VAXHOLMS STAD
VAXHOLMS STAD MÅL OCH BUDGET 2015 – 2017 Avsnitt 8 redovisar tilläggsyrkanden från kommunfullmäktiges sammanträde 2014-11-17 och beräknade kostnader för dem 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Inledning Visionen Övergripande mål för stadens verksamhet Styr- och ledningsmodellen Riskanalys Motivering Förslag till budget 2015-2017 Tilläggsyrkanden från kommunfullmäktige 2014-11-17 Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande Yttrande till till till till till mål mål mål mål mål och och och och och budget, budget, budget, budget, budget, Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Nämnden för teknik, fritid och kultur Planeringsutskottet 3 4 5 7 8 9 14 20 23 38 49 54 62 Bilagor Kommungemensamma mål och nyckeltal Bilaga 1 Grundbelopp Bilaga 2 2 1. Inledning Kommunfullmäktige skall varje år i november månad fastställa budget för de kommande tre åren för Vaxholms stad. Stadens budgetarbete sker i två omgångar. Kommunstyrelsen (KS) tar beslut i den första, det s k ramärendet, före sommaruppehållet. Ramärendet är en samlad beskrivning av de aktuella förutsättningar som gäller för Vaxholms stads planering. Inför ramärendet genomför KS en strategidag för att fastställa kommunövergripande mål och för att genomföra en riskanalys. Den andra omgången äger rum under hösten. I september månad återkommer respektive nämnd med sitt yttrande till mål och budget. Nämnden redogör för sina synpunkter på föreslagen ram, där ett viktigt underlag är resultaten från nämndens strategidag som genomförts på samma sätt som KS under våren. KS tar del av nämndernas yttranden. Tillsammans med förnyad omvärldsinformation leder de fram till ett slutligt förslag till mål och budget. Ärendet innehåller mål, nyckeltal, riskanalyser och ekonomiska fördelningar. Mål och budget är ett politiskt dokument som utgör plattformen för all planering och verksamhet i Vaxholms stad för åren 2015 till 2017. Dokumentet fastställs slutligen av kommunfullmäktige. Återrapporteringen till kommunfullmäktige sker i tertialbokslut (återrapportering i juni), delårsbokslut (återrapportering i november) och vid årsbokslut (återrapportering i april). BOKSLUTSPROCESSEN BUDGETPROCESSEN - Göra årsbokslut - Analys omvärld och verks.behov -Boksl.berdn - Årsbokslut KF - Mars prgs - Boksl. beredn - Befolkn.prgns - Strategidag KS BOKSLUTSPROCESSEN - Delårsbokslut o prgns nämnd BUDGET- -Yttranden mål och - Tertialbokslut o prgs KF - Strategidag nämnd - Delår KF -Okt prgns KF - Mål o bu AU o KS - Mål o bu KF - Skattesats KF Skiss över de större momenten i den årligabudget budgetoch bokslutsprocessen PROCESSEN nämnder - Skattesats KS 3 -Ramärende KS - Detaljbudget 2. Visionen Vision: Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva och bo på ”Vaxholms stad ska vara en kulturell skärgårdsstad som med småskalighet och effektiv kommunal service ska erbjuda invånare och näringsidkare en attraktiv och stimulerande livs- och arbetsmiljö med närhet till skärgård, natur och storstad. Vaxholms stad ska vara ett samhälle som präglas av trygghet, delaktighet, gemenskap och ansvar. Vaxholms stad ska utvecklas tillsammans med medborgarna. Valmöjligheter ska finnas, framför allt inom skola, omsorg och boende.” Visionen ska genomsyra allt som görs i staden och varje beslut som fattas. Visionen bryts ner i kommungemensamma mål, vilka kommunfullmäktige årligen fastställer. Målen följs upp genom ett antal identifierade nyckeltal som fungerar som ett viktigt styrinstrument för de politiska organen. De kommungemensamma målen bryts vidare ner från övergripande till anpassade per verksamhet. Uppföljning, målbedömning och utvärdering av måluppfyllelse sker genom utfallsanalys. Varje nämnd gör årligen en riskanalys där väsentliga områden identifieras. Kopplat till nyckeltalen identifieras och sätts målnivåer. Mål och nyckeltal följs upp löpande under året för att säkra att verksamheten utvecklas i rätt riktning. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunstyrelse Nämnd Nämnd Förvaltning Förvaltning Enhet Enhet Medarbetare Medarbetare Målstyrning Vaxholms stad 4 Utfallen återredovisas Målen sipprar ner Utvärdering och omvärldsanalys 3. Övergripande mål för stadens verksamhet Måluppfyllelsen av stadens kommungemensamma mål per 2014-08-31 (se Delårsbokslut samt helårsprognos 2014): Mål Måluppfyllelse BUN SN SBN KS samlad TFK bedömning 1. Kvaliteten ska utvecklas och förbättras 2. Hållbar miljö Verksamhets3.Trygga och friska Vaxholm resultat God ekonomisk 4. Bra företagsklimat hushållning 5.Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva 6. Attraktiv arbetsgivare (endast KS) Resurser Bedömning av god ekonomisk hushållning utgår från uppnådda resultat styrkta genom nyckeltal i förhållande till de sex kommungemensamma målen. Lägesbedömningen sker utifrån kommungemensamma kriterier och redovisas enligt trafikljusmodellen. I bilden ovan avser mål 1-4 själva utkomsten av verksamheten, verksamhetsresultaten, medan mål 5-6 avser insatta resurser i form av kompetens och ekonomi. Den sammanlagda bedömningen av verksamhetsresultat och resurser generar totalbedömningen god ekonomisk hushållning för staden. 3.1 Målstyrning Nuvarande modell med sex kommungemensamma mål kopplad till god ekonomisk hushållning beslutades av kommunfullmäktige 2010. Kunskapen och kännedomen om målen är hög såväl i de politiska leden som i förvaltningen. En gemensam modell säkerställer och möjliggör uppföljningen av politikeruppdraget genom att resultaten av förvaltningens arbete kan följas och utvärderas. En modell är dock inte statisk utan behöver anpassas utefter utveckling och behov. Vid årets strategidag för kommunstyrelsen fanns en viljeriktning till en något förändrad målstyrning. Syftet med förändringen är att än bättre ge nämnderna rätt förutsättningar att fokusera på sitt uppdrag samt att renodla målstyrningen genom att flytta mål sex ”attraktiv arbetsgivare” till styroch ledningsmodellen. Därmed föreslås en justering av modellen där nuvarande modell ersätts och koncentreras ner till tre målområden. 5 Måluppfyllelse Målområde BUN SN SBN TFK PLU Sammantagen bedömning Kvalitet l l l l l l l Verksamhets- Livsmiljö l l l l l l resultat God ekonomisk l Ekonomi l l l l l l l hushållning Resurser Observera att färgerna ovan enbart utgör en illustration. Bedömningen av måluppfyllelsen sker även fortsättningsvis enligt trafikljusmodellen. Villkor för att ange är att villkoren för ”Godkänt” är uppfyllda samt: Bra Resultaten ska sammantaget överstiga fastställda mål Positiv resultatutveckling över tid Resultaten ska vara externt jämförbara Villkor för att ange är att: Godkänt Resultaten ska sammantaget vara i nivå med fastställda mål Resultaten ska vara styrkta med utfall för fastställda nyckeltal Villkor för att ange Något av Har brister är att: kriterierna för ”Godkänt” inte är uppfyllda 3.2. Kvalitet Vaxholms stads invånare avgör vad som är god kvalitet. De kommunala verksamheterna betjänar stadens invånare, företagare samt staten. Måluppfyllelsen kan härledas från lagar/förordningar, jämförelsetal samt nöjd-kund-index-baserade mätningar. Stor betydelse för vad som kan anses vara god kvalitet är inte minst vad som avser tillgänglighet, bemötande och service. Kvalitet definieras genom de tre perspektiven: 1. Funktionell (objektiv, t ex lagar) 2. Upplevd (subjektivt, t ex NKI) 3. Ändamålsenlig (faktabaserad, t ex andel, arbetslöshet) 3.3 Livsmiljö Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva, arbeta och bo på. Den ska kännetecknas av en trygg och hållbar miljö med bra samhällsservice och goda kommunikationer. Invånaren ska beredas möjlighet till goda fritidsmöjligheter. 3.4 Ekonomi Den kommunala servicen ska tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. Intäkts- och kostnadsnivåerna ska vara relaterade till ambitionsnivån och ska kunna relateras till externt jämförbara verksamheter. Finanser i balans är en viktig förutsättning för god service till invånarna och utveckling av verksamheterna. 3.5 Kommungemensamma nyckeltal I bilaga 1 återfinns kommungemensamma nyckeltal för de tre målområdena. 6 4. Styr- och ledningsmodellen Färden för att nå målen sker med stöd av stadens styr- och ledningsmodell. Vaxholms stads styr- och ledningsmodell omfattar kommungemensamma processer för (1) budget och bokslut, (2) kompetensförsörjning och (3) ärendeberedning. Ledarskapet på politisk nivå och inom förvaltningen är nyckeln för att skapa resultat utgående från respektive nämnds uppdrag. Uppdraget är givet av Vaxholms stads kommunfullmäktige och inom ramen för de nationella regelverken. Det tidigare sjätte målet ”attraktiv arbetsgivare” återfinns i styrmodellens process ”kompetensförsörjning”. Överföringen kopplas till att attraktiv arbetsgivare, stadens personal, är en resurs, i sig den enskilt viktigaste komponenten för att nå leverans av de kommungemensamma målen, men ett medel för att nå fram och inte ett mål i sig själv. Resurser visar på vägen till målet, de medel som behöver tillförs, och personalen och attraktiv arbetsgivare återfinns därmed som en central och viktig del i hjulet för att säkerställa och nå målbilden. Budget och bokslut Ett av politikens viktigaste redskap för att styra och leda verksamheten är genom budgetoch bokslutsprocessen. I kommunfullmäktige fastslås årligen de mål och nyckeltal, fokusområden och riktningar, som verksamheterna ska sträva mot. Under året sker uppföljningar och återkopplingar av målstyrningen för att den politiska församlingen ska kunna följa och styra verksamheten. Kompetensförsörjning Att Vaxholms stad är en attraktiv arbetsgivare med friska, kompetenta och motiverade medarbetare och chefer är den viktigaste komponenten för att nå de kommungemensamma målen. Är vi en attraktiv arbetsgivare har vi möjlighet att attrahera och behålla de bästa medarbetarna och på så sätt säkerställa rätt kompetens för våra uppdrag. Våra verksamheter ges förutsättningar att leverera med kvalitet. Leverans med god kvalitet från början innebär att vi inte behöver göra om eller rätta till och därigenom spar vi resurser och bidrar till kostnadseffektivitet. Sett ur medarbetarens perspektiv vet vi att tydliga uppdrag, påverkansmöjlighet, kompetens för mitt uppdrag, god arbetsmiljö och ett gott ledarskap är avgörande för om medarbetaren väljer oss, väljer att stanna kvar och väljer att bidra till måluppfyllelse. Under 2015 fortsätter vi förfina rekryteringsprocessen med nya verktyg och utbildningsinsatser för chefer. Vidareutveckling av vårt intranät där vi interagerar med alla medarbetarna för att stärka kompetens och lojaliteten. 7 Nyckeltal inom kompetensförsörjning Nöjd medarbetarindex SKL:s medarbetarindex "Hållbart medarbetarengagemang" Ledarskapsindex, medarbetare, totalt SKL:s delindex ledning, totalt Andel kvinnor resp män Andel VAB kvinnor resp män Sjukfrånvaro totalt Sjukfrånvaro åldersgrupp -29 Sjukfrånvaro åldersgrupp 39-49 Sjukfrånvaro åldersgrupp 50Sjukfrånvaro långtid Sjukfrånvaro kvinnor Sjukfrånvaro män Personalomsättning Beredningsprocessen Transparens, demokratiskt, enhetligt, målstyrande och processflöde av ärendehantering är centrala begrepp för att säkerställa att alla ärenden inkomna till kommunen behandlas korrekt och riktigt. Detta med fokus också på en tids- och kostnadseffektiv hantering. 5.Riskanalys Riskanalys innebär att styrelse och nämnder värderar olika risker för att inte uppnå satta mål. Riskanalys är också en del av internkontrollen, då riskanalysen säkerställer att framtagna nyckeltal fokuserar på det som är väsentligt för måluppfyllelsen. Genom riskanalys erhålls en överblick över de risker som behöver åtgärdas. Riskanalys genomförs årligen på kommunstyrelsens strategidag. Vid årets möte i april valde styrelsen ett nytt angreppssätt för att se om det skulle medföra nya infallsvinklar. Istället för att leta de största riskerna arbetade gruppen fram de viktigaste beståndsdelarna för att nå fram till önskat resultat. Möjliggörare = Resultat Ett antal nyckelbegrepp blev resultatet, där uppgiften var att svara på frågan; Vad behöver vara på plats för att nå resultaten/målen? Denna fråga kopplades samman med de tre nya föreslagna målområdena och ledde fram till följande centrala fundament: Kvalitet: Tillväxt Kompetensförsörjning Visionen Information och dialog Livsmiljö Tillväxt Fungerande infrastruktur Förtätning - Bostäder vid infrastruktur - Fler lokala arbetsplatser/offentliga verksamheter flyttar hit Översiktsplanen Ren och snygg miljö 8 Ekonomi Tillväxt Långsiktigt hållbara politiska beslut Finansierad investering 6.Motivering 6.1 Målområde 1 Kvalitet Vaxholms stads invånare avgör vad som är god kvalitet. De kommunala verksamheterna betjänar stadens invånare, företagare samt staten. Måluppfyllelsen kan härledas från lagar/förordningar, jämförelsetal samt nöjd-kund-index-baserade mätningar. Stor betydelse för vad som kan anses vara god kvalitet är inte minst vad som avser tillgänglighet, bemötande och service. Viktiga perspektiv i det fortsatta arbetet med kvalitet för Vaxhoms stad är: 6.1.1 Funktionell kvalitet Verksamheterna ska visa på goda resultat och god måluppfyllelse i enlighet med nationella styrdokument. Invånare och företagare ska känna sig trygga med att alla ärenden hanteras på ett likvärdigt sätt utgående från lagar, föreskrifter och förordningar. Fokus under budgetperioden är fullgörande och vidareutveckling av styrmodellens två ben, processen för ärendeberedning samt målstyrning och uppföljning i budget- och bokslutsprocessen. Dessa är centrala för säkerställande av god kvalitet på övergripande nivå. Ärendehantering Ett nytt ärendehanteringssystem kommer att implementeras. Det nya systemet medför modern dokumenthantering, bättre spårbarhet och en digitaliserad nämndhantering. Styrsystem Utfallsdata från ekonomi- och personalsystem hanteras idag genom stödsystemet Qlikview, och ger bra löpande utfallsdata till verksamheten. Nästa steg till förbättrad styrning med ökad stringens uppnås genom att mål och nyckeltal kopplas ihop i en hierarkisk och strukturerad målnedbrytning och -uppföljning. Det här sker idag manuellt men kommer inom budgetperioden tas vidare till ett digitalt styrsystem som kommer att stödja och säkerställa att hela organisationen styr mot samma mål. 6.1.2 Upplevd kvalitet Invånarfokus Upplevd kommunal service, i form av Tillgänglighet Bemötande Valfrihet Tillgänglighet, bemötande och valfrihet avseende den kommunala servicen har stor påverkan för hur invånarna och företagarna uppfattar kvaliteten. Den kommunala servicen ska kännetecknas av god tillgänglighet och ett positivt bemötande. Kontakten med kommunens verksamheter ska uppfattas enkel och snabb. Kommunen ska i ökad utsträckning tillhandahålla självservice via webb och rent generellt ge en god service till stadens invånare. Snabb service och god tidhållning är nyckelbegrepp. Webb Ett arbete pågår med att byta ut och ersätta nuvarande webb och intranät. Webb fyller en viktig funktion med att nå ut med information och vara ett ansikte utåt, både externt som internt. Det är viktigt att den interna och externa webb harmoniserar. Flera nya delar såsom synpunktshantering och e-tjänster behöver utvecklas. 9 Besöksklustret En levande stad året runt. Goda kommunikationer, bredbandsuppkoppling, tillgång till butiker och andra tjänster, hantverkare och god service. Det är viktigt för att skapa en attraktiv bomiljö. För att nå dit krävs ett kundunderlag som sträcker sig över hela året, där besöksnäringen kan ses om en bidragande part. Under 2014 och med en fortsättning under 2015 pågår ett arbete, besöksklustret, för att hitta en gemensam organisation mellan staden och företagarna för att stärka förutsättningarna för en lyckad besöksnäring under en större del av året. Förutsättningar för ett gott företagsklimat Näringslivsstrategin, fastställd 2014, visar på vikten av en levande stad med hälsosamma företag. Strategin lyfter ett antal fokusområden. Företagsetableringar är ett sådant exempel, där tillgången till Kastellets outhyrda lokalytor kan spela en viktigt roll för att stärka det lokala företagandet. Arbetet med näringslivsstrategin ska fortskrida. 6.1.3 Ändamålsenlig kvalitet Effektivitet intern effektivitet extern effektivitet En liten kommun som Vaxholm ska tillhandahålla samma tjänsteutbud och service, inom förskola, skola, omsorg och infrastruktur, som en större kommun. Samverkan, både med andra kommuner men också internt i samordnade resurser, är centrala i arbetet för att nå framgångsrik och effektiv organisation som ger mervärde och kvalitet till våra invånare och företagare. Mätning och uppföljning av sådan verksamhet är central för säkerställande av god kvalitet. Effektivitet kan också ses ur en annan aspekt – tid. Genom bättre strukturer och processer ges förutsättningar till smarta arbetssätt. IT En uppgradering inom IT-området pågår, vilket kommer att fortgå också kommande år. ITplattformen har uppgraderas, med byte av operativsystem och Officeversion för det administrativa nätet. En analys och översyn har skett av EDU-nätverk (skolor och förskolor). Staden behöver ha en standardisering för att hantera IT på ett kostnadseffektivt sätt vid införande av datorer, applikationer och annan utrustning. Organisationsprojektet Samarbetsprojektet med Täbys- och Uppland Väsbys kommuner syftar till att gemensamt titta på hur kommuner bör agera och möta den nya verksamhetsvärlden med fristående utförare, konkurrensutsättning och valfrihet. Detta arbete har lett fram till ett fokus på styrning, och samsyn i vikten med en tydlig uppföljning. Projektet har också lett fram till en skrift som bl a återfinns som material hos SKL. Under året har samverkan fortsatt med fördjupning inom områdena; 1. Underbyggda ägardirektiv för egna verksamheter 2. Kvalitetsindikatorer som kan nyttjas vid kundval äldreomsorg samt gemensam modell för beräkning av ersättningsnivåer I nästa led behöver tid ges för implementering av framtagna nyckeltal. Projektet ägardirektiv kommer att slutföras innan beslut om fortsatt färdriktning anges. Organisationsprojektet kommer fortsatt att vara viktigt för att söka fram effektiva verktyg för mätning av intern och extern effektivitet. Samverkan Under 2014 togs förnyat beslut om fortsatt gemensam överförmyndarnämnd med Värmdö kommun. En annan samverkansform som staden var med och initierade, STIC, Stockholms inköpscentral syftar till att på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt genomföra regionala upphandlingar, ett samarbete där allt fler kommuner ansluter sig. En fortsättning på Skärgårdsstrategin, ett samarbete för att gemensam lyfta besöksnäringen i skärgården, kommer att under hösten 2014 beslutas. Och stadens senaste form av förslag till större gemensam samverkan är det avtal mellan Statens 10 Fastighetsverk, Trafikverkets Färjerederi och staden med den gemensamma ambitionen att starta upp en eldriven linfärja till Kastellet som ska börja köra 1 maj 2015. Det avtalet ligger för beslut i kommunfullmäktige hösten 2014. I de sammanhang där samverkan sker antingen i gemensam regi, eller genom fristående aktörer är uppföljning och kontroll för säkerställande av god kvalitet till kärnverksamheterna fortsatt viktiga områden för vidareutveckling. Nämnderna har i sina yttranden kompletterande bedömningar av målområdet kvalitet, vilka är av stor betydelse för bedömning av totala målområdet. 