antagande - Vadstena kommun
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK ANT AGA NDE HAN DLIN G DETALJPLAN FÖR ASYLEN 10 (SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK) 1 2015-06-05 Dnr P 2012/0005 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 INNEHÅLL Planbeskrivning............................................................................................4 Handlingar..................................................................................................4 Planens syfte och huvuddrag.........................................................................5 Bakgrund...............................................................................................5 Syfte.....................................................................................................5 Huvuddrag..............................................................................................5 Plandata.....................................................................................................5 Läge......................................................................................................5 Areal.....................................................................................................6 Ägoförhållanden.......................................................................................6 Tidigare ställningstagande............................................................................6 - Översiktliga planer.....................................................................................6 Översiktsplanen.......................................................................................6 Detaljplaner............................................................................................7 Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning, MKB..................................8 Förordnanden och tillstånd............................................................................8 Riksintressen...........................................................................................8 Förutsättningar och förändringar....................................................................9 Natur och parkmiljö..................................................................................9 Grönstruktur.........................................................................................12 Geotekniska förhållanden.........................................................................12 Historia, kulturmiljö och fornlämningar........................................................13 Bebyggelse...............................................................................................14 Markanvändning.....................................................................................14 Nuvarande bebyggelse.............................................................................14 Framtida bebyggelse................................................................................14 Bebyggelsemönster och karaktär.................................................................15 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse...........................................................17 Tillgänglighet.............................................................................................18 Friytor.......................................................................................................18 Lek och rekreation..................................................................................18 Gator och trafik.........................................................................................19 Gatunät och trafik..................................................................................19 Gång- och cykeltrafik...............................................................................20 Kollektivtrafik.......................................................................................20 Parkering, varumottagning, angöring............................................................20 Miljö, hälsa och säkerhet............................................................................21 Buller och luftmiljö.................................................................................21 Bullerutredningar...................................................................................21 Riktvärden för trafikbuller.........................................................................22 Boverkets allmäna råd..............................................................................22 2 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Risk - Transport av farligt gods..................................................................22 Risk - Hantering av gasol..........................................................................23 Förorenad mark.....................................................................................23 Räddningsvägar......................................................................................23 Omgivningspåverkan och stadsbild..............................................................23 Markanvändning....................................................................................23 Stadsbild..............................................................................................24 Bebyggelsestruktur..................................................................................25 Kulturmiljö och fornlämningar..................................................................26 Natur och vegetation...............................................................................27 Asylens park..........................................................................................28 Etablering av byggarbetsplats.....................................................................28 Grönstruktur, parker och rekreation............................................................29 Trafik, parkering och buller........................................................................30 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap.miljöbalken...................................................30 Teknisk försörjning......................................................................................30 Vatten och avlopp...................................................................................30 Dagvatten.............................................................................................30 Fjärrvärme............................................................................................30 El.......................................................................................................30 Tele/opto.............................................................................................31 Avfall..................................................................................................31 Organisatoriska frågor...............................................................................31 Tidplan................................................................................................31 Genomförandetid...................................................................................31 Ansvarsfördelning...................................................................................31 Huvudmannaskap...................................................................................32 Avtal...................................................................................................32 Fastighetsrättsliga frågor.............................................................................32 Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm...........................................32 Servitut och ledningsrätt...........................................................................32 Ekonomiska frågor.....................................................................................32 Planekonomi.........................................................................................32 Utredningar...............................................................................................32 Natur och park.......................................................................................32 Fornlämningar.......................................................................................33 Trafik och trafikbuller..............................................................................33 Övrigt.................................................................................................33 Medverkande tjänstemän............................................................................33 3 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 DETALJPLAN FÖR SÖDRA DELEN AV ASYLEN 10 (ASYLENS PARK) VADSTENA STAD, VADSTENA KOMMUN DETALJPLAN FÖR SÖDRA DELEN AV ASYLEN 10 (ASYLENS PARK) VADSTENA STAD, VADSTENA KOMMUN Upprättad 2013-06-03 av Frida Sjöblom, Ramböll Sverige AB på uppdrag av Bygg- och miljönämnden, Vadstena kommun. Reviderad efter samråd av Vadstena kommun. Reviderad efter granskning av Vadstena kommun plan- och byggenheten. __________________________ Helene Eriksson Stadsarkitekt ________________________ PLANBESKRIVNING STATUS BESLUTINSTANSDATUM Beslut om samråd Bygg- och miljönämnden 2013-06-11 § 62 Beslut om granskning Bygg- och miljönämnden 2014-10-07 § 99 Godkänd för antagande Bygg- och miljönämnden 2015-04-14 §44 Samråd Bygg- och miljönämnden 12 juni - 31 augusti 2013 Granskning Bygg- och miljönämnden 20 januari - 9 februari 2015 AntagenKommunfullmäktigeÅÅÅÅ-MM-DD Laga kraft Bygg- och miljönämnden ÅÅÅÅ-MM-DD Denna detaljplan reglerar vad marken får användas till och hur den får bebyggas. Reglering sker med stöd av plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och omfattar de på karta och i bestämmelsetext angivna bestämmelserna. Till planens laga handlingar finns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens formella innebörd. Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande. HANDLINGAR Planförslaget består av: Plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser och illustration Till planförslaget hör dessutom: - planbeskrivning med gestaltningsprogram - behovsbedömning för miljöbedömning - miljökonsekvensbeskrivning - fastighetsförteckning - grundkarta - samrådsredogörelse - granskningsutlåtande Intressenten har låtit framställa en modell i skala 1:200 över nu föreslagen bebyggelse inom planområdet. Modellen finns att studera på Vadstena bibliotek i Asylen enligt bibliotekets ordinarie öppettider. 