fria viktskivor alls - hantlar Mindre än 1 gång per månad Figur 4.16: Fördelning av svarsalternativ för markering av fria viktskivor och hantlar i relation mot träningsfrekvens Figur 4.16 visar att de som tränar oftare har en tydligare uppfattning av hur bra markering av fria viktskivor och hantlar är. Inte ett allt för förvånande resultat då de som tränar oftare förmodligen också får en bättre uppfattning om markeringen. Fler figurer går att finna i Bilaga 9:9 Markering - träningsfrekvens. 19 4.1.4 Attityder Uppfattningen av andras attityder är till stor del splittrad. Resultatet presenteras i Figur 4.17. Andras attityd till att hålla en god ordningen är hög 70 60 Antal 50 Fria viktskivor 40 Hantlar 30 Rehab 20 Kabeldrag 10 0 Stämmer helt Stämmer bra Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer ganska bra delvis någon mån inte alls Vet ej Ej svar Figur 4.17: Upplevelsen av andras attityder till ordningen Svarsalternativet stämmer delvis har fått störst andel av svaren. Skulle alternativen ovan värderas från 1 till 6 där 6 innebär stämmer helt och 1 innebär stämmer inte alls så skulle medelvärdet för dessa bli 2.9 (Fria viktskivor), 2.9 (Hantlar) 3.7 (Rehab) och 3.2 (Kabeldrag). Uppfattningen av andras attityder till ordningen har även ställt mot kön, ålder, medlemstid och träningsfrekvens, men då inget samband har identifierats tas inte detta upp vidare. De figurer som studerats finns presenterade i sin helhet i Bilaga 9:10 Andras attityder är god kön till Bilaga 9:13 Andras attityder är god - träningsfrekvens. 4.1.5 Öppna svar Nedan ges en sammanställning av de öppna svaren. För fullständiga svar, se Bilaga 10: Öppna svar. Fråga 10: Anledningar till att utrustning inte läggs tillbaka på sin utsatta plats Inget svar är identiskt med något annat, men vissa typer av svar förekommer mer än andra. Nedan presenteras Tabell 4.2 med de mest frekvent förekommande orsakerna. 20 Tabell 4.2: Sammanställning över öppna svar till anledningar att vikter inte läggs tillbaka på gymmet Anledning Antal förekommande svar Redan fullt/platsen upptagen 66 Vet inte vart den ska vara 19 Stökigt/dålig ordning 8 Det går inte (gäller bland annat 1-10kg hantlar) 7 Lathet/orkar inte 5 Glömska 4 Någon annan behöver vikten så jag lämnar över den direkt 3 Det finns personer i vägen 2 Av ovanstående kan sägas att den vanligaste anledningen till att utrustning inte läggs tillbaka beror att det redan är fullt. Den näst mest förekommande anledningen är att det inte tydligt nog framgår vart utrustningen ska vara, vilket skulle kunna förklara en del av problematiken från första början. Det som är bra med det är att det förmodligen går att göra någonting åt genom tydligare markering, vilket i sin tur även skulle kunna förbättra förutsättningarna för andra att placera utrustningen rätt. Att det är dålig ordning eller stökigt, den tredje mest förekommande typsvaret, kan vara ett resultat av de andra svaren och exempel på “en ond cirkel,” och närmast bli en norm eller kulturellt beteende. Det gäller även de som inte orkar eller helt enkelt glömmer att lägga tillbaka utrustningen. Fråga 13: Vad som är bra med StiL Av de som svarade på enkäten hade 164 personer någon åsikt om vad som är bra. Svaren är till viss del likartade och har kategoriserats och presenteras i Tabell 4.3. Tabell 4.3: Sammanställning över öppna svar som är bra med StiL Synpunkt Antal förekommande svar Utbud 120 Miljö 61 Bra aktiviteter 35 Position/läge 27 Storlek 27 Layout & tillgänglighet 12 Många svar var av allmän karaktär och inte direkt relaterad till gymmet. Det är spridda åsikter om vad som är bra med gymmet: en del gillar att det finns många maskiner, andra vill se färre av dem. Samma sak gäller t ex hantlar och fria viktskivor. Detta diskuteras mer under nästa fråga. Utöver de områden som fått positivt feedback i enkäten så framkom det även att 32st tyckte att personalen var trevlig. Detta är positiv information som kan vara bra att återkoppla till de anställda. 21 Fråga 14: Vad som kan bli bättre med StiL Totalt 163 personer valde att uttrycka en förbättringsåsikt. Av dessa svar finns det givetvis stor variation och många olika områden har tagits upp, dessa har kategoriserats i två steg och sammanställts grovt i Tabell 4.4. Tabell 4.4: Sammanställning över öppna svar för vad som kan bli bättre med StiL Synpunkt Antal förekommande svar Utrustning 96 Layout & Tillgänglighet 67 Ordning 22 Utbud 19 Miljö 15 Markering 12 Bättre ventilation 9 Bättre hygien 8 Prissättning 6 Personal 5 Av Tabell 4.4 syns att det som är mest önskvärt är bättre utrustning, därefter kommer layout och tillgänglighet. Först på tredje plats kommer ordning. Det finns dock anledning att tro att vissa utelämnar ordning för att det i större utsträckning tas upp enkäten och den svarande kan således tycka att dess åsikt redan har tagits hansyn till. Ett intressant förslag är införandet av straffavgift eller varningar (Bilaga 10:4 Kvalitativ data fullständiga svar vad som kan bli bättre) vid överträdelser, något som även används på andra gym enligt svar från enkätundersökningen. Detta måste isåfall signaleras tydligt och förhoppningsvis är det en åtgärd som får genomslag på kort sikt och även hjälper till att förändra kulturen på längre sikt. Det förutsätter dock att det är tydligt var utrustningen ska befinna sig. Förslaget med straffavgift används som en av egenskapaperna till en conjointanalys, se resultat avsnitt 4.3.1. 4.2 Observationer Observationer gjordes den 12e mars kl 06:00-07:30 med ordning, och samma dag 9:3010:00 då det inte längre var ordning. För längre redogörelse och fler bilder, se Bilaga 3: Observationer. Här återges det viktigaste. 4.2.1 Med ordning Fria viktskivor, hantlar, kabeldrag och rehabutrustning ställdes i ordning kvällen innan. Hur detta gjordes kan ses i Figur 4.18. 22 Figur 4.18: Utrustningen ställd i ordning kvällen innan observation Under observationen lade alla aktiva på gymmet tillbaka vikter och redskap från den plats de tog dem. Således hölls en god ordning i början på dagen, och en hypotetisk anledning till detta är att det är relativt låg eller normal beläggning vid denna tid. Eftersom det finns ett tydligt mönster över var utrustningen ska finnas är det heller inte svårt att hålla ordningen vid lägre beläggning. 4.2.1 Utan ordning När observanterna återvände 9:30 var inte ordningen motsvarande den i Figur 4.18. Särskilt de fria viktskivorna hängde inte i sin tänkta ordning och hur detta såg ut visas i figur 4.19. Figur 4.19: Utrustningen saknar ordning, 9:30 En trolig anledning till att ordningen försämras är den höga beläggningen vissa tider. Då blir 23 det svårare för medlemmarna att lägga tillbaka redskap av flera anledningar. • En första potentiell anledning är att när de populäraste hantlarna, t.ex. 18-21 kg som är 6 par, används samtidigt, och då skapas tom yta längs hantelstället. När det då är dåligt markerat var hantlar skall ställas tillbaka blir det lätt fel och ett första steg till o-ordning har inletts. • Liknande problematik med viktskivorna kan leda till bristande ordning. När ställen för viktskivorna är relativt fulla finns en tydlig struktur och man hänger enkelt tillbaka rätt. Men om många vikter används och ställen är tomma, och den första personen ska hänga tillbaka en viktskiva, då saknas markering och det finns en möjlighet att bristande ordning växer fram. En annan iakttagelse som gjordes efter sorteringen av hantlar och viktskivor var att dessa fick plats på betydligt färre upphängningsanordningar än som finns tillgängliga. Alltså behövs det inte fler platser där det ska vara möjligt att hänga av vikterna. 4.3 Fokusgrupp Följande avsnitt kommer att presentera vad som framkommit ur fokusgruppen vad gäller (1) conjoint-analys, (2) voice of the customer table och (3) hållbar utveckling genom brainstorming. 4.3.1 Conjoint Analysis Oavsett om kundens preferenser studeras genom rangordning eller betygssättning av koncept så har resultatet presenterat i Bilaga 5:3 Resultat conjoint-analys visat att kunden föredrar färgkodning av fria viktskivor framför bilder och visuella instruktioner, samt att en straffavgift föredras framför en höjd medlemsavgift. När det gäller övriga faktorer (information och hantlar) så finns det inget statistiskt underlag från resultatet om att något alternativ var att föredra framför något annat. 4.3.2 Voice of the customer table Utifrån enkät och fokusgrupp har diverse uttalade kundbehov identifierats. Dessa har sammanställts i en voice of the customer table (VOCT) för att sedan omformuleras till kvalitetshuset (QFD). Se resultatet från VOCT i Bilaga 6: VOCT. De omformulerade kundbehoven kan sammanfattas i fyra kategorier: 1. Behöver veta vart man ska ställa tillbaka vikter och redskap 2. Behöver hela viktassistenter 3. Behöver mer utrymme för att utföra att övningar, 4. Behöver mer reskap för att använda vikter och hantlar (bänkar, podium) Dessa behov stämmer bra överens med resultatet från observationen och visar därmed att det finns rum för förbättringar. Tack vare en viss spridning av svar i enkätundersökningen finns det nu underlag för att spekulera i förbättringar med hjälp av verktyg såsom kvalitetshuset. 4.3.3 Hållbar utveckling genom brainstorming I slutet av fokusgruppen fick deltagarna yttra sig fritt och diskutera hur StiL skulle arbeta aktivt med hållbar utveckling. De förslag som som samlades in kunde dock inte kopplas till problemformuleringen, och därför kom dessa förslag inte att inkluderas i någon lösning. 24 Trots det togs många intressanta lösningar för hållbarutveckling upp, och dessa finns presenterade i Bilaga 8: Kreativitet för ett hållbart StiL. 4.4 Kvalitetshuset Resultatet från kvalitetshuset har inte bidragit med någon ny kunskap, utan snarare stärkt resonemanget gällande ordningen på gymmet. I Bilaga 7: Kvalitetshuset utvecklas tolkningen av resultatet ytterligare, och det framkommer t.ex. att kopplingen är stor mellan ordning bland hantlarna och markeringarna på gymmet. Kvalitetshuset gav visserligen en ny indikation att StiL inte har samma ordning som Gymmet (Tuna), men eftersom konkurrentjämförelsen bara är gjord mot ett företag är det svårt att dra några långtgående slutsatser. En av egenskaperna som hade näst högst relativ vikt (18%) var markeringarna på gymmet, medan den en egenskap eller specifikation med högsta relativ vikt var faktorn medlemmarna med 28%. Det är rimligt att många medlemmar bidrar till att det blir trångt och rörigt, men att minska antalet medlemmar är inget man vill göra då organisationen är beroende av dessa medlemmar intäkter. Därför är det viktigare att genomföra andra åtgärder som att öka ordning och trivsel bland medlemmarna, varför markeringarna på gymmet är en egenskap som tagits i beaktning för förbättringsförslag. Med att införa en strategi liknande 5S i form av bildliga beskrivningar samt färgmarkering kommer detta kunna hjälpa till med att förbättra dessa egenskaper som brister i dagsläget på anläggningen. 25 5. Slutsatser och rekommendationer I detta avsnitt kommer slutsatser att dras och rekommendationer att lämnas. Detta görs utifrån det resultat och den analys som genomfördes i föregående avsnitt. Rekommendationerna kommer att besvara den frågeställningen som presenterades i rapportens inledning. 5.1 Enkätundersökning Av de 206 respondenterna har vi fått fram viktiga åsikter från StiLs kunder; dels som statistiskt underlag men även öppna (kvalitativa) svar. Det statistiska underlaget pekar mot att medlemmar av StiL anser att ordningen är viktig, och att det existerar upplevda problem vad gäller ordningen - särskilt bland fria viktskivor och hantlar. Det finns också statistiska samband som pekar mot att medlemmar som inte har varit medlemmar länge eller tränar mindre frekvent också i större utsträckning saknar uppfattning om ordningen och markeringen, vilket inte går att finna i samma utsträckning för de respondenter som varit medlemmar längre eller tränar mer frekvent. En möjlig förklaring är att informationen om ordning och markering på gymmet inte når fram till nya medlemmar, medan de som varit medlemmar längre lär sig detta med tiden. Det kan även handla om bristande respekt eller en typ av kultur bland nyare medlemmar, vilket också skulle kunna vara en del av ett informationsproblem från personalens sida. Utifrån de öppna svaren bekräftas också delar av det statistiska underlaget, bland annat genom olika anledningar till varför utrustningen inte läggs tillbaka. Den vanligaste orsaken är att det redan hänger fel, och det uppstår därmed en ond cirkel som går ut över både medlemmar och personal. Därmed blir det också än mer relevant att förstå grundproblematiken till varför avsaknad av ordning uppkommer från första början. Tre centrala behov som lyfts fram är: 1. Tydligare markering. 2. Ställ som gör att hantlarna får plats. 3. Behov av förändrad kultur/normer för ordningen. De två första punkterna är relaterade till standardisering, vilket bland annat återfinns i 5S. Detta bör kunna genomföras på kort sikt. Den tredje punkten kan vara mer svårföränderlig och kräver mer tid. 5.2 Observationer Den tydligaste slutsatsen som kan dras är att när beläggningsgraden är låg/normal kan ordningen av utrustning bibehållas, men vid tilltagande beläggningsgrad under dagen försvinner också ordningen. En förklaring som ligger nära till hands i kombination med bristande respekt för ordningen är att StiLs medlemsbas har växt snabbare under åren än tillgänglig yta och utrustning, vilket gör att det uppstår köer och väntan under vissa tider; då är det vanligare att utrustningen läggs tillbaka där det är närmast snarare än på rätt plats, vilket också styrks av de statistiska och öppna svaren i enkätundersökningen. Det finns också fler upphängningsställen av fria vikter än vad som behövs, vilket innebär att problematiken med bristande ordning inte uppstå som följd av att det finns för få upphängningar. 26 5.3 Fokusgrupp Från fokusgruppen framkom intressanta resultat. Här följer de viktigaste slutsatserna. 