6.2 Målområde Livsmiljö Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva, arbeta och bo på. Den ska kännetecknas av en trygg och hållbar miljö med bra samhällsservice och goda kommunikationer. Invånaren ska beredas goda fritidsmöjligheter. 6.2.1 Livsmiljö - social hållbarhet Definition: Ett socialt hållbart Vaxholm innebär att invånare på lika villkor erbjuds en livsmiljö där de upplever en hög grad av trygghet samt kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa. Fokus 2015 En strategi fram för det framtida arbetet med social hållbarhet i Vaxholms stad ligger för beslut i kommunfullmäktige under hösten 2014. Syftet med strategin är att visionen för Vaxholms stad förverkligas; Vaxholms stad skall vara en attraktiv plats att leva och bo på! Syftet är även att tydliggöra fokusområden och strategiska åtgärder för det sociala hållbarhetsarbetet. Delområdet social hållbarhet har delats in i fyra övergripande fokusområden för Vaxholm stad; En trygg miljö – Vaxholmsborna känner sig trygga Föräldrastöd – Vaxholms stad har medvetna föräldrar Drogförebyggande arbete – Vaxholm stad har drogfria ungdomar Hälsofrämjande förutsättningar – Vaxholm är en hälsofrämjande stad Fortsatt arbete Inom arbetet med en trygg miljö kommer fokus att ligga på värdegrundsarbete, både inom skolan men även gentemot föreningslivet. Ett fortsatt samarbete med polisen och övriga aktörer vilka arbetar brottsförebyggande kommer att genomföras. Vaxholms stad kommer fortsatt att arbeta efter den nationellt antagna strategin för ett utvecklat föräldrastöd. Det övergripande målet med strategin och arbetet iVaxholm är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd tills barnet fyller 18 år. Att begränsa skadorna av alkohol och andra droger är en fortsatt viktig faktor för att öka folkhälsan och välfärden i vår kommun. Vaxholms stad arbetar vidare efter det nationella övergripande målet för alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) vilket är; ”Ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk”. Ett ökat fokus kommer att under 2015 att ligga på drogen tobak och att implementera vetenskapliga arbetssätt och drogförebyggande metoder inom våra verksamheter. Människan själv har det yttersta ansvaret för sin livsstil och sina levnadsvanor men Vaxholms stad skall fortsätt skapa hälsofrämjande förutsättningar och möjliggöra för människor att välja hälsofrämjande alternativ och en klimatsmart livsstil. Fokus 2015 kommer att ligga på föreningslivet, rekreationsmöjligheter för alla invånare samt näringsriktiga skolmåltider. 11 Ett övergripande strategiskt arbete kommer att ske för att öka samverkan och samordning mellan aktörer som arbetar förebyggande i kommunen samt vars verksamhet påverkar medborgarnas trygghet. Ett ökat fokus skall även läggas på att marknadsföra vad vi gör samt betydelsen av arbetet med social hållbarhet gentemot kommuninvånarna. 6.2.2 Livsmiljö - ekologisk hållbarhet Definition: En livsmiljö där hänsyn tas till naturresursuttaget i ekosystemen, vilket konkretiseras i arbetet med det svenska miljömålssystemet. Vaxholm stad utgör en del utav en stark expanderad Stockholmsregion där klimat förändringar och miljöeffekter påverkar samhället i flera sektorer. För att åstadkomma en önskad samhällsförändring kommer Vaxholms stad att följa de regionala miljömål som prioriteras av länsstyrelsen i Stockholms län. De utgörs av en god bebyggd miljö där begränsad klimatpåverkan, frisk luft, ett rikt djur och växtliv samt giftfri miljö är i fokus. Länsstyrelsen har fastslagit att ”det krävs stora insatser för att uppnå den miljö som miljömålen fastslår”. För att nå dit behöver alla kommuner i regionen arbeta strukturerat och målmedvetet med att utveckla och genomföra åtgärder, vilket görs sedan ett år tillbaka nordost miljönätverket. Ekologisk hållbarhet i Vaxholm utgår från ett samhälle där resurserna används hållbart och effektivt. Det innebär att vara medveten om miljöeffekterna av det egna handlandet samt att både kunna agera och påverka närsamhället. Under året har det skett genom temaarbeten på skolorna, kartläggning av kemikalier på förskolorna, Fokusområden är Var miljösmart i vardagen Förbättra vattenkvaliteten i Östersjön Minska klimatavtrycket Säkra biologisk mångfald Klimatanpassa Fokus 2015 Miljöprogrammet, ett övergripande strategiskt dokument ska implementeras i alla förvaltningar och kommuniceras ut till Vaxholms invånare, organisationer och företagare. Energiplanen kommer att antas av kommunfullmäktige under våren och blåplan beräknas vara klar för samråd. Belysningsplanenens genomförande påbörjas med en etapp där gatubelysningen ersätts av LED armatur. Projektet Östersjöinitiativet fortsätter arbetet med åtgärder som förbättrar förhållandet i och runt Östersjön. Grönkilssamverkan fortgår i Angarn och Bogesundskilen med fokus på tillgänglighet.Inom stadsplanering och vid ny exploateringar kommer hänsyn tas till att säkra biologiska mångfalden med bland annat ekosystemtjänster. Kommunikation med medborgarna fortgår med artiklar om de fyra fokusområdena i Viktigt i Vaxholm samt extern informationsarbete med projekt som Bilfri dag, Miljösmart i skärgården, Parkdag, Kommundag mfl. Det påbörjade energieffektiviseringsprojektet med fastigheter och transporter i den egna kommunala verksamheten kommer att avslutas och rapporteras in till Energimyndigheten 1 april 2015. Arbetet med hållbarhetsfrågor i förskola och grundskola kommer att utvecklas i såväl undervisning som i organisation. 12 6.3 Målområde Ekonomi Den svenska ekonomin (från SKL:s cirkulär 14:32) Nyckeltal för den svenska ekonomin (Procentuell förändring) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIF 1,1 1,0 0,9 0,6 1,7 1,5 2,0 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 0,0 1,3 2,3 3,3 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,6 1,9 2,1 2,1 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret 2014 kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. Beräkning av skatteunderlaget Utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget 2013 2014 2015 2016 2017 2013–2017 SKL, aug (Proc förändring) 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 23,5 ESV, jun 3,7 2,8 4,3 4,8 4,7 21,9 SKL, apr 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 23,9 Regeringen, apr 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. Stadens beräkningar av skatteintäkterna för perioden 2015-2017 baseras på egna antaganden vad gäller befolkningsutvecklingen samt för den totala inkomsten från fastighetsavgiften. För övriga parametrar har SKL:s bedömningar tillämpats. Skatteunderlaget ska täcka löpande kostnader i utgångsläget, ökade kostnader på grund av demografisk utveckling i kommunen samt ett ökande investeringsbehov. Detta kommer, trots god utveckling av skatteunderlaget, att innebära en stor utmaning för staden. Befolkningsutveckling Vaxholms stad har under många år haft en mycket god ökningstakt av befolkningen. Den har i genomsnitt legat på 200 personers ökning varje år, vilket har inneburit att Vaxholms stad har varit en av de procentuellt sett snabbast växande kommunerna i Sverige. Under 2012 och 2013 avstannade dock denna ökning. Under första halvåret 2014 ökade stadens befolkning med 84 personer till totalt 11 272 invånare. Förändringen av befolkningstakten är en viktig information för planering av kommunens utveckling och kommande behov av dess verksamheter. Befolkningsutvecklingen är som nämnts också en viktig faktor vid beräkning av skatteintäkterna. För stadens del beräknas befolkningstillväxten under 2015-2017 uppgå till 7,5 % eller ca 800 personer. Fokus 2015 Nedan nämnda områden är viktiga i det fortsatta arbetet för att nå en ekonomi i balans för Vaxholms stad. 13 Kostnadseffektiva verksamheter Budget i balans Ett driftresultat på 2-4 % av skatteintäkterna Hållbar finansiering av investeringsbehov Vaxholms stad har en låg soliditet (relationen mellan eget kapital och totala tillgångar) - om än förbättrad under senare år. Det är därför viktigt att leverera positiva resultat. Det planerade resultatet enligt nedan ger möjlighet att stärka stadens finansiella ställning. 7. Förslag till budget 2015-2017 Driftbudget (löpande verksamhet) För att kunna följa och förstå resurstilldelningen till de olika verksamheterna redovisas inledningsvis beräknade skatteintäkter och övriga beräkningar inom finansförvaltningen. FINANSBUDGET 2015-2017, rev KF 2014-11-17 Verksamhet tkr Pensioner inkl. löneskatt och semester Semesterskuld Intern kapitaltjänst Finansnetto Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 -8 300 -8 600 -9 000 -300 -300 -300 13 018 14 118 20 818 -13 400 -17 100 -22 500 Skatter/bidrag totalt* varav Skatteinkomst Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag LSS-utjämning Fastighetsskatt 594 162 629 094 665 263 TOTALT 585 180 617 212 654 281 581 -34 41 2 -16 20 357 834 449 060 320 450 607 905 -24 468 42 445 -897 -16 891 21 000 638 -21 47 -4 -17 22 863 576 486 193 317 000 Den enda större förändringen av posterna ovan i jämförelse med vårens ramärende utgörs av de beräknade skatteintäkterna. De beräknas nu bli ca 5 Mkr större för respektive år under 2015-2017. Finansnettot ovan är relaterat till befintlig skuldnivå samt det behov av överbryggningslån som uppstår under perioden (se nedan under Investeringsbudget) Nedan redovisas så den föreslagna tilldelningen till verksamheter/nämnder för åren 20152017. 14 RESULTATBUDGET OCH KOMMUNPLAN 2015-2017, rev KF 2014-11-17 Belopp i Tkr Budget Prognos Ram 2014 2014-08-31 2015 Verksamhet Kommunstyrelse Planeringsutskottet exkl expl int Planeringsutskottet expl int Barn-och utbildningsnämnd Socialnämnd Stadsbyggnadsnämnd Teknik, fritid och kultur Totalt verksamheten inkl expl int Totalt verksamheten exkl expl int Finansiering Pensioner inkl löneskatt Semesterskuld Intern kapitaltjänst Räntekostnadsnetto Skatteintäkter Totalt finansiering RESULTAT inkl expl intäkter % av skatteintäkterna RESULTAT exkl expl intäkter % av skatteintäkterna -48 777 -8 589 0 -292 390 -145 526 -4 740 -32 525 -532 547 -532 547 Budget 2015 -52 877 -48 970 -52 005 -8 129 -8 812 -7 575 66 840 0 0 -288 830 -301 187 -303 822 -150 119 -152 987 -154 822 -4 391 -4 864 -4 864 -32 090 -40 043 -38 351 -469 595 -556 863 -561 439 -536 435 -556 863 -561 439 Plan 2016 Plan Budget 2015/ 2017 Budget 2014 -50 499 -51 904 -8 266 -7 710 0 0 -317 870 -339 902 -163 991 -173 090 -5 020 -5 186 -44 888 -50 599 -590 534 -628 391 -590 534 -628 391 -9 350 -300 13 500 -18 400 567 002 552 452 -7 000 -300 10 400 -9 800 568 891 562 191 -9 000 -300 15 100 -15 000 588 587 579 387 -8 300 -300 13 018 -13 400 594 162 585 180 -8 600 -300 14 118 -17 100 629 094 617 212 -9 000 -300 20 818 -22 500 665 263 654 281 19 905 3,51% 19 905 3,51% 92 596 16,28% 25 756 4,53% 22 524 3,83% 22 524 3,83% 23 741 4,00% 23 741 4,00% 26 678 4,24% 26 678 4,24% 25 890 3,89% 25 890 3,89% 6,6% -11,8% 3,9% 6,4% 2,6% 17,9% 5,4% 5,4% -11,2% 0,0% -3,6% -27,2% 4,8% 5,9% Fördelningen för år 2015 till nämnderna/verksamheterna enligt ovan inkluderar i jämförelse med budget 2014 en generell pris- och lönekompensation på 2,6 %. För åren 2016 och 2017 har därefter antagits pris- och löneökning på 3,2 % respektive 3,3 %. Den i ramärendet inräknade höjningen av internräntan från 2,5 % för 2014 till 3,2 % för år 2015 har återtagits efter SKL:s beslut om oförändrad internränta. Nedan redovisas för respektive nämnd orsakerna till ökade nettokostnader i förslaget till budget 2015 jämfört med budget 2014. Barn och utbildningsnämnden 100% volymjustering för förskola och skola Pris- och lönekompensation Ersättning för kostnader för den nya skolidrottshallen Ökade kostnader för ESU Digital Agenda (utbyte av datorer, etapp 1) Kompensation för sänkt maxtaxebidrag Ökad matkvalitet Beräkningarna i förslaget för 2015 har gjorts med utgångspunkt i nedanstående antal elever. 15 Barn/elever 1-2 år 3-5 år SBO 6-9 år SBO Klubben Grundskola F-5 Grundskola åk 6-9 Gymnasiet Budget 2015 200 437 701 187 1 131 686 451 3 793 Budget Förändring 2014 elever 199 1 464 -27 754 -53 169 18 1 161 -30 645 41 440 11 3 832 -39 Skolpeng Förändring 2014 i kr 117 145 117 145 105 335 -2 844 045 34 580 -1 832 740 13 045 234 810 60 200 -1 806 000 73 560 3 015 960 87 250 959 750 -2 155 120 Socialnämnden 100 % volymjustering IFO, LSS, ordinärt- och särskilt boende Pris- och lönekompensation Justering av standardkostnaden Ökad matkvalitet Genomlysning av nämndens ansvarsområde Beräkningarna i förslaget för 2015 har gjorts med utgångspunkt i nedanstående antal invånare och standardkostnader. Ålder 0-64 år 65-w år Invånare under 64 år Äldreomsorg IFO Oms personer med funktionshinder* Summa prognostiserade invånare vid årets slut Andel invånare Strukturjusterad per standardkostn Antal ålderskategori per invånare** 9 132 81% 2 196 19% 7 428 kr 1 883 kr 3 978 kr 11 328 Standardkostnad Ekonomisk ram per inv "med" enligt Kostn/inv Kostn/inv Kostn/inv verksamhet standardkostnad 2013 2012 2011 38 317 kr 84 144 384 kr 21 330 624 kr 36 327 096 kr 141 802 104 kr 9 496 kr 1 645 kr 3 740 kr 9 577 kr 1 843 kr 3 883 kr Stadsbyggnadsnämnden Pris- och lönekompensation Nämnden för teknik, fritid och kultur Pris- och lönekompensation Drift av skolidrottshallen (den del som inte hanteras av skolan) Fritidsgård Rindö Teknisk chef (medel återfinns även i budget 2014 för KLK) Gatubelysning etapp 1 Kultur, generellt tillskott KS/Planeringsutskottet Pris- och lönekompensation Medel för att hantera uppskjutna planer och exploateringsåtgärder Trafikplats Engarn (för år 2016) KS/Kommunledningskontoret Pris- och lönekompensation Återlägg, valår+webb+ärendehantering Fullföljande IT-satsning avseende uppgradering av nätverk, plattform och datorer Ersättning extraturer Tynningö-/Ramsötrafiken 16 8 845 kr 1 652 kr 3978 Förbindelse med Kastellet Resursförstärkning Reserv Strategi för IT-användning Volymförändringar inom BUN och SN Tilldelningen av medel är i förslaget för 2015 volymberäknad fullt ut för barn- och utbildningsnämnden och för socialnämnden avseende LSS, ordinärt- och särskilt boende). En volymberäknad budget innebär att en ökning av antal elever/brukare medför en ökning av medel, medan en minskning av antal elever/brukare innebär det omvända. Dessa två nämnder har dubbla "ägaruppgifter": (1) "System" - ansvar för mål, finansiering och uppföljning av all verksamhet oaktat om den utförs av enskilda anordnare och/eller egenregi,samt (2) "Egenregi" - ansvar för egenregiverksamheten. Nedan följer ett antal regler för hur nämndernas/verksamheternas över-/underskott med anledning av detta ska hanteras framgent. Egenregi BUN Resultatet för egenregin ska särredovisas i månadsuppföljningar och bokslut. Under- och överskott ska helt överföras till balanserat totalt kapital vid årets slut Nämnden yttrande till mål & budget ska vid förekommande fall inkludera förslag till disponering/återställande av totalt kapital. Negativt totalt kapital skall snarast återställas. Givet positivt upparbetat eget kapital medges möjlighet till underbalanserade budgetar enligt särskilt beslut i samband med fastställande av mål & budget. Kommunstyrelsen har rätt att inför varje år fastställa ränta på positivt eller negativt kapital för varje verksamhet. Kommunstyrelsen har rätt att besluta om avkastning för egenregiverksamheter. System BUN och SN Resultatet för nämndernas systemägarroll fastställs med hänsyn taget till volym/befolkningsutvecklingen. Kostnaden för volym-/befolkningsavvikelser ska särredovisas i månadsuppföljningar och bokslut. Överskott relaterade till lägre volymer ska inte användas för andra ändamål. Överskott relaterade till lägre volymer som används till andra ändamål ska föras över till nästkommande års budget i form av ett besparingskrav. Underskott relaterade till högre volymer överförs inte till nästkommande års budget. I bokslutsdokument ska berörda nämnders avvikelseanalys alltid inkludera: Egenregi BUN Volym- och intäktsavvikelser relaterade till antal utförda prestationer (antal barn, elever etc) Volym- och kostnadsavvikelser relaterade till antalet medarbetare. System BUN och SN Volym- och kostnadsavvikelser relaterade till antalet prestationer (antal barn, elever, dygn SÄBO, antal beviljade och utförda timmar hemtjänst etc). 17 Investeringsbudget Som en följd av stängningen och rivningen av Pålsundsskolan, idrottshallen och Båtens förskola utarbetades en lokalförsörjningsplan samt ett förslag till finansiering. En översyn företogs under 2013 vilket ledde fram till att kommunfullmäktige under hösten 2013 fastställde ett exploateringsprogram. Detta program är ett viktigt fundament och en förutsättning för kommande investeringar utanför ramen för rullande investeringar. Den uppdaterade investeringssammanställningen kopplad till finansieringslösning leder fram till en uppskattad investeringsvolym om 685 Mkr fram till 2020. Det antagna exploateringsprogrammet beräknas ge intäkter på ca 400 Mkr under perioden fram till år 2020. Finansieringen av investeringsbeloppet på 685 Mkr bygger därutöver på att lokaler för särskilt boende samt förskola säljs för att sedan hyras tillbaka, totalt 285 Mkr. Det finns en eftersläpningseffekt i exploateringen som medför att överbryggningslån kommer att behöva tas upp under vissa år under perioden. Något sådant beräknas emellertid inte behöva tas upp under 2015, däremot för åren 2016 och 2017. Nedan en översikt: 2014-10-01 Mkr Investeringar Campus inkl sidobyggnad Särskilt boende Förskolor Rindö skola Markköp Trafikåtgärder Resarö Summa 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 -2 -23 -35,9 -55 -49,1 -150 -30 -35 -50 -35 -5 -90 -50 -5 -50 -60 -10 -205 -10 -274 -2 -23 Finansiering Exploatering Skutvikshagen Pålsundsstrand Vaxön Resarö Östra Kullön Försäljning Försäljning Summa Finansiellt netto -36 2019 2020 Totalt -85 0 0 -685 27 103 108 35 133 27 250 353 108 686,9 -205 -141,1 -58 353 108 1,9 43 20 30 68 3 0 0 66 0 -2 -23 30 -60 0 En riskkomponent i processen är att exploatering kan försenas, t ex med anledning av överklagande eller genom politiskt avvaktande, vilket får till följd att det är av mycket stor vikt att kommande investeringsobjekt inte startas upp utan säkerställd finansiell lösning. Nedan följer den totala sammanställningen av samtliga föreslagna och planerade investeringar under 2015-2017. 