Släkt- och bygdehistoria från Vedåsa av Elsa Nilsson
Albertina med Elsa 3 år i famnen
Barndomstiden
Jag föddes i Brännhult, Stenbrohults församling i januari 1918 och i maj samma
år flyttade hela familjen till Vedåsa. Min
far Per Wilhelm Aronsson var född på
Liljenäs under Marsholm. Min mor hette
Albertina Svensson och kom från Bottenvik under Byvärma. Hon arbetade i ugdomen i Byvär-ma och senare i Hälsingborg
och Malmö bl.a. hos Carin Cronas bror
Sandström.
Per och Albertina gifte sig 1911. Vi var
fyra syskon, Anna-Greta (1913), Arvid
(1915), jag själv (1918) och min yngsta
syster Inga (1922). Min far dog 1969 och
mor Albertina dog på Ljungberga ålderdomshem 1981.
Mina föräldrar Per och Albertina Aronsson, samt mina syskon, från
vänster Arvid, Inga, jag själv och Anna-Greta.
Bilden tagen
Vår första bostad i Vedåsa var på Rosenlund, ett litet hus på två rum och ett litet
kök. Ett nytt hus byggdes 1934, av John
Lilja på Korsbacken och Otto Nilsson,
Romanäs.
I Vedåsa var det nära till mina farföräldrar
på Liljenäs. Aron och Ida bodde först hos
hennes föräldrar, Anders Wilhelmsson och
Gustafva Otillia Johansdotter på Nyatorp
Romarhyltan, där deras två första barn
föddes, men de dog som spädbarn, liksom
ytterligare tre. Av elva barn var det bara
sex, som nådde vuxen ålder och bland
dessa var min farfar Aron äldst.
Som barn fick man tidigt hjälpa till i hemmet. Vid sju års ålder började jag skolan
i Tjurkö och gick sex dagar i veckan, det
blev cirka åtta kilometer dagligen. En
lördag i månaden var vi fria för skurlov,
vilket betydde att städerskan hade möjlighet att göra en grundligare rengöring av
lokalerna. Höstterminen varade från den
1 augusti och till dagarna före julhelgen.
Vårterminen startade i mitten av februari
och slutade strax före midsommar. Under
vinterlovet var det fortsättningsskola för
de elever som slutat
skolan. Det jag tyckte
var roligast i skolan
var räkning, slöjd och
gymnastik.
fyra barn i Älmhult, och senare hos en
guldsmed, både i hemmet och i butiken.
Från 1936 var jag ”husa” i en advokatfamilj
i Göteborg, vilket betydde alltjänstgöring.
Först skulle barnen sändas till skolan, sedan fick jag snabba mig hem och servera
herrskapet frukost. Vid middagen måste
jag servera i svart klänning. Barnen som
var betydligt yngre än jag själv, måste
tilltalas med förnamn, medan de fick dua
mig naturligtvis. Mannen som drev en
advokatbyrå fick många besök av s.k.
högreståndsper-soner. Dessa fick jag ta
emot nigande, be dem sitta ner och vänta
medan jag anmälde deras ankomst för
advokaten.
Även mina syskon Arvid och Anna-Greta
kom till Göteborg och stannade kvar där,
Anna-Greta arbetade t.ex. hos Erna Sollenberg och Arvid arbetade under kriget
på Amerikabåtarna, han dog 1991.
Sömmerskeplats
Efter hemkomsten gick jag i lära en tid
Arbetslivet
Mina farföräldrar Aron Pettersson och Ida
Andersdotter på Liljenäs Marsholm. Bakom
farmor står hennes syster Emma, hemkommen
från Amerika, samt min bror Arvid. Bilden tagen ett
halft år före farmors död i november 1928.
4
Vid 14 års ålder var
det dags att tjäna sitt
uppehälle och min
första plats hade jag
som piga hos Lydia
Sollenberg på Älvanäs, där jag stannade
nästan två år. Där- Per och Albertinas hus byggdes 1934 av John Lilja och Otto Nilsson. Det
efter arbetade jag hos en
lärarfamilj
med och brann ner 1988, men byggdes senare upp
antändes
av åskväder
Familjen
Axel Nilsson, min make föddes på
Sundratorp under Rönnäs. Han var
yngst av sex syskon, föräldrarna var
Johannes Nilsson och Kristina Salomonsdotter. Axels syskon var Oskar,
Ida, Erik, Anny och Gerda, de flesta
stannade kvar i Agunnaryd.