5.3.1 Conjoint analysis Utifrån resultatet av den conjoint-analys som utfördes lyftes följande rekommendationer fram: Färgkodning bör göras för de fria viktskivorna samt införa straffavgift. Straffavgiften fastställs i sin tur av impulsiva stickprov där en informering alternativ signalering till medlemmarna har gjorts innan. För att stickprov med dess eventuella påföljande straffavgift ska kunna vara möjligt behövs det följaktligen även bättre markeringar bland hantlarna. Därför inkluderas detta som en av rekommendationerna. Resultatet kan relateras till 5S vad gäller att sortera, systematisera, städa, standardisera och sköta om. För att förändra kulturen på sikt krävs det en annan systematik än den som finns idag, vilket kan stödjas av bland annat verktyg som 5S. 5.3.2 Voice of the customer table VOCT har resulterat i flera omformulerade behov, varavfyra stycken som var mest återkommande lyfts fram. En av slutsatserna är att det behövs tydligare markeringar, ett mer konkret förslag på detta gavs i conjoint-analysen ovan. Man behöver också se över layouten och beläggningen bland maskinerna. Dessa påståenden har varit återkommande i enkäten och fokusgruppen och ses därför nödvändiga att se över. Att förbättra layouten så att det blir lättare att röra sig och utföra sin träning skulle då leda till högre kundnöjdhet samt bättre förutsättningar för att hålla ordning. 5.3.3 Hållbar utveckling Rörande hållbarhet inom StiLs verksamhet idag så finns det en hel del som organisationen har möjlighet att jobba på. När det gäller det förbättringsförslag om ordningen av hantlar och fria viktskivor har vi dock inte kommit fram till något användbart med koppling till hållbar utveckling. Det kan dock nämnas något om att ergonomin för personalen inte är den bästa, när de måste ställa i ordning vikter och utrustning efter medlemmar. Genom att lösa problemet kan StiL bli mer ergonomiskt för personalen, vilket naturligtvis är bra. Straffavgifter har lyfts fram som en möjlig åtgärd, vilket kan ge psykosociala effekter om personalen måste gå runt och “kontrollera” medlemmar. Vi menar dock att en tillräcklig information om att en straffavgift finns, i det stora hela bör vara tillräckligt avskräckande. Det är naturligtvis inte tänkt att personalen som ägna stora delar av sin arbetsdag till att kontrollera medlemmar. 5.4 Kvalitetshuset Som conjoint-analysen och VOCT föreslår behövs det bättre markeringar bland hantlar och viktskivor. Kvalitetshuset visar att det finns ett starkt samband och relativ vikt mellan markeringar och ordningen. Slutsatsen här blir därför att kvalitetshuset stödjer de åtgärder som framkommer från conjoint-analysen och VOCT. 27 5.5 Rekommendationer I inledningen togs följande frågeställning upp: • Hur kan ordningen ordning av fria viktskivor, hantlar, kabeldrag och rehabutrustning inom StiLs gymanläggning förbättras? Utifrån det empiriska underlaget samt de analyser och slutsatser som genomförts lämnar vi följande 5 rekommendationer: 1. Färgmarkering för upphängning av fria viktskivor. 2. Förtydliga markering för hantlar, textbaserad med antalet kilon exempelvis. 3. Inför straffavgift eller varningar för medlemmar som inte upprätthåller ordningen. a. Till en början kan “stickprov” av personalen användas, istället för städronder. b. Signalera tydligt att stickprov görs. 4. Vidare undersökning av layouten. 5. Informera alla medlemmar att ny discplin gäller. a. Vid ingången till gymmet, t ex med skyltar. b. Visuella signaler på platser i gymmet. Punkt 1, 2 och 4 har stöd av materialet insamlat via enkäten. Den första punkten har även stöd i conjoint-analysen som genomfördes under fokusgruppen. Punkt 3 har getts stöd i de öppna svaren i enkäten, och även den har visat sig vara en aktiv faktor i conjoint-analysen tillsammans med punkt 1. Den sista punkten är en konsekvens av de andra punkterna; det är viktigt att StiL tydligt visar vilka regler som gäller. Här kan man dels använda informationsskyltar vid ingången till gymavdelningen, men även skriva in det i användarkontraktet som nya medlemmar tar till sig. Att införa straffavgift kan vidare diskuteras om det i slutändan är värt att införa, därför gäller det att ha klart för sig om det är ordningen i gymmet som är viktigare eller att personalen i sin tur eventuellt kommer upplevas mindre trevlig på grund av sina kontroller i form av stickprov de kommer behöva genomföra och på så vis får gymmets atmosfär en eventuell försämring jämfört med tidigare. Om en återkoppling till 5S görs här är nog de två sista stegen Standardisering och att sköta om extra viktigt. Att få till en bra standardisering efter införandet av det nya tänket är av stor betydelse för att det här ska funka bra men också som tidigare tagits upp att det man genomför även håller i praktiken. Vid en första anblick kan “straffavgift” även verka som ett hårt tilltag. Tanken är dock att åtgärden successivt ska förvinna när kulturen förändras till det bättre. I dagsläget kostar det 50 kr och en prick att inte avboka sitt pass i rätt tid - något vi tror fungerar avskräckande och som leder till att medlemmarna blir mer noggranna med sina bokningar. Genom att informera medlemmarna om att det nu finns en avgift om man inte håller ordning efter sig kan vara avskräckande nog, men vi föreslår också att personalen ibland tar en runda runt om i gymmet för att se till att ordningen eftersköts. 28 6. Diskussion I följande kapitel diskuteras konsekvenser av rekommendationerna samt reliabilitet och validitet med avseende på enkäten, observationerna, fokusgruppen och kvalitetshuset. 6.1 Förväntningar av rekommendationerna Vid inledande diskussioner lyfte StiLs personal fram kulturen som en viktig del till varför ordning inte upprätthålls. Det resultat vi kommit fram till pekar mot att så till viss del är fallet, men åsikterna från medlemmarna är även att StiL kan göra mer på plats. Med det menas att om StiL aktivt arbetar med de rekommendationer vi lämnar kan kulturen förändras på längre sikt och bra ordning bli en naturlig del av StiL. De mest centrala åtgärderna, som att färgmarkera upphängningen av fria viktskivor, förtydliga markeringen av hantlar med text samt sätta upp information vid ingången till gymmet, är åtgärder som kan realiseras med små ekonomiska medel på relativt kort sikt. Eftersom rekommendationerna är väl förankrade hos medlemmarna samt kostnadseffektiva att genomföra, är den slutliga förväntningen att åtgärderna kan förbättra ordningen på StiLs gym och höja kvalitetsupplevelsen bland medlemmar och personal. 6.2 Reliabilitet Hög reliabilitet uppnås genom en hög precision av mätinstrument, och i denna undersökning gäller det observationer, enkäter och conjoint analysis. Enkäter Det är inte ovanligt att frågor uppfattas olika av olika personer, det kan i sin tur givetvis påverka svaren. Enkäterna har i möjligaste mån utformats för att de inte ska misstolkas och på så sätt ska så hög reliabilitet som möjligt uppnås. Både StiLs personal och flera övriga grupper som också läser kursen har kritiskt granskat enkäten innan utskick. Det är också möjligt att respondenternas fokus på ordningens betydelse i de öppna svaren kan ha influerats av enkätens utformning, det vill säga att man spontant nämner ordningsfrågor eftersom enkäten är fokuserad på detta. Fokusgrupper Även om brainstorming kring hållbar utveckling ledde till ett antal intressanta ideer, är det möjligt att andra kreativitetsövningar hade lett till ett större uppslag av koncept. För att bättre froda kreativiteten i gruppen hade moderatorerna därför kunnat föreslå andra metoder, till exempel verbmanipulation, och/eller skapat ett diskussionsunderlag för fokusgruppen att utgå ifrån.Observationer Även om observanterna försökte vara en naturlig del av gymmet finns det en viss risk att utövare kände sig iaktagna och inte betedde sig som de brukar göra. Risken bedöms dock som låg, med tanke på ansträngningarna som gjordes för att unvika detta. Observationer Även om observanterna försökte vara en naturlig del av gymmet finns det en viss risk att utövare kände sig iaktagna och inte betedde sig som de brukar göra. Risken bedöms dock som låg, med tanke på ansträngningarna som gjordes för att unvika detta. Ett annat problem som dock ska nämnas är att observanterna inte var närvarande vid det första tillfälle vikterna lades på fel plats. I ett sådant scenario hade observanterna haft 29 möjlighet att fråga personen varför vikten eller utrustningen ställdes tillbaka på fel plats. Conjoint-Analysis Vid analysen delades fokusgruppens åsikter in i de två kategorierna rangodning och betygsättningå. Vid rangordning bads respondenten rangordna koncepten från 1 (bästa koncept) till 8 (sämsta koncept). Vid betygssättningen betygsattes koncepten med betyg 1 (sämst) till 10 (bäst). Oavsett om rangordningen eller betygssättningen alyserades erhölls samma resultat. Detta samband stärker resultatet av analysen. Dock kan det nämnas att vi önskat kunna använda oss av flera replikat för att få ännu högre realibilitet. 6.3 Validitet En hög validitet innebär att det som avses mätas också är det som mäts, något som givetvis är mycket viktigt. Studenter Det framgår av svarsresultaten att studenter utgör en större del av svarsresultaten, detta kan först tyckas vara snedvridet. Dock måste beaktas att populationen inte har en homogen åldersfördelning på grund av StiLs position och målgrupp - därmed kan urvalet anses representerbart för populationen. Ålder Av svarsresultaten framgår också att åldersfördelningen är relativt heterogen med en betoning på åldrarna 18-25, och även detta skulle kunna förklaras av StiLs position och områdespopulation som till stor del består av studenter i de åldrar som svarsresultaten visar. Könsfördelning En könsfördelning med 54% kvinnor och 46% män i enkätundersökningen kan jämföras med den totala populationen (52,7% män och 47,3,% kvinnor). Det är således ett något skevt urval men det anses inte påverka resulatet i nämndvärd utsträckning. VOCT Det uppkom en missuppfattning om hur man skulle dokumentera kundbehoven i VOCT. Syftet är att dokumentera ordagrant vad kunden sa, vi har istället försökt kategorisera kundbehoven för en tydligare struktur. Det kan bli därför bli svårt att följa hur vi har kommit fram till de omformulerade kundbehoven. Men vi anser att vi har ändå har kommit fram till bra omformulerade kundbehov som man kan ta ställning till. 30 7. Referenser Dahmström, K. (1996). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur. Dutka, A. (1993). AMA handbook for customer satisfaction. Lincolnwood, Ill: NTC Business Books In Association With The American Marketing Association. Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur. Foster, S. T. (2004). Managing quality. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Prentice Hall. Gustafsson, A. (1998). QFD – Vägen till nöjdare kunder i teori och praktik, Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, A. & Gustafsson, N. (2014). Låt kunden vara med och bestämma QFD i praktiken.Kvalitetsmagasinet, 3 (94), pp. 22-24. Hough, R. (2008). 5 s implementation methodology. Management Services, Vol. 52 (2), s.4445. 2p. Hämtad från :http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail?vid=13&sid=2a0263bcb746-4668-a7f9-1a5021137ded%40sessionmgr4005&hid=4104&bdata=JnNpdGU9Z Whvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=buh&AN=33248389 [Tillgänglig: 11 Feb 2014]. Plsek, P. E. 1997. Creativity, innovation, and quality. Milwaukee, Wis.: ASQ Quality Press. Sundström, E. (2009). Tjänster och relaterade begrepp: Innebörd och implikationer för policy. Vinnova. MittLivsStil. 2014. Ett första möte med StiL. Personal intervjuad av samtliga gruppmedlemmar [personlig intervju] Luleå Tekniska Universitet, 2014-02-18. 31 Bilagor Bilaga 1: Frågeformulär enkätundersökning c Hjälp oss att bli bättre! Vi behöver din åsikt! StiL genomför just nu en undersökning tillsammans med fem studenter som läser en kurs om produktutveckling. Syftet är att göra din träning hos oss till en bättre upplevelse. Genom att besvara vårt formulär är du med och tävlar om 1 månads extra guldmedlemskap! Undersökningen vänder sig till dig som redan är medlem på StiL. 1. Jag är: Kvinna Man ☐ ☐ 3. Jag har varit medlem i StiL: Mindre än 1 år 1-2 år 3-4 år 5-6 år Fler än 6 år ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ 2. Jag är (flera alternativ möjliga): Studerande Anställd på Luleå tekniska universitet Inget ovanstående ☐ ☐ ☐ 4. Jag tränar på StiL: Mindre än 1 gång per månad 1-3 gånger per månad 1 gång per vecka 2-3 gånger per vecka Minst 4 gånger per vecka ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ n 4 ge ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ 1- In 6. Uppskattningsvis hur ofta utövar du följande aktiviteter under en vanlig månad: Gruppträning Kampsportsalen Bollsporter Racketsporter (Squash, pingis, badminton) Gym Konditionsavdelningen Simning Övrig sektionsverksamhet Annat: __________________________________ gå gå ng 5- ng 12 er g Fl ån er g än er 12 gå ng Ve er te j 5. Din ålder:_____________________ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ 7. Om du inte använder gymmet, vänligen hoppa över resterande frågor och fyll i din email på sista sidan om du vill vara med i utlottningen. Vänd blad 1 av 3 32 c ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ er äm St St m äm St 9. Det är tydligt markerat vart följande redskap ska hängas/läggas tillbaka: Fria viktskivor Hantlar Rehab-avdelningen (pilatesbollar, mattor, motståndsband) Kabeldrag (handtag, stänger etc.) ☐ ☐ ☐ ☐ in te äm i alls n St me åg äm r d on e m St me lvis ån äm r g m an er sk he a m lt yc Ve ke te t j ☐ ☐ ☐ ☐ er ☐ ☐ ☐ ☐ m 8. Ordningen på gymmet är bra när det rör sig om: Med ordning avses att vikterna hänger på sin utsatta/angivna plats Fria viktskivor Hantlar Rehab-avdelningen (pilatesbollar, mattor, motståndsband) Kabeldrag (handtag, stänger etc.) St äm St me äm r i nt St me e a r äm i ll n s St me åg ä m r d on e m St me lvis ån äm r g m an er sk he a m lt yc Ve ke te t j c ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ St äm m er i m äm St äm St 11. Andras attityd till att hålla en god ordning är hög när det gäller: Fria viktskivor Hantlar Rehab-avdelningen (pilatesbollar, mattor, motståndsband) Kabeldrag (handtag, stänger etc.) m er i nt e al l nå s St er go äm d n e m St me lvis ån äm r g m an er sk he a m lt yc Ve ke te t j 10. De gånger jag inte har möjlighet att lägga tillbaka något på dess utsatta plats så beror det på: ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Vänd blad 2 av 3 33 c on m l St ån e v äm r g is a m e r ns k he a m lt yc Ve ke te t j m de St äm m er in St äm er m m St äm St 12. För mig är ordningen av fria viktskivor, hantlar och kabeldrag viktig äm er in t e åg al ls c ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ 13. Vad tycker du är bra med gymmet på Mitt Livs StiL 14. Vad skulle kunna bli bättre med gymmet på Mitt Livs StiL För att delta i utlottningen fyll i din mail: Tack för din medverkan, lycka till med träningen! 