Ansökan om bearbetning av energitorv på

BESLUT
Länsstyrelsen
Jämtlands län
Datum
2015-05-11
1(16)
Dnr (anges vid skriftväxling)
543-3941-13
Jämtkraft AB
Box 394
831 25 Östersund
Angående ansökan om bearbetning av energitorv på Branaflon i Östersunds kommun
BESLUT
Länsstyrelsen i Jämtlands län avslår Jämtkraft AB:s (org.nr.
556001-6064) ansökan om särskilt tillstånd enligt lagen (1985:620)
om vissa torvfyndigheter för bearbetning av energitorv på Branaflon i Östersunds kommun.
Miljökonsekvensbeskrivning
Länsstyrelsen finner att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller
kraven enligt 6 kap. 9 § miljöbalken (1998:808).
Hur man överklagar
Detta beslut kan överklagas till Regeringen, se bilaga.
REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
Bakgrund
Jämtkraft AB använder torv i den bränslemix som används för att
producera värme och el i kraftvärmeverket i Lugnvik. Bolaget producerar torv för eget bruk men inhandlar också torv från andra producenter för att tillgodose sitt råvarubehov. Torven på Jämtkraft
AB:s pågående torvtäkter håller på att ta slut. Syftet med att ansöka
om bearbetningskoncession för brytning av energitorv på Branaflon
är således att tillgodose det egna behovet av energitorv för att
slippa bli beroende av externa leverantörer.
Lokalisering
Branaflon ligger ca 20 kilometer öster om Östersund. Närmsta bebyggelse ligger vid Erik-Jonsabodarna samt i Brana och Svanamyren.
Samråd
Ett inledande samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen, Östersunds
kommun och konsultföretaget Enbio AB den 4 april 2012. Eftersom det då framkom att en torvtäkt på Branaflon skulle komma
att innebära betydande miljöpåverkan bjöds särskilt berörda, övriga
Postadress
831 86 ÖSTERSUND
Besöksadress
Residensgränd 7
Telefon
010-225 30 00
Telefax
010-225 30 10
E-post
[email protected]
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
2
2015-05-11
543-3941-13
statliga myndigheter, allmänhet och de organisationer som kunde
antas vara berörda in till samråd. De inbjöds att delta på ett samrådsmöte eller på annat sätt samråda fram till den 13 juli 2012. Alla
fastighetsägare inom en radie av 500 meter från koncessionsytan
bedömdes vara särskilt berörda. Den 14 maj 2012 hölls ett samrådsmöte i Mo bygdegård i Lit där 19 personer deltog. Enskilda
samråd har hållits med Jovnevaerie sameby, Raedtievaerie sameby
och Jijnjevaerie sameby. Samrådsredogörelse kom in till Länsstyrelsen den 6 september 2012 och den 8 januari 2013 fattade Länsstyrelsen beslut om att den planerade verksamheten kunde antas
medföra en betydande miljöpåverkan.
Ansökan
Jämtkraft AB ansöker om bearbetningskoncession för täkt av energitorv på Branaflon under 25 års tid. Koncessionsområdet omfattar
fastigheterna Mo 2:15, 1:6, 4:23, Smedsta 2:3, Lits-Bye 1:40, LitsBöle 1:12, 4:1, 1:21 samt Svanamyren 1:18. Ansökan avser produktion av frästorv på en produktionsyta omfattande 109 hektar.
Enligt utförda undersökningar och analyser är Branaflon väl lämpad för torvbruk avseende torvmäktighet, torvkvalitet och brukbarhet ur ett produktionsmässigt perspektiv.
Ansökan innehåller en rad förslag till villkor angående bl.a. vattenprovtagningar, kontrollprogram och efterbehandling.
Miljökonsekvensbeskrivning
Bolaget skriver i sin miljökonsekvensbeskrivning bl.a. följande;
Nollalternativ och alternativa lokaliseringar
Nollalternativet innebär att Branaflon fortsätter att var en torvmark
som sedan tidigare är påverkad av dikning. En konsekvens av nollalternativet är därmed en successiv avgång av växthusgaser som
bidrar till den globala uppvärmningen.
Fem andra myrar har redovisats som alternativa lokaliseringar, men
beroende på bl.a. höga naturvärden, olämplig torvkvalitet och negativa fastighetsägare har dessa alternativ förkastats.
Planförhållanden
Branaflon omfattas inte av någon detaljplan eller områdesbestämmelse enligt Plan- och bygglagen (2010:900).
Buller
En bullerberäkning som innefattar arbetsmomenten grävning, torvproduktion, stackning, utlastning och transport har utförts. Beräkningarna har utförts för de enskilda momenten samt för ett ”värsta
scenario” då samtliga arbetsmoment utförs samtidigt. Bullerpåverkan vid ”värsta scenario” är lägre än 40 dB(A) vid den närmaste
bostadsbebyggelsen. Verksamheten klarar enligt beräkningarna gällande riktvärden vid samtliga driftsituationer under alla tider på
dygnet.