Elsa Nilsson bor nu på Västanå i
På vintern 1938-39 följde jag med makarna
Madsen till Danmark och gick en tillskärarkurs, samt hjälpte dem lite i hushållet
på fritiden.
När jag kom hem började jag ta emot
beställningar och sydde kläder, ibland var
jag boende i hemmen i flera dagar medan
jag sydde åt familjerna.
När Axel och jag gift oss 1942,
bodde vi på Marins. Axel hade köpt
en tomt av Karl-Oskar Petersson i
Myrarås och hans hustru Greta, min
kusin. Axel byggde själv huset som
vi kallade Lidhem och här bodde
vi till 1951. Axel arbetade bland annat vid
sågen hos Bröderna Danielsson. På fritiden
spelade han ofta dragspel på fester och logdanser. På Lidhem föddes våra fem pojkar
Rolf, Yngve, Kjell, Torsten och Rune. När
de var små behövdes jag i hemmet, men
1966 utbildade jag mig till hemsamarit,
varefter jag delvis arbetade med detta.
Hem till Vedåsa igen
Gården i Vedåsa köpte vi 1951 av
syskonen Nils och Sofia Nilsson.
Nils hade hönseri och det lilla huset
som syns i bakgrunden till vänster
använde han för kläckning.
Vi flyttade först in i det gamla
huset, sedan byggde vi nytt 1953.
Det gamla huset i Vedåsa som vi flyttade in i 1951.
Nils och Sofias föräldrar som ägt det tidigare,
var Kristina Johannesdotter och Anders Johan
Vårt första hem Lidhem vid Marins, som Axel byggde.
Det är senare om- och tillbyggt.
Samtidigt som det äldre huset revs, blev
också Aron Peterssons hus längre söder
ut rivet. Virket till båda husen hämtades
av en uppköpare, men fönstren behöll vi
och satte in i kycklinghuset, som senare
byggdes om till sommarbostad. Vårt hus
ägs nu av familjen Hyleborg från Malmö,
medan gården ägs av vår son Torsten och
hans hustru Eva.
Barndomshemmet i Vedåsa har för mig betytt mycket även sedan vi lämnade platsen
1986 och bosatte oss i Bråna, där vi hyrde
övervåningen i lärarbostaden. När Sven
Gustavssons hus blev till salu köpte vi den
fastigheten. Axel gick bort 1990 och i år har
jag flyttat till Västanå i Ryssby. Min sonson
Erik har övertagit vår bostad, i Bråna vilket
jag är mycket glad över.
Elsa Nilsson
Ett husförhör
Jag minns ett husförhör 1931, hos Amelie
och Erik Johansson i
Grythult, när jag gick
och läste för prästen.
Då skulle alla konfirmanderna gå med på
husförhören och vi
blev grundligt förhörda. Husförhöret
på bilden är dock från
1966 i Hulegården.
Från vänster; Elsa Nilsson, värdinnan Hildur Gustafsson, Rut Jonasson,
Vera Johansson, Karin Salomonsson samt Berta Olsson. Kyrkoherde
Gunnar Förander med ryggen mot kameran.
”Åka-Karin”
Lärdomarna från arbetet som husa sitter i och
här serverar Elsa fru Karin Madsen på festmåltid
vid deras Guldbröllop 1973
En person som jag minns särskilt väl i Vedåsa var Åka-Karin, som bodde och arbetade på Sorgenfri. Hennes namn var Carolina Isaksdotter och hon var född 1855 på
Sjötorpet under Rönnäs. Hon hade varit piga på flera ställen, bl.a. i Elmtåsa Norregård och i Getaboda innan hon anställdes som hushållerska hos Åke Heurlin.
Namnet Åka-Karin fick hon nog från arbetsgivarens namn. Hon kunde inte läsa och
när hon fick post, brev och kort så brukade jag gå till henne och läsa dem, säger
Elsa. Carolina Isaksdotter dog 1931, hos en syster i Lammakulla.
5