3 av 3 34 c Surfa in på facbook.com/ mittlivsstil och besvara vår enkät. Det tar endast ett par minuter av din tid. Dina synpunkter är viktiga och du bidrar till en bättre upplevelse! Du kan vinna 1 månads extra guldmedlemskap! Är du medlem på StiL? Hjälp oss att bli bättre! Surfa in på facbook.com/ mittlivsstil och besvara vår enkät. Det tar endast ett par minuter av din tid. Dina synpunkter är viktiga och du bidrar till en bättre upplevelse! Du kan vinna 1 månads extra guldmedlemskap! Du kan vinna 1 månads extra guldmedlemskap! Surfa in på facbook.com/ mittlivsstil och besvara vår enkät. Det tar endast ett par minuter av din tid. Dina synpunkter är viktiga och du bidrar till en bättre upplevelse! Är du medlem på StiL? Hjälp oss att bli bättre! Är du medlem på StiL? Hjälp oss att bli bättre! Bilaga 2: Bordspratare 35 Bilaga 3: Observationer Första observation gjordes på morgonen 06:00-7:30, 2014-03-12. Andra observationen utfördes 09:30-10:00, 2014-03-12. Observation 1 Dagen innan observation hade projektgruppmedlemmarna ställt i ordning vikterna i ett visuellt tydligt system. Bilderna nedan visar hur strukturen bland viktskivor och hantlar såg ut på morgonen. Observationen pågick fram till 07:30, under den tiden la alla aktiva på gymmet tillbaka vikter och redskap från den plats de tog dem. Alltså hölls en god ordning i början på dagen, en hypotetisk anledning till detta är att det är relativt låg eller normal beläggning vid denna tid. En möjlig anledning till att ordningen försämras är den höga beläggningen vissa tider. Då blir det svårare för medlemmarna att lägga tillbaka redskap av flera anledningar. En första potentiell anledning är att när de populäraste hantlarna, till exempel 18-21kg som är 6 par används samtidigt så skapas ett stort hål på hantelhållaren. När det då är dåligt markerat vart hantlar skall ställas tillbaka så blir det lätt fel och ett första steg till oordning har inletts. Liknande problematik med viktskivorna kan leda till oordning. När hållarna för viktskivorna är relativt fulla är det tydlig struktur och man hänger enkelt tillbaka rätt. Men om många vikter används och de är tomma, är det lätt att oordning växer fram, då övriga markeringar inte finns. En iakttagelse som gjordes när projektgruppen plockade iordning är att det finns två viktskivstyper; färgade samt svarta järnskivor. Dessa var blandande huller om buller, därför försökte gruppen placera järnskivorna i rehab och vid mage och ryggredskapen. Dessa järnskivor har integrerade hantag som är användbara vid dessa stationer. Det skulle kanske också vara en idé att markera var dessa skall vara i fortsättningen. En annan iakttagelse som gjordes efter att hantlar och viktskivor ställdes i ordning var att dessa fick plats på betydligt färre upphängningsassistenter än vad som finns tillgängliga. Alltså behövs det inte fler ställen som det ska vara möjligt att hänga av vikterna. Sammanfattningsvis sa denna observation: • Ordningen bevarades vid låg/normalbeläggning. • Hypotes att ordningen kommer att försämras när beläggningen blir hög/extremt hög. • Lätt att lägga tillbaka när man ser strukturen, men när det är tomt finns inga markeringar finns möjligheten att lägga vikter på fel plats. • Det finns tillräckligt med hållare/assistenter till hantlar och viktskivor. 36 Observation 2 Från den tidpunkt då observation 1 avslutades tills dess att observation 2 påbörjade så hade ordningen försämrats betydligt. Nu fanns det inget tydligt mönster eller struktur på hur viktskivorna hängde, se Figurerna nedan. Oordning var också ett faktum när det gäller hantlarna, dessa låg inte nu längre i någon storleksordning. Det är en intressant utveckling att oordningen eskalerar så snabbt på så kort tid. Analys Observation 1 fanns det en hypotes om att det var möjligen lättare att behålla ordningen när det är låg/normal beläggning. Vid Observation 2 var det en betydlig ökning i beläggning vilket kan leda till att medlemmarna har svårare att hålla ordning. 37 Observation 2 visar att det möjligen finns en kombination av för dåliga riktlinjer och markeringar för gymmets ordning. Denna observation kan också tyda på en tendens till en rotad kultur där medlemmarna har accepterat ordningen och engagerar sig inte att vidhåll städning eller ordning. Sammanfattning av observation • Det är möjligt att en hög beläggningsgraden kan leda till oordning. • I första observationen finns det risk för att medlemmarna har känt sig iakttagna. • Tydligare markeringar och riktlinjer behövs om StiL vill få en bättre ordning. • Det är möjligt att det har rotat sig en kultur på StiL där medlemmarna tror att det är okej att att inte hålla ordning. 38 Bilaga 4: Mall fokusgrupp Observera att denna bilaga används som stöd för oss själva under fokusgruppen och det är inte tänkt att vara något formellt korrekt 0-3 minuter • Hälsa deltagare välkomna och vilka som är moderatorer. • Berätta om vad vårt projekt går ut på. • Att undersöka möjliga lösningar till att skapa ordning bland vikter, hantlar osv. på Stils gym. • Beskriv de tre syftena: • Koncept till en conjoint-analys; deltagarna kommer få konceptkort. • Input till voice of the customer table. Påminn om vad VOCT är: teknik dvs. är en marknadsundersökning som hjälper till att fånga kunders förväntingar & preferenser för att få en bra beskrivning om vad kunder behöver och vill ha • Brainstorming angående hållbar utveckling 3-15 minuter • Ge alla deltagare 8 konceptkort och berätta hur de fungerar och vad de ska göra (ranka). Vi vill att deltagarna ska ranka innan själva diskussionen för att inte påverkas. • Deltagarna har 10 minuter på sig. 20 min och fram till 90 • Ställ följande frågor för att få material till VOCT 1. Hur upplever du att ordningen är på gymmet? 2. Blir du irriterad över någonting? Hantlar, viktskivor, kabeldragare rehab osv? 3. Vad är det du inte tycker om på gymmet? 4. Hur tycker ni utbudet av vikter och hantlar är? 5. Hur anser ni platser för att placera vikter och hantlar är? 6. Vad är StiL:s styrkor? 7. Är det något med ordningen/planlösningen idag som fokusgruppen inte tycker/ alternativt tycker man skall förändra? 8. Hur kan StiL aktivt främja en hållbar utveckling på gymmet? T.ex. ---> En anläggning på 6,5 kW för solceller på taket i beräknas producera ca 6,500 kWh per år, vilket gör att anläggningen räknade med att undvika 4,6 ton koldioxidutsläpp. DE hade reda efter ett halvår producerat 5,6 kWh och sparat ca 4 ton koldioxid : Komplettera alla frågor med var, när varför osv för att utveckla resonemangen ytterligare. Två syften med conjointen Brainstorming angånde hållbar utveckling. 1. Beror på tid, ställe. 2. Väggen vid vågen bra. Bänkarna för nära hantelracket, svårt att behandla vikterna. Hantelträdet är alltid i oordning och läggs oftast på golvet, beror kanske på trängsel!? 39 Dåliga ställningar för att hänga vikterna, pinnarna lutar nedåt. FÖRSLAG!!! helfärgade ställningar för respektive vikt.” 3. När tunga vikter ligger ytterst på ställningarna. Olika mattor med olika bra känsla/ kvalitet, basmattorna glider lätt isär. Outnyttjande av stälning/rumpmaskin. Folk lägger väskor vid ställen för att paxa osv. Så man inte ”vågar” ta platsen, vara i närheten, gå där osv. 4. Generelt bra, mer podium där fler vikter skulle kunna finnas! Trångt med yta för att använda men bra tillgänglighet för vikter. 5. För mycket ihoptryckt mellan bänkarna och på så vis blir det lätt att krocka med folk som tränar på en bänk. De fasrta skivstängerna är bökigt att ta & hänga tillbaka när det är mycket folk. 6. Närtillgängligheten framföralt! Bra utbud, alt finns! Bra öppentid på vardagar, skulle hellre vilja justera tiden på helgdagarna. En timme längre lördag, tidigare på söndag 7. Får anpassa detta till dem som tränar! Justera Milon & gamla grejor, ställningar osv. 8. Koppla löpbanden till lamporna, musiken, köpa kvalitetsgrejor (Eleiko!!!) Byta ut golvmattorna för att stenar i dem lossnar = svårt att hålla rent, hålla föreläsningar om att främja hälsa, antidoping. ÖVRIGA REKOMMENDATIONER Ren konditionsavdelning/gymavdelning för att slippa cyklarna. Känner sig uttittad vid Hyperextensions (ryggresningar) Abductormaskninen utåt mot bensparken - ögonkontakt med en kille/tjej när benen säras på = obekväm situation för båda. 40 Bilaga 5: Fokusgrupp Bilaga 5:1 Protokoll brainstorm Ordning bland hantlar, fria viktskivor, kabeldrag & rehab: • Maskin som med hjälp av delar till hantlar sätter ihop dem på beställning. När hantlarna/viktskivor är använda lägger man tillbaka dem i maskiner och så plockas de isär för att kunna användas till andra personer. • Markering med färger. • Toning på ställ/matchande viktskiva/hantel. • Bättre markering med hjälp av texter. • stora skyltar. • Bättre markering med hjälp av visuella skyltar. • Figurer som visar “rätt” placering. • Ställ där endast “rätt” hantel/viktskiva kan ställas (poka-joke). • Matchande urgröpning i vägg för en hantel/viktskiva så att endast en hantel/ viktskiva av viss vikt kan placeras. • Ställ som mäter hantelns/viktskivans vikt och varnar (pipande irriterande ljud) om fel vikt placeras där. • Böter för felplacerad viktskiva/hantel. • Kameraövervakning. • “kamratuppfostran” och skvaller. • Stickprov från personal - sköter besökarna sig? • Betjänter/personal som konstant plockar iordning. • Bättre information. 41 Bilaga 5:2 Konceptkort Koncept 1 30,5 kg 30,5 kg 33,5 kg Koncept 2 33,5 kg Håll ordning på gymmet! 36 kg 30 kg 30 kg Textmarkering Håll ordning på gymmet! 26 kg Information via informativa tavlor och text Färgmarkering Information via informativa tavlor och text Ställa tillbaka vikterna på sin plats! Färgkodning Bild och visuella instruktioner Höjd medlemsavgift 42 Höjd medlemsavgift Koncept 3 Koncept 4 StiL Färgmarkering Personalen informerar 30,5 kg 30,5 kg 33,5 kg 33,5 kg 36 kg 30 kg 30 kg 26 kg Textmarkering StiL Personalen informerar Ställa tillbaka vikterna på sin plats! Färgkodning Bild och visuella instruktioner Höjd medlemsavgift 43 Höjd medlemsavgift Koncept 5 Koncept 6 30,5 kg 30,5 kg 33,5 kg 33,5 kg Håll ordning på gymmet! Håll ordning på gymmet! 36 kg Färgmarkering Information via informativa tavlor och text 30 kg 30 kg 26 kg Textmarkering Information via informativa tavlor och text Ställa tillbaka vikterna på sin plats! Färgkodning Bild och visuella instruktioner Straffavgift 44 Straffavgift Koncept 7 30,5 kg 30,5 kg 33,5 kg 33,5 kg 36 kg 30 kg 30 kg 26 kg Koncept 8 StiL StiL Textmarkering Personalen informerar Färgmarkering Personalen informerar Färgkodning Straffavgift Färgkodning Straffavgift 45 Bilaga 5:3 Resultat conjoint-analys Totalt sattes försöksplanen till 24-1 med faktorerna hantlar, viktskivor, information och åtgärder. Detta resulterade i totalt 8 stycken koncept som fick betygsättas av deltagarna i fokusgruppen med en poängskala 1-8p utan att ta hänsyn till de andra och därefter rangordnas av de totalt 10 personerna. Varför just en reducerad försöksplan valdes kan diskuteras. Skulle ett fullständigt faktorförsök för våra faktorer väljas skulle det innebär 16 koncept vilket vi tror skulle påverka oss själva och fokusgruppen negativt när ingen orkar gå igenom alla noggrant för att sedan bland annat göra en bra utvärdering av alla. Fördelen med den valda försöksplanen var också att vi fick tre-faktorsamspel överlagrade på huvudfaktorer där vi så gott som kan utsesluta dessa då sannolikheten att tre-faktorsamspel skulle vara aktivt i detta fall är mycket lågt. Nackdelen med valet kan tyckas vara att vi får tvåfaktorsamspel överlagrade på andra två-faktorsamspel, dock så kan vi, med hjälp av den hierarkiska principen undersöka vilken av samspelen som faktiskt är aktiva. Även en klar tidsram för den hållna fokusgruppen hade utlovats med max en timme. Vardera faktor har två nivåer vilka presenteras i Tabell B5.1 Tabell B5.1: Försöksplan Hantlar (A) Viktskivor (B) Information (C) Åtgärder (D) K1 Text (+) Färgkodning (-) Informationstavlor (-) Höjd medlemsavgift (-) K2 Färgmarkering (-) Bild & visuella instruktioner (+) Informationstavla(-) Höjd medlemsavgift (-) K3 Färgmarkering (-) Färgkodning (-) Personalen informerar (+) Höjd medlemsavgift (-) K4 Text (+) Bild & visuella instruktioner (+) Personalen informerar (+) Höjd medlemsavgift (-) K5 Färgmarkering (-) Färgkodning (-) Informationstavlor (-) Straffavgift (+) K6 Text (+) Bild & visuella instruktioner (+) Informationstavlor (-) Straffavgift (+) K7 Text (+) Färgkodning (-) Personalen informerar (+) Straffavgift (+) K8 Färgmarkering (-) Färgkodning (-) Personalen informerar (+) Straffavgift (+) Resultatet har tagits fram med hjälp av programvaran Design Expert och presenteras var för sig i Figur B5.1 och Figur B5.2. 46 Figur B5.1: Resultat normalfördelning betygssättning Figur B5.2: Resultat normalfördelning rangordning Av Figur B5.1 och Figur B5.2 presenteras ett entydigt resultat. Både för betygssättning och för rangordningen är fria viktskivor och åtgärder aktiva faktorer. 