4 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Bakgrund Översiktsplanens strategier för framtida byggnation anger bland annat att en förtätning av stadens struktur skapar många fördelar, bland annat främjas miljön och resurshushållningen samtidigt som infrastruktur och kollektivtrafik nyttjas bättre. Trafikminskningen i innerstaden och på Södra vägen genom den nya omfartsvägen runt Vadstena möjliggör för förtätning av bostäder längs den tidigare genomfarten. I Vadstena råder brist på centralt belägna lägenheter med hög tillgänglighet. Stadens centrala delar består mestadels av äldre bebyggelse i 2-3 våningar utan hiss. Samtidigt har kommunen en åldrande befolkning. Vadstena fastighets AB, VFAB, önskar att uppföra tre bostadshus i fyra våningar inom den södra delen av Asylen 10. Husen ska utformas som ”hus i park” och intentionen är att påverka den befintliga parken och träden så lite som möjligt. Syfte Detaljplanens huvudsyfte är att utreda förutsättningarna och möjligheterna till att bygga långsiktigt godtagbara bostäder inom södra delen av Asylens park, som idag utgör en del av ett viktigt grönstråk och som ingår i riksintresse för kulturmiljövården i centrala Vadstena. Prövningen av detaljplanen är ett sätt att väga och pröva allmänna och enskilda intressen mot varandra, dvs.behovet och nyttan av parkmark och närrekreation, inverkan på naturmiljö, kulturmiljön och stadsbilden mot behovet av förtätning av bostäder i innerstaden. I detaljplanens syfte ingår även att: - ge ny bebyggelse en god gestaltning och placering med en god anpassning till omgivande miljöer och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samtidigt som en hög arkitektonisk kvalitet uppnås - utreda bästa placering och utformning av bebyggelsen för att minska påverkan på natur- och kulturvär- den samtidigt som en god bostadsmiljö uppnås - bevara och utveckla parkmiljön och skydda värdefulla träd - säkra allmänhetens tillgänglighet till parken - skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom detaljplaneområdet Huvuddrag Detaljplanen föreslår tre nya byggrätter för bostäder i form av flerfamiljshus i högst fyra våningar och om 1450 kvm bruttoarea vardera. Befintliga träd i parken, som inte direkt påverkas av byggnationen, ska bevaras och vårdas enligt en successionsplan. Två allmänt tillgängliga gång- och cykelstråk säkerställs över kvartersmarken i östvästlig riktning. Parkering tillåts i norra delen av detaljplaneområdet. Pågående användning av den f.d. panncentralen, numera glashytta, bekräftas i den nya detaljplanen genom planbestämmelser om bevarande. PLANDATA Läge Detaljplaneområdet är beläget i Vadstena innerstad, sydväst om de centrala delarna av stadskärnan. Området omfattar den södra delen av fastigheten Asylen 10 som idag utgör park. Det avgränsas i söder av Södra vägen och i öster av bostadskvarteren öster om Slottsgatan. Omedelbart norr om detaljplaneområdet ligger den tidigare vårdbyggnaden Asylen med annexbyggnader. I planområdet ingår även en obebyggd del av bangården till Vadstena järnvägsstation. 5 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Detaljplaneområde Orienteringskarta över detaljplaneområdet och dess omgivningar (Källa: Planeringsenheten, Vadstena kommun) Areal Detaljplaneområdet är totalt 18760 m² stort. Kvartersmarken är 17260 m² varav 15270 m² är avsedd för bostadsändamål, allmän platsmark (gatumark) är 1400 m². Ägoförhållanden Fastigheten Asylen 10 ägs av Vadstena Fastighets AB, VFAB. Detaljplanen omfattar även en del av den kommunala gatufastigheten Vadstena 3:2 (Slottsgatan) med gatumark och järnvägsområde. Söder och öster om detaljplaneområdet ligger flerbostadshus ägda av Gunnar Gunnarssons Fastighets AB, HSB Brf Vasallen 1 och Linköpingsgårdar AB. Väster om planområdet ligger ett kvarter med marklägenheter som ägs av VFAB. Övriga omgivande fastigheter utgörs främst av bostäder i enskilt ägo. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplanen I den nya översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige den 19 juni 2013, anges Asylens park som ett som ett möjligt förtätningsområde där det erfordras prövning av lämpligheten genom ny detaljplan (avsnittet Framtida mark- och vattenanvändning). Översiktsplanen innehåller strategier för framtida byggnation. Här anger planen bland annat att en förtätning av stadens glesare struktur skapar korta avstånd mellan bostäder, service och arbetsplatser, vilket främjar miljö- och resurshushållning, främjar gång- och cykeltrafik, ger bättre underlag för kollektivtrafik och bättre utnyttjande av infrastruktur. Samtidigt möjliggör en förtätning av staden en attraktiv och spännande arkitektur som kan kontrastera mot befintlig bebyggelse och skapa intressanta miljöer. I översiktsplanen konstateras det att en stor andel av möjliga förtätningsområden består av grönområden. Översiktsplanen anger även att detaljplaneområdet och Asylens park har befintlig och utvecklingsbara gröna kvaliteter. 6 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Detaljplaneområdet Asylens park Bild Karta över grönstruktur från förslag till Översiktsplan (Källa: Förslag till ÖP, utställningsversion våren 2013) Detaljplaner Bygg- och miljönämnden i Vadstena beslutade vid sitt möte den 5 februari 2013 om att påbörja arbete med ny detaljplan för södra delen av Asylen 10 efter begäran om planbesked från VFAB. Inom planområdet gäller följande detaljplaner: SPL 274, laga kraft 1987-03-04, markanvändning: kvartersmark för Bostad och handelsändamål i 1 våning med särskild miljöhänsyn för befintlig byggnad panncentral/glashytta, övrig kvartersmark får ej bebyggas, s.k. ”prickmark”. SPL 158, laga kraft 1914-07-24, markanvändning: kvartersmark för undantagna områden från ovan nämnda detaljplan. I angränsning till planområdet gäller följande detaljplaner: SPL 274, laga kraft 1987-03-04, markanvändning: kvartersmark för Bostad och handelsändamål samt kulturreservat för befintlig bebyggelse för de norra delarna av Kv. Asylen. DP 24, laga kraft 1992-06-10, markanvändning: bostäder, handel, kontor för kv. Hallen, öster om detaljplaneområdet. SPL 268, laga kraft 1984-01-25, markanvändning: bostäder och centrum för kvarteren öster om detaljplaneområdet. SPL 179, laga kraft 1954-05-25, markanvändning: bostäder för flerfamiljshus söder om detaljplaneområdet. SPL 184, laga kraft 1957-12-17, markanvändning: bostäder för flerfamiljshus söder om detaljplaneområdet. SPL 269, laga kraft 1984-12-05, markanvändning: järnvägstrafik och bostäder för kv. Kalkhagen väster om detaljplaneområdet. SPL 270, laga kraft 1986-06-16, markanvändning. bostäder för flerfamiljhus söder om detaljplaneområdet 7 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Nu föreslaget detaljeplaneområde Gällande detaljplan 274, undantagna delar där den äldre planen 158 fortfarande gäller är markerad med röd linje. Streckad blå linje visar förslag till avgränsning av nu föreslagen detaljplan. (gränsmarkeringen ändras) Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning, MKB I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska detaljplaner som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan bli föremål för miljöbedömning i en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Behovet av en miljöbedömning utreds i en så kallad behovsbedömning. Som stöd för behovsbedömningen har Vadstena kommun använt en checklista, se bilaga behovsbedömning. Behovsbedömningen har varit föremål för ett tidigt samråd med länsstyrel-sen den 14 maj 2013. Länsstyrelsen har efter detta inkommit med ett skriftligt yttrande (2013-05-27) där de bedömer att detaljplanen kan riskera att medför en betydande miljöpåverkan och att en MKB bör tas fram (enligt MB 6 kap 11§). Den befintliga miljöns höga känslighet, bland annat på grund av de riksintressanta kulturhistoriska värdena samt parkområdets omfattning och kvalitét, motiverar en alternativjämförande MKB. Med anledning av detta har en MKB upprättas under sommaren och hösten 2013 och vari föremål för ett särskilt samråd under hösten 2013. MKB kommer att vara föremål för granskning tillsammans med detaljplaneförslaget under hösten 2014. FÖRORDNANDEN OCH TILLSTÅND Riksintressen Detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Föreslagen detaljplan kan innebära en viss förändring för riksintresset eftersom ny bebyggelse föreslås intill riksintressets värdekärna (Vadstena innerstad). 8 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Riksintressen i anslutning till detaljplaneområdet (Källa: Planeringsenheten, Vadstena kommun) Detaljplaneområdet omfattas även av riksintresse för Vättern med stränder enligt 4 kap. Miljöbalken. Vättern; cirka 400 meter nordväst om detaljplaneområdet omfattas även av riksintresse för naturvården, natura 2000 (habitat- och fågeldirektivet, frilufsliv och yrkesfiske). Detaljplanen bedöms inte medföra påverkan på Vätterns riksintressen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och parkmiljö Detaljplaneområdet är relativt flackt och ligger 2-3 meter över Vätterns yta medan Södra vägen ligger 1-2 meter ovanför detaljplaneområdets södra delar. Detaljplaneområdet har idag parkkaraktär med uppväxt vegetation, buskar och träd. Parken och dess ursprung har analyserats i fler utredningar, se avsnittet”Utredningar”. Trädbeståndet är relativt varierat med dominans av lind, men här finns också alm, kastanj, ask, lönn, björk, avenbok, bok och naverlönn. Parken och dess uppväxta träd torde ha sitt ursprung från sent 1800-tal då den anlades som en sjukhuspark. Den södra delen av parken, inom det nu aktuella planområdet, var mer sluten än den norra och användes för patienternas utevistelse med tät vegetationen som gav skydd mot insyn och klimatskydd. Parken utformades efter de ideal som rådde i slutet av 1800-talet där träden bildade formationer som i viss mån fortfarande kan urskiljas, såsom en ca 25 meter bred rundel av lindar söder om den tidigare panncentralen och rader av lindar som kan utgöra rester av äldre gångsystem eller inramning av rastgårdar. Tidigare bersåer kan också spåras (”Asylen, Vadstena”,2004-09-02, Sven Hermelin AB, Lidingö). 9 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Uppväxta träd och buskage ger skugga och lä. Vadstena Fastighets AB har låtit utföra en trädinventering samt en successionsplan för hela Asylens park (2004, 2010). Successionsplanens målsättning är att bevara parken och dess karaktär för framtiden, där man försiktigt förnyar parkens trädbestånd och efterhand uppnår ett mer olikåldrigt och varierat bestånd. Utförda inventeringar visar att de flesta träd i parken har vuxit upp i en skyddad miljö, undantaget träd mot den hårt trafikerade Södra vägen (saltskador). De goda förutsättningarna för träden har dock lett till hård konkurrens mellan träden, vilket resulterat i stark höjdtillväxt och ett tätt krontak, vilket i sin tur lett till vissa försvagade förgreningar. Vissa träd i parken har minskad vitalitet, snett växtsätt, ansatt rotsystem och felaktiga kapningar av stam och krona. Inventeringarna betonar behovet av föryngring av parkens trädbestånd, (nedtagande av vissa sjuka, ansatta träd och nyplantering) för att öka förutsättningarna för parkens fortlevnad, möjligheten för utveckling som en helhetsmiljö samt för enskilda träds möjlighet för ökad vitalitet. Behovet av nedtagande och ersättande av träd i mer gynnsamma lägen och med lämpliga arter är alltså aktuellt även om bostäder inte byggs i parken. Inom detaljplaneområdet finns de skyddade och rödlistade trädarterna skogsalm (sårbar), ask (sårbar) och planterad naverlönn, som i vilt tillstånd är akut hotad (på skalan livskraftig, nära hotad, sårbar, starkt hotad, akut hotad, nationellt utdöd). De delar av parken som inte föreslås bli bebyggda förses med bestämmelsen n1 som innebär ett skydd av befintliga träd. Trädbeståndet inom planområdet ska kontinuerligt följas upp mot utförd trädinventering och åtgärdsplan. Träd få endast tas ner om det utgör en risk för människor och egendom eller är sjukt. Marklov krävs för fällning av träd. Träd som behöver tas ner ska ersättas med nytt träd med en minsta stamomkrets på 20 cm och som placeras utifrån successionsplanen. Successionsplanen behöver kontinuerligt uppdateras och följas upp regelbundet (vartannat till vart tredje år) och ska tillsammans med en skötselplan och vision för parkens utveckling användas vid bedömning av marklov för borttagande av träd, skötsel och nyplantering. Detaljplanen avgränsar tre byggrätter som innebär att 9 – 12 träd direkt påverkas och behöver tas ner. Dessa träd utgörs av arterna avenbok, lind, hassel, björk och den rödlistade skogsalmen. Cirka 13 träds kronor föreslås minskas, gallras. Gallring ska ske restriktivt, i första hand genom utglesning av trädkronor och minskning av kronomfång i avsikt att ge goda utblicks- och ljusförhållanden i lägenheterna. Föreslagna byggrätter har placerats utifrån en avvägning mellan att påverka så få träd som möjligt och samtidigt uppnå god boendemiljö i bostäderna med ljus och utsikt. Hus 1 och 3 har placerats på ytor som idag har få träd och som redan är hårdgjorda (tennisplan och kompostplats på betongplatta). Markplaneringen och åtgärder på befintlig miljö ska redovisas för kommunen i samband med ansökan om bygglov och inför beslut om startbesked, bland annat markplaneringsritning med beskrivning. Redovisningen ska även omfatta etablering och åtgärder i samband med byggentreprenaden. 