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
2015-05-11
3
543-3941-13
Beräkningarna för vägtrafik visar att den ekvivalenta ljudnivån är
lägre än gällande riktvärden om transporter inte sker nattetid. Bolaget kommer därför att anpassa tiderna för transporter så att de utförs kl. 07:00-22:00 istället för kl. 06:00-22:00.
Beräkningar har även gjorts för maximal ljudnivå. Resultatet visar
att det finns risk för att den maximala ljudnivån kan överskridas vid
två fastigheter väster om Brana beroende på eventuella uteplatsers
placering och fasadisolering. Antalet gånger den maximala ljudnivån riskerar att överskridas är dock färre än vad Trafikverkets råd
anger.
Kulturmiljö
Bolaget har låtit utföra en kulturhistorisk landskapsanalys som visar att det inte finns några kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar inom koncessionsområdet och därmed inga
lämningar som berörs av kulturmiljölagen. I området runt Branaflon finns lämningar i form av bl.a. fångstgropar, fäbodar och kolmilor. Dessa lämningar kan skyddas från direkt påverkan.
Friluftsliv
Branaflon används för jakt och hjortronplockning.
Rennäring
Branaflon ligger inom riksintresseområde för rennäring. Den sameby som i dagsläget bedriver renskötsel i området är Jovnevaerie
sameby, men Sametingets kartor visar att även Raedtievaerie sameby och Jijnjevaerie sameby har s.k. årstidsland i området. Branaflon används främst för bete och en torvtäktsverksamhet skulle innebära att betet försvinner. Detta skulle främst försvåra renskötseln
för den vinterbetesgrupp från Jovnevaerie sameby som har renar i
området. Jämtkraft AB bedömer att det inte finns några skyddsåtgärder att vidta för att mildra förlusten av betesmark. Bolaget har
exempelvis inte möjlighet att erbjuda annan betesmark som kompensation. Jovnevaerie sameby ser inte utfodring som något alternativ till naturligt bete. Om en torvtäkt ändå kommer till stånd och
det på grund av denna blir nödvändigt att utfodra renarna vill samebyn kompenseras för detta. Det finns heller inga åtgärder som
kan vidtas för att underlätta flytt förbi Branaflon. Torvtäkt på
Branaflon kan tillsammans med andra faktorer bidra till brist på
bete vilket i sin tur kan leda till minskad renskötsel och därmed ha
påverkan på den samiska kulturen. Jämtkraft AB kan inte vidta
några skyddsåtgärder för att skydda samebyn mot andra etableringar, exempelvis vindkraftsetableringar, som sedan tidigare bidragit
till samernas situation. Minskade betesarealer för en av samebyns
vinterbetesgrupper kan leda till spridning och sammanblandning av
renar vilket innebär merarbete för renskötarna. Om den minskade
betestillgången leder till att vinterbetesgruppen i området väljer att
flytta renarna med lastbil skulle detta innebära merarbete, ändrade
arbetsrutiner och merkostnader. Jovnevaerie sameby har under hela
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
4
2015-05-11
543-3941-13
processen motsatt sig torvtäkt på Branaflon och samebyns inställning är att eventuell torvbrytning inte går att kompensera.
Naturvärden
Branaflon tilldelades naturvärdesklass 3 i den nationella våtmarksinventeringen (VMI), vilket innebär att den bedömdes ha vissa naturvärden. Myren är sedan tidigare delvis påverkad av dikning och
torvbruk.
Enligt utförda naturvärdesinventeringar uppvisar Branaflons öppna
ytor ingen uppseendeväckande artrikedom. Myren är påverkad av
tidigare dikning och har en ganska homogen flora. Området är trivialt ur ett jämtländskt perspektiv då det i länet finns många myrar
med fler arter. Däremot har skogen inom det planerade koncessionsområdet värdefulla miljöer med död ved och orkidéarterna
tvåblad, grönkulla, spindelblomster, Jungfru Marie nycklar, knärot,
korallrot, nattviol och ängsnycklar. Alla orkidéer är fridlysta. I
skogspartierna hittades även den fridlysta revlummern. Inga rödlistade arter av kärlväxter eller mossor hittades. Inga fridlysta mossor
hittades. På myrens norra del finns ställen med stora bestånd av
hjortron. Inom inventeringsområdet hittades ett flertal arter som
finns med på Skogsstyrelsens lista över signalarter. Med signalarter
menas en typ av indikatorarter som är användbara för att lokalisera
och urskilja skogar med höga naturvärden. De signalarter som hittades var bollvitmossa, norrlandslav, garnlav, fjällskråp, Jungfru
Marie nycklar, gräsull, grönkulla, knärot, kärrfibbla, korallrot,
ormbär, spindelblomster, tvåblad och ögonpyrola. De skyddsåtgärder som kan vara aktuella är att hänsyn tas till myrens omgivningar
så att större delen av skogen och de miljöer som finns där bevaras.