47 Figur B5.3: N-plot med det skattade “bruset” (de gröna trianglarna) Vidare representeras den fullständiga ANOVAN, p-värdena för samtliga faktorer då vi utnyttjat replikaten som enda brusskattning samt responsvärdena för modellen i Figur B5.4, Figur B5.5 och Tabell B5.2 48 Figur B5.4: Den fullständiga ANOVAN 49 Figur B5.5: p-värdena för samtliga faktorer med replikat som enda” brus-skattning” Tabell B5.2: Responsvärdena i modellen Respondent Ordning 1 Ordning 2 Ordning 3 Ordning 4 Ordning 5 Ordning 6 Ordning 7 Ordning 8 Ordning 9 Ordning 10 Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 Betyg 6 Betyg 7 Betyg 8 Betyg 9 Betyg 10 1 5 4 5 2 4 5 5 7 5 7 4 4 5 5 5 3 3 5 6 1 2 7 6 7 8 8 6 8 6 7 8 1 4 4 4 3 3 1 5 5 2 3 6 1 8 4 5 8 6 5 1 5 3 3 8 5 5 2 3 5 10 5 50 Koncept 4 5 8 1 7 2 6 1 5 7 2 7 7 1 7 2 8 1 6 3 6 2 3 2 3 7 2 7 4 8 6 4 2 7 2 6 5 10 5 7 4 9 6 2 8 4 3 3 4 3 3 8 3 4 5 1 7 5 6 6 6 2 8 7 4 5 2 1 1 3 1 4 4 4 7 5 4 8 7 4 1 6 6 6 8 3 3 3 6 6 2 4 2 2 1 2 6 6 7 5 5 6 10 4 10 Tabell B5.3: Signifikansnivån conjoint analys Faktor B: Fria viktskivor Statistisk signifikans (p-värde) betygssättning 0,0254 Statistisk signifikans (p-värde) rangordning 0,0008 0,0010 <0,0001 D: Åtgärder Av Tabell B5.3 framgår att vid rangordningen visar resultatet med en större säkerhet att faktorerna är aktiva och därmed påverkar kundens preferenser. Det är ett logiskt utfall av att kunden tvingas rangordna snarare än betygssätta då kunden vid betygssättning gärna sätter betygen med en mindre spridning än den tvingas göra vid en rangordning. Det man frågar sig nu är hur dessa faktorer ska sättas för att maximera kundens betyg samt minimera kundens rangordning. Till det studeras förklaringsmodellerna för betygssättning (F1) och för rangordning (F2). R1 = +4,74 -0,54*B + 0,79*D F1 R2 = 4,69 + 0,75*B - 1,09*D F2 F1, som förklarar hur faktorerna B (fria viktskivor) och D (åtgärder) påverkar slutbetyget, säger att för att maximerar betyget bör B sättas till negativt (-) och D bör sättas positivt (+). Enligt Tabell B5.3 är det negativa värdet för faktor B färgkodning och det positiva värdet för D straffavgift. Analogt studeras F2 vilket visar att för att minimera rangordningen så bör faktor B sättas till färgkodning och faktor D sättas till straffavgift. De bägge analyserna (betygssättning och rangordning) visar alltså på ett entydigt svar där kunderna föredrar straffavgift framför höjd medlemsavgift och färgkodning av fria viktskivor snarare än bilder och visuella instruktioner. 51 Bilaga 6: VOCT Användning KundID egenskaper Kundbehov Vem U/O Data Vad U/O Data Var U/O Data När U/O Data Varför U/O Data Hur U/O Student Ordning U Kvinna U Rehab U Rehab U Alltid U Dåligt markerat, ingen struktur O Dåligt markerat, dålig struktur O Folk hänger inte tillbaka, gör de det så hänger det tillbaka fel. O Hängt för tungt, ingen har eller åtgärdat problemet O Vikter och redskap finns utspritt på anläggningen O För många redskap som inte används, blir rörigt O Student Miljö Kvinna U Mattgolv U Rehab U U Gym & Salar O Alltid O Hög beläggning & Pass O Städas för sällan O Underdimensionerat för mängde människor på den utsatta ytan U Student Ordning U Man U Hantlar U Gym U Alltid U Student Ordning U Man U Viktskivor U Gym U Alltid U Student Student Student Student Ordning U Kvinna U Ordning U Man/ Kvinna U Ordning U Man/ Kvinna U Miljö U U Man U 1-10kg hantlar U Vikt ställning Hitta redskap Ventilation Gym U Alltid O U Gym U Alltid O U Anläggning U Alltid U Data Medlemarna ställer fel Medlemarna ställer fel Omformulerat behov Visa vart jag ska lägga tillbaka hanteln tydligare Visa tydligare var man ska hänga viktskivor Medlemerna ställer tillbaka fel Hantlar ska hänga i storeller inte alls leksordning Behöver har någonstans att hänga vikter och redskap Slitage, överbelastning Medlemarna ställer inte tillbaka Behöver hitta vikter och vikter och redskap redskap enklare Dåligt markerat Ska vara enkelt att hitta och struktur redskap Ingen strategi för Behöver renare mattvidhålla hög finish miljö Dålig luft Vill har friskare luft på gymmet Student Student Student Layout U Kvinna U Layout U Man/ Kvinna U Layout U Man/ Kvinna U Träningsmaskiner (ländrygg, baksidalår, jumskar osv) U Fria vikter (hantlar, viktskivor, stänger och bänkar) U Milon, bås (mitten av gymmet), maskiner och benkar på rehab U U Gym O U Gym U U Gym (fria vikter) U Student Layout U Man/ Kvinna U Trångt mellan redskap och maskiner Student Redskap U Man Podium Student Redskap U Man U U Matta Gym Gym Gym U Alltid U Hög beläggning U O Alltid U O Alltid U Alltid/ högbeläggning O Alltid O Framförallt är det tjejer som känner sig iaktagna “ när rumpan är i vädret” U Svårt att utföra sina övningar och ta sig fram O Majoriteten av StiL’s medlemmar använder inte dessa redskap O Trångt mellan tex bänkpressar, bänkar och viktställningar U Många som använder podium U Gammal, utsliten U Maskinerna står i öppen miljö Fria vikter och redskap är koncentrerade på en liten yta Vill inte visa känsliga kroppsdelar Mer plats att utföra sin träning Maskiner med låg Har mer behov av andra beläggning delar av gymmet Svårt att röra sig Behöver kunna röra sig fritt och röra sig mellan olika delar på på gymmet gymmet på ett bättre sätt Trångt och väntetider Behöver fler podium Material släpper och slitssönder av stenar som släpats in i gym- Behöver bra underlag met fräscht underlag. Bilaga 7: Kvalitetshuset I denna bilaga presenteras kvalitetshuset och några delar i huset kommer också förtydligast. Den del som behandlar kundens krav är baserad på informationen från enkätundersökningen och fokusgruppen. Alla kundkrav är viktiga men i detta kvalitetshus tog gruppen beslut på att särskilja några av kraven genom att vikta dem. Denna viktning gjordes med siffrorna 1-10 där 1 är mindre viktigt och 10 är viktigast. För att praktisera alla delar i kvalitetshuset så besökte några i gruppen en av StiL’s konkurrenter, hurvida detta gym var bättre eller sämre var en subjektiv bedömning från gruppen med åtanke på hur StiL’s ordning såg ut. Nästa viktiga del i kvalitetshuset är de tekniska kraven som man studera tillsammans med kundens krav. Det finns tre nivåer av samband och det är utifrån dessa nivåer tillsammans med den relativa viktningen för kund kraven som man beräknar den viktade tekniska egenskaperna. Detta hus är hämtat från Schrodingersghost.com (2014) och vi har använt de befintliga modellerna och beräkningarna för att väga alla faktorer mot varandra. Kvalitethuset visar StiLs förmåga att möta kundernas behov jämfört med konkurrenterna. Sedan jämförs Stil’s tekniska förmåga med konkurrenternas och slutligen syns vilken teknisk egenskap som visar sig ha stor betydelse. Resultatet från kvalitetshuset säger att konkurrenten “Gymmet” (vid Tuna, Luleå) möter kundernas behov bättre, samt har bättre tekniska egenskaper. Båda gymmen visar sig dock uppfylla tekniska egenskaperna när det gäller antalet vitkskivor och hantlar. Det slutliga resultatet är att markeringar, medlemmar, antalet hantlar, antalet viktskivor och antalet maskiner är de tekniska egenskaper som har högst relativ vikt. Detta innebär att det inom dessa områden finns rum för förbättringar som också skulle ge stor positiv effekt på kundens behov och uppfattning om gymmet. Utveckling och tolkning av resultatet kan ses i listan nedan: • Markeringar (18%): på StiL saknas markeringar, vilket behövs för att hålla ordning bland vitkskivor och hantlar. • Medlemmarna (28%): på StiL är det många medlemmar, varför det är trångt och ofta blir rörigt, men att minska antalet medlemmar är troligtvis inget alternativ. Istället behövs andra åtgärder för att skapa ordning. • Antalet hantlar (11%): Det finns ett bra utbud med hantlar, men detta leder till en än sämre ordning då det ökar möjligheten att placera hantlarna på fel plats. • Antalet viktskivor (12%): Samma resonemang som för hantlarna ovan. • Antalet maskiner (16%): Medlemmarna/kunderna har behov av mer yta vid fria vikterna och detta skulle kunna lösas genom att ta bort de maskiner som har lägst beläggnignsgrad. Eftersom detta projekt fokuserar på fria vikter så kommer egenskaperna markeringar, hantlar och viktskivor tas med till conjointen. Detta tros vara någonting som detta projekt kan påverka, och att undersöka beläggningen hos maskinerna skulle kräva ytterligare projekt och undersökningar. 54 QFD: Kvalitetshuset Projekt: Kundfokuserad porduktutveckling Revision: Datum: 2014-03-21 Korrelationer Positiv Negativ + − Ingen korrelation Relationer + + + Förbättringar 3 Renare mattor 6 |||||||| 18% 7 9 Ta bort maskiner med låg beläggning Kundens krav (Explicit and Implicit) ● ● ○ ○ Målvärde Fär-g och textmarkeringar ○ Maximala relationen 9 ● ○ ● ▽ ▽ ▽ ▽ ○ ▽ ▽ ○ Konkurrent jämförelse ▽ ▽ ● 3 9 9 9 9 1 3 1 142,5 457,5 180 202,5 270 12,5 57,5 32,5 18% 9% 28% 11% 12% 16% 1% 3% 2% Viktade tekniska egenskaper 292,5 Realtiv vikt ○ ○ ● ● ○ 10 2 4 1 2 4 2 3 4 3 1 3 4 3 4 2 3 0 1 2 3 4 5 Our Product Compe.tor #1 |||||||| |||| ||||||||||||| ||||| |||||| |||||||| 1 1 3 5 5 2 3 3 2 Konkurrent: 4 3 4 5 5 3 4 5 5 5 1 2 3 4 Our Product Compe. tor #1 Compe. tor #2 Compe. tor #3 0 Bedömning av konkurrenternas tekniska egenskaper Grafisk viktning Stils produkt/service Column # Template Revision: 0.9 1 2 3 4 5 55 12 13 14 15 16 5 Rad # 6 ▲ Konkurrent 15% ◇ Konkurrent ||||||| ▲ Konkurrent 5 ▼ Konkurrent: Gymmet (Tuna) Plats att utföra sina övningar ◇ Stils produk/service 9 9 ◇ Kondition på vikthållare Kunna utföra styrkelyftsövningar 9 8 ◇ Köp nya eller beställ service 9 23% 7 ▲ Antalet vikthållare 5 ||||||||||| 6 ▲ Minska antalet 13% 4 − Rehab avdelning 3 |||||| 5 Antalet maskiner Hitta hantlar 4 Antalet viktskivor Hitta viktskivor 9 3 Behåll antalet viktskivor 9 5 2 Antalet hantlar 8 13% − Behåll antalet hantlar 20% |||||| + Antalet medlemmar Maximala relationen |||||||||| 1 + + + Öka trivsel bland medlemmar Kundens viktning 1 2 Viktning Relativ viktning Tekniska krav Förbättringar Rad # + + Kolumn # + Instruktioner Minimera + Illustrativa skyltar Mål + ▲ ◇ ▼ Markering Maximera | Svagt ● ○ ▽ Strukturera upp och städa oftare Medel Ta bort maskiner med låg beläggning Starkt Christopher Battles Date: 4/23/2010 6 Bilaga 8: Kreativitet för ett hållbart StiL Ett hållbart StiL: • Hälsofrågan, dvs. olika hälsoaspekter som Stil kan sätta upp i sitt förbättringsarbete kring hållbarhetför att detta på sikt hjälper till en förbättrad hälsa. Detta kan exempelvis vara hur utformningen inom och utanför själva träningsanläggningen ser ut, minska buller mellan olika träningsaktiviteter (cardio/styrka/avslappning & stretch etc.) • Sänka temperaturen. • Löparband och spinningcyklar skulle kunna generera energi med generatorer. • Nya moderna blandare i duscharna för att minska vattenkonsumtionen. • Välja tillverkare som arbetar på ett miljömässigt sätt. (hantlar, vikter, gummi/plast mattor). • Erbjuda ekologiska kosttillskott - Även om ett kostillskott är mycket tilltalande och upplevs som välgjord vet man kanske inte med säkerhet alla ingående ingredienser i det samt hur tillverkningsmetoden har skett, risken finns därför att vi stoppar förtär sämre och eventuellt till och med skadliga råvaror. • LED-belysning. • Hållbar utveckling kan innebära investeringskostnader - skulle ni vara beredda att betala mer för ett hållbart StiL? Svaret vi fick var ja. 56 Bilaga 9: Enkätundersökning Bilaga 9:1 Data enkätundersökning Kön Man Kvinna 95 111 Anställda LTU Studerande Anställda LTU & studerande Inget av ovanstående Ej svar 8 152 4 41 1 Mindre än 1 år 1-2 år 3-4 år 5-6 år Fler än 6 år Ej svar 53 63 61 11 15 3 Mindre än 1 gång per månad 1-3 gånger per månad 1 gång per vecka 2-3 gåner i veckan Minst 4 gånger per vecka 4 5 7 79 111 Ingen gång 1-4 gånger 5-12 gånger Fler än 12 gånger Vet ej Ej svar Gruppträning 68 60 41 21 3 13 Kampsort 171 10 0 0 1 24 Bollsport 157 18 4 3 2 22 Racketsport 136 39 5 2 2 22 Gym 26 48 38 69 1 8 Kondition 12 75 45 27 32 16 Simmning 130 44 4 1 3 24 Övrig sectionsverksamhet 142 17 5 5 11 26 Antal Sysselsättnig Antal Medlemstid Antal Träningsfrekvens Antal Andras attityd Markering Ordning Verksamhet Stämmer ganska Stämmer bra delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Ej svar 41 41 28 18 25 9 39 46 32 12 25 46 15 29 19 7 38 25 14 44 10 51 27 10 26 24 Fria viktskivor 23 38 9 24 45 26 14 27 Hantlar 36 38 11 27 39 19 10 26 Rehab 26 29 7 37 29 10 37 27 Kabeldrag 43 34 10 36 24 8 26 25 Fria viktskivor 1 26 10 60 43 18 22 26 Hantlar 11 1 47 31 43 27 19 27 Rehab 10 38 15 36 21 8 51 27 Kabeldrag 3 35 10 48 39 10 35 26 81 20 61 11 5 1 1 26 Stämmer helt Stämmer bra Fria viktskivor 10 33 10 Hantlar 14 29 Rehab 27 Kabeldrag För mig är ordningen viktig 57 Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal 17 1 24 17 32 3 43 3 49 1 18 2 25 9 33 3 44 3 50 2 19 5 26 5 34 2 47 2 55 1 20 20 27 4 35 2 48 1 60 1 21 29 28 9 37 3 49 1 Ej svar 3 22 27 29 4 40 4 50 2 23 34 30 2 41 1 48 1 58 Bilaga 9:2 Ordning - kön Bra ordning hantlar - kön 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 50% Andel Andel Bra ordning fria viktskivor - kön Man 40% Kvinna 30% 60% 50% Man 40% Kvinna 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% Man 40% Kvinna 30% 10% 0% Stämmer i någon mån Vet ej Stämmer inte alls Man Kvinna 30% 20% Stämmer delvis Stämmer inte alls 40% 10% Stämmer ganska bra Stämmer i någon mån 50% 20% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer delvis Bra ordning rehab - kön Andel Andel Bra ordning kabeldrag - kön Stämmer ganska bra 0% Vet ej Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Bilaga 9:3 Ordning - ålder Bra ordning fria viktskivor - åldersintervall Bra ordning hantlar - åldersintervall 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% >50 60% Andel Andel 70% 41-50 50% >50 60% 41-50 50% 40% 31-40 40% 31-40 30% 21-30 30% 21-30 20% ≤20 20% ≤20 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra 59 Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Bra ordning kabeldrag - åldersintervall Bra ordning rehab - åldersintervall 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% >50 60% 41-50 50% Andel Andel 70% >50 60% 41-50 50% 40% 31-40 40% 31-40 30% 21-30 30% 21-30 20% ≤20 20% ≤20 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Bilaga 9:4 Ordning - medlemstid Bra ordning kabeldrag - medlemstid Bra ordning fria viktskivor - medlemstid 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% Fler än 6 år 60% Andel Andel 70% 5-6 år 50% 5-6 år 50% 40% 3-4 år 1-2 år 30% 1-2 