10 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Föreslagen bebyggelse och träd som direkt påverkas av byggnation (fyllda trädkronor) och träd som bedöms behöva minskas i kronomfång (prickade kronomfång) i Asylenspark. Källa: VFAB genom Fredrik Bernhardt. En första övergripande inventering har gjorts för att lokalisera eventuella särskilt skyddsvärda träd som bör bevaras som förutsättning för biologisk mångfald eller rödlistade arter. Bedömningen genomfördes av sakkunnig och representant från länsstyrelsen (2013-05-29, se rubrik Utredningar). Bedömningen resulterade bland annat i detaljjustering av byggnadernas placering för att minimera risker för rotskador på intilliggande träd. Vissa kompensationsåtgärder föreslogs även, se rubrik Omgivningspåverkan och stadsbild. Den rödlistade skogsalmen som föreslås tas ner bedöms inledningsvis som mindre värdefull och är ett av de träd som även utan byggnation i parken troligen skulle behöva tas bort till förmån för föryngring av parken. Inventeringen har följts upp i en biologisk utredning av befintlig flora, fauna och eventuella rödlistade arter med bedömning av konsekvenserna av föreslagen detaljplan (”Asylenparken 2013, Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen”, Calluna 2013-10-01). Bedömningen av utredningen är att påverkan på befintliga arter av den föreslagna nya bebyggelsen blir liten, både inom Asylens park och i det större parkstråket i Vadstena. Asylens park i sin helhet ingår i ett stråk med lövträd som sträcker sig mot Vätterstranden via Stadsparken och Slottsparken och ansluter till den bård av lövskog och parker som kantar Vätterstranden såväl inom som utanför staden. Denna lövskogsmiljö utgör häckningsplats för flera fågelarter men även boplats och födosöksområde för flera arter av fladdermöss. Inom Asylen 10 har observationer skett av nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och stor fladdermus (Evald Markheden, länsstyrelsen, augusti 2013). Borttagande av träd torde innebära endast marginell påverkan på livsvillkoren för fladdermössen genom att planområdet endast innefattar en mycket beränsad del av det sammanlagda grönstråket med lovträd. 11 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Detaljplaneområde Flygbild från år 2011 som visar Vätterstrandens grönstråk och sammankoppling mot Asylens park. Grönstruktur Centrala delarna av Vadstena har idag en relativt liten del kvalitativ, offentlig parkmark. Asylens park ligger i utkanten av grönstråket som sträcker sig längs Vätterstranden och mot Hamnparken, Stadsparken och vidare till Asylens park. Översiktsplanen anger Hamnparken, Stadsparken och Asylen som befintliga och utvecklingsbara gröna kvalitéer. Detaljplanen föreslår tre nya byggrätter utplacerade i parken. Intentionen med planen är att placera bebyggelsen som ”hus i park” så att kvartersmarken även fortsättningsvis ska upplevas och användas som en parkmiljö. Allmänhetens möjligheter att bland annat korsa parken på gång- och cykelvägar bekräftas och utökas i den nya detaljplanen. För beskrivning av detaljplanens bedömda påverkan på grönstrukturen, se rubrik Omgivningspåverkan och stadsbild. Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts (WSP 2012-12-14, 2013-05-22). Den visar att västra delen av detaljplanområdet består överst av i huvudsak 0,5 meter fyllning som övergår i siltig lera och därunder morän. I den östra delen, vid nuvarande tennisplan, består jorden överst av ett fyllningslager på mellan 1-2 meter med mullhaltig, siltig, sandig lera som därunder följs av stenig, grusig, sand och silt sand och under det följer morän. Söder om tennisplanen förekommer siltig och sandig lera mellan fyllningen och moränen. Området nordöst om gång- och cykelvägen har inte undersökts. Inga markföroreningar har påträffats. Provtagning visar att grundvattennivån normalt ligger på nivån + 1,3 meter (Vadstenas lokala höjdsystem), vilket innebär cirka 1-1,5 meter under marken. I samband med arkeologisk utgrävning under våren 2013 trängde vatten in i provgroparna i de södra delarna av området, mot Södra vägen. Detta bedömdes som grundvatten som strömmat in, då grundvattennivån varierar något med årstiden. Utförd radonmätning indikerar på att marken inom detaljplaneområdet bör betraktas som normalradonmark. Grundläggning rekommenderas att utföras med platta eller sulor på naturlig morän eller packad fyllning, efter att ytlig mulljord och lösare jordlager schaktats bort. 12 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Utförda undersökningar är översiktliga. Vid slutlig placering av byggnaderna behöver kompletterande undersökningar utföras för att fastställa grundläggningsförutsättningarna och grundvattennivån med slutsatser om eventuella åtgärder. Historia, kulturmiljö och fornlämningar Detaljplaneområdet ligger i utkanten av den medeltida staden (fornlämning RAÄ 21:1) och cirka 200 meter sydöst om Vadstena slott. I samband med slottsbygget i mitten av 1500-talet inlöstes ett hundratal gårdar i slottets omnejd och detaljplaneområdet har enligt historiska kartor (från år 1642 och 1705) utgjort slottsträdgård med fruktträd och odlingar. Den södra delen av det nu aktuella planområdet torde dock inte ha ingått i den äldre slottsträdgården. Karta från år 1705 över slottet och dess slottsträdgård, numera Asylens park Utgävningområdet 2013 är angivet med svart avgränsning. Källa: Lantmäteriets historiska kartor, och Östergötlands museum. I början av 1870-talet byggdes ett sockerbruk i slottsträdgården, norr om detaljplaneområdet. När bruket gick i konkurs år 1895 revs byggnaden delvis och en hospitalsbyggnad, Asylen uppfördes. Den nuvarande bebyggelsen inom Asylen 10 härrör till större delen från etableringen av sjukhuset. Inom planområdet finns den tidigare panncentralen som numera används som glashytta med butik. Denna byggnad har ett stort kulturhistoriskt värde, se avsnittet Kulturhistoriskt värdefull byggnad. Äldre kartmaterial indikerar att stadens medeltida försvarsverk kan ha sträckt sig genom de östra delarna av detaljplaneområdet, parallellt med Slottsgatan. Försvarsanläggningens utförande har troligen varierat och kan ha bestått av vallgrav, vall och eller plank. Vadstenas innerstad och hela detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för kultur- och miljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Stora delar av Vadstenas medeltida kulturlager är bevarade och kulturlagren är skyddade som fast fornlämning enligt kulturminneslagen, vilket innebär att arkeologisk undersökning fodras för varje åtgärd som berör dessa lager. Större delen av detaljplaneområdet (ej de södra delarna närmast Södra vägen) omfattas av fornlämning Vadstena 21:1. Under våren år 2013 har en arkeologisk förundersökning genomförts för detaljplaneområdet (Östergötlands museum, rapport 2014:11). Förundersökningsresultatet pekar på att området innehåller lämningar efter stadens förvarsverk, odlingslämningar från medeltid och sannolikt även från tiden för slottsträdgården. Till dessa perioder ska även en till två stensatta vägar knytas. Huruvida området innehåller medeltida bebyggelse är dock oklart. Vid förundersökningen hittades inte 13 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 några tydliga lämningar efter huskonstruktioner.En stenansamling i den norra delen av området kan möjligtvis ingå i någon typ av huskonstruktion. Resultatet visar att fast fornlämning finns inom 6 000 kvm av undersökningsområdets totala 8 300 kvm. Slutundersökning behöver genomföras för de ytor inom detaljplaneområdet som föreslås för exploatering. Fornlämningar skyddas enlig lagen om kulturmiljöer (1980:950). Om en fornlämning påträffas under pågående arbete skall detta omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. BEBYGGELSE Markanvändning Detaljplaneområdet används idag som för vistelse och rekreation för boende och besökare (se även rubrik Nuvarande bebyggelse nedan). Gällande detaljplan föreskriver markanvändningen Bostads- och handelsändamål och förutom den befintliga byggnaden, glashyttan, utgör större delen av parken mark som inte får bebyggas eller enbart bebyggas med uthus. Den nu föreslagna detaljplanen föreskriver markanvändningen B, Bostäder, för föreslagna nya bostäder. Resterande delar av parken får inte bebyggas eller enbart bebyggas med uthus. Detaljplanen föreskriver även markanvändningen Q, användning anpassad till bebyggelsen kulturvärden för glashyttans befintliga byggnad. Föreskriven markanvändning för Slottsgatan är LOKALGATA. Nuvarande bebyggelse Inom detaljplaneområdet finns idag ett lusthus samt förrådsbyggnader. Här finns även kompostplats på betongplatta med omgivande plank, gasoltank med omgivande plank samt en inhägnad tennisbana. Inom detaljplaneområdet finns även en före detta panncentral som idag innehåller en glashytta med verkstad och butik. I Asylenbyggnaden, norr om detaljplaneområdet finns bibliotek, bostäder, hotell med samlingslokal samt konferensanläggning som även omfattar byggnadens tidigare vattentorn. Framtida bebyggelse Detaljplanen föreslår tre nya byggrätter om 1450 kvm bruttoarea vardera för bostäder, flerfamiljshus i högst fyra våningar med en högsta totalhöjd på 13 meter. Enstaka byggnadsdelar, så som skorsten eller hisschakt får sticka upp över den högsta totalhöjden. Byggnadernas utformning och placering avses att ge karaktären av hus i park. Husen placeras så att inga fasader står emot varandra. Alla fönster vänder sig mot parken och inte mot motstående byggnader. Entréer vänds mot parkens inre. Angöring kommer därmed också att ske genom parken. Byggnaderna avses bli utformade med ljusa putsfasader samt med takfot och takmaterial som ansluter till karaktärsdrag hos bebyggelsen i omgivningen. Husen ska i sin karaktär ansluta i fasad- och kulörval till de befintliga byggnaderna i kvarteret Asylen. Sådana nutida attribut som pivåhängda fönster och trädäck mm ska inte användas. Lägenhetsförråd avses inrymmas i befintliga förrådsbyggnader och garagelänga. Till vardera byggnaden föreslås ett mindre uthus intill entrén med ett förråd för cyklar, barnvagnar och eventuellt andra åkhjälpmedel. Uthusen ska placeras norr om respektive bostadshus minst 1,5 meter från huvudbyggnad och maximal totalhöjd är fyra meter. Större delen av parken är på plankartan prickmarkerad, vilket innebär att byggnader inte får uppföras. Inom det prickade området får dock befintligt lusthus flyttas/uppföras och djupbehållare för sophantering får anordnas. Djupbehållaren innebär en underjordisk sopcontainer som ovan mark är cirka 1 meter hög, se rubrik Teknisk försörjning/Avfall. 