18 Löpande investeringar (Belopp i tkr) Kommunstyrelsen IT, diariesystem E-arkiv Inventarier kommunhuset Extern och intern web Planeringsutskottet Inventarier Trekanten 2 Projektering GC-vägar Projektering tennishall Resarö skola Markköp Teknik, fritid och kultur Gator- trafik Om- och tillbyggnad egna fastigheter Hamnar, kajer Fritid Park och mark Energisparåtgärder Budget 2014 Prognos aug-14 -2 500 -300 0 -200 -3 000 -2 000 0 -1 000 0 -3 000 -150 0 0 0 -5 000 -14 000 -19 150 -150 -1 200 0 0 0 -15 000 -16 350 -6 000 -6 000 -1 200 -1 100 -1 100 -1 000 -16 400 -1 470 -11 200 -127 0 0 -450 -13 247 Förslag 2015 Plan 2016 Plan 2017 -1 500 -1 300 -1 500 -1 300 -1 500 -2 800 -2 800 -1500 -100 -100 -100 -3 500 -500 -10 000 -12 000 -26 100 -5 000 -5 100 -5 000 -5 100 -5 000 -6 000 -1 000 -1 500 -1 200 -1 000 -15 700 -5 000 -6 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -15 000 -5 000 -6 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -15 000 0 -1 000 -1 000 -4 000 -1 000 -5 000 -4000 -1000 -5000 BUN Datorer Inventarier Campus skola Övriga inventarier Summa -1 500 -100 -1 000 -2 500 -500 -600 SN Inventarier o utrustning Trygghetslarm Summa -700 -1 000 -1 700 -596 -452 -1 048 -700 -700 -700 -700 -700 -700 -100 -100 -30 -30 -100 -100 -100 -100 -100 -100 -42 850 -34 275 -46 400 -28 700 -27 400 Budget 2014 -48 000 -75 600 -20 000 Prognos aug-14 -35 000 -900 0 Förslag 2015 -15 000 -40 000 -5 000 Plan 2016 Plan 2017 -143 600 -35 900 -60 000 Prognos aug-14 -34 275 -35 900 30 000 66 000 Budget 2015 -46 400 -60 000 28 000 0 87 000 8 600 SBN Mätinstrument Summa Summa Tillkommande större investeringar Campus Vaxholm: skolidrottshall Campus skola, inkl sidobyggnad Rindö skola Särskilt boende Förskolor Trafikåtgärder Resarö Total nettoinvestering Finansiering Budget 2014 Löpande investeringar Tillkommande större investeringar Självfinansiering Exploateringsintäkter Utrymme inom befintlig likviditet Överbryggningslån 0 25 825 -90 000 -50 000 -50 000 -5 000 -10 000 -205 000 -49 100 -35 000 -150 000 -30 000 -10 000 -274 100 Plan 2016 -28 700 -205 000 28 000 0 Plan 2017 -27 400 -274 100 28 000 133 000 -205 700 -140 500 Den genomsnittlig nettoinvesteringsram, är sedan tidigare år satt till 30 Mkr per år, vilket är den nivå som budgeterade avskrivningar och resultat tillåter. Den har nu satts till 28 Mkr eftersom barn- och utbildningsnämnden föreslår att utbyte av datorer framöver får ske via leasing i ställer för inköp på 2 Mkr per år. 19 Särskilda beslut bör fattas om att upplåning utöver fastställd upplåningsram får ske vid uppförande eller förvärv av bostadsfastigheter i kommunal regi samt för att ge kommunstyrelsen rätt att tidigarelägga investeringar i investeringsbudgeten om särskilda skäl föreligger. 8) Yrkanden i kommunfullmäktige 2014-11-17 (Inom parentes anges med röd text översiktligt beräknade kostnader samt berörd nämnd. Angivna belopp har arbetats in i tabellerna Resultatbudget och kommunplan 2015-2017 på sid 15 och Investeringsbudget på sid 19). Tilläggsyrkanden 1) Påbörja projektering av gång- och cykelvägar Rindö, Resarö och Bogesund under 2015. (Investering 3 500 tkr, PLU). 2) Starta projektering av utvidgad tennishall. (Investering 500 tkr, PLU). 3) Förändra internränta i mål och budget mot lagda 3,2 % till nyligen av SKL beslutade 2,5 %. (Har reducerat kostnaderna för verksamheten/nämnderna och intäktsposten Intern kapitaltjänst under finansförvaltningen med 2 782 tkr, nettoeffekten således noll). 4) Uppdatera skatteintäkten med senaste skatteprogos från SKL som med vår befolkningsutveckling ger en ökad intäkt om ca 875 tkr. (Ändringen införd i tabellerna på sid 14-15). 5) Vaxholm ska driva utvecklingen för en giftfri vardag, barn prioriteras i första hand efter som de är extra känsliga för kemikalier. Giftiga ämnen på förskolor och skolor bör fasas ut, kunskapshöjande åtgärder för förskole- och skolpersonal samt föräldrar genomföras och krav på giftfria produkter bör formuleras vid upphandling. 6) All mat som serveras i våra förskolor och skolor samt äldreboenden skall hålla hög kvalitet och vara producerad på ett sätt som är i nivå med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning. All mat som köps in ska leva upp till Miljöstyrningsrådets miljöoch djurhållningskriterier. Vaxholms ska också bidra till att matens miljöpåverkan minskar genom åtgärder mot matsvinn och insamling av matavfall. Närproducerad mat bör uppmuntras, bland annat gnom att göra det lättare att lägga anbud på delar av en upphandling. För att nå samtliga dessa mål bör nuvarande kostpolicy revideras under mandatperioden (400 tkr BUN, 200 SN). 7) Flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha likvärdiga förutsättningar att leva goda liv i Vaxholm. Därför bör offentliga resurser fördelas jämställt. Vaxholm bör integrera jämställdhet i budgetarbetet (gender-budgetering), vi börjar med kultur- och fritidsverksamheten. Åtgärden kommer att stärka jämställdheten, men också öka kvaliteten i kommunens verksamheter. 8) En strategi för byggande av hyresrätter kommer på plats 2015 med målet att 100 hyresrätter planläggs denna mandatperiod, med ambition om så tidig byggstart som möjligt. 9) En strategi för IT-användning och infrastruktur omfattande såväl stadens verksamheter som medborgarnas möjlighet till dialog ska arbetas fram under mandatperioden. En väl genomförd IT-strategi blir en konkurrensfördel för Vaxholm. (75 tkr, KS). 20 10) En översyn görs av socialnämndens och förvaltningens handlingsförmåga i syfte att säkra kvaliteten i verksamheten. (200 tkr, SN. En genomlysning av nämndens ansvarsområde kommer att beslutas under 2014). 11) En kartläggning av kemikalier på förskolorna har påbörjats under 2014. Målet denna mandatperiod ska vara att skapa en giftfri förskola och skola, det vill säga en skolmiljö fri från farliga plaster, färger och kemikalier i inventarier, leksaker, rengöringsmedel och mat enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. Giftfri förskola och skola ska läggas till som ytterligare ett fokusområde. 12) Huvudinriktningen för de fastigheter som behövs för kommunens kärnverksamheter, som exempelvis skola och särskilt boende, ska vara att de bör ägas av kommunen 13) Målnivån för grön flagg-certifiering av grundskolan ska höjas från 40 % till 100 %, d v s att alla övriga grundskolor utöver Resarö skola också arbetar för att bli miljöcertifierade enligt Grön flagg under kommande mandatperiod. 14) Den ekologiska maten ska öka, från nuvarande 25 % till 40 % bland annat genom att göra det lättare att lägga anbud på delar av en upphandling. (Se yrkande nr 6). 15) Kommunen gör en kraftfull ansats att finna och tillskapa familjehem åt ensamkommande flyktingbarn under 2015. 16) Kommunen beslutar om egna och hårdare krav på energisnåla, klimatsmarta byggmaterial och tekniker vid upphandling av byggnation av fastigheter för kommunala behov och ändamål och att en policy för detta tas fram under 2015. 17) Alla enskilda avlopp i kommunen har inventerats. Men omställningen från icke godkända avlopp till godkända går för långsamt. Lagar på nationell och EU-nivå tvingar oss att agera eftersom vi inte klarar miljökvalitetsnormerna för Östersjön. En plan tas fram 2015 för hur de underkända avloppen ska uppgraderas för att bli godkända. (SRMH ansvarar). 18) En övergripande strategi tas fram för kultur- och fritidsaktiviteter under 2015. Ett av strategins syften är att se över avgifter och regelverk så att fler barn bereds möjlighet att delta. 19) Nyckeltalet Nöjd-Region-Indes bör återinföras. Redaktionella synpunkter Sid 4 Vision Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva och bo på, idag och i framtiden. Genom att lägga till några ord i rubriken ovan och i den följande visionen understryks kommunens genuina intresse för dagens och kommande kommuninvånares hälsa och livsmiljö: ”Vaxholms stad ska vara en kulturell skärgårdsstad som med småskalighet och effektiv kommunal service ska erbjuda invånare och näringsidkare en attraktiv, stimulerande och långsiktigt hållbar livs- och arbetsmiljö med närhet till skärgård, natur och storstad. Vaxholms stad ska vara ett samhälle präglat av trygghet, delaktighet, gemenskap, ansvar och klimatsmarta lösningar.” 21 Miljöfrågorna blir därmed naturligt integrerade i visionen, som ska genomsyra allt som görs i staden och varje beslut som fattas. Förvaltningens förslag: Förslaget hänskjuts till kommunstyrelsens strategidag inför Ramärendet för perioden 2016-2018. Sid 8 Riskanalys Under rubrikerna ”Kvalitet, Livsmiljö och Ekonomi ” ska prefixet Hållbar läggas till nyckelbegreppet tillväxt, i alla delar där ordet förekommer. Under rubriken ”Livsmiljö” vill vi byta ut punkten ”ren och snygg miljö” till den tydligare formuleringen ”hälsofrämjande miljö”, vilken inbegriper både ekosystemtjänster och naturvärden samt bebyggelse i kommunen. Förvaltningens förslag: Förslaget hänskjuts till kommunstyrelsens strategidag inför Ramärendet för perioden 2016-2018. Sid 11 Fortsatt arbete Sista stycket: …Vaxholms stad ska fortsatt skapa hälsofrämjande förutsättningar och möjliggöra för människor att välja hälsofrämjande alternativ och en klimatsmart livsstil. Förvaltningens kommentar: Ändringen genomförd. Sid 30 BUN–Livsmiljö Utveckling och framtid, andra stycket: Vaxholms alla kommunala förskolor och alla grundskolorna (i stället för några) kommer fortsätta eller påbörja sitt arbete med Grön Flagg. Förvaltningens kommentar: Se tilläggsyrkande nr 13. Tredje stycket, sista meningen: Att köpa in och servera minst 40 % ekologiska livsmedel och mer närodlat från och med 2015/2016 är en del av Vaxholms stads nya miljöstrategi. Förvaltningens kommentar: Se tilläggsyrkande nr 14. Sid 49 Stadsbyggnadsnämnden Målområde 2 Livsmiljö Bygglovverksamheten har möjligheter (ta bort små) att påverka frågor om hållbar miljö. Kommunen kan besluta om egna och hårdare krav på energisnåla, klimatsmarta byggmaterial och tekniker vid upphandling av byggnation av fastigheter för kommunala behov och ändamål. En policy för detta kommer att tas fram under 2015. Idag fattas nästan alla beslut med stöd av bestämmelser från andra myndigheter, lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd… Förvaltningens kommentar: Se tilläggsyrkande nr 16. Byggnation av fastigheter eller av PLU beroende på volym. Nyckeltalet Nöjd-Region-Index bör återinföras. Förvaltningens kommentar: Tillagt som tilläggsyrkande nr 19. 22 … Barn och utbildningsnämnden 2014-09-26 Dnr 86/2014.041 Yttrande till MÅL OCH BUDGET FÖR 2016– 2017 VAXHOLMS STAD 23 1. Nämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämndens (BUN:s) uppdrag och mål utgår från nationella styrdokument (skollag, förordningar, läroplaner, timplaner) samt de övergripande kommungemensamma målen. BUN utövar den politiska styrningen för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem/klubb, fritidsgård och kulturskola. BUN ansvarar för den kommunala verksamheten (egenregin) och har tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg. För verksamheterna gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning samt Sfi köps platser av andra anordnare då Vaxholm saknar egen produktion. BUN utövar sitt myndighetsansvar. BUN ansvarar även för Enheten för stöd och utveckling (ESU) som ger stöd för särskilda insatser till barn och elever i förskolor och skolor inom och utanför kommunen. 2. Nämndens mål, nyckeltal samt måluppfyllelse Barn- och utbildningsnämndens mål under de kommunövergripande målområdena är följande: 1. Kvalitet Funktionell kvalitet Utbildningsverksamheterna har goda resultat och god måluppfyllelse i enlighet med nationella styrdokument. Varje barn och elev får möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar och stimuleras till största möjliga lärande och kunskapsutveckling. Upplevd kvalitet Barn, elever och föräldrar är nöjda med verksamheterna och kan rekommendera dem till andra. Ändamålsenlig kvalitet Utbildningsverksamheterna skapar sammanhang och ger barn och elever kunskaper och färdigheter som gör dem väl rustade för framtida studier, arbeten och ett aktivt samhällsliv. 2. Livsmiljö Social hållbarhet Barn, elever och föräldrar upplever att utbildningsverksamheterna är en trygg- och hälsofrämjande miljö som är tillgänglig för alla. Det finns ett aktivt värdegrundsarbete och lärmiljöerna utmärks av ledorden ”tillsammans, engagemang, kreativitet, variation” Ekologisk hållbarhet Utbildningsverksamheterna arbetar med ekologisk hållbarhet genom att minska naturresursuttaget. Arbetsmiljön är sund och säker och maten som serveras är ekologisk i så stor utsträckning som möjligt. 3. Ekonomi i balans Utbildningsverksamheterna har en långsiktigt hållbar ekonomi och bedrivs kostnadseffektivt med en budget i balans. 24 Barn- och utbildningsnämnden När två uppgifter anges i utfallet anges först resultatet för verksamhet i egenregin och därefter inom parantes, resultatet för kommunen totalt (kommunal och fristående regi tillsammans) Övergripande Perspektiv målområde Utfall 2013 Utfall aug 2014 Nyckeltal Målnivå 2014 Målnivå 2015 BM-värde* Omdöme Sammanfattande omdöme för målområdet Funktionell Årsarbetare med pedagogisk högsk .examen försk olan andel (%) Genomsnittligt meritvärde åk 9 34 (32) 219 Kvalitet Ändamålsenlig 230** 35 37 223 SALSA 2014 Avvik else SALSA meritvärde åk 9 -14 Minst når betyg E åk 9, andel (%) 83 Avvik else SALSA minst når betyget E åk 9 -3 Minst når betyg E åk 6, andel (%) 94 93 93 93 8 27 8 10 33 33 29 85 75 92 92 87 93 93 Kommunrank ing Öppna jämförelser Upplevd 35 Årsarbetare med ped. högsk oleexamen fritidshemmet, andel (%) Elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år, andel (%) Grundläggande behörighet till universitet och högsk , andel (%) Föräldrar som är nöjda med verk samheten försk olan, andel (%) Elever åk 5 och 8 som är nöjda med sk olan, andel (%) Föräldrar åk 2, 5 och 8 som är nöjda med sk olan, andel (%) Elever åk 2 som är nöjda med fritids andel (%) Fritids åk 2 som är nöjda med fritids, andel (%) Elever i egenregi åk F-6, andel (%) 0 86 88 SALSA 2014 0 24 (25) 80 91 89 (91) 90 (91) 75 72 80 81 77 80 88 95 95 73 82 85 85 85 87 87 Elever i egenregi åk 7-9, andel (%) 54 61 57 67 Behörighet till gymnasiesk olan åk 9, andel (%) Studie- och yrk esvägledning 97 97 96 97 98 (98) 98 (98) 98 93 96 96 95 96 96 89 Sammanfattande omdöme för målområdet Livsmiljö Social hållbarhet Föräldrar som anser att barnet k änner sig tryggt på försk olan, andel (%) Elever åk 5 och 8 som k änner sig trygga i sk olan, andel (%) Barn som k änner sig trygga på fritids, andel (%) Ekologisk hållbarhet Grön flagg försk olan andel (%) 100 100 100 100 Grön flagg grundsk olan, andel (%) 20 20 20 40 Ek ologisk a ink öp, andel (%) 20 25 93 14 Ekonomi Sammanfattande omdöme för målområdet Resultatavvik else i procent (%) av budget 2,3 Kostnad exk l lok aler k ommunal försk ola k r/barn Kostnad exk l lok aler k ommunal försk olek lass, grundsk ola och fritidshem k r/elev Kultursk ola, k ostnad/invånare 7-15 år 122 424 108 562 83 943 83 653 Kostnad gymnasiesk ola k r/elev Kostnad k omvux/heltidsstuderande 0 0 3 605 2 635 94 997 35 108 99 658 43 506 * Benchmarking ** Meritvärdet beräknas from 2014 utifrån 17 ämnen mot 16 tidigare år. Volymmått Antal folkbokförda barn 1-5 år Antal folkbokförda elever 6-12 år Antal folkbokförda elever 13-15 år Antal folkbokförda barn 16-18 år Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 845 820 749 694 1208 1260 1314 1310 435 443 425 475 452 435 440 420 Källa: 2010-2013 SCBs databas, 2014 kommunens databas 25 Utfall T2 2014 689 1314 487 430 3. Riskanalys På BUN:s strategidag diskuterades vilka faktorer som väsentligt kan påverka verksamheten och dess möjligheter att uppnå uppställda mål. Dessa faktorer utgör identifierade risker i riskanalysen nedan. Riskerna har bedömts utifrån sannolikheten att de kommer inträffa och vilken konsekvens det får för verksamheten och måluppfyllelsen om de inträffar. Nämnden har bedömt att de risker med högst riskvärde är att utveckling och implementering av IKT inte är tillräckligt snabb och att det inte finns en fungerande infrastruktur på enheterna, vilket bland annat kan skapa stress och påverka arbetsmiljön negativt. Nämnden har också bedömt att brist på kompetens inom organisation och ledning har ett högt riskvärde samt att elever fortsätter att välja skolor utanför Vaxholms kommunala regi. Hur förvaltningen arbetar för att förebygga och hantera riskerna finns beskrivet under rubriken ”Motivering av yttrandet”. Riskanalys Sannolikheten har bedömts mellan 1-5 där 5 innebär högst sannolikhet att risken inträffar. Konsekvensen har bedömts mellan 1-5 där 5 innebär störst konsekvens för verksamheten och måluppfyllelsen om risken inträffar. Specificerad risk Sannolikhet (S) 1 Konsekvens (K) 4 Riskvärde (S*K) 4 2a IKT, Utveckling och implementering är inte tillräckligt snabb. 5 5 25 2b IKT, Det finns inte en fungerande infrastruktur på enheterna. 4 5 20 2c IKT, Ej fungerande infrastruktur skapar stress och dålig arbetsmiljö. 5 5 25 3a Brist på kompetens, -legitimation och behörighet-. 1 5 5 3b Brist på kompetens, -organisation och ledning-. 4 5 20 4a Brist på förändringsledning- förvaltningen. 1 5 5 4b Brist på förändringsledning, enheterna. 3 5 15 4c Brist på förändringsledning, kommunledning. 3 5 15 5 Elever väljer skolor utanför Vaxholms kommunala regi. 4 5 20 6a Brist på lämpliga lokaler. 3 4 12 6b Brist på underhåll av befintliga lokaler. 4 4 16 7 Medarbetarna är inte nöjda med arbetsgivaren. 3 4 12 8 Den lilla kommunen/enheten är sårbar/kostnadsineffektiv. 3 4 12 9 Hög personalomsättning/sjukfrånvaro. 3 3 9 10 Befolkningsprognosen felaktig 3 4 12 1 Utvecklingsområden och insatser prioriteras inte utifrån erkända framgångsfaktorer. 26 Grafisk beskrivning av riskbedömning Konsekvens 5 3a, 4a 4b, 4c 2b, 3b, 5 4 1 6a, 7, 8, 10 6b 3 2a, 2c 9 2 1 1 2 3 4 5 Sannolikhet 4. Motivering av yttrandet Funktionell kvalitet BUN:s mål: Utbildningsverksamheterna har goda resultat och god måluppfyllelse i enlighet med nationella styrdokument. Varje barn och elev får möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar och stimuleras till största möjliga lärande och kunskapsutveckling. Utbildningsförvaltningen som myndighet Resultat och nuläge Utbildningsförvaltningen har under 2013-2014 förtydligat organisation och ansvarsområden samt genom omfördelning förstärkt resurserna kring utvecklingsfrågor samt studie- och yrkesvägledning mot de yngre åldrarna. Syftet är att öka stödet till enheterna och skapa förutsättningar att driva de många utvecklingsinsatser som sker inom utbildningsverksamheterna i Vaxholm. Förvaltningen har skapat struktur och rutiner för att följa upp och utveckla verksamheten grundat på mål- och resultatstyrning. Rättssäkerheten för Vaxholms barn och elever har stärkts genom uppdaterade riktlinjer och tydligare beslutsprocesser. Enheten för stöd och utveckling (ESU) har genom utvecklingsarbete förtydligat riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp samt uppföljning av vilket resultat insatt stöd har givit. Samsyn har uppnåtts med landstinget och hälso- och sjukvårdsförvaltningen när det gäller neuropsykiatriska bedömningar och vi följer numer den så kallade Vaxholmsmodellen som också innefattar handledning till skolpersonal. Vaxholm uppfyller kravet på platsgaranti i förskolan, vilket innebär att kommunen ska erbjuda plats inom fyra månader efter det att vårdnadshavaren har anmält önskemål om förskola. 27 Utveckling och framtid Förvaltningen fortsätter under 2015 att effektivisera administrativa processer och förstärka samarbetet mellan förvaltningen och enheterna. Det elevdatabassystem som har upphandlats kommer att införas under 2015. Utbildningsförvaltningen kommer fortsatt vidareutveckla mål- och resultatstyrningen samt skapa tydliga och förankrade processer i hela organisationen. Vidare kommer förvaltningen att arbeta för att utveckla samarbetet med de fristående verksamheterna i kommunen. Även samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen kommer att stärkas. Utbildningsverksamheter i egenregi Resultat och nuläge Vaxholms stads förskolor erbjuder en verksamhet av hög kvalitet. Under 2014 har ett utvecklingsarbete kring den pedagogiska lärmiljön startat, vilket redan har visat på goda resultat. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och därmed för förskolans kvalitet. Förskolorna har ett pågående utvecklingsarbete kring pedagogisk dokumentation som är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. I arbetet har bland annat det digitala verktyget Unikum används. Unikum används också för att dokumentera barnens utveckling och lärande och fungerar som stöd vid utvecklingssamtal. Kunskapsresultaten i Vaxholms stads grundskolor är mycket goda. I det sammanvägda resultatet för kunskapsresultat i Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) rapport ”Öppna jämförelser 2014” placerar sig Vaxholm på 27:e plats av totalt 290 kommuner. Vårterminen 2014 hade 86 procent av eleverna i åk 9 minst betyget E (godkänt) i alla ämnen och 97 procent var behöriga till minst något nationellt gymnasieprogram. Även resultaten på de nationella proven i åk 3 och 6 är mycket goda. Däremot visar uppföljningar brister i barn och elevers delaktighet och inflytande över utbildningens utformning och sitt eget lärande. Upplevelsen av delaktighet och inflytande är väsentlig för att känna motivation och meningsfullhet. Ett mycket högt prioriterat utvecklingsområde nu och kommande år är att öka användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom undervisning, kommunikation och administration. Regeringen har en ”digital agenda” för Sverige där skola och utbildning har en viktig roll. Skollagen och läroplanerna betonar på flera sätt vikten av IKT i skolan. Utbildningsförvaltningen driver arbetet enligt Vaxholms framtagna ”digitala agenda” tillsammans med IT-avdelningen. Under 2014 har en organisation byggts upp för att effektivt kunna driva arbetet. En styrgrupp leder och följer upp arbetet. Ett IT-råd med bred representation från förskolor och skolor arbetar med frågor kring applikationer, läromedel och kompetensutveckling. En utvecklingsledare finns på förvaltningen som stödjer enheterna i deras arbete. En kartläggning av nuläget och plan för framtiden har också tagits fram. Det digitala verktyget Unikum som används för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling och individuella utvecklingsplaner används av alla skolor men i olika omfattning. Verktyget används ännu inte fullt ut och på ett likvärdigt sätt mellan skolor och klasser. Fritidshemmen i Vaxholms stad har en god verksamhet med engagerad personal. Under föregående läsår arbetade fritidshemmen för att öka elevernas delaktighet och inflytande, 28 vilket bland annat sker genom att skapa fler valmöjligheter av aktiviteter och låta elevernas intressen få påverka verksamheten. Kompetens är en avgörande faktor för god kvalitet och goda resultat inom alla utbildningsverksamheter. Andel förskollärare inom Vaxholms stads förskolor har ökat medan andel fritidspedagoger tyvärr har minskat. Lärarbehörigheten inom grundskolan är god och Vaxholms skolor är väl förberedda för att möta de krav på behörighet som fullt ut kommer att gälla från och med höstterminen 2015. Utveckling och framtid Under läsåret 2014/2015 kommer utvecklingsarbetet kring den pedagogiska lärmiljön att fortsätta i förskolorna. Grundskolorna kommer att fortsätta att utveckla undervisningen genom att öka elevernas delaktighet och inflytande samt arbeta för att anpassa undervisningen efter eleverna, både de som är i behov av särskilt stöd och de som behöver extra utmaningar för att nå ännu längre. Delaktighet och inflytande kommer också att vara ett utvecklingsområde för förskolorna och fritidshemmen. Starkt kopplat till detta utvecklingsområde är implementeringen av de gemensamma ledorden ”tillsammans, engagemang, kreativitet, variation”. Fritidsverksamheten ska också utvecklas vidare genom kompetensutveckling av personalen för att öka medvetenheten kring fritidshemmets uppdrag och förmågan att omsätta det i praktiken. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett prioriterat område som fortsätter under kommande läsår. På enheterna innebär det bland annat att skapa rutiner och delaktighet för utvärdering och analys samt skapa förutsättningar för kollegialt lärande. En viktig del i detta är de förstelärare Vaxholms stad har anställt. Försteläraren ska utifrån sin dokumenterade lärarskicklighet bidra till att utveckla en lärande organisation, vara förtrogen med aktuell forskning och bjuda in till pedagogiska diskussioner. På förskolorna fortsätter utvecklingsarbetet kring den pedagogiska dokumentationen. Barn- och utbildningsnämnden gjorde bedömningen i sin riskanalys att utveckling och implementering av IKT inte är tillräckligt snabb och att det inte finns en fungerande infrastruktur på enheterna, vilket bland annat skapar stress och påverkar arbetsmiljön negativt. Det är ett faktum att en ökad användning av digitala verktyg i undervisningen hindras av att den tekniska infrastrukturen inte är stabil och väl fungerande. Därför finns ett stort fokus på att lösa detta. Fortsatt utveckling kommer ske av arbetet i Unikum som digitalt verktyg för omdömen, individuella utvecklingsplaner och dokumentation av barnens och elevernas lärande. Utvecklingen fortsätter genom bland annat kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för att skapa samsyn och likvärdighet mellan förskolorna respektive skolorna. Ett mål för Vaxholms skolor är att i högre utsträckning kunna erbjuda kvalitativ utbildning för elever i behov av särskilt stöd så att de kan gå i en skola inom kommunen. Under kommande år kommer arbete ske för att öka personalens kompetens för att skapa goda förutsättningar för tillgänglighet. ESU kommer att fortsätta bidra i detta utvecklingsarbete. Med beviljat statsbidrag för hörselskadade elever har ESU anställt en hörselpedagog med uppdrag på att ta fram en övergripande strategi och andra kvalitetshöjande åtgärder för målgruppen Den risk kring organisation och ledarskap som barn- och utbildningsnämndens gjorde kommer att hanteras genom förstärkt pedagogisk ledning på Norrbergsskolan inför starten av Campus Vaxholm. Rektorer och förskolechefer kommer att delta i utvecklingsinriktat ledarskapsstöd. 29 Upplevd kvalitet BUN:s mål: Barn, elever och föräldrar är nöjda med verksamheterna och kan rekommendera dem till andra. Utbildningsförvaltningen som myndighet Resultat och nuläge Utbildningsförvaltningen deltar aktivt i det kommunövergripande arbetet med ny extern websida och intranät. Förvaltningen arbetar också ständigt för att förbättra processerna som ger Vaxholms stads invånare service. Utveckling och framtid Förstärkt information och kommunikation till brukare/invånare är ett strategiskt viktigt utvecklingsområde. Den nya websidan kommer att utvecklas under kommande år och funktioner kommer att förbättras. Ett exempel är ansökan kring förskola, skola och fritidshem. Genom förbättrade funktioner är målsättningen att föräldrar till barn och elever ska uppleva en förbättrad service och kommunikation. Utbildningsverksamheter i egenregi Resultat och nuläge Brukarundersökningar i form av enkäter har genomförts till föräldrar med barn i förskola samt till elever och föräldrar i åk 2, 5 och 8. Resultatet från enkäten visar att föräldrar med barn i förskolan är mycket nöjda med verksamheten (91 procent). De områden i förskoleenkäten med bäst resultat berör barnens trygghet och trivsel samt pedagogernas engagemang. Ett områden med relativt sett mindre bra resultat berör information om barnets utveckling. Relativt stor andel av föräldrarna i förskolan kan inte svara på om deras barn får ta ansvar och om deras barns tankar och idéer tas till vara. Detta handlar bland annat om barns rätt till inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Jämfört med förra året finns en tydlig resultatförbättring när det gäller informationen kring barnen och verksamheten med hjälp av IKT/digitala verktyg (t ex bilder, veckobrev mm). Det visar att det utvecklingsarbete de kommunala förskolorna har bedrivit har givit resultat. Förskolorna har även bedrivit utvecklingsarbete kring verksamhetens koppling till läroplanen och dokumentation av utveckling och lärande. Dessa områden visar också en förbättring i enkätresultaten. Resultatet från enkäterna till föräldrar och elever i åk 2 visar att de är nöjda med fritidsverksamheten (föräldrar 82 procent, elever 95 procent). Resultatet har förbättrats kraftigt sedan förra året då motsvarande resultat var 73 procent respektive 88 procent. De områden i enkäten med bäst resultat berör barnens trygghet och trivsel samt pedagogernas engagemang. Många föräldrar tycker inte att de får veta hur deras barn har det på fritidshemmet i tillräckligt stor utsträckning. Flera fritidshem har under föregående läsår arbetat för att förbättra elevernas delaktighet och inflytande över verksamheten. Detta visar sig tydligt i enkätresultaten då elevernas nöjdhet av att få vara med att påverka vad de ska göra på fritids har ökat från 75 procent till 85 procent. Eleverna i åk 2, 5 och 8 är nöjda med sin skola (95, 75 respektive 68 procent). Både frågor som berör trygghet, trivsel och frågor som berör undervisning får goda resultat. Ett tydligt utvecklingsområde berör elevernas delaktighet och inflytande. Många elever tycker inte att de får vara med och påverka arbetssätt under lektionerna. Många elever anger att de aldrig eller sällan arbetar med digitala verktyg (t ex surfplattor, datorer, interaktiv skrivtavla/projektor) under lektionerna. Datorer och interaktiv 30 skrivtavla/projektor är de digitala verktyg som används oftast. Det finns stora skillnader mellan skolor. 80 procent av föräldrarna i åk 2, 5 och 8 är nöjda med sitt barns skola. Föräldrar med yngre barn är nöjdare än de med äldre barn. Ett utvecklingsområde som framträder är att öka föräldrarnas kännedom om bedömning, både summativ (slutbedömning) och formativ (bedömning för fortsatt lärande). Detta kan hänga samman med att Unikum inte fungerar så bra som är önskvärt gentemot föräldrarna som ofta upplever verktyget som krångligt, rörigt och icke användarvänligt. Utveckling och framtid Föräldrar och elevers upplevelse av utbildningen utgör en del av det underlag som är utgångspunkten för de prioriteringar som görs kring utvecklingsområden inför kommande år. Som tidigare skrivits kommer barn och elevers delaktighet och inflytande att utgöra ett utvecklingsområde. Kopplat till delaktighet är elevernas kännedom om kunskapskraven och vad de behöver göra för att nå längre. Även föräldrarna önskar ökad kännedom om detta. Utveckling av hur Unikum används för att kommunicera detta är därför viktigt. Det ska vara lätt för föräldrar att ta del av denna information. Skolorna arbetar för en mer frekvent och medveten användning av digitala verktyg i undervisningen. Detta medför också en större variation kring undervisningssätt, något som kan öka elevernas motivation och lusten att lära. Ändamålsenlig kvalitet BUN:s mål: Utbildningsverksamheten i Vaxholm skapar sammanhang och ger barn och elever kunskaper och färdigheter som gör dem väl rustade för framtida studier, arbeten och ett aktivt samhällsliv. Utbildningsförvaltningen som myndighet Resultat och nuläge Skolan ska genom alla årskurser arbeta medvetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, vilket innebär att ge elever kunskaper och färdigheter för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Detta sker både genom samverkan med arbetslivet, genom undervisning och genom att utveckla elevens självkännedom. Vaxholms stad behöver öka medvetenheten kring detta arbete. Vaxholm har inte någon egen gymnasieskola. Samverkansavtalet med andra kommuner i Stockholms län innebär att elever från Vaxholm kan söka till alla nationella program i hela samverkansområdet. Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre respektive fyra år är högre än genomsnittet för Stockholms län och studieresultaten är goda. 77 procent av elever från studieförberedande program är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande andel för studenter från yrkesförberedande program är 72 procent. Vuxenutbildningen sker i samverkan med andra nordostkommuner genom Kunskapscentrum Nordost (KCNO). Vuxenstuderande från Vaxholms stad är mycket nöjda med sin utbildning, vilket framgår i resultatet från den enkät som Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har genomfört. Andel kursbetyg vårterminen 2014 med minst betyget E inom grundläggande vuxenutbildning är 93 procent och inom gymnasial vuxenutbildning 82 procent. Utveckling och framtid Kommunens samverkansavtal med KCNO ses över. Upphandling av nya utbildningsanordnare planeras också och sker genom KCNO. Under läsåret kommer studie- och yrkesvägledningen i vid bemärkelse att tydliggöras och utvecklas. Bland annat kommer det arbete som redan genomförs i undervisningen att lyftas fram och synliggöras. 31 Livsmiljö Social hållbarhet BUN:s mål: Barn, elever och föräldrar upplever att utbildningsverksamheterna är en tryggoch hälsofrämjande miljö som är tillgänglig för alla. Det finns ett aktivt värdegrundsarbete och lärmiljöerna utmärks av ledorden ”tillsammans, engagemang, kreativitet, variation” Ekologisk hållbarhet BUN:s mål: Utbildningsverksamheterna arbetar med ekologisk hållbarhet genom att minska naturresursuttaget. Arbetsmiljön är sund och säker och maten som serveras är ekologisk i så stor utsträckning som möjligt Resultat och nuläge Vaxholms barn och elever har en trygg miljö i förskolor, skolor och fritidshem, vilket visas tydligt bland annat i resultat från brukarenkäterna. Utbildningsförvaltningen har under 2014 haft en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som är ny till sin struktur för att motsvara nationella krav. Planens syfte är bland annat att tydliggöra de förebyggande insatser som görs på övergripande nivå för att förhindra kränkande behandling samt att tydliggöra de rutiner som finns i de fall det ändå skulle inträffa. Vaxholms stads kulturskola erbjuder barn och ungdomar en verksamhet inom musik och drama av hög kvalitet. En relativt stor andel av Vaxholms elever deltar i någon aktivitet. Frågan kring ekologisk hållbar utveckling har lyfts inom både den pedagogiska verksamheten och måltidsverksamheten. Andelen ekologiska inköp har ökat och är hög jämfört med andra kommuner enligt SKL:s ”Kommuners kvalitet i korthet”. Arbetet med Grön flagg som kräver återkommande aktiviteter och temaarbeten, sker idag på alla förskolor och en grundskola. I grundskolan grundar sig arbetet kring hållbar miljö på kursplanerna i Lgr11. Utveckling och framtid Arbetet för att förverkliga visionen att Campus Vaxholm ska erbjuda invånare ett attraktivt och sammanhållet utbud av skola, kultur- och idrottsaktiviteter fortsätter. Vaxholms alla kommunala förskolor och några av grundskolorna kommer att fortsätta sitt arbete med Grön flagg. Förskolorna kommer också att påbörja ett arbeta för att minska ämnen i förskolans miljö som kan vara skadliga för hälsan. Vaxholms stad planerar att under 2014/2015 börja använda ”SkolmatSverige” som är ett verktyg som hjälper skolor och kommuner att utvärdera, utveckla och dokumentera kvaliteten på sina skolmåltider utifrån ett helhetsperspektiv. Att köpa in och servera en hög andel ekologiska livsmedel kommer fortsätta att vara ett fokusområde. Det drogförebyggande arbetet i skolorna kommer att förstärkas i samarbete med andra enheter och resurser inom kommunen. Sammanfattning utvecklingsområden Utbildningsförvaltningen som myndighet Effektiv administration och förstärkt kommunikation till medborgare/brukare Effektiva administrativa processer och system Ny webbsida Mål- och resultatstyrning/Systematiskt kvalitetsarbete Tydliga och förankrade processer Vidareutveckling av rutiner för uppföljning, utvärdering och analys Samverkan med socialförvaltningen 32 Arbete utifrån den digitala agendan Ökat samarbete med fristående förskolor och grundskola i kommunen Utbildningsverksamheter i egenregi Undervisning och lärande Pedagogiska lärmiljöer i förskola och skola Barn och elevers delaktighet och inflytande Implementering av de gemensamma ledorden, -tillsammans, engagemang, kreativitet och variation Anpassad undervisning, för såväl elever i behov av stöd som dem som behöver utmaningar Unikum (digitalt verktyg för dokumentation av utveckling och lärande) Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse Öka andel förskollärare/fritidspedagoger Fortsatt arbete utifrån den digitala agendan Systematiskt kvalitetsarbete/Kollegialt lärande Reflektion och analys Systematiskt kollegialt lärande Pedagogisk dokumentation i förskolan Ekonomi i balans BUN:s mål: Utbildningsverksamheterna har en långsiktigt hållbar ekonomi och bedrivs kostnadseffektivt med en budget i balans. Utbildningsförvaltningen som myndighet Grundbeloppet Grundbeloppet i ramen höjs enligt förslag 1 med 2,6 procent vilket motsvarar KPI 1,9 procent och löneökning 3,2 procent. En lönekompensation på 0,4 procent ingår för att täcka den extra löneökningen som gjordes 2014 för lärare åk F-5. Fördelningen mellan KPI och löneökningen är 50 procent, trots att det i praktiken är 80 procent av grundbeloppet som betalas i lön och 20 procent som är hyra och övriga kostnader. Denna snedfördelning minskar över tid grundbeloppet. Utbildningsverksamheter i egenregi För att få möjlighet till kvalitetsutveckling och kostnadseffektiva lösningar är grundskolorna beroende av att tillräckligt många elever väljer skola i Vaxholm. Att attrahera fler elever till kommunens skolor är även viktigt för att kunna få en god ekonomi i den nya skolan som nu planeras. Konkurrensen om eleverna från utbildningsanordnare utanför kommunen är stor och framförallt i årskurs 6 och 7 byter många elever från en skola i Vaxholm till en skola i annan kommun. Barn- och utbildningsnämnden har bedömt detta som en av de största riskerna som kan påverka egenregins resultat och måluppfyllelse. Andelen av folkbokförda elever i Norrbergsskolan åk 7-9 var vid skolstart 61 procent, jämfört med 55 procent vårterminen före, vilket visar en positiv utveckling. I åk 7 går 74 procent av eleverna från Vaxholm i Norrbergsskolan. Möjligheten för egenregins grundskolor att attrahera fler elever är att fortsätta stärka kvaliteten inom de områden som elever och vårdnadshavare värdesätter. De många goda kvaliteter som Vaxholms skolor har behöver också kommuniceras effektivare till brukare och medborgare. Förvaltningen har genomfört en grundläggande undersökning och analys kring vad elever och föräldrar grundar sitt skolval på och hur de ser på de olika alternativ de har. Utifrån detta underlag kommer en strategi utarbetas för att öka andel elever i Vaxholms skolor. För att säkerställa kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler för utbildningsverksamheten behövs fortsatt samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska enheten kring den långsiktiga lokalförsörjningsstrategin som är formulerad. 