år Mindre än 1 år 20% Mindre än 1 år 40% 3-4 år 30% 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i Stämmer inte någon mån alls Stämmer helt Stämmer bra Vet ej Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i Stämmer inte någon mån alls Vet ej Bra ordning rehab - medlemstid Bra ordning hantlar - medlemstid 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% Fler än 6 år 60% Andel Andel Fler än 6 år 60% 5-6 år 50% Fler än 6 år 60% 5-6 år 50% 40% 3-4 år 40% 3-4 år 30% 1-2 år 30% 1-2 år 20% Mindre än 1 år 20% Mindre än 1 år 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i Stämmer inte någon mån alls Stämmer helt Stämmer bra Vet ej 60 Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i Stämmer inte någon mån alls Vet ej Bilaga 9:5 Ordning - träningsfrekvens Bra ordning fria viktskivor - träningsfrekvens gym Bra ordning hantlar - träningsfrekvens gym 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 60% Fler än 12 gånger 50% 5-12 gånger 40% Andel Andel 70% 1-4 gånger 30% Fler än 12 gånger 50% 5-12 gånger 40% Ingen gång 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer Stämmer delvis Stämmer i ganska bra någon mån Stämmer inte alls Stämmer helt Stämmer bra Bra ordning kabeldrag - träningsfrekvens gym Stämmer Stämmer delvis Stämmer i ganska bra någon mån Stämmer inte alls Bra ordning rehab - träningsfrekvens gym 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 60% Fler än 12 gånger 50% 5-12 gånger 40% Andel 70% Andel 1-4 gånger 30% Ingen gång 20% 60% 1-4 gånger 30% Fler än 12 gånger 50% 5-12 gånger 40% 1-4 gånger 30% Ingen gång 20% 60% Ingen gång 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer Stämmer delvis Stämmer i ganska bra någon mån Stämmer inte alls Stämmer helt Stämmer bra Stämmer Stämmer delvis Stämmer i ganska bra någon mån Stämmer inte alls Bilaga 9:6 Markering - kön Markeringen är bra för hantlar - kön 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% Andel Andel Markeringen är bra för fria viktskivor - kön 100% Man 40% Kvinna 30% 50% Man 40% Kvinna 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Stämmer helt Stämmer bra Vet ej 61 Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Markeringen är bra för rehab - kön 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 50% Andel Andel Markeringen är bra för kabeldrag - kön Man 40% Kvinna 30% 60% 50% Man 40% Kvinna 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Bilaga 9:7 Markering - ålder Markeringen är bra för fria viktskivor - åldersintervall 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% >50 60% Andel Andel Markeringen är bra för hantlar - åldersintervall 41-50 50% 40% 31-40 30% 20% 41-50 50% 40% 31-40 21-30 30% 21-30 ≤20 20% ≤20 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra Markeringen är bra för kabeldrag - åldersintervall Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Markeringen är bra för rehab - åldersintervall 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% >50 60% Andel Andel >50 60% 41-50 50% >50 60% 41-50 50% 40% 31-40 40% 31-40 30% 21-30 30% 21-30 20% ≤20 20% ≤20 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra 62 Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Bilaga 9.8 Markering - medlemstid Markeringen är bra för fria viktskivor - medlemstid 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% Fler än 6 år 60% Andel Antal Markeringen är bra för hantlar - medlemstid 5-6 år 50% Fler än 6 år 60% 5-6 år 50% 40% 3-4 år 40% 3-4 år 30% 1-2 år 30% 1-2 år 20% Mindre än 1 år 20% Mindre än 1 år 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer bra ganska bra delvis någon mån inte alls Vet ej Ej svar Stämmer helt 100% 100% 90% 90% 80% 80% Andel Andel 5-6 år 50% Ej svar 70% Fler än 6 år 60% Vet ej Markeringen är bra för rehab - medlemstid Markeringen är bra för kabeldrag - medlemstid 70% Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer bra ganska bra delvis någon mån inte alls Fler än 6 år 60% 5-6 år 50% 40% 3-4 år 40% 3-4 år 30% 1-2 år 30% 1-2 år Mindre än 1 år 20% Mindre än 1 år 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer bra ganska bra delvis någon mån inte alls Vet ej Stämmer helt Ej svar Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer bra ganska bra delvis någon mån inte alls Vet ej Ej svar Bilaga 9:9 Markering - träningsfrekvens Markeringen är bra för hantlar - träningsfrekvens Minst 4 gånger per vecka Andel Andel Markeringen är bra för fria viktskivor - träningsfrekvens 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2-3 gånger per vecka 2-3 gåner i veckan 1 gång per vecka 1-3 gånger per månad Mindre än 1 gång per månad Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer helt bra ganska delvis någon inte alls bra mån Vet ej Ej svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Minst 4 gånger per vecka 2-3 gånger per vecka 2-3 gåner i veckan 1 gång per vecka 1-3 gånger per månad Mindre än 1 gång per månad Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer helt bra ganska delvis någon inte alls bra mån 63 Vet ej Ej svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Markeringen är bra för rehab - träningsfrekvens Minst 4 gånger per vecka 2-3 gånger per vecka Andel Andel Markeringen är bra för kabeldrag - träningsfrekvens 2-3 gåner i veckan 1 gång per vecka 1-3 gånger per månad Mindre än 1 gång per månad Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer helt bra ganska delvis någon inte alls bra mån Vet ej 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ej svar Minst 4 gånger per vecka 2-3 gånger per vecka 2-3 gåner i veckan 1 gång per vecka 1-3 gånger per månad Mindre än 1 gång per månad Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer helt bra ganska delvis någon inte alls bra mån Vet ej Ej svar Bilaga 9:10 Andras attityder är god - kön Andras attityder till ordning av hantlar är god - kön 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 50% Andel Andel Andras attityder till ordning av fria viktskivor är god - kön 100% Man 40% Kvinna 30% 60% 50% Kvinna 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra Andras attityder till ordning av kabeldrag är god - kön 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 50% Man 40% Kvinna 30% Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Andras attityder till ordning av rehab är god - kön Andel Andel Man 40% 60% 50% Man 40% Kvinna 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra 64 Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Bilaga 9:11 Andras attityder är god - ålder Andras attityd till ordningen av hantlar är god - åldersintrevall 100% 90% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% 70% >50 Andel Andel Andras attityd till ordningen av fria viktskivor är god åldersintrevall 41-50 31-40 21-30 ≤20 41-50 50% 40% 31-40 30% 21-30 20% ≤20 10% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Stämmer helt Stämmer bra Vet ej Andras attityd till ordningen av kabeldrag är god - åldersintrevall 100% 90% 90% 80% 80% Andel 41-50 50% Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej 70% >50 60% Stämmer ganska bra Andras attityd till ordningen av rehab är god - åldersintrevall 100% 70% Andel >50 60% >50 60% 41-50 50% 40% 31-40 40% 31-40 30% 21-30 30% 21-30 20% ≤20 20% ≤20 10% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i någon mån Stämmer inte alls Vet ej Bilaga 9:12 Andras attityder är god - medlemstid Andras attityder till ordningen av kabeldrag är god - medlemstid 100% 90% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% 70% Fler än 6 år Andel Andel Andras attityder till ordningen av fria viktskivor är god medlemstid 5-6 år 3-4 år 1-2 år Mindre än 1 år Fler än 6 år 60% 5-6 år 50% 40% 3-4 år 30% 1-2 år 20% Mindre än 1 år 10% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i Stämmer inte någon mån alls Stämmer helt Stämmer bra Vet ej 65 Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i Stämmer inte någon mån alls Vet ej Andras attityder till ordningen av rehab är god - medlemstid 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% Fler än 6 år 60% Andel Andel Andras attityder till ordningen avhantlar är god - medlemstid Fler än 6 år 60% 5-6 år 50% 5-6 år 40% 3-4 år 40% 3-4 år 30% 1-2 år 30% 1-2 år 20% Mindre än 1 år 20% Mindre än 1 år 10% 50% 10% 0% 0% Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i Stämmer inte någon mån alls Vet ej Stämmer helt Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer delvis Stämmer i Stämmer inte någon mån alls Vet ej Bilaga 9:13 Andras attityder är god - träningsfrekvens Andras attityd till ordningen av hantlar är god - träningsfrekvens 100% 90% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% Minst 4 gånger per vecka Andel Andel Andras attityd av ordningen av fria viktskivor är god träningsfrekvens 2-3 gånger per vecka 2-3 gåner i veckan Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer bra ganska bra delvis någon mån inte alls 2-3 gånger per vecka 50% 2-3 gåner i veckan 40% 30% 1-3 gånger per månad 20% 1 gång per vecka 1-3 gånger per månad Mindre än 1 gång per månad 10% 0% Stämmer helt Vet ej Andras attityd till ordningen av kabeldrag är god träningsfrekvens Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer bra ganska bra delvis någon mån inte alls Vet ej Andras attityd till ordningen av rehab är god - träningsfrekvens 100% 90% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% Minst 4 gånger per vecka Andel Andel Minst 4 gånger per vecka 60% 1 gång per vecka Mindre än 1 gång per månad Stämmer helt 70% 2-3 gånger per vecka 2-3 gåner i veckan Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer bra ganska bra delvis någon mån inte alls Minst 4 gånger per vecka 60% 2-3 gånger per vecka 50% 2-3 gåner i veckan 40% 1 gång per vecka 30% 1-3 gånger per månad 20% 1 gång per vecka 1-3 gånger per månad Mindre än 1 gång per månad 10% Mindre än 1 gång per månad Stämmer helt 70% 0% Stämmer helt Vet ej 66 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i Stämmer bra ganska bra delvis någon mån inte alls Vet ej Bilaga 10: Öppna svar Bilaga 10:1 Kvalitativ data katergorisering av vad som kan bli bättre I Tabell B1 och B2 kommer den fullständiga kategoriseringen presenteras med samtliga underkategorier. I tabell B3, B4 och B5 presenteras de fullständiga svaren som erhålls från enkäterna. Tabell B10.1: fullständig katergorisering av vad som kan bli bättre Layout & Tillgänglighet Mer fria vikter/Mer ytor för fria vikter Fler stänger Fler/nya maskiner Mer speglar Fler/nya bänkar Fler podier Klockor Nya/fler bänkpressar Nya kabeldrag Fler squats Fler kettlebells Ny utrustning (ospecificerat) Tyngre/lättare vikter Power racks TV Ospecificerat Fler ribbstolar Mer benpress Sliten/felbygd squashbana Fler löpband Totalt Större utrymme Köer Öppettider Kortdragare Skåp Spinningcykle Gemensam bastu Totalt Antal Bred kategori Smal kategori Antal 20 Ventilation 17 9 7 7 6 5 4 3 3 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 96 Musik Städning Personal Belysning Omklädning Färgsättning Hygienregler Ospecificerat Ljudisolering Totalt 8 6 5 4 3 2 2 1 1 41 Fler pass Prissättning Kort Ospecificerat Totalt 8 6 5 2 21 Ospecificerat Fria viktskivor Hantlar Totalt 17 3 2 22 Hantlar Fria vikter Totalt 9 3 12 22 21 17 3 2 1 1 67 67 Miljö Smal kategori Utbud Utrustning Bred kategori Ordning Markering 9 Bilaga 10:2 Kvalitativ data kategorisering av vad som vad som är bra Tabell B10.2: fullständig kategorisering av vad som är bra Bred kategori Smal kategori Antal Utbud rent generellt 47 Trevlig och bra personal 32 Utbud/många olika redskap/utrustning 34 Rent och fräscht 13 Bra med många fria vikter 20 Trevlig stämning 6 Många maskiner 16 Bra service 4 Bra utbud av korttyper 2 Ljust 3 Bra pris 1 Varierad ålder 1 Speglar 1 Bra ordning 1 Totalt Bra aktiviteter Antal Miljö Utbud Bred kategori Smal kategori 120 Bra/mycket gruppträning 7 Bra löpband 7 Bra pass 7 Bra konditionsavdelning 5 Milon 4 Bra tillgänglighet Solarium 1 Totalt Funktionella rummet 1 Squash 1 Klättervägg 1 Strechingytor 1 Totalt Totalt Bra öppettider Layout & Layout/ lätt att hitta tillgänglighet det som behövs 35 68 61 6 5 1 12 Position 27 Storleken 27 Bilaga 10:3 Kvalitativ data fullständiga svar vad som är bra Tabell B10.3: En fullständig lista av svar till frågan vad som är bra med mittlivst StiL Svar Stort, bra utrustning Att det är på Porsön Jag tycker att det är bra att det är stort och det är sällan en behöver vänta för att få tillgång till någon maskin. Bra läge! Bra utrustning, gott om skivstänger och bra viktskivor jämfört med andra gym t.ex. inpuls och actic. Trevlig stämning i gymmet. Utbudet av pass och träningsredskap. Att vi har till gång till mycket träning. Finns flertal maskiner så man ej behöver stå i kö å hinna bli kall. Ni har bra utbud på gruppaktiviteter. Squash är ett plus. Framför allt så har ni schysst personal! Nära, trevlig personal, bra tillgång till fria vikter och maskiner i den mån man behöver dem. Är stort, brett utbud med de olika sektionerna. Känns rent och bra valmöjligheter. Utbudet av gruppträningsaktiviteter och den trevliga personalen, så klart :) Många/mycket av allt. Man behöver sällan vänta. Schyst personal, snygg personal (rödhårga gudinnan <3) Att det finns ett stort utbud av redskap Det stora utbudet! Toppenbra service med barnpassning Bra service/trevligt bemötande Skön stämning Stort, bra löpband, bra Yogapass För det mesta lätt att parkera, bra öppettider och mycket att göra. Stort, med många maskiner och hantlar Finns mkt pass o de är varierat o bra utrustning Att gymmet är stort och har mycket utbud vad gäller fria vikter och stänger. Bra med hyrskåp. Bra med skivstänger och fria vikter Det finns många olika maskiner och redskap så jag kan köra alla övningar jag vill. Jag gillar även de nya löpbanden. Närheten till skolan och hemmet. Gruppträningspassen. Trevlig personal. Bra utbud på maskiner. Bra med dubbletter vilket minskar väntetiden. Ljust, hyfsat med utrustning. Tillgänglighet och utbud Bra att det finns fler löpband nu. Gillar att gymmet har två olika delar så att man kan dra sig undan dit det är mindre folk om man vill. Finns många olika maskiner att välja