14 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Parkering får endast ske på anvisade platser på plankartan (markerad med bestämmelsen parkering). Handikapplatser för boende kan dock anordnas även på mark som inte får bebyggas. Carport eller garage får ej uppföras, utöver befintlig garagelänga längs den västra fastighetsgränsen. Nu aktuellt projekt för byggnation som fastighetsägaren VFAB tagit fram omfattar tre hyreshus med ett 48 lägenheter om 2-3 rum, där varje våningsplan innehåller fyra lägenheter. Utformning en beskrivs närmare i gestaltningsprogrammet. Skiss på föreslagen bebyggelsen Källa: VFAB genom Fredrik Bernhardt, arkitekt SAR/MSA Till följd av den nya bebyggelsen tas kompostplattan bort, gasoltanken flyttas och tennisbanan tas bort och ersätts med ny anläggning inom Kungsvalla idrottsplats. Bebyggelsemönster och karaktär I Vadstenas stadskärna finns trähus från 1600-talets mitt, men större delen av byggnadsbeståndet i innerstaden är från 1700-talet och 1800-talets första hälft. Omkring sekelskiftet 1900 utvecklades de befintliga institutionerna för hälso- och sjukvård och sjukvårdsbyggnader anlades i parkmiljöer utanför innerstaden, bland annat Asylen. Vadstena stad kan delas in i olika bebyggelsestrukturer och detaljplaneområdet ligger i den sydvästra utkanten av Innerstaden. Bebyggelsen och gatumönstret har utvecklats kring de raka infartsgatorna mot torgen samt Slottsgatan och Strågatan, vilka korsar de krökta tvärgatorna. Slottsgatan är rak, vilket möjliggör siktlinje mot Vättern längs gatan, i jämförelse med de korsande tvärgatorna med trängre gaturum och korta perspektiv. Bebyggelsen inom området är vanligtvis byggda i två våningar, med husliv i gatan, bostadsentréer mot gårdssidan och är antingen sammanbyggda eller skilda åt av plank. Gårdsrummen har trädgårdskaraktär och innehåller ett eller flera uthus. Karaktäristiskt för innerstaden i Vadstena stad är dess täthet, de böjda gaturummen med spännande prång och gränder, bebyggelse av varierade karaktär och från olika tidsepoker med en måttfull skala. 15 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Detaljplaneområde Bebyggelsestrukturer i centrala Vadstena (Källa: Översiktsplanen, antagen år 2013). Söder om detaljplaneområdet och Södra vägen vidtar en annan bebyggelsestruktur, Flerfamiljshus. Husen utgörs av fristående lamellhus, med gavlarna ställda mot Södra vägen, i två till tre våningar. Bebyggelsen är uppförd första hälften av 1900-talet och har fasader av ljus puts och träpanel. Planområdet framstår idag som en grön del av stadsbebyggelsen och medverkar till att Vadstena innerstad upplevs som grön och omväxlande. Asylens tomt har en strategisk placering i staden intill entrén till innerstaden och slottet. De uppväxta träden skapar ”gröna väggar” mot Södra vägen och Slottsgatan, vilket utgör rumsbildande element av betydelse för stadsbilden och gaturummets upplevelse. Tornet till Asylen utgör tillsammans med slottet och Birgittas klosterkyrka viktiga landmärken för stadssiluetten. Byggrätterna ligger cirka 20 meter ifrån varandra; byggrätten för den östra byggnadskroppen närmast Slottsgatan ligger i linje med Asylen. Byggnaderna har placerats med målsättningen att så få träd som möjligt ska påverkas. Byggnaderna tillåts ha en högsta totalhöjd om 13 meter, vilket kan jämföras med Asylens lågdelar som har en totalhöjd om 17 meter och krönet av Asylens torn som har höjden 34 meter över mark. Asylens höjd på marken är cirka 1 meter lägre än för före-slagna nya byggnader. Ett antal träd, enligt nuvarande uppskattning 11 – 12 st, bedöms behöva tas ner till följd av byggnationen och ungefär 13 träd behöver även beskäras i trädkronorna, vilket delvis påverkar upplevelsen av anslutande gaturum. 16 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Detaljplaneområde Enkel stadsanalys över de primära elementen inom och kring detaljplaneområdet Landmärke Primär siktlinje och stråk Rumsbildande grönska, vägg Upplevd entré Barriär till innerstaden Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Den befintliga glashyttan inom detaljplaneområdet, uppfördes ursprungligen som panncentral för sockerbruket på 1870-talet. Den har byggts om och till under 1890-talet och senare under sjukhustiden. I gällande detaljplan anges att förändring ej får vidtas som förvanskar dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till befintlig bebyggelses egenart. Byggnaden bedöms ingå i den värdefulla bebyggelsemiljön kring Asylen och omfattas av bestämmelserna enligt 2 kap. 6 § och 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Den nya detaljplanen anger att byggnaden inte får rivas samt anger att vård och underhållsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Ursprungliga material ska användas och exteriöra förändringar som innebär en återgång till ursprunglig utformning får utföras. Om byggnaden skulle förstöras genom brand eller våda ska ny byggnad utformas med särskild anpassning till den värdefulla miljön. Skorstenen har bedömts vara i mycket dåligt tekniskt skick (Vadstena Fastighets AB 2013-08-30: bedömning utifrån utlåtande över syn av skorsten, WSP 2013-06 24). Länsstyrelsen har bedömt att kostnaderna för åtgärder blir för högt i förhållande till det kulturhistoriska värdet. Skorstenen omfattas därför inte av rivningsförbud. 17 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Direkt norr om detaljplaneområdet ligger Asylen, som ursprungligen uppfördes som sockerbruk år 1871. Byggnaden byggdes om och till år 1895 och blev då en del av Vadstena hospital, d.v.s. mentalsjukhus (arkitekt Axel Kumlien). Sjukhuslokalerna avvecklades år 1973 och 1985-1987 byggdes Asylen om till bland annat bostäder, bibliotek och samlingslokaler. År 1988 belönades omvandlingen av Asylen med den internationella utmärkelsen, arkitekturpriset Europa Nostra som delas ut av Europarådet. Byggnaden utgör inte byggnadsminne, men är försedd med bevarandebestämmelser (Q), reservat för befintlig, kulturhistoriskt värdefull bebyggselse med rivningsförbud i gällande detaljplan. Byggnaden får ej förvanskas till karaktär och ny bebyggelse skall anpassas till omgivningarna och vegetation ska bevaras. Föreslagen byggnation inom Asylens park och dess påverkan på kulturhistorisk värdefull bebyggelse beskrivs under rubrik ”Omgivningspåverkan och stadsbild”. TILLGÄNGLIGHET Detaljplaneområdet är flackt och bedöms kunna ge goda förutsättningar för lättillgängliga entréer till bostäder, förråd och parkering. De föreslagna bostadshusen är tänkta att förses med hiss och alla lägenheter planeras för god tillgänglighet. Vadstena innerstad har idag brist på lägenheter med god tillgänglighet med hiss. VFAB har cirka 150 bostadslägenheter i innerstaden, varav enbart cirka 60 stycken har tillgång till hiss. Ingen av de övriga hyresvärdarna i innerstaden bedöms ha flerbostadshus med hiss. Genom de föreslagna nya bostadshusen ökar antalet lägenheter med tillgång till hiss till över hundra. FRIYTOR Lek och rekreation Större delen av detaljplaneområdet utgörs idag av park och används bland annat av boende, flanörer och förskolebarn för närrekreation och hundrastning. Här finns även ett lusthus, kryddträdgård och en tennisbana. Lusthuset planeras att flyttas inom detaljplaneområdet och tennisbanan föreslås flyttas till Kungsvalla. Gasoltanken med omgivande staket föreslås flyttas längre norr ut i detaljplaneområdet och de mittersta delarna av detaljplaneområdet frigörs då för rekreation. Det är av mycjket stor vikt att de ytor i parkmiljön söder om Asylen som inte tas i anspråk för de föreslagna byggnaderna iordningsställs så att användbarheten för boende och besökare ytterligare ökas, med respekt för den historiska trädgården. De element som finns kvar från den ursprungliga sjukhusparken såsom trädrader och den stora rundeln söder om Asylen bör förstärkas genom nyplantering av träd i de luckor som har uppstått. Handlingar som redovisar markplaneringen, inklusive branduppställningsplatser, möjliga lägen för parekring för rörrelsehindrade, m.m. jämte etablering av byggarbetsplats skall redovisas i samband med ansökan om bygglov och inför beslut om startbesked. GATOR OCH TRAFIK Gatunät och biltrafik Den tidigare riksvägen, rv 50 passerade centrala Vadstena längs bland annat Södra vägen, direkt söder om detaljplaneområdet. Denna genomfartsled utgjorde en barriär för oskyddade trafikanter och klöv. Den 9 september 2013 öppnades omfartsleden runt Vadstena för trafik och den 9 oktober samma år tillkom den nya sträckningen för riksväg 50 mellan Motala och Mjölby. 18 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Det nya trafiksystemet har avsevärt minskat den fjärrtrafik som tidigare har passerat Vadstena via den tidigare genomfartsleden. Förutom de nya vägarna behövs också andra åtgärder inom Vadstena stad såsom vägvisning och lokala trafikföreskrifter för att styra den tunga trafiken från den tidigare genomfarten. I översiktsplanen anges att Södra vägen bör omgestaltas till stadsgata i samband med omläggningen. Trafikflöden förbi detaljplaneområdet längs Södra vägen, den tidgare genomfarten, var före öppnandet av den nya omfarten 8 100 fordon varav 10 procent tung trafik (siffror för år 2010, från översiktsplanen). En ny trafikräkning genomfördes hösten 2013 efter öppnandet av den nya omfartsvägen för den tidigare riksväg 50, numera länsväg 919. Omfartsvägen fick som tidig effekt att trafikflödet på Södra vägen minskade till mindre än hälften beträffande det totala antalet motorfordon och till en fjärdedel av den tidigare fordonsmängden beträffande den tunga trafiken. En trafikutredning för Vadstena stad har genomförts och som led i denna har ytterligare en trafikräkning genomförts som bekräftar denna minskning. I nedanstående tabeller redovisas trafikräkning för januari 2014 som utgör underlag för genomförda beräkningar av trafikbuller, se avsnittet Buller . Trafikminskningen har bekräftats även i en senare trafikräkning i juni 2014. Tabell 1. Trafikräkning, januari 2014 (Vectura) Tabell 1. Trafikuppgifter för vägtrafik. Södra vägen Slottsgatan Järnvägsgatan Övriga lokalgator Fordon/VaDT Hastighet 3 706 40 km/h 2 900 30 km/h 2 300 30 km/h 300 30 km/h Andel tung trafik 6% 6% 6% 3% Tabell 2. Trafikberäkning 2030 (ÅF 2014-08-13) Tabell 2. Trafikuppgifter för vägtrafik. Södra vägen Slottsgatan Järnvägsgatan Övriga lokalgator Fordon/VaDT Hastighet 5 092 40 km/h 2 075 30 km/h 3 900 30 km/h 300 30 km/h Andel tung trafik 9% 10 % 7% 3% En begränsad trafikutredning har utförts i samband med detn nua aktuella detaljplanen (Trafikutredning - detaljplan Asylen 10, Asylens park, Vadstena kommun WSP 2013-06-05). Enligt utredningen påverkar den ökade trafikmängden som uppstår till följd av den nya bebyggelsen endast marginellt situationen för omgivande gator och gatukorsningar. Beräkningar visar på god framkomlighet på berörda gator, Slottsgatan och Järnvägsgatan. Inga särskilda åtgärder behövs med anledning av projektet enligt denna bedömning. Av utredningen framgår vidare att korsningarna utmed Slottsgatan till synes är trånga likt den gatustruktur som finns i Vadstena stadskärna i övrigt. Detta kan vid specifika och enstaka tillfällen orsaka problem om stora fordon möts men inget som motiverar för ombyggnationer av gator. Parkeringsbehovet bedöms uppfyllas för fastighetens verksamheter och bostäder. Däremot kan parkering i området i stort vara ett lämpligt föremål för utredning. 