Vid den häckfågelinventering som utfördes sommaren 2014 påträffades 26 fågelarter som visade tecken på möjlig häckning i eller i
anslutning till området. Två av dessa arter, ljungpipare och trana,
är markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Ljungpipare fanns relativt talrikt på myrens öppna ytor i nordväst där 2-3
par visade tecken på häckning. Tranan som observerades landade
endast en kort stund och drog sedan vidare söderut. Möjligen häckar den utanför området. Vid torvbrytning skulle de våtmarksanknutna arterna ljungpipare, skogssnäppa, gluttsnäppa och gulärla
missgynnas starkt eftersom deras livsmiljöer helt skulle försvinna.
För våtmarksfåglarna bedöms det inte finnas några meningsfulla
skyddsåtgärder att vidta vid torvbrytning. Störningen på skogslevande fåglar kan minskas genom att förlägga anläggningsarbete
och avverkningar utanför häckningstid, förslagsvis från september
till mars.
Vatten
Under sommaren 2014 utfördes vattenkemiprovtagningar, elfisken
och bottenfaunaundersökningar i fyra diken/bäckar som avvattnar
Branaflon. En av dessa utgjorde referenspunkt. Vattenkemiprovtagningarna visade på höga till mycket höga pH-värden,
mycket hög alkalinitet samt måttliga till mycket höga färgtal. De
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
5
2015-05-11
543-3941-13
höga pH-värdena och den höga alkaliniteten förklaras med den
stora förekomsten av kalk i jordtäcke och berggrund. De höga färgtalen beror i första hand på dikning, rätningar, skogsbruk och tidigare täktverksamhet.
Bottenfaunaundersökningen visade att alla fyra sträckor har hög eller god ekologisk kvalitetskvot samt att vattendragen hyser djur
med hög känslighet för förändringar i vattendragens kemi. Som exempel kan nämnas dagsländearterna Ephemera danica (åsandslända) och Metretopus alter. Inga rödlistade arter påträffades.
Utförda elfisken visar att alla fyra elfiskelokaler har låga naturvärden ur fisksynpunkt och att deras betydelse som reproduktions- och
uppväxtområden för fisk är helt obetydlig. Att inga fiskar infångades vid de utförda elfiskena är förväntat med tanke på vattendragens storlek, påverkan från tillrinningsområdet samt bottensubstrat.
Vid högre vattenföring skulle eventuellt någon äldre födosökande
öring kunna påträffas. Några yngel av öring kommer med all säkerhet, oavsett vattenföring, inte att påträffas i dessa bäckar.
De skyddsåtgärder som planeras är att torvtäkten anläggs med
slamgropar, vändtegrör, flödesbegränsare samt lämpligt dimensionerade sedimenteringsdammar med efterföljande översilningsytor.
Grundvattenavsänkning
Enligt utförda beräkningar kring grundvattenavsänkning blir torvbrytningens påverkan på grundvattnet i täktens närområde mycket
lokal. Med förväntad vattengenomsläpplighet av 10-8 m/s kommer
grundvattnet i jordlagren inte att påverkas längre bort från täktområdet än ca 5-10 meter.
ÄRENDETS HANDLÄGGNING
Ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inkom till
Länsstyrelsen den 8 maj 2013. Den 18 december 2013 begärde
Länsstyrelsen kompletteringar, bl.a. begärdes en ny naturvärdesinventering, en bullerberäkning samt elfisken och bottenfaunaundersökningar. Kompletteringar inkom den 1 september 2014.
Ansökan kungjordes den 4 december 2014 i Post- och Inrikes Tidningar, Länstidningen och Östersunds Posten. Ansökan har remitterats till Miljö- och samhällsnämnden i Östersunds kommun, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Bergsstaten, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten, Försvarsmakten, Jovnevaerie sameby, Raedtievaerie sameby, Jinjevaerie sameby samt berörda markägare.
Yttranden
SGU anser att Branaflon kan vara lämplig för utvinning av energitorv. Torven i Branaflon har en kvalitet som gör den lämplig som
energitorv. Branaflon är delvis hydrologiskt påverkad av några di-
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
6
2015-05-11
543-3941-13
ken som korsar myren. Dessa diken har dock sannolikt endast en
lokal påverkan och stora delar av myren är i det närmaste hydrologiskt opåverkad. SGU anser att nya torvtäkter ska lokaliseras till
torvmarker eller delar av torvmarker som är väsentligt påverkade
av dikning eller av tidigare täktverksamhet. Sådana torvmarker
fungerar ofta som källor för koldioxid till atmosfären samt har
dessutom ofta låga naturvärden. Opåverkade torvmarker utgör däremot ofta en långsiktig sänka för kol från atmosfären. SGU har studerat flygbilder och lantmäteriets höjdmodell för att fastställa i vilken utsträckning Branaflon är påverkad av diken. Underlagen indikerar att endast områdena närmast dikena är hydrologiskt påverkade. Mellan dikena finns relativt stora områden där myren med
största sannolikhet är hydrologiskt opåverkad. Av höjdmodellen
framgår att torven sjunkit ihop närmast dikena som en följd av att
grundvattenytan sänkts av. En bit från dikena är dock grundvattenytans läge och därmed torvens överyta opåverkad. Av flygfoton
framgår att det förekommer träd i direkt anslutning till dikena men
en bit från dessa saknas träd vilket indikerar att vegetationen där är
opåverkad. SGU bedömer att det i den aktuella regionen är relativt
svårt att hitta torvmarker som är kraftigt påverkade av diken eller
tidigare täktverksamhet. Trots att Branaflon endast delvis är påverkad anser SGU därför att denna torvmark kan vara lämplig för utvinning av torv.