mellan Bra service, bra städat Finns flera uppsättningar av nästan alla redskap. Det mesta fungerar och service utförs oftast snabbt. Det finns mycket utrustning! Bra utbud av maskiner och utrustning. Allt är nära och bra samt all inclusive kortet. Nära skolan... Stort. Rymligt. Varierat utbud 69 Nära hem, mycket valmöjligheter Bra utrustning, eleiko! Många skivstänger och en hel del fria vikter Väldigt stort o fint. Många bra maskiner. Nära skolan Bra med pass Nära till universitetet. Stort. Speglar och bra strechingytor. Nära där jag bor. Stort urval av maskiner. Att folk lägger tillbaks vikter efter att dom är klara. Bra med ytor för att stretcha. Inte så trångt mellan maskinerna, bra ordning på dem. Rent och välstädat. Roligt att ni har klättervägg, otroligt trevlig personal. Finns gott med utrymme på vissa tider. Tillgången till fria vikter Det finns ganska stor yta, med många olika maskiner men även plats för fria viktövningar och övningar med kroppsvikt. Finns stort urval av både utrustning och maskiner, sällan jag inte hittar det jag vill ha eller att jag får vänta en längre stund på det. Det är närmaste gymmet. Mycket redskap och otroligt bra utbud av gruppträning. Det är bra med pass och de hålls av bra instruktörer. Det finns allt man behöver. Jag bor på Porsön, så närheten. Trevlig personal, bra bemötande Allt dom jag gillar finns där! Mycket fria vikter Rent och snyggt i hela gymmet Konditionsavdelningen är riktigt bra, många löpband cyklar, osv. Bra och trevlig personal. Peppande instruktörer och en härlig känsla i gymmet. Det är stort. Gott om fria vikter. Varierande åldrar, trevlig personal, stort utbud av aktiviteter, bra redskap och maskiner, trevlig miljö. Bra valmöjligheter. Närheten till arbetsplatsen. Stort utbud av utrustning Uppbyggnaden med en gymdel och en konditionsdel. Varierat utbud. Finns mycket fria vikter och brett utbud av maskiner. Funktionella rummet! Variation. Utbudet av pass/gym och övriga aktiviteter. Jag tränar nästan bara gruppträning och kan därför mest uttala mig om det. Det som är bra är att det finns stort utbud av pass. Extra bra med pulsklockorna på spinningen. Att det finns mer än 1 st av en maskin. Bra utbud av gruppträning samt möjlighet att utöva ett flertal sporter. trevlig personal ! Stort Tränarna är mycket positiva o drivande 70 Tycker att placeringen av maskiner mm är bra, hör ihop bra med muskelgrupper så man inte behöver gå runt så mycket Milon cirkeln och att det är många träningsmaskiner. Stort, ljust, nya löpband, många roliga pass, trevlig personal, bra service, lagom många som tränar dagtid. ferdsvcgeg Bra konditionsavdelning och bra pass! Milon utbudet av utrustning Fräscha lokaler, gott om vikter och stänger. Fräscht Stort och fräscht. Varierat utbud Oftast fräsch utrustning, bra variation på de maskiner som finns. Och hittar nästan alltid de fria vikterna jag vill ha även om det är mycket folk. Trevlig atmosfär med trevligt folk. Tycker att Milon är ett väldigt bra koncept även om jag aldrig testat. Bra att det finns några få konditionsmaskiner på gymavdelningen så att man kan värma upp eller använda när konditionsavdelningen är full. Bland de bättre gym överlag som jag tränat på . Rent och fint trevlig personal Bra med yta och utrustning Bra pris Finns ett stort utbud. Många olika träningsmoment, stort antal maskiner och bänkar, många hantlar, stort utbud på aktiviteter, helt ok öppettider, Allt man behöver finns. Bra personal, fin utrustning. Trevlig atmosfär, jättetrevlig personal som alltid hjälper en om man frågar om något, mycket fria vikter och övrig utrustning som man kan tänkas behöva. Bra utbud och pass. De är städat och jag gillar monky baten samt bumper paltes. bra med utrustning Lite fullt under vissa delar av dygnet Stor sal Nära till skolan, många olika sorters typer av träning öppettiderna Att alla frivikts prylar är eleiko, trevlig personal, kalk tillåts. Stort utbud av vikter och redskap. Även duktiga på att uppdatera gymmet. Bra variation av vikter och maskiner. Styrkelyftsutrustning från Eleiko uppskattas fruktansvärt mycket. Jättebra att det finns. Samma sak gäller viktskivorna, det är kanon att det finns så många av dem. Om bara folk kunde hålla ordning på dem vore det toppen. :) Finns god variation av fria vikter som möjliggör en mer avancerad träning och mer övningar. Bra variation på maskiner och många gruppträningspass. stort och luftigt. Känns skönt att dom fria vikterna inte är i ett avskilt rum som på andra gym. Då slipper man känna den osäkra känslan att “nu går jag in i styrkerummet” om man är osäker på fria vikter helt enkelt. Och även skönt att kondis avdelningen också är på en egen plats. Nära till hands och relativt bra utbud 71 Bra utrustat. Ljust och fint. Väldigt trevlig och hjälpsam personal Mycket utrustning mycket fria vikter bra utrustning, stort och rymligt, trevlig personal. Finns en squashlokal och nya löpband Har det mesta, är rätt så bra storlek med tanke på mängden av personer som är där. Att allt är så uppdelat i avdelningar, så man vet vart man har allt. Bra utbud, många olika typer av gruppträning, stora variationsmöjligheter, trevlig personal. Det är bra ordning bland maskinerna. Liknande maskiner står samlade bredvid varandra. Samt att alla hjälper varandra. Att personalen är hjälpsamma. Bra utbud, många olika typer av gruppträning, stora variationsmöjligheter, trevlig personal. Gruppträningen, framförallt zumba, yoga, body balance, chabam och body vive Det finns bra med utrustning, och gott om plats, även om det är mycket folk så brukar det gå att lyckas utföra de övningar man tänkt. Att det finns mycket grejer! Jag tycker inte att det är något som fattas. Läget (närhet till studierna) samt öppettiderna luftigt, sällan kö ett bra utbud, men kn göra vad man vill i stort sätt hyfsade öppettider Bra utbud av fria vikter och redskap i stretch/rehab- avdelningen Att det finns mycket stänger och fria vikter Stor konditionsavdelning, nästan alltid möjligt att få tag på maskiner man vill träna. Snäll personal. Varierat. Ej trångt runt maskiner Det finns många pass att gå på vid olika tider på dygnet, vilket är bra för oss som pluggar Det är ett komplett gym Det är stort och det mesta av träningsredskap och maskiner finns. Aldrig sanat något under 2 år. Serviceinriktad personal. Bra duschar. Lagom med antalet andra utövare. Möjlighet att köpa frukt, mat lås. Möjlighet att sola solarium. Grymt utbud! Trevlig och engagerad personal. Bra öppettider Trevlig personal och erbjuder ett mycket bra utbud av varierad träning. Storleken och utbudet. Trevlig personal som är mycket hjälpsam. Nära till campus. Lättåtkomligt när det gäller att boka t.ex. squash. Det är välstädat, oftast kort eller ingen väntetid (beroende på tidpunkt). Stort och rymligt, ingen trängsel. Utbud och Personal. Milon! Mångfalden av utrustning mycket plats, stort utbud på utrustningen Stort, mycket plats. Finns många maskiner mm. Bra valmöjligheter till olika form av träning Variationen på redskap och maskiner Bra variation. Glad och trevlig personal! Spinningen! (Ida, Stina och Anna har bra pass! =)) Att alla kan ha på sig vad de vill. Trevlig och hjälpsam personal. Duktiga instruktörer. Bra variation av fria vikter och maskiner. Ida, Anna och Stina har mycket bra spinningpass! 72 Det är stort och rymligt. Det känns fräscht och personalen är trevlig. Det finns många olika redskap och maskiner och bra info om hur man ska använda det. Personalen och att alla oavsett hur man ser ut verkar känna det. Att det finns olika typer av träningskort så att det passar alla studenter. Dem gångerna jag varit inne på gymmet har det alltid varit bra stämning & folk accepterar varandra för det man orkar/inte orkar. Det jag däremot uppskattar mest är personalen, det finns alltid någon att prata med & aktivitetsledarna har koll på va de håller på med så man lätt kan ställa frågor om så behövs! =) Stor variation på delar att göra. Mycket fria vikter. Inget är utslitet Gott om plats när det inte är högt tryck. Erbjuder många olika träningsformer. Uppdaterar utrustningen så som kettellbells och skivstänger(de nya les mills). Vissa pass och instruktörer har väldigt hög kvalité (jungde-gym, cardio-cross). Härlig stämning från personal och anställda. Många dubbletter av varje vikter. Podio och bänk! Bra att det är nära till hemmet Maskiner som tränar liknande muskelgrupper står nära varandra. Gott utbud av olika typer av träningsredskap. stort utbud. Rent Stort. Mycket grejer. Mycket vikter, bra med utrustning. Trevlig personal Mycket plats om man går vid rätt tid på dagen. Bra med löpband. Det är nära till universitetet Bra utbud Öppettider. Många gruppträningspass. Utbudet. Bra lokaler. Gruppträning. 73 Bilaga 10:4 Kvalitativ data fullständiga svar vad som kan bli bättre Tabell B10.4: En fullständig lista med svar av vad som kan bli bättre med mittlivs StiL Svar Större utrymmen Luften skulle kunna bli mycket bättre. Bättre öppettider på lördagar Städningen, de fasta mattorna på rehab delen, ordningen på vikter, storleken på den fasta rehabmattan. Bättre ordning. Tydligare markerat vilka vikter som ska hänga var, var hantlar ska ligga etc. Nu hänger alla viktskivor huller om buller, t.ex. en 10a innanför en 20 och 15. rtrefsader En del av personalen, dock har det blivit lite bättre det senaste halvåret. Ordningen är något som skulle kunna förbättras, både blir stökigt och svårt att avgöra om någon använder ett visst redskap när det ligget på “fel” plats. Att sänka priserna. Nästan 2000kr för fyra månader är mycket för en student, speciellt nu när Anders Borg vill sänka med 300kr/mån. Mer utrymme vi fria vikterna så flera kan va framför speglarna å använda olika vikter å skivstänger . Utbyggnad. Det kan vi väldigt svårt att få sin träning gjort effektivt när det är högt tryckt på gymmet (runt 17-19 har jag upplevt) och man får knappt köra sina övningar. Slippa måsta ha kortet med sig för att gå mellan gymavdelningen och konditionsdelen. Gärna lite mer “ovanliga pass” istälet för bara Lesmillspass. Till exempel Wellnessboll, Arke. Ännu mera utrymme, speglar, bänkar och fler hantlar. Kanske mindre maskiner istället? Först och främst VENTILATIONEN!!! Särskilt i gruppträningssalarna och konditionsavdelningen. För i nuläget blir man mera trött och svettig p.g.a. miljön än p.g.a. själva träningen. De nya löpbanden är sämre än de gamla då det gäller att ställa in önskat program. När hastigheten t ex. ökas från 10 till 11km så överraskar bandet genom att accelerera upp till ungefär 15km under någon minut innan det sedan minskar. Det är ju inte så kul med tanke på att vissa har skador och dylikt som innebär att de inte klarar av att springa i 15km, har själv inte kunnat springa på en månad p.g.a det :/ Öppet lite längre på fredag och lördag. När man jobbar så ka det bli tight å hinna träna dessa dagar då jag inte är en morgonmänniska. Lägre vikter (0,5/0,75kg) skivor är högt önskade. Större ytor med fler maskiner i konditionsutrymmet och gymmet Bättre ordning på dom ‘lösa’ grejerna. Bätter ljudnivå. Investera i NYA och fler olika ben/rumpmaskiner (det är frustrerande att stå och tjorva med benmaskinerna i 5 minuter innan man använder dom. Samt bensparken går inte att använda alls då jag som är 169 är för kort för maskinen...). Ofta är minst ett löpband sönder. Fler speglar vid den långa “gången” längst in i gymmet vore bra. Försäljning av träningskläder/accessoarer (typ handskar, väskor). Det finns för många nackdelar på Stil om man relaterar till priset. Något som Stil kan bli bättre på är att satsa på nya maskiner/utrustning istället för att lägga ner pengarna på TV-reklam!!! Vet ej, bra som det är :) Hade önskat mig ett tjejgym. Luften i spin o indoor salen det går knappt o andas på passen.. Spin salen är sämst om man går på spin 60-75 min.. Måste förbättras .. Många utav Eleiko 20-kg stängerna behöver bytas ut då det inte finns något grepp kvar på dem. Passersystemet med att kortet behöver dras hela tiden när man går mellan konditionsavdelningen och gymmet är rätt så jobbigt. Det hade varit skönare om man kunde dra kortet en gång för att komma in på Stil, och sedan slippa dra kortet när man väl är inne. Viktigaste av allt, att personalen är glada och säger hej när man går förbi, vilket ofta inte sker. 74 Mer plats för marklyft, squats och olympiska lyft. Blir mycket trångt på eftermiddagen/ kvällen. Och då det är många som “tyngdlyfter” så blir stängerna upptagna i långa perioder. Kanske skaffa några nya bänkar. Snart dags att byta ut mattan (de blå pusselbitarna) eller åtminstone göra rent den ordentligt. Bättre spinninginstruktörer. De nya löpbanden är kassa! Får sned hållning om man vill kolla på skärmen samtidigt som man springer. Den otroligt otrevliga personalen i receptionen. (Med undantag för morgonkillen) Det är väldigt sällan man känner sig välkommen. Att inte få en blick eller ett hej tycker jag är dåligt. Jag tycker även att ventilationen kunde vara bättre och gärna lite nyare maskiner i gymmet. Bättre utrustning, ordning och det viktigaste är ju ändå att det ska vara öppet även då studenterna har lov... större område för fria vikter. fler stänger för bänkpress samt stående övningar (marklyft/frivändningar mm) översyn av viktmarkeringarna på hantlar. en till cable cross lamporna över hantelområdet bländar när man gör liggande övningar. Mer speglar till rehabdelen. Ta tillbaka bodycombat! Mer fria vikter och mer yta att köra fria vikter. Mer kabelstationer. Behövs fler ribbstolar. Det behövs mer och bättre markerat utrymme för rehab-utrustningen, och möjligen bättre ordningsdicipln hos dem som använder detta (man får ofta gräva fram ribbstolen.) 