19 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Under framförallt sommarhalvåret drar Vadstena till sig mycket bilburen turism, som den sommarstad den är, och det blir ett hårt tryck på stadens befintliga parkeringsplatser och övriga ytor. Detta märks även inom Asylen. Felparkerade fordon på gatorna kan vara sikt- och framkomlighetshinder för fordon och oskyddade trafikanter. Gång- och cykeltrafik Genom detaljplaneområdet sträcker sig idag två vägar för gång- och cykeltrafik i östvästlig riktning och en gång- och cykelväg mellan dessa i nordsydlig riktning. Vägarna ligger inom kvartersmark och är inte kommunala. Dessa vägar behålls i viss förändrad sträckning och upplåts även i fortsättningen för allmän gång- och cykeltrafik vilket framgår på plankartan genom att sedan tidigare gällande markreservat bekräftas och kompletteras (bestämmelsen x på plankartan). Bestämmelsen innebär ett markreservat där fastighetsägaren måste upplåta marken inom avgränsat område för allmän gång- och cykeltrafik. Se även rubrik Genomförandefrågor, Fastighetsrättsliga frågor. Det nordsydliga stråket förbinds med Södra vägen genom en ny allmän gångförbindelse. Se skiss på bebyggelse under rubrik Bebyggelse, Framtida bebyggelse. Kollektivtrafik Järnvägsförbindelsen till Vadstena längs den smalspåriga järnvägen lades ner på 1960-talet, men strukturen finns kvar och sträcker sig direkt väster om detaljplaneområdet. Idag trafikeras spåren endast sommartid med turisttrafik och dressiner. Under år 2011 genomfördes en järnvägsutredning i syfte att visa på kostnaderna att rusta järnvägen för reguljär persontrafik. Slutsatsen blev att det tills vidare inte är aktuellt återuppta den reguljära trafiken. Parkering, varumottagning, angöring Den sydvästra parkeringsplatsen inom detaljplaneområdet nyttjas idag av hyresgäster i Asylen, medan den nordöstra parkeringsplatsen är till för besökare till verksamheterna inom Asylen, däribland till glashyttan. Sommartid och under turistsäsongen har den nordöstra parkeringen en stor belastning. Detaljplanen medger markparkeringar genom viss utbyggnad av befintliga anläggningar. En ny markparkering tillkommer inom en outnyttjad del av järnvägsområdet omedelbart väster om Asylen 10. Befintlig carport längs den västra detaljplanegränsen avses ligga kvar. Inga nya carportar eller garage tillåts. På övrig ”prickad mark” får inte parkering förekomma, med undantag för handikapparkeringar som får iordningsställas intill huvudbyggnad. Ytor för handikapparkering kan med fördel kombineras med hårdgjorda ytor som räddningstjänsten behöver vid utryckning. Biltrafik ska enbart vara tillåtet på markerade parkeringsplatser på plankartan. Färdtjänst, taxi, leveranstrafik, räddningstjänst och liknande får köra inom parkområde på anlagda gång- och cykelvägar i enlighet med gällande regelverk. Tillfart till parkeringarna sker via befintliga anslutningar till Slottsgatan i östrer och Järnvägsgatan i norr. Parkeringstalet i innerstaden är normalt 1,3 parkeringsplatser per lägenhet. Dock bedöms parkeringsbehovet med nu föreslagen bostadsbebyggelse (hyreslägenheter) vara lägre på grund av en större andel äldre boende utan egen bil. VFAB har genomfört räkningar av hur stor del av befintliga platser som utnyttjas av hyresgäster. Med ledning av detta har behovstalet beräknats till 0,75 bilplats per lägenhet. Situationsplanen, sid 15. Redovisar antalet befintliga och tillkomna bilplatser. Ut- och infartstrafiken till bostäder ska fördelas mellan Slottsgatan (befintlig utfart) och Järnvägsgatan. Utfartsförbud för motorforon föreskrivs mot Slottsgatan i övrigt och mot Södra vägen. 20 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET Buller och luftmiljö Sammanfattning Genom den nya omfarten runt Vadstena har en stor del av den tunga trafiken försvunnit från innerstaden och Södra vägen. Trafikminskningen möjliggör bostadsbyggande inom detaljplaneområdet. Beräkning av trafikbullret har genomförts och visar att med den minskade trafiken och nu gällande situationsplan för den nya bebyggelsen har bulllernivåerna utomhus minskat till godtagbara nivåer såväl år 2014 som år 2030 (beräkning som baserar si på trafikräkning i januari 2014). Bullernivåerna ligger dock nära gränsvärdena. Om trafiken trots genomförda och planerade åtgärder skulle öka finns möjlighet att åtgärda uteplatserna med bullerskärmar. Det finns även möjlighet att anordna en gemensam uteplats i ett läge med godtagbara bullernivåer inom tomten och i anslutning till de nya bostadshusen. Luftmiljö och partiklar bedöms inte vara ett problem med rådande trafikmängder och den öppna bebyggelsestrukturen. Bullerutredningar Kommunen har efter samrådet låtit komplettera och fördjupa tidigare redovisad bullerutredning. Utredningarna har efter samråd utförts av två av varandra oberoende konsultföretag, WSP Akustik, Jönköping, och ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer , Norrköping. Rapporterna finns tillgängliga på Vadstena kommun i likhet med övriga utredningar, se avsnittet ”utredningar”. Slutsatser och resultat i följande redovisning bygger i första hand på slutrapporten från ÅF: 596667 RAPPORT A, daterad 2014-08-13. Nya trafikräkningar som genomfördes efter tillkomsten av den nya omfartsvägen kring staden har visat på stadigt minskande trafikmängder på Södra vägen, dock endast marginellt beträffande Slottsgatan. Trafikminskningen innebar viss förbättring beträffande den föreslagna nya bebyggelsen. Påverkan på bullersituationen blev dock sådan att den mellersta och den östra av de planerade byggnaderna ändå inte skulle erhålla godtagbara ljudnivåer trots de minskade trafikmängderna. Detta förklarades av bullerpåverkan på dessa byggnader skedde från två gator, nämligen den kvarvarande trafiken på Södra vägen och trafiken på Slottsgatan som inte minskade i någon större omfattning. Ett antal alternativa åtgärder diskuterades och undersöktes i beräkningar: bullerskärm, förbud mot tung trafik på Södra vägen, flyttning av de planerade bostadshusen längre in mot Asylen (20 rep 40 meter från Södra vägen). I inget av dessa fall uppnåddes tillräckligt godtagbara värden för de övre våningarna i de båda östra husen, framför allt det närmast korsningen Slottsgatan/Södra vägen. Kommunen har därefter beslutat att stänga av Södra vägen och Slottsgatan från genomfart med tung trafik. Dessutom har placeringen av de föreslagna bostadshusen ändrats så att de ligger längre från både Slottsgatan och Södra vägen. Ny bullerutredning visar att dessa åtgärder är tillräckliga för att godtagbara ljudnivåer vid fasad och uteplatser ska kunna uppnås även för år 2030 enligt beräkning trots antagande om ökade trafikmängder jämfört med år 2014. Utredningarna visar även att en bullerskärm med höjden 2 meter endast i begränsad omfattning skulle förbättra bullersituationen för lägenheterna på de två nedre våningsplanen, och inte alls beträffande lägenheterna på de övre våningarna. Effekten skulle bli för liten i förhållande till den stora påverkan på den kulturhistoriska miljön och stadsbilden. En låg bullerskärm placerad intill körbanan till Södra vägen och med en höjd av ca 0,7 meter över denna har också föreeslgits. Enligt bedömning av ÅF skulle en sådan skärm inte medföra någon märkbar förbättring av bullersituationen. 21 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Riktvärden för trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överstigas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter (proposition 1996/97:53). Tabell 2. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Utrymme Högsta trafikbullernivå, dB(A) Högsta trafikbul-lernivå, dB(A) EkvivalentnivåMaximalnivå Inomhus3045 Utomhus Vid fasad55 På uteplats i 70 anslutning till bostad Boverkets Allmänna råd Boverkets Allmänna råd 2008:1 ”Buller i Planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik” finns principer och riktlinjer för hur arbetet med trafikbuller i samband med planering av nya bostäder ska bedrivas. Här anges även kompensationsåtgärder och principer för intressevägning vid eventuella avsteg från riksdagens riktlinjer. - Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till 55-60 dBA, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dBA vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (högst 45-50 dBA). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. - Vid ekvivalenta ljudnivåer vid fasad på mellan 60-65 dBA bör nya bostäder endast medges i vissa fall, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (45 dBA vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dBA). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. - Då den ekvivalenta ljudnivån överstiger 65 dBA vid fasad kan det om det finns synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivån på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dBA utmed samtliga våningsplan. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA utmed samtliga I våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dBA vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dBA bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Risk – Transport av farligt gods Före öppnande av omfarten utgjorde Södra vägen primärled för farligt gods med minst 20-25 transporter per dygn, varav cirka 70 % transporter med petroleumprodukter, enligt arbetsplan för rv 50 (Trafikverket 2008-12-19). Med den nya omfarten förbi Vadstena och lokala trafik-föreskrifter avlastas Södra vägen från transporter med farligt gods. Risk – Hantering av gasol Gasol används som bränsle för glastillverkning i den tidigare panncentralen och förvaras i behållare ovan jord. Gasoltanken finns i mitten av detaljplaneområdet och lossningsplats för påfyllnad av gasolen väster om glashyttan innebära en risk för människor vid en olycka/brand/explosion. Gasoltanken är 5-6 m³ stor. Omgivande bebyggelse ligger idag delvis inom rekommenderade skyddsavstånd för gasoltanken och lossningsplatsen enligt föreskriften SÄIFS 2000:4. 22 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Gasoltanken planeras att flyttas med placering under mark intill glashyttan medan lossningsplatsen planeras att bli brandskyddsisolerad (enligt minst brandteknisk klass E1 60). En enkel riskbedömning har utförts av Preem gas (2013-05-16), som visar att föreslagna åtgärder minskar skyddsavståndet (mellan lossningsplats och byggnad) till 6 meter till byggnad inom fastigheten, 12,5 meter till byggnad utanför fastigheten, 25 meter till material med stor brandbelastning (typ upplag) och 50 meter till svårutrymda lokaler, som exempelvis bibliotek. Fö-reslagna nya bostäder hamnar utanför rekommenderade skyddsavstånd och föreslagna föränd-ringar för tanken och lossningsstället innebär även en bättre riskbild för befintliga bostäder och verksamheter norr om detaljplaneområdet. Gasolen ger normalt inte upphov till markföroreningar. Vare sig den nuvarande platsen för gasolbehållaren eller den nya placeringen avses att bebyggas med bostäder. Förorenad mark Gasolhantering och gasolförbränning vid glashyttan medför en misstanke om förorening av mark vid tanken, lossningsplats och inom befintlig byggnad. Byggnaden har använts som glashytta sedan 1980-talet och även andra ämnen som hanterats i glashyttan kan ha förorenat mark och byggnader. Vid flyttning av gasoltanken bör bedömning och eventuell undersökning av förorenad mark utföras. Den nuvarande platsen ligger inom område som inte får bebyggas enligt planbestämmelserna. Rivningsmassor från det tidigare sockerbruket kan ha använts som fyllnadsmassor inom detaljplaneområdet. Föroreningssituationen En miljöteknisk markundersökning har genomförts av BG&M i april 2015 och sammanfattas i en rapport daterad 2015-05-19. Till markundersökningen hör en översiktlig handlingsplan daterad 2015-05-25. De tungmetaller som påträffats är barium, bly, kadmium, koppar och kvicksilver. I fler fall överskrider dessa ytligt gällande riktvärde för KM och i några prover även riktvärdet för MKM (s.k. mindre känslig markanvändning). De har påträffats både i fyllningen och även i den underliggande naturligt lagrade jorden. De PAH som påträffats utgörs av PAH med medel och hög densitet. Dessa har påfunnits i fyllningen och även i den naturliga jorden som underlagrar fyllningen. Någon direkt specifik orsak till förekomst av tungmetaller går generellt inte att peka på. Orsaken till PAH-förekomst kan vara exempelvis järnvägen/lokstallsområdet (liksom delvis även tungmetaller), hantering av oljeprodukter och fordon. Tungmetaller har påträffats ställvis över hela området. PAH-föroreningar har påträffats vid området där eldningsolja historiskt har hanterats och vid det område som ligger i anslutning till järnvägsspåren. Vid det område där jord har hanterats har en halt av aromater (oljekolväten) som överstiger riktvärdet för KM påfunnits (provpunkt MP12). Området för jordhantering är avgränsat genom ett plank och har även fungerat som uppställningsplats för fordon. Området utgörs delvis av en betongplatta och i övrigt av grusytor. Det kan inte uteslutas att ytterligare förorening kan påträffas, till exempel vid grävning. Likaså kan föroreningar finnas t.ex. under byggnader. Risker De tydligaste riskerna är framförallt kopplat till risk för exponering då föroreningen förekommer i jord nära markytan. Exponering kan ske genom kontakt, direkt intag av jord, genom odlingar etc. Risk för skadlig spridning bedöms som mindre påtaglig (förutsatt att föroreningen ligger skyddad). 