Miljö- och samhällsnämnden i Östersunds kommun föreslår att ansökan avslås med hänvisning till bl.a. damning, rennäringen och
sumpskogsområdet på Branaflon. Enligt Jämtkraft AB:s ägardirektiv ska bolaget vara en föregångare på marknanden i att introducera
ny teknik som stimulerar låg energiförbrukning och öka produktionen av förnybar energi. Östersunds kommun har också ett mål
om att vara fossilbränslefritt år 2030. Att minska beroendet av torv
är då ett sätt att uppnå ägardirektivet och Östersunds kommuns miljömål.
Jovneaverie sameby skriver i sitt yttrande att Branaflon ligger
centralt inom samebyns vinterbetesmarker. Enligt kartor fastställda
av Lantbruksnämnden i Jämtlands län år 1991 ligger flon inte inom
några andra samebyars vinterbetesmark. Branaflon ligger mellan
riksväg 87 och 365 och utgör att sammanhängande område utan
störningar och med få gårdsbildningar. Flon utgör ett gott betesområde och är ett s.k. trivselområde där renarna stannar för att vila och
återhämta sig. Branaflons betydelse i samband med flyttning är särskilt viktig eftersom samebyns flyttled över riksväg 87 innebär en
svår passage. Under vinterperioden är samebyns renar uppdelade i
olika vinterbetesgrupper. En av samebyns vinterbetesgrupper befinner sig under längre del av vintern i det aktuella området söder
om Indalsälven. Det är utifrån alla dessa aspekter som Branaflon är
klassat som ett område av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap.
5 § miljöbalken. Syftet med bestämmelsen är att bevara särskilt
viktiga områden för rennäringens framtida överlevnad i Sverige. I
prop. 1985/6:3 ges exempel på vad som kan känneteckna sådana
områden. De exempel lagstiftaren nämner i sammanhanget sam-
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
7
2015-05-11
543-3941-13
manfaller exakt med de särskilda kvaliteter som Branaflon har för
renskötseln i Jovnevaerie sameby. Samebyn menar att torvtäkt på
Branaflon innebär att området inte kan nyttjas för renskötsel i överskådlig tid. Bearbetningskoncession skulle vara en åtgärd som kan
påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Åtgärden står därmed i
strid med bestämmelserna i 3 kap. 5 § miljöbalken.Vidare anser
samebyn att koncession inte kan meddelas då beslutsunderlaget är
ofullständigt. Ett eventuellt beslut om tillstånd skulle därför även
vara i strid med bestämmelserna i 6 kap. miljöbaken.
Energimyndigheten skriver i sitt yttrande att myndigheten arbetar
för utvecklingen av ett hållbart energisystem. Torv kan lokalt och
regionalt vara en viktig bränsletillgång samtidigt som den ger förbränningstekniska fördelar i samverkan med biobränslen. Energimyndigheten anser att utvinningen av torvbränslen ska ske på ett
miljömässigt skonsamt sätt och med rimlig hänsyn till andra intressen som berörs. I de fall delar av området innehåller höga naturvärden eller är relativt opåverkade av dikning rekommenderar Energimyndigheten att extra hänsyn tas till dessa områden. Vidare anser
myndigheten att det är viktigt att man väljer former för torvutvinning som har så låg klimatpåverkan som möjligt, så som gäller för
redan dikade torvmarker. Givet att aspekterna ovan tillgodoses har
Energimyndigheten inget att erinra mot att bearbetningskoncessions beviljas.
Bergsstaten har i sitt yttrande konstaterat att det inte finns några
gällande rättigheter enligt minerallagen som berör det aktuella området.
Försvarsmakten har meddelat att de inte har något att erinra.
Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten har meddelat
att de avstår från att yttra sig.
Skogsstyrelsen har inte inkommit med något yttrande.
Inga markägare, närboende eller andra berörda har yttrat sig skriftligen.