33 Utökning ramen 2015 Digitala agendan Inom Barn och utbildning strävar vi efter att ta tillvara de digitala verktygens möjligheter och erbjuda en stimulerande digital lärmiljö för barn och elever och en attraktiv arbetsplats för personalen med tidsenliga digitala verktyg för undervisning, kommunikation och administration. Utbildningsförvaltningen har i en digital agenda formulerat mål inom fyra fokusområden: - Infrastruktur, hårdvara, mjukvara - Information, kommunikation, administration - Undervisning, pedagogik, didaktik - Styrning, ledning, stöd I en förstudie som gjordes våren 2014 lyfts främst området infrastruktur, hårdvara och mjukvara fram som bristfälligt. Den digitala utrustningen i egenregins verksamheter är mycket varierad. Det ekonomiska utrymmet för enheterna att köpa in digitala verktyg har varit begränsat av kapitaltjänstkostnaden och har därför inte kunnat utnyttjas till fullo. En faktor som kommer att påverka det digitala arbetet är byte av operativsystemet. Den digitala utrustningen har inventerats och det visar sig att 300 av de 800 datorer som finns i verksamheterna måste kasseras då de inte är kompatibla med det nya operativsystemet. Resterande 500 datorers standard är mycket varierad. För att barn- och utbildningsnämnden ska kunna arbeta vidare mot målen i den digitala agendan och öka likvärdigheten och kvaliteten i verksamheterna måste dessa tekniska problem lösas inom snar framtid. För att åtgärda bristerna behöver nya digitala verktyg införskaffas och programvaran uppdateras. Konsekvensen vid utebliven insats blir att digitaliseringen av utbildningsverksamheten i Vaxholms stads egenregi avstannar och den Digitala agendan måste revideras och målsättningen sänkas. Barn- och utbildningsnämnden förordar att samtliga 800 datorer byts ut samtidigt redan i januari 2015. Denna insats kräver en utökning av ramen på 2,7 miljoner kronor varav 600 tkr är en engångsinvestering. Denna insats har stora administrativa och pedagogiska fördelar för IT-enheten samt förskolorna och skolorna. Moderna datorer och nya program har en positiv inverkan på den trådlösa uppkopplingen. Med väl fungerade hårdvara, mjukvara och uppkoppling kan fokus läggas på att utveckla undervisning och pedagogik. Det finns även en möjlighet att genomföra satsningen i tre steg. Detta alternativ medför en mer komplicerad och tidskrävande administration och är pedagogisk sämre. Kommunens övergripande ekonomiska situation medför dock att det är denna trestegssatsning som skrivs fram i detta yttrande. Trestegssatsningen innebär att de digitala verktygen bytas ut succesivt under en period av tre år med inledning januari 2015. Lösning kräver en utökning i ramen för år 2015 på totalt 800 tkr som betalas ut i grundbeloppet, vilket framgår av förslag 2. År 2016 skulle ytterligare 650 tkr behöva tillföras. År 2017 behöver till sist 750 tkr tillföras ytterligare. ESU I skollagen framgår att hemkommunen är skyldig att utöver grundbeloppet betala ut tilläggsbelopp för elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Enligt skolförordningen avses med tilläggsbelopp ersättning för extra ordinära stödåtgärder som inte har anknytning till vanlig undervisning exempelvis assistenthjälp eller anpassning av lokaler. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till enskild elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar i den befintliga miljön. I den nya skollagen som infördes år 2011 har kraven på särskilt stöd stärkts och tillsammans med föräldrars rätt att överklaga åtgärdsprogram och särskilt stöd har kraven på rektorerna ökat att sätta in rätt stöd till eleverna. 34 Läsåret 2013/2014 införde ESU nya rutiner för beslut av tilläggsbelopp för att följa skollagens krav om individanpassade belopp som utgår från elevens behov. Detta har medfört en markant ökning av ansökningar för tilläggsbelopp, främst i egenregins skolor. För att utbildningsförvaltningen och enheten för stöd och utveckling ska säkerställa att Vaxholms stads barn och elever får de stöd de har rätt till enligt skollagen behöver ramen för år 2015 utökas med 1,9 miljoner kronor. Konsekvensen om detta inte görs medför en ökad risk att barns och elevers behov inte kan tillgodoses. Maxtaxa Skolverket ger statsbidrag till kommuner som kompensation för att de har maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Statistiska centralbyrån räknar fram ramarna för bidraget per kommun. Ramarna fastställs i december och kommunen får information och bidragsbelopp för kommande år. I Vaxholms stad har statsbidraget för maxtaxa varit relativt konstant över åren. I december 2013 fick dock Vaxholms stad information om att bidragsbeloppet skulle sänkas med 900 tkr år 2014. Detta kompenserades inte barn- och utbildningsnämnden för i ramen för år 2014, vilket har inneburit besparingar för att få en budget i balans. Som kompensation för det uteblivna statsbidraget behöver barn- och utbildningsnämnden en utökning i ramen 2015 på 900 tkr. Resurstillskott grundbelopp åk F-9 Skolan är i en utvecklings- och förändringsfas. Omvärldens aktörer signalerar bland annat lönesatsningar på lärare och mindre elevgrupper. För att Vaxholms stad ska kunna erbjuda konkurrenskraftiga och goda villkor och förutsättningar för lärare och elever behöver barnoch utbildningsnämnden utöka grundbeloppet för åk F-9 med 1 procent. I förslag 3 redovisas grundbeloppet som omfattar den extra satsningen enligt den digitala agendan samt ett resurstillskott på 1 procent för åk F-9. 35 Driftbudget (tkr) Ramärende Budget 2014 Nettokostnad totalt BUN -292 390 Ram 2015 -301 187 Yttrande till mål och budget Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 -305 987 -320 340 -342 727 Ramförändringar, ökning 2015 jämfört med budget 2014 Volym Förskola Volym grundskola Volym gymnasiet Ökn. grundbelopp 2,6% Ökn. hyra idrottshall, Resarö Förändring internränta Pris och lönekomp övr. Volym ESU IT utbyte PC skolor Sänkt Maxtaxebidrag Skolverket Resurstillskott åk F-9 1 % Summa VolymLöne- och förändring kostnadskomp. -2 725 -390 960 6 877 1 100 1 290 1 685 800 Total ökning -2 725 -390 960 6 877 1 100 1 290 1 685 0 1 900 800 900 1 200 13 852 900 1 200 13 597 1 900 -255 Volymavstämning Antal, Antal, ram Förändring Antal, ram Antal, ram Verksamhet yttrande 2015 2015 volym 2016 2017 1-2 år 200 200 0 216 244 3-5 år 437 437 0 437 463 SBO 6-9 år 701 701 0 708 700 SBO klubben 187 187 0 203 199 Grundskola F-5 1 131 1 131 0 1 152 1 150 Grundskola åk 6-9 686 686 0 728 760 Gymnasiet 451 451 0 472 508 Total volympåverkan 3 793 3 793 0 3 916 4 024 36 Investeringar Investeringar Datorer, ersätts av leasing Inventarier Campus, skola Övriga inventarier Summa Budget Prognos Budget Budget Budget 2014 2014 2015 2016 2017 1 500 100 2 000 6 000 1 000 500 1 000 1 000 1 000 2 500 600 3 000 7 000 1 000 37 Socialförvaltningen 2014-09-30 Dnr. Yttrande till MÅL OCH BUDGET FÖR 2015 - 2017 Socialförvaltningen VAXHOLMS STAD 38 1. Nämndens uppdrag Nämnden ska inom ramen för anvisade medel och under förutsättning av att kommunfullmäktige inte för särskilt fall beslutar, svara för kommunens uppgifter avseende socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt övriga uppgifter som enligt lag ankommer på en socialnämnd hälso- och sjukvårdslagen flyktingar och asylsökande lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. (BAB) lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst 2 kap. 10 § lagen om vissa kommunala befogenheter kommunala pensionärs- och funktionshindrades råd (KPFR) Nämnden ska följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och till kommunfullmäktige, kommunala nämnder eller andra myndigheter göra framställningar i relevanta ärenden samt yttra sig i ärenden som remitterats till nämnden. Socialförvaltningen biträder nämnden i ärendeberedningen. Målgrupper inom nämndens verksamhetsområden är äldre och personer med funktionsnedsättning i såväl ordinärt som särskilt boende, barn och unga som är i behov av stöd och omsorg personer som inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt och som har rätt till sin försörjning personer med missbruksproblem personer som utsatts för brott Ledord för verksamheten är FÖREBYGGA , MÖJLIGGÖRA , AKTIVT HJÄLPA 39 2. Nämndens mål, nyckeltal samt måluppfyllelse 2015 k v a lit e t s o m rå de Trygghet Ut f a ll 2 0 13 Indik a t o r N yc k e lt a l Fö reko mst av riskbedö mningar A ndel perso ner i särskilt bo ende so m har bedö mts ha risk fö r fallskada o ch där minst en åtgärd mo t fallskada har utfö rts. A ndel perso ner i särskilt bo ende so m har bedö mts ha risk fö r trycksår o ch där minst en åtgärd mo t trycksår har utfö rts. A ndel perso ner i särskilt bo ende so m har bedö mts ha risk fö r undernäring o ch där minst en åtgärd mo t undernäring har utfö rts. Det finns en do kumenterad rutin fö r avvikelsehantering A vvikelsehantering Ut f a ll a ug 2 0 14 Ko ntinuitet individens behov i fokus Inflytande o ch delaktighet Ekonomi Ko mpetens o ch bemanning Geno msnittligt antal hemtjänstperso nal so m hjälper den äldre under 14 dagar A ndel so m anser att perso nalen o ftast eller alltid ko mmer i tid. Hantering av synpunkter Rutiner fö r hantering o ch uppfö ljning o ch klago mål A ndel so m vet vart de ska vända sig med synpunkter o ch klago mål. M ö jlighet att påverka A ndel brukare so m varit delaktiga i sin planering av o mso rinsatsernas utfo rmning gen (Geno mfö randeplan). Insatserna utfö rs i enlighet med do kumentatio n. P erso naltäthet o mso rgsperso nal Tillgång till legitimerad perso nal Ko mpetens M å lniv M å lniv å 2 0 14 å 2 0 15 i.u 100 i.u 100 i.u 100 ja ja Rutin fö r avvikelsehantering är känd bland perso nalen. Livsmiljö Kvalitet - De verksamheter socialnämnden ansvarar för skall arbeta professionellt och rättssäkert utifrån evidensbaserade arbetssätt med Ö v e rgripa nd e P e rs pe k t iv m å lo m rå de Funktio nell/ Ä ndamålsenlig BM v ä rde * ja 17 (2012) 92 100 65 (H) 50 (H) 94 (s) A ndel o mso rgsperso nal dag o ch kväll (07-22) per bo ende. Fö rdelat på so matisk respektive demensinriktning. A ndel o mso rgsperso nal natt (22-07) per bo ende. Fö rdelat på so matisk respektive demensinriktning. A ndel sjukskö tersko r per bo ende. A ndel rehabiliteringsperso nal per bo ende. A rbetsteraprut/ Sjukgymnast A ndel o mso rgsperso nal med vidareutbildning ino m vård o ch o mso rg utö ver underskö terskeutbildning. A ntal perso nal per arbetsledare med perso nalansvar. 0,04 0,01/0,02 A ndel chefer med hö gsko leutbildning. Upplevd B emö tande Trygghet Upplevd trygghet M at o ch måltider Nö jdhet med måltider Helhetso mdö me S o c ia l hå llba rhe t Ett so cialt hållbart Vaxho lm innebär att alla invånare erbjuds en E k o lo gis k hå llba rhe t En livsmiljö där hänsyn tas till Funktio nell/ Ä ndamålsenlig Nö jdhet med bemö tandet So cialnämnde n skall aktivt verka fö r att fö rebygga o hälsa ho s stadens invånare Fö retro endevalda o ch tjänstemän skall aktivt So cialnämnde n skall årligen verka fö r ett ö versko tt på 2% geno m en budget i balans Samtliga fö rtro endevalda o ch medarbetare skall arbeta ko stnadsmed vetet Hemtjänst: A ndel so m uppger att perso nalen alltid bemö ter dem på ett bra sätt. Särskilt bo ende: A ndel so m uppger att perso nalen alltid bemö ter dem på ett bra sätt. 83 100 37 100 A ndel so m tycker det är lätt att få träffa sjukskö terska vid beho v. i.u A ndel so m tycker det är lätt att få ko ntakt med perso nalen på sitt äldrebo ende vid beho v. A ndel so m uppger att maten smakar mycket eller ganska bra. A ndel so m uppger att måltiderna alltid eller o ftast är en trevlig stund. Nö jdhet med o mso rgen A ndel so m sammantaget är mycket eller ganska nö jda med i sin helhet hemtjänsten. A ndel so m sammantaget är mycket eller ganska nö jda med sitt särskilda bo ende. Stö d fö r utsatta Stö d fö r utsatta perso ner (NM I, Indez 0-100) perso nerav åtgärder fö r Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avlsutad Resultat barn/unga utredning eller insats, andel (%) Ej återaktualiserade ungdo mar 13-20 år ett år efter avlsutad utredning eller insats, andel (%) Kartläggning infö r so cial A ndel % elever so m sto rko nsumerar alko ho l, åk 9 preventio n, unga Svag anknytning till fö räldrar, åk 9 (index 0-100) 80 58 91 68 44 50 ** 64 48 78 ** 73 78 16 10 i.u 17 10 i.u 100% 100% i.u ***20% 30% i.u Vara klimatsmart i vardagen M inska klimatpåverkan A ndel miljö bilar i hemtjänsten Resultat A vvikelse redo visad ko stnad o ch strukturårsjusterad standardko stnad individ- o ch familjeo mso rg, andel (%) A vvikelse redo visad ko stnad o ch strukturårsjusterad standardko stnad LSS, andel (%) A vvikelse redo visad ko stnad o ch strukturårsjusterad standardko stnad äldreo mso rg, andel (%) Ko stnad eko no miskt bistånd, kr/inv -15,6 -10 4,6 3,6 0 -1,8 8,4 0 1,4 505 500 1119 Ko stnad individ- o ch familjeo mso rg, kr/inv 1645 1600 3414 Ko stnad exkl lo kalko stnad bo ende enl LSS kr/inv 0-64 år 1602 Resultat Eko lo giska livsmedel i ko mmunens verksamhet, andel (%) Ko stnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Ko stnad äldreo mso rg, kr/inv 65+ Invånare 65+ so m var beviljade hemtjänst i o rdinärt bo ende, andel (%) Ko stnad hemtjänst äldreo mso rg, kr/inv 65+ Invånare 65+ i särskilda bo endefo rmer, andel (%) Ko stnad särskilt bo ende äldreo mso rg exkl lo kalko stnader, kr/inv 65+ *Benchmarking=länssnitt **=2012 ***=hela kommunen 40 2317 884 1019 52336 56830 6,3 7,2 13150 17433 4,3 4,3 4,3 30369 30000 31640 O m dö m e Målområde KVALITET Vaxholms stads invånare avgör vad som är god kvalitet. De kommunala verksamheterna betjänar stadens invånare, företagare samt stat och kommun. Måluppfyllelsen kan härledas från lagar/förordningar, jämförelsetal samt nöjdkundindex-baserade mätningar. Stor betydelse för vad som kan anses vara god kvalitet är inte minst vad som avser tillgänglighet, bemötande och service Det gemensamma trekommuners- projektet med Täby och Upplands Väsby, avseende kvalitetsindikatorer i äldreomsorgen är avslutat. I matrisen ovan har framtagna kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen använts. Inom målområdet kvalitet har socialnämnden tagit fram följande mål. De verksamheter socialnämnden ansvarar för skall arbeta professionellt och rättssäkert utifrån evidensbaserade arbetssätt med individens behov i fokus. Det innebär att: Invånare och deras närstående skall vara nöjda med de tjänster och det bemötande verksamheterna tillhandahåller. Verksamheterna skall vara tillgängliga för invånarna. Samtliga beslut och insatser skall utföras inom angiven och överenskommen tid. Samtliga uppföljningar av beslut och utförda insatser skall göras inom angiven tid. Riktlinjer skall vara upprättade och reviderade inom angiven tid. Allt arbete skall utföras evidensbaserat. Utifrån ovanstående mål kommer socialförvaltningen att upprätta verksamhetsplaner för 2015. I verksamhetsplanerna kommer enhetsspecifika mål och nyckeltal formuleras. Nedan en kort beskrivning av socialnämndens ansvarsområde Individ- och familjeomsorg Inom området inryms ansvar för stöd och rådgivning till barn, ungdomar och familjer, stöd och rådgivning till personer med missbruksproblem samt deras anhöriga och försörjningsstöd till enskilda och familjer. Vägledande i nämndens arbete är barnets bästa. Målsättningen är att garantera den enskilde en skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor, och att säkerställa att barn och ungdomar i kommunen ges möjlighet till trygga och utvecklande uppväxtvillkor samt skydd i utsatta situationer. Så långt det är möjligt erbjuds insatser av öppenvårdskaraktär och om möjligt lokalt. Uppstår behov av insatser av specialiserat stöd, t.ex boende vid HVB-hem (hem för vård och boende) ,erbjuds den enskilde sådanda insatser utifrån sitt behov, utanför kommunen. Nyanlända barn och vuxna Vaxholm stad har sedan överenskommelsen med Migrationsverket att årligen planera för introduktionsinsatser för 15 nyanlända flyktingar och asylsökande. Under 2012 och fram till september 2014 har Vaxholms stad tagit emot en nyanländ vuxen. Den primära anledningen till att Vaxholm stad inte tar emot nyanlända är avsaknad av bostäder. Sedan 2011 har Vaxholm stad haft ett avtal med Länsstyrelsen om tre asylplatser för ensamkommande barn. Antalet asylsökande ensamkommande barn som kommit till Svergie har ökat. Mot bakgrund av det har Vaxholm stad enligt en ny lagbestämmelse tecknat ett nytt avtal från den 1 augusti 2014 som innebär att staden ska ta emot fler ensamkommande barn. Det nya avtalet omfattar fem asylplatser. Inom Vaxholm stads gränser finns inget HVB-boende för målgruppen och det har varit svårt att rekrytera familjehem inom kommunen. Staden köper därför plats på ungdomsboenden och kvalificerade familjehem i andra kommuner främst genom företaget Vårljus 41 Funktionshinderomsorg Idag får alltfler personer olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Fler personer ansöker om stöd för olika typer av insatser enligt LSS. Kostnaderna för omsorgen för personer med funktionsnedsättning har de senare åren stadigt ökat. Stadens dagliga verksamhet för målgruppen fungerar inte tillfredsställande då lokalerna inte är ändamålsenliga. Det finns inte träningslägenheter för målgruppen fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta. Detta innebär en svårighet att utveckla och förbättra kvalitén och effektiviteten inom området. Den enskilde och dess anhöriga/närstående ställer höga krav på anpassade insatser. Stadens ansvar är att säkerställa att lagstadgade krav uppfylls. Socialnämnden har att arbeta fram en handlingsplan för att skapa bättre förutsättningar och för att bättre möta behovet hos personer med funktionsnedsättning inklusive socialpsykiatri. En plan för omsorgen om personer med funktionsnedsättning ska tas fram under 2015. En förberedande kartläggning inom socialpsykiatri kommer att starta under hösten. Övertagande av hälso- och sjukvårdsansvar i bostad för särskild service och daglig verksamhet enligt LSS Kommunförbundet i Stockholms Län, KSL, har rekommenderat kommunerna att teckna en överenskommelse om övertagande av utförande av hälso- och sjukvårdsinsatserna i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Dessa insatser ansvarar kommunen redan i dagsläget för men de utförs för närvarande av landstinget. Enligt förslaget ska övertagandet finansieras med en skatteväxling vid årsskiftet 2015/ 2016. Övertagandet kommer, om kommunen väljer att anta överenskommelsen, att ske i oktober 2015. Ersättning för oktober-december 2015 kommer att föras över med skatteväxlingen. Detta medför att det kommer att innebära en kostnadsökning under dessa månader samt att ett övertagande kan komma att kräva ytterligare resurser för att säkerställa patientsäkerheten vid ett eventuellt överagande. Äldreomsorg Äldreomsorg innefattar olika former av biståndsbedömda insatser för personer över 65 år. Insatserna kan bestå av hemtjänst i ordinärt boende, dagverksamhet, korttidsboende och särskilt boende. Insatserna ska så långt det är möjligt ges i den enskildes hem. Ett mål är att de anhöriga ska ges stöd för sina insatser. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen (5 kap 4 § SoL) innebär att socialtjänstens verksamhet som rör omsorg om äldre ska inriktas på att tillse att äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande livet ut. Befolkningsutvecklingen i Vaxholms stad under 2015-2017 påvisar att antalet personer 80 år och äldre väntas öka med 41 personer. Perioden 2017 -2020 ökar samma åldersgrupp med 92 personer och för perioden 2020 – 2025 med 285 personer. Enligt befolkningsprognos väntas ökningen av antal 80 och äldre minska efter 2030. Andel i åldersgrupp 65-79 år ökar enligt prognos med 120 personer. Det är främst inom åldersgruppen 80 år och äldre som behov av vård- och omsorg i särskilt boende finns. Behov av fler särskilda boendeplatser är konstaterat och planläggning för att tillskapa fler platser, pågår. Hemtjänst Alla insatser inom hemtjänst är bistånsbedömda. Insatser enligt stadens gällande riktlinjer för området kan beviljas dygnet runt. Andel personer i åldersgrupp 65-79 år med hemtjänst- insatser har ökat under 2014. Den procentuellt största ökningen svarar personer under 65 år för. Under 2014 har en analys av beviljade timmar inom hemtjänst genomförts. Den måttliga ökning av antalet timmar som hittills konstaterats gäller främst personer under 65 eller i åldersspannet 65-70 år där insatserna är omfattande. Sedan maj 2014 är Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänst tillämpad för alla insatser utom trygghetslarm, matdistribution och nattillsyn. Under 2014 har installation av digitala trygghetslarm påbörjats. Målet var, att under en period om tre år, byta ut stadens samtliga analoga 42 trygghetslarm. Stora och återkommande tekniska problem med bla analogt telenät gör att installation av digitala larm måste påskyndas. Korttidsboende Insatsen är biståndsbedömd och syftar till att rehabilitera personer efter tex en sjukhusvistelse så att personen kan återgå till sitt ordinära boende. Vistelse på korttidsboende kan även beviljas som avlastning för närstående eller som växelvård. Stadens korttidsboende förfogar över 11 platser i sex rum, vilket betyder att det finns fem dubbelrum och enbart ett singelrum. Under 2013 var den genomsnittliga beläggningsgraden 64%, perioden jan-jun 2015 75%. Under augusti och september är beläggningsgraden 100% och förväntas ligga nära 100% resten av året. Det primära skälet är att de permanenta särskilda boendeplatser staden förfogar över är belagda till 100% och att personer vistas på korttidsboende i avvaktan på permanent plats. Nämnas bör också att kvaliteten på befintliga korttidsplatser inte är tillfredstälande ur flera perspektiv bl.a. ett vårdhygienperspektiv. Kvalitén är inte heller tillfredsställande utifrån ett etiskt perspektiv. Platserna uppfyller idag inte Socialstyrelsens krav på god och säker vård, då vi i korttidsboendet inte kan erbjuda enkelrum vid vård i livets slutskede. Vid vårdhygienrond som genomförs vartannat år har Vårdhygien utpekat dubbelrummen som en risk för smittspridning av resistenta bakterier. Smittskyddsläkaren i Stockholms län är informerad om situationen. Särskilt boende Samtliga permanenta platser, inklusive de avtalade platserna i Vallentuna är belagda. 2013 hade 4,3% (2012 var siffran 4,7%) av Vaxholms stads invånare över 65 år beslut om särskilt boende. I den justerade prognosen gällande behovet av särskilda boendeboendeplatser för 2015 saknas sju platser utöver de som finns inom staden och i Vallentuna kommun. Prognos är justerad till 4,3% mot tidigare 4,7%. Detta betyder att nämnden kan komma att behöva köpa platser utanför kommunen. Mot bakgrund av detta måste en upphandling av permanenta särskilda boendeplatser genomföras då Vallentuna kommun varslat om ett snart avslutande av avtalet. Det ökade behovet av särskilda boendeplatser, i realitet och enligt prognos, kommer att ställa krav på ökade resurser. Detta trots att Vaxholms stad alltmer närmar sig såväl länsgenomsnitt i andel personer på särskilt boende som strukturårsjusterad standardkostnad. Dagverksamhet Dagverksamet är en biståndsbedömd insats med syfte att förbättra upplevd livskvalitet och möjliggöra kvarboende i det egna boendet(ordinärt boende) så långt det är möjligt. Staden har två dagverksamheter, dels på Borgmästaregården (regi Norlandia) och på Hamngatan 50 (regi egen). Verksamheterna har olika inriktning. På Borgmästaregårdens verksamhet krävs diagnostiserad demens. Verksamheten har öppet mån-fre. Verksamheten på Hamngatan 50 har inriktning mot personer med kognitiv funktionsnedsättning inget krav på diagnos finns), verksamheten har öppet mån-sön, årets alla dagar. Det konstaterade ökade antalet av personer med demensdiagnos, alternativt kognitiv funktionsnedsättning kommer att innebära ett större antal besökare. Besökarna återfinns i åldersgrupp 65-79 år och yngre. Öppen verksamhet för seniorer Sedan våren 2013 finns Träffpunkt Kanonen på Hamngatan 50. Där samverkar förvaltningen med frivilligorganisationer och pensionärsföreningar med att bedriva aktiviteter för stadens seniorer. Fixartjänst Det finns ett önskemål från PRO(Penionärernas riksorganisation) och SPF (Sveriges pensionärs förening) att åter införa en Fixartjänst och det i samarbete med frivilligorganisationerna. Bostäder Idag saknas tillgänglighet till bostäder för nämndens alla målgrupper. Följden är ökade kostnader främst inom försörjningsstöd och vuxna missbrukare, bland annat innebär det att 43 vuxna missbrukare utan eget boende tenderar att bli placerade längre tid på institution. Avsaknad av bostäder innebär också att staden inte fullföljer överenskommelsen med migrationsverket att ta emot nyanlända. En plan för funktionshinderomsorg har påbörjats för att få en tydligare bild av vilket behov av bl.a. bostäder målgruppen har. Anhörigstöd Arbetet med stöd till anhöriga omfattar socialtjänstens alla verksamheter. Syftet är att minska de anhörigas psykiska och fysiska belastning. För en del personer handlar det om att få hjälp med insatser som den närståede behöver, för andra handlar det om att de behöver få information eller utbildning av kommunen. Behov finns att fortsatta utveckling av anhörigsstödsinsatser till målgrupperna utöver äldre och demenssjuka. Stadens anhörigkonsulent kommer att fortsätta med samtal både i grupp och i form av enskilda stödsamtal till anhöriga som vårdar närstående i hemmet. Samarbetet med Österåkers kommun fortsätter. Anhörigutbildning för anhöriga som vårdar närstånde med demensproblematik erbjuds av Silviasyster och anhörigkonsulent. ring Bostadsanpassningsbidrag Behovet av bostadsanpassning har ökat de senaste åren i takt med att fler äldre önskar bo kvar hemma i det ordinära boendet. Ansökningarna är ofta omfattande, t.ex. installation av hissar är mycket kostnadsdrivande. Extern samverkan Vaxholms stad har sedan 2012 ett övergripande samverkansavtal med Landstinget i Stockholms Län. Utöver det har socialnämnden specifika överenskommelser med nordostkommunerna för nämndens olika målgrupper bl.a. flera inom specifika sjukvårdsområden och inom funktionshinderomsorg t.ex gemensam socialjour och FOU Nordost (forsknings – och utvecklingsenhet för socialtjänst, funktionshinderomsorg och äldreomsorg. En annan samverkan är med Täby kommun via ATV (alternativ till våld) Socialförvaltningens organisation Socialförvaltningen genomförde en organisationsförändring under 2013. Förvaltnigens organisation har bestått av tre enheter. Dessa är enheten för myndighetsutövning, enheten för kvalitetsuppföljning och verksamhetsstöd samt enheten för egen regi. Från september 2014 har ytterligare en förändring genomförts och reurserna som var fördelade på enheten för kvalites- och verksamhetsstöd finns nu organiserade i en gemensam stab. I kostnadsanalysen som genomfördes av PwC hösten 2013 lyfte PwC de fram vikten att tydliggöra ledning och styrning för verksamheterna. Mot bakgrund av detta har en handlingsplan tagits fram där den senaste organisationsförändringen var en aktivitet i den handlingsplanen. Målområde LIVSMILJÖ Kommunens strateger har tagit fram två målformuleringar inom kvalitetsområdet Livsmiljö – social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet Ett socialt hållbart Vaxholm innebär att alla invånare erbjuds en livsmiljö där de upplever en hög grad av trygghet samt kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa. Socialnämnden arbetar med social hållbarhet genom att förebygga ohälsa hos kommunens invånare. För att möjliggöra detta fokuseras arbetet inom livsmiljö och social hållbarhet på att: främja hälsan hos barn och unga genom föräldrarna? och genom ett gediget drogförebyggande arbete. öka samverkan och samordning mellan olika aktörer som arbetar förebyggande Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och evidensbeprövade metoder. Den 23 februari 2012 beslutade äldreomsorgsplanen 2012-2015 socialnämden 44 antanedanstående mål för erbjuda stöd och delaktighet till äldre människor som inte kan tillgodose sina egna behov och som möjliggör ett självständigt liv säkerställa äldre människors rätt att bo och leva under trygga och självständiga förhållanden. arbeta förebyggande samt erbjuda stöd som möjliggör ett aktivt liv. Ekologisk hållbarhet Mål och nyckeltal till socialförvaltningens miljömål är framtagen för att matcha kommunens miljöprogram (för 2014-2020). Det övergripande målet för kommunens målområde Miljö finns nedbrutet i Miljöprogrammet för Vaxholm 2014-2020. Av de sex målen för hållbar miljö är det framförallt nr 1 och 3 (Var miljösmart i vardagen; Minska klimatpåverkan) som är relevanta för Socialförvaltningens verksamhet. Nedan yckeltal vilka motsvarar målen har identifierats i statistikdatabasen Kolada. Eftersom de mäter kommunens verksamhet i sin helhet är de inte direkt representativa för socialförvaltningens ansvarsområden och kommer därför anpassas. En livsmiljö där hänsyn tas till naturresursuttaget i ekosystemen, vilket konkretiseras i arbetet med det svenska miljömålssystemet. Förtroendevalda och tjänstemän skall aktivt arbeta utifrån stadens miljöpolicy Målområde EKONOMI All kommunal service ska tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. Intäkts- och kostnadsnivåerna ska vara relaterade till ambitionsnivån och ska kunna relateras till externt jämförbara verksamheter. Finanser i balans är en viktig förutsättning för god service till invånarna och utveckling av verksamheterna. Inom målområdet ekonomi har socialnämnden tagit fram följande mål. Socialnämnden skall årligen verka för ett överskott på 2 % totalt för staden genom en budget i balans. Samtliga förtroendevalda och medarbetare skall arbeta kostnadsmedvetet. Där det bedöms möjligt, konkurrensutsätta verksamheterna inom socialtjänstens ansvarsområde. 3. Riskanalys Vid strategidag i augusti 2014 identifierades nedanstående risker inom socialnämndens uppdragsområde. Specificerad risk Sanno KonseRiskvärde -likhet (S) kvens (K) (S*K) Grad av konsekvens (K) Grad av sannolikhet (S) 5 5 25 5 Mycket allvarlig 5 Mycket sannolik 4 5 20 4 Allvarlig 4 Sannolik C Brist på bostäder Personalomsättning/ brist på personal Negativ befolkningsutveckling/ minskade intäkter 2 3 6 3 Kännbar 3 Möjlig D Ökad ohälsa 3 4 12 2 Lindrig 2 Mindre sannolik E Kommunikation till Vaxholm 5 3 15 1 Försumbar 1 Osannolik A B 45 Grafisk beskrivning av riskbedömning Plotterdiagram Konsekvens B 5 A D 4 C 3 E 2 1 1 2 3 4 5 Sannolikhet A: Brist på bostäder är redan idag sannolik och ger konsekvenser inom nämndens ansvarsområde. Bristen på bostäder leder sannolikt till en högre kostnadsnivå än om tillgången på bostäder var mer positiv. B: Personalomsättning/brist på personal är redan idag påtaglig. Svårigheter att hitta erfaren personal gör att verksamheten tidvis behöver hyra in personal eller avstå att tillsätta en tjänst vilket kan ge sämre resultat i arbetsinsatsen och försämra arbetsmiljö. C: En negativ befolkningsutveckling ger en sämre ekonomisk grund för staden som helhet och påverkar socialnämndens ansvarsområde. D: Ökad ohälsa. För att förebygga ohälsa krävs kunskap om invånarnas hälsa och tidiga/förebyggande insatser. E: Kommunikation till Vaxholm.Detär viktigt att göra andra huvudmän uppmärkasamma på behovet av adekvat kollektivtrafik och bra vägar. 4. Motivering av yttrandet Resultat Socialnämnden har att till kommunstyrelsen och fullmäktige överlämna ett yttrande avseende de förutsättningar som lämnats i Ramärendet 2015-2017. Planeringen inför 2015 är i gång.Faktorer som vi inte styr över är fortsatt osäkra, det gäller bl.a. konjunkturutvecklingen vilken kan påverka arbetslösheten, liksom förändringar i lagstiftning som kan öka kraven på verksamhet inom nämndens ansvarsområde. Det är också svårt att förutse de eventuella ärenden enligt LSS som kan bli aktuella under 2015. Då LSS är en sk ”rättighetslag”, kan ett enskilt ärende komma att påverka budgeten i stor utsträckning. I den föreslagna ramen för Vaxholm stad finns en beskrivning av de förutsättningar som ska gälla för verksamhetens innehåll åren 2015-2017. Den föreslagna ramen innehåller mål och ekonomiska förutsättningar för kommunens utveckling i stort. Den ram som socialnämnden föreslagits är beräknad utifrån 2012 vilket nyckeltal för strukturjusterad standardkostnad. Detta betyder att det i den föreslagna ramen finns en felberäkning på 2 miljoner kronor. 46 Resurser Driftsekonomi Erhållen budgetram för 2015-2017 Driftbudget (tkr) Nettokostnad totalt SN Budget 2014 -145 526 Ramärende Ram 2015 -152 987 Yttrande till mål och budget Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 -154 987 -164 346 -173 445 Ramförändringar, ökning 2015 jämfört med budget 2014 VolymLöne- och förändring kostnadskomp. Stdk. och befolkn. ökning -5 678 Beräkning löner -3 783 Total ökning -5 678 -3 783 Summa -9 461 Som framgår ovan äskar socialnämnden om 2 milj kr utöver föreslagen ram för 2015 mot bakgrund av att ramen uträknats med fel standardkostnader. I tertialrapport två bedöms årsprognosen för nämndens ansvarsområde bli totalt 150 100 tkr vilket är ca 4,5 miljoner kr mer än 2014års ramtilldeldelning. Enligt lagd detaljbudget för 2014 är det framförallt kostnader för funktionshinderomsorgen som sticker ut samt kostnader för korttidsplatser för äldre och kostnader för försörjningsstöd. Som redovisats i tertialrapport ett och två beror det negativa utfallet i grunden på kostnader inom äldreomsorgen. Enligt genomförd årsprognos kommer utfallet bli ca -4,5 miljoner sämre än äldreomsorgens strukturårsjusterade standardkostnad. I 2013 bokslut visade äldreomsorgen ett resultat som var drygt 7 miljoner sämre än än strukturårsjusterad standardkostnad. Således har en förbättring av resultatet skett, även om den inte är tillfyllest. Funktionshinderomsorgen har kostnader för 2014 som visar på ett negativt utfall. Det är tillkomna ärenden under senare delen av 2013 och början av 2014 som bidrar till det negativa utfallet. Bedömningen är att befintliga ärenden kommer att fortsätta även 2015. Behov finns att hitta andra och ändamålsenliga lokaler för daglig verksamhet där fler personer kan få sitt behov av daglig aktivitet tillgodosedd. Om ansvaret för hälso- och sjukvård inom bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS flyttas över från Landstinget till kommunen i oktober 2015, enligt förslag från KSL, kommer det att beslasta budget för 2015. Ersättning för oktoberdecember 2015 kommer att föras över med skatteväxlingen. Detta medför att det kommer att innebära en kostnadsökning under dessa månader samt att ett övertagande kan komma att kräva ytterligare resurser för att säkerställa patientsäkerheten vid ett eventuellt överagande. Från och med nästa år kommer ändringar göras i Socialtjänstlagen vilket innebär att socialnämnden måste fatta två beslut om särskilt boende. Ett beslut för att bevilja särskilt boende och ett beslut till som omfattar vilka insatser den enskilde behöver. Handläggningen inom äldreomsorgen bedöms bli större och mer omfattande än i dagsläget. Idag har stadens biståndshandläggare en tredjedel fler ärenden att hantera än jämförbara kommuner. Även stadens enda biståndshandläggare inom LSS-området har fler ärenden att hantera i jämförelse med andra jämförbara kommuner. Därför krävs en utökning av en tjänst som 47 biståndshandläggare. Genom att förstäka beslutade insatser kan utföras oftare. arbetsgruppen möjliggörs uppföljning av Vid en sk ”hygienrond” utförd av avdelningen för vårdhygien, Stockholms läns landsting, 2013 poängterades att patientsäkerheten äventyras då boende vårdas i dubbelrum. Detta eftersom delade hygienutrymmen medför risker för smittspridning av resistenta bakterier. På korttidsavdelningen vårdas boende i dubbelrum, vilket anses mycket olämpligt ur smittspridningssynpunkt. Smittskyddsläkaren i Stockholm är vidtalad om situationen på Borgmästaregården och dubbelrummen på korttidsavdelningen. Vidare finns en etisk problematik i att vårda boende på dubbelrum i och med att det förekommer sk palliativ vård, vård i livets slut, på avdelningen. Det är ett etiskt dilemma att inte kunna erbjuda den döende och dess närstående avskildhet. Således bör situationen på korttidsavdelningen lösas under 2015. Eventuella kostnader för detta och hur det skall genomföras skall utredas under 2014. Investeringar (tkr) Investeringar SN Inventarier o utrustning Trygghetslarm Summa Budget 2014 700 1 000 1 700 48 Prognos aug-14 596 152 748 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 700 700 700 700 700 700 Stadsbyggnadsnämnden Petra Lundqvist 2014-09-22 Yttrande Mål & Budget 2015-17 1. Stadsbyggnadsnämndens uppdrag Nämnden ska inom ramen för anvisade medel och under förutsättning av att kommunfullmäktige inte för särskilt fall beslutar annat svara för kommunens myndighetsuppgifter inom byggnadsväsendet framtagande av planer enligt bestämmelserna om enkelt planförfarande mätnings- och karteringsverksamhet strandskyddsfrågor enligt miljöbalken myndighetsuppgifter enligt lagen om lägenhetsregister myndighetsuppgifter enligt anläggnings-, ledningsrätts-, och fastighetsbildningslagen namnsättning av vägar, kvarter, stadsdelar, offentliga byggnader och platser samt att sätta kommunens belägenhetsadresser tillsyn av skyltar enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 2. Nämndens mål, nyckeltal samt måluppfyllelse Kommunens målområden är: Kvalitet Livsmiljö Ekonomi För nyckeltalens lägesbedömning gäller: Villkor för att ange ”Bra”/Grönt är att villkoren för ”Godkänt” är uppfyllda samt att: Resultaten ska sammantaget överstiga fastställda mål Positiv resultatutveckling över tid (minst 2 år i rad) Resultaten ska vara externt jämförbara Villkor för att ange ”Godkänt”/Gult är att: Resultaten ska sammantaget vara i nivå med fastställda mål Resultaten ska vara styrkta med utfall för fastställda nyckeltal Villkor för att ange ”Har brister”/Rött är att: Något av kriterierna för ”Godkänt” inte är uppfyllda 49 Övergripande målområde Perspektiv Funktionell Ändamålsenlig Social hållbarhet Sammanfattande omdöme för målområdet Rättssäkerhet bygglov % Andel strandskyddsdispenser som upphävts efter överprövning i % Hur nöjd var du med förvaltningen som helhet? Nöjd kund index (NKI) Bygglov Hur nöjd är du totalt sett med bemötandet? Medelhandläggningstid bygglov/separat bygganmälan från ansökan till