23 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Förslag på åtgärder Då området inom ska bebyggas med bostäder eller likvärdigt krävs någon form av åtgärd/er. Föroreningen kan tas bort genom urgrävning. Urgrävning av fyllningen utförs med efterföljande kontroll av schaktbotten och schaktväggar. Ett alternativ till urgrävning kan vara någon form av tätnings-/täckningsåtgärder (föroreningen skyddas och infiltrationen reduceras). Eventuella kvarlämnade förorenade massor är lämpligt att avgränsa med geotextil, för att förhindra materialtransport. För exempelvis parkeringsytor kan detta vara en lämplig lösning. Särskild uppmärksamhet krävs vid området där MP3 är belägen (byggnaden för oljepannrum) då en hög halt av PAH påträffats. Härvid krävs en kompletterande provtagning innan arbetena påbörjas, alternativt utförs detta i samband med urschaktningsarbeten. Vid områdets östra del (utifrån provpunkt MP20 samt tennisbanan där tungmetaller över MKM har påträffats) krävs också en kompletterande provtagning innan arbetena med urschaktning påbörjas, alternativt i samband med urschaktningsarbetena. Då rödfyren - som ligger på tennisbanan - innehåller tungmetaller och tungmetaller påträffats även i fyllningen under rödfyren rekommenderas att några ytterligare prov tas under fyllningen för analys. Detta kan utföras i samband med att tennisbanan tas bort. Vid områdets västra delar (Vadstena 2:1), utifrån de resultat som framkommit i provpunkterna MP 6 och MP 10, kan en täckning med asfalt vara en lämplig åtgärd. Eventuellt är föroreningarna sammanhängande med föroreningar inom lokstallsområdet vilket kan medföra krav på utvidgad provtagning och åtgärder mot lokstallsområdet m.m. samt risk för återkontaminering efter en eventuell urgrävning. Asfaltering av denna yta i detta skede förbättrar situationen märkbart jämfört med idag, föroreningen skyddas mot exponering och infiltrationen och de tydligaste riskerna reduceras De delar som ej nämns ovan (området kring Hus 2 och området norr/nordväst om Hus 2) är mindre påverkade. Det rekommenderas att dessa delar provtas i samband med grävning för Hus 2 och grävning för cykelbanor etc. Om ej annat då framkommer krävs inga specifika åtgärder för dessa delar. Om exempelvis lekplatser, odlingar eller likvärdig ska anläggas krävs särskilt beaktande avseende skydd mot föroreningar. De massor som grävs upp kan vara möjliga att återvinna för anläggningsändamål, till exempel under parkeringsytor (dock exempelvis ej de massor som innehåller mulljord). Härvid krävs ev. kompletterande provtagning samt anmälan/tillstånd, se även avsnitt 10.4. Byggnation, hårdgörande av ytor genom asfaltering är gynnsamt då eventuella föroreningar skyddas samt infiltrationen reduceras. Handlingsplan för genomförande av åtgärder Handlingsplanen ska godkännas av miljökontoret innan arbetena påbörjas. Vid arbetena ska miljöteknisk sakkunnig medverka. Grävning och liknande arbeten inom fastigheten ska utföras med försiktighet och varsamhet då förorenin Räddningsvägar Vägar för räddningsfordon bör anordnas och utformas på sådant sätt att hårdgjorda ytorna minimeras med hänsyn till att behålla karaktären av parkmiljö. Fastighetsägaren har i samråd med räddningstjänsten redovisat principer för dragning av räddningsvägar och placering av uppställningsytor för räddningsfordon med hänsyn till de krav som ställs. Utanför gång- och cykelvägarna föreslås att uppställningsytor och kompletterande räddningsvägar utgörs av ytor med armerat gräs eller grus. 24 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH STADSBILD Markanvändning Detaljplanen medför en förändrad markanvändning från park till bostäder i omgivande park. Allmänhetens tillgänglighet till parken är fortfarande möjlig längs befintliga gång- och cykelvägar, men begränsas något av att delar av parken kan upplevas som mer privat. Föreslagen markanvändning medför tillskott till Vadstenas innerstad med bostäder, i enlighet med intentionerna i översiktsplanen. En förtätning av stadens glesare struktur skapar korta avstånd, vilket främjar miljö och resurshushållning, främjar gång- och cykeltrafik, samt skapar bättre underlag för kollektivtrafik och bättre utnyttjande av infrastruktur. Samtidigt möjliggör en förtätning av staden nya byggnader som i lämpliga lägen kan kontrastera mot befintlig bebyggelse och skapa intressanta miljöer. Översiktsplanen anger samtidigt att en stor andel av möjliga förtätningsområden består av grönområden och att Asylens park har befintliga och utvecklingsbara gröna kvaliteter. Föreslagen bebyggelse planeras för hiss, vilket är positivt för tillgängligheten i innerstaden. Stadens centrala delar består mestadels av äldre bebyggelse i 2-3 våningar utan hiss. Även i den omkringliggande bebyggelsen från 1900-talets mitt och framåt saknas hiss i det flesta fastigheter. Samtidigt har kommunen en åldrande befolkning. Stadsbild Utifrån den enkla stadsanalys som redovisas under rubrik Bebyggelsemönster och karaktär bedöms detaljplaneförslaget och nu föreslagen bebyggelse från VFAB inte påverka befintliga landmärken, då föreslagen bebyggelse i höjd underordnar sig omgivande bebyggelse och landmärken. Bebyggelsen bedöms inte vara högre än omgivande trädkronor som idag på vissa ställen är upp mot 22 meter höga. Även efter behövlig skötsel och gallring bedöms trädens kronor dominera upplevelsen av parken. Bebyggelsen har ungefär samma höjd som flerfamiljshusen på andra sidan Södra vägen och som flerfamiljshuset Kappen på andra sidan Slottsgatan. Inga markanta siktlinjer längs omgivande vägar bedöms bli påverkade av detaljplaneförslaget. Dock kan föreslagen bebyggelse delvis vara synlig från slottet och omgivningar längs de öppna stråken intill Gustav Vasas väg. Uppförande av bebyggelse, borttagande av 9 – 12 träd och gallring av cirka 13 trädkronor mot Södra vägen och Slottsgatan förändrar den befintliga stadsbilden. De flesta träden inom södra delen av Asylens park har idag nått sin fulla mognad. Träden är rumsbildande och dominerar stadsbilden längs Södra vägen och Slottsgatan. Föreslagen exploatering innebär att stadsbilden längs gatorna upplevs som mindre kompakt grön, då bebyggelsen delvis glesar upp i parken. Entrén till innerstaden kommer att upplevas som mera exploaterad, vilket kan upplevas antingen positivt eller negativt. Eftersom parkmiljön kräver kontinuerlig skötsel, gallring och nedtagande av träd hade konsekvenser för stadsbilden till viss del uppstått även utan ny exploatering av bostäder. 25 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Den vänstra bilden är ett fotografi från våren 2013, fotat från norra delen av Slottsgatan söder ut mot detaljplanområdet. Den högra bilden är ett fotografi från modell framtagen av VFAB i ungefär samma fotovinkel. Den vänstra bilden är ett fotografi från sommar 2012, fotat från korsningen södra vägen/Slottsgatan mot söder. Den högra bilden är ett fotografi från modell framtagen av VFAB i ungefär samma fotovinkel. Kulör- och materialval enligt gestaltningsprogrammet bedöms kunna samstämma med omgivningen och inte påverka stadsbilden negativt. En förändring för stadsbilden innebär även en förändring för upplevelsen av riksintresset, se följande rubriker. Bebyggelsestruktur Föreslagen bebyggelse påverkar även den övergripande stadsbilden genom sin bebyggelsestruktur. Föreslagna tre byggrätter är oregelbundet utplacerade inom parken och ansluter till den senare och mer öppna bebyggelsestrukturen för de flerfamiljshus som finns söder om detaljplaneområdet. Bebyggelsestrukturen knyter till viss del an till den traditionella institutionsarkitekturens fristående placering av byggnader i omgivande parkområden. Ambitionen med placeringen och bebyggelsen är att husen ska samverka med den omgivande parkmiljön, som ”hus i park”. Husen är placerade för att minska påverkan på omgivande träd och är snedställda så att inga fasader står emot varandra. Enligt VFABs förslag till bebyggelse ska alla fönster vända sig ut mot parken och inte mot motstående byggnader. Husen ska heller inte ligga så att koppling känns till Södra vägen. Alla entréer vänds mot parkens inre. Föreslagna nya bostadshus snedställda mot varandra. Endast byggnaden närmast Slottsgatan, hus 3, är orienterad mot gatan och i samma liv som Asylen. Den öppna bebyggelsetrukturen ansluter till flera andra typer av mer sentida bebyggelsestrukturer. Att förtäta med bostäder inom parken enligt innerstadens täta och mer sammanhängande bebyggelsestruktur skulle innebära en större konflikt med ambitioner att bevara så mycket träd och parkmiljö som möjligt, förutom att den gör den historiska skillnaden mindre tydlig mellan det öppna byggnadssättet i området väster om Slottsgatan och den slutna kvartersbebyggelsen i Vadstenas innerstad. 26 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Den vänstra bilden är ett fotografi från sommar 2012, fotat från Södra vägen mot nordöst. Den högra bilden är ett fotografi från modell framtagen av VFAB i ungefär samma fotovinkel. Den vänstra bilden är ett fotografi från våren 2013, fotat från Södra vägen och söder ut mot detaljplanområdet. Den högra bilden är ett fotografi från modell framtagen av VFAB i ungefär samma fotovinkel. Asylens centrala placering i parken, dess balans och symmetri påverkas delvis av ny bebyggelse i den södra delen av parken. Påverkan mildras något av att den södra delen av parken upplevs mer som en ”baksida” än den norra delen av parken som är av mer offentlig karaktär. Asylen är delvis en offentlig byggnad och kan därför förväntas ha en särskild betydelse med ett affektions- och identitetsvärde. Positivt för stadsbilden är att gasoltanken med omgivande staket samt kompostplatsen med omgivande staket tas bort från parken. Kulturmiljö och fornlämningar I den nya översiktsplanen anger Vadstena kommun följande ställningstagande gällande riksintresse för kulturmiljön i Vadstena stad: Ny bebyggelse inom riksintresset ska utformas med stor hänsyn till platsens kulturhistoriska värden och Vadstenas byggnadstradition. Nya exploateringar får inte förändra gatunätet eller stadsbilden i staden. Förändringar av befintlig bebyggelse ska ske på ett sätt som överensstämmer med kulturhistoriska och antikvariska värden. Kommunen anser att stadens siluett ska vara fri från nya, konkurrerande inslag. Vadstenas medeltida stadsområde är skyddat som fornlämning enligt kulturminneslagen. I Vadstena finns vidare ett antal byggnadsminnen som även de skyddas enligt kulturminneslagen. Vadstena stad ska skyddas mot åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Se karta under rubrik Riksintressen. 