Bolagets bemötande av yttranden
Jämtkraft AB har bemött Jovnevaerie samebys yttrande. Bolagets
mening har under hela processen varit att föra en dialog med berörda samebyar för att utforma den planerade verksamheten på
bästa möjliga sätt och med minsta möjliga påverkan på samebyarnas intressen. Bolaget anser att det bästa sättet att ta reda på vilka
effekterna blir för samebyn är att vara i direktkontakt med den berörda samebyn istället för att utreda saken på egen hand. Inför inlämningen av ansökningshandlingarna för Branaflon har Jämtkraft
AB varit i kontakt med Jovnevaerie sameby där man under möte
diskuterat igenom den planerade verksamhetens påverkan på samebyns intressen och eventuella skyddsåtgärder. Texterna som skrevs
till ansökningshandlingarna utifrån detta möte har Jovnevaerie haft
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
8
2015-05-11
543-3941-13
möjlighet att läsa igenom och korrigera innan handlingarna insändes till Länsstyrelsen.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Bearbetningskoncessioner prövas enligt lag (1985:620) om vissa
torvfyndigheter, nedan kallad torvlagen.
Enligt 7 § torvlagen får koncession meddelas endast om det från
allmän synpunkt är lämpligt att verksamheten kommer till stånd
och sökanden från sådan synpunkt är lämplig att bedriva verksamheten. Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Vid koncessionsprövning
ska bestämmelserna i 2–4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken
(1998:808) tillämpas. Vid prövning av bearbetningskoncession ska
man därutöver tillämpa bestämmelserna i 6 kap., 9 kap. 6 g och 6 h
§§ och 16 kap. 12 § första stycket 1 och 13 § miljöbalken, bestämmelserna i 1–3 kap. och 7 kap. 21–27 och 29 §§ lagen (1998:812)
med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt föreskrifter
som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Bearbetningskoncession får meddelas endast om det görs sannolikt att fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt. Lag (2013:759).
För en verksamhet ska enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
en sådan plats väljas att ändamålet uppnås med minsta intrång och
olägenhet för människors hälsa och miljön.
Enligt 3 kap. 1 § miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade
med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
Enligt 3 kap. 5 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som
har betydelse för rennäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande.
Enligt 3 kap. 9 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som
har betydelse för totalförsvaret så långt som möjligt skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.
I 5 kap. miljöbalken finns bl.a. bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar
sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms
kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Av 5 kap. 3 § miljöbalken framgår att myndigheter och kommuner ska ansvara för att
miljökvalitetsnormer följs. Tillstånd får inte meddelas för en verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. För
vatten följer av 4 kap. 2 § vattenförvaltningsförordningen
(2004:660) att miljökvalitetsnormer ska meddelas enligt vilka statusen för en vattenförekomst inte får försämras. Detta medför att
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
9
2015-05-11
543-3941-13
alla ytvattenförekomster, utom de som förklarats som konstgjorda
eller kraftigt modifierade, ska uppnå god ytvattenstatus.
En miljökonsekvensbeskrivning ska identifiera och i tillräcklig utsträckning beskriva de direkta och indirekta effekterna av den planerade verksamheten i de avseenden som framgår av 6 kap. 3 och 7
§§ miljöbalken. Beskrivningen ska även möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.
Enligt 9 kap. 6 g § miljöbalken får en täkt av torv inte komma till
stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.
LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING
Miljökonsekvensbeskrivning
Länsstyrelsen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig i förhållande till de krav som ställs i 6 kap. miljöbalken och
därmed kan ligga till grund för prövning. Samråd enligt 6 kap. 5 §
miljöbalken har genomförts på ett tillfredställande sätt.
Planförhållanden
Planer
Östersunds kommuns översiktsplan från 2014 ger ingen vägledning
vad gäller utvinning av energitorv. Området omfattas inte av någon
detaljplan.
Länsstyrelsen konstaterar att planerad bearbetningskoncession inte
strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser.
Riksintressen
Branaflon ligger inom riksintresseområde för totalförsvaret genom
samråds- och stoppområde för väderradar samt inom riksintresseområde för rennäringen.
Lokalisering
För en verksamhet ska enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
en sådan plats väljas att ändamålet uppnås med minsta intrång och
olägenhet för människors hälsa och miljön.
Rennäring
Området kring Branaflon anses så viktigt för renskötseln att det är
utpekat som riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Detta innebär att området så långt som möjligt ska skyddas
från åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Vid
torvbrytning i enlighet med inlämnad ansökan skulle myrens ytskikt fräsas upp och renarnas bete samt viloplatser skulle helt försvinna. Rennäringens bedrivande påverkas idag bland annat av vattenkraft, skogsbruk, vindkraft, rovdjur, turism, täkter, ledningsgator, vägar och annan fragmentering av landskapet. På grund av den
ökade exploateringen inom både sommarbetesland och vinterbetesland är Länsstyrelsens uppfattning att områden av riksintresse för
rennäringen idag har fått större betydelse och kommer att få ännu
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
10
2015-05-11
543-3941-13
större betydelse i framtiden. Länsstyrelsen bedömer att ett beviljande av bearbetningskoncession på Branaflon påtagligt skulle försvåra rennäringens bedrivande och att lokaliseringen därför inte är
lämplig.