expedierat beslut i veckor Antal bygglovbeslut och separat bygganmälan per årsarbetare i absoluta tal Samverkan för bra kvalité på geodata enligt ABT-avtalet Sammanfattande omdöme för målområdet Hur nöjd är du totalt sett med tillgängligheten? Målnivå 2014 Målnivå 2015 BM-värde Omdöme Godkänt Godkänt 78 9 75**** 0 75-90 10-25 75-90 10-25 76*** 9*** 71 80**** 80 80 67*** Bra Godkänt 53 55**** 57 57 60 Godkänt 6,9 4,8 5,8 6 10,2* 71 70**** 70 70 98** -4 36 24 69 0 75 0 75 Bra Godkänt Hur nöjd är du totalt sett med informationen? Sammanfattande omdöme för målområdet Resultatavvikelse i % av budgeten Självkostnadstäckningsgraden, intäkt för lov delat med kostnaden för verksamheten (%) Ekonomi Livsmiljö Kvalitet Upplevd Utfall 2013 Utfall aug 2014 Nyckeltal Bra Bra Bra *Antal åtgärder under 2014 (ej antal beslut) där given dispens upphävts vid överprövning (ej överklagande) av länsstyrelsen, delat med antalet åtgärder där dispens givits under 2014 av de upphävda dispenserna kan det finnas sådana som givits 2013 eller tidigare men där länsstyrelsens beslut om upphävande kom 2014 **Bygglovsalliansen 2012 ***Bygglovsalliansen 2013 ****Uppskattat utfall 3. Riskanalys Risker identifierade vid stadsbyggnadsnämndens strategidag 2014-05-21. Hög risk innebär att konsekvensen för nämndens verksamhetsområden är störst om det inträffar och sannolikheten är stor att det händer. A B C D Otydliga och föränderliga regelverk - svår kommunicerat Kompetens/personalförsörjning IT - tekniska lösningar och support Tillgänglighet - att få kontakt med handläggare, rätt information etc Det finns flera olika risker som kan komma att påverka nämndens möjligheter att nå sina mål. Riskerna handlar bland annat om vikten av kompetens både hos politiker och tjänstemän, behov av samarbete och politisk förankring. Bygglovs- och GIS verksamheten omfattar en väldigt komplex arbetssituation där man ständigt måste prioritera olika arbetsuppgifter. Stressnivån är ofta hög. Våra tekniska system och dess funktionalitet är central för vår verksamhet. Det pågår ett omfattande 50 systemarbete i hela kommunen och alla GIS och kartsystem berörs. Det pågår samtidigt ett omfattande arbete med att införa ett nytt ärendehanteringssystem. Det behövs stora personella resurser för arbetet. Det har i flera år varit en ständigt återkommande problem med IT och systemresurser då det förväntas utföras vid sidan om våra huvudsakliga arbetsuppgifter och IT-enheten har inte kapacitet eller kunskap för att vara oss behjälpliga på ett tillfredställande sätt. Vi har god förhoppning att kunna lösa detta under året. 4 Motivering till yttrandet Resultat (målområden) Målområde 1 Kvalitet Här föreslås tre perspektiv i enighet med kommunstyrelsens instruktioner och åtta nyckeltal, varav två nya, föreslås för 2015. Perspektiven är funktionell, upplevd och ändamålsenlig. Nyckeltalen till detta mål har tidigare varit kopplade till utfallet från främst statistik framtagen genom Bygglovsalliansens kundenkät. Från och med i år har man dock beslutat att bygglovsalliansen ska samarbeta med Stockholm Business Alliance som genomför en Nöjd-Kund-Index (NKI) undersökning bland företag som varit i kontakt med medlemskommunerna, vartannat år, inom fem myndighetsområden. NKI är ett mått på hur företagen upplever kommunernas service. Den nya enkäten går ut kvartalsvis till alla de som sökt bygglov i kommunen och på så sätt hoppas man kunna fånga upp fler sökanden och att resultatet blir mer rättvisande. Det första resultatet inkommer under våren 2015. Nyckeltalen gällande handläggningstider, strandskyddsdispenser och andel nämndbeslut för lov har ett beräknat utfallsvärde till och med augusti månad, vilket ger en bra lägesbedömning. För de nyckeltal vi fick resultat via bygglovsalliansens enkät har en uppskattning av utfallet gjorts i avvaktan på den nya enkätens resultat. De två nya nyckeltalen gällande bemötande och lantmäterisamverkan för bra kvalité på geodata, dvs digitala kartor med fastighets- och kommuninvånarinformation samt adresser. Bemötande kommer att mätas med hjälp av den nya enkäten och samverkan geodata mäts via olika nivåer på kvalité. Bygglov- och GIS-verksamheten har i flera år hållit en hög nivå gällande kvalitet och rättssäkerhet. Stadsbyggnadschefen medverkar regelbundet på näringslivsfrukostarna och får därigenom kontakter med lokala företagare. Genom en aktuell och innehållsrik webbsida ger förvaltningen de som är intresserade inom alla områden goda möjligheter att själva hitta information. Målområde 2 Livsmiljö har 2 aspekter, social och ekologisk Avseende den ekologiska hållbarheten har följande beskrivning tagits fram i samråd med Vaxholms miljöstrateg. ”Ett ekologiskt hållbart Vaxholm innebär en livsmiljö där hänsyn tas till naturresursuttaget i ekosystemen.” Tidigare har ”hållbar miljö” mätts via nyckeltalet Nöjd-Region-Index (NRI) som tas fram i SCB:s medborgarundersökning. Bygglovverksamheten har små möjligheter att påverka frågor om hållbar miljö då nästan alla beslut fattas utifrån med stöd av bestämmelser från andra myndigheter, lagar (Riksdagen), förordningar (Regeringen), föreskrifter och allmänna råd (Boverket, Naturvårdsverket m.fl.) och detaljplaner och översiktsplan (kommunfullmäktige). Frågorna om hållbar miljö för bygglovverksamheten blir med andra 51 ord en spegling av hur ovan nämnda myndigheter arbetar med hållbar miljö. Av detta skäl beslutades under strategidagen den 21 maj att nyckeltalet utgår 2015. Avseende den sociala hållbarheten har följande beskrivning tagits fram tillsammans med Vaxholms folkhälsostrateg. ”Ett socialt hållbart Vaxholm innebär att alla invånare på lika villkor erbjuds en livsmiljö där de upplever en hög grad av trygghet och kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa.” Målet mättes via nyckeltalet bostäder som ingår som en faktor i Nöjd-Region-Index i SCB:s medborgarundersökning. Faktorn Bostäder bygger på följande frågor: Hur ser du på - möjligheterna att hitta bra boende? - utbudet av olika typer av boendeformer? - hur trivsam bebyggelsen är? Även detta nyckeltal beslutades vid strategidagen att utgå då förvaltningens arbete bedömdes ha en begränsad påverkan på hur dessa frågor besvaras. För 2015 kommer två nya nyckeltal som bedömer det sociala aspekten i att vara tillgänglig och hur bra informationen är. Detta kommer att mätas med hjälp av resultatet i den nya enkäten som Stockholm Business Alliance tagit fram. Verksamheten har idag en hög tillgänglighet gentemot allmänheten i fråga om information och råd via planerade besök, telefon och e-post men nu har förvaltningen lagt ner ett stort arbete på att förbättra informationen på kommunens nya webbsida. Allt fler människor i samhället vill kunna klara sig genom att själv finna informationen på bland annat webben och målet är kunna ha fungerande e-tjänster men det är en lång väg att gå ännu och innan dess måste bygglovsverksamheten uppdatera ärendehanteringssystemet också. Resurser Målområde 3 Ekonomi Driftsekonomi Driftbudget (tkr) Nettokostnad totalt SBN Nettokostnad totalt Budget 2014 -4 740 -4 740 Ramärende Yttrande till mål och budget Ram 2015 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 -4 864 -4 864 -5 020 -5 186 -4 864 -4 864 -5 020 -5 186 Målet mäts via två nyckeltal. Det första avser resultatavvikelse i procent av budgeten, vilket för till och med augusti månad är +24 procent och det andra nyckeltalet avser självkostnadstäckningsgraden som uppgår till 69 % för perioden (jan-aug). Vi kommer troligen att nå målet på 75 %, vilket normalt bedöms vara svårt att klara utifrån de lagkrav som ställs samt den sårbarhet som en mindre kommun som Vaxholm har, med en liten personalstyrka. Verksamhet som inte ger intäkter eller har ett tidskrav får ofta stå tillbaka som till exempel tillsynsärenden, platsbesök och slutsamråd. Det positiva utfallet beror främst på ökade bygglovsintäkter för flerbostadshus och stora villor. Antalet lovansökningar har varit ungefär som tidigare år. Intäkter från kartproduktion och mätning har varit som förväntat. 52 Investeringar Investeringar SBN Mätinstrument Summa (tkr) Budget 2014 Prognos aug-14 100 100 100 100 Budget 2015 100 100 Plan 2016 100 100 Plan 2017 100 100 Investeringsbudget för 2015 behövs för oförutsedda utgifter som berör mätningsutrustning. 53 Nämnden för teknik, fritid och kultur 2014-09-30 Yttrande till MÅL OCH BUDGET FÖR 2015 – 2017 VAXHOLMS STAD 54 1. Nämndens uppdrag Nämnden för teknik, fritid och kulturs uppdrag är; förvaltning av kommunens mark och byggnader, friluftsanläggningar och hamnar. I förvaltningen ingår att handha upplåtelser med hyres-, arrende- och nyttjanderätt fastighetsbildnings-, ledningsrätts- och servitutsfrågor som berör drift av kommunens mark lokala trafikföreskrifter förvaltning av vägar och gator med kommunalt huvudmannaskap parkeringar på offentlig plats parkeringsövervakning och fordonsflyttning åligganden som huvudman för allmänna platser och som väghållare yttranden över ansökningar om tillstånd att ta i anspråk allmän plats yttranden över ansökningar om tillstånd till allmän kameraövervakning kulturverksamhet kommunens konstverk och övriga samlingar/föremål av kulturellt värde biblioteks- och utställningsverksamhet bidragsgivning till ideella föreningar inom kultur-, fritids- och idrottssektorn tillstånd och tillsyn enligt lotterilagen förhyrning av lokaler och bostadslägenheter för kommunal verksamhet om- och nybyggnation av lokaler för kommunal verksamhet som understiger en beloppsgräns om 5 miljoner kronor inom beslutad ram för investeringar 55 2. Nämndens mål, nyckeltal samt måluppfyllelse Beskrivning Utfall 2013 Mål Utfall Augusti 2014 Målnivå 2014 Målnivå 2015 BM värde Nyckeltal 1. KVALITET 1a. Fastigheter Ändamålsenliga och välunderhållna fastigheter med hög nyttjandegrad. Andel uthyrd lokalyta i procent 98,2% Antal uthyrda bostadslägeneter i procent Andel av anmält klotter som åtgärdas inom 24 timmar på kommunens fastigheter vid utetemp högre än -10 grader. Andel av underhållsbudget som används för planerat underhåll. 91,8% 95,0% 90,0% 50% 85% 1b. Bibliotek Biblioteket, besöksstatistik (besök/invånare)(internt) Hög tillgänglighet, ett allsidigt och Utlån/invånare(internt) aktuellt utbud av medier och serviceinriktad och kompetens personal Biblioteket, öppettimmar/årsanställd heltid(internt) 4,6 4,5 4,6 6,7 5,7 5,1 5,7 5,1 394 411 400 1c. Idrott och fritid Hög nyttjandegrad av hos kommunen bokningsbara inomhusanläggningar. Andel uthyrd tid i bokningsbar inomhusanläggning. Resarö Vaxö If-hallen Rindö idrottshall 80,0 76,5 90,1 72,0 85 75 90 75 77 # 65 93 95 95 1d. Mark, park, vatten och hamn God tillgänglighet, bra bemötande, professionell handläggning och nöjda kunder, samt tillgängliga, säkra och välskötta marker och parker Markupplåtelser (Upplåtelser av allmän platsmark till företag och organisationer)(SBA*) Andel uthyrda kommunalt ägda båtplatser (% internt) Andel av underhållsbudget som används för planerat underhåll. 85 90 685 872 Intäkter från studsavgift 675 000 1e. Gator, vägar, p-platser och cykelbanor Inäkter från p-automater Tillgängliga, trafiksäkra och välunderhållna gator, vägar, p-platser och cykelbanor. Säkra skolvägar Infartsparkering för bil, antal platser per invånare (Rindö och Engarn) 1f. Kultur Bidra till ökad kulturell verksamhet, initiavtagare till minst ett evenemang per år Kulturverksamhet, kostnad/invånare (antal invånare 1 november)(internt) Antal egna evenemang för allmänheten 28,5 59,0 55 1 1 1 2. LIVSMILJÖ Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Elförbrukning (KWh/år/m2), verksamhetslokaler (förbrukning av el i de fastigheter där Vaxholms stad är elabonnent) Fjärrvärmeförbrukning (KWh/år/m2), verksamhetslokaler (förbrukning i de fastigheter där Vaxholms stad har fjärrvärmeanslutning) Åtgärdade objekt enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler) (%) 106,6 Minska 2% 140,6 140 0% 0% 20% Andel enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. (%) 0% 0% 20% Resultatavvikelse i % av budget. ( - =underskott, + =överskott) -25% T2 +1,3% 3. EKONOMI 56 0 0 65** Lägesbedömning 3. Riskanalys RISKANALYS, TFK 2014 Specificerad risk TFK 2014 Sannolikhet (S) Konsekvens (K) Riskvärde (S*K) A Ej tillräckliga personalresurser och svårigheter att rekrytera ny personal. 5,0 4,0 20 B Oförutsedda skador så som brand, fuktskada osv. i kommunla lokaler exempelvis Lägerbacken och Söderfjärdsskolan. 2,0 5,0 10 C Budgetramen ger ej möjlighet att följa uppsatta underhållsplaner för lokaler och gator 3,0 3,0 9 D Någon hamnanläggning/kaj exempelvis Söderhamnen får en rejäl skada. 1,0 4,0 4 E Lagstiftningen skärps gällande exempelvis energihushållning i byggnader 2,0 2,0 4 F Kommunen som hyresgäst blir uppsagd av extern hyresvärd, exempelvis Biblioteket som idag hyr privata lokaler 1,0 1,0 1 G Någon av kommunens entreprenörer går i konkurs eller begår avtalsbrott 3,0 2,0 6 Grafisk beskrivning av riskbedömning 4. Motivering av yttrandet Resultat (mål 1-3) Kvalitet 1a Fastigheter Kommunen ska erbjuda ändamålsenliga och välunderhållna fastigheter med hög nyttjandegrad. Kommunen har en låg vakansgrad för lokaler och bostadslägenheter. För de lokaler som är vakanta pågår diskussioner med eventuella hyresgäster. Uthyrningsprocessen för bostadslägenheterna (seniorboenden) är trög eftersom intressenterna dels redan har boende dels att en flytt också innebär stora livsförändringar för intressenten. Målsättningen är att fortsatt hålla en låg vakansgrad och korta ner vakanstiderna per lägenhet för att därmed minska vakansgraden. Målsättningen för framtida klottersanering innebär att enheten i första hand kommer att ålägga entreprenörer krav på sanering enligt uppsatta nyckeltal, dvs 24 timmar när klimatet medger sanering. Enhetens målsättning är att det planerade underhållet ska utgöra en större andel av underhållsbudgeten. Arbetet med detta kommer inledningsvis fokusera på att ännu tydligare särskilja kostnader för oförutsedda reparationer o.dyl. Därefter kan enheten med större säkerhet budgetera för oförutsedda kostnader och dess andel av underhållsbudgeten. I dagsläget hyr kommunen in ett antal paviljonger för att kunna hantera det ökade behovet av lokaler för skola och förskola, vilka på sikt måste lösas med permanenta lokaler. Det pågår ett förvaltningsövergripande arbete med att ta fram förslag till permanenta lösningar. 57 1b Bibliotek Biblioteket ska ha hög tillgänglighet, ett allsidigt och aktuellt utbud av medier och serviceinriktad och kompetent personal. Biblioteket strävar efter att upprätthålla en hög standard med utgångspunkt i de praktiska och fysiska förutsättningar som finns. Ett led i detta är att under 2015 bygga om lånedisken till att bli mer välkomnande för besökare och mer arbetsmiljövänlig för personalen. Arbetet med att förbättra tillgängligheten i bibliotekskatalogen och på hemsidan fortsätter. 1c Idrott och fritid Kommunens bokningsbara inomhusanläggningar ska ha en hög nyttjandegrad. Vakansgraden som finns beror främst på att kommunen även erbjuder mindre attraktiva tider t.ex fredagkvällar och lördag/söndags morgon samt att vissa attraktiva tider på helger kan bokas för evenemang med kort varsel, t.ex barnkalas eller liknande. Mot den bakgrunden kommer den fortsatta målsättningen vara hög nyttjandegrad. 1d Mark,park,vatten,hamn Tekniska enheten ska för frågor inom målområdet erbjuda god tillgänglighet, bra bemötande, professionell handläggning för nöjda kunder, samt tillgängliga, säkra och välskötta marker och parker. Nyttjandegraden/uthyrningsgraden för kommunens båtplatser är hög och målsättningen är att den även fortsättningsvis ska ligga på nuvarande nivå. En liten vakansgrad innebär att det finns en viss omsättning vilket är bra i ett tillgänglighetsperspektiv. I syfte att minska andelen oförutsedda kostnader för reparationer o.dyl kommer enheten till en början att analysera särskilda kostnader för planerat underhåll och reparationer som stöd för fortsatt planering och större säkerhet i budgetarbete. Målsättningen är att anläggningarna ska vara i ett sådant skick att en stor andel av budgeten går till planerat underhåll. Intäkterna från studsavgiften beräknas kunna bibehållas för det fall trafikeringen inte förändras. Enheten har ansvar för att kajens funktion vidmakthålls men inte ansvar för trafik, förändringar mm. av kajen varmed nulägesnivån bedöms vara en relevant framtida målnivå. Målnivåerna är redovisat i prisnivå 2013. 1e Gator, vägar, p-platser och cykelbanor Kommunen ska tillhandahålla tillgängliga, trafiksäkra och välunderhållna gator, vägar, pplatser och cykelbanor. Detta gäller även säkra skolvägar. På intäktssidan är målsättningen att bibehålla dagens parkeringsintäkter. En eventuell övergång till fri parkering t.ex. p-skiva kommer innebära att målnivåerna behöver justeras. Enheten ska verka för en god tillgänglighet till infartsparkering och samverka med övriga parter i syfte att stödja en attraktiv kollektivtrafik. Ett utbyte av gatubelysning enligt av kommunen framtagen belysningsplan kommer att inledas 2015. Enheten kommer även att utveckla och förbättra sida för felanmälan på stadens nya websida (lanserad 15/9 2014) i syfte att öka tillgänglighet och service. 1f Kultur Kommunen ska bidra till ökad kulturell verksamhet och vara initiativtagare till minst ett evenemang per år. Kulturnatten är kommunens enskilt största kulturevenemang där kommunen är initiativtagare. En oförändrad målnivå för kulturen kommande år innebär också att kostnaden för kommuninvånare kommer att vara oförändrad. Enheten kommer att 58 fokusera på att kulturnatten ska innehålla många besöksanledningar för alla åldrar. 2 Livsmiljö Avseende den sociala hållbarheten har följande beskrivning tagits fram i samråd med Vaxholms folkhälsostrateg. ”Ett socialt hållbart Vaxholm innebär att alla invånare på lika villkor erbjuds en livsmiljö där de upplever en hög grad av trygghet och kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa. För TFK innebär arbetet med livsmiljö och social hållbarhet om att skapa en trygg, säker och attraktiv stad för våra kommuninvånare. Arbetet fokuseras på trygghet när vi planerar för nya områden, har en nära dialog med invånarna samt samverkar och samordnar med övriga aktörer som arbetar för invånarnas trygghet. Vi arbetar även för att erbjuda en hälsofrämjande stad som uppmuntrar till fysisk aktivitet, närhet till grönområden, och fysisk aktiv transport. Vi vill erbjuda hälsosamma förutsättningar genom goda rekreationsmöjligheter samt ett rikt och sunt förenings- och kulturliv fritt från droger och tidiga elitsatsningar.” För social hållbarhet anges nyckeltal för enkelt avhjälpta hinder. För åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder för lokaler och allmän plats kommer enheten att under hösten 2014 inventera omfattningen som underlag för att 2015 påbörja åtgärder. Avseende den ekologiska hållbarheten har följande beskrivning tagits fram i samråd med Vaxholms miljöstrateg. ”Ett ekologiskt hållbart Vaxholm innebär en livsmiljö där hänsyn tas till naturresursuttaget i ekosystemen. För TFK innebär arbetet en hållbar planering för fastigheter och infrastruktur samt natur- och grönområden. Infrastruktur som gator, vägar, anläggningar samt grönområden och parker planeras för att fungera även i ett framtida Vaxholm. Med hållbara energisystem energieffektiviseras våra byggnader samtidigt som vi ökar andelen förnybar energi och bränsle i det kommunala fastighetsinnehavet. Vi fokuserar på en framtida god vardagsmiljö för både människor och ekosystem.” För den ekologiska hållbarheten anges nyckeltal för el- och fjärrvärmeförbrukning. Kommunledningskontoret och Tekniska enheten har tidigare sökt och beviljats stöd hos Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi för den egna verksamheten. Under våren 2012 genomfördes en nulägesanalys för kommunens fastigheter och utifrån den har beslut om mål tagits. Målen innebär att fram till år 2014 ska energianvändningen i kommunens fastigheter minskas med 10 procent i jämförelse med år 2010 och fram till år 2020 ska energiförbrukningen minska med 20 procent i jämförelse med år 2010. För att nå de uppsatta målen har energiineffektiva lokaler identifierats och åtgärder har påbörjats. 3 Ekonomi Resurser Driftsekonomi Den prognostiserade resultatavvikelsen för 2014 uppgår till +1,3%. Målsättningen för kommande år är en ekonomi utan resultatavvikelse. 59 TFK föreslår en budget för 2015 om 39 028 Tkr. Budgetförslaget för 2015 understiger rambudget 2015 med 1 015 Tkr. Förändringen är en nettoeffekt enligt nedanstående tabell. Investeringar De huvudsakliga investeringsåtgärderna 2015 består av: Parkeringsyta, IF-hallen, Vaxön Timmermansvägen, Vaxön Boulebanan vid Lägret, Vaxön Överbyvägen, Resarö Framnäshagen Söderfjärdsskolan Kruthuset Rindö Eriksö camping Planera och iordningställa parkeringsytan vid IF-hallen. Ny belysning, borttagning av viss vegetation/träd, nya cykelställ, Arbetet samordnas med byggnation av skolidrottshall. Uppförande av cirka fem nya lyktstolpar/armaturer i området vid Kyrkogården och vid Boulebanan. Byggnation av gc-väg. Projektering och byggnation beroende på tidplan för detaljplan för Resarö mitt. utbyggnad av demensboende för att inrymma desinfektorer. Omläggning av tak. Rivning alternativt renovering. Eventuellt genomförande av ny avloppsanläggning, markarbeten, WC-, 60 Linfärja dusch- och omklädnadsutrymmen. Anpassning av kajer för ny linfärja. 61 1 Kommunstyrelsens planeringsutskott 2014:KS012 2014-10-07 Dnr Yttrande till MÅL OCH BUDGET FÖR 2015– 2017 VAXHOLMS STAD 62 1. Utskottets uppdrag Planeringsutskottet (PLU) ansvarar för upprättande av planprogram, översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner i enlighet med plan- och bygglagen. Planeringsutskottet ansvarar även för övrig strategisk planering som ryms inom den översiktliga planeringen så som exempelvis VA-plan, avfallsplan och exploateringsprogram. Kommunfullmäktige godkände 2013-09-30 förslag till ändrade ansvarsområden för planeringsutskottet. Förändringen innebär att planutskottet även: Bereder ärende om att avsluta stadsbyggnadsprojekt. Bereder exploateringsärenden samt köp och försäljningar av fastigheter. Bereder ärenden avseende om- och nybyggnation av lokaler för kommunala verksamheter avseende projekt som övergår en beloppsgräns på 5 miljoner. Beslutar i ärenden om regional infrastruktur inkl trafik- och kollektivtrafikplanering, bereder ärenden om vatten och avlopp samt renhållning inklusive taxor och andra ekonomiska frågor. Bereder ärenden avseende energi- och klimatrådgivning. 2. Utskottets mål, nyckeltal samt måluppfyllelse Övergripande Perspektiv målområde Utfall 2013 Utfall aug 2014 Nyckeltal Målnivå 2014 Målnivå 2015 BM-värde Sammanfattande omdöme för målområdet Kvalitet Funktionell Upplevd Ändamålsenlig Rättssäk erhet i planer (% av lagak raftvunna planer som inte ändrats i överprövande instans) Resultat i fak torn service till företagen i Svensk t Näringslivs årliga mätning av företagsk limatet Antal antagna planer per tusen invånare Antal antagna planer per år godkänd 100 100 100 100 100 225 217 150 200 kollas har brister 0,5 0 0,3 0,3 0,2* har brister 6 0 4 4 12* har brister 0 0 0 100 90 0 60 60 Ekonomi Livsmiljö Sammanfattande omdöme för målområdet Social hållbarhet Andel detaljplaner där trygghet behandlas under egen rubrik Ekologisk hållbarhet Atal fastigheter/bostäder som genom planläggning under året fått möjlighet till VAanslutning Sammanfattande omdöme för målområdet Omdöme bra har brister saknas godkänd saknas har brister godkänd Exploateringsintäk ter miljoner k ronor 0 24 0 0 saknas godkänd Resultatavvik else i % av budgeten 7 21 0 0 saknas godkänd *Jämförelse med Täby 2011 3. Riskanalys På strategidagen i maj 2014 diskuterade planeringsutskottet ett flertal målrelaterade risker. Då planerings- och exploateringsverksamheten är komplex finns det många tänkbara orsaker till att målen inte uppnås fullt ut. Nedan anges några allvarliga risker. Otydliga uppdrag, bristfällig dialog mellan politik och tjänstemän, förhindrar att förväntade resultat nås fullt ut. Bristfälliga exploateringsintäkter Bristande förankring hos allmänheten, både av politiker och tjänstemän, förhindrar att förväntade resultat nås fullt ut. I omvärldsbevakningen berördes statens markinnehav i Vaxholm samt översynen av det utökade strandskyddet. Vidare informerades om proposition kring kommande ny PBL från 1 januari 2015. Under strategidagen diskuterades även hur PLU ska säkerställa att det är tydligt vilka översiktsplaner/planeringsunderlag och detaljplaner som är prioriterade och dessa följs upp 63 på adekvat sätt. Förvaltningens förslag är att ta fram en prioritets- och uppföljningslista som redovisas vid varje PLU-sammanträde där detta framgår tydligt. Dessa uppdrag tas då bort från den så kallade utestående uppdragslistan då dessa ärenden har en annan karaktär och ofta pågår under en längre tid. 4. Motivering av yttrandet Resultat För målområde 1 ”Kvalitet” föreslås tre perspektiv i enighet med kommunstyrelsens instruktioner och fyra nyckeltal föreslås under 2014. Perspektiven är funktionell, upplevd och ändamålsenlig. Nyckeltalet ”Rättsäkerhet planer” innebär att nyckeltalet mäter hur många procent av lagakraftvunna planer som inte ändrats i överprövande instans. I detta fall är det 100 % under 2013 och 2014. Målet för detta nyckeltal föreslås även fortsättningsvis vara 100 % för att vara trovärdigt. Det finns även nyckeltal som anger antal bostäder i antagna planer per tusen invånare och antal antagna planer per tusen invånare. Vad gäller båda dessa nyckeltal är utfallet noll eftersom de planer som planerats att antas i år har skjutits fram och troligen inte kommer att antas under året. Med avsikten att förenkla och effektivera planeringsprocessen har regering och riksdag påbörjat/avslutat en mängd utredningar. Att följa upp och omsätta de förändringar och förslag som beslutats i det praktiska arbetet på enheten tar tid och kan innebära att enhetens effektivitet inledningsvis minskar. För att förstärka planenhetens kompetens i dessa frågor deltar enheten bland annat i ett nätverk i nordostregionen, vilket ger en möjlighet till samsyn kring frågor som till exempel rör plan- och bygglagen. I samband med organisationsförändringen 2012 påbörjades ett arbete med att hitta ett nytt projektinriktat arbetssätt för stadsbyggnadsprojekten, både för att ”sy ihop” organisationen, men i första hand för att få en högre kvalitet på arbetet. Under hösten 2013 startades ett projekt för skapa och implementera ett projektinriktat arbetssätt via framtagandet av en projektmodell. Projektet ska resultera i att projekten drivs effektivare. En utbildningsinsats kring detta planeras för politiker och tjänstemän. Arbete med program för Vaxön pågår, bland annat har ett gestaltningsprogram för väg 274 tagits fram för utveckla stadsmiljön och möjliggöra bebyggelse i anslutning till vägen. Vidare pågår ett planarbete för att utveckla och förnya Vaxholms kajer. För att få en indikation på hur samhällsplanering upplevs av det lokala näringslivet så föreslås nyckeltalet som mäter hur de lokala företagen upplever den kommunala servicen att bibehållas. Nyckeltalet bygger på faktorn service till företagen i Svenskt näringslivs årliga mätning av företagsklimatet. Vaxholm har under tidigare år hamnat lågt i denna ranking, för 2015 föreslås att kommunen bör ha som mål att komma minst på plats 200 i landet. Ambitionen bör vara att på sikt komma ännu högre i rankingen. Målområde 2 Livsmiljö har två aspekter, social och ekologisk. Avseende den sociala hållbarheten har följande beskrivning tagits fram tillsammans med Vaxholms folkhälsostrateg. ”Ett socialt hållbart Vaxholm innebär att alla invånare på lika villkor erbjuds en livsmiljö där de upplever en hög grad av trygghet och kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa. För PLU innebär arbetet med livsmiljö och social hållbarhet om att skapa en trygg, säker och attraktiv stad för våra kommuninvånare. Arbetet fokuseras på trygghet när vi planerar för nya områden, har en nära dialog med invånarna samt samverkar och samordnar med övriga aktörer som arbetar för invånarnas trygghet. 64 Vi arbetar även för att erbjuda en hälsofrämjande stad som uppmuntrar till fysisk aktivitet, närhet till grönområden, och fysisk aktiv transport. Vi vill erbjuda hälsosamma förutsättningar genom goda rekreationsmöjligheter.” Vad gäller social hållbarhet så anges nyckeltalet Andelen detaljplaner där trygghet behandlas under egen rubrik. Nyckeltalet är nytt. Tidigare har trygghetsfrågorna behandlats under andra rubriker. Nyckeltalet ska uppmärksamma frågan om trygghet, vilket borde säkerställa att de olika trygghetsfrågorna uppmärksammas tydligare i arbetet. Avseende den ekologiska hållbarheten har följande beskrivning tagits fram i samråd med Vaxholms miljöstrateg. ”Ett ekologiskt hållbart Vaxholm innebär en livsmiljö där hänsyn tas till naturresursuttaget i ekosystemen. För PLU innebär arbetet en hållbar fysisk planering för bebyggelse- och infrastruktur samt natur- och grönområden. För att förbättra den ekologiska hållbarheten arbetar vi med miljökonsekvenser och förebygger framtida klimatförändringar. Infrastruktur som gator, vägar, anläggningar samt grönområden och parker planeras för att fungera även i ett framtida Vaxholm. Energifrågor uppmärksammas. Vi fokuserar på att planera för en framtida god vardagsmiljö för både människor och ekosystem.” För den ekologiska hållbarheten anges ett nyckeltal som anger antalet fastigheter/bostäder som genom laga kraft vunna detaljplaner under året fått möjlighet till vatten- och avloppsanslutning. Anslutning av enskilda avlopp till det allmänna vatten- och avloppsnätet är den åtgärd som kommunen rår över som tydligast förbättrar miljön i Vaxholm. Även det nyckeltalet har resultatet noll då den plan som skulle ha blivit klar under året skjutits framåt i tiden. Resurser Driftsekonomi För målområde Ekonomi förslås att balans mellan investeringsbehov och exploateringsintäkter ska uppnås. Dock kommer det att krävas att en del investeringar görs i förtid innan exploateringsintäkter kommit in till kommunen. Då behövs så kallade överbryggningslån. Detta redovisas översiktligt i nedanstående matris: 65 Mkr Investeringar Campus inkl sidobyggnad Särskilt boende Förskolor Rindö skola Markköp Trafikåtgärder Resarö Summa 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 -2 -23 -35,9 -55 -49,1 -150 -30 -35 -50 -35 -5 -90 -50 -5 -50 -60 -10 -205 -10 -274 -2 -23 Finansiering Exploatering Skutvikshagen Pålsundsstrand Vaxön Resarö Östra Kullön Försäljning Försäljning Summa Finansiellt netto -36 2019 2020 Totalt -85 0 0 -685 27 103 108 35 133 27 250 353 108 686,9 -205 -141,1 -58 353 108 1,9 43 20 30 68 3 0 0 66 0 -2 -23 30 -60 0 Nyckeltalet för exploateringsdelen formuleras som Exploateringsintäkter i miljoner kronor. För år 2014 prognosticeras utfallet till ca 67 miljoner kronor inklusive Skutvikshagen. Viss osäkerhet råder kring om intäkterna från Skutvikshagen kommer 2014 eller 2015. Inflödet av exploateringsintäkterna beror på takten på förädlingen av kommunens mark genom framtagandet av nya detaljplaner för i första hand bostadsprojekt. Förslag på möjliga exploateringsprojekt finns i det exploateringsprogram som godkändes under hösten 2013. Nya detaljplaner som kan ge intäkter bedöms vara klara tidigast om 3-4 år. Det andra nyckeltalet avser resultatavvikelse i budgeten och prognosticeras för helår 2014 till 5,4 %. Driftbudget (tkr) Nettokostnad totalt PLU Tilläggsbudget Vägplan för Engarn Nettokostnad totalt Budget 2014 -7 139 -1 100 -350 -8 589 Ramärende Yttrande till mål och budget Ram 2015 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 -8 812 -7 325 -7 516 -7 710 -160 -750 -8 812 -7 485 -8 266 -7 710 Ramärendets budgetförslag för PLU för 2015 är uppräknat med 2,6% för pris- och lönekompensation jämfört med 2014. För 2014 prognostiseras ett resultat på +460 tusen kr. Under 2014 tillsköt kommunfullmäktige ytterligare 1,1 miljon för att klara krav på leverans av detaljplaner och exploateringsåtgärder från enheten. Under 2014 har 160 tusen av dessa inte kunnat nyttjas, bland annat på grund av att flera detaljplaner har skjutits upp. Förvaltningen föreslår att 160 tusen förs över till 2015 för att göra det möjligt att leverera det som inte kunnat genomföras under 2014. Det fattades beslut i Kommunfullmäktige att tillskjuta 350 tusen per år under 2014 och 2015 för att täcka kostnader för vägprojektering för Engarns cirkulationsplats som 66 kommunen skulle betala till Trafikverket. Detta projekt har skjutits fram i tiden och troligen kommer kostnaden att faktureras kommunen först 2016. I PLUs förslag till budget 2016 anges 750 tusen kronor för att rymma indexuppräkning. Ett nytt projektinriktat arbetssätt kräver en projektledarkompetens som kan driva ett antal stadsbyggnadsprojekt från tidiga planeringsskeden till genomförandeskedet. Framtagande och genomförande av detaljplaner och stadsbyggnadsprojekt erfordrar även särskild kompetens för genomförande- och fastighetsrättsligafrågor. Under 2014 avses att på en av planarkitekttjänsterna nyrekrytera en projektledare/exploateringsingenjör. Ärenden som kan komma att påverka driftsbudgeten Mark- och miljödomstolen beslutade under 2014 att Käppalaverket på Lidingö får ta emot avlopp från Österåker och Vaxholm. Det innebär att ett arbete med att planera och genomföra en anslutning till Käppalaverket kommer att påbörjas under budgetperioden. Arbets- och kostnadsfördelning mellan de inblandade parterna, Vaxholm, Österåker, Käppalverket och Roslagsvatten är i skrivande stund inte klar. Klart är dock att stadsbyggnadsförvaltningen kommer att behöva delta i detta projekt, vilket kommer att behöva finansieras på något sätt. I ramärendet för 2015-2017 anges följande: ”Nuvarande industriområde vid återvinningsstationen, ÅVC, bör förädlas till ett attraktivt bostads- och verksamhetsområde. ÅVC bör omlokaliseras till annan lämplig plats inom kommunen.” Att genomföra en flytt av återvinningsstationen och en omvandling av industriområdet inom budgetperioden bedöms vara svårt. Det aktuella området ligger inom skyddsavståndet för Blynäsvikens reningsverk. En omvandling av området sker lämpligen när avloppsnätet anslutits till Käppalaverket. Om en flytt av ÅVC ska kunna göras bör det finnas annan lämplig mark som kan ersätta den nuvarande och det saknas i dagsläget. En eventuell etablering på Bogesund (Nibblehalvön) kräver förhandlingar och troligen köp av mark från Statens fastighetsverk. Enheten kommer att arbeta med detaljplan för Lägerhöjden som är en komplex plan och som kommer att kräva en hel del utredningsinsatser som är svåra att från början kostnadsbedömma. Nyligen har det blivit klart att kommunen kommer att köpa en fastighet i anslutning till kajområdet som kommer att kräva en del utredningsinsatser, även i detta fall är det svårt att redan idag överblicka kostnaderna för detta. Investeringar (tkr) Investeringar Planeringsutskottet Markköp Inventarier Summa Tillkommande investeringsbehov enligt genomförd lokalförsörjningsstrategi C ampus skola, aula samt kulturskola Resarö och Rindö skola, inkl trafikåtg C ampus Vaxholm: skolidrottshall Budget 2014 14 000 150 14 150 Prognos aug 2014 Budget 2015 Plan 2017 16 200 150 16 350 15 000 100 15 100 12 000 100 12 100 12 000 100 12 100 Budget Prognos 2014 aug 2014 75 600 900 25 000 28 000 35 000 Budget 2015 40 000 5 000 15 000 Plan 2016 90 000 60 000 Plan 2017 49 100 45 000 50 000 5 000 205 000 150 000 30 000 274 100 Särskilt boende Förskolor Total nettoinvestering Plan 2016 128 600 35 900 60 000 Planeringsutskottets kostnader för markköp omfattar köpeskilling samt övriga kostnader som uppkommer till exempel lagfartskostnader. Under de närmsta åren då kommunen kommer att utveckla sina fastigheter kommer troligen behovet av strategiska fastighetsköp att öka. 67 Bilaga 1 Övergripande målområde Perspektiv Kvalitet Nyckeltal 2013 Utfall aug 2014 Målni vå 2014 Målni vå 2015 BM värde Omdöme 54 57 57 58 56 Godkänt 64 65 64 65 60 Godkänt 48 50 50 52 54 Godkänt 34 36 40 40 40 8,4 7,3 90 118 Har brister Har brister Har brister Sammanfattande omdöme för målområdet Funktionell Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Upplevd Ändamålsenlig Livsmiljö 100 2,0 3,4 Sammanfattande omdöme för målområdet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomi Bemötande och tillgänglighet, skala 0-100 Nöjd-Region-Index (NRI), kommunövergripande, skala 0-100 Nöjd-Medborgar-Index (NMI), kommunövergripande, skala 0-100 Nöjd-Inflytande-Index (NII), kommunövergripande, skala 0-100 Andel nyföretagare/1000 inv enligt statistik från NyföretagarCentrum Svenskt näringslivsranking näringslivsranking/enkät Arbetslöshet i % Andel (%) 4-åringar med övervikt 7 eller fetma Andel (%) åk 9 som uppger att de inte brukar tobak Andel (%) åk 9 som uppger att de aldrig använt narkotika Andel föräldrar(%) som deltagit i 75,2 en föräldrautbildning Andel (%) åk 9 som ofta eller ibland deltar i lärarledd fritidsaktivitet eller träning Trygghet och säkerhet (sammanvägt värde: stöld, brand, skada, våld Faktor Trygghet i Nöjd-RegionIndex Miljöaktuellts ranking av miljöarbetet i Sveriges kommuner Nr 1=bäst Nr 290= sämst Andel upphandlingar med avancerade miljökriterier (%) Körsträcka med bil (mil/invånare) 6 6 10,9 76 80 84 84 96 85 90 90 80 80 48,2 66 66 66 Har brister 7 7 53 Godkänt 59 61 8 77 78 79 79 200 156 175 125 40 50 40 608 585 Andel matavfall som återvinns 8,2 genom biologisk behandling (%) Mängd insamlat kärl- och 237 säckavfall (kg/person) Mängd farligt avfall som samlats in 2,1 via kommunen (kg/person) Sammanfattande omdöme för målområdet Årligt överskott mellan 2%-4% Soliditet 10 25 200 175 4 3 2,0% 2-4% 15,0 % Ja 28% Godkänt Ja 14,2 % 25,2 % Ja Ja Godkänt 1,6 3,2 1-4 år 1-4 år Godkänt Ja Ja Ja Ja Godkänt 3,7% 18,5% Löpande inv.budget självfinansierad över tid Genomsnittlig räntebindningstid 13 år Balans investering o finansiering 68 Har brister Godkänt - Godkänt Bilaga 2 Förslag till grundbelopp 2014-11-27 2014 Uppr % 2015 Förskola 1-2 117 145 2,90% 120 540 Förskola 3-5 105 335 2,90% 108 390 Ped omsorg 1-2 103 800 2,60% 106 500 Ped omsorg 3-5 92 800 2,60% 95 210 F-5 60 200 3,50% 62 310 .6-9 73 560 3,00% 75 775 SBO 34 580 2,60% 35 480 Klubb 13 045 2,60% 13 385 69
© Copyright 2024