1. No category

Motioner och motionssvar,
Verksamhetsplan
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
VP1 - Vi befinner oss inte alls i ett helt
nytt politiskt landskap
Att ett helt nytt politiskt landskap skulle ha växt fram efter valet är en märklig syn på
verkligheten. Några relevanta parlamentariska förändring ar eller ens stora löften om
sådana har gjorts och vår vardag och vår politiska utgångspunkt är fortfarande den
samma som innan valet. Den som vill får gärna tro gott om sossarna men när vi
pratar om vänster och höger bör vi dra gränsen vid oss själva och låta sossarna välja
sin sida.
Vi yrkar
Att
på sida 1 rad 3 stryka ’’Förbundet tar steget in i en ny kongressperiod i
omgivningar som hastigt förändras.’’ och ersätta med ’’Förbundet tar nu
steget in i en ny kongressperiod.’’
Att
på sida 1 rad 7 stryka ’’I Sverige har det politiska landskapet ritats om’’ och
ersätta med’’ I Sverige har den parlamentariska demokratin än en gång visat
sin baksida’’
Att
på sida 12 rad 28 och 29 stryka ’’Ung Vänsters roll i ett nytt politiskt
landskap’’ och ersätta med ’’Valet har inte förändrat oss eller vår kamp’’.
Att
på sida 12 rad 31 stryka ’’Efter riksdagsvalet hösten 2014 tonar ett helt nytt
politiskt landskap fram.’’ och ersätta med ’’Efter riksdagsvalet 2014 är det
tydligt att det parlamentariska systemet varken är ett fulländat eller helt
demokratiskt system.’’
Att
på sida 12 rad 48 efter “huvuduppgifter” stryka ’’i detta nya politiska landskap
är’’ och ersätta med ’’är liksom alltid’’
Tristan Ojanne Ung Vänster Södertälje, Saga Åkerman Ung Vänster Vita bergen
Förbundsstyrelsens svar på motion VP1
Förbundsstyrelsen är inte enig med motionärerna. I motionen anförs en del argument
som berör olika stycken och sammanhang i förslaget till verksamhetsplan och som
syftar på olika saker. Motionärernas huvudtes är att verkligheten, vår omvärld och den
terräng vi verkar i inte har förändrats nämnvärt under den närmast gångna tiden.
Detta är också något som man försöker knyta till vår relation till Socialdemokraterna,
trots att detta inte är något som berörs i de stycken som motionärerna vill ändra i.
Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att konstatera att våra omgivningar hastigt
förändras. Vårt mål är att förändra verkligheten, då måste vi också vara medvetna om
att verkligheten är föränderlig. De samhälleliga och politiska förhållandena,
styrkeförhållandena i kvinno- och klasskampen, är reella och spelar roll. De ger oss
förutsättningar och bestämmer vad som är möjligt för oss att förändra och vilka
utmaningar vi kan ta oss an. Kapitalismen är inte statisk utan genomgår en ständig
omvandling. Det är en process som ibland sker mycket långsamt och ibland hastigare.
Att våra omgivningar hastigt förändras menar vi är tydligt, såväl på ett nationellt som
på ett internationellt plan. Det är något som vi skriver utförligt om i styckena ”Vår
omvärld” och ”Utvecklingen i Sverige under medellång sikt”. Som exempel kan
nämnas konflikterna i Ukraina och Syrien, den kapitalistiska krisens olika effekter och
den framväxande fascismen. Att det politiska landskapet har ritats om menar vi är ett
faktum. Vi har under två perioder haft en borgerlig regering vilket är unikt i modern
svensk historia, det har förändrat konkret i människors vardag, inneburit en
omfattande maktförskjutning från arbete till kapital och på viktiga punkter ändrat hur
den politiska debatten förs. Aldrig tidigare har en så stor minoritet av högerväljarna
valt att lägga sin röst på ett parti som inte bara är reaktionärt utan också har tydligt
1
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
fascistiska tendenser. Det är ett tecken bland flera på detta. Dessutom blir det
märkligt att skriva i vår verksamhetsplan att ”den parlamentariska demokratin än en
gång visat sin baksida”, den parlamentariska demokratin är ju något vi värnar.
Därmed är det också självklart att valet har förändrat både oss och vår kamp,
eftersom våra förutsättningar är annorlunda och terrängen vi verkar i har förändrats.
Att kunna analysera politiska skeenden och tendenser är en av de viktigaste strategiska
uppgifterna för en revolutionär rörelse, för det avgör vad våra nästa steg ska vara.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP1
VP2 - Är det verkligen fred vi vill ha?
Förbundsstyrelsen skriver att ”på flera kontinenter förvärras konflikter”. Det är sant
att många konflikter är nya eller intensivare än tidigare. Som socialister och feminister
vet vi däremot att konflikter och kamp inte är dåligt i sig utan den enda vägen till ett
nytt samhälle. När Grekland får en ny vänsterregering som inte bara lyder EU:s order
blir konflikter i EU djupare, när de kurdiska självförsvarsstyrkorna inte kapitulerar
utan pressar tillbaka IS blir den konflikten större och när arbetare i snabbmatskedjor i
USA strejkar för högre minimilöner handlar det om en delvis återvändande konflikt.
Visserligen har inte alla konflikter de här i grunden positiva elementet, men jag anser
ändå att man borde ut ”förvärras” till det neutrala ”fördjupas” för att få med även
dessa konflikter i analysen och att inte inleda verksamhetsplanen lika pessimistiskt.
Jag yrkar
Att
på sida 1 rad 4 byta ut ”förvärras” mot ”fördjupas”
Adam Lundqvist Ung Vänster Mölndal
Förbundsstyrelsens svar på motion VP2:
Det är förvisso sant att begreppet konflikt inte nödvändigtvis är något dåligt och
framförallt att dess innebörd alltid är subjektiv. Däremot innebär inte det att vi som
socialister förhåller oss neutralt inför de konflikter som pågår. Vi menar ju att det är
negativt när arbetarklass ställs mot arbetarklass i storkapitalets krig eller när etniska
eller religiösa förevändningar används för att så split mellan folken. Inte minst menar
vi att det per definition är negativt med internationell polarisering eftersom det i
nästan alla fall är en följd av stormakternas imperiala ageranden.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP2
VP3 - Talkin' bout a revolution?
Förbundsstyrelsen skriver i förslaget till verksamhetsplan att samhällsdebatten har
förskjutits åt vänster. Vi menar att det inte stämmer. Visst pratar man mer om till
exempel feminism idag än tidigare, men man pratar inte om en marxistisk feminism,
och oavsett om man hade gjort det hade det ändå inte betytt att hela samhällsdebatten
har förskjutits åt vänster. Vi lever fortfarande i ett samhälle med en liberal hegemoni,
där man inte kan prata om socialism eller revolution utan att vara kontroversiell.
Därför vill vi stryka meningen om att samhällsdebatten förskjutits åt vänster.
2
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Vi yrkar
Att
på s 1 rad 8 stryka ”Samtidigt har samhällsdebatten förskjutits åt vänster”
24
VP4 - Krisen är orsaken till polariseringen
till höger och vänster
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Nadia Törnlund, Hanna Franzén, Ung Vänster Lund,
Signe Sandqvist, Rebecca Carlander, Adam Määttä, Ung Vänster Umeå,
Sebastian Karlberg, Ung Vänster Borlänge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP3
Förbundsstyrelsen menar motionärerna blandar ihop en lägesbeskrivning och en
beskrivning av en utveckling eller tendens. Förbundsstyrelsen menar att
samhällsdebatten har förskjutits åt vänster. Det innebär inte per automatik att
samhällsdebatten idag nödvändigtvis ”är vänster” i alla lägen. Det är en beskrivning av
hur debatten ser ut idag jämfört med hur den såg ut tidigare. Ett exempel på detta tar
motionärerna själva upp, nämligen att feminism diskuteras mer frekvent, men
exemplen är betydligt fler än så. Inte minst från fackföreningsrörelsen höjs allt oftare
röster som ställer progressiva och radikala krav på ett sätt som inte skedde tidigare.
Angående hur vi ser på marxistisk feminism, se svaret till VP20.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP3
I verksamhetsplanen beskrivs det hur vi ser både ökade revolutionära och reaktionära
stämningar i samhället. Detta är ingen slump utan beror på ett allmänt ifrågasättande
av kapitalismen som system, och just detta syns tydligt i polariseringen mellan högeroch vänsterkrafter. Systemet befinner sig i kris och tappar därför förtroende i
massornas ögon eftersom det inte längre kan leverera samma levnadsstandard.
Därför ser vi hur alla partierna som står i mitten, och som tydligast förknippas med
etablissemanget och den rådande situationen, förlorar i stöd. Detta kan ses i Sverige i
att varken arbetarpartierna eller de traditionella högerpartierna gjorde ett bra val.
Ändå är det främst den mer extrema högern som stärks, medan Vänsterpartiet inte
ökar nämnvärt trots ökad kamp och en tydlig radikalisering. Detta är för att
Vänsterpartiet har misslyckats med att kanalisera missnöjet och radikaliseringen.
Att polariseringen ännu inte har kommit till uttryck till vänster beror alltså inte på att
högerkrafterna är starkare – utan på att Vänsterpartiet inte lyckats fånga upp de
stämningar som växer inom ett helt lager av arbetare och unga. I verkligheten är
stärkandet av tendenser till vänster starkare än de till höger. Det kan vi se i länder som
Grekland och Spanien, där många känner att Podemos och Syriza erbjuder just detta.
Om man jämför det minimala stödet för Gyllene Gryning med Syrizas masstöd ser
man de verkliga styrkeförhållandena. Vi får inte tappa vårt sinne för proportioner.
På samma sätt är inskränkningar av demokratiska rättigheter inte detsamma som en
fascistisk utveckling, för hur skulle vi i så fall se på till exempel terrorlagarna i USA?
Är USA fascistiskt?
Därför kan vi inte nöja oss med att konstatera att polariseringen ökat eller säga att
“den breda arbetarrörelsen behöver ett politiskt projekt som svarar mot den
maktförskjutning som skett.” (sida 2 rad 45). Det är också delvis felaktigt att säga att
3
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
tendenserna till avpolitisering är starka. Anti-politiska och än mer anti-politiker
stämningar är starka – men det är ett tecken på att arbetare och unga tappar
förtroendet för den borgerliga demokratin. Det är inte någon avpolitisering utan ett
första steg i en politisering – ett ifrågasättande av den borgerliga staten. Vi måste se
polariseringarna både till vänster och höger som en konsekvens av kapitalismens kris,
och som ett led i den revolutionära process som vi befinner oss i början av.
Vi yrkar
Att
stryka meningen ”Trots att motsättningarna i realiteten… och gynnar
högern.” på sida 1 rad 8-10
Att
ändra meningen ”I ett fåtal länder pågår… flyttar fram sina positioner på sida
2 rad 12-14 till ”I flera länder ser vi hur rent fascistiska organisationer har
stärkts och ökat sina attacker.”
Att
stryka meningen ”Den breda arbetarrörelsen... maktförskjutning som skett.”
Att
på sida 2 rad 20 infoga följande stycke: ”Polariseringen vi ser i samhället tar
sig främst i uttryck i ett ökat stöd för mer extrema högerpartier som
Sverigedemokraterna och liknande partier i vissa länder i Europa, eftersom
inget vänsterparti erbjuder ett verkligt alternativ. I de länder där de gör det –
som Syriza i Grekland eller Podemos i Spanien – går vänstern framåt massivt.
Det finns ett stort outnyttjat stöd för vänsterpolitik. Alltför många
arbetarpartier accepterar och genomför nedskärningar, attacker och
försämringar och som ett resultat ser vi att de straffas hårt. Arbetarrörelsen
måste föra en socialistisk politik som erbjuder en socialistisk lösning på
krisen, samt mobilisera till en hårdnackad kamp emot borgarklassen.”
Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster HammarbySkarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson Malmsten
Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt, Ung Vänster Piteå, Benjamin
Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby, Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP4
Det är förvisso uppfriskande att läsa motionärernas brödtext, men förbundsstyrelsen
menar att den analys som är underliggande i dessa resonemang snarare är en
glädjekalkyl än något som är med verkligheten överensstämmande. Motionen menar
att förslaget till verksamhetsplan ger exempel på ”revolutionära stämningar”. Vilka
dessa är specificeras inte i motionen så vi kan bara gissa oss till vad det är som åsyftas.
Är det möjligen skrivningarna om den feministiska vågen eller resonemanget om att
progressiva partier i vissa europeiska länder åtnjuter ökande stöd? Oavsett vilket av
dessa som åsyftas menar förbundsstyrelsen att man i så fall har låga kriterier för vad
som bör anses vara en ”revolutionär stämning”.
Man menar att detta beror på ett ”allmänt ifrågasättande av kapitalismen som system”
och att detta system är i kris. Förbundsstyrelsen kan inte instämma i att vi ser ett
allmänt ifrågasättande av det kapitalistiska systemet. Visserligen genomgår vi
fortfarande en kris, men denna kris är en naturlig följd av det kapitalistiska systemet
och det innebär inte att det kapitalistiska systemet är hotat. Tvärtom menar vi att
kapitalet snarast har befäst sin makt över den internationella arbetarklassen.
Vidare menar förbundsstyrelsen att motionärerna har en felaktig förståelse för
begreppet ”avpolitisering”. Det som åsyftas med detta begrepp är att det är alltfler
samhällssektorer som undantas från politiskt inflytande och allt färre områden som
styrs demokratiskt. När makten över dessa områden är privat istället för gemensam är
det självklart att högern gynnas av det.
4
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Motionärernas analys gör vissa av motionens att-satser begripliga (men inte för den
sakens skull korrekta): man vill inte erkänna att högern gynnas av avpolitiseringen och
man menar att Förbundsstyrelsen överskattar det fascistiska hotet. Parallellt med detta
menar man att anledningen till att vänstern inte är starkare i Sverige är att
Vänsterpartiet “misslyckats med att kanalisera missnöjet” samtidigt som man vill
stryka det resonemang som konstaterar att den breda arbetarrörelsens projekt måste
svara upp mot borgarklassens offensiv under det senaste decenniet.
Lägger man därtill motionärernas sista att-sats ger det sammantaget ett resonemang
som säger att det finns ett latent stöd för vänsterpolitik men som är outnyttjat på
grund av felaktiga vägval i fråga om taktik hos vänsterpartierna runt om i Europa och
som intäkt för att resonemanget är korrekt tar man opinionsläget i Spanien och
Grekland. Det är en slutledning som förbundsstyrelsen menar inte är vederhäftig, en
kontrafaktisk implikation som begagnar anekdotisk bevisföring.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP4
VP5 - We can work it out
I förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan skriver de dels att tendenserna till
avpolitisering är starka och gynnar högern, men också att förutsättningarna för en
progressiv vänster är större än tidigare. Jag kan förstå varifrån förbundsstyrelsen har
hämtat sitt resonemang, men jag tycker ändå att det är en aning motsägelsefullt.
Dessutom menar jag att det i vår verksamhetsplan för hur vi ska driva revolutionär
kamp under de kommande åren inte är relevant att nämna den marginella förbättring
som skett för vår rörelse under den senaste tiden. Det skapar snarare en attityd av att
vi egentligen har det rätt så bra och att kampen inte skulle vara så pass krävande eller
viktig som den de facto är.
Jag tycker att det vi bör peka på i inledningen till verksamhetsplanen är att Ung
Vänster som organisation har en viktig roll att fylla och att våra uppgifter är viktiga.
Jag tror heller inte att jättemånga medlemmar har varit med i Ung Vänster så pass
länge att man faktiskt känt av den marginella förbättring som skett, och att det därför
inte finns en jättestor poäng i att nämna den.
Jag yrkar
Att
på s 1 rad 10 ersätta ”Trots det är förutsättningarna för en progressiv vänster
att formulera offensiva krav och driva igenom radikala förändringar större än
tidigare. Uppgifterna är stora för ett socialistiskt och feministiskt förbund”
med följande: ”Trots att motsättningarna i realiteten skärps är tendenserna till
avpolitisering starka och gynnar högern. Detta innebär att uppgifterna för oss
som ett socialistiskt och feministiskt förbund är stora och många.”
Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund, Sebastian Karlberg, Ung Vänster Borlänge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP5
Förbundsstyrelsen instämmer inte i att det är motsägelsefullt att konstatera att
avpolitisering gynnar högern samtidigt som förutsättningarna för en progressiv
vänster är större än tidigare. Det är inte bara graden av avpolitisering som avgör våra
förutsättningar för politisk kamp. Motionärerna menar att skrivningarna som man vill
byta ut är irrelevanta av två anledningar: dels för att många nya medlemmar inte skulle
kunna relatera till resonemanget, och dels för att det bland medlemmar skulle skapa
en attityd av förnöjsamhet och en oförståelse för vikten av vår kamp. Vi håller inte
5
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
med om någon av dessa slutledningar. Vi menar att det är viktigt att kunna analysera
läget vi befinner oss i, i relation till de senaste åren, för att kunna dra strategiska
slutsatser och utveckla och skärpa vår verksamhet. Den analysförmågan bör alla
medlemmar i Ung Vänster få tillfälle att utveckla i sin klubb, bland annat genom
diskussioner inför kongressen. Vidare håller vi inte med om att det skulle finnas eller
finns risk för en passivisering i Ung Vänster – vi har ju organiserat oss tillsammans
för att förändra samhället i grunden, inte för att öka förutsättningarna för en
progressiv vänster. Om det skulle finnas tillfällen då motivationen för politisk kamp
tryter så tror vi heller inte att en felaktig beskrivning av det politiska läget är rätt sätt
att komma tillrätta med det.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP5
VP6 - Kapitalismens kris och
förutsättningarna för reformer
Förbundsstyrelsen skriver i förslaget till verksamhetsplan att vi befinner oss i en
period av ”omgivningar som hastigt förändras”. Det är en sanning som inte ska
underskattas. Som beskrivs under rubriken ” Vår omvärld” lever vi genom en
kapitalistisk kris som format de senaste sju årens utveckling i världen. I själva verket är
det, i dess omfattning och vidd, den värsta krisen sedan trettiotalet för det kapitalistiska systemet, antagligen den värsta krisen någonsin.
Inga grundläggande problem har lösts, utan tvärtom ökar problemen och
motsättningarna inom systemet. Vad borgarklassen än gör kan de inte lösa krisen på
kort sikt. OECD spådde 2013 att världsekonomin står inför 50 år av recession,
Financial Times har tidigare spått att eurokrisen kommer att pågå i 20 år. Det betyder
decennier av kris som sprider sig till allt fler länder.
Krisen är en överproduktionskris, som orsakas av kapitalismens inneboende motsättningar. Det enda sättet för borgarklassen att inom kapitalismens ramar komma ur
krisen är att göra sig av med det överskottet inom ekonomin genom att lägga ned
företag, öka lönsamheten inom företagen genom att sänka löner och försämra villkor,
samt hitta nya marknader vilket kan åstadkommas till viss del genom privatiseringar.
Det betyder att de försöker få arbetarklassen att betala för krisen.
Vad det innebär är att borgarklassen i alla länder, kommer att öka sina attacker emot
arbetarklassen, försöka få alla regeringar att ta tillbaka reformer, krossa välfärdsstaten,
och själva kommer de sänka löner, minska arbetsstyrkan och få de som arbetar att
arbeta hårdare och under försämrade villkor. De kommer möta varje försök till
reformer med ramaskri och hårdfört motstånd. De kommer utsätta varje regering
som försöker bryta med nedskärningspolitiken för en oerhörd press att ge upp.
Trots att stora delar av FS beskrivning är korrekt, så görs felaktiga påståenden i
avgörande frågor som måste korrigeras. Det står på sida 1 i första stycket att
”förutsättningarna för en progressiv vänster att formulera offensiva krav och driva
igenom radikala förbättringar [är] större än tidigare.” Det är korrekt att det finns
bättre förutsättningar för att vinna stöd för offensiv vänsterpolitik idag, eller än mer
en revolutionär politik, när allt fler ifrågasätter kapitalismen. Men att det skulle vara
lättare att genomdriva dem är falskt.
6
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Under en kris och särskilt en så allvarlig som dagens, kommer borgarklassens
motstånd som vi sett vara hårdnackat. Det kommer vara svårare att bekämpa
försämringar, för att inte tala om att få igenom förbättringar. I Grekland har mer än
30 generalstrejker genomförts och ett parti som kommer från en kommunistisk
tradition har kommit till makten – ändå går de inte med på eftergifter. Detta är viktigt
att förstå för att det är just illusionerna om hur enkelt det är, om att det bara är den
politiska viljan som saknas för att bedriva en reformpolitik, som gjort att arbetarparti
efter arbetarparti fallit för trycket från borgarklassen och gett upp sina krav. De har
inte förstått vilken utpressning de kommer utsättas för.
Sanningen är att det inte finns någon inomkapitalistisk lösning på krisen som innebär
en lättnad för arbetarklassen (och större delen av den s.k. medelklassen). Stimuleringar
och reformpolitik kan inte lösa en överproduktionskris. Om det alls får en effekt så
ökar endast överproduktionen, lönsamheten inom företag sjunker och statsskulden
ökar. De flesta länder har redan problem med stora skulder – och Sverige kan inte
ensamt lyfta hela världsekonomin, vilket är det som skulle krävas. Även om vi gärna
höjer skatten för de rika måste vi se att vi inte kan få igenom det med mindre än en
enorm mobilisering av arbetarklassen. Om arbetarna väl är mobiliserade för sådana
krav, varför ska vi då stanna där och inte prata om att nationalisera storföretagen?
Det enda sättet att lösa krisen är att nationalisera storföretagen och bankerna under
arbetarklassens demokratiska kontroll och styre. Det är också det enda sättet att
kunna möjliggöra reformer. Ung Vänster måste som ett revolutionärt förbund
förklara att den enda lösningen på krisen är socialism.
Vi yrkar
Att
stryka meningen ”Trots det är förutsättningarna för … radikala förändringar
större än tidigare.” på sida 1 rad 10-11.
Att
på sida 2 rad 11 efter meningen som slutar med ”... social kamp mellan höger
och vänster.” infoga följande stycke: ”Kapitalismens kris är den allvarligaste
någonsin för systemet i dess vidd och omfattning. Det finns ingen
inomkapitalistisk lösning som innebär en lättnad för arbetarklassen. Det finns
två lösningar som representerar borgarklassens och arbetarklassens motsatta
intressen. Borgarklassens lösning är att få arbetarklassen att betala för krisen
genom sänkta löner, försämrade livsvillkor och massarbetslöshet. Den enda
lösning som gynnar arbetarklassen, fattiga, bönder och småföretagare är ett
avskaffande av kapitalismen. Det innebär att bankerna och storföretagen
måste nationaliseras och ställas under arbetarklassens demokratiska kontroll
och styre. Detta är också det enda sättet att kunna genomföra en
reformpolitik.”
Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster HammarbySkarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson Malmsten,
Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt Ung Vänster Piteå, Benjamin
Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby, Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP6
Motionen berör vår syn på kapitalismens kris och en skrivning som bland annat tar
upp våra förutsättningar att formulera offensiva krav. Gällande resonemangen om
kapitalismens kris vill förbundsstyrelsen hänvisa till vårt program ”En annan värld är
möjlig”, vårt program om kapitalismens kris som antogs på kongressen 2013. I
programmet som kongressen antog finns utförliga skrivningar om krisens orsaker,
lösningar och vad vår uppgift som revolutionärt socialistiskt förbund är. Dessa saker
är inte något som man kan hasta igenom på några rader i verksamhetsplanen.
Vi menar att det är ytterst märkligt att hävda att det inte skulle finnas någon
7
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
”inomkapitalistisk lösning” som skulle innebära ”lättnad för arbetarklassen”.
Förbundsstyrelsen menar att motionärerna blandar ihop lösningar på kapitalismens
nuvarande kris med lösningar på kapitalismens mer övergripande motsättningar.
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
VP7 - Vi är det feministiska vänsteralternativet
Motionärerna är snabba att vända ryggen mot viktiga krav som ställs av vänsterrörelsen i Europa som på allvar skulle kunna flytta fram arbetarklassens positioner.
Krav på full sysselsättning och en reglering av finansmarknaden är två krav som kan
drivas igenom inom systemet men som hade förändrat arbetarklassens standard men
framförallt vinna mark för vår kamp och vara steg på vägen mot ett system som i
grunden är annorlunda.
Vad gäller motionens första att-sats menar vi, i likhet med vad motionärerna skriver,
att våra förutsättningar för att mobilisera kring offensiva och radikala krav idag är
bättre än tidigare. Däremot hävdar vi, tillsynes olikt motionärerna, att vår möjlighet att
nå framgång i kampen är direkt avhängig vår möjlighet att mobilisera kring de krav vi
ställer.
Se också förbundsstyrelsens svar på VP1, VP4 samt ”En annan värld är möjlig”
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP6
Vi yrkar
Att
på sid 1 rad 13 lägga till ”feministiska” innan ”vänsteralternativet”.
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson,Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Nora Forsmark, Kajsa Löb, Bea
Nilsen Blid, Elsa Axelsson, Västra Södermalm
Förbundsstyrelsens svar på motion VP7
Vi förstår vad motionärerna vill få fram med tillägget, men tycker inte att det är
huvudsaken i sammanhanget att vi är feminister utan just vänster. Att lägga till
”feministiska” riskerar att uppfattas som om det finns en feminism och att man
därutöver kan vara vänster, höger eller annat. Det tror vi inte är en bra beskrivning.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:
Att
avslå motion VP7
8
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
VP8 - Lokala skillnader i tillväxt och styrka
Vi håller inte med förbundsstyrelsen i formuleringen som antyder att det ser lika
positivt ut i hela landet. Verkligheten är den att vissa distrikt och klubbar, kanske
främst på landsbygden, går sämre och att det i vissa distrikt och klubbar är låg
aktivitet. Att erkänna detta är en början på lösningen.
Vi yrkar
Att
på sida 1 rad 19 att stryka meningen som börjar med "Även om vi har vuxit"
och slutar med "vår fulla potential." och ersätta den med: "Även om vi har vuxit och
stärkts i vissa delar av landet så finns det delar av landet där både medlemstillväxt och
aktivitetsnivå är låg".
Sebastian Karlberg, Hanna Kristoffersson Ung Vänster Borlänge,
Sara Hultqvist, Ung Vänster Hedemora
Förbundsstyrelsens svar på motion VP8
För förbundsstyrelsen är det viktigt att inledningen speglar förbundets utveckling i sin
helhet, och över en längre tid. Därför tycker vi att den beskrivning vi ger fungerar bra.
Poängen med vår beskrivning är inte att bortse från svagheter och brister, vilket vi
påpekar i meningen dessförinnan, utan att konstatera var vi står. Det är riktigt att det
finns distrikt som försvagats under senare tid, men det finns också flera distrikt som
kan betraktas som landsbygd som stärkts. Sett till alla distrikts utveckling över flera
kongressperioder är det en närmast entydig bild av ett starkare förbund, men om det
finns undantag är det inte heller relevant för förbundets verksamhetsplan. Det har
alltid funnits och kommer alltid vara lägre aktivitetsnivå och medlemstillväxt i delar av
förbundet i perioder och det säger inte nödvändigtvis något om hur vi bör gå vidare.