Artskydd
Mark- och miljööverdomstolen har i flera domar funnit att artskyddsförordningen ska ses som en precisering av de allmänna
hänsynsreglerna vad gäller skydd av arter. Detta innebär att relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen ska tilllämpas vid prövning och att det i prövningen ska bedömas hur de
skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten. Om det
genom exempelvis skyddsåtgärder, försiktighetsmått eller föreskrivna villkor går att bedriva den planerade verksamheten utan att
den kommer i konflikt med fridlysningsbestämmelserna behövs
ingen dispens från artskyddsförordningen.
Det är enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845) förbjudet att
störa vilda fåglar och att skada eller förstöra fortplantningsområden
eller viloplatser. Gemensamt för åtgärder rörande djurens olika uppehållsplatser är att dessa inte får påverkas av mänskliga aktiviteter
på ett sådant sätt att platserna i fråga förlorar sin kontinuerliga ekologiska funktion. Med detta avses att ingreppet inte får vara så omfattande att området tappar de egenskaper som gör det betydelsefullt för arten ifråga. Platserna behöver skyddas även när de inte
används så att funktionen finns kvar när arten återvänder för att
lägga ägg eller föda ungar. Detta gäller sådana områden som används regelbundet, men inte nödvändigtvis varje år. Om fortplantningsområdena och viloplatsernas kontinuerliga ekologiska funktion kan skadas, försämras eller förstöras av en åtgärd, även om det
bara sker tillfälligt, krävs en dispens. Med vilda fåglar avses alla i
Sverige naturligt förekommande fågelarter. Även om alla fågelarter
omfattas bör arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ
trend prioriteras i skyddsarbetet.
Den prioriterade arten ljungpipare häckar på de öppna ytorna på
norra Branaflon. Ljungpipare har även noterats i det södra området
men där har endast hannar noterats utan förmodad häckning. I ansökan har angivits att det för ljungpipare inte bedöms finnas några
meningsfulla skyddsåtgärder att vidta. Länsstyrelsen anser att torvtäkt skulle förstöra ljungpiparens fortplantningsområde och viloplatser på Branaflon och att det därför krävs en dispens från artskyddsförordningen. För att få en dispens krävs särskilda skäl, utöver att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus inte försvåras
och att det inte finns någon annan lämplig lösning. De särskilda
skäl som kan beaktas i dispensprövningen är specificerade i 14 § 3
pkt artskyddsförordningen. Länsstyrelsen bedömer att torvtäkt inte
faller in under något av de särskilda skälen. Länsstyrelsen anser således att torvbrytning på Branaflons norra del inte är förenlig med
bestämmelserna i artskyddsförordningen och att lokaliseringen därför inte kan tillåtas.
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
2015-05-11
11
543-3941-13
I områdets södra delar växer orkidéer som omfattas av artskyddsförordningen. Av inventeringen att döma växer dessa i skogen som
avses sparas som skyddsområde. Om man kan se till att de hydrologiska förhållandena inom skyddsområdena inte påverkas skulle
det utifrån artskyddet kunna vara möjligt med torvbrytning i den
södra delen av Branaflon.
Buller
Enligt utförd bullerberäkning skulle den planerade verksamheten
klara Naturvårdsverkets riktvärden för ljudnivå från industri/verksamhet (Naturvårdsverkets rapport 6538) vid samtliga
driftsituationer under alla tider på dygnet. Utifrån beräknad bullersituation vid närliggande bostäder skulle således lokaliseringen
vara godtagbar.
Kulturmiljö
Enligt den utförda kulturhistoriska landskapsanalysen finns det inte
några kända fornlämningar inom det planerade koncessionsområdet
och därmed inga lämningar som berörs av kulturmiljölagen. Den
historiska torvtäkten på norra Branaflon är en s.k. övrig kulturhistorisk lämning. För sådana lämningar gäller att hänsyn ska tas vid
exploatering vilket innebär att man i möjligaste mån ska undvika
att förstöra dem. Branaflon är en känd flyttningsled för både älg
och ren. Utredningen konstaterar att det finns en förhöjd risk för att
härdar från rastplatser för jägare och renskötande samer kan förekomma på torrbackar inom flon. Skulle sådana påträffas är de fornlämningar som omfattas av kulturmiljölagen. Utifrån den förhöjda
risken att ej kända fornlämningar påträffas på myren samt att det
finns kända fornlämningar samt indikationer på fornlämningar i
myrens närhet är lokaliseringen tveksam utifrån ett kulturmiljöperspektiv.
Vatten
Länsstyrelsen anser att de diken och små bäckar som avvattnar
Branaflon inte har några skyddsvärden ur vattensynpunkt. Bolaget
har föreslagit en rad skyddsåtgärder för att förhindra påverkan på
recipienterna. Med föreslagna skyddsåtgärder skulle lokaliseringen
kunna vara godtagbar ur ett vattenperspektiv.
Miljökvalitetsnormer
Tillstånd får inte meddelas för en verksamhet som medverkar till
att en miljökvalitetsnorm överträds. Miljökvalitetsnormer som kan
beröras vid brytning av torv är miljökvalitetsnormerna för vatten,
utomhusluft, buller samt fisk- och musselvatten.