50 kg viktskivorna bör plockas bort då de som använder dem inte förstår att hänga av dem och många som inte använder dem har problem att hänga av dem (de gör ingen större nytta heller då de i princip är lika stora som två 25:or.) Ventilationen är undermålig. Vattnet i kranen inne i gymmet smakar fruktansvärt. Saknas möjlighet att utföra benspark (leg extension) med riktigt hög belastning. Musiken är (och har alltid varit) fullkomligt värdelös! Vore bättre med tystnad så man kan lyssna egen musik utan dra på sig hörselskador. Önskar att det öppnade tidigare på lördagar och söndagar. Kanske vid 08:00 Mer plats, Stil har verkligen växt men det har medfört att det oftast är ont om plats plus att maskiner och utrustning är väldigt väldigt slitna.. tyvärr är de nya motionsbanden sämre än de äldre också, helt oförståeligt varför man har touchskärm på ett löpband... Fler podier. Nästan alltid väntetid på dessa. Lägre priser ! Billigare medlemskap för de som endast nyttjar gymmet och inget annat. Fler squat-racks och stänger inne i gymmet. Tydligare uppmärkning av hantelställ. Fler viktställ och mer skivor till funktionella rummet. Skulle kunna vara större del med “matta på golvet”, där vid pilatesbollar - kan bli väldigt trångt! Skulle kunna struktureras upp bättre med alla britsar/bänkar och dylikt där, kanske ta bort någon(?!) - där är allt som oftast ett icke organiserat kaos i den delen. Mer fria vikter, mer yta till de fria vikterna då det är så pass mycket folk som är där att det blir trängsel/kö. Ta bort/flytta det nästan ingen använder (ALLT tv om ingången till rummet för fria vikter) och fixa saker många faktiskt vill ha! Fler bänkar till de fria vikterna, många är lite rangliga och det händer att det inte finns tillräckligt många. Jag tränar oftast när det är ganska lite problem men under tiderna när det är som mest är det näst intill omöjligt att hitta en bänk 75 Tydligare upphängning av fria vikter, typ färgkodade pinnar. Hellre gå lite längre för att hämta vikt än att behöva lyfta av och på vikter för att komma åt den man vill ha. Markering för vikten hantlarna, ibland saknas flera hantlar, eller någon ligger fel så att man inte direkt kan se var hantlarna ska in. Öppet 24/7 sjukt dåligt att man inte har det... Speciellt då stil är ett universitets gym där allt annat (lokaler) är öppet! Tyngre och högre musik, bättre uppmärkning var vikter, hantlar och hjälpmedel skall vara. Speciellt angivna platser för hantlar så man slipper springa längs stället och leta efter rätt vikt. Längre öppettider på gymmet Öppet 24 timmar om dygnet. Detta är något jag saknar från tidigare gym. Cable redskapen skulle behövas bytas till nya då greppet på många är riktigt dåligt. För mycket folk vissa tider. Mer musik. Fler cardio cross pass i sporthallen. Bländskydd för lamporna i taket vid hantlarna, då man bländas när man ligger ner på en bänk. Underhålla bänkar och maskiner så att de är stabila och inte vinglar och är ostadiga. Bättre placering av maskiner och utrustning, då vid vissa områden blir det trångt. Bättre ventilation i kampsalen, som gör så att rummet kan värmas upp. (Det är kallt så här års i kampsalen) Större yta, nyare och bättre maskiner. Det är svindyrt. Längre öppettider (24/7). Mer ytor där man kan använda fria vikter. Lapparna på hantlarna där det står vad vikterna väger har nötts bort. Vad de väger borde vara markerat på ett sådant sätt så att det inte kan ske. Ta bort en del maskiner. Bygg ut för just nu finns det för lite utrymme att för att egentligen förbättra något. Mer fria vikter Lite mer ordning och reda vad det gäller redskap. Sen skulle städningen av mattor kunna bli bättre. Längre öppettider på helger. Lyftanordning för lastning av vikter på stång (vid marklyft). Power-racks! Bredare utbud av kettlebells. Ett gymkort som utesluter bokningsaktiviteter, men ger full tillgång till gymmet och således blir betydligt billigare (vet inte hur detta ska gå till!). Större - smockfullt på kvällarna. Ordningen bland hantlar (detta gäller säkert för fria vikter också men dessa brukar jag inte använda). De ställ som används till hantlarna borde förändras på något sätt så att man “förstår” eller endast kan lägga tillbaka rätt hantel på rätt plats. Här tänker jag även att det är tydligt märkt på något sätt vilken modell av hantel som ska vart då t.ex. en 5 kg hantel finns med lite olika handtag. renare och bättre ordning. Det skulle kunna bli större, trångt vid många tider på dygnet. Ordningen på gymmet. Spela lite högre musik. Kan vara för mycket folk på gymmet under vissa tider, speciellt em/kväll. Utöka antalet cardio cross pass i sporthallen. Fler skivstånger, fler viktskivor, fler lyftflak, fler powerrack, bättre bänkpressar som t.ex. Eleiko bänkar. Bättre ordning på gymmet! Är ofta kaos! 76 Längre öppettider.. Ex på helger... Söndag öppnar ni först kl 10... Medan andra gym har bättre öppettider! Mer fria vikter eller en crossfit avdelning, tex. I lokalen på övervåningen. Visning av tider för olika grupppass Gymmet skulle behöva vara större. Jag går bara dit innan lunch, på kvällen känns det meningslöst att gå dit. Det är alldeles för mycket folk och för lite plats. Jag tycker att det är gymmets ansvar att utöka gymmet i takt med att det får fler medlemmar. Annars så minskar bara värdet för de som redan är medlemmar. Det skulle behövas mer plats för fria vikter, främst ställen för att göra lyft så som deadlift, squats, osv. Räcker inte med det lilla hörnet som finns nu. Bättre musik i gymmet. Att man kanske målar vägarna i någon rolig färg istället för vit. Fler skivstänger. Fler stänger och racks. Bättre utmarkerat vart de olika viktskivorna ska hänga så det inte blir regnsbågsfärgade viktskivsställ. Skulle vara väldigt bra om gymmet var öppet 24/7. Fler likadana maskiner så man slipper vänta, större yta framför speglarna. Fler likadana maskiner så man slipper vänta, större yta framför speglarna. Våg i functional-rummet. Mer speglar! Det hade varit fint med ytterligare podium för marklyft/knäböj etc då detta är den klart största flaskhalsen på gymmet för närvarande. Ett par extra stänger vore också fint då det ibland används flera stänger på podium då flera kör marklyft samtidigt, och att det då saknas stänger för tex bänkpress. En av bänkpressställningarna är dessutom under all kritik. Den har fasta lägen som bara passar ett fåtal personer, och dynan upplevs ge sämre stöd än resterande bänkar. Fler grejor av de som används mest, tex hantlar, ställbara bänkar, rodd/latsdragsmaskiner. Större lokaler (det är ofta för mycket folk för att man ska kunna träna som man vill). Hålla yogamattor o.dyl. fräscha. Öppna någon timma tidigare på lördag/söndag. Mer fria vikter, det blir trångt. Ev. färre maskiner om det krävs av platsskäl. Öppet 24/7. Fler pass på helgerna, särskilt söndagskvällar. Att det behövs mer tid mellan passen, går man tex på spisning och CX så slutar det första passet samtidigt som nästa börjar, vilket innebär att man antingen måste gå tidigare från spisningen eller komma försent till nästa pass. Det hade varit perfekt med 10 minuter mellan passen. Sedan vet jag även att många som är i gymmet tycker att det behövs bättre öppettider på helgerna. Renare där folk har svettats, men framförallt på golvet, tex på mattorna där man gör rehab/stretchar + i omkl.rummen. Milo-avdelningen tar stor plats och verkar inte som att den används mkt. Skulle kunna ge plats åt en större stretchavdelning med mattor som är lite avskilt från resten & tex lite nedtonat ljus + ingen musik. Hade varit bra om det på skivstängerna står hur mkt den total vikten är nånstans. Har gyminstruktörer som kan gå igenom gymmet lite då och då för folk som vill börja gymma men vet inte riktigt hur man använder maskinerna på ett säkert sätt. Lite mer uppsättning ex av hantlar Fler burar eller ställningar likt de man kör knäböj i, vilket skulle medföra att man kan göra alla övningar som behövs en stång för, just nu så blir det ofta väntan där Det kan vara trångt och saker kan vara upptagna. Få träningsbänkar. Det enda som är sämre är att det är väldigt trångt efter fyra, men det är svårt att göra något åt. Annars kan jag önska att det varanågra fler längre spinningpass på förmiddagarna. 77 Större friviktsavdelning med fler skivstänger Mer fria ytor på gymmet, nyare maskiner, bättre ljus, mer speglar, kittelbells på båda “sidor” av gymmet, mycket maskiner som knappt används går att bytas ut, bättre musik:) ordning o reda. Färgsättning Det finns endast en ställning för bänkpress som har ett skydd ifall man inte orkar sista sista repetitionen. Jag tränar oftast själv och vill då använda denna ställning, men den är vanligtvis upptagen. Spinningcykeln som står i gymmet, den med rembroms, borde stå i konditionsavdelningen i stället. Den ger en mer realistisk känsla jämfört med motionscyklarna som har magnetisk broms. Jag cyklar ofta långa distanspass på den och det vore trevligare att göra det i konditionsavdelningen istället, där man kanske kan snegla på en tv. Omklädningsrummen Fler fria viktsstänger, bänkpressar och benpressar. Men även kabeldrag och latsdrag. Dem “riktiga” grejerna som används mest frekvent får man köa onödigt länge till eftersom det finns ett stort antal maskiner som knappt någon använder medans dem populäraste grejerna är det ett litet utbud av, detta borde ändras på för att göra alla mycket nöjdare. Gymmet är ofta fullt på primetider. Squashbanorna är slitna och felaktigt byggda, bara att en bana är större än den andra är inte bra. Vissa tider är det mycket folk. och då är det lite svårt att hitta en plats att vara på och göra sina övningar med fria vikter eller på rehab avdelningen utan att vara i vägen för någon annan eller att de är i vägen. Så kanske en liten omstrukturering? Kan även göras något åt att mattorna på rehab ofta glider isär. Tex skjuta dem mot väggen eller något? Om säckarna ska fylla hela sin funktion bör det ges plats så den kan utföra en cirkelrörelse. Bänkarna inne i gymmet har en del skavanker , kanske fixa upp de. Mer speglar, BÄTTRE HYGIEN REGLER med skyltar och handsprit plus rengöring på uppsatta platser NÄRA TILL HANDS! Det känns ibland lite litet... sänkta priser på medlemskorten (så att du kan köpa ett rent gymkort) bättre utmärkning på vart 11,13,5... hantlarna faktiskt ska vara i stället och med nya märkningar på hantlarna på de som saknar Bättre ordning, samma typ av vikter på alla inom samma kategori, (hantlar, viktskivor, bänkar etc.). Bättre stänger och bänkar. Ge mer plats för fria vikter, bänkar cable cross. Fler skivstänger för fria vikter. Fler frivikter/stänger/friviktsutrusting i GYMMET. AC på sommaren/våren, luften blir otroligt dålig och varm när det är varmt ute, går inte att träna då det är 25+ inne på gymmet och kvavt. Att det gjorde ett kort för enbart gymmet för dag och kvälls tid, jag vill inte behöva betala för gruppass som jag aldrig går på eller för ett badhus jag inte kan gå till pga allergi Det är ofta fullt på konditionsavdelningen, det skulle behövas en större konditionsdel. Större friviktavdelning. Mer skivstänger. ordning, mer fria vikter samt bänkar. Smalare viktskivor, mer plats åt skivstänger, bättre grepp på golvet vid stängerna inne på stora avdelningen, Mer struktur på maskinerna Mer plats att träna på. Stils mobilapp krånglar ibland och tar bort bokningar osv. 78 1) Krav på att hygien sköts och om inte bör repressalier verkställas med varning sedan avstängning en vecka. Är riktigt vidrigt när folk stinker! Träningssvett ska vara som vatten och luktfritt. Bakteriell stank är något helt annat! 2) Någon slags tidsbestämmelse på skivstängerna då det är så få. Finns ett par gäng som lägger beslag på dessa i över en timma, vilket är ganska frustrerande Punkt 1 är VIKTIG! jag har tänkt tanken flera ggr att byta gym när kortet går ut pga detta. Det är ju så man nästan kräks ibland! Så sjukt o-fräscht. Större friviktsyta! Fler squatracks och gärna minst en eleikobänk till. Någon till skivstång vid frivikts plattformen och större plattform. Det blir ofta fullt där. Större yta bland fria vikter. Mycket grejor på liten yta just nu. Väldigt trångt även om de är lite folk. Städningen är så där, kan vara bättre. inte till gymmet men; fixa till omklädningsrummen i Porsöhallen. De flesta skåp är förstörda och det går inte att förvara kläder och värdesaker där. Det finns för få styrkelyftsstänger och marklyftsflak och att det bara finns en ordentlig bänkpress är ganska illa med tanke på skaderisken i de andra bänkarna som saknar safetyracks. De två bänkpressarna som vetter mot fönstrena är väldigt instabila och tippar nästan baklänges när man lägger tillbaka en tung vikt mot racken. Detta på grund av att de saknar stag som gör att understödsytan bakom krokarna där stången placeras är för kort. Det skulle behövas dubbelt så många flak för marklyft och fler styrkelyftsskivstänger och olympiska skivstänger (som inte är detsamma som vanliga gymstänger från random tillverkare som saknar ordentliga lager och lättring mm). På framförallt måndagar och tisdagar är det alldeles för mycket folk på för liten yta i friviktsdelen, vilken blir en riskfaktor med alla tunga vikter som används. Mer kabler maskiner, kabelrod osv Fler gruppträningar tidigt på morgonen samt speglar vid stretch/rehab avdelningen. maskinerna ser lite gamla ut, men funkar ju såklart bra. Men då ser det genast lite fräschare ut. Ha dubbla pass per dag av vissa pass. Ett på morgonen/lunch å ett på kvällen...jag hade önskat BodyPump t ex eller Bodystep. Större yta och fler fria stänger Det skulle behövas fler bänkar i gymmet. Gymmet känns lite trångt. Fler multiträningsmaskiner med marklyft & bänkpress. Bättre wifi täckning (eduroam). Fler klockor på väggen med sekundvisare så man ser vars man än är i gymmet. Fler vattenställen så man slipper ha med flaska. Lite fler låsbara skåp i gymmet. “Blippa” korten istället för att dra vid passering. Kanske en fingeravtrycksläsare också. Bättre ordning, fler fria viktställen för ex marklyft. Alltid lång väntetid. större yta, just nu står vissa maskiner väldigt tätt ihop bättre öppettider över helgen Priset (ett gym- och kondotionskort utan att man behöver betala för Porsögården) Mer parkeringsplatser Längre öppettider, speciellt helgerna 79 De populäraste hantlarna har det nötts bort klistermärket där det står hur mycket vikt de är på, så man kan få leta rätt länge innan man hittar önskade hantlar. Det är ofta rätt trångt vid alla bänkar efter det finns många som vill stå upp och göra hantelövningar så ser jag gärna att allt som står bakom bänkarna (ifrån spegeln) flyttats