Vi tycker därför inte att motionärernas tillägg skulle tillföra något. Slutsatsen av vår
skrivning är dessutom att vi har långt kvar till vår fulla potential, vilket syftar på att
aktivitetsnivån och medlemstillväxten (bland annat) är för låg på många håll. Vårt
förslag till verksamhetsplan bygger på utgångspunkten att vi inte ska nöja oss med
dagens läge.
Vidare menar vi att strategierna som krävs för att lösa de problem som motionärerna
pekar på också utgör kärnan i den verksamhetsplan som förbundsstyrelsen lägger
fram till kongressen.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motion VP8
VP9 - The great debate
På några ställen i förslaget till verksamhetsplan skriver förbundsstyrelsen om att vi ska
ta plats i samhällets idédebatt eller intellektuella debatt. Jag tycker att det är en olycklig
prioritering som missrepresenterar vad vi kan vinna på att delta i en sådan debatt. Vi
ser att idédebatten inte är något neutralt som vi kan hoppas delta i på lika villkor, eller
ens en arena för att komma fram till vilka principer som bör styra samhället. Precis
som resten av samhället domineras idédebatten av en borgerlig politisk hegemoni
(alltså uppfattningar om vad som är möjligt att tänka och göra politiskt), och dess
syfte i denna hegemoni är att rättfärdiga och försvara rådande produktionsförhållanden och maktordningar. Vår uppgift är inte att delta i en debatt på de
villkoren, utan att bekämpa debattens grundantaganden och bygga socialistiska,
feministiska och antirasistiska mothegemonier. Därför föreslår jag att på de ställen i
9
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
verksamhetsplanen där förbundsstyrelsen pratar om att delta i idédebatten eller den
intellektuella debatten ändra detta till att bekämpa överklassens hegemoni.
Jag yrkar
Att
på sida 1, rad 26, ersätta ”ta plats i samhällets idédebatt” med ”i motståndet
mot överklassens politiska hegemoni”
Att
på sida 10, rad 33-34, ersätta ”men samtidigt också ta större plats i den
intellektuella samhällsdebatten” med ”och samtidigt bekämpa överklassens
hegemoni i samhällsdebatten.”
Rode Grönkvist, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP9 kommer efter VP68.
VP10 - Imperiet, den utan Thåström
I verksamhetsplanens lägesbeskrivning nämns det kort om anspänningarna mellan
stormakterna i samband med konflikterna i Ukraina och Syrien. Detta är ur
proportion till de väldiga konsekvenser som konflikterna innebär och hur de påverkar
det politiska läget i Sverige och vad det borde innebära för våra politiska prioriteringar
de kommande åren. Konflikter såsom de i Ukraina och Syrien går inte att förstå utan
att förstå de ökande motsättningarna mellan NATO och Ryssland som imperialistiska
stormakter. Motsättningarna har tagit uttryck i att stormakterna backat upp motsatta
sidor eller direkt intervenerat i flertalet konflikter.
Att imperialismen innebär att motsättningar uppstår mellan imperialistiska makter är
inget nytt i sig, det är bakgrunden till det första världskriget och i sin tur till att vårt
förbund skapades, men de senaste årens utveckling där konflikten i Ukraina på mindre
än ett år gick från politiska protester, till statskupp, till inbördeskrig visar på att vi
behöver de rätta verktygen i vår verksamhetsplan för att förstå de konflikter som
uppstått och som kommer till att uppstå och för att kunna agera korrekt med vår
internationella solidaritet. Annars är risken att vi agerar fel eller förblir tysta kring
internationella konflikter med enorm politisk innebörd.
Motionen föreslår att lägga till ett flertal stycken. Under rubriken Vår Omvärld
ersätter vi en mening om anspänningarna mellan stormakter Med ett längre stycke
som mer korrekt pratar om motsättningar mellan imperialistiska stormakter.
Under rubriken Utvecklingen i Sverige på medellång sikt för vi in ett stycke om hur
den politiska utvecklingen i Sverige i allt större grad kommer präglas av de mellanimperialistiska motsättningarna under de kommande åren, främst genom hetsen från
borgerligheten om att Sverige ska ansluta sig till NATO och ställa sig på deras sida i
konflikterna med Ryssland. Jag är enig med förbundsstyrelsen i att Ung Vänster i ett
sådant politiskt läge bör stå upp för Sveriges alliansfrihet, och jag tycker att mina
skrivningar utvecklar resonemanget bakom detta på ett bra sätt.
Slutligen under stycket Internationell Solidaritet slår vi fast vad analysen vi för in har
för innebörd för vår verksamhet. Vi måste prioritera och lyfta vårt motstånd mot
imperialism och i synnerhet visa på att det rätta svaret till konflikter mellan
imperialistiska makter är motstånd mot all imperialism.
10
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Vi yrkar
Att
på sida 1 rad 50 Under rubriken Vår omvärld ersätta meningen som börjar
med ”Under de senaste åren...” med följande stycke ”Under de senaste åren
har vi sett en utveckling där de ökande motsättningarna mellan imperialistiska
stormakter allt mer tar sig uttryck i form av inblandning på motsatta sidor i
konflikter och krig, antingen genom ombud eller genom direkt intervention
från stormakterna - inte minst i samband med konflikten i Ukraina och
inbördeskriget i Syrien."
Att
på sida 2 rad 48 lägga till följande stycke "Under de senaste åren har vi i
Sverige kunnat se en ökande säkerhetspolitisk hets, främst riktad mot
Ryssland, som eskalerat i samband med konflikten i Ukraina. USA och EU:s
uppbackning av en part i konflikten utmålas som demokrati- och
frihetsbevarande medan Ryssland utmålas som den enda aggressiva parten i
konflikten. Samtidigt ägnar borgerlig media allt mer tid åt att demonisera
kritik av NATO, EU eller regimen i Ukraina och utmåla det som rysk
propaganda. Detta kommer allt mer att prägla debattklimatet i Sverige."
Att
på sidan 14 rad 50 Under rubriken Internationell Solidaritet innan meningen
som börjar med "Ung Vänster har... " lägga till följande stycke "Vi måste vara
dem som visar tydligt att det rätta svaret till konflikter och motsättningar
mellan imperialistiska makter är motstånd mot all imperialism."
Simon Frohlund, Anton Wendt, Bella Wessman, Tyra Strand, Josefin Jallow,
Emily Bronstorp, Tilde Höst, Johan Berg, Hadil Ahmad, Ung Vänster Malmö,
Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP10
Förbundsstyrelsen är till delar eniga med motionärerna. Vi instämmer i att den första
att-satsen innebär ett tillägg som inte bara förtydligar utan också fördjupar
resonemanget om vad motsättningarna mellan stormakterna innebär och hur de tar
sig uttryck. Denna att-sats vill förbundsstyrelsen bifalla.
Förbundsstyrelsen menar att det finns en poäng att, precis som motionärerna gör i sin
andra att-sats, beröra hur ett förändrat säkerhetspolitiskt läge påverkar den politiska
debatten i Sverige. Vi tycker däremot inte att vi i verksamhetsplanen behöver göra en
analys av konflikten i Ukraina. En sådan analys behöver dessutom vara mer
djupgående och ta upp fler dimensioner än vad som görs i texten som motionärerna
föreslår. Förbundsstyrelsen föreslår därför istället ett tillägg på sida 14. Motionärernas
tredje att-sats menar vi inte skulle tillföra verksamhetsplanen något nytt och att dess
intention tillgodoses av andra skrivningar.
Förbundsstyrelsens föreslår kongressen:
Att
bifalla motion VP10 att-sats 1
Att
på s.14 rad 49 efter meningen ”… medlemskap i militäralliansen” lägga till
”Också på andra områden försöker reaktionära krafter utnyttja både en
befogad oro och ett uppskruvat tonläge för att driva igenom sin agenda. Det
kan handla om att motivera ökad militarisering genom att skrämmas med
Ryssland eller att motivera repressiv lagstiftning i Sverige med Islamiska
statens övergrepp i Mellanöstern.
Att
avslå motion VP10 att-sats 2
Att
avslå motion VP10 att-sats 3
11
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
VP11 - Hit me crisis one more time
Förbundsstyrelsen skriver i förslaget till verksamhetsplan att ”den kapitalistiska
krisen” har format de senaste sju årens utveckling i västvärlden. I förslaget låter det
som att kapitalismen bara har lett till en enda kris någonsin, men vi vet att det har
varit kriser förr och att kriserna kommer fortsätta att komma så länge vi lever i ett
kapitalistiskt system. Därför vill vi att vi ska vara tydliga med att det är just den
senaste krisen vi nämner i verksamhetsplanen.
Vi yrkar
Att
i verksamhetsplanen på s. 2, rad 5, ersätta meningen som börjar med ”Den
kapitalistiska krisen” med följande: ”Under de senaste åren har det blivit ännu
mer tydligt att kapitalismen leder till kriser.”
Att
i verksamhetsplanen på s 2, rad 6 ersätta ”Krisen” med ”Den senaste krisen”
Nadia Törnlund, Hanna Franzén, Meja Tillberg, Ung Vänster Lund,
Henrik Jonsson, Signe Sandqvist, Rebecca Carlander, Ann Dernstedt,
Adam Määttä, Ung Vänster Umeå, Sebastian Karlberg, Ung Vänster Borlänge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP11
Förbundsstyrelsen delar inte motionärernas farhåga. Vi tror inte att risken för
missförstånd är överhängande. Vi håller heller inte med om att det under de senaste
åren har blivit tydligare att kapitalismen leder till kriser, vi menar att det är lika tydligt
nu som det var innan. Det relevanta i den berörda meningen är att krisen har format
de senaste årens utveckling. Med motionärernas förslag till ändring i andra att-satsen
låter det snarare som om det är något signifikativt för den senaste krisen att den tagit
sig olika uttryck i olika faser, vilket skulle få andra kriser att framstå som statiska.
Förbundsstyrelsens föreslår kongressen:
Att
avslå motion VP11
VP12 - Allmänt bra tillägg
Utan en planet att leva på och utav är det ganska lönlöst att föra någon annan kamp
och det är därför med glädje vi vill lyfta upp klimatfrågan och ge den ett tydligare
utrymme än den har idag. Däremot tycker vi inte att det ska vara en utav våra högsta
prioriteringar i ett läge av fascistisk frammarsch, ständig normalisering av rasism och
växande klassklyftor. Vi tror istället på att höja våra ambitionsnivåer och att på
förbundsnivå prioritera klimatfrågan mer än vi gjort tidigare samt att effektivisera
arbetet för klimatet genom att vara ledande och ta över problemformuleringen samt
tonen i klimatdebatten.
Jag yrkar
Att
på sida 2 efter stycket på rad 21-27 lägga till ’’Ung Vänster ska här utgöra en
tydlig motpol till den allmänna debatten och istället för att, liksom många
andra, med svårmod beskriva framtidens undergång aktivt sätta press på
politiker att föra våra miljökrav. Vi är de som alltid talar klarspråk och lägger
skulden där den hör hemma och vi ska således vara tydliga med att
miljöförstöringen är borgarklassens och kapitalismens fel. Den här planeten
är beroende av en revolution för att överleva.’’
12
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Att
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Vi yrkar
Att
i förslaget till verksamhetsplan på sida 2 rad 29 byta ut ”Utvecklingen i
Sverige på medellång sikt mot ”Utvecklingen i Sverige.
49
50
51
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP13
Att
avslå motion VP14
på sida 14 stryka stycket ’’Systemkritiskt förhållningssätt till klimatkrisen’’
Tristan Ojanne Ung Vänster Södertälje,
Ylva Seigerlund, Matilda Bergström Ung Vänster Gotland
Förbundsstyrelsens svar på motion VP12 kommer efter motion VP100.
VP13 - Rubrikförändring
Förbundsstyrelsen beskriver utvecklingen i landet ”under medellång sikt”, en fras som
inte bara är otymplig utan även snudd på överbyråkratisk. Istället bör vi ha enkla
slagkraftiga rubriker.
Vi yrkar
Att
på sida 2 rad 29 byta ut rubriken ”Utvecklingen i Sverige under medellång
sikt” till ”Utvecklingen i Sverige under de kommande åren”.
Kim Berglund, Anna Lundin, Julia Alahuhta,
Thomas Hammarström, Ung Vänster Västerås
Förbundsstyrelsens svar på motion VP13 kommer efter VP14.
VP14 - Medellång?
Det är lite märkligt att skriva medellång sikt när det inte sen kommer något om lång
eller kort sikt. Dessutom blir det rimligare att knyta rubriken till geografi snarare än
tid, eftersom det i stycket innan handlar om utvecklingen i andra länder.
Leo Boonstra, Ung Vänster Hägersten Skärholmen, Tristan Ojanne,
Ung Vänster Södertälje, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Julia Lindblom,
Ung Vänster Akalla Husby Kista, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder,
Ylva Seigerlund, Matilda Bergström, Ung Vänster Gotland
Förbundsstyrelsens svar på motion VP13 och VP14
Dessa motioner vänder sig emot begreppet medellång sikt. VP13 menar att det
otympligt och VP14 menar att det istället handlar om utvecklingen i Sverige. Det som
beskrivs i stycket är den politiska utveckling som skett bland annat under
högerregeringen och hur det förändrat Sverige men också vad den vänstervåg som
skett under de senaste åren har inneburit. Det är ett perspektiv som rör sig inom det
närmaste decenniet och inte längre tillbaks i tid. Användandet av uttrycket medellång
sikt är inte heller något nytt i förbundet. Därav vill vi behålla den satta rubriken.
13
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
VP15 - Maktförskjutning
I förslaget till verksamhetsplan skriver förbundsstyrelsen att högerregeringens styre
resulterade i en maktförskjutning från arbete till kapital. Det låter som att
förbundsstyrelsen menar att vi innan högerregeringen tillträdde 2006 hade makt över
våra egna liv och arbeten. Högerregeringen bör absolut ställas till svars för sina
nerskärningar och slag mot arbetarklassen men det betyder inte att det tidigare fanns
någon större makt att förskjuta. Därför tycker vi att det är onödigt att just använda sig
av ordet ”maktförskjutning” i verksamhetsplanen.
Vi yrkar
Att
i verksamhetsplanen på s. 2, rad 30, ersätta ”genomfört en omfattande
maktförskjutning från arbete till kapital.” med ”fört en politik som gynnat
överklassen och försvagat arbetarklassen.”
Karen Catalán, Nadia Törnlund, Vilma Bolding, Hampus Wall, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP15
Förbundsstyrelsen är överens med motionärerna om att klassamhället sträcker sig
längre tillbaka än år 2006. Den mening som motionären vill yrka in stämmer förvisso
i sak, men förbundsstyrelsen vill med våran skrivning beskriva någonting ytterligare än
att överklassen har gynnats och arbetarklassen försvagats när vi i förslaget till
verksamhetsplan beskriver nulägets förhållande mellan klasserna. Det var inte bara så
att den borgerliga regeringen försämrade arbetarklassens konkreta villkor, utan de
förde också en politik i syfte att förändra maktförhållanden mellan arbetarklassen och
överklassen. Vi menar att styrkeförhållandena i klasskampen är föränderliga och att
olika klasser och skikt besitter olika mycket makt i olika skeenden. Den borgerliga
regeringens politik innebar att överklassens makt över våra liv ökade – bland annat
genom fortsatta privatiseringar, en försvagning av fackföreningsrörelsen och
dramatiskt ökande klassorättvisor. Arbetarklassens förutsättning att inneha eller
erövra makt har definitivt förskjutits till det sämre.
Se även förbundsstyrelsens svar på motion VP1.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:
Att avslå motion VP15
VP16 - Det intersektionella
perspektivet bör inte förkastas
I förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan uttrycks ett motstånd mot det
intersektionella perspektivet med hänvisning till dess tendens att ”ställa olika förtryck
mot varandra” och att det riskerar att urholka feminismen. Jag vill hävda att
förbundsstyrelsen feltolkar vad intersektionalitet har för innebörd. Det handlar inte
om att ställa förtryck mot varandra utan att ha flera olika perspektiv i sin
samhällsanalys, något som Ung Vänster länge har gjort i många frågor. Till exempel så
är en socialism utan feministiska och antirasistiska infallsvinklar någonting som vi för
länge sedan har förkastat för ett mer mångfasetterat perspektiv. Eftersom det finns
många kamrater i förbundet som ser det intersektionella perspektivet som ett viktigt
analytiskt verktyg bör ramarna för diskussionen inte snävas åt redan i verksamhetsplanen.
14
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Jag yrkar
Att
i förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan på sid 3 rad 14 till 16 ta bort
meningen “Det intersektionella perspektivet har använts för att ställa olika förtryck
mot varandra och synen på kvinnor som den feministiska kampens politiska subjekt
riskerar därmed att urholkas.”
Henning Ewald, Ung Vänster Karlstad
Förbunsstyrelsens svar på VP16 kommer efter motion VP17.
VP17 - Till försvar av den
intersektionella analysen
”Intersektionalitet” är något av ett modeord bland den ”nya vänstern” och
feminismen, och har av både vänner och fiender använts mer eller mindre som en
synonym till ”identitetspolitik”. Även om ”identitetspolitiken” är väldigt svårdefinierad eftersom alla använder den på olika sätt kanske man kan beskriva det som
en strömning där enskilda grupper som delar en identitet försöker stärka sin egen
position inom systemet, genom att sprida kunskap och få majoritetssamhället att inse
sina ”privilegier”. Även om de har rätt i att det i många fall (som kring transfrågor,
funktionsnedsättningar och olika rasistiska fördomar) behövs mer kunskap är
identitetspolitiken inte systemhotande och bland grupperna som ska försvaras finns
sällan (cis)kvinnor som grupp och aldrig arbetare (som klass). Det är talande hur
vanliga identitetspolitiska krav t.ex. handlar om att respektera mänskliga rättigheter,
krav som alltså inte är radikalare än att FN:s generalförsamling ställer sig bakom dem.
Intersektionaliteten, eller snarare den intersektionella analysen, är däremot något helt
annat. För det första är det felaktigt att sortera in analysen som ett specifikt
feministiskt verktyg, då de viktigaste teoretikerna som varit med och utformat
begreppet varit kommunister och framförallt använt marxistiska begrepp och analyser.
Det är sorgligt, men kanske en bra illustration av varför intersektionalism behövs, att
när folk på alla sidor ser en kvinnlig och/eller en svart politisk tänkare och aktivist
förutsätts det att de framförallt skulle vara feminister eller antirasister, och att deras
teorier alltså måste vara feministiska eller antirasistiska. Detta gör så klart att bilden av
en marxist fortsätter att vara en västeuropeisk man och att vi tror att marxismen inte
kan hjälpa oss att svara på frågor om ras och kön, samtidigt som feminismen får
ansvar för alla möjliga frågor.
Marxismen är ett verktyg för att förstå – för att förändra – kapitalismen och det
samhälle som kapitalet skapar, och det går inte genom att bara se allt som en kamp
mellan en enhetlig bourgeoisie och ett lika enhetligt proletariat. Det är genom att
undersöka skillnader inom arbetarklassen och andra grupper som exploateras av
kapitalet vi kan se de gemensamma problemen och fienden. Detta är ingen nyhet som
kom med Twitter, tvärtom har alla framgångsrika socialistiska rörelser byggt på sådana
allianser, den allmänna rösträtten infördes av en allians av arbetarrörelsen och den
borgerliga kvinnorörelsen, i många länder med stor jordbruksbefolkning har det
centrala varit att bygga en allians mellan arbetare och bönder, i andra fall har
förtryckta nationer allierat sig med arbetarrörelsen. Exemplen är många och lika
gamla som marxismen och arbetarrörelsen själv.
En intersektionell analys är, eller kan och borde åtminstone vara, ett sätt att förstå
motsättningar och skillnader inom arbetarklassen. Vi vet att det inte går att förstå
kapitalet utan att t.ex. förstå hur det tjänar på att ge kvinnor lägre löner och sämre
15
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
villkor, och att den intersektionella teorin med rötterna i USA, med sin historia av
slaveri och där löneskillnaderna mellan vita och svarta är större än mellan kvinnor och
män, också fokuserar mycket på ”rasfrågor” är därför inte konstigt. Vi borde som ett
marxistiskt förbund bli bättre på att använda oss av olika teorier och analyser för att
förstå vår omvärld, inte vara emot intersektionalism bara för att någon liberal FI:are
använder begreppet.
Med allt detta sagt förstår jag vad förbundsstyrelsen vill få sagt, varför man bara
nämner intersektionaliteten i förbigående, nedlåtande och under feminismen, det är ju
så det låter i ”idédebatten” och i ”det politiska samtalet”. Jag har därför gjort en
mindre förändring som tar upp vikten av att bygga allianser mellan olika grupper, men
som i övrigt behåller andemeningen från FS förslag.
Jag yrkar
Att
på sida 3 rad 14-16 byta ut meningen som börjar med ”Det intersektionella”
mot följande: ”Det finns många förtryckta och diskriminerade grupper i
Sverige som skulle tjäna på en annan politik och ett annat samhälle, och att
bygga allianser och hitta vägar för samarbete är en viktig uppgift för vänstern.
Däremot ska aldrig olika förtryck ställas emot varandra och kvinnor som den
feministiska kampens politiska subjekt inte får urholkas.”
Adam Lundqvist Ung Vänster Mölndal
Förbundsstyrelsens svar på motion VP16 och VP17
Motionärerna vill stryka eller ersätta en mening där det intersektionella perspektivet
nämns på ett sätt de menar är nedlåtande och/eller felaktigt. Förbundsstyrelsen håller
varken med om den utgångspunkten eller att texten bör utvecklas på det sätt som
föreslås i VP17.
På ett övergripande plan är den diskussion som motionärerna tar upp bättre lämpad
inom ramarna för principprogrammet, och därför finns det mer utvecklande analyser i
våra kommentarer till PPX. Faktum är att vårt förbund valt att inte peka ut
intersektionalitet som en av våra ideologiska utgångspunkter. Till exempel har vi valt
att inte betrakta rasismen som en egen och grundläggande struktur. Det går självklart
att hitta influenser från den slags teorier, men detsamma gäller alltifrån liberalism till
reformism. Det innebär inte att vi låter bli att kritisera dem som använder dem som
grundutgångspunkt, eller att vi måste redogöra för hur de influerat oss. Överlag är
vårt förhållningssätt till denna typ av teorier inte att de ska vare sig förkastas eller
sväljas med hull och hår utan möjligen utgöra verktyg för analys, så beskriver vi till
och med marxismen i principprogrammet. Det är också ur det perspektivet som vi
beskriver intersektionalitet i vårt förslag till verksamhetsplan – något som används för
att ställa förtryck mot varandra, snarare än något som per automatik innebär att man
gör det. Det är en viktig poäng i sammanhanget, och därför har motionärerna fel i att
vår beskrivning skulle vara ”nedlåtande”. Istället är det ett konstaterande om hur
teorin används som är relevant för oss.
I brödtexten till båda motionerna finns flera viktiga poänger och en i stort riktig
beskrivning av vad intersektionalitet är och hur vi kan förhålla oss till den. Ett
intersektionellt perspektiv kan vara ett utmärkt verktyg för att studera och undersöka
hur samhället ser ut, men ger få eller inga svar på vad vi bör göra. Men den kan också
användas till analyser som leder helt fel, och som står i motsättning till vår strategi.
Det som står i förslaget till verksamhetsplan handlar om en tendens i dagens samhälle
där den intersektionella teorin används för att ställa förtryckta grupper mot varandra.
Eftersom vår strategi ofta utgår ifrån bredast möjliga politiska subjekt, behöver vi se
16
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
och motverka denna tendens. Därför är den relevant i vår beskrivning av det politiska
läget och därför föreslår vi avslag på båda motionerna.
Motionären till VP17 argumenterar för att ersätta vårt förslag med en längre text som
innebär att det ska vara en viktig uppgift för oss att bygga allianser och hitta vägar för
samarbete med ”många förtryckta och diskriminerade grupper”. Vi ser inte poängen
med en sådan skrivning i beskrivningen av det politiska läget, och inte heller i relation
till tendensen om att kvinnor som politiskt subjekt urvattnas. Det skulle kunna tolkas
som om att vi vill just ställa olika grupper mot varandra, trots att motionärens
intention är en annan.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå VP16
Att
avslå VP17
VP18 - Feminism handlar om makt
Vi vill ändra i stycket om den feministiska våg vi befinner oss i. Vi tycker att det i
förslaget står mycket bra om vad identitetspolitik är, men att det inte blir helt tydligt
varför den inte går samman med vår analys. Som det står i förslaget så tappar
identitetspolitiken ett politiskt subjekt, och det går rakt mot vår feministiska analys
som grundar sig på kvinnan som politiskt subjekt och även hur vi överlag ser
samhället som uppbyggt av grupper som står mot varann - inte individer mot
individer. Eftersom vi inte tycker det står tillräckligt tydligt vill vi helt enkelt förtydliga
vår egen analys och sätta denna i motsättning mot identitetspolitik och postmodernism.
Vi yrkar
Att
på sida 3 rad 16 efter “kampens politiska subjekt riskerar därmed att
urholkas.” lägga till följande: “Vi ser däremot att män tar makt på kvinnors
bekostnad, ett maktförhållande som varken kommit av en slump eller grundar
sig i okunskap. Det handlar om två grupper med direkt motsatta intressen män som tjänar på könsmaktsordningen och kvinnor som förlorar på den.”
Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Dina Viksten Abrahamson, Ung Vänster
Vita Bergen, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder, Hanna Hedqvist,
Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck
Förbundsstyrelsens svar på motion VP18
Självklart handlar könsmaktsordningen om makt, så långt håller vi med motionärerna.
Vi tycker däremot inte att förbundets verksamhetsplan är det dokument där vi
beskriver könsmaktsordningen och vår syn på densamma. Detta görs istället med
fördel i principprogrammet. Däri skriver vi: ”Samtidigt har i stort sett alla
samhällsstrukturer byggt på en maktordning där gruppen män överordnas gruppen
kvinnor. Detta är vad vi menar med könsmaktsordning.”. Förbundsstyrelsen anser
vidare att det inte är korrekt att beskriva män och kvinnor som ”två grupper med
direkt motsatta intressen”. Samtidigt som män tjänar på att könsmaktsordningen
upprätthålls är det också så att könsmaktsordningen begränsar både mäns och
kvinnors frihet att utveckla sin egen person. Även detta beskrivs i principprogrammet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP18
17
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
VP19 - Den feministiska vågens begränsningar
Vi anser att det är en grov förenkling att antyda att den feministiska vågen har nått till,
och varit stark i, hela landet och delar av samhället. Till exempel är det enkelt att se att
merparten av de som röstar på FI bor i urbana områden och att många är både yngre
och högskoleutbildade. Vårt uppdrag måste vara vara att se till att ingen kan missa den
feministiska framfarten och att då flytta fokus från storstad och akademiker till
mindre städer, landsort och kvinnor i den offentliga sektorn.
Vi yrkar
Att
på sida 3 rad 16 efter meningen som slutar med "riskerar därmed att
urholkas" lägga till: "Ett annat misslyckande hos den feministiska vågen har
varit dess oförmåga att nå utanför den akademiska storstadssfären. Vår
feminism måste handla lika mycket, om inte mer, om den lågavlönade
undersköterskan som studenten i genusvetenskap. Mer fokus måste ligga på
till exempel kvinnor i den offentliga sektorn".