Branaflon avvattnas genom ett flertal diken och bäckar till vattenförekomsten Storflobäcken & Bullerbäcken (SE700946-145968)
som sedan rinner ut i vattenförekomsten Nästsjön (SE700821146186). Miljökvalitetsnormen för båda vattenförekomsterna är
God ekologisk status 2015 och God kemisk ytvattenstatus 2015.
Föreslagna skyddsåtgärder med bl.a. vändtegrör, sedimenterings-
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
12
2015-05-11
543-3941-13
dammar och översilningsytor är bra. Fortlöpande kontroll och underhåll av diken och anläggningar skulle kunna vara tillräckligt för
att möjligheten att uppnå eller bibehålla miljökvalitetsnormerna
inte försvåras. Länsstyrelsens bedömning är att lokaliseringen av en
torvtäkt på Branaflon skulle kunna vara lämplig ur ett vattenperspektiv.
Miljökvalitetsnormerna för buller, utomhusluft samt fisk- och musselvatten bedöms inte påverkas av den planerade verksamheten.
Miljökvalitetsmål
Sveriges riksdag har fastställt ett generationsmål samt 16 nationella
miljökvalitetsmål. Generationsmålet ska vara vägledande i det
svenska miljöarbetet och miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd
i miljön som ska uppnås. Miljökvalitetsmålen med preciseringar
ska ge en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska fungera som
vägledning för såväl länsstyrelser, andra myndigheter, kommuner,
näringslivets och andra aktörer. Torvbrytning på Branaflon skulle
framförallt beröra nedanstående fyra miljökvalitetsmål.
Myllrande våtmarker
Enligt Myllrande våtmarker ska våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet bibehållas och värdefulla
våtmarker bevaras för framtiden. Detta innebär bl.a. att brytning av
torv ska ske på lämpliga platser med hänsyn till natur- och kulturmiljö och den biologiska mångfalden.
Enligt Länsstyrelsens miljömålsuppföljning från år 2014 (Rapport
2014:29) är det på regional nivå inte möjligt att nå målet till år
2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden för måluppfyllelse
till år 2020 är att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Länsstyrelsen bedömer att brytning av torv på Branaflon står i strid
med miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker.
Ett rikt växt- och djurliv
Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för
nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Detta innebär bl.a. att torvbrytning inte får ske på platser där bevarandestatusen för naturligt förekommande naturtyper och arter riskerar
att missgynnas eller att statusen för hotade arter riskerar att försämras.
Enligt Länsstyrelsens miljömålsuppföljning är det på regional nivå
inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade styrmedel.
Trenden för måluppfyllelse till år 2020 är negativ liksom utvecklingen i miljön.
Länsstyrelsen bedömer att brytning av torv på Branaflon står i strid
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
2015-05-11
med miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.
13
543-3941-13
Levande sjöar och vattendrag
Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att sjöar
och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika
livsmiljöer ska bevaras. Detta innebär bl.a. att torvbrytning inte kan
ske på platser där torvbrytningen hotar naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets
ekologiska och vattenhushållande funktion. Även förutsättningar
för friluftsliv som t.ex. fiske ska värnas.
Enligt Länsstyrelsens miljömålsuppföljning är det på regional nivå
inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade styrmedel.
Trenden för måluppfyllelse till år 2020 är att det inte går att se en
tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Länsstyrelsen bedömer att med föreslagna skyddsåtgärder skulle
verksamheten kunna bedrivas utan att riskera negativ regional påverkan på miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag.
Begränsad klimatpåverkan
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten
av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention
för klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att
människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Upptag och
utsläpp till och från skogsbruk och torvbruk inkluderas för närvarande inte i de nationella målen för utsläpp av växthusgaser. Torvförbränning är en del av energisektorn och räknas som ett fossilt
bränsle enligt klimatkonventionen och i det Europeiska systemet
för handel med utsläppsrätter. I IPCC:s vägledning från 2006 klassas torv som en egen kategori. Enligt EU:s förordning om utsläppsrätter från 2012 anges att torv inte ska klassificeras som ett
biobränsle.
Enligt Länsstyrelsens miljömålsuppföljning är förutsättningarna för
att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan i huvudsak
beroende av internationella insatser. Bedömning av målet görs därför på nationell nivå. Trenden för måluppfyllelse är negativ.
Vilken roll torvmarker spelar i klimatfrågan beror på sambanden
mellan olika faktorer som till exempel våtmarkstyp, näringsinnehåll, trädtäckningsgrad och omfattning av dikespåverkan. Det
innebär att torvbruk på vissa dikade torvmarker skulle kunna
minska utsläppen av växthusgaser och därmed bidra till att uppnå
målet för begränsad klimatpåverkan. Torvbruk på orörda myrar leder däremot till ökade utsläpp av växthusgaser. Naturvårdsverket
bedömer att torvbrytning motverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
Eftersom Branaflon är relativt opåverkad av dikning så finns en
risk att torvbrytning kommer att leda till att myrområdet i ett
livscykelperspektiv blir en producent av växthusgaser. Torv-
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
14
2015-05-11
543-3941-13
brytning skulle således kunna försvåra möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
Hushållningsbestämmelserna
I 3 kap. 1 § miljöbalken finns en grundläggande bestämmelse till
stöd för de bedömningar som Länsstyrelsen ska göra. Enligt bestämmelsen ska mark- och vattenområden användas för det eller de
ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt de behov som finns. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Utgångspunkt för bedömningen ska vara miljöbalkens övergripande mål i 1 kap. 1 § första stycket om att främja en hållbar utveckling.
Så som redan redovisats anser Länsstyrelsen att torvbrytning inte
ska få bedrivas på Branaflon eftersom myren ligger inom riksintresseområde för rennäringen. Renskötsel utgör en långsiktig hushållning eftersom bete kan pågå utan störning på omgivningen.
Torvbrytning skulle på kort sikt kunna främja framställningen av el
och fjärrvärme, skapa arbetstillfällen och till viss del främja samhällsekonomin. Torvbrytning skulle å andra sidan leda till stor negativ påverkan på riksintresset för rennäring både på kort och på
lång sikt.
Länsstyrelsen konstaterar att Branaflon delvis är hydrologiskt påverkad av de diken som korsar myren. Dikena har dock sannolikt
endast en lokal påverkan och stora delar av myren är i det närmaste
hydrologiskt opåverkad. Den planerade brytningsarealen på Branaflon är 109 hektar. Den historiska torvtäkten omfattar ca 0,4 hektar
vilket utgör mindre än en halv procent av den totala ytan. Länsstyrelsen anser att nya torvtäkter ska lokaliseras till myrar som är
starkt påverkade av dikning eller av tidigare torvbrytning. Opåverkade torvmarker bidrar med viktiga ekosystemtjänster såsom lagring av kol, natur- och kulturupplevelser, habitat för arter m.m.
Länsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att brytning av energitorv i detta fall inte medför en från allmän synpunkt god hushållning med naturresurser.
Länsstyrelsens sammanfattande bedömning
Koncession får enligt 7 § torvlagen endast meddelas om det från
allmän synpunkt är lämpligt att verksamheten kommer till stånd.
Nyttan från energipolitisk synpunkt ska vägas mot de negativa effekter som verksamheten kan få på andra samhällsintressen såsom
naturvårdsintressen, den fysiska planeringen, försvarets intressen,
näringspolitiska intressen, arbetsmarknadspolitiska intressen, regionalpolitiska intressen och rennäringens intressen. I förarbetena
betonas att naturvårdsintressena måste vägas tungt vid prövningen
(prop. 1984/85:120). Naturvårdsverket har i sin prövningsvägledning för torvtäkter (Naturvårdsverkets rapport 6605) som publicerades i februari 2014 betonat att bedömningen om koncession är
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
15
2015-05-11
543-3941-13
lämplig från allmän synpunkt ska göras utifrån dagens energipolitik.
Samhällets syn på torvbrytning idag framgår bl.a. av propositionen
En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop.
2008/09:163). I den framhålls att torv är en inhemsk energikälla
med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Torvbrytning ska
dock ske med stor hänsyn till natur- och kulturvärden.
Eftersom Länsstyrelsen gör bedömningen att lokaliseringen är
olämplig bl.a. utifrån rennäringens intressen samt ur ett artskyddsperspektiv kan brytning av torv på Branaflon inte tillåtas. Det är
från allmän synpunkt inte lämpligt att verksamheten kommer till
stånd och därför avslår Länsstyrelsen ansökan om bearbetningskoncession.
Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Jöran Hägglund
efter föredragning av miljöskyddshandläggare Malin Fuchs. I den
slutliga handläggningen deltog även länsråd Susanna Löfgren, biträdande länsråd Bengt-Åke Strömquist och enhetschef Marina
Wallén Mattsson.
Jöran Hägglund
Landshövding
Malin Fuchs
Miljöskyddshandläggare
Rek.mb.
Bilaga:
Hur man överklagar, Formulär F1.
Kopia av beslut till:
Östersunds kommun, 831 32 Östersund
Skogsstyrelsen, Infanterigatan 18, 831 32 Östersund
Försvarsmakten, Högkvarteret, Att: Emily Larsson, 107 85 Stockholm
Jovnevaerie sameby, Att: Kjell-Ove Klemensson, Olden 4119
830 51 Offerdal
Jijnjevaerie sameby, Att: Marianne Persson, Valsjöbyn 4720 A
830 67 Valsjöbyn
Raedtievaerie sameby, Att: Thorbjörn Åhrén, Härbergsdalen
830 86 Lidsjöberg
Länsstyrelsen
Jämtlands län
BESLUT
2015-05-11
16
543-3941-13
Kopia av beslut (e-post) till:
Sveriges Geologiska Undersökning¸ [email protected]
Bergsstaten, [email protected]
Energimyndigheten, [email protected]
Naturvårdsverket, [email protected]
Havs- och Vattenmyndigheten, [email protected]