27 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Påverkan på stadsbilden och förändringar i stadens bebyggelsestruktur påverkar indirekt innerstadens kulturmiljö och riksintresset för kulturmiljön. I översiktsplanen för Vadstena anges följande slutsatser för bebyggelsestrukturen inom innerstaden: - Den riksintressanta bebyggelsemiljön bevaras och utvecklas - Den gamla fastighetsindelningen bör i princip bevaras. I denna detaljplan föreslås ingen ny fastighetsindelning och den innebär heller ingen direkt påverkan på den riksintressanta byggnadsmiljön. Bebyggelsen håller sig inom nuvarande kvartersindelning, vilket inte påverkar stadens grundläggande förutsättningar och karaktär vilket är en förutsättning för riksintresset. Påverkan på stadsbilden, bebyggelsemönstret och på omgivande träd innebär dock även en indirekt påverkan på riksintresset som beskrivs under föregående rubrik. Även grönstrukturen vittnar om stadens och platsens historia, samhällsutveckling och olika tiders ideal. Asylens park anlades ursprungligen som en sjukhuspark (dessförinnan slottspark) enligt dåtidens ideal om att den omgivande parken skulle utgöra en del av rehabiliteringen av sjuka. Den framträdande och solida byggnaden, centrerad i sin omgivande park, får genom föreslagen detaljplan en förändrad närmiljö och förlorar en del av sin historiska koppling mellan huset och parken. Av betydelse för riksintressets helhetsupplevelse är en sammanhängande grönstruktur, vilket delvis påverkas negativt av byggnation inom södra delen av Asylens park. Konsekvenser av föreslagen bebyggelse på den lokala kulturmiljön och riksintresset för kulturmiljö kan delvis begränsas av en medveten utformning av bebyggelsen. Färgsättning, materialval och detaljer utgör tillsammans en viktig helhet för den sammanvägda påverkan. Den slutliga påverkan på kulturmiljön under mark, dvs. fornlämningar, kan först bedömas efter att arkeologisk slutundersökningen har genomförts. Natur och vegetation Vadstena Fastighets AB har låtit utföra en trädinventering samt en successionsplan för hela Asylens park. Successionsplanen bedömer parken som; ”En park i denna omfattning och med de kvalitéer som här finns är något att verkligen bevara inför framtiden. Träden i parken ger en sådan otrolig tyngd och karaktär, något man sällan upplever i jämförbara orter. Därför är det mycket viktigt att träden i parken vårdas för framtiden och successivt förnyas när det bli aktuellt enligt framtagen plan, för att parken skall kunna behålla sin karaktär och fortsättningsvis vara en stor tillgång för Vadstena. Trots detta har flera av parkens träd uppnått en ansenlig ålder som innebär minskad vitalitet, träden är planterade tätt och många av träden är i samma ålder vilket har lett till vissa skador och medfört behov av åtgärder och förnyelse. Nuvarande förslag till byggnation påverkar direkt träd av arterna avenbok, lind, hassel, björk och den rödlistade skogsalm. Totalt 11 – 12 träd påverkas direkt. I samband med uppförande av bebyggelsen behöver även 13 träd gallras i kronorna. Nedtagande av träd och gallring kan innebära både positiva och negativa konsekvenser för kvarvarande träd och arter. Vissa arter gynnas av en utglesning och större ljustillförsel, medan vissa arter går förlorade när de tas bort. Hela fastigheten Asylen 10 innehåller ca 200 träd. 28 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Trädens kondition och biologiska värden har inventerats och blivit föremål för bedömning (trädinventering, 2004 och trädvårdsprogram och successionsplan 2010). En första övergripande inventering har gjorts för att lokalisera eventuella särskilt skyddsvärda träd som bör bevaras som förutsättning för biologisk mångfald eller rödlistade arter. Den rödlistade skogsalm som behöver tas ner bedömdes inledningsvis som mindre värdefull och är ett av de träd som även utan byggnation i parken troligen skulle behöva tas bort till förmån för föryngring av parken. Den övergripande inventeringen angav förslag till kompensationsåtgärder såsom bevarande av en ”hög-stubbe”av en björk som behöver tas bort i övrigt och som föreslås kläs i vildvin för att om möjigt kunna bevara och ge god växtmiljö för insekter och skalbaggar. Av samma skäl planeras att fällda stammar av lind ska barkas och läggas som sittplatser i lämpligt hörn som samlingsplats för exempelvis förskolegrupper. Informationsskyltning om dessa åtgärder föreslås på platsen. Parkens ekologiska känslighet, förekomst av arter som lever och är beroende av växtligheten, och parkens betydelse för spridningsvägar för flora och afuna inom innerstaden har studerats under hösten 2013. (Asylenparken 2013, Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen, Calluna 2013-10-01). Utredningen visar att detaljplanen endast kommer att få en liten påverkan på organismer knutna till gamla träd i Asylenparken. De träd som direkt påverkas intar inte någon särställning för naturvårdsintressanta insekter och kryptogamer. Påverkan av bostadsbebyggelse kan komma att bli större om träd som kommer att stå kvar då husen byggs senare tas bort då de bedöms som riskträd, eller medför annan olägenhet, för de boende. I ett större perspektiv, med avseende på Vadstenas samlade trädbestånd, kommer byggnation i Asylenparken endast att ge en liten påverkan eftersom det finns trädmiljöer med betydligt större naturvärden i Vadstena, t.ex. Slottsparken, Klosterparken och Kungs Starby. Ett färre antal äldre träd i Vadstena försämrar dock den långsiktiga överlevnaden för organismer knutna till gamla träd, främst kryptogamer och vedlevande insekter. Av den anledningen är det viktigt med en plan som tar tillvara den här typen av naturvärden. Detta är särskilt viktigt då flera trädslag har det svårt idag (alm, ask) och bestånden av dessa trädslag kan i en nära framtid starkt decimeras. Att bevara arter knutna till gamla träd i Vadstena är viktigt eftersom Vadstena är isolerat och återkolonisation kommer för många arter att bli problematiskt. Asylens trädgård Asylens parkmiljö ingår som en viktig del av grönstråket väster om Vadstena innerstad och runt slottet, i likhet med Slottsparken och annan mark i Innerstaden som formlett utgörs av kvartersmark. Den föreslagna bebyggelsen kommer att ta en del av trädgården i anspråk men ingreppen kan kompenseras genom att höja kvaliteten och användbarheten för övriga delar av parken, som med måttliga insatser kan göras mer attraktiv för rekreation och utevistelse än i dagsläget. Träden inom Asylens park har varit föremål för återkommande bedömningar som ligger till grund för den successionsplan som VFAB har låtit upprätta, senast daterad 2013-08-20. I denna konstateras det att det nuvarande träden inom planområdet i stort sett är planterade samtidigt och i samband med tillkomsten av sjukhuset strax före sekelskiftet 1900 De har nu nått sitt mognadsstadium vilket medför behov av förnyelse av beståndet. Detta gäller för övrigt i princip hela det trädbestånd som finns inom riksintresset, främst i Slottsparken och klosterområdet. VFAB genomför kontinuerligt skyddsbeskärning efter besiktning och i enlighet med successionsplanen. Förutsättningarna för det befintliga trädbeståndet i Asylens park och förändringar som betingas i första hand av biologiska och lokala förututsättningar, såsom klimat, jordmån, skötsel och påverkan från trafik m.m. Etablering av byggarbetsplats Under byggtiden finns det risk för påverkan och skador på träd som planeras att bevaras. Etableringsområdet för byggnationen i samband med planerat genomförande av projektet omfattar ytor där det finns risk för komprimering av marken, vilket tydligare ska redovisas i handlingarna i samband med prövning av bygglov för det planerade bostadsprojektet. 29 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 Ett förslag till dispositionsplan för planerad etablering av byggarbetsplats med beskrivning har upprättats (Bo Stenström, Träd & Landskap i Norrköping, 2014-10-01). Med normala åtgärder bedömer kommunen att det på en rimlig nivå kan förutses att endast utpekade träd enligt situationsplanen behöver tas ned eller beskäras. En förutsättning är dock att detta säkerställs i entreprenadhandlingarna under medverkan av expertis inom fackområdet, med detaljerad situationsplan för entreprenaden och med föreskrifter om lämpliga åtgärder såsom skyddslager och instängslingav känsliga rotzoner, besiktningar före och efter byggentreprenaden, samt med vitesförelägganden beträffande överträdelser och skador på träd som ska behållas. Grönstruktur, parker och rekreation Gröna miljöer i innerstaden har en social och kulturell funktion samtidigt som den har betydelse för fysisk- och psykisk hälsa. Centrala parkmarker har även ekologisk funktion genom exempelvis omhändertagande av dagvatten och klimatförbättrare då vegetationen bland annat kan ge lä och skugga, jämna ut temperaturen och förbättra luftfuktigheten. Vegetation kan även ha en viss inverkan på spridning av buller, damm och stoft. De centrala delarna av Vadstena har idag en relativt liten del kvalitativ allmän parkmark och större sammanhängande parkstråk saknas. Enligt översiktsplanen har grönområdena i Vadstena en låg grad av variationsrikedom och är i behov av underhåll. Många gamla och uppväxta träd i innerstadens parker behöver bytas ut inom en snar framtid, vilket ytterligare kommer att påverka den gröna upplevelsen av Vadstena. Dock upplevs Vadstena idag som en relativt grön stad, vilket till stor del är ett resultat av tomtmark i allmän eller privat ägo. Översiktsplanen nämner Asylens park som ett exempel tomtmark med höga värden, både rekreativa och kulturhistoriska. Uppförande av hus i parken innebär viss minskning i södra delen av det sammanhängande grönstråket längs Vätterstranden och mot Hamnparken, Stadsparken och vidare till Asylens park. Den södra delen av Asylens park upplevs dock till viss del vara en ”baksida” och utgör inte den mest frekvent använda och viktigaste delen av grönstråket. Byggnation inom parken innebär minskade ytor för närrekreation för boende i Asylen, boende i närområdet, boende i innerstaden samt besökare i Vadstena. Föreslagen bebyggelse är placerad med målsättningen att så litet befintlig parkmiljö som möjligt ska påverkas och att husen ska utformas med en så liten privat yta intill husen som möjligt. Gasoltanken flyttas, vilket öppnar upp markytorna söder om den tidigare panncentralen och förbättrar möjligheterna till rekreation och utevistelse i ett centralt avsnitt av parken. Att gång- och cykelvägarna även fortsättningsvis är öppna för allmän trafikering är positivt för tillgängligheten till området. Tennisbannan ersätts på annan plats som en kompensationsåtgärd. Föreslagen bebyggelse bedöms innebära att vissa delar av södra delen av parken dock kan komma att upplevas som mer privata, vilket kan minska den upplevda möjligheten att använda parken. Varsamma åtgärder i parken och en medveten utformning av bebyggelsen kan uppmuntra till fortsatt användning av allmänheten, vilket kan minska påverkan från den upplevda privatiseringen. Exempelvis föreslås i gestaltningsprogrammet att enbart små uteplatser med låga avgränsningar ska anläggas intill de nya bostadshusen. Bostäder i parken kan innebära att fler människor använder parken i jämförelse med idag, vilket kan vara positivt ur ett socialt perspektiv. Borttagande av befintlig park- och kulturmiljö blir permanent och dessa befintliga värden är svåra att återskapa. Effekter på naturmiljö, parkmiljön och innerstadens rekreationsmöjligheter är svåra att kompensera genom ny parkmark inom innerstaden. Enbart viss ersättning och föryngring av enskilda 30 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK naturobjekt kan ske. Framtida ytterligare förtätning i innerstadens grönstruktur kan innebära kumulativa effekter på den sammanhängande grönstruktur och rekreationsområden. Trafik, parkering och buller Utförda utredningar visar att påverkan på trafiksituationen på omgivande gator från den nya bebyggelsen kan anses vara godtagbar, se avsnittet Gator och trafik. Den bearbetade situationsplanen med ny markparkering inom järnvägsområdet och det minskade behovstalen beträffande bilplatser för de boende inom Asylen har medfört att hårdgjorda ytor har kunnat begränsas ytterligare inomAsylen 10. Påverkan från trafikbuller på den föreslagna nya bebyggelsen uppfyller gällande riktlinjer enligt Boverkets allmänna råd 2008:1. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken Miljökonsekvensbeskivningen visar att riksintresset för kulturmiljövården påverkas av förslaget till detaljplan och den nya bebyggelsen. Detta ska vägas mot intresset av att tillföra nya tillgängliga och långsiktigt godtagbara bostäder i det centrala Vadstena och att behålla parken helt opåverkad, med hänvisning till miljövärden och historiska värden. Planförslaget har upprättats av kommunen med förutsättningen att finna en avvägning mellan dessa motstående intressen. Inga miljökvalitetsnormer överskrids genom den nya detaljplanen. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Vattenledningar sträcker sig i Slottsgatan och Södra vägen. Omläggningar av vatten- och avloppsledningar har genomförts under hösten 2013 med ny gatubeläggning.. Huvudledning för avlopp sträcker sig mellan Asylen, glashyttan och Slottsgatan. Ledningen har utgör ledningsreservat (u-område) i detaljplanen, vilket bör säkras genom ledningsrätt eller servitut. Inom detaljplaneområdet bedöms det även finnas vissa interna ledningar, vars faktiska sträckningar inte är kända. Detta måste beaktas vid markarbeten inom detaljplaneområdet. Inom detaljplaneområdet finns anordningar för brandförsvaret, brandpost, spolpost och ventil, som kan komma att påverkas av ny bebyggelse. Fortsatt fördjupad projektering får avgöra om nya poster och ventiler behöver flyttas till annan plats inom detaljplaneområdet. Dagvatten Kommunal dagvattenledning sträcker sig i Slottsgatan och Södra vägen. Ledningen i Slottsgatan bedöms inte kunna ta emot allt dagvatten från detaljplaneområdet. Utförd översiktlig geoteknisk undersökning rekommenderar lokalt omhändertagande av dagvatten, alternativt kan stenkistor krävas för att fördröja infiltration (WSP 2012-12-14, reviderad 2013-05-22). Fördröjning av dagvattenbehöver bör utredas inför eventuell avledning till det kommunala dagvattennätet. Fjärrvärme Ledningar för fjärrvärme finns i Södra vägen. En befintlig servisledning till Asylen sträcker sig från väster och in mot glashyttan. Kapacitet finns så att nya bostäder kan ansluta till denna ledning. Nuvarande servis till Asylen behöver flyttas med anledning av den nya bebyggelsen. 31 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 El Elledningar sträcker sig i Södra vägen, samt inom detaljplaneområdets västra del, öster om det befintliga garaget. Enligt uppgifter från ledningsägaren (Vattenfall Eldistribution AB) är ledningen inom detaljplaneområdet inte av den dignitet eller betydelse att ledningsreservat behöver föreskrivas. En av elledningarna korsar mark som enligt planförslaget kan bebyggas och måste flyttas om byggnader uppförs. Denna ledning kan därför inte säkras i detaljplanen. Exploatören har ansvaret för frågan. Tele/opto Ledningar för opto ligger tillsammans med framdragen fjärrvärme, se ovan. Kapacitet finns så att nya bostäder kan anslutas till denna ledning. TeliaSonera Skanova AB har teleledningar som sträcker sig längs detaljplaneområdets östra gräns. Ledningen bör flyttas till Slottsgatan men tills vidare föreskrivs ledningsreservat. Särskild försiktighet erfordras vid grävningsarbeten med hänsyn till befintliga träd. Avfall Avfallshanteringen inom detaljplaneområdet är avsett att hanteras genom nedgrävda underjordsbehållare, med storlek 1,5 – 3 kbm. Dessa behållare tillåts placeras på prickmarkerad mark och är cirka 1 meter höga ovan mark. GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs enligt normalt planförfarande. Planarbetet bedrivs enligt följande tidplan: Samrådshandlingmaj 2013 Beslut om samråd 2013-06-11 § 62 Samrådsskede 12 juni - 31 augusti 2013 Samråd MKB 14 oktober - 4 november 2013 Beslut om utställning för granskning 2014-10-07 § 99 Granskning 20 januari - 9 februari 2015 Godkännandeapril 2015 Antagandejuni 2015 Laga kraft tidigast juli 2015 Genomförandetid Genomförandetiden föreslås bli 5 år från den dagen planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden får inte detaljplanen ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång forsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Utformningen av detaljplanen är beroende av nu aktuellt bosotadsprojekt. Ansvarsfördelning Fastighetersägaren, Vadstena Fastighets AB ansvarar för planens genomförande och utbyggnad, skötsel och underhåll inom kvartersmark. Det innebär även utbyggnad, skötsel och underhåll av allmänt tillgänglig gång- och cykelväg (markerad med x på plankartan). Vadstena kommun ansvarar för utbyggnad, skötsel och underhåll av offentlig platsmark, lokalgata. 32 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK Vattenenheten i Motala kommun är huvudman för det allmänna vatten- och avloppsnätet samt dagvattennätet. Vattenfall eldistribution AB är huvudman för elnätet. Rindi Energi AB är huvudman för fjärrvärmenätet. Vökby Bredband AB är huvudman för Vadstenas lokala bredbandsnät. Telia Sonera Skanova är huvudman för telenätet. Huvudmannaskap Vadstena kommun är huvudman för allmän plats. Avtal Avtal har träffats mellan Vadstena kommuns bygg- och miljönämnd och Vadstena Fastighets AB beträffande upprättande av detaljplan och kostnaden för planarbetet. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. Den nya detaljplanen förutsätter att den berörda delen av Asylens park även i fortsättningen skall ingå i fastigheten Asylen 10. Fastigheten avses inte utvidgas med den berörda delen av Vadstena 3:2. En fastighetsbestämning har genomförts beträffande gränsen för Asylen 10 mot Södra vägen och den kommunala vägfastigheten Vadstena 3:2. Nuvarande gränser för berörda fastigheter avses ligga kvar i övrigt. Servitut och ledningsrätt Inom detaljplaneområdet finns servitut, ledningsrätt för teleledningar i detaljplaneområdets östra gräns till förmån för Telia AB (TeliaSonera Skanova AB). Huvudledning för avlopp sträcker sig mellan Asylen, glashyttan och Slottsgatan. Ledningen bör säkras genom ledningsrätt eller servitut. Två gång- och cykelvägar inom kvartersmark utgör markreservat med bestämmelsen x – marken skall vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. Planbestämmelser för markreservat ger ingen rätt att använda området för avsett ändamål. Det är huvudmannen för anläggningen (i detta fall Vadstena kommun) som måste ta initiativ till säkerställande av markreservatet. Detta görs antingen genom ett avtal med markägaren eller genom ansökan om förrättning hos lantmäterimyndigheten. Genom en lantmäteriförrättning kan servitut beslutas. För de flesta markreservat gäller inlösenskyldighet. Det är den som ska vara huvudman för anläggningen som är skyldig att, på fastighetsägarens begäran, förvärva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för ändamålet. Huvudmannen får bestämma vilken rätt som förvärvet ska avse. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Vadstena kommun upprättar detaljplanen och fastighetsägaren till Asylen 10 bekostar detaljplanearbetet. 33 ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05 UTREDNINGAR Natur och park - Trädinventering, 2004-09-02, Klaus Stritzke och Ann Fagerström Tronde, Sven Hermelin AB Trädgårds och Landskapsarkitekter LAR, på uppdrag av VFAB. - Trädvårdsprogram och Successionsplan Asylen 10, 2010-12-07, Landskapsingenjör Bo Sten- ström, Träd & Landskap i Norrköping AB på uppdrag av VFAB. - Asylenparken 2013, Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen, Calluna 2013-10-01, på uppdrag av VFAB - Övergripande inventering, muntlig biologisk bedömning, 2013-05-29, Nicklas Jansson från läns- styrelsen, Bo Stenström från Träd och Landskap på uppdrag av VFAB. - Observationer av fladdermöss i Asylens park med närområde, e-postmeddelnade från Evald Markheden, länsstyrelsen, augusti 2013 - PM Översiktlig geoteknisk undersökning och markundersökningsrapport, 2012-12-14 med revidering 2013-05-22, WSP på uppdrag av VFAB. - Besiktning av provgropar i Asylens park, 2013-05-22, WSP på uppdrag av VFAB. - VAS Vitreum, Gasolanläggning lossningsplats, enkel riskbedömning, Preem Gas, 2013-05-16. Fornlämningar - Rapport från arkeologisk förundersökning, Östergötlands länsmuseum, rapport 2014:11 - Slutundersökning arkeologi, genomförs inför byggnation Trafik och trafikbuller - Trafikutredning, WSP på uppdrag av Vadstena kommun, pågående och beräknas vara klart under sommaren 2013. - Bullerberäkning, WSP 2013 uppdrag 10182818.01 , rev B, daterad 2014-02-25, på uppdrag av Vadstena kommun - Bullerberäkning, ÅF InfraStructure 2014 , 596667 RAPPORT A, daterad 2014-08-13, på upp drag av Vadstena kommun Övrigt - Fastighetsbestämning, utsättning utförd av Lantmäteriet, hösten 2013, på uppdrag av VFAB, Synen utfördes 2013-06-24 av undertecknad, - Utlåtande över syn över syn av skorsten till f.d. panncentral vid kv Asylen, Vadstena WSP Sverige AB, Byggprojektering, Linköping, 2013-06-24, genom Carl-Otto Lindebäck på uppdrag av VFAB - Dispositionsplan för planerad etablering av byggarbetsplats med beskrivning, Bo Stenström, Träd & Landskap i Norrköping, 2014-10-01, på uppdrag av VFAB. - Underlag till ny bebyggelse: ritningar, modell, modellbilder: Vadstena Fastighets AB i samarbete med Bernhard Arkitekter, Linköping genom arkitekt SAR/MSA Fredrik Bern-hard Kommande och pågående utredningar - Vision och gestaltningsidé för utveckling av parken, VFAB 34 DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Elin Midelf, Lantmäteriet Andreas Bengtsson, Vattenenheten Motala kommun Daniel Wahlström, Vattenenheten Motala kommun Kristoffer Roden, Räddningstjänsten Håkan Moström, Samhällsbyggnadskontoret, Vadstena kommun Ida Johansson, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Vadstena Patrik Edvinsson, Plan- och bygglovsenheten, Vadstena kommun Rigmor Myrén, Plan- och bygglovsenheten, Vadstena kommun Frida Sjöblom, plankonsult Ramböll samhällsbyggnad, Linköping Ansvarig handläggare och projektledare på plan- och bygglovsenheten på Vadstena kommun har varit stadsarkitekt Tomas Nyström (t.o.m. beslut om granskning, från 2013-11-01 som kommunens konsult) och stadsarkitekt Helene Eriksson (från 2014-03-01). 35
© Copyright 2024