en meter längre bak. Det händer ofta att man måste gå till sidan (vid kablarna) där ingen mjuk golvmatta finns. MUSIKEN!!!! Fler squatracks, man skulle åtminstone kunna ha två. Bättre ordning och markeringar för hantlar och vikter. En “kratta” som man använder till marklyft vid tävling så stången går enkelt att plocka av och på, så slipper man bryta ryggen varje gång. Istället för att ha tre stycken av t.ex. benspark (leg extension) så kan man sätta in andra maskiner, som en stående vadpress är något jag saknar. Fler skivstänger. Nybörjargruppträning av crossfit eller olympiska lyft. Det borde verkligen ingå en introduktion och ett personligt träningsprogram när man löser ett träningskort! Ordningen att det inte ligger en massa saker på golvet som är i vägen för rullstolsburna eller de som går med kryckor. Det borde verkligen ingå en introduktion och ett personligt träningsprogram när man löser ett träningskort! Skulle vilja ha mer typ friskis & svettis medelgympa-grupp-pass utan vikter, skivstänger, gummiband eller stationer. Med mer övningar för rumpa, armar . Såklart ska bålträning ingå och roliga fotkombinationer också, men mer rumpövningar och armövningar för oss tjejer. Att folk ställer undan utrustning de använt. Att trasiga maskiner etc lagas snabbare. Mer plats. När det är mycket folk, typ efter kl 16, kan det vara svårt att köra sitt pass pga många maskiner osv är upptagna. Det kan bli en del väntetid. Jag skulle också tycka det var bra om man kunde köpa bara gymkort eller bara gruppträningskort. Det skulle också vara bra om gymmet kunde vara öppet dygnet runt. Mera fria stänger och vikter, jämför användning av fria vikter och “Milon” så kanske man kan ersätta Milon med flera stänger? kocka i omklädningsrummet. Uppmana/instuera folket att inte sitta och vila på sin maskin. Kliv av och låt andra köra emellan klockor i herrarnas omklädningsrum, men helst en klocka i bastun. Hur haft önskemål om att det förut. Nyare och mer tilltalande maskiner så att det blir roligare att träna bättre musik, fäst utrustningen i marken för säkerhets skull, fler stationer med skivstänger Restaurering av vissa utrustningar i gymmet. Endast en kortdragare till anläggningen. Bättre ventilation. Bättre ljudisolerad dörr mellan lilla salen och sal 1. så yogapassen störs mindre. ännu mer fria vikter. Bygg ut funktionella delen. På ett annat gym jag besökt kunde man få en varning om man inte la tillbaka vikter på rätt plats (flera varningar = avstängning) = alla vikter var felfritt rätt placerade. Borde införas på stil. Bättre ventilation, speciellt i sal 2 och i konditions/funktionella delen. 24/7 öppet. Och bättre lugnt Bättre luft i konditionsavdelningen, men viktigast i spinningsssalen! Är det fullt i den lilla salen blir det jobbigt att andas vid ett hårt pass För litet! Speciellt mellan 15.30-18.00.Nedräkningsklockor på väggarna. Fler uppvärmningssmöjligheter Det är väldigt mycket folk (vilket förståss är bra för er). Så det skulle i så fall vara att bygga ut för att rymma fler maskiner. Tydligare markeringar för viktplatser och hantlar tror jag skulle råda bot på den o-ordning som finns Laga/sätta i nytt handtag på lårcurlen!!! Se över den nya sporten Paddel, det är grymt skoj! 80 Det är ofta tunga vikter på liggande benpress detta är till stor nackdel för mig som inte riktigt klarar av att lyfta ner dem på ett säkert sätt. Vanligtvis finns det alltid någon i närheten, men det hade varit bra om folk uppmärksammas på att vikterna bör plockas av maskinen. frivikts-delen hade nog kunnat vara större. Är ofta för mycket upptaget för att man ska kunna köra de övningarna man vill. Något fler löpband, vilka är de maskiner som oftast är upptagna. Större Tidsbesparande åtgärder. Enligt tidigare Det är dåligt städat, mycket damm på gymdelen. Samt bättre ordning på redskap & dess plats men det är utövarens ansvar tycker jag. Städningen är under all kritik. Känns otroligt äckligt med damm över allt. Samt ordningen av hantlar. Skriv vart vikterna skall läggas. Sköt om bänkarna UNDERHÅLL!! Städning av funktionella rummet. Krav på strumpor och skor. Täckande klädsel-prov- Vill inte se bröstvårtor. Öppettider - möjlighet att gå dit när man vill Bättre städat vid maskinerna. Omkl. OK. Fler spinningpass under morgontimmarna sm slutar 07:30 eller 07:45. Fler maskiner, mer utrymme vid fria vikter. Pumpa upp pilatesbollarna oftare. Längre öppettider, gärna 24/7. Bättre musik. Hårdrocks-kvällar /onsdagar. Man skulle kunna flytta om så att redskapen man ligger på, som t.ex. bänkpressen inte är direkt under en lampa. Ventilationen sommar och vis mån vinter, ibland lite för kallt då. Det enda jag kan konkret komma på är att ja en gemensam bastu för tjejer och killar. Jag tränar för det mesta med killar och det är alltid revligare att sitta och snacka skit med någon man känner än att basta ensam. Skulle detta införas hade jag blivit väldigt glad! Annars tack för ett bra gym! =) Oflexibelt kort när det gäller gym, om man bara vill ha gymmet och skippa gruppass och dylikt får man betala mer för det. Skulle vara skönt med en till squotplats i gymdelen. Och kanske lite luftigare på vissa platser. (svårt att få in mer och skapa mer luft, jag förstår) Mer plats i gymmet för fria vikter. Fler bra stänger i gymmet istället för att dem bara står i de andra rummet Mer fria vikter, intresset för friviktträning ökar. Byt ut de dåliga/gamla stängerna. En lyftplatta till. Det kan vara väldigt trångt på gymavdelningen vissa tider. Vissa löpband kan stå som “ur funktion” väldigt länge. Tyngre hantlar och viktmagasin Fler speglar. Uppdatering av gällande maskiner. Öppettider. Vattenkranen i gymmet. Fler skivstänger. Billigare. Större Bättre ordning på vikter, större utrymme för lösa vikter. Fler klockor (60-sek klockor) i det stora gymmet. Fungerande tv-apparater på löpband. Att personalen kan hälsa när jag går förbi receptionen. Det händer nästan aldrig, i så fall får jag hälsa först. Det är alltid skitigt på blå mattan i motionsrummet. Det finns inga speglar. Alla motionsband och crosstrainer glappar när det gäller ljudet till TV. Ställ in kanalerna! Underhåll eventuellt nyköp av maskiner. Receptionen; möts sällan av ett trevligtbemötande, känns ofta som man stör. Vanligt med många köer. Känns som att gymmet borde satsa på fler unga, glada & service-inriktad personal. 81 Bilaga 10:5 Kvalitativ data fullständiga svar varför utrustning inte läggs tillbaka på rätt plats Tabell B10.5: En fullständig lista med svar till frågan varför folk inte lägger tillbaka vikter efter det att de har använt dem Svar Brist på plats till följd av att andra vikter är felplacerade! att andra vikter finns på dess tilltänkta plats Något annat ligger där Att något annat legat där att det är någonting annat i vägen. Ingen ordning pga andra som lägger på en ledig plats och inte på samma plats som de tog vikten etc. Någon annan tagit platsen eller ska använda de vikter jag just använt. Någonting i vägen Det är oklart vart saker ska vara. Det hade varit bra med en liten guide någon gång med hur saker och ting fungerar och vad som är “coutume”. En liten intro för newbs varje vecka hade varit till hjälp! Många gånger vet man inte var den utsatta platsen är. att det redan är fullt på den platsen eller att jag inte vet var det ska vara Man vet vars hantlar och skivor ska vara men inte vilken vikt på vilken plats. Inget stort problem men det enda som saknas. Det redan hänger saker på tänka platsen eller att jag inte vet var jag ska hänga sakerna. Andra saker är i vägen Sätter alltid tillbaka grejorna på sin plats Att det ligger andra saker ivägen. Om jag ska lägga tillbaka ett par hantlar på sin avsedda plats, som jag har använt, så ligger det ofta ett par större hantlar ivägen vilket gör att de jag ska lägga tillbaka inte får plats. Då blir man tvungen att lägga hantlarna på golvet... (detta gäller hantlarna 1-10kg). Det kan vara fullt på en krok där ett speciellt kabeldrag ska hänga. Då hänger jag det på en krok bredvid istället. Fullt! Ibland händer det att man glömmer Att det ligger andra saker på dess tänkta platts. Gäller framför allt hantlar. Att jag inte vet vart det ska eller att någon är i vägen Vet inte vars det ska läggas Skivstång, ställningen upptagen. Andra redan ställt något där Glömmer!! Fullt med skivor på ställen, kaos i hantelställen Jag lägger tillbaka dem på utsatt plats. Fullt med andra vikter där Jag brukar sällan låta bli att lägga tillbaka saker där jag tog dem. Stället för de mindre fria vikterna (de med gummi) är dock väldigt dåligt. Ibland så går det inte att lägga tillbaka vikterna i dem för att de inte ryms och man klämmer sig när man ska ta dem ur stället Ingen plats i närområdet Ligger redan felplacerade på deras plats (fullt) fer 82 Vet inte var de ska vara eller annan sak är ivägen. Att platsen är upptaget av nått som bör hänga någon annan stans, men som jag inte har tid med att flytta runt då jag är där för att träna och inte städa. Så jag lägre tex redskapet i närheten av dess ordningsplats eller vid platsen där den skall användas Överfullt/vet ej vart det ska ligga. Lägger alltid tillbaka. För det redan är stökigt. Har ingen jävla aning om vafan “Rätt plats” är Att det redan är fullt (på till exempel på hantelstället och stället med viktskivor). Felplacerade vikter. Dålig ordning, framförallt vid hantlar då dessa inte alltid läggs tillbaka på rätt plats efter storleksordning, detta resulterar i att vissa hantlar sedan inte ryms i stället utan att en större ansträngning krävs för att återställa ordningen först. Någon annan har hängt fel saker där redan. Att det sitter annat där redan. Någonting annat är ivägen eller jag vet inte var den ska placeras. Att personer har lagt fel tidigare. Fullt i ställen för vikter till skivstängerna Att det är ritat på väggen något som motsvarar det jag ska hänga upp. Att det råkar finnas en plats som motsvarar hantelns vikt i viktstället. T.ex. Att alla hantlar redan inte ligger på sin rätta plats. Andra vikter är felplacerade Andra vikter är felplacerade Vet inte vart det ska. Det finns inte plats för alla hantlar bland ställningarna. Att det är fullt bland hantlarna, de längst ner i stället ryms inte. att den platsen är upptagen av annan hantel/redskap Behöver flytta andra vikter för att kunna placera dem rätt, gäller endast viktskivor. Visste inte att man behövde sätta tillbaka dem, om det bara är tex ett stånghandtag som sitter fast i maskinen. Annars skulle det nog bero på lathet. Någon annan vill ha det direkt. Att jag inte vet var det skall vara eller att platsen där det skall vara är upptagen av någonting annat. Fullt på platsen där vikterna ska hänga Att det redan då är kaos Hantlar brukar placeras lite hur som helst i ställningen. Det kan ligga någon enstaka hantel här och var som sabbar ordningen. Någon redan har placerat redskapen på fel plats. Fullt på platsen, trött på att bära långt, framkomligheten är begränsad på grund utav folk. Att det redan finns något annat där på att det ligger annat där som inte ska vara där ev att någon ställt saker i vägen. Något annat ligger på dess plats. Ligger/hänger andra saker på avseed plats. Att någon annan idiot har placerat deras utrustning på fel plats och jag inte har tid/ork/lust att omorganisera hela hantelstället för att få hanteln på rätt plats Man lägger tillbaka dem där jag tog dem. 83 Händer inte Fullt på ställningen på grund av för stora viktskivor (de av plast). Vet inte vars det ska vara och/eller så är det redan ngt annat där Något annat ligger i vägen/finns ingen bra plats. Där är redan saker Andra saker ligger ivägen/fel plats Att alla andra hänger viktskivor hursomhelst, om de överhuvudtaget tar sig tiden att plocka av dem från stången. Det är fruktansvärt svårt för folk att placera viktskivor som väger lika mycket på samma pinne. Upptagen av annan utrustning. Att andra redskap hänger där samt att jag ofta inte har någon aning om vad som är dess utsatta plats. glömt bort Att jag inte vet vars det ska vara Saker på fel ställe. Dåligt markerat var rätt plats är. det ligger redan något där lathet Något annat är i vägen Jag har ingen aning om vart allt ska vara och inte vara. Det står inte skyltat “15 KG” t.ex. så man vet vart just dom vikterna ska hänga. Så jag hänger där det finns plats. Markera upp tydligare så tror jag det blir bättring i det stora hela. Då är det saker i vägen så jag inte kan komma i närheten, då jag sitter i rullstol. Filminspelning Att det är kaos bland grejerna för att andra inte satt dom på sina platser, då skulle det innebära att jag får möblera om alla vikter. att någon annan tar de efter mig t.ex. hantlar går ej att lägga tillbaka rätt då “alla” hantlar ligger fel redan. Man får bara lägga dem där det finns plats kaos pga att andara medlemar är lata/kan inte tyda anvisningar Inga vikter ligger där de ska och jag har inte lust att ännu en gång ändra om allt kaos så att vikterna jag använt ligger rätt Att det är kaos Sällan hänt, men man kan lösa det själv Lägger alltid tillbaka :) Att det är fullt, saker huller om buller Det är gullt av andra redskap på den tillränkta platsen och tid inte finns att flytta dessa till rätt platser Förstår nog intevar exakt sakerna skall vara då. Att vikterna i (benpress) är för tunga att lyfta ner. Allting är i sådan o-ordning så att börja justera och fixa upp ordningen hade tagit för lång tid. Lämnar över till nästa. Lathet. Att jag inte hittar grejorna. Vet inte riktigt exakt vart saker ska vara Hantlarna får ej plats i stället. Det passar inte in i stället. Tidigare vikter ligger fel. Border vara rtdligare vilka vikter som ska hänga vart. Aldrig hänt 84 Glömska Kan inte påstå att det hänt ännu, iaf inte vad jag kan komma på. Att andra saker ligger på den platsen. Men skulle önska om man får alla att hänga 25or på en plats, 20 och 15 mm så att man slipper flytta runt viktskivorna för att få den man själv önskar. Hänger andra saker på avsedd plats Att det är fullt För tungt set. Lathet. Tjockis som står i vägen Att en annan hantel ex 6kg finns på 5kg-platsen. Det är alltid kaos vid fria vikterna. Jag lägger alltid tillbaka 85
© Copyright 2024