Sebastian Karlberg, Hanna Kristoffersson Ung Vänster Borlänge,
Sara Hultqvist, Ung Vänster Hedemora
Förbundsstyrelsens svar på motion VP19
Det är riktigt att merparten av de som röstar på Feministiskt initiativ finns i urbana
områden. Förbundsstyrelsen menar dock att det säger mer om Feministiskt initiativ
som parti än om den feministiska vågen. För oss är det viktigt att den feministiska
vågen ses som betydligt bredare och mer djupgående än enbart valframgångarna för
Feministiskt initiativ. Vad vi menar att den feministiska vågen består av beskrivs
tidigare i samma stycke. Oavsett var i landet man bor spelar det stor roll att det finns
en omfattande rörelse i samhället för en samtyckesreglering i sexualbrottslagstiftningen, att det sker en ökad mobilisering mot hur kvinnors arbete nedvärderas
eller att en feministisk förståelse för hur samhället är organiserat överhuvudtaget finns
som ett relevant perspektiv i samhällsdebatten. Förbundsstyrelsen menar att
problemet är ett annat än det som motionärerna pekar på. Det är ett faktum att
vänstern är för svag i glesbygdsområden och att åtgärda det är en viktig utmaning,
som framförallt vilar på de distriktsstyrelser det gäller. Vi menar alltså att det är ett
organisatoriskt problem och inte ett politiskt problem kopplat till den feministiska
vågen. Förbundsstyrelsen är enig med motionärerna om att delar av den feministiska
rörelsen har svårt att nå utanför den akademiska världen. Det bästa svaret på det
menar vi är vår teoretiska förståelse för vad feministisk kamp handlar om och vår
feministiska praktik som handlar om att direkt göra skillnad.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP 19
VP20 - We are living in a material world,
and we are material girls
I Ung Vänsters studiematerial ”Kämpa Lär! Steg 2” beskrivs socialistisk radikalfeminism på följande sätt ”Den socialistiska radikalfeminismen är ett möte mellan den
marxistiska feminismen och radikalfeminismen. Den moderna socialistiska radikalfeminismen, som Ung Vänster på många sätt är en del av...” (s.33).
Ung Vänster är ett socialistiskt och feministiskt förbund vilket innebär att vi ser att
klassamhället och könsmaktsordningen är separata strukturer som ofta samverkar.
18
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Vi anser att det andra stycket på sida 3 inte berör den marxistiska delen av vår
feministiska teori nog, och har förslag på hur båda benen inom vår feministiska teori
kan lyftas fram på bästa sätt och vi anser även att det finns skrivningar i stycket som
inte stämmer överens med vår feministiska teori. Vi menar att det finns flera poänger
med att belysa vikten av materiella krav, sprunget ur den marxistfeministiska teorin, vi
drivit och bör driva samt faktiska feministiska segrar som vi vunnit, som inneburit en
förbättrad livssituation för arbetarklassens kvinnor. Med vår skrivning för vi in en mer
marxistfeministisk analys i texten som redan är övervägande radikalfeministisk.
I förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan skriver man ”En feministisk våg
måste också innebära att makt och resurser förflyttas från män till kvinnor...”. Detta är
en problematisk skrivning då denna kan tolkas som att vi vill flytta ekonomiska
resurser från män som grupp till kvinnor som grupp, däribland från arbetarklassens
män till alla kvinnor inklusive överklassens kvinnor. Detta är någonting som står i
motsättning till både vår feministiska teori och hela vår ideologi, därför borde
meningen bytas ut.
Att
Att
på s. 3 rad 21 efter ”...unga tjejer.” lägga till följande: ”Vi har även under lång
tid varit utmärkande i den feministiska kampen genom att driva frågor som
gynnat arbetarklassens kvinnor. Vår rörelse har genom historien vunnit
många segrar som specifikt gynnat arbetarklassens kvinnor, dessa segrar, så
som förskola, rätt till föräldrapenning och genomdrivandet av arbetstidsförkortningar är resultat av en feministisk kamp där vi varit drivande.”
stryka meningen på s. 3 rad 21 som börjar med ”En feministisk våg...” och
ersätta med följande: ”En feministisk våg måste dels innebära att makt flyttas
från män som grupp till kvinnor som grupp, men också att både makt och
resurser flyttas från överklassen till arbetarklassen, och därmed till kvinnor.
Ung Vänster spelar en unik roll i den feministiska rörelsen för att detta ska
ske.”
Att
stryka meningen på s. 3rad 23 som börjar med ”Med vår feministiska
praktik...” och ersätta med: ”Med våra feministiska praktiker så som det
feministiska självförsvaret, systrar på stan och arbetet med att starta och vara
aktiva i jämställdhetsgrupper har vi gjort och gör vi skillnad i unga tjejers
vardag. Genom vårt arbete för arbetstidsförkortning, lika lön för lika arbete
och rätt till heltid driver vi krav som materiellt hade förbättrat livsvillkoren
för arbetarklassens kvinnor.
Att:
på s. 14 rad 3 ersätta ”makt från män till kvinnor” med ”fram våra
positioner”
Vilma Bolding, Hanna Franzén, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP20
Förbundsstyrelsen har stora invändningar mot motionens brödtext och vill starkt
avvisa påståendet att vårt förslag står i motsättning till förbundets feministiska
ideologi. Motionärerna argumenterar att Ung Vänsters feminism vilar på två ben, att
den kan likställas med ”socialistisk radikalfeminism” och hänvisar till text i
studiecirkeln Kämpa – Lär II. Det är en beskrivning av våra feministiska teoretiska
utgångspunkter som inte stämmer överens med hur vi formulerar dem i
principprogrammet eller tillämpar dem i praktiken, och fungerar på sin höjd som en
början till att förklara hur vi såg på den feministiska kampen när vi först blev
feminister. I Kämpa Lär II beskrivs den socialistiska radikalfeminismen dessutom i
kontexten av tredje vågens feminism, som Ung Vänster var drivande i i slutet av 90talet och början på 2000-talet. Sedan dess har många ideologiska diskussioner förts i
19
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
förbundet (ofta om just feminism), och trots det finns mycket likheter har
utgångspunkter och teorier utvecklats under de senaste 15 åren. Idag kallar vi oss inte
för socialistiska radikalfeminister, utan vi kallar oss rätt och slätt feminister och
definierar begreppet i vårt Principprogram, sida 3 rad 37-sida 4 rad 51. Vi bekänner
oss varken till radikalfeminismen, den marxistiska feminismen eller till den
socialistiska radikalfeminismen, utan har format en egen analys och strategi som bär
spår av influenser från många feministiska teoribildningar samtidigt som den förkastar
delar av dem. Detta märks tydligast i vilka begrepp vi använder och vilka strategier vi
agerar efter. Det kan tyckas vara onödigt hårklyveri att konstatera detta, men för
förbundsstyrelsen är det en viktig skiljelinje i vår teoribildning som vi ta tillfället i akt
att förklara och försvara.
Inom vänstern har det historiskt funnits strömningar som vill sortera in
kvinnokampen under socialismens flagg, vilket var den dominerande uppfattningen i
förbundet fram till att vi antog en analys som ser könsmaktsordningen och
kapitalismen som skilda strukturer. Vi förstår att detta inte är motionärernas intention,
men deras brödtext och yrkanden lägger sig bitvis mycket nära en sån idétradition.
Det är förståeligt att marxister söker efter en förklaring till könsmaktsordningen som
passar in i en materialistisk modell, men vi menar att det inte räcker för att svara på
alla viktiga frågor. Könsmaktsordningen har bestått under tusentals år oavsett hur
produktionsförhållandena sett ut och är således mer komplex än att den kan förklaras
med enbart en marxistisk analys. Den så kallade marxistiska feminismen har bidraget
främst med ett ekonomiskt perspektiv inom feminismen, men dess fokus är så pass
annorlunda att det vore att reducera vår feministiska teori att säga att de delar i vår
feminism som berör ekonomi, arbetsmarknad och arbetsdelning kan sammanfattas
som marxistisk feminism. Med både begreppet marxistisk feminism och
radikalfeminism följer en massa tankegods och teorier som inte är delar av Ung
Vänsters feminism. Som exempel finns det delar i radikalfeministisk teoribildning som
är biologistiska på ett sätt som Ung Vänsters feminism inte är. Det är korrekt att säga
att vår feministiska teori är influerad av så väl den marxistiska feminismen som
radikalfeminismen, men inte att detta skulle vara vår feminisms ”två ben”.
Den mest överhängande risken är att vi bortser från andra aspekter av
könsmaktsordningen än de ekonomiska, vilket i sin tur leder till en olycklig
sammanblandning av klasskampen och kvinnokampen och att viktiga faktorer så som
sexualiserat våld och familjebildning – vilka är oberoende av klass - osynliggörs. Det
viktiga är att hålla samman gruppen kvinnor som politiskt subjekt, så att vi förmår
urskilja vad som skulle hota könsmaktsordningen i sin helhet och inte bara i de
sammanhang som den samverkar med kapitalismen. Denna fälla menar vi att
motionärerna går i med sina yrkanden, som enbart fokuserar på krav som har med
både klass och kön att göra. Det skulle innebära att vi bara vill ägna oss åt feministisk
kamp när den sammanfaller med klasskampen.
Utifrån detta vill vi vända oss emot påståendet om att vår feministiska kamp endast
handlar om en kamp för arbetarklassens kvinnor då vårt politiska subjekt är kvinnor
som grupp. När kvinnors positioner flyttas fram på arbetsmarknaden innebär det en
maktförskjutning i samhället, kvinnor får makt på mäns bekostnad. Däremot är
förbundsstyrelsen medveten om att många av våra krav ofta gynnar både gruppen
kvinnor och arbetarklassen då könsmaktsordningen och kapitalismen som sagt ofta
samverkar.
Vi menar därför att motionärernas skrivningar blir missvisande för den feministiska
kamp vi har fört i förbundet då den kampen har syftat till att flytta fram kvinnor som
grupps positioner. Vi menar också att det är vad en feministisk våg måste syfta till.
Problemet med den feministiska våg vi nu ser är att den alldeles för ofta är fokuserad
20
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
mot identitet och individ snarare än att ställa krav som kan leda till reell
maktförskjutning. Därför vill förbundsstyrelsen att vi behåller de skrivningar som idag
finns i verksamhetsplanen.
42
VP22 - In my opinion - om du gör det
kom aldrig tillbaka
43
44
45
46
47
48
49
Vad gäller behovet av att omfördela ekonomiska resurser från män till kvinnor
handlar det givetvis inte om att gynna överklasskvinnor på arbetarmäns bekostnad.
För det första är gruppen överklasskvinnor försvinnande liten. För det andra, vår
feministiska analys handlar heller inte om olika delar av kvinnokollektivet, utan om
hela gruppen kvinnor. Den genomsnittliga kvinnan har en inkomst som är 75 procent
av inkomsten för den genomsnittliga mannen. Den borgerliga regeringens
skattesänkningar har omfördelat resurser från gruppen kvinnor till gruppen män. Vi
vill höja skatterna. Det skulle omfördela resurser från gruppen män till gruppen
kvinnor. Ur ett feministiskt perspektiv – inte minst ur ett perspektiv av marxistisk
feminism – är nödvändigt att förändra den ekonomiska (materiella om man så vill)
relationen mellan gruppen män och gruppen kvinnor. Det menar vi följer av de
skrivningar om könsmaktsordningen som finns i principprogrammet, där vi bland
annat konstaterar att könsmaktsordningen är en ekonomisk konstruktion.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP20
VP21 - Satsradning är inte bra
Vi yrkar
Att
på sid 3 rad 22 sätta punkt efter ”kvinnor”.
Att
på sid 3 rad 22 göra en del av meningen till en bisats genom att lägga till ett
kommatecken efter ”Ung Vänster” samt ”rörelsen”.
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck. Bea Nilsen Blid,
Elsa Axelsson, Västra Södermalm.
Förbundsstyrelsens svar på motion VP21
Okej då.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion VP21:s samtliga att-satser
När många människor organiserar sig förändras också den politiska debatten. Att
förändra debatten är inte en metod, det är en konsekvens av politisk organisering.
Vårt syfte är inte att opinionsbilda. Vi ska förändra den lokala debatten genom
praktisk kamp i vår vardag. Vår metod bör vara massrörelsearbete med kommunism
som mål.
21
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Vi yrkar
Att
på sida 3 stryka rad 26-30 och ersätta med ”Ung Vänster har arbetat mot
privatiseringspolitiken och vinstintresset i välfärden. Genom till exempel
informationskampanjer på skolor och mässor har vi kunnat mobiliseras och
nå ut till arbetarklassens unga.”
Adam Määttä, Signe Sandqvist, Rebecca Carlander,
Henrik Jonsson, Ann Dernstedt, Ung Vänster Umeå
Förbundsstyrelsens svar på motion VP22
Förbundsstyrelsen håller inte med motionären. Att kunna förändra riktning i den
politiska debatten är inte frikopplat från vår förmåga att organisera, de hör ihop.
Debatten om privatiseringar är ett exempel på detta. Utgångsläget var en tid då
privatiseringspolitik inte kunde ifrågasättas, men med medvetna strategier som både
inneburit mobilisering och organisering har det förändrats. Att fokusera på vinsterna i
välfärden har varit ett framgångskoncept som i sin tur lett till att det idag går att
ifrågasätta privatiseringspolitik. Vi menar att förbundsstyrelsens text tydligare
beskriver detta och vill därför avslå motionen.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP22
VP23 - Tala klarspråk och lägg
skulden där den hör hemma
Klimatet är en avgörande fråga för framtiden. Kapitalismen är starkt sammanflätad
med klimatkrisen och därför har vi inom vänstern ett stort ansvar att … Trots detta
anser jag inte att det bör vara under politiska prioriteringar då det inte är
mobiliserande för våra politiska subjekt på samma sätt som t.ex. feminismen och
makten över det egna livet.
Jag yrkar
Att
på sida 3 rad 37 lägga till följande som ett nytt stycke: “Klimatkrisen är nära
sammanhängande med det kapitalistiska systemet. Ett systemkritiskt
perspektiv, som ifrågasätter kapitalismen och ämnar ersätta den med en
socialistiskt organiserad ekonomi, är i och med detta avgörande. Därför har
också vänstern ett särskilt stort ansvar för klimatfrågor. Under åren som
kommer ska Ung Vänster ta större plats i debatten om klimatkrisen. Vi ska
vara det självklara alternativet för alla unga som vill se en klimatomställning
och ett systemkritiskt förhållningssätt till klimatkrisen.”
Att
på sida 14 stryka stycket ”Systemkritiskt förhållningssätt till klimatkrisen”
Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder
Se förbundsstyrelsens svar efter motion VP100.
VP24 - Tydligt vänsteralternativ till SD
I stycket ”Utvecklingen i Sverige under medellång sikt” står det att Sverigedemokraternas framgångar har att göra med att det saknas politiska konflikter mellan
höger och vänster. Det är mycket riktigt. Skillnaden mellan vänstern och högern bland
riksdagspartierna har blivit alltmer utsuddade. Socialdemokratin verkar inte vilja nått
22
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
annat än att samarbeta med höger och Vänsterpartiet skiljer inte ut sig tillräckligt
mycket från Socialdemokraterna.
Att SD har ett visst stöd bland en del arbetare gör att vi måste förmå att kombinera
flera olika strategier för att motverka SD och rasismen. Å ena sidan måste vi delta i
kampen och ta initiativ till kamp mot SD och mot rasism som den vi sett under det
senaste året, för att kunna fånga upp de ungdomar som vill kämpa här och nu emot
rasismen, organisera dem i en kamp för ett avskaffande av det system som
upprätthåller rasismen.
Samtidigt måste vi kunna erbjuda ett alternativ till de som röstar på SD. Vi måste
erbjuda ett revolutionärt alternativ som kan ge alla arbete, bostäder, välfärd m.m. Det
är när det råder en konkurrens om knappa resurser som vissa kommer välja att tänka
på sig själva, sin familj, sin ”grupp” först – och dra slutsatsen att vi inte kan ta in fler
flyktingar förrän de som bor här har fått ett arbete. Därför måste vi kunna just
erbjuda alla en bättre framtid – för att eliminera konkurrensen mellan arbetare som
ger upphov till splittringen.
Sedan måste vi visa var skiljelinjen verkligen går. Den går mellan högern och vänstern.
Mellan borgarklassen och arbetarklassen. Vi måste avslöja SD som ett högerparti och
allianspartierna som rasistpartier. Högerpartierna har en rasistisk politik och närmar
sig nu SD. I ett senare skede kommer de antagligen - oavsett vad vi tycker om det börja samarbeta öppet.
Det sista vi ska göra är att alliera oss med allianspartierna, hänvisa till deras antirasism
(som är falsk och ihålig) eller på något sätt försöka klumpa ihop oss med dem emot
SD. Det kommer bara öka känslan av att det inte är nån skillnad mellan högern och
vänstern och att SD är det enda parti som är ”mot etablissemanget”. Vi måste bedriva
en socialistisk politik och mobilisera för en klasskamp som kan visa på en väg fram
för alla delar inom arbetarklassen.
Vi yrkar
Att
ändra meningen på rad 38 sid 3 som börjar ”Sverigedemokraternas
framgångar…” till följande: ”Sverigedemokraternas framgångar speglar en
frustration hos folket och en avsaknad av ett reellt revolutionärt
vänsteralternativ.”
Att
lägga till följande meningar efter meningen på rad 41 sid 3 som börjar
”Etablissemanget har…”: ”Men vi vet att det inte bara är SD som är
rasistiska. Även allianspartiernas politik genomsyras av rasism, och även
denna rasism måste bekämpas.”
Att
efter meningen på rad 50 sid 3 som slutar ”…fascistiska partier” lägga till
följande: ”Här kan Ung Vänster vara en motpol och visa på ett tydligt
revolutionärt vänsteralternativ för personer som tappat hoppet om politik
eller lockats av Sverigedemokraternas retorik.”
Att
ändra meningen på rad 15-19 sida 14 ”Vår strategi mot Sverigedemokraterna.handla om frågor som rör ekonomisk fördelning.” till ”Vår
strategi mot Sverigedemokraterna är att å ena sidan delta i den anti-rasistiska
kampen mot SD men samtidigt erbjuda ett alternativ till de som röstar på
dem genom att bedriva en socialistisk politik och mobilisera för en klasskamp
som kan visa på en väg fram för alla delar inom arbetarklassen. Vi ska också
avslöja SD som ett högerparti och allianspartierna som rasistiska partier.”
Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster HammarbySkarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson Malmsten, Ung
Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt Ung Vänster Piteå,
23
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Benjamin Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby,
Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP24
Även om förbundsstyrelsen delvis är eniga med motionärerna i deras brödtext vill
förbundsstyrelsen avslå motionen. Vi menar att det i förslaget till verksamhetsplan
läggs fram en tydlig strategi för att möta de ökade rasistiska strömningarna. I den
meningen motionens första att-sats vill stryka konstaterar vi att både intensifierade
rasistiska strömningar och frånvaron av konflikten mellan höger och vänster spelar in
i Sverigedemokraternas framgångar. Vikten för oss att upprätthålla och förstärka
konflikten mellan höger och vänster samt att rasistiska strömningar intensifierats och
måste motverkas (och att SD således i dagsläget inte förlorar på att vara rasister, eller
kan avslöjas som det samma), är två viktiga insikter för att kunna pressa tillbaka
Sverigedemokraterna. Detta avspeglas sedan i den tudelade strategi som återfinns på
sida 14, rad 15-19 i förslaget till verksamhetsplan. I den text motionärerna vill lägga
till i och med sin tredje och första att-sats lyfter man upp vikten av att vara ett tydligt
revolutionärt vänsteralternativ för SD:s väljare. I motionärernas brödtext utvecklas det
som ”ett revolutionärt alternativ som kan ge alla arbete, bostäder, välfärd, m.m.”.
Förbundsstyrelsen menar att vi är ett revolutionärt vänsteralternativ när vi organiserar
ungdomar i kamp för sina egna intressen, och i kamp för socialism och feminism. Vi
menar att den verksamhetsplan vi lägger fram, med större fokus på det lokala och att
utveckla klubbarbetet, är rätt väg att gå för att vara det revolutionära vänsteralternativ
vi på ett sätt är, men där vi idag heller inte når upp till vår fulla potential. Detta står
såklart inte i motsättning till att ha en politik som kan ge alla arbete, bostad och
välfärd, men det i sig menar vi inte kan vara den enda definitionen av ett revolutionärt
vänsteralternativ. Om man inte förmår utveckla den typen av skrivningar, och backa
upp den med organisatoriska så väl som politiska strategier riskerar det att bli
plattityder.
Andra och fjärde att-satsen menar vi är mycket olyckliga. Rasismen är den
fundamentala ideologin för Sverigedemokraterna. Så är inte fallet med de borgerliga
partierna. Det är en avgörande skillnad. Däremot finns det mycket att kritisera dem
för ur ett antirasistiskt perspektiv och dessvärre talar mycket för att det kommer bli
mer framöver. Av just den anledningen är det viktigt att behålla de skrivningar som
finns i förbundsstyrelsens förslag och inte bifalla de berörda att-satserna. För oavsett
hur mycket det finns att kritisera de borgerliga för så är de inte ideologiska rasister.
Vissa av oss minns till och med när vi för tio år sedan tillsammans med de borgerliga
småpartierna deltog i en stor nationell kampanj för allmän flyktingamnesti, som
initierades av trossamfunden.
Idag blir det allt viktigare att påminna de borgerliga om detta. Inte för att vi vill liera
oss med dem eller för att deras antirasism är densamma som vår, men för att undvika
att de hänfaller åt de rasistiska tongångar som blir allt vanligare. Att vara borgerlig
innebär inte nödvändigtvis att man är rasist, men en ideologisk sverigedemokrat är det
per definition. Därför är det nödvändigt att inte bunta ihop dessa utan att även i
fortsättningen marginalisera Sverigedemokraterna och kämpa mot rasismens
normalisering.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP24
24
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
VP25 - Who da man? (Levande charader)
Förbundsstyrelsen beskriver något otydligt hur de stundande rasistiska strömningarna
medfört att det blivit acceptabelt att skylla diverse samhällsproblem, oavsett faktisk
genes, på rasifierade grupper i samhället.
Tyvärr gör man detta genom att konstatera att "etablissemanget" oftare har använt sig
av sådana formuleringar. Dels: Oftare än vilka då? Än vad de gjort tidigare? Men ännu
viktigare - "Etablissemanget?" Vilka är etablissemanget? Är det du? Är det jag?
Levande charader!
Antingen byter vi bara ut "Etablissemanget" mot det (här) mer träffande och (alltid)
mer catchy "The Man" eller så gör vi om hela meningen så att den blir tydligare. Och
mindre sektig.
Vi yrkar
Att
på sida 3 rad 41-43 byta ut meningen som börjar ”Etablissemanget har oftare
använt” mot "Det har nu blivit allt mer accepterat att i den gängse politiska
diskursen använda sig av invandring som svepskäl för att förklara sociala
problem orsakade av ökade klyftor inom ramen för klassamhället och
könsmaktsordningen."
Att
det i alla eventuellt förekommande fall där ordet "etablissemanget" (och dess
böjningar) införs i verksamhetsplanen genom andra motioner byts ut mot
"The Man" (och dess böjningar) samt att dessa meningar ska stå i Cosmic
sans.
Jesper Hessius, Kim Berglund, Ung Vänster Västerås
Förbundsstyrelsens svar på motion VP25
Användandet av etablissemanget som uttryck är inte problematiskt utan ett sätt att
peka på olika maktförhållanden. Teorier om vad som konstruerar etablissemanget
skiljer sig förvisso åt. Men kan till exempel handla om politiska, ekonomiska eller
akademiska makteliter. I vår praktiska politik, inte minst kopplat till vårt EUmotstånd, använder vi ofta ett konfliktperspektiv där folket ställs mot
etablissemanget. Förbundsstyrelsen menar att ett sådant perspektiv i givna situationer
tjänar vår kamp väl. Den mening som motionärerna föreslår är inte detsamma som nu
står i förslaget. Poängen är inte att det finns en politisk diskurs som är allmängiltig
utan att de som idag har ekonomiska resurser eller makt använder sig av invandring
och integration som svepskäl för att inte behöva stå till svars för vad högerpolitik gör
för människors sociala standard.
Sen tycker förbundsstyrelsen att det är svårt, vad är egentligen den korrekta böjningen
av ”The man”?
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP25:s samtliga att-satser
VP26 - Anledningen till fascisternas framväxt
I verksamhetsplanen beskrivs sist i stycket om rasism och fascism kort anledningen till
deras framväxt. Väldigt konstig och nära inpå osann förklaring enligt oss. Att påstå att
deras framfart beror på “instabilt politiskt läge” och “en upplösning av blockpolitiken” känns som en konstig och irrelevant förklaring i dess sammanhang. Dessa
25
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
är väl också delvis anledningar, men inte de främsta, och innehåller inte den komplexa
och socialistiska samhällsanalys vi vill se i vår verksamhetsplan. Det låter också på
detta som att vi hellre vill ha ett stabilt politiskt läge med en stabil blockpolitik för att
fascismen ska förhindras, och det är ju inte direkt det vi eftersträvar. De “utsuddade
konfliktlinjer” som nämns kan också i texten tolkas som en konflikt mellan de två
blocksidorna i svensk politik. Att det finns en konflikt mellan dessa som borde
synliggöras är väl delvis sant, men den konflikten vi borde prata om och som orsakar
rasism och/eller fascism när den inte uppmärksammas, är mellan arbetarklass och
överklass, snarare än mellan moderater och socialdemokrater.
Vad vi vill säga att fascismens framväxt beror på framgår hyfsat bra i den föregående
delen av texten, men förvirras bort i det stycket vi vill stryka. Det "politiskt instabila
läget" är inte automatiskt dåligt eller något som per definition gynnar fascism och
rasism, det är snarare något vi ska vara tydliga med att vi ska utnyttja.
Vi yrkar
Att
på sida 3 rad 46 byta ut stycket som börjar med "I ett instabilt..." och slutar
med "...rasistiska partier" till följande: "Vi måste utnyttja det instabila politiska
läget och det sjunkande skeppet till kapitalism till vår fördel, för socialistisk
opinionsbildning och kampanda, istället för att låta Sverigedemokraterna och
andra fascistiska och rasistiska rörelser vinna på folkets missnöje och på den
förfallande blockpolitiken."
Meja Cohen Tillberg, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelses svar på motion VP26
Förbundsstyrelsen är oenig med motionärerna. Vi håller inte med om att det som
beskrivs i det berörda stycket skulle vara varken konstigt, osant eller en beskrivning av
Sveriges blockpolitik. Att påstå att det finns en konflikt mellan höger och vänster
menar förbundsstyrelsen inte är konstigare än att påstå att det finns en konflikt mellan
arbetarklass och överklass. Orsakerna till varför fascismen blir starkare är naturligtvis
fler än de exempel som ges, men det är inte vad meningarna syftar till. Det är snarare
att peka på att fascismen kan komma att växa till följd av de politiska tendenser vi nu
kunnat skönja. Vi håller inte heller med om att det skulle vara positivt med ett instabilt
politiskt läge.
Motionärernas textförslag tycker vi är problematiskt av flera anledningar. För det
första menar vi att kapitalismen i nuläget står relativt ohotad, men även om den hade
varit ett ”sjunkande skepp” så menar vi att det är felaktigt att i så fall syssla huvudsakligen med opinionsbildning.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:
Att
avslå motion VP26
VP27 - Fel i meningen!
Vi yrkar
Att
på sid 3 rad 48 stryka ”en”.
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck
26
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Förbundsstyrelsens svar på motion VP27
Okidoki.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att bifalla motion VP27
VP28 - Knivattacken i Malmö
Det som hände natten till den 9 mars i Malmö förra året bör inte förklaras som endast
ett överfall utan som ett mordförsök, som det faktiskt var. Detta är viktigt för att inte
normalisera det nazistiska våldet.
Vi yrkar
Att
i verksamhetsplanen s. 4, rad 2, ersätta ”överfallet” med ”mordförsöket”.
Ellinor Skoglund, Karen Catalán, Ung Vänster Lund, Fanny Rosberg, Nicole Voigt
Marleheim, Emily Bronstorp, Johan Berg, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP28
Förbundsstyrelsen håller med motionärerna.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion VP28
VP29 - Ojdå, det står ”är” två gånger
Vi yrkar
Att
på sid 4 rad 33 stryka ”är” mellan ”gång” och ”självständiga”.
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland, Alva
Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck.
Förbundsstyrelsens svar på motion VP29:
Det är ju är helt galet!
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion VP29
VP30 - Ibland är enkelt språk snyggare
Vi yrkar
Att
på sid 4 rad 49 ”tillför perspektiv till kampen” istället för ”tillför kampen
perspektiv”.
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland, Alva
Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck
27
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Förbundsstyrelsens svar på motion VP30
Vi tycker att vår skrivning låter bättre.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motion VP30
VP31 - If you like it you should
put a diskussion in it
Att arbetarrörelsen, och särskilt den revolutionära arbetarrörelsen, alltid haft mer
demokratiska organisationer, medan borgerliga partier och organisationer är mer
toppstyrda beror inte på att vi är snällare och lärt oss redan på dagis ”att alla måste få
vara med och bestämma”, inte heller beror det på att vi vill att vår organisation ska
likna det samhälle vi ska ha, eftersom att även om vi inte kan föreställa oss hur det
klasslösa samhället kommer se ut vet vi att det inte kommer behövas klasskamp. Nej,
anledningen till att våra organisationer strävar efter att vara demokratiska är att all
praktisk erfarenhet visar att det är det absolut mest effektiva och enda långsiktiga
sättet att organisera sig om man vill åstadkomma ett i grunden annat samhälle. Teorier
och strategier för vår kamp kan varken uppstå av enskilda radikaler som sitter på
kammaren och filosoferar över världens tillstånd eller av välavlönade partistrateger.
För att en organisation ska vara verkligt demokratisk räcker det därför inte bara med
stadgar och årsmöten. Det måste också finnas olika viljor, analyser och riktningar att
ta ställning till och kunna välja mellan, och alla medlemmar måste ha en chans att
förstå och kunna jämföra de olika alternativen. Konflikter inom rörelsen och
förbundet är alltså inget dåligt utan en förutsättning för att vi ska kunna utvecklas och
gå framåt. Det krävs en betydligt livligare interndebatt på alla nivåer i förbundet, och
även om det är bra att RV-debatt under kongressperioden lanserats är aktiviteten och
inläggen där alldeles för få.
Förbundsstyrelsen menar, när de beskriver de interna motsättningar som funnits inom
förbundet att det som saknats varit kunskap om hur vi arbetar, om våra gemensamma
ståndpunkter och principer. Vi menar att detta delvis är en felaktig beskrivning av vad
konflikterna handlande om, och att de inte berodde på för lite kunskap utan i
grunden berodde på olika politiska uppfattningar. Att oppositionella inte känt att det
finns meningsfulla sätt att föra fram alternativa åsikter och påverka förbundet på, och
att de inte bemötts på ett kamratligt och respektfullt sätt är ett stort problem och ett
tungt ansvar vilar på förbundsstyrelsen. Samtidigt vill vi vara tydliga med att även om
man inte håller med om kongressbeslut eller överordnad instans finns det aldrig,
under några omständigheter en ursäkt för att motarbeta gemensamt fattade beslut
eller bryta mot förbundets stadgar.
Det är sant som FS skriver i förslaget till verksamhetsplan att ”enighet i handling är
och har varit en viktig princip” - att vi tillsammans arbetar för det vi gemensamt
kommit fram till även om vi själva inte håller med om allt är såklart en förutsättning
för att något ska bli gjort över huvud taget. Men samtidigt som vi talar om ”enighet i
handling” har vi också alltid talat om ”frihet i diskussion” - att man inte behöver hålla
med om allt och att man har rätt att säga det. Vi är förvånade över att
förbundsstyrelsen väljer att inte tala om denna andra hälft av den historiska principen
och frågar därför: vill förbundsstyrelsen ha demokratisk centralism utan demokrati?
28
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Vi yrkar
Att
på sida 5 rad 25 efter ”interndemokratiska principer” lägga till ”en öppen och
fri debatt,”
Att
på sida 5 rad 26 byta ut ”blivit” till ”blir”
Att
på sida 5 rad 34 byta ut ”förstå och utveckla” mot ”förstå, utveckla och
kritisera”
Att
på sida 5 rad 37 efter ”Enighet i handling” lägga till ”och frihet i diskussion”
Att
på sida 5 rad 41 byta ut ”våra olika erfarenheter och insikter” mot ”våra olika
erfarenheter, insikter och åsikter”
Adam Lundqvist Ung Vänster Mölndal, Vilma Bolding Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på VP 31 kommer efter VP32.
VP32 - Enighet i handling... OCH Frihet
i diskussion
Det känns lite som att förbundsstyrelsen glömt bort första halvan av den gamla
leninistiska slagdängan. För principen om enighet i handling bygger ju just på friheten
i diskussion för att alla ska känna sig involverade i beslutsprocessen och därmed
känna ansvar för att förverkliga även de beslut som går emot den egna individens
vilja.
Jag yrkar
Att
på sida 5 rad 37 lägga till "Frihet i diskussion men" först i meningen så den
lyder: "Frihet i diskussion men enighet i handling har alltid varit en viktig
princip för hur vi ser på det arbete vi utför tillsammans."
Petter Engvall, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på VP31 och VP32
Motionärerna vill föra in skrivningar i verksamhetsplanen som de menar förstärker
principen om ”frihet i diskussion” i hur vi beskriver hur vår organisation ska fungera
eftersom de tycker att det glömts bort i vårt förslag. Det är förvånande eftersom en av
huvudlinjerna i förbundsstyrelsens förslag är att förbundet ska utvecklas i just denna
riktning.
Båda motionerna vill lägga till att inte bara enighet i handling, men också frihet i
diskussion är viktiga principer för hur vi ser på vårt arbete. Det är inte fel i sak, utan
givetvis något som förbundsstyrelsen håller med om, men om man dragit slutsatsen
att texten man vill ändra i handlar om ett fokus på enighet i handling har man läst
ganska slarvigt. De stycken som motionärernas att-satser berör syftar till att lyfta fram
att enighet och samstämmighet inte får innebära likformighet, och att varje medlem
ska ges verktygen att självständigt förstå och utveckla sina egna tankar om och
erfarenheter av hur förbundet kan och bör fungera. Det tror vi är nyckeln till frihet i
diskussion. Att vi vill lägga tonvikten vid detta handlar om att vi tror att synen på
enighet i handling de senaste kongressperioderna ibland varit stelbent och enögd,
delvis på det sätt som motionärerna beskriver. Därför har vi ingenting emot flera av
motionernas att-satser och föreslår bifall. Däremot vill vi bemöta det som förs fram i
brödtexten till VP31.
Texten på sida 5 rad 24-35 handlar inte, som motionärerna till VP32 menar i sin
brödtext, om att beskriva orsakerna till konflikten 2013. Vår beskrivning av det finns i
29
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse;
”Delar av kongressperioden präglades av en konflikt inom förbundet. Konflikten
hade sin utgångspunkt i politiska motsättningar och tog sig uttryck i en rad händelser
under vintern och våren 2014. En liten grupp medlemmar försökte driva igenom en
ny politisk linje i ett stort antal frågor, bland annat synen på våld, utanför de
interndemokratiska ramarna, vilket skadade förbundet och ledde till en rad
uteslutningar.”
Förbundsstyrelsen håller med om att det var politiska motsättningar som var grunden,
men det i sig hade inte behövt leda till hårda stämningar och destruktiva händelser.
Att så mycket av konflikten utspelade sig i extern media, att den inbegrep
uthängningar av enskilda personer eller att det under en tid pågick ett
fraktionsliknande arbete var på inget sätt nödvändiga konsekvenser av de politiska
motsättningarna. Om det enbart hade handlat om att medlemmar ”inte känt att det
finns meningsfulla sätt att föra fram alternativa åsikter och påverka förbundet på”
borde det ha tagit sig uttryck i motioner till kongresserna 2011 eller 2013, på Rak
Vänsters debattsidor eller i andra sammanhang. Att tycka olika och debattera politiska
frågor ska inte stå i motsättning till en kamratlig stämning eller att arbeta inom de
interndemokratiska ramarna, tvärtom är det senare en förutsättning för att det
förstnämnda ska kunna ske på ett sätt som för förbundet framåt oavsett vem som
”vinner” debatten. Detta tror vi är insikter som inte tillräckligt präglade delar av
förbundet under förra kongressperioden.
Vi tror att det är en viktig slutsats att vi trots slitningarna stärktes som förbund, och
att skälet till det är att vi slog vakt om det vi har gemensamt. Det menar vi gäller fler
än förbundsledningen, för det hade inte varit tillräckligt. För att den form av angrepp
som riktades mot oss som organisation ska få effekt krävs att det finns en grogrund
för misstro och att fundamentet i strukturerna är svag. Så ser inte förbundet ut och
därför kunde vi stärkas trots försöken att splittra. Det är inte detsamma som att vi är
överens om allt utan att det som förenar oss – det som gör att vi väljer att vara
medlemmar i samma organisation – är starkare än motsättningarna. Att vi tog oss ur
konflikten på det sättet är också anmärkningsvärt i förhållande till vår historia som
kantats av uppslitande konflikter och perioder av svaghet som följd.
Trots att konflikten självklart bör ses i sitt sammanhang är det problematiskt att
koppla samman händelserna med andra eventuella problem inom förbundet på det
sätt som görs i VP31:s brödtext; ”Att oppositionella inte känt att det finns
meningsfulla sätt att föra fram alternativa åsikter och påverka förbundet på, och att de
inte bemötts på ett kamratligt och respektfullt sätt är ett stort problem och ett tungt
ansvar vilar på förbundsstyrelsen.”
Precis som motionärerna påpekar var konflikten i grunden politisk och det är aldrig
acceptabelt att motarbeta förbundet. Detta står dock i motsättning till att konflikten
skulle berott på hur s.k. ”oppositionella” känt. I första hand vill vi vända oss emot
begreppet ”oppositionella” som antyder att det skulle finnas två motsatta sidor i
förbundet som har varsin uppsättning skilda åsikter. Det är naturligt att det finns olika
åsikter och idéer inom organisationen, men om de som inte håller med
förbundsstyrelsen i olika sammanhang alltid betraktar sig som ståendes på ”samma
sida” får vi en debatt och en dynamik som blir destruktiv. Istället bör det finnas ett
brett spektra av olika åsikter eller linjer som bildar en dynamik, och genom att de tar
sig uttryck i demokratiska processer kan leda till bättre beslut. Principen för detta är
någorlunda enkel, nämligen att kritik mot förbundets hållning eller förbundsstyrelsen
ska vara saklig och politisk.
30
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Det är riktigt att ett tungt ansvar vilar på förbundsstyrelsen, vi har att implementera
kongressens beslut och verksamhetsplanen 2013 gav ett tydligt uppdrag om att
levandegöra den politiska diskussionen i förbundet. Efter de åtgärder som vidtagits
under den föregående kongressperioden finns flera skrivningar som leder vidare i
samma riktning i vårt förslag till verksamhetsplan. Samtidigt är det viktigt att ha med
sig att ansvaret för att föra debatt ligger på fler än bara förbundsledningen, även om
den har en särskild roll. Vi hoppas att alla medlemmar kommer att bidra till att vi får
en mer omfattande debatt och diskussion om politik och organisation, och att detta
visar sig inte bara på Rak Vänsters debattsidor utan också på klubbmöten,
vänsterhelger och överallt där medlemmarna möts.
Vi föreslår bifall på VP31:s första, tredje och sista att-sats därför att vi tycker att det
utvecklar vårt förslag på ett bra sätt. När det gäller VP31:s fjärde att-sats och VP32
menar vi att det skulle vara ett dåligt tillägg som rör till fokus i ett stycke som ska
handla om just vad enighet i handling är, trots att vi är eniga i sak.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla VP31 första, tredje och femte att-satsen
Att
avslå VP31 fjärde att-satsen
Att
avslå VP32
VP33 - Slarv!
Vi yrkar
Att
på sid 5 rad 43 lägga till ”an” efter ”tar oss”
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck
Förbundsstyrelsens svar på motion VP33
Jorå.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att bifalla motion VP33
VP34 - Skolningen måste
innehålla marxistisk teori
Ung Vänster är ett revolutionärt ungdomsförbund som organiserar ungdomar i syfte
att uppnå ett socialistiskt samhälle. Men för att uppnå ett sådant, krävs det att vi
skolar oss så att vi vet hur vi ska gå till väga. För att kunna veta vad en revolution är,
hur en sådan går till, det vill säga för att veta hur man avskaffar det kapitalistiska
samhället så behövs marxistisk teori.
Vi måste också vara medvetna om vilken press det borgerliga samhället utgör. Dess
idéer och press omger oss hela tiden; i media, i skolan, på arbetsplatserna; överallt i
samhället. För att motstå dessa idéer måste vi studera för att kunna se igenom och
svara på borgarklassens lögner. På så sätt kan vi undvika att anpassa oss våra idéer,
praktik och politik till det borgerliga samhället.
Genom att ge alla medlemmar möjlighet att skola sig till kadrer och utrustas med teori
31
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
kommer också många fler finna det meningsfullt att stanna i Ung Vänster och därmed
kan vi hejda den olyckliga medlemsgenomströmning som sker idag. Sedan är det inte
minst viktigt ur ett interndemokratiskt perspektiv att ge alla medlemmar möjlighet att
höja sin politiska nivå och själva kunna argumentera för sina åsikter.
Vi yrkar
Att
på sida 6, rad 4, att efter ordet “grundläggande” lägga till “marxistiska”.
Att
på sida 7, rad 48 byta ut “grundläggande” till “marxistiska”
Att
på sida 8, rad 17 till 24, stryka hela stycket och ersätta med följande “Ung
Vänsters största utmaning är att vi behöver bli fler skolade kamrater. Idag är
vi inte så starka som vi borde kunna vara och vi når inte upp till vår fulla
potential. Vår organisation har inget egenvärde, därför värvar vi inte
medlemmar enbart för sakens skull. Vår strävan efter att växa, bli fler och
skola oss i kampen kommer istället från den grundläggande insikten att vår
storlek är vår styrka för att förändra samhället i grunden. I alla tider har
människor organiserat sig för att tillsammans med andra för att kräva sin rätt.
Inga progressiva samhällsförändringar är möjliga om inte människor går ihop
och kämpar för dem. Ett större och starkare Ung Vänster är en starkare kraft
i kampen för ett socialistiskt samhälle.”
Att
på sida 10, rad 35 till 37 stryka från “fler i kadern” till “debatten utanför” och
infoga följande: “Våra kadrer ska både kunna skola nya medlemmar och själva
vara ledande i en socialistisk revolution.”
Att
på sida 11, rad 14 till 16 med meningen som börjar med “Alla- till “politiska
tänkande” och ersätta det med följande stycke “ Alla medlemmar i Ung
Vänster ska få möjlighet att skola sig och höja sin politiska nivå utefter
förmåga och förutsättningar”
Moa Sönnerbrandt Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Martin Nordén Ung Vänster
Södertälje, Valdar Petersson Malmsten Ung Vänster Solna, Maria Nystedt Ung
Vänster Piteå, Johan Nystedt Ung Vänster Piteå, Benjamin Roobol Ung Vänster
Hässelby-Vällingby, Gustaf Åstrand Ung Vänster Huddinge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP34
Motionärerna vill göra tillägg eller ändringar som handlar om marxistisk skolning och
om att våra medlemmar ska skolas för att kunna leda en socialistisk revolution.
Förbundsstyrelsen föreslår redan att studiearbetet ska få ett större fokus under
nästkommande kongressperiod och tycker inte att revolutionen bör nämnas som ett
prioriterat område. Det finns många viktiga områden som skulle kunna nämnas
särskilt, men det är i huvudsak sådant som redan ryms inom de politiska
prioriteringarna eller andra sammanhang som är relevanta. Vi tycker inte att
motionens övriga ändringar tillför något nytt till verksamhetsplanen. Gällande studier
i marxism se svaret på VP74.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP34
32
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
VP35 - Förtydligande
För att inte blanda ihop högskole-/universitetsstudier med våra egna fantastiska
internstudier krävs ett litet förtydligande.
Vi yrkar
Att
på sida 6 rad 40 byta ut ”studier på högre nivå” till ”internstudier på högre
nivå”
Kim Berglund, Ung Vänster Västerås, Anna Lundin, Ung Vänster Västerås, Julia
Alahuhta, Ung Vänster Västerås, Thomas Hammarström, Ung Vänster Västerås
Förbundsstyrelsens svar på motion VP35
Förbundsstyrelsen håller inte riktigt med utan tycker att det framgår från texten vad
som åsyftas.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP35
VP36 - Fadderkontakt är min takt,
fadderkontakt är din takt, å din kontakt är min
takt å min kontakt är din takt. Fadderkontakt.
I Kommunistiska samtal poängterar Sven Linderot vikten av rapportering och god
kommunikation mellan valda instanser inom en kommunistisk organisation.
Rapporteringen mellan klubb, distrikt och förbund är idag många gånger bristfällig
och framförallt är det någonting som alltid kan bli bättre. Rapportering mellan t.ex.
förbund och distrikt bör ske på olika sätt men en viktig del i en god kommunikation
är faddrarnas arbete i distrikten.
Idag är fadderskapet någonting som fungerar olika bra i olika distrikt. På vissa håll har
fadderskapet fungerat dåligt och närvaron från faddern har varit bristfällig och på
andra håll har fadderskapet varit enormt aktivt och bidragit till en positiv utveckling
av distriktet. Fadderskapet innebär ett stort ansvar för varje enskild
förbundsstyrelseledamot och därför tycker vi att detta är någonting som bör nämnas i
vår verksamhetsplan.
Fadderskapet som system handlar om att ge distriktsstyrelserna stöd i deras politiska
och organisatoriska arbete. För att kunna stärka vår organisation krävs det att vi
bygger förbundet underifrån, vilket förbundsstyrelsen poängterar i förslaget till
verksamhetsplan. Distriktsstyrelserna fyller här en viktig funktion och detta innebär
att fadderskapet måste utvecklas, utvärderas och upprioriteras. Kontakten mellan
förbundsstyrelse och distriktsstyrelse måste få en än mer naturlig roll i vårt arbete med
att stärka distrikt och i sin tur klubb.
Vi yrkar
Att
på s. 6 rad 47 efter ”.hela organisationen.” lägga till följande: ”Detta gör man
bland annat genom ett aktivt fadderskap. Ung Vänster har ett faddersystem
som innebär att distrikten tilldelas minst en fadder från förbundsstyrelsen.
Fadderns roll är att stärka distrikten organisatoriskt och politiskt men även
fungera som en kontaktlänk mellan distrikt och förbund. Faddrarnas roll som
33
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
stöd och rapporteringskanal kan inte nedvärderas, utan är en central del i
arbetet med att bygga distrikten och i sin tur klubbarna starkare.”
Vilma Bolding, Nadia Törnlund, Hanna Franzén, Karen Catalán, Ung Vänster Lund,
Ebba Carlvik, Ung Vänster Skövde, Sebastian Karlberg, Ung Vänster Borlänge, Alice
Book, Ung Vänster Alingsås, Signe Sandqvist, Rebecca Carlander, Ann Dernstedt,
Adam Määttä, Henrik Jonsson, Ung Vänster Umeå, Henrik Malmrot, Ung Vänster
Jönköping, Alexander Moser Uppström, Ung Vänster Älmhult
Förbundsstyrelsens svar motion VP36
Motionärerna vill lyfta in skrivningar om förbundsstyrelsens faddersystem i
verksamhetsplanen. Trots att vi i stort inte har något i sak emot den föreslagna texten
menar vi att det vore olyckligt att använda verksamhetsplanen på detta sätt. Det finns
inga andra beskrivningar av hur styrelser på någon nivå ska lägga upp sitt arbete i vårt
förslag till verksamhetsplan och det är heller inte det synsätt som tidigare kongresser
haft. Det finns inget självskrivet i att förbundsstyrelsen ska arbeta med ett
faddersystem, utan ett aktivt val som varje förbundsstyrelse gör en gång per
verksamhetsår. Det vore synd att föra in skrivningar i verksamhetsplanen som på
denna detaljnivå styr arbetet, och det skulle öppna upp för att andra delar av arbetet
också blev en fråga för kongressen. Det skulle å ena sidan göra förbundsstyrelsens
arbete mindre flexibelt, och å andra sidan innebära att kongressen skulle få mindre tid
till större och viktigare frågor av strategisk och politisk betydelse. Därför föreslår vi
avslag på motionen.
Med det sagt vill vi ändå bemöta motionärernas brödtext och intention som vi tycker
är relevant. Oavsett om man resonerar specifikt om just hur fadderarbetet fungerar så
är kommunikationen mellan distrikt och förbund en viktig pusselbit i
organisationsmodellen, precis som motionärerna skriver. Det intressanta menar vi är
hur vi ser på förbundsstyrelsens respektive distriktsstyrelsens roller och ansvar.
Förbundsstyrelsen väljs i grunden på ett personligt, politiskt och organisatoriskt
mandat och inte för att ge distrikt praktiskt stöd, samtidigt är varje medlem en resurs
och hur den utnyttjas bäst måste avgöras från person till person. Inte minst är det
begränsat vad förbundsstyrelsen har kapacitet att ägna sig åt, och det finns inga enkla
svar på hur prioriteringarna ska se ut. Distriktsstyrelserna har i teorin ett helt eget
ansvar att kunna utföra sitt arbete självständigt, men självklart ska de få stöd från
förbundsnivån på det sätt som är lämpligt.
Vi tror att rapporteringen mellan nivåerna inte nödvändigtvis brister rent
formmässigt, men att dynamiken mellan de beslut och det arbete som pågår bör
förbättras. Vi tror att det finns flera nycklar till att detta ska ske, som står att finna i
vårt förslag till verksamhetsplan med eller utan motionärernas förslag till tillägg.
Den första nyckeln handlar om kongressens beslut och hur de gör avtryck ute i
förbundet, i synnerhet verksamhetsplanen. Vi säger ofta att det ska vara ett levande
dokument och skriver i inledningen att det gäller hela förbundet och varje medlem.
Men detta är helt avhängigt av hur stark organisationsstrukturen är. De medlemmar
som deltog i debatten och beslutet – oavsett hur de röstade – kommer ha bättre
möjligheter att verkställa det. Därför behöver vi se till att fler förnyar sina
medlemskap och stannar kvar längre i förbundet. Samtidigt måste de beslut som fattas
på kongressen alltid införlivas i diskussioner på klubb-, distrikts- och förbundsnivå,
vilket förutsätter att man ägnar sig åt frågor om långsiktig strategi. Därför behöver
styrelsearbetet stärkas upp på alla nivåer. Kanske viktigast av allt är att fler
medlemmar behöver delta i debatten, diskussionen och utformandet av våra strategier.
Därför måste våra studier öka rent kvantitativt, men också rikta in sig mer på frågor
som är relevanta för hur vi arbetar politiskt och organisatoriskt.
34
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Slutligen är det självklart så att förbundsstyrelsens arbete gentemot distrikten kan
förbättras på flera sätt, men det är en diskussion som vi tror lämpar sig bättre att föras
mellan de valda styrelserna på respektive instans i förbundet. Den bör också föras i ett
sammanhang där fler faktorer finns med, så som hur vi bör arbeta med regionala
ombudsmän, hur förbundscentralens bemanning ska se ut eller hur stor förbundsstyrelse kongressen väljer.
Trots att vi vill avslå motionen vill vi ändå gå den halvvägs till mötes genom ett tillägg
i stycket om förbundsstyrelsens roll.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på sid 6 rad 47 efter ”…organisationen” lägga till ”, och säkerställa att
distrikten får de verktyg som krävs för att implementera dem”
Att
avslå motion VP36
VP37 - Icke böja sig för någon auktoritet, hur
ansedd den än måtte vara
I Ung Vänsters stadgar, § 2 ”Allmänna bestämmelser" moment 3, står det skrivet att:
"Hogre instans har ratt att upphava beslut fattade av lagre instans efter samrad med
berord part. Medlem har ratt att overklaga lagre instans beslut till hogre instans."
En stadga som skvallrar om organisationens leninistiska rötter med den
"demokratiska" centralismen som organisationsmodell. Tanken om att högre instans
automatiskt sätt skulle ha fler medlemmar bakom sig i enskilda sakfrågor anser vi
dock vara tvivelaktig. Det är även ett förminskande av klubbars och distriktens
kompetens att själva avgöra vilka handlingar som bör göras för att föra organisationen
framåt. Det riskerar dessutom bli en bromskloss i vårt arbete, då det riskerar att skapa
frustration inom klubbarna och döda viljan till aktion. Som det sägs i förslaget till
verksamhetsplan är det i klubbarna som vi går från ord till handling och den stora
delen av vår kamp äger rum. Det är också klubbarna som rimligtvis själva vet bäst hur
den lokala kampen förs och ska föras och bör därför vara de som har störst inflytande
över sina egna aktioner. Inom vilka ramar en klubb får agera regleras dessutom redan
av Ung Vänsters stadgar, så länge dessa följs borde därför inte några ytterligare
tillrättavisningar behöva tillkomma. De högre instanserna borde istället satsa på att
underlätta lägre instans möjligheter att föra kampen framåt, och vid
meningsskiljaktigheter öppna upp till diskussion och komma med konstruktiv kritik.
Inte detaljstyra deras handlingar och ifrågasätta deras kapacitet till att fatta
självständiga beslut.
Vi yrkar
Att
allt fran rad 51 sida 6 till rad 4 sida 7 under underrubriken "Ett revolutionart
forbund maste byggas underifran" stryks ur forbundsstyrelsens forslag till
verksamhetsplan.
Max Söderholm, Lotta Granetoft, Axel Morell, Tuva Ek, Ung Vänster Linköping
Förbundsstyrelsens svar på motion VP37
Motionärerna vill stryka stycket om våra interndemokratiska strukturer, och vänder
sig specifikt emot att högre instans ska vara överordnad lägre instans på grund av att
fler medlemmar står bakom den förstnämnda. Detta förhållningssätt till instanser i
Ung Vänster, som mycket riktigt är gammalt, är alltid föremål för debatt och bör så
35
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
vara. Det är, som vi skriver i vårt förslag till verksamhetsplan på sid 5 rad 37,
avgörande att det finns en samsyn på hur organisationen ska fungera.
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
VP38 - Politisk enighet – lokal taktkänsla
Förbundsstyrelsen håller inte med om den beskrivning som motionärerna ger av att
organisationsmodellen skulle stå i vägen för verksamheten på klubbnivå, att högre
instans detaljstyr eller ifrågasätter lägre instans kapacitet att fatta självständiga beslut.
Kärnan i vårt sätt att organisera oss är att vi sätter det lokala klubbarbetet i centrum.
Förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan innebär dessutom en uppvärdering av
klubbarna och den helt avgörande del av vår kamp som där förs. Konfliktsituationer
är undantag snarare än regel, och i de fall de uppstår är det vår erfarenhet att ingen
händelse är den andra lik. Skälet till att det sällan sker är ingen naturlag, utan det beror
på andra, minst lika viktiga, principer i vår organisationsmodell. Den demokratiska
processen inför beslut som påverkar alla nivåer måste gå till på ett sätt som möjliggör
att alla berörda kan komma till tals och förbereda sig på själva beslutet. När beslutet
väl är fattat måste det förklaras och implementeras. Efter verkställandet ska de
ansvariga kunna ställas till svars. Allt detta redogörs för i vårt förslag till
verksamhetsplan, och det går inte att plocka bort en del utan att det blir problem i ett
annat led.
Viktigt i sammanhanget är också att varken kongresser eller andra beslutande organ
mycket sällan fattar beslut om sådant som enbart rör en lägre nivå, exempelvis om det
är helt beroende av lokala förutsättningar. Ideologiska utgångspunkter, politiska
strategier och prioriteringar är exempel på sånt som det är viktigt att hela förbundet är
eniga om. Exakt taktik och praktiskt genomförande brukar behandlas allra närmast
verkställande instans. Detta beskrivs också i anslutning till den text som motionen vill
stryka.
Vi menar att vår organisationsstruktur är den som gör att förbundet kan fungera både
demokratiskt och effektivt utan att det blir en motsättning mellan dessa två. Vi har
sedan länge konstaterat att det är vår storlek som är vår styrka, och det förutsätter att
vi är strategiskt och politiskt enade när vi agerar för förändring.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP37
Det är viktigt att vi är enade politiskt. Vi tror dock inte på principen att vi ska låta
likadant i Ystad som i Kiruna. Även om FS förslag inte enbart syftar till det här tycker
vi det kan vara bra att förtydliga. Att ha samma politiska skolning men ändå kunna
anpassa vår metod och retorik till lokala kampanjer är en styrka. Därför tycker vi att
vårt tillägg tillför något till verksamhetsplanen.
Vi yrkar
Att
på sida 7 rad 4 lägga till ”För att mobilisera kring våra frågor krävs det att
distrikten och klubbarna anpassar metod och praktik utifrån lokala
förutsättningar. Ung Vänster ska vara eniga politiskt men mångsidiga i vår
metod.”
Adam Määttä, Signe Sandqvist, Rebecca Carlander,
Ann Dernstedt, Henrik Jonsson, Ung Vänster Umeå
36
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Förbundsstyrelsens svar på motion VP38
Förbundsstyrelsen är enig med motionärerna om att vår praktik ibland behöver
anpassas till lokala förutsättningar. Därutöver anser vi också att det behövs mer
politisk fantasi i förbundet, där vi utvecklar och breddar innehållet i vårt utåtriktade
arbete. Bland annat detta åsyftas i våra skrivningar om behovet av att bredda
förståelse för vad en Ung Vänster klubb är och vad man gör. Samtidigt är det också
relevant att påpeka att viktiga delar av vår politiska praktik – till exempel det
utåtriktade basarbete, feministiskt självförsvar eller en hög närvaro på skolor – är lika
viktigt oavsett var i landet man verkar. Förbundsstyrelsen anser vidare att det inte är
upp till distrikten att anpassa sin verksamhet till lokala förutsättningar, eftersom
distrikten inte är lokala instanser. Förmodligen och troligen ser de lokala
förutsättningarna väldigt olika ut i ett distrikt. Förbundsstyrelsen vill tillmötesgå
motionärernas intention, men föreslår därför en annan skrivning på ett annat ställe i
verksamhetsplanen.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på s.8 rad 9 efter meningen ”att driva förbundskampanjen” lägga till ’Vår
verksamhet måste anpassas till lokala förutsättningar och hela tiden bli mer
mångsidig och fantasirik.’
Att
avslå motion VP38
VP39 - Får transpersoner vara
med i feminismen?
Kan vi erkänna att transpersoner också drabbas av patriarkatet och könsmaktsordningen? På samma sätt som att feminismen måste prata om rasism också för att
rasifierade kvinnor ska känna sig inkluderade även i den feministiska kampen och inte
bara i kampen mot rasism. På samma sätt bör transpersoner, och andra hbt+
-personer, få känna sig välkomna i vår feministiska kamp och inte bara i kamp kring
hbt+ frågor. Eftersom transpersoner också drabbas av könsmaktsordningen,
människor som uppfostrats som kvinnor och läses som kvinnor kan drabbas av
könsmaktsordningen i vardagen lika mycket som kvinnor utan att för den delen
identifiera sig som kvinnor. Dessa personer bör också få vara med i feminismen.
Den internfeministiska strategin separatism tycks användas på många håll inom
organisationen men verkar inte stå beskriven i några av våra handlingar. Det tycks
leda till oenighet. I höstas lät Malmöklubben transpersoner vara med tjejer, så att det
var tjejer och transpersoner till ena gruppen och cis-killar till andra. Sedan uppstod
det en diskussion inom Skånedistriktet där DS fastslog att det är tjejseparatism vi
sysslar med så att tjejer till separatistisk grupp och resten (killar + icke tjejdefinierade
transpersoner) till andra gruppen. Medan förbundsnivå i arbetsordningen inför
kongressen skriver ”tjej- och killträffar” som om vi även använder oss av
killseparatistism.
Vi yrkar
Att
på sid 7 rad 6-12, andra stycket om internfeministiskt arbete definierar den
internfeministiska strategin separatism, och transpersoners plats i den.
Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Ung Vänster Malmö,
Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg,
Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg
37
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Förbundsstyrelsens svar på motion VP39
Motionärerna vill att vi ska lägga till skrivningar om hur vi använder separatism i
förbundet och transpersoners plats i den. Förbundsstyrelsen håller med om att
transpersoner också drabbas av könsmaktsordningen och det är viktigt att ingen
känner sig exkluderad från Ung Vänsters arbete.
Förbundsstyrelsen menar att motionärerna blandar ihop korten när det kommer till
att, som de beskriver det, få tillåtelse att vara med i feminismen. Det är oklart om det
som eftersträvas är att transpersoner ska benämnas som politiskt subjekt för den
feministiska kampen, eller att rätt och slätt få delta. Förbundsstyrelsen menar att alla
får delta.
Med politiskt subjekt avses den grupp som den specifika kampen syftar till att frigöra
från förtrycket i fråga. Feminismens politiska subjekt är således gruppen kvinnor.
Även om gruppen transpersoner ofta kan tjäna på feministiska segrar är det inte
transpersoner som är det politiska subjektet för feminismen. Att vara subjekt är inte
samma sak som att drabbas av könsmaktsordningen eller att kunna tjäna på feminism.
Till exempel kan även män tjäna på feministiska segrar.
På samma sätt är förbundsstyrelsen inte eniga med motionärernas skrivning i
brödtexten angående den feministiska kampens relation till antirasism. Vi menar att vi
är feminister för att riva upp könsmaktsordningen, medan vi är antirasister för att
bekämpa rasismen och alla dess uttryck. Dessa kamper har ofta mycket gemensamt,
och står sällan i motsättning till varandra heller. En feminism som inte pratar
antirasism har inte glömt bort någon kvinna, oavsett om hon är rasifierad eller inte,
lika lite som att feminister som inte pratar socialism inte har glömt bort alla kvinnor
som tillhör arbetarklassen (vilket de allra flesta kvinnor ju gör). Feminism handlar om
kvinnokamp, medan antirasism är kampen mot rasism. I Ung Vänster för vi bägge
dessa kamper samtidigt, men det gör vi inte för att inkludera olika förtryckta grupper
utan för att dessa i sig är viktiga kamper.
Att få delta i tjejträffar är heller inte samma sak som att delta i den feministiska
kampen. Vi menar ju tvärtom att även cis-killar, som endast får gå på killträff, också är
feminister och kämpar för att riva ner könsmaktsordningen. Anledningen till att vi
delar upp träffarna så här är att kvinnor på grund av könsmaktsordningen
underordnas män, och tjejer får genom separatism chans att diskutera förtrycket och
problemformulera utan killars närvaro. Vi vet att de tjejseparatistiska träffarna gör
skillnad när det handlar om vilka som har utrymme och makt inom organisationen,
och att säkerställa interndemokratin trots att vi lever i en könsmaktsordning är precis
det som våra internfeministiska strategier syftar till.
Förbundsstyrelsen menar att vårt tjejseparatistiska arbete bör vara för de som
identifierar sig som tjejer, således även transkvinnor. Killträffarna i Ung Vänster är
inte separatistiska, till exempel leds de ofta av en tjej. Trots att transkillar och ickebinära drabbas av könsmaktsordningen, så menar vi att dessa inte är
könsmaktsordningens politiska subjekt, och således inte utsätts på samma sätt för den
maktordning som tjejträffar är utvecklade för att motverka. Transpersoner utsätts för
förtryck i egenskap av transpersoner, och trots att dessa kamper mer ofta än sällan går
hand i hand menar vi att det vore att göra både feminismen och transkampen en
björntjänst att behandla dessa två som vore de en och samma.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP39
38
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
VP40 - Praktisk internfeminism
Stycket som förbundsstyrelsen skrivit om internfeminism har viktiga poänger. Men
skrivelsen är diffus och visar inte hur vi faktiskt arbetar. Genom att lägga in vår
skrivelse kan vi konkretisera de internfeministiska arbetsmetoderna.
Vi yrkar
Att
på sida 7 rad 7 innan meningen som börjar ”De internfeministiska
insikterna…” lägga till en skrivelse som lyder ”Med separatistiska träffar,
utbildningstillfällen och internfeministiska strategidokument arbetar vårt
förbund konkret med frågorna på ett sätt som särskiljer oss från mängden.”
Rebecca Carlander, Signe Sandqvist, Ann Dernstedt, Ung Vänster Umeå
Förbundsstyrelsens svar på motion VP40 kommer efter VP41.
VP41 - Internfeminismens syfte
– förändring i grunden
Vi vill se en förtydling av vad vårt internfeministiska arbete är och syftar till. Vi ser att
inom organisationen pratas det allt mer om att ändra individer än att det är två
grupper som står mot varandra. Men vi kommer inte ändra samhället genom att ändra
individer som bara är konsekvenser av könsmaktsordningen, utan vi måste ändra
könsmaktsordningen i grunden. Det genom mer övergripande strategier som till
exempel tjejseparatism. Därför vill vi skriva in att vårt internfeministiska arbete syftar
till att i vårt förbund som helhet öka kvinnors utrymme och makt.
Vi yrkar
Att
på sida 7 rad 10 efter “vår egen organisation” sätta punkt och byta ut resten
av meningen mot följande:
“Bland annat använder vi oss av tjejseparatistiska träffar, inte för att det är roligt, utan
som ett verktyg för att stärka gruppen tjejer vid strategiskt avvägda situationer. Vårt
internfeministiska arbete är ett direkt sätt att öka kvinnors utrymme och makt och
syftar inte till att analysera hur enskilda individer agerar mot varandra.”
Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Dina Viksten Abrahamson,
Ung Vänster Vita Bergen, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder,
Hanna Hedqvist, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck
Förbundsstyrelsens svar på motion VP40 och VP41:
Motionärerna till motion VP40 och VP41 vill lägga till olika texter som på olika sätt
förtydligar vad vårt internfeministiska arbete innehåller och vad det syftar till. Även
om förbundsstyrelsen håller med motionärerna i stort menar vi att det hade varit
olyckligt att lägga till texterna.
VP40 vill skriva in en text om olika former av internfeministiskt arbete. Förbundsstyrelsen förstår intentionen, men att lägga till texten tonar ner konstaterandet om att
internfeminism i grunden handlar om interndemokrati. Det internfeministiska arbetet
har många olika delar och kan te sig på många olika sätt, vad som ska göras avgörs av
vilken situation man vill avhjälpa. Men det bör syfta till att se till att alla medlemmar i
Ung Vänster får samma plats och samma utrymme oavsett kön i förbundet, det
menar vi är ett i grunden interndemokratiskt arbete.
39
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Motionärerna till VP41 vill istället förtydliga att internfeminism syftar till att avhjälpa
problem på strukturell nivå snarare än för individer. Det är delvis sant även om
internfeminism också kan syfta till att hjälpa enskilda tjejer, men med motionärernas
text försvinner viktiga skrivningar. Vikten av att se att internfeminism måste finnas i
alla sammanhang och inte går att betrakta som en isolerad satsning är en del i hur
interndemokrati och internfeminism hör ihop och stryks med motionens förslag.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP40
Att
avslå motion VP41
VP42 - Icke-män
Ung Vänster är ingen isolerad ö, vi drar med oss alla strukturer och normer in i vårt
förbund. En av dessa är tvåkönsnormen, alltså illusionen om att könsidentitet är
bundet till ett binärt system där vi antingen är män eller kvinnor. Det språk vi
använder i förbundet exkluderar många gånger de vars identitet inte är i enlighet med
detta system.
Vi yrkar
Att
på sid 7 rad 11 byta ut ”kvinnors” mot ”icke-mäns”
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Bea Nilsen Blid,
Elsa Axelsson, Västra Södermalm
Förbundsstyrelsens svar på motion VP42 kommer efter VP43.
VP43 - Förbundets exkluderande språk
Ung Vänster är ingen isolerad ö, vi drar med oss alla strukturer och normer in i vårt
förbund. En av dessa är tvåkönsnormen, alltså illusionen om att könsidentitet är
bundet till ett binärt system där vi antingen är män eller kvinnor. Det språk vi
använder i förbundet exkluderar många gånger de vars identitet inte är i enlighet med
detta system.
Vi yrkar
Att
på sid 7 rad 11 lägga till ”och icke-binäras” efter ”kvinnors”.
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck. Kajsa Löb, Bea Nilsen Blid,
Elsa Axelsson, Västra Södermalm
Förbundsstyrelsens svar på motion VP42 och VP43
Motionärerna vill på olika sätt förändra skrivningarna runt att öka kvinnors utrymme
och makt då man menar att det i skrivningarna finns ett exkluderande språk.
Förbundsstyrelsen menar att vår feministiska teori innebär att gruppen män har makt
och utrymme på bekostnad av gruppen kvinnor, och att det är den hierarkiska
uppdelningen som könsmaktsordningen innebär. Vi kan se detta i en könssegregerad
arbetsmarknad, i det obetalda arbetet i hemmet och det går att se i hur det
sexualiserade våldet tar sig i uttryck och i unga tjejers ohälsa.
40
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Motionärerna vill i texten byta ut ”kvinnor” till ”icke-män” vilket förbundsstyrelsen
anser vara ett problematiskt begrepp. Det innebär att det vi aktivt förhåller oss till
vilka som är ”män”, i stället för att låta just kvinnor vara problemformulerare och det
politiska subjektet. Vi ser att det finns fler identiteter än att vara ”kvinna” eller ”man”,
och detta är något som ska respekteras och synliggöras. Det behöver inte och bör inte
stå i motsättning till vårat internfeministiska arbete som syftar till att stärka tjejer och
kvinnors ställning i förbundet. Där motionärerna vill ändra handlar texten om
kvinnor som drabbas av könsmaktsordningen, just för att de är eller ses på som
kvinnor, och så ser vi att strukturen präglar samhället, förbundet och våra liv.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP42
Att
avslå motion VP43
VP44 - Internfeminism <3
Vårt internfeministiska arbete är något av det allra finaste vi har och är precis som
förbundsstyrelsen skriver ”[…] avgörande för hur Ung Vänster fungerar”. Därför är
det extra viktigt att vi ger förbundet i stort ett tydligt mål i det internfeministiska
arbetet.
Vi yrkar
Att
på sida 7 rad 12 att i slutet på stycket som börjar ”Vårt internfeministiska
arbete […]” lägga till ”Därför ska vi på varje större sammankomst på klubb-,
distrikts- och förbundsnivå anordna tjej- och killträffar och separatistiska
rum. Vi ska även kontinuerligt arbeta mot en jämn könsfördelning genom
talarstatistik samt genom att ge vårt förbunds tjejer det stöd som möjliggör
ett jämlikt deltagande.”
Kim Berglund, Anna Lundin, Julia Alahuhta,
Thomas Hammarström, Ung Vänster Västerås
Förbundsstyrelsens svar på motion VP44
Att ha mål med sitt arbete är alltid bra. Många av våra internfeministiska mål finns att
läsa i Ord och Handling, vår internfeministiska handbok. Att man har god koll på
talarstatistiken och ser till att kill- och tjejträffar anordnas är olika kuggar som är
viktiga för att det internfeministiska arbetet ska fungera. Däremot menar
förbundsstyrelsen att det är något som alltid bör gälla i förbundet och därför inte
behöver stå i verksamhetsplanen.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP44
VP45 - Klubbstyrelser ftw!
I stycket om klubben står det inget konkret om klubbstyrelsens roll. Eftersom
klubbstyrelsen är en bärande del i klubbens verksamhet och stommen till ett
långsiktigt och strategiskt arbete behövs en skrivning som klargör det. Vi ser vikten av
att poängtera klubbstyrelsens roll som ledning eftersom en utbredd brist i flera
klubbar är att styrelsen snarare stannar vid att hämta affischer och göra dagordningar,
istället för att fungera som politisk och organisatorisk ledning för klubben.
41
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Vi yrkar
Att
på sida 7 rad 25 lägga till följande text: “En klubbstyrelse har till uppgift att
leda klubben. Den ska ha målsättningar och visioner kring klubbens
långsiktiga utveckling och ha en bild av hur klubben ska fungera och utarbeta
strategier för att nå dit. Klubbstyrelsen ska därutöver ha en plan för hur man
ska genomföra förbundets och distriktets organisatoriska prioriteringar.”
Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Dina Viksten Abrahamson, Ung Vänster
Vita Bergen, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder, Hanna Hedqvist,
Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om söder
Förbundsstyrelsens svar på motion VP45 finns efter VP88
VP46 - Ökad påverkan i kampanjer
Vi i Ung Vänster Falköping har en idé om en utredning till ökad påverkan av
kampanjer för klubbar. Genom att använda “Rak vänster” eller liknande till att visa
upp olika förslag på till exempel affischer så kan medlemmar och klubbar vara med
och tycka vad som ska användas.
Vi yrkar
Att
sida 7 rad 37 efter “...närvaro.”: lägga till texten: “genom mer medverkan
ifrån klubbar och medlemmar så kan vi få fram bättre och mer tilltalande
affischer med mera”.
Ung Vänster Falköping
Förbundsstyrelsens svar på motion VP46
Förbundsstyrelsen håller med om att vår interntidning Rak Vänster är ett bra forum
för alla förbundets medlemmar att påverka organisationen. Förbundet är
medlemmarna, och det är tillsammans som vi utvecklar såväl vår politik som våra
verktyg för att vinna nya segrar. Däremot delar vi inte åsikten att det är kring frågor
om layout som den interna debatten ska drivas, just eftersom det inte är där de stora
avgörandena står.
Det som kännetecknar materialproduktion är korta deadlines, många beslut (färg,
tjocklek, kostnad, antal etc.) och inte minst att det är en fråga om såväl individuell
smak som grafisk profil. Affischer och andra typer av material utformas på
förbundscentralen, och layout är inget som förbundsstyrelsen diskuterar.
Det viktigaste när det kommer till vårt utåtriktade material är att det ska vara lätt att
känna igen oss. Den som ser en Ung Vänster-affisch eller får ett av våra flygblad i
handen ska inte kunna missa att det är just vi som har en aktiv klubb på orten. Att
materialet är snyggt kommer i andra hand, men förbundsstyrelsen menar att det
material vi har idag är mer än tilltalande - både gentemot människor inom och utanför
förbundet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP46
42
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
VP47 - Arbetarklassområden är ju najs
Vi vill ändra i hur vi skriver om förorter. Främst på sida 8 vill vi göra det tydligt varför
vi är i arbetarklassområden som drabbas hårt av borgerlig politik, prioriteringen tycker
vi är galant, men det krävs att vi också förklarar anledningen bakom. Anledningen är
såklart att arbetarklassen är vårt politiska subjekt i klasskampen. Vi vill också ändra
“utanför stadskärnan” till “arbetarklassområden”, detta för att vi helt enkelt vill se en
prioritering av det senare och inte alla områden utanför stadskärnan.
Vi yrkar
Att
på sida 7 rad 39 ersätta “utanför stadskärnan” med “i arbetarklassområden”
Att
på sida 8 rad 44 efter “starkare i förorterna.” lägga till en ny mening som
lyder “Arbetarklassen är ett av våra politiska subjekt och därför behöver vi
organisera ungdomar i de områden som är hårdast drabbade av
högerpolitiken.”
Att
på sida 8 rad 45 mellan “har” och “en” lägga till “därför”
Att
på sida 8 rad 46 ersätta “utanför stadskärnan” med “i just arbetarklassområden”
Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Dina Viksten Abrahamson,
Ung Vänster Vita Bergen, Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om söder
Förbundsstyrelsens svar på motion VP47 kommer efter VP48.
VP48 - Prioriterade områden
behöver inte vara förorter
När förbundsstyrelsen skriver att vi ska satsa på att vara i förorterna i förslaget till
verksamhetsplanen, borde man egentligen syfta på prioriterade områden där det bor
många ur arbetarklassen. Problemet är att förorter inte alltid är synonymt med
prioriterade arbetarklassområden och vice versa. I Malmö är till exempel Rosengård
ett prioriterat område med många unga ur arbetarklassen, trots att den stadsdelen
ligger i stan, medan det i flera förorter till Malmö bor höginkomsttagare i stora villor.
Därför vill vi ändra ”förorter” till ”prioriterade arbetarklassområden”.
Vi yrkar
Att
i verksamhetsplanen på s. 7, rad 39, ersätta ”utanför stadskärnan” med ”i hela
klubbområdet”
Att
i verksamhetsplanen på s. 8, rad 44, ersätta ”förorterna” med”prioriterade
arbetarklassområden”
Att
i verksamhetsplanen på s. 8, rad 45, ersätta ”förorten” med ”de prioriterade
arbetarklassområdena”
Att
i verksamhetsplanen på s. 8, rad 46-47, ersätta ”utanför stadskärnan” med ”i
hela klubbområdet”
Fanny Rosberg, Ung Vänster Malmö, Karen Catalán, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP47 och VP48
Motionärerna verkar ha läst vårt förslag till verksamhetsplan slarvigt och tolkat det
som att förbundsstyrelsen vill att vi enbart ska vara prioritera närvaro i förorterna och
utanför stadskärnan oavsett vilken karaktär dessa platser har. Det är inte en riktig
tolkning. På sid 7 rad 31-39 skriver vi: ”Klubbarnas basarbete ska utformas så att vi
har ständig närvaro på platser där vår målgrupp finns. Vi ska synas på skolorna,
43
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
fritidsgårdarna, vid busstationen, utanför köpcentret och vid idrottsplatsen. […]
Klubbarna behöver ständigt göra avvägningar om var och när vi syns, och på vilka
platser och sammanhang vi behöver öka vår närvaro. Utöver att synas i allmänhet
behöver vi framför allt se till att finnas på plats på yrkesprogrammen på gymnasiet
och finnas på plats utanför stadskärnan.”
51
52
53
54
55
Förbundsstyrelsens svar på motion VP49
Förbundsstyrelsen delar inte motionärernas syn på vare sig en föreläsarens roll eller
hur vi ser på tolkningsföreträde. Den som bjuds in att föreläsa om Ung Vänsters
politik kring exempelvis rasism för en klubb förväntas i första hand prata om vad
rasism är, vilken funktion vi menar att rasismen fyller i samhället och om våra
Att vi i styckena som berör hur vi blir fler och ett bredare förbund på sida 8 nämner
förortssatsningen särskilt beror på att vi menar att vår närvaro just i förorter och
utanför stadskärnan är för svag och bör prioriteras. Detta ska alltså ske i tillägg till att
vi finns på plats överallt där vår målgrupp finns, och med utgångspunkt i att klubbar
ständigt ska göra avvägningar om var och när. Motionärernas farhågor om att
förbundet nu ska råka satsa på fina villaområden eller glömma bort Rosengård är inte
nödvändiga. Vår verksamhetsplan bör dock utgå från regeln snarare än undantagen,
och därför menar vi att vi oavsett hur det ser ut på vissa platser bör prioritera de
förorter där vi bör finnas men saknas.
Båda motionerna vill betona att de områden vi ska satsa på är arbetarklassområden.
Det menar vi redan framgår och blir onödigt i sammanhanget. VP47 vill lägga till att
arbetarklassområden ska vara prioriterade på grund av att de drabbas extra hårt av
högerpolitik, vilket visserligen är riktigt men som blir för allmänt för att vara en
prioritering. Vi vill behålla skrivningarna om att just förorter och platser utanför
stadskärnan fortsatt ska vara en satsning, helt enkelt för att det beskriver det som vi
menar allra tydligast.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP47
Att
avslå motion VP48
VP49 - Vi är inte en isolerad ö
Representationen är viktigt av flera anledningar. För det första så har människor som
har verklig erfarenhet av ett förtryck tolkningsföreträde. De innehar ofta bättre
kunskap om ämnet och kan förstå förtrycket på ett unikt sätt. För det andra så är de t
den förtryckta gruppen i fråga som är det politiska subjektet, och det är de som ska
stå först i sin kamp för frigörelse. För det tredje så innebär att man är utsatt för ett
förtryck ofta att man i allmänhet syns och hörs mindre. Detta måste motverkas i Ung
Vänster och människor som i övrigt i samhället tystas ned måste få en fristad att ta
plats på där de får att göra sig hörda. Representation gäller alla former av förtryck
som kvinnoförtryck, hbtq-förtryck, rasism, funkofobi etc. Det första vi borde göra, är
att faktiskt fastslå detta i vår verksamhetsplan.
Vi yrkar
Att
på sida 8 rad 2, efter “...större utrymme i klubbverksamheten.” lägga till
följande: “Det är också viktigt att föreläsningar som berör olika former av
förtryck om möjligt alltid bör hållas av föreläsare som har erfarenhet av det
specifika förtrycket.”
Meja Cohen Tillberg, Ellinor Skoglund, Ung Vänster Lund
44
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
antirasistiska strategier. Om allt detta går att läsa i Ung Vänsters principprogram samt
vårt antirasistiska program från 2007.
Vem som får vara en auktoritet och hålla i utbildningar i Ung Vänster avgörs av
förtroende, alltså att ha blivit vald att leda, och på kunskap - eftersom dessa trumfar
erfarenheter av specifika förtryck. Vi bjuder hellre in Stefan Lindborg att prata
antirasism än Hanif Bali (M), även om det är den sistnämnda som har
förstahandserfarenhet av att utsättas för strukturell rasism. Dessutom kan förtryck
upplevas olika för olika personer som utsatts för samma sak, för oavsett om
förtrycket i sig är strukturellt är upplevelser ändå individuella.
Det är också oklart hur detta ska fungera i praktiken. Bör vi kontrollera folks klassbakgrund för att avgöra ifall de är trovärdiga att prata om socialism? Förbundsstyrelsen vänder sig även mot att exempelvis våra feministiska teorier endast skulle
föreläsas om av tjejer, och att killar på förtroendeposter ej längre förväntas vara
kunniga inom kvinnoförtryck och feministiska strategier.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motion VP49
VP50 - Funktionsvariationer
och pronomenrundor
Ung Vänster ska vara en inkluderande plattform där alla kan känna sig välkomna och
trygga. Så är det inte idag. Många medlemmar har valt att gå ur Ung Vänster p.g.a.
förbundets brister rörande funktions- och HBTQ-frågor. Det är klubbens ansvar att
föra en inkluderande praktik på samtliga aktiviteter, förbundet måste vara tydliga med
detta.
Vi yrkar
Att
på sid 8 rad 2 lägga till följande i slutet av stycket: ”Exempel på inkluderande
praktik under klubbmöten är att använda funktionsanpassade lokaler. Ett
annat exempel är pronomenrundor, då Ung Vänster ska vara ett tryggt forum
där felköning inte ska förekomma. Trots att vi inom klubben ofta känner
varandra betyder inte detta att pronomenrundor inte är nödvändiga.
Könsidentitet kan vara flytande, och det ska förbundet ta hänsyn till.”
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck. Kajsa Löb, Bea Nilsen Blid,
Elsa Axelsson, Västra Södermalm
Förbundsstyrelsens svar på motion VP50
Motionärerna föreslår med sitt tillägg skrivningar både om att funktionsanpassa
lokaler och att använda pronomenrundor. Självklart ska Ung Vänster vara ett
inkluderande och välkomnande förbund. Vi vänder oss dock starkt mot bilden av att
det är många medlemmar som går ur organisationen på grund av bristande
tillgänglighet och brister rörande HBTQ-frågor, så som motionärerna skriver. Om det
är så att motionärerna är av en annan uppfattning behöver man ta sig en allvarlig
funderare i klubben och distriktet över sin medlemshantering och över hur man
behandlar och välkomnar nya medlemmar.
45
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Förbundsstyrelsen menar att lokaler om möjligt bör anpassas så att alla kan delta
oavsett eventuella funktionsnedsättningar, men att detta är en praktisk och ekonomisk
fråga som ofta i första hand är upp till de som äger de lokaler som vi använder som
klubblokaler. Då vi kan välja ska vi se till att lokalen fungerar för alla, och de gånger
det finns hinder ska vi självklart lösa dem.
Det är vanligt att ha en uppstyrd presentationsstund i samband med olika delar av
Ung Vänsters verksamhet, detta eftersom vi är ett ständigt växande förbund med nya
människor som sällan känner varandra väl. Däremot är dessa eventuella rundor inte
stadgereglerade, utan något som respektive styrelse kan använda då det passar.
En till anledning att inte besluta i verksamhetsplanen att vi alltid ska ha pronomenrundor är att de kan ha motsatt effekt mot vad intentionen egentligen är. För vissa
betyder det inget speciellt att berätta vilket pronomen man har, för vissa är det något
positivt och något som känns viktigt - men för vissa är det tvärtom en jobbig
upplevelse. För den som är osäker på sin könsidentitet, eller av annan anledning inte
vill tala om för folk man knappt känner vilket pronomen man har, kan det betyda att
man tvingas “komma ut” för tidigt eller rent av ljuga för att slippa känna sig dömd av
klubben.
Förbundsstyrelsen tycker också att placeringen av yrkandet är olyckligt då stycket
innan berör hur klubben kan bli en plattform för en ökad interndebatt och hur
studiearbetet på klubbnivå måste utvidgas och innehålla mer än vad det idag gör.
Skrivningar om hur klubbmöten och liknande ska gå till blir därför malplacerade.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP50
VP51 - Den meningsfulla aktivismen
Idag har vi alldeles för många möten i förbundet som löper på rutin istället för att
hamna någonstans, vi borde istället se till att varje aktivitet med klubben är meningsfull. Det är även viktigt att vi fokuserar mer på aktivism och mindre på interna möten.
Vi yrkar
Att
på sida 8. rad 6 efter ”område.” lägga till ”Vi har inte klubbmöten för sakens
skull utan kring konkreta saker som till exempel planering eller studier.”
Att
stryka ”snarare” på rad 6, sida 8.
Rafael Czeszejko, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om söder , Madeleine Sellgren,
Rasmus Linusson, Ung Vänster Botkyrka, Julia Lindblom, Ung Vänster Solna,
Tristan Ojanne, Ung Vänster Södertälje, Leo Boonstra, Ung Vänster HägerstenSkärholmen , Ylva Seigerlund, Matilda Bergström, Ung Vänster Gotland,
Dina Viksten Abrahamsson, Ung Vänster Vita Bergen
Förbundsstyrelsens svar på motion VP51
Motionärerna har en viktig poäng om hur vi ser på våra möten. Detta gäller på alla
nivåer i organisationen, men just på klubbnivå är det ibland lätt att fastna i det sociala
och inte komma vidare. Ordentliga planeringar och uppföljningar är A och O för att
hålla verksamheten relevant och att fortsätta framåt med de politiska projekt man
driver på orten.
Däremot handlar stycket som motionärerna berör om kampanjarbete, och hur vi vill
höja ambitionerna med vad det ska innebära och vilken funktion kampanjen ska fylla i
46
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
klubbarbetet. Här blir de föreslagna meningarna malplacerade, och bryter av mitt i det
resonemang som syftar till att förtydliga hur kampanjarbete bör se ut och hur det inte
bör se ut.
Generellt i verksamhetsplanen menar vi också att vi hellre skriver ut vad vi ska göra
än vad vi inte ska göra. Det finns ibland en poäng med att poängtera något som bör
undvikas, men vi tycker inte att det här är ett sådant tillfälle. Snarare ser vi att resten
av det berörda stycket går igenom olika delar av hur en klubb förväntas jobba med
kampanjer och lokala politiska frågor, underförstått att klubbmötena är plattformen
för att lägga strategier, ta beslut, följa upp och utvärdera detta arbete kontinuerligt.
Effektiva klubbmöten är en förutsättning för att kunna ha just många projekt
pågående i klubben på en gång och vara ett reellt verktyg för förändring, vilket är
kontentan av stycket på sida 8.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP51
VP52 - Borde och/eller kunna
Språkligt så blir meningsuppbyggnaden ”[…] som vi borde kunna vara […]” lite
märklig. Antingen borde vi vara eller så skulle vi kunna vara. Förslagsvis så skulle vi
kunna vara fler och starkare.
Vi yrkar
Att
på sida 8 rad 17-18 byta ut meningen som börjar med ”Idag är vi inte så
många […]” till ”Idag är vi inte så många eller så starka som vi skulle kunna
vara och når inte upp till vår fulla potential.”
Kim Berglund, Anna Lundin, Julia Alahuhta,
Thomas Hammarström, Ung Vänster Västerås
Förbundsstyrelsens svar på motion VP52
Ung Vänster skulle i teorin kunna bestå av nästan hela Sveriges befolkning, men det
är inte det denna skrivning vill åt. Poängen är att vi är färre än vi rimligtvis borde vara,
med tanke på vår potential. Att ta bort “borde” från skrivningen ger sken av att det
skulle vara en uppskattning och inte ett konstaterande. Poängen med detta
konstaterande är dessutom framför allt att det förpliktigar: det är en uppmaning att ta
arbetet med att bli fler på mycket stort allvar.
Dessutom är meningsbyggnaden helt ok!
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP52
VP53 - Ett litet steg för Hassan i Hörby
– ett stort steg för Ung Vänster
Förbundsstyrelsens skrivning på sid 8 rad 26 i förslaget till verksamhetsplan kan
tolkas som att det ska vara en stor grej att gå med i Ung Vänster. För vissa
medlemmar kan det rent privat vara en stor grej men det har inte med vår verksamhet
att göra. Att det inte ska vara svårt att gå med i Ung Vänster är däremot viktigt och
därför räcker det att skriva om det. Vår skrivning är rakare och tydligare.
47
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Vi yrkar
Att
på s 8 rad 26-27 stryka första meningen som börjar med ”För de flesta…”
samt ”Däremot får det aldrig bli ett svårt steg” i andra meningen och ersätta
detta med ”Det ska aldrig vara svårt att gå med i Ung Vänster”
Karen Catalán, Olof Björk, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP53
Det kan finnas många hinder för att gå med i Ung Vänster. Att ha mycket att göra i
skolan och att bussen går för sällan för att kunna åka på klubbmöte eller att både
samhället i stort och folk i ens närhet misstänkliggör politisk organisering, eller helt
enkelt att man känner att man vet för lite om politik. När vi lägger strategier för att
växa och bli fler börjar vi med att analysera vilka hinder vi har att arbeta med,
eftersom vi då kan jobba för att ta oss runt dem.
Att det för många rent personligen är ett stort steg att organisera sig kan låta som
något den lokala klubben inte ska bry sig om, men faktum är att det är ett av hindren.
Det är dessutom ett hinder som, precis som alla andra, går att arbeta mot. Genom att
etablera oss som ett normalt inslag i människors vardag minskar vi trösklarna att gå
med i Ung Vänster, och genom att arbeta med frågor som rör ungas vardag visar vi
tydligt att det inte krävs någon statsvetare för att vara politiskt organiserad. Vi
organiserar oss för att vi är experterna på vår egen vardag och våra egna villkor, och
det kan vem som helst göra oavsett förkunskaper.
Motionärerna vill även stryka meningen om att det är bra att steget att bli medlem är
stort, eftersom det innebär att det betyder något att organisera sig. Denna strykning
vore olycklig, eftersom det säger något om hur vi ser på organisering. Det går att vara
med i Ung Vänster för att det är ett roligt tidsfördriv och det faktum att man kan lära
sig mycket, men för de allra flesta av oss handlar steget att bli medlem om något
annat. Ofta är det någon enskild fråga man vill ta strid för, och inte sällan är det hela
världsordningen man vill förändra. Det är något stort att gå från åsikt till handling och det är något vi ska ta tillvara.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP53
VP54 - Många och bättre
Det är bra att det finns ett tydligt fokus på medlemsvärvning i verksamhetsplanen
men det handlar inte bara om att hålla fler bokbord eller ha större närvaro på platser
utan också om hur man agerar. Att bara stå vid ett bokbord, dela material till folk och
fråga om de vill gå med i Ung Vänster duger inte, särskilt inte för mer erfarna
medlemmar. Det behöver finnas tanke och taktik bakom vad vi pratar om med vilka
personer. Vi ska främst prata om de sakfrågor och krav vi driver, till exempel
kopplade till den kampanj vi driver. Vi övertygar inte folk genom att säga att vi är
socialister eller feminister utan genom att sätta in konkreta problem unga upplever i
en politisk kontext och erbjuda svar.
Vi motarbetas ofta i samhället och pekas inte sällan ut som extremister eller
knäppskallar, därför är det extra viktigt för oss att förklara vad vi egentligen vill rent
konkret. Vi vill ha nya medlemmar som inte tycker precis som vi från början eller som
inte är särskilt pålästa om oss, socialism eller feminism men som håller med oss i vissa
frågor och som är intresserade av att veta mer.
48
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
I bästa fall ska hur vi agerar och vad vi pratar om med unga anpassas från situation
till situation. Det är inte alltid möjligt men det viktiga är att det överhuvudtaget
finns tanke och taktik bakom hur vi agerar och vad vi säger, och att vi inte bara gör
det. Det är bra om det från centralt håll kan tas fram bokbordsmallar och om
det åtminstone för vissa kampanjer kan följa med dialogtips med kampanjhandledningarna.
Jag yrkar
Att
i VP s 8 rad 32 föra in följande meningar innan meningen som börjar med ”I
grund och botten…” ”Vi ska tala med unga om de sakfrågor och krav vi
driver och sätta in konkreta problem i en politisk kontext. Bakom
medlemsvärvningen ska finnas tanke och den ska bedrivas taktiskt och med
finess.”
Olof Björk, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP54
I motionärens brödtext finns många poänger om hur vi vill att våra bokbord ska vara.
När det kommer till att sätta in problem som unga upplever i en politisk kontext och
att koppla dessa till krav vi driver är tillsammans med det faktum att organisering är
verktyget för att förändra viktiga insikter för hur vi är relevanta på ett bokbord.
Detsamma gäller motionärens tankar om att vara mer konkret än att på ett teoretiskt
plan prata om våra ideologier.
Det finns en poäng med att endast vara ute på skolor för sakens skull, eftersom det är
större chans att folk går med oss ifall de träffat på oss än ifall vi är helt osynliga. Det
är dessutom än större chans att lyckas engagera folk ifall vi är lätta att få kontakt med
och är relevanta, och det gör vi bäst genom att prata om det som ligger nära både vår
egen och de aktuella elevernas vardag.
Det är riktigt att det behövs ett taktiskt förhållningssätt när man värvar medlemmar.
Vi ska inte förställa oss utan värva så effektivt som möjligt. Ung Vänsters profil och
identitet bygger på att vi är helt vanliga unga som organiserat oss för vår egen skull det räcker att ha med sig det när man pratar med folk. Råkar man veta att väldigt
många är intresserade av någon speciell politisk fråga på en viss skola kan det vara
intelligent att plocka med sig flygblad om ämnet, men i övrigt utgår vi från de vi själva
är och de frågor vi just nu driver.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion VP54
VP55 - Förenklad förklaring
angående medlemsvärvning
Har hört denna jämförelse innan, och tycker verkligen inte den fyller någon funktion.
Att bli fler handlar om att ha en bra praktik gällande medlemsvärvning, att bygga ett
väl fungerande förbund både praktiskt och teoretiskt och att ha en bra
medlemshantering både för nya och äldre medlemmar. Det är inte så enkelt,
medlemmar kan försvinna. Denna mening kunde varit i vilkets förbunds
verksamhetsplan som helst, och fyller som sagt ingen som helst funktion förutom att
ta fokus från vad som är viktigt. Fler medlemmar får man inte genom att skriva denna
mening - det får man genom att bygga förbundet genom att bland annat skriva
relevanta saker i sin verksamhetsplan.
49
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Jag yrkar
Att
på sida 8 rad 33 byta ut “om alla värvar en medlem blir vi dubbelt så många”
till följande: “om vi har en bra och välfungerande medlemsvärvning och
medlemshantering, om vi bygger vårt förbund så att det fungerar såväl
praktiskt som teoretiskt, så kommer vi följaktligen att bli fler.”
Meja Cohen Tillberg, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP55
Förbundsstyrelsen håller inte med motionären om att meningen inte har en poäng.
Syftet är att illustrera hur simpelt det egentligen är att bli fler, men att det bygger på
att vi aktivt tar oss an att just värva. Det gör det också tydligt att vi alla har samma roll
som aktivister, och därmed ett personligt ansvar för att en potentiell medlem får
frågan om medlemskap.
Även om den skrivning som motionären föreslår i stort är korrekt, menar vi att
poängen försvinner i och med strykningen. Dessutom är det märkligt att skriva “I
grund och botten är det enkelt -” och sedan ersätta förbundsstyrelsens korta
konstaterande med flertalet övergripande insatser. Det är så pass okonkret vad det
skulle innebära att det knappast kan beskrivas som “i grund och botten enkelt”.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP55
VP56 – Folkhögskolestudenter?
Jag tycker att skrivningen om att Ung Vänster behöver fler medlemmar som pluggar
på folkhögskola är missvisande. Jag antar att man syftar på kurser som ger
gymnasiebehörighet, så kallade allmänna kurser, och det kan nog stämma att vi har en
underrepresentation vad det gäller personer som pluggar upp gymnasiebetygen
oavsett om det är på folkhögskola eller Komvux. En stor del av just folkhögskoleeleverna går dock olika estetiska linjer eller utvecklingsstudier och liknande, och det är
inte den gruppen som vi behöver ha en bättre representation av, därför tycker jag
skrivningen missar målet och inte behöver stå i verksamhetsplanen.
Jag yrkar
Att
på sida 8 rad 40 stryka ”, som pluggar på folkhögskola”
Minna Skans, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP56 finns efter VP57.
VP57 - Vilka vill jag organisera?
För att bygga förbundet underifrån behöver vi förutom de grupper som förbundsstyrelsen nämner behöver vi också organisera fler rasifierade, kvinnor och folk som
inte passar in i det binära tvåkönssystemet. Om vi vill stå i fronten för den
antirasistiska kampen och om vi vill krossa könsmaktsordningen och heterosexismen
måste vi få in fler som har erfarenheter av vilka olika uttryck det tar sig.
50
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Jag yrkar
Att
i verksamhetsplanen på sida 8 rad 42 efter meningen som slutar med ”…LOmedlemmar i förbundet.” lägga till: ”För att kunna stå i fronten för antirasism
och feminism måste vi också inse värdet av att organisera fler rasfierade och
transpersoner än vi gjort förut.”
Ylva Aspelin, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP56 och VP57
Både VP56 och VP57 vill göra ändringar gällande skrivningar om våra målgrupper,
alltså vilka vi huvudsakligen vill organisera. Förbundsstyrelsen föreslår avslag på bägge
motionerna.
Skrivningar kring målgrupper i en verksamhetsplan är viktiga, eftersom vi utifrån
dessa tar viktiga praktiska beslut i våra distrikt och klubbar. Det handlar om hur vi ska
nå ut till och organisera just dessa grupper, och resulterar framför allt i var i
klubbområdet vi huvudsakligen ska befinna oss, men även vilka konkreta sakfrågor
som ska lyftas på orten.
Tidigare har vi bland annat konstaterat att vi organiserar för få unga som går på
yrkesprogram på gymnasiet, medan elever från de studieförberedande programmen
ofta blir medlem på eget bevåg. Vi vill bli fler medlemmar som läser yrkesprogram
eftersom dessa har stort intresse av att organisera sig för sina rättigheter. För att nå
denna målgrupp handlar det såklart om att vara ute mycket mer på just dessa skolor,
men även om att driva politiska krav som stärker yrkesprogrammen. Det här är ett
arbete som påbörjats, och som förbundsstyrelsen föreslagit ska fortgå.
Vad gäller motion VP56 som berör folkhögskolestudenter förstår förbundsstyrelsen
motionärens ingång. Att läsa en kurs om att väva mattor eller spela teater är inte
samma sak som att jobba i hemtjänsten eller på lager. Däremot menar
förbundsstyrelsen att motionären har en för smal syn på vilka som pluggar på
folkhögskola. Vi håller inte med om att det endast är de två grupperna Läser upp sina
betyg eller Läser en estetkurs för att det är roligt som studerar på folkhögskolor.
Tvärtom är det bland annat inom folkhögskolan som arbetarklassen har möjlighet att
skaffa sig bildning utifrån vad man själv vill, frikopplat från vad som behövs från
arbetslivet. Att ha med folkhögskolestudenter som exempel på en grupp vi vill
organisera utanför grund- och gymnasieskolor ger oss en fingervisning om att inte
glömma att besöka även dessa skolor, och på så sätt nå ut till fler som kan tänkas
organisera sig med oss för sina egna rättigheter.
När det kommer till att, som motionärerna bakom VP57 föreslår, peka ut rasifierade
och transpersoner som målgrupper för att rättfärdiga vår antirasistiska respektive
feministiska kamp håller förbundsstyrelsen inte med.
Motionären till VP57 har visserligen rätt i att vi måste organisera rasifierade i större
utsträckning än vad vi gör idag. Detta är dock inte för att det skulle vara nödvändigt
för vår antirasistiska kamp, utan på grund av att människor med utländsk bakgrund
utgör en betydande del av den svenska arbetarklassen. När det kommer till
transpersoner så är det inte denna grupp, utan gruppen kvinnor, som är feminismens
politiska subjekt. Det är en av anledningarna till att en av våra målgrupper är just
tjejer, och det syns på andelen tjejer jämfört med killar i förbundet att vi fört ett
medvetet arbete kring denna målgrupp. Vi behöver bli bättre på att få in ungdomar
från hela arbetarklassen och det gäller naturligtvis även de grupper som motionären
nämner. Däremot vill vi inte peka ut just de grupperna bland arbetarklassen i övrigt.
51
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP56 och VP57
VP58 - Ett större och starkare
Ung Vänster kräver aktiv medlemsvård
Förbundsstyrelsen skriver i sitt förslag att ett större förbund kräver fler medlemmar.
Det är till viss del sant. Men ett större förbund handlar också om att fler måste gå från
pappersmedlemmar till aktiva och att vi måste minska medlemsgenomströmningen.
Det är ingenting som kommer av sig självt utan något som kräver aktiv medlemsvård.
Alla medlemmar måste ringas och erbjudas aktivitet. Ofta är det stora steget att
komma på till exempel ett klubbmöte, inte att bli medlem. Medlemsarbetet får inte
reduceras till värvning, vikten av medlemsvård måste lyftas fram för att fler ska bli
aktiva.
Vi yrkar
Att
på sida 9 rad 6 efter "...perioder av livet." lägga till följande meningar "För att
fler ska fortsätta vara aktiva krävs också aktiv och strategisk medlemsvård
från styrelserna. Vi måste fortsätta utveckla olika sätt att vara aktiv och det
måste bli lättare att gå från pappersmedlem till aktivist."
Saga Janse, Ung Vänster Norrköping, Fanny Rosberg, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP58
Förbundsstyrelsen delar motionärernas åsikt om att medlemsvården är av stor vikt.
En av klubbstyrelsens viktigaste uppgifter är att erbjuda nya medlemmar vägar att bli
aktiva, och en självklar del av att driva en klubb är att se till att allas potential utnyttjas.
Under kongressperioden har förbundsstyrelsen tagit ett helhetsgrepp kring
medlemsvärvning, -aktivering och -genomströmning. Bakgrunden till detta är att vi
idag har en alldeles för stor medlemsgenomströmning, samt att vi tidigare konstaterat
att vi behöver skärpa upp rutinerna på alla nivåer för att nya medlemmar inte ska falla
mellan stolarna. Steg som redan tagits är återkommande diskussioner på både
förbundsstyrelsemöten och på centrala arrangemang, ett nytt medlemsregister och en
värvarapp, nationella värvningssatsningar samt riktat arbete gentemot distrikt för att
se till att det fungerar som det ska. Exempelvis har vi arbetat för att alla distrikt ska ha
ett medlemsregister, så att medlemmar överhuvudtaget kan bli kontaktade av sin
klubb.
På den plats i verksamhetsplanen som motionärerna vill lägga till skrivningar har
tidigare resonemang behandlat just poänger som att har att göra med hur vi tänker
strategiskt för att aktivera samt få medlemmar att stanna kvar i klubben. Det är
underförstått att det är den berörda instansen, alltså i det här fallet klubbstyrelsen,
som är ansvarig för att så sker.
Förbundsstyrelsen delar således motionärernas ingång om att ett av de viktigaste
utmaningarna på klubbnivå är att ge nya medlemmar fler vägar till att bli aktiva.
Däremot vänder vi oss mot begreppet “pappersmedlem”, eftersom varje medlem oavsett exakt vad man bidrar med, och om man ens är aktiv - på olika sätt är värdefull
för kampen.
52
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på s.9 rad 6 lägga till ”För att fler ska fortsätta vara aktiva krävs det att
styrelsernas arbete med medlemsvård uppvärderas. Det måste bli lättare att
bli en aktiv medlem och det kräver att vi fortsätter utveckla fler sätt att vara
aktiv på.
Att
anse motion VP58 besvarad
VP59 - En bra medlemshantering är
ett måste för ett starkt förbund
Om vi vill växa är det inte bara en bra medlemsvärvning som krävs, utan vi måste
också få alla att stanna. Vi är sociala varelser, och för att viljan att stanna ska finnas så
är det också viktigt att man känner sig sedd och hörd även om man är ny och osäker.
Blyghet ska inte vara något hinder, och detta är något vi måste jobba kontinuerligt
med.
Vår internfeminism ska genomsyra alla klubbar därför är det viktigt att vi i detta
inkluderar och även ser att nya tjejer kan ha svårare att komma in i gruppen och ta
plats än nya killar. Det ska inte behöva vara så att det tar veckor och månader för
tjejer att känna sig bekväma medans någon ny kille känner sig hemmastadd på andra
mötet. Alla nya medlemmar ska känna sig hemma och välkomna från första steget in i
lokalen.
Vi yrkar
Att
på sida 9 rad 6, efter “...perioder i livet.” lägga till följande: “Om man vågar gå
med och vill stanna i Ung Vänster ska inte heller bero på ens sociala
kompetens eller teoretiska kunnighet, utan alla ska känna sig bekväma och
välkomnade. Klubbstyrelsen har ett särskilt ansvar för att alla medlemmar
känner sig sedda och får en chans att utvecklas genom studier och ansvar.
Det krävs också att vi har ett feministiskt perspektiv i medlemshanteringen,
då tjejer oftare har svårare att komma in i gruppen och våga ta plats. Vi måste
jobba med vår internfeminism, och se till att alla nya tjejer känner sig som en
del av klubben.”
Meja Cohen Tillberg, Ellinor Skoglund, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP59
Motionären lyfter fram hinder för att nya medlemmar, och då specifikt tjejer, ska
kunna känna att de vill stanna kvar och vara aktiva i Ung Vänster. Förbundsstyrelsen
delar motionärernas tankar om styrelsens roll och ansvar i att tänka kring att alla ska
få en plats i klubbverksamheten, men menar att detta finns väl beskrivet i förslaget till
verksamhetsplan, bland annat på sida 9 på raderna 2 till 6:
“For att fler ska vilja stanna i Ung Vanster behover ocksa klubbarbetet vara
meningsfullt for alla medlemmar. Klubbarna behover ha en blandad verksamhet, ett
studiearbete som gor att alla kanner att man utvecklas och man behover kunna vara
aktiv pa olika satt under olika perioder av livet.”
Att se till att alla känner sig välkomna - oavsett exempelvis kön, ålder, förkunskaper
eller intressen utanför politik och aktivism - handlar förutom att ha relevant
verksamhet om kamratlighet. För att se till att tjejer får samma makt och utrymme i
verksamheten som killar bör internfeministiska verktyg absolut användas, och vi
använder mötesformalia oavsett hur många som är med på möten, vi ordnar
53
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
feministiskt självförsvar för att bygga tjejkollektivet, vi bygger tjejer till auktoriteter
och vi använder oss av tjejseparatism när det är lämpligt.
Däremot handlar vårt internfeministiska arbete framför allt om just att se till att tjejer
får samma makt och utrymme som killar (detta skriver vi om på sida 7 rad 6-12 i
förslaget till verksamhetsplan) och inte främst för att det ska vara lättare att vara med
även om man som tjej känner sig blyg. Det är inte heller något vi skulle kalla ett
feministiskt perspektiv på medlemshantering, utan handlar snarare om just
internfeminism. Att alla ska kunna känna sig välkomna, sedda och delaktiga handlar
generellt snarare om ren kamratlighet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP59
VP60 - HBTQ mer i hela texten,
i exemplen som ges osv.
Ung Vänster säger sig arbeta mot förtryck av HBTQ-personer. Ändå nämns detta
knappt i förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan. Bland exemplen som ges på
vardaglig aktivism bör även dessa kamper inkluderas.
Vi yrkar
Att
på sid 9 rad 11 lägga till ”och som markerar mot HBTQ-förtryck i
fikarummet” efter ”arbetskamraten som ser till att alla är med i facket”
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck,
Kajsa Löb, Bea Nilsen Blid, Elsa Axelsson, Västra Södermalm
Förbundsstyrelsens svar på motion VP60
Att “markera mot HBTQ-förtryck” menar förbundsstyrelsen är en något vag
skrivning, på gränsen till defensiv. Vi brukar prata om att vara “den som vägrar se på
när rasism normaliseras genom att säga ifrån på fikapausen”, och den typen av
skrivning skulle kunna finnas med här också för att exemplifiera att även en liten
handling kan betyda mycket i kampen för allas rätt att vara den man är. Eftersom
tanken med denna typ av exempel inte är att täcka in allt vi tycker menar vi att ett mer
målande exempel är mer på sin plats än det svepande “HBTQ-förtyck” som
motionärerna föreslår.
Verksamhetsplanen är ett strategidokument för den kommande kongressperioden.
Här skriver vi om såväl politiska prioriteringar och övergripande strategier som om
hur vår organisation ska fungera för att åstadkomma så mycket som möjligt.
Verksamhetsplanen är således inte ett hopkok av uttalanden och ska inte läsas som en
rad ställningstaganden kring politiska områden som är viktiga för Ung Vänster. I det
här fallet tycker vi dock att det ryms ännu ett exempel, och föreslår därför en annan
ändring.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på sida 9 rad 10 efter “klasskompisen” lägga till “som står upp för vännens
rätt att slippa bli trakasserad på grund av sin sexuella läggning, de”
Att
därmed anse motion VP60 besvarad
54
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
VP61 - Kvalitet framför kvantitet
Vi tycker att förbundsstyrelsens skrivning om stabila och självgående klubbar är bra.
Att vara många är nödvändigt för att på allvar kunna förändra det nuvarande
samhället. Därför bör vi självklart sträva efter att starta klubbar där vi har potential att
bygga en rörelse. Vår erfarenhet är dock inte att det är mängden klubbar som
nödvändigtvis bygger vår styrka. Vi menar att det, åtminstone i svagare distrikt, finns
en motsättning mellan ständig strävan efter nya klubbar och att stabilisera och stärka
de som redan finns. I Västerbotten har förbundsstyrelsen vid ett flertal gånger
rekommenderat att vi ska dela vår största klubb för att på så sätt få fler klubbar.
Storleken är vår styrka men inte nödvändigtvis genom att starta klubbar för
klubbstartandets skull. Svagare distrikt med en eller få klubbar bör kunna prioritera att
stötta existerande klubbar eller områden där det finns relativt stort medlemsunderlag.
Vi vill helt enkelt rikta om fokus i nuvarande skrivelse.
Vi yrkar
Att
på sida 9 rad 36 lägga till ”och mer självgående” efter ”då är fler” så att
meningen lyder ”Ett revolutionärt förbund byggs underifrån, då är fler och
mer självgående klubbar en förutsättning för ett starkare och mer slagkraftigt
Ung Vänster.”
Att
på sida 9 rad 37-38 stryka meningen ”För att vi ska växa får arbetet med att
starta nya klubbar aldrig vila”.
Signe Sandqvist, Adam Määttä, Ann Dernstedt, Rebecca Carlander,
Henrik Jonsson, Ung Vänster Umeå, Emelie Häggström, Ung Vänster Skellefteå
Förbundsstyrelsens svar på motion VP61 kommer efter VP63.
VP62 - Distriktsstyrelsernas roll
I stycket om distriktsstyrelsens roll fokuserar förbundsstyrelsen främst på arbetet med
starta nya klubbar. Vi upplever att det är en smal syn på distriktens roll i
organisationsmodellen. En stor och avgörande del av distriktsstyrelsens arbete är att
stödja befintliga klubbar för att de ska utvecklas och växa. Olika klubbar behöver
olika former av stöd från distriktet. Att låta klubbstödet nerprioriteras för arbetet med
att starta nya klubbar är olyckligt för distriktens stabilitet.
Vi yrkar
Att
på sida 9, rad 40, efter "...funnits någon klubb." lägga till följande meningar:
"En av distriktsstyrelsens främsta uppgifter är att stötta befintliga klubbar och
stärka dem på lång sikt. Aktivt klubbstöd ger stabila klubbar som i sig ger ett
stabilt och på längre sikt starkare distrikt."
Saga Janse, Ung Vänster Norrköping, Fanny Rosberg, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP62 kommer efter VP63.
55
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
VP63 - Distriktsstyrelsens roll
i det klubbstödjande arbetet
Den viktigaste delen i en distriktsstyrelses arbete är att starta upp och stötta klubbar.
Det står beskrivet väl. Däremot vill vi konkretisera vilka områden den ska fokusera på
och höja ambitionerna kring. Här menar vi att ribban behöver höjas speciellt kring
vad vi gör, åstadkommer och även att tänka strategiskt kring basarbetet. Därutöver är
det viktigt att på skedet mellan klubbstartande och att en klubbstyrelse väljs. Där
tycker vi att det är viktigt att klubben tar ett stort ansvar, just för att skapa
självständiga och starka klubbar som inte är beroende av distriktsstyrelsen.
Vi yrkar
Att
på sida 9 rad 41 byta ut meningen “Fler klubbar ska vara självgående och
ambitionen med vad varje klubb ska vara kontinuerligt skruvas upp.” Mot
följande meningar: “Fler klubbar ska vara självgående. Ambitionen med vad
varje klubb ska göra och åstadkomma behöver kontinuerligt höjas och
därutöver behöver det strategiska tänkandet kring basarbetet skruvas upp.”
Att
på sida 9 rad 45 efter “valda” lägga till “samt att de fortlöpande höjer ribban i
klubben”
Att
på rad 46 lägga till följande stycke: “Arbetet från att starta aktivitet på ett
område till att en klubbstyrelse väljs ska främst utgöras av aktivisterna i
klubben. Distriktsstyrelsens roll är stötta upp verksamheten på ett strategiskt
sätt vilket inte alltid behöver ske genom fysisk närvaro. Detta som en del i
ledet att bygga självgående och självständiga klubbar.”
Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Dina Viksten Abrahamson, Ung Vänster
Vita Bergen, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder
Förbundsstyrelsens svar på motion VP61, VP62 och VP63
Motionärerna vill på olika sätt förändra skrivningarna i verksamhetsplanen om
distriktsstyrelsernas arbete gentemot klubbar. Motionärerna bakom VP61 vill snarare
betona vikten av starka klubbar än starta nya, motionärerna till VP62 vill komplettera
med fler av distriktsstyrelsernas ansvarsområden och motionärerna bakom VP63 vill
ytterligare beskriva hur man ska arbeta för att stärka klubbarna.
Förbundsstyrelsen ser inte motsättningen mellan starka klubbar och nya klubbar. Ung
Vänster måste både växa på basplanet – genom fler klubbar och fler medlemmar –
samtidigt som vi höjer nivån på det som vi gör, vilket i sin tur förutsätter starkare
klubbar. Att i det läge vi befinner oss överordna det ena framför det andra skulle vara
fel och innebära att vi formulerar otillräckliga strategier för hur Ung Vänster ska
stärkas. En distriktsstyrelse måste helt enkelt både ha strategier för att starta nya
klubbar under året och stärka de befintliga. Om man anser att det inte är möjligt i den
egna distriktsstyrelsen bör man fundera på att förändra sina arbetsformer.
Förbundsstyrelsen är övertygad om att varje distriktsstyrelse varje år kan starta en ny
klubb och samtidigt stärka de befintliga klubbarna. Därför vill vi avslå motion VP61.
Vi vill också vara tydliga med att förbundsstyrelsen som instans inte utfärdar
rekommendationer till någon distriktsstyrelse om att dela eller inte dela klubbar.
Förbundsstyrelsen vill att Ung Vänster ska ha så många klubbar som möjligt, så
mycket aktivitet som möjligt och så starka klubbar som möjligt. Ibland innebär det att
det är en bra strategi att dela en klubb. Det är distriktsstyrelsernas ansvar att fundera
på vad som är det mest effektiva sättet att dela upp klubbars upptagningsområden.
56
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Förbundsstyrelsen anser att det är bra att komplettera med fler av distriktsstyrelsernas
uppgifter. Precis som motionärerna till VP62 anser vi att det är nödvändigt att betona
distriktsstyrelsernas arbete med att stödja klubbarna. Därför föreslår vi bifall på
motionen. Rent konkret kan detta arbete handla om att hålla klubbstyrelseutbildningar, ordna kampanjlanseringar när förbundsstyrelsen drar igång en ny
kampanj eller att ge klubbstyrelserna kontinuerligt stöd i sitt arbete med att stärka
klubben. Vid sidan av detta vill förbundsstyrelsen också betona att stödja klubbar inte
bara handlar om att hjälpa till, utan också om distriktsstyrelsernas ansvar att vara ett
sammanhållande instans i förbundet mellan förbundsstyrelsen och klubbarna. Detta
beskrivs närmare i stycket om vår organisationsmodell, ”Ett revolutionärt förbund
måste byggas underifrån”.
Förbundsstyrelsen anser att det inte är distriktsstyrelsens ansvar att ’skruva upp’
klubbarnas strategiska tänkande kring basarbetet. En sådan inställning menar vi står i
kontrast till vår organisationsmodell och tanken om att sätta klubbarna i centrum. Det
är klubbstyrelsernas ansvar att göra detta och distriktsstyrelsernas ansvar att ge
klubbstyrelserna de verktyg de behöver. Vi vill heller inte spela ned betydelsen av att
distriktsstyrelsen har en fysisk närvaro ute i distriktet, deltar på klubbarnas möten,
håller föredrag eller stöttar upp vid större aktiviteter. Därför vill vi avslå motion
VP63.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP61
Att
bifalla motionVP62
Att
avslå motion VP63
VP64 - Klubbstyrelseutbildning
Att alla distriktsstyrelser skulle ha möjlighet att genomföra klubbstyrelseutbildningar
endast två veckor efter att klubbstyrelserna blivit valda är inte rimligt. Alla distrikt har
olika förutsättningar och för att klubbstyrelserna ska bli så bra som möjligt krävs det
att distriktsstyrelsen lägger ner mycket tid på att utforma utbildningen efter de nyvalda
klubbstyrelsernas potential. Då är två veckor alldeles för lite tid. Självklart ska
distriktsstyrelserna sträva efter att ha utformat så mycket som möjligt av utbildningen
i förväg, men i realiteten är det oftast inte så det ser ut. Vi tycker utbildningen ska ske
så snabbt som möjligt men också ha en kvalité som gör att de nyvalda klubbstyrelserna får ut så mycket som möjligt av det, och därför föreslår vi följande
ändring.
Vi yrkar
Att
i verksamhetsplanen på s. 9, rad 44, ersätta ”inom två veckor” med ”inom en
månad”.
Karen Catalán, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP64
Som det konstateras i förslaget till verksamhetsplan är utbildningen av klubbstyrelser
något av det viktigaste som distriktsstyrelser ansvarar för. Förutom att vara ett tillfälle
då en ny styrelse får chans att jobba ihop sig och skaffa sig en gemensam grund att
bygga sitt styrelsearbete på, är detta en av de viktigaste verktygen för att höja
kunskapen om hur Ung Vänster fungerar - och inte minst om varför vi valt att arbeta
som vi gör.
57
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Förbundsstyrelsen menar att det är av yttersta vikt att en klubbstyrelse utbildas snarast
möjligt, och att det definitivt inte ska ta uppemot en månad. Detta av naturliga skäl:
det är inte rimligt att en klubb går en hel månad utan att dess styrelse sammankallas,
utan att klubben har en plan, och att verksamheten i stället sker på slentrian.
För det andra ska innehållet i utbildningen vara detsamma oavsett vilken klubb det
handlar om. För detta finns det nationella utbildningsmallar, och distriktsstyrelser som
kollektiv ska inte ta fram egna utbildningar och enskilda ledamöter ska inte heller
lägga en månad på att fundera kring klubbens potential och forma utbildningen
därefter. Varje klubbstyrelsutbildning kommer dessutom oavsett förberedelser att
handla om den berörda klubben och dess förutsättningar, eftersom diskussioner om
hur man praktiserar det man lär sig sätts i den kontexten.
Att dessa utbildningar håller hög kvalitet är en av anledningarna till att
förbundsstyrelsen beslutat att ta fram mallar för såväl klubb- som distriktsstyrelseutbildningar. Den viktigaste anledningen är att komma åt den uppenbara kunskapslucka som finns när det kommer till Ung Vänsters organisationsmodell. Eftersom det
är i klubben den största delen av vår verksamhet sker är det av yttersta vikt att alla
klubbars ledningar förstår och kan bära upp organisationsmodellen.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP64
VP65 - Media!
Anledningen till att vi vill skriva in ett stycke om media, är att vi inte är tillräckligt bra
på det. Det är så otroligt många unga som hänger på internet, och det är ofta där den
politiska debatten till stor del ligger. Och om vi vill få genomslag med vår
samhällsanalys, vår klassdefinition, vår feminism, allt som är så bra med oss, så måste
vi synas där. Vi måste vara störst och bäst och vackrast, i såväl gammelmedia som
social media. Det är som sagt ett måste om vi vill växa och bredda vårt förbund.
Vi yrkar
Att
på sida 9 rad 46, lägga in följande stycke: “Mediaarbetet skall vara en naturlig
del i såväl distriktsstyrelsens som klubbstyrelsens arbete. Distriktsstyrelsen ska
gärna ha ett mediautskott eller en mediaansvarig. Utöver att utveckla
mediaarbetet ska de vara medlemmarna behjälpliga när de vill vara aktiva på
politiska plattformar på internet, skriva debattartiklar eller driva politiska
bloggar. Att vi syns i tidningar, på tv eller på internet är en oerhört viktig del
av vårt utåtriktade arbete som gör att ungdomar på ett naturligt sätt ser oss i
vardagen. Det är bra om klubbar och distrikt har ett FB-konto, Instagram
och/eller en blogg där man syns med aktivism utåt. Det är även den enskilde
medlemmens ansvar att synas med Ung Vänsters grymma analyser på
allmänna debattsidor och kommentarsfält.”
Meja Cohen Tillberg, Ellinor Skoglund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP65
Motionärerna har rätt i att vi bör synas på internet och i annan media för att med
relativt små medel nå ut till många. Viktigast här är att visa upp att vi finns, hur vår
aktivism ser ut och att vi gör skillnad. Där håller vi även med motionärerna om att vi
definitivt kan bli bättre, framför allt när det kommer till att dokumentera och visa upp
vår verksamhet lokalt.
58
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Däremot vill förbundsstyrelsen poängtera att det inte är på internet som den verkliga
striden tas. Vilket ungdomsförbund som helst kan köpa likes på Facebook, men vårt
vapen är att vi är många och att vi finns på plats i ungas vardag. Arbetet på internet är
sällan lika viktigt som det vi gör konkret med vår AFK-aktivism, men däremot kan vi
använda styrkan av att vara många även där. För att tillsammans jobba mot rasism på
nätet har Ung Vänster och Vänsterpartiet en Facebookgrupp, Vi tar kampen, för att
kunna samordna aktioner och tipsa varandra om var det behövs insatser.
Det är inte heller så att vi i verksamhetsplanen strävar efter att få med allt som Ung
Vänster gör. Den är ett strategidokument, och media är precis som att dela flygblad
en del av vårt vardagliga basarbete.
Vi motsätter oss även skrivningen i textförslaget om att styrelser bör ha utskott som
ansvarar för mediearbetet. Arbetet med att synas och höras i media är en integrerad
del i den övriga verksamheten, och kräver inte experter. Ej eller görs det bättre av att
det styckas upp. Varje styrelse ska ha en plan för hur man ska komma ut i media, men
hur det organiseras mest effektivt vet varje styrelse bäst och bör inte beslutas i denna
verksamhetsplan.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP65
VP66 - So when you're near me,
darling can't you hear me S.O.S
I förslag till verksamhetsplan nämns inte grannskapen en enda gång. Detta är
problematiskt då grannskapen idag fungerar som verktyg när det kommer till
distriktssammandragningar kring t.ex. studier och det feministiska självförsvaret.
Grannskapen är någonting som vi ofta pratar om och använder oss av, därför är det
enligt oss viktigt att vi i verksamhetsplanen nämner att dessa finns och kan diskutera
hur vi kan använda oss av dem. Glappet mellan distrikt och förbund är idag på många
sätt större än glappet mellan klubb och distrikt, någonting som nödvändigtvis inte är
fel. Grannskapen och fadderskapet är viktiga för att minska detta glapp och stärka
sammanhållningen i förbundet. Vi menar att faddern måste kunna, om det behövs,
koppla samman distrikt i enstaka samarbeten.
Vi yrkar
Att
på s. 9 rad 53 lägga till följande stycke:
”Distriktssamarbeten
Vi ser att Ung Vänsters distrikt runt om i landet har olika styrkor och
svagheter och att de även varierar till storlek och medlemsantal och vi vet att
både större och mindre distrikt gynnas av samarbeten sinsemellan. Tidigare år
har det anordnats studier i de olika grannskapen, någonting som stärkt
distrikten och bidragit till ett större kunskapsutbyte. För att samarbetena
distrikten emellan ytterligare ska kunna utvecklas och stärkas måste kontakten
mellan distriktsstyrelserna och distriktens faddrar bli bättre.”
59
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Vilma Bolding, Nadia Törnlund, Hanna Franzén, Karen Catalán, Ung Vänster Lund ,
Linn Fristedt, Ung Vänster Malmö, Ebba Carlvik, Ung Vänster Skövde, Sebastian
Karlberg, Ung Vänster Borlänge, Alice book, Ung Vänster Alingsås,
Signe Sandqvist, Rebecca Carlander, Ann Dernstedt, Adam Määttä,
Henrik Jonsson, Ung Vänster Umeå, Henrik Malmrot, Ung Vänster Jönköping,
Alexander Moser Uppström, Ung Vänster Älmhult
Förbundsstyrelsens svar på motion VP66 kommer efter VP73.
VP67 - Kamp
Studiearbete och ideologiproduktion är viktigt. Vi tycker dock att FS skrivning lägger
för stort fokus på att vi i första hand ska utveckla och delta i idédebatten.
Organisering och praktisk kamp leder till att vi förändrar den politiska debatten. Att
opinionsbilda och försöka ändra det politiska klimatet leder nödvändigtvis inte till
organisering.
Skolning och utveckling som aktivister och revolutionärer gör vi framförallt genom
kampen. Det är också så vi förändrar samhället.
Vi yrkar
Att
på sida 10 rad 11 efter meningen ”Ett förbund som tar sig an en så
djupgående uppgift måste vara beredd att bygga en organisation som kan
bära upp en sådan vilja till förändring.” lägga till ”Vi ska arbeta med att
mobilisera arbetarklassens unga i frågor som påverkar vår vardag. Genom
lokal kamp kan vi visa på den kollektiva styrkans potential och bygga
förbundet starkare. ”
Adam Määttä, Signe Sandqvist, Rebecca Carlander,
Henrik Jonsson, Ann Dernstedt, Ung Vänster Umeå
Förbundsstyrelsens svar på motion VP67
Förbundsstyrelsen håller med om vikten av att vi organiserar fler och det finns också
med i verksamhetsplanen, bland annat under rubriken ”förbundet idag”. Syftet med
stycket ”Ett förbund med högre ambitioner” är att diskutera olika sätt Ung Vänsters
verksamhet kan breddas. Ett förbund med höga ambitioner kan inte nöja sig med att
endast vara en kampanjorganisation, en studiecirkel eller en värvningsorganisation
utan behöver vara allt det och mer än så för att uppnå sina mål. Det är i Ung Vänster
de mest relevanta ideologiska debatterna ska ske, och det är i Ung Vänster som de
skarpaste ideologerna och debattörerna skolas. I texten pekar vi ut vikten av att
studiearbete, idédebatt och ideologiproduktion är ständigt pågående i förbundet. Den
text motionärerna vill föra in innebär därför ett flyttande av fokus vilket hade varit
olyckligt.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP67
VP68 - Mindre snack, mer hockey
Vi anser inte att det i första hand är Ung Vänster som ska förändra ramarna för den
politiska debatten på riksnivå, vilket vi tolkar förbundsstyrelsens skrivelse som. Vårt
syfte är inte att opinionsbilda. Vi ska förändra den lokala debatten genom praktisk
60
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
kamp i vår vardag. Vår metod bör vara massrörelsearbete med kommunism som mål.
Vi yrkar
Att
på sida 10 rad 23 till 26 att stryka meningarna som börjar med ”För att bryta
högerns…” och slutar med ”…den politiska debatten” och ersätta med ”Ung
Vänster behöver vara en organisation som förmår att självständigt förstå och
tolka vår samtid och säga sådant som annars inte sägs. Vi ska vara de främsta
aktivisterna och de skarpaste ideologerna.”
Rebecca Carlander, Henrik Jonsson, Signe Sandqvist,
Adam Määttä, Ann Dernstedt, Ung Vänster Umeå
Förbundsstyrelsens svar på motion VP9 och VP68
Båda motionerna vill ändra i skrivningar om att Ung Vänster ska ta plats i idédebatten
och bedriva ideologisk kamp för att förändra ramarna för debatten. Förbundsstyrelsen
menar att motionärerna ser motsättningar som inte finns, och bortser från viktiga
faktorer i hur samhällsförändring sker. Framför allt är vi inte säkra på om någon av
motionärerna motsätter sig det som våra skrivningar innebär i praktiken, såvida de
inte upplever att det sätt vi deltagit i dessa sammanhang på under föregående
kongressperioder varit felaktigt vilket inte framgår av brödtexterna. Våra skrivningar
handlar nämligen om att utveckla det vi redan gör och göra det i större omfattning.
I motion VP9:s brödtext framgår att motionären tolkar vårt förslag som om vi vill att
vi ska acceptera de villkor som idag styr debatten, som mycket riktigt bygger på en
borgerlig hegemoni. Det är ett antagande som inte har stöd i vår text, och som i
huvudsak är fel. Förbundsstyrelsens idé är just att vi ska förändra villkoren –
”ramarna” – genom att delta överhuvudtaget och inte minst genom att säga sådant
som annars inte blir sagt. Samtidigt menar vi att en hegemoni inte är något statiskt
eller svartvitt utan att vårt deltagande kan spela roll oavsett hur villkoren ser ut, på
samma sätt som det är viktigt att vi bedriver kamp för mindre eller mer kortsiktiga
förändringar som förbättrar livsvillkoren för arbetarklassen.
I motion VP68:s brödtext görs tolkningen att det rör sig om opinionsbildning, vilket
är ett väldigt brett begrepp och visserligen stämmer överens här, men också i det allra
mesta av vårt utåtriktade arbete. Vi menar alltså att det är självklart att vi ägnar oss åt
opinionsbildning men att det intressanta är hur vi gör det.
En viktig del i vår analys av dagens politiska läge är att det saknas en tilltro till att det
går att förändra. Motionärerna till VP68 har rätt i att det viktigaste vi kan göra är den
praktiska kampen, men det står inte i motsättning till att delta i de debatter vi nämner.
Istället är det viktigt för att den praktiska kampen ska göra största möjliga avtryck
genom att våra erfarenheter lyfts fram inte bara lokalt utan i ett större sammanhang.
Så kan vi se till att fler nås av insikten om att samhället är möjligt att förändra, koppla
ihop det med systemkritik och idén om ett jämställt socialistiskt samhälle. Till sist
skulle samhällsdebatten se väldigt annorlunda ut om det inte fanns röster som
ifrågasatte och kritiserade maktförhållanden, rasism och uttryck för ideologisk kamp
från höger.
VP9 vill ersätta ”ta plats i idédebatten” och ”ta mer plats i den intellektuella debatten”
med att bekämpa överklassens hegemoni. Det är riktigt att det är det vi bör göra, men
det säger mycket lite att enbart konstatera det. Vi vill vara tydliga med att det handlar
om kvantitet – ta plats, ta större plats – men också om att utveckla vår förståelse och
vår roll. Vi tror att det för ofta saknas vänsterröster i debatter som spelar roll för hur
samhället utvecklas. Exempelvis får inte vänstern per automatik överge arenor som vi
upplever präglas för starkt av liberala idéer om vi samtidigt tror att de är betydelse61
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
fulla. Den feministiska debatten är ett tydligt exempel på det, där vi för ofta valt ett
förhållningssätt som handlar om att bedriva praktisk kamp istället för att ge oss in i
viktiga konflikter. Egentligen finns ingen motsättning mellan dessa två, och vi måste
komma bort från en syn på oss själva som enbart praktiker.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP9
Att
avslå motion VP68
VP69 - Vi är inte elitistiska
Att skriva att vi ska delta i den ”intellektuella samhällsdebatten” indikerar att finare
debattforum skulle vara viktigare just för att de är fina, när det viktiga i själva verket är
hur vi förhåller oss i olika frågor och hur vi argumenterar för detta, som är det viktiga.
Vi i ung vänster är inte de som sitter i debatten för att visa att vi kan komplicerade
ord utan vi verkar för att engagera och agera.
Vi yrkar
Att
på sida 10 rad 33 efter ”-men” stryka ’’samtidigt också ta större plats i den
intellektuella samhällsdebatten’’ och ersätta med ’’ också ta tag i tunga
internationella frågor och få debatten att utgå ifrån en systemkritisk
problemformulering där skulden läggs på borgarklassen’’.
Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder, Harriet Chrystal Edlund,
Clara Hjelm Wester, Karolina Nilsson, Hammarby-Skarpnäck
Förbundsstyrelsens svar på motion VP69
Motionärerna vänder sig emot användandet av begreppet ”intellektuell debatt”.
Förbundsstyrelsen tolkar skrivningen annorlunda än motionären. Politiska debatter
kan föras på olika arenor och med olika ingångar. Med den intellektuella debatten
syftar förbundsstyrelsen på en debatt som diskuterar ideologi, ideologiutveckling och
samhällsförklaringar. Alltså en form av intellektuell debatt snarare än till exempel en
sakpolitisk debatt.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP69
VP70 - Kader-begreppet
Vi tycker det är bra att kader-begreppet nämns i ett så viktigt dokument som
verksamhetsplanen, dock delar vi inte förbundsstyrelsens syn på vad och vem som är
kader. I verksamhetsplanen beskrivs kadern som medlemmar som ska bli politiska
experter på sakområden och att de ska göra självständiga analyser och dra politiska
slutsatser. Vi tycker att det är en felaktig och snäv definition som dels tenderar att
stänga ute tjejer från att definieras som kader och dels förminskar förståelsen för
organisationen och dess uppbyggnad.
Vi ser kadern som en grundbult i förbundet, att vara kader är att ha en djupgående
ideologisk förståelse men också samtidigt en god organisatorisk kunskap och att det
finns en förståelse av varför vår organisation ser ut som den gör.
Kadern är också en del av att föra diskussioner framåt och i den ideologiska
62
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
skolningen av andra medlemmar. Vi håller inte med om att vår kader ska vara experter
på sakområden. Värdet ligger i att vara ideologiskt skolad och därmed kan prata om
relevanta sakfrågor. Sakpolitiska krav är självklart viktiga att driva men för att bygga
en kader som kan se de bakomliggande strukturerna måste kadern vara ideologiskt
skolad.
Kader inte heller något som vi skapar hux flux utan det är något som vi bygger under
lång tid. Det är också problematiskt att skriva att kadern utifrån sina egna teoretiska
och ideologiska kunskaper ska göra självständiga analyser, då detta kan tolkas som att
det är analyser som skiljer sig från förbundets syn på samhället.
Våra yrkanden handlar främst om att förtydliga och utveckla synen på vad som är
kader och på vem som är kader. Vi vill förtydliga det organisatoriska ansvaret hos
kadern och bredda förbundsstyrelsens syn på kader-begreppet. Våra att-satser
förändrar kaderns uppgift från sakpolitiska experter till ideologiska förebilder. Det är
en viktig förändring som flyttar fokus från sakfrågor till ideologisk diskussion.
Vi yrkar
Att
på sida 10, rad 35-36 stryka ”politiska experter på relevanta sakområden” och
ersätta med ”ideologiska och organisatoriska förebilder”
Att
på sida 11, rad 10-12 ersätta meningen som börjar med ”Målsättningen med
studiearbetet...” med ”Målsättningen med studiearbetet är att bygga en större
kader som utifrån teoretiska, ideologiska och organisatoriska kunskaper kan
utveckla förbundets analyser och dra politiska slutsatser om vår omvärld.”
Att
på sida 11, rad 12-14 stryka meningen som börjar med ”Vi måste utöka vår
syn...” och ersätta med ” Fler måste också ta del av den ideologiska
diskussionen och utvecklingen av förbundet.”
Emeli Eriksson, Fanny Rosberg, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP70 kommer efter VP71.
VP71 - Kader
Kader är ett bra ord, men alla vet inte vad det betyder, därför vore det bättre om det
förklarades första gången det dyker upp.
Vi yrkar
Att i förslaget till verksamhetsplan på sida 10 rad 35 efter ordet ”kadern” lägga till ”,
alltså de drivande i Ung Vänster,”
Leo Boonstra, Ung Vänster Hägersten-Skärholmen, Tristan Ojanne,
Ung Vänster Södertälje, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder,
Ylva Seigerlund, Matilda Bergström, Ung Vänster Gotland
Förbundsstyrelsens svar på motion VP70 och VP71
Motionerna vill göra förändringar och tillägg i skrivningarna om kader i
verksamhetsplanen. Förbundsstyrelsen ställer sig positiv till de intentioner som
framförs, och delar den syn på kader som beskrivs. Därför föreslår vi bifall med några
undantag.
VP71 vill lägga till en förklaring av vad begreppet kader innebär. Förbundsstyrelsen
instämmer i att det behövs större förståelse för begreppet än idag. Dock vill vi avslå
motionen, av två anledningar. För det första är kaderbegreppet något som alltid varit
63
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
vida omdiskuterat och dess betydelse omtvistad. Därför vill vi öka förståelsen genom
att vidlivhålla denna diskussion och inte genom att lägga till en definition i
verksamhetsplanen. För det andra håller vi inte med om motionärernas definition.
Tvärtom menar vi att det är för få av de som är drivande idag som är kader.
Vi föreslår avslag på VP70:s första att-sats trots att vi håller med om det som står i
dess brödtext. Det vore problematiskt om alla som betraktades som kader skulle
behöva bli ”experter”, men det är inte vad som står i vårt förslag och det handlar inte
om sakpolitik i den bemärkelse som motionärerna antyder. När vi skriver att fler
måste bli experter inom olika områden är det just det vi menar, och inte alla. De
områden som åsyftas är självklart sådana också tänkta att vara relevanta för vår kamp.
Det kan handla om internationella frågor, arbetsrätt, flyktingpolitik, sexualbrott eller
hbtq-frågor. Trots att det är viktigt att många har kunskaper på dessa områden är det
varken möjligt eller önskvärt för alla att ha koll på allt. Det är alltid en tillgång när
enskilda medlemmar besitter fördjupade kunskaper om enskilda frågor som är viktiga
i vår kamp, i synnerhet när det innebär att banden mellan Ung Vänster och andra
organisationer eller rörelser vi tillhör stärks. Vi vill ha kvar skrivningen därför vi vill
att fler medlemmar ser det som positivt om de fördjupar sig i frågor som de är särskilt
intresserade av, och förstår att det kan gynna förbundet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla VP70 andra och tredje att-satsen
Att
avslå VP70 första att-satsen
Att
avslå VP71
VP72 - Studera, studera, studiesatsning
Under den nuvarande kongressperioden togs de första stegen i en studiesatsning. En
viktig satsning för att stärka och utveckla förbundet, jag tycker därför det är synd att
förbundsstyrelsen i sitt förslag till verksamhetsplan inte tydligt pekar ut
studiesatsningen som en fortsatt viktig prioritet. Man skriver om vikten av studier,
utan att närmare konkretisera det som en fortsatt satsning eller hur det ska gå till. Jag
vill se en fortsättning och en ökning av studiesatsningen, för att långsiktigt bygga upp
en bättre struktur för studier och bygga kamrater ideologiskt och organisatoriskt. Det
är svårt att överskatta betydelsen av studier i en tid då förbundet växer och utvecklas
och det är viktigt att vara konkreta i hur vi ska fortsätta stärka studiearbetet.
Jag pekar i mitt förslag på ändring fram tre tydliga område som studiesatsningen ska
ta sin form, det handlar dels om grannskapsstudier som är ett sätt att fördjupande
flera distrikt studera ett antal frågor. En annan viktig satsning som jag lyfter fram är
marxism för tjejer, något som i dagsläget redan finns i en del distrikt, men bör komma
alla tjejer i förbundet till del. Det handlar om att kompensera för att killar ofta är de
som studerar och tar plats i marxistiska diskussioner, och ge rum till tjejer att bli
ideologiskt trygga. Sist lyfter jag även fram vikten av att kunna ha längre studier,
under t.ex. en termin eller sommaren, och att kunna samarbete i detta med Kvarnby
folkhögskola. Förändra världen har i dags läget lagts ner på obestämd tid, och det är
viktigt för oss att hitta komplement till denna kurs för att kunna bygga ännu bättre
organisatörer och ideologer. Detta ligger naturligt på förbundsstyrelsen, men även
stora distrikt ska ha möjlighet att själva lägga upp och driva sådana här studier. Värt
att notera är att dessa tre områden som jag lyfter ut konkret, inte är konkretiserat hur
och i exakt vilken form dessa olika studier ska ske, eftersom det i verksamhetsplanen
skulle vara en onödig detaljstyrning.
64
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Jag yrkar
Att
på sida 11, rad 5 stryka meningarna som börjar ”Under den senaste
kongressperioden...” t.o.m. styckets slut och ersätta med: ”Under den senaste
kongressperioden har förbundsstyrelsen tagit initiativ och påbörjat en
studiesatsning i förbundet, som har bestått av en ny infrastruktur för studier,
produktion av nya studiecirklar och digitalisering av Kämpa-Lär steg 1 och 2.
Studiesatsningen tar inte slut här utan ska under kongressperioden fortsätta
och öka i styrka. Studier måste ske på alla nivåer i förbundet, som en naturlig
del av vår verksamhet, och ske på ett sätt så alla medlemmar kan utveckla sina
teoretiska, ideologiska och organisatoriska förmågor. Våra studier på
klubbnivå ska sammanföra praktik och teori och vara kopplade till klubbens
övriga arbete, och klubbstyrelsen har ett stort ansvar att tänka strategiskt
kring klubbens studier. På distrikts- och förbundsnivå ska vi arrangera studier
på en högre nivå, syftande till att göra kamrater i ledande ställning till ännu
bättre organisatörer och till politiskt ännu skarpare aktivister. Som en del i
studiesatsningen så kommer fördjupande grannskapsstudier hållas, där distrikt
nära varandra kan studera fördjupande tillsammans. En annan viktig del
kommer vara att ge alla tjejer i förbundet möjlighet att gå den
tjejseparatistiska kursen, Marxism för tjejer. Marxism för tjejer kommer av att
det ofta i större utsträckning är killar som studerar ämnen som marxism och
för att bemöta detta skapar vi rum för tjejer att diskutera och utveckla sina
socialistiska teorier och analyser. Förbundsstyrelsen ska även se över
möjligheten att anordna längre studier, som syftar till att bygga en starkare
politisk och organisatorisk kader, till exempel med Kvarnby folkhögskola.
Större distrikt ska vara behjälpta av förbundsstyrelsen att själva lägga upp
dessa längre studier.”
Minna Skans, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP72
Motionären vill förändra texten om studiearbetet i förbundet under kommande
verksamhetsperiod. Motionären vill att den studiesatsning som genomförts under det
förra verksamhetsperioden ska sträcka sig en period till. Studiearbete är viktigt för
förbundet och därför också diskussionen om formen för det. Förbundsstyrelsen
menar att studiesatsningen har varit viktig och bra. Den har på flera nivåer lyft
förbundets studiearbete. Däremot kan inte studiearbetet isoleras till enskilda
satsningar, vi måste snarare diskutera hur vi bygger ett fungerande studiearbete under
lång tid. Därför anser förbundsstyrelsen att det är oklokt att förlänga
studiesatsningen, den ska istället användas för att se till att förbundets studiearbete
alltid uppvärderas.
Motionären föreslår en studiesatsning bestående av tre delar. Här blir det tydligt att
motionären och förbundsstyrelsen är oeniga om hur formerna för studiearbetet bör
se ut. Studiearbetet ska vara ständigt pågående och måste också därför fungera i vår
organisationsmodell under längre tid. Det innebär att en stor del av studiearbetet bör
pågå i klubbarna i form av studiecirklar, diskussioner, idédebatt m.m. Distrikten
uppdrag är att garantera kontinuitet i studiearbetet, bland annat i form av
fördjupningsstudier, men också vänsterhelger och genom klubbstöd. Man bör ta ett
övergripande ansvar över att studiearbetet i klubbar hålls levande. Förbundsstyrelsen
kan erbjuda former och material för dessa studier.
Förbundsstyrelsen håller inte heller helt med om att det är dessa tre delar som skulle
prioriteras om man förespråkar en fortsatt studiesatsning. Grannskapsstudier är
lämpliga i vissa sammanhang, inför en kongress eller i valstudierna till exempel, men
de kan inte vara en del av förbundets ständigt pågående studiearbete då vi i Ung
65
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
Vänster är organiserade i klubbar och distrikt och inte i grannskap. Det ansvaret bör
istället ligga på distrikten och under föregående studiesatsning har också mallar för
distriktsstudier tagits fram.
Marxism för tjejer är en annan av de delar som motionären föreslår. Förbundsstyrelsen menar att det är många gånger bra att hålla tjejseparatistiska kurser med
inriktning mot marxism. Det beror dock på läge och vad man menar behövs i
distriktet. Det vore synd om våra tjejseparatistiska studier isolerades till att behandla
endast detta. Förbundsstyrelsen menar att det behövs men att tjejseparatistiska studier
i feminism och organisation också är nödvändigt.
Den tredje delen som föreslås är längre studier i form av samarbete med Kvarnby
folkhögskola som vi tidigare haft i och med kursen ”Att förändra världen”. Det är
tråkigt att den nu är nedlagt i sin nuvarande form och det kommer bli nödvändigt att
utvärdera hur vi ser på det och vad som bör göras. Det ska dock göras i samråd med
Kvarnby folkhögskola och det vore synd att bestämma hur det bör se ut i
verksamhetsplanen.
Förbundsstyrelsen menar dock att problemet med motionärens ingång är att utföra
studier som en satsning, istället bör verksamhetsåret användas till att bygga
kontinuitet i studiearbetet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP72
VP73 - Ett grannskap är bättre
än ett litet distrikt
Idag är vi ett förbund med både stora och små distrikt, de små distrikten saknar ofta
möjligheter att anordna större studietillfällen därför tycker vi att studietillfällen som
sker i grannskapen är väldigt bra för att stärka de små distriktens kunskapsnivå och
för att få interagera med andra medlemmar.
Grannskaps studier menar vi därför vara ett bra verktyg för att stärka förbundet och
även stärka gemenskapen i förbundet. Studierna kan även hållas på högre nivå då det
en bredare kompetens i ett större grannskap än i ett litet distrikt.
Vi yrkar
Att
på sid. 11, rad 10 efter ”verksamheten” infoga meningen: ”Fler
distriktsöverskridande studietillfällen bör genomföras för både nya
och gamla medlemmar, i syfte att erbjuda fördjupande kunskaper och
skapa fler möjligheter till diskussion mellan medlemmar.
Julia Stensson, Ellinor Stensson, Albin Sundqvist & Henrik Malmrot
Ung Vänster Jönköping, Felicia Söderqvist, Ung Vänster Nässjö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP73
Grannskapen är en praktisk uppdelning av distrikten utifrån vilka som ligger
geografiskt nära varandra. Som motionärerna beskriver har förbundsstyrelser vid
många tillfällen använt denna uppdelning för vissa typer av studier, som exempelvis
förra årets regionala valutbildningar eller för ombudsträffar inför kongresser.
66
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Det finns goda skäl till att grannskap inte nämns i förbundsstyrelsens förslag till
verksamhetsplan. Grannskapen är verktyg som tidigare förbundsstyrelser använt sig
av i olika utsträckning utifrån behov,
och inget som bör vara satt i
verksamhetsplanen. Främst för att det är ett typexempel på verktyg som blir mest
relevant och användbart då det finns stor flexibilitet i hur de används, och det går att
ta beslut utifrån den aktuella situationen.
Dessutom delar inte förbundsstyrelsen motionärernas uppfattning om vad som är
poängen med grannskap. De är ingen institution, utan något som snarare har en
praktisk funktion vid vissa tillfällen.
Den organisatoriska utmaning som finns idag handlar i första hand om att alla distrikt,
även mindre, ska ha tillräcklig kapacitet för att på egen hand kunna styra upp kurser
och andra arrangemang. Att sedan bjuda in granndistrikten till att hålla
hälsningsanföranden på årskonferensen, eller att delta på varandras vänsterhelger, är
något som uppmuntras. Däremot krävs för detta inga grannskap, och dessa
inbjudningar är heller inget som bör begränsas utifrån vilka distrikt som tillhör just
ens grannskap, utan riktas till alla som har rimlig resväg.
Se även förbundsstyrelsens svar på VP36, angående förbundsstyrelsens fadderarbete.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP66
Att
avslå motion VP73
VP74 - Our marxism brings all
the gurlz to the yard
Under de senaste åren har distrikt och klubbar runt om i förbundet anordnat Marxism
för tjejer. Marxism för tjejer har utformats på olika sätt men med ett gemensamt syfte
– att ytterligare stärka tjejer som grupp på ett ideologiskt plan inom vårt förbund. Vi
ser att killar som grupp oftare ägnar sig åt självstudier och framförallt studier rörande
vår socialistiska ideologi. Samtidigt ser vi hur tjejer som grupp oftare tar ett större
organisatoriskt ansvar och att den socialistiska teoriutvecklingen ofta ses som
”snubbig”. Killar måste bli bättre på att ta ett större socialt och organisatoriskt ansvar
och tjejer måste kunna ges möjligheten att vidareutveckla sin ideologi. Vi kan även se
att killar tenderar att studera socialism och att tjejer tenderar att studera feminism och
att denna uppdelning i sig är problematisk eftersom det hindrar våra medlemmar att
nå sin fulla teoretiska potential.
I förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan poängterar man på en mängd ställen
vikten av en upprioritering av studier (ex. s.1 rad 29, s.5 rad 29). Vi tycker dock att det
saknas skrivningar om studier inriktade på att stärka tjejer ideologiskt. Som
organisation kan vi aldrig låta studier bli någonting som var medlem ansvarar för själv,
utan ansvaret för ett aktivt studiearbete och en aktiv ideologidiskussion måste läggas
på förbundets organisatoriska och politiska ledningar, och därmed på organisationen
som sådan.
Ung Vänster är ingen isolerad ö och de strukturer som vi kan se i samhället, ser vi
även inom vår egen organisation. Att vi lever i en könsmaktsordning som gör att killar
som grupp tar större plats i det offentliga rummet på tjejers bekostnad och där killar
ges större plats i den politiska debatten har inneburit att detta även är någonting, om
än i mindre utsträckning, som sker i Ung Vänster.
67
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Vi anser att det behövs tjejseparatistiska rum för fördjupande marxistiska och därmed
socialistiska studier och diskussioner för tjejer. Det är under dessa typer av studietillfällen som vi tjejer kan testa våra ideologiska vingar tillsammans utan att bli osäkra
och störas av killarnas närvaro.
Marxism för tjejer kan ha olika typer av upplägg men kan t.ex. innehålla föredrag och
diskussioner rörande t.ex. synen på staten, klassbegreppet, hegemonibegreppet,
historiematerialism, kommunistisk historia och utopi. Marxism för tjejer kan anordnas
på både distrikts, grannskaps och förbundsnivå.
Vi yrkar
Att på s. 11 rad 21 lägga till följande: ”Vårt studiearbete är ingenting som kan åläggas
enskilda medlemmar, utan ansvaret för medlemmarnas ideologiska utveckling
är något som måste ligga på organisationen som sådan. Vi ser att killar som
grupp oftare ägnar sig åt marxistiska studier och tar större plats i den
socialistiska diskussionen samtidigt som tjejer som grupp oftare tar ett större
organisatoriskt ansvar inom vår organisation. Vi ser att vårt förbund består av
en mängd tjejer som är politiska och ideologiska förebilder men vi kan även
se att de ämnen som killar och tjejer väljer att fördjupa sig inom är vitt skilda.
Killar tenderar att fördjupa sig inom socialism medan tjejer tenderar att
fördjupa sig inom feminism, någonting som i sig är problematiskt för vår
organisations utveckling. Vår socialistiska ideologi kan aldrig förpassas till att
vara till för ett fåtal. Därför kommer alla förbundets tjejer under kommande
kongressperiod att erbjudas att gå kursen Marxism för tjejer. Marxism för
tjejer är en tjejseparatistisk kurs vars syfte är att stärka tjejer som grupp och
som individer på ett ideologiskt plan. Genom Marxism för tjejer skapar vi ett
rum där tjejer tillsammans kan diskutera och utveckla sina socialistiska teorier,
någonting som kommer gynna vår internfeminism och vår socialistiska
teoriutveckling.”
Vilma Bolding, Ung Vänster Lund, Dina Viksten Abrahamson, Ung Vänster
Vita bergen , Malin Andreasson, Ung Vänster Norra Göteborg, Emeli Eriksson,
Ung Vänster Malmö , Hanna Franzén, Ung Vänster Lund, Luisa Moncada Escobar,
Ung Vänster Mölndal, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund, Fanny Rosberg,
Ung Vänster Malmö, Jane Chu, Ung Vänster Hisingen, Karen Catalán,
Ung Vänster Lund, Linn Fristedt, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP74
Motionärerna vill lägga till ett långt stycke om marxism för tjejer utifrån resonemang
som förbundsstyrelsen håller med om i sak. Vi vill istället lägga till en kortare
skrivning om separatistiska studier, som blir bredare men tillgodoser motionens
intention eftersom vi tycker att det saknas i vårt förslag. Vi vill inte att
verksamhetsplanen ska innehålla en så tung prioritering gällande just denna typ av
studier, och vill att motionärernas klockrena beskrivning om att det behövs tillfällen
där ”tjejer kan testa sina ideologiska vingar tillsammans utan att bli osäkra och störas
av killarnas närvaro” ska gälla fler slags studier.
Separatistiska studier i marxism är en gammal praktik som inte, som motionärerna
skriver, enbart funnits i förbundet under de senaste åren. Det är bra att detta ordnas
av distrikt och klubbar men många gånger kan det också vara bra att ordna
separatistiska studier på andra områden eller att helt enkelt ordna studier för båda
könen i något som är prioriterat. Förbundsstyrelsen tror inte nödvändigtvis att en
nationell satsning på just marxism för tjejer skulle vara ensidigt bra för förbundet på
sikt.
68
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Förbundsstyrelsen tycker att motionärerna har en lite väl lättvindig syn på
skolningsnivån hos förbundets killar. Vi menar att det finns ett behov av att höja
skolningsnivån generellt och skulle önska att hela förbundet tog större plats i
diskussioner om marxism och socialism. Vi tycker att det finns många områden där vi
behöver mer studier för alla, exempelvis tror vi inte att kunskaperna om feministisk
teori är tillräckliga oavsett kön. Det finns också fler områden som ofta är tydligt
manligt kodade – till exempel internationella frågor, arbetsmarknadspolitisk och
historia – där det skulle kunna vara värdefullt med separatistiska studier. Vi ser också
att separatistiska studier som är mer praktiskt inriktade, till exempel
debattörsutbildningar för tjejer, gör att tjejkollektivet stärks i sin auktoritet.
Med den skrivning som vi föreslår kommer det att vara möjligt för de distrikt och
klubbar som vill att ordna marxism för tjejer, men det finns mer utrymme till
anpassning efter lokala förutsättningar, internfeministiska utmaningar och aktuella
politiska omständigheter. Vidare menar vi att motionens textförslag är långt och
upprepar många resonemang som finns på andra ställen i verksamhetsplanen.
Förbundsstyrelsens föreslår kongressen
Att
på sid 11 rad 10 efter ”… verksamheten.” lägga till ”Bland annat bör det
ordnas mer separatistiska studier som skapar rum för tjejer att utvecklas och
diskutera viktiga frågor, någonting som gynnar både det internfeministiska
arbetet och förbundets politiska och ideologiska utveckling.”
Att
avslå motion VP74
VP75 - Diffusa rubriker passar inte
i en seriös verksamhetsplan
Det är inte helt självklart vad ’’Alltid ensamma – aldrig ensamma’’ egentligen handlar
om och även om poängen skulle gå fram så låter det alldeles för poetiskt och oseriöst
för att vara en rubrik i Ung Vänsters verksamhetsplan 2015. Skriver vi vad vi menar så
blir det inte heller något tjafs om saken.
Vi yrkar
Att
på sida 11 rad 22 ändra rubriken till ’’Vår roll i arbetarrörelsen’’
Tristan Ojanne Ung Vänster Södertälje, Mattias Fucik Ung Vänster
Söder om Söder, Madeleine Sellgren Ung Vänster Botkyrka, Saga Åkerman
Ung Vänster Vita bergen, Ylva Seigerlund, Ung Vänster Gotland
Förbundsstyrelsens svar på motion VP75
Motionärerna vänder sig emot rubriken i stycket. Förbundsstyrelsen håller inte med
om att rubriken skulle vara svår att förstå. I delar av vår kamp har vi fått kämpa
ensamma, men vi är också en del av en större rörelse. Vi är en del av den breda
arbetarrörelsen och står även tillsammans med Vänsterpartiet, det måste vi förhålla
oss till. Vi tycker inte att motionärernas rubrik får samma innebörd som det stycket
handlar om.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP75
69
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
VP76 - Schizofreni
Meningen ’’I modern tid har vi fungerat som vår egen rörelses ideologiska samvete
och pålitliga organisationsbyggare.’’ låter märklig och schizofren. Vi är inte våra egna
blåsklockor heller.
Vi yrkar
Att
på sida 11 rad 26 efter ’’längre.’’ stryka ’’I modern tid har vi fungerat som vår
egenrörelses ideologiska samvete och pålitliga organisationsbyggare.’’
Tristan Ojanne Ung Vänster Södertälje, Madeleine Sellgren Ung Vänster Botkyrka,
Saga Åkerman Ung Vänster Vita bergen, Ylva Seigerlund, Ung Vänster Gotland
Förbundsstyrelsens svar på motion VP76
Med uttrycket ”vår egen rörelse” menar förbundsstyrelsen den rörelse vi är en del av,
alltså arbetarrörelsen och vår relation till Vänsterpartiet. Där finns fler aktörer och
mening blir därför inte märklig.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP76
VP77 - Könsbinäriteten
Vi yrkar
Att
på sida 11 rad 32 byta ut “män och kvinnor” mot “könen”.
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund, Amanda Ohlsson Ångnell Ung Vänster Kungsholmen
Förbundsstyrelsens svar på motion VP77
Förbundsstyrelsen menar att könsmaktsordningens grund är att män som grupp är
överordnade kvinnor som grupp, men förstår också motionären och tycker inte
förändringen gör någon skada.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion VP77
VP78 - Ung Vänster måste bli mer inkluderande
Begreppet “identitetspolitik” är väldigt nedvärderande i denna kontext och
smutskastar mångas kamp. T.ex. rasifierade och HBTQ-personer (främst
transpersoner) får ofta höra från vänsterhåll att de för identitetspolitik, när de
egentligen bara försöker få in ett nytt perspektiv i kampen (t.ex. rasperspektiv och
HBTQ-perspektiv, och då främst transperspektiv). Genom att avfärda en slags kamp
(t.ex. transkamp) genom att kalla det identitetspolitik för att det inte kan “samla ett
brett politiskt projekt” så förminskar man den kampen och antyder att den kampen är
mindre viktig än den klassiska vänsterkampen. Bara för att en slags kamp berör färre
människor, t.ex. att transkampen direkt berör färre än vänsterkampen, betyder inte att
den kampen är mindre viktig. Precis som vi i Ung Vänster vill att folk utanför
arbetarklassen ska bry sig om socialism och arbetarklassens villkor, så vill också t.ex.
transpersoner att cispersoner ska bry sig om och ansluta sig till deras kamp. Ung
Vänster ska stå för solidaritet med alla minoritetsgrupper!
70
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Vi yrkar
Att
meningen “Under de senaste åren har vi sett framväxten av en ny
identitetspolitisk vänster, vars politiska projekt inte har förmågan att
identifiera och samla ett brett politiskt projekt, något som är avgörande för
att åstadkomma djupgående samhällsförändringar.“ på sidan 11, rad 37-40 ska
strykas.
Alice Florin, Clara Norberg, Ung Vänster Falun
Förbundsstyrelsens svar på motion VP78
Förbundsstyrelsen tycker att motionärerna ger en orättvis beskrivning när man menar
att vår kritik av identitetspolitiken innebär nedvärdering och smutskastning av mångas
kamp. Vi vänder oss också mot det likhetstecken motionärerna sätter mellan
transkamp och identitetsvänster, eftersom vi menar att det är osant. Transkamp kan
föras från olika politiska håll och innehålla många olika analyser av samhället.
Stycket som motionärerna hänvisar till finns till för att beskriva vår roll inom den
breda vänstern och för att trycka på vikten av vår närvaro i debatten. Idag förmår inte
den identitetspolitiskt influerade vänstervågen samla ett brett politiskt projekt och
därmed inte heller åstadkomma några större samhällsförändringar. Det menar vi är
viktigt att förstå den politiska utvecklingen och för att förstå vår roll i förhållande till
resten av vänstern.
Det handlar helt enkelt om teori och ideologi och att Ung Vänster är oenig med de
analyser som den identitetspolitiska vänstern landar i. Vi menar att en kamp för att i
grunden förändra samhället måste grunda sig på en förståelse för vem som är det
politiska subjektet. En kamp som inte lyckas med det blir splittrad och har lite verkan
i praktisk förändring. De strykningar motionärerna vill göra försvagar vår analys av
dagens politiska läge och de olika krafter vi har att förhålla oss till som rörelse. Att
konstatera identitetsvänsterns oförmåga att samla till ett brett politiskt projekt är
viktigt för vårt arbete i förbundet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motion VP78
VP79 - ”Moderpartiet” och deras mål
I sitt förslag till verksamhetsplan skriver förbundsstyrelsen att ”Vi kämpar sida vid
sida med Vänsterpartiet. Vi ser att vårt moderpartis sak också är vår och att våra mål
sammanfaller, även om vi jobbar på olika sätt och på olika arenor.” Vi tycker att det är
tråkigt att den beskrivningen är med i förslaget till verksamhetsplan eftersom att den
skiljer sig från hur vi uppfattar Vänsterpartiet och Ung Vänsters förhållande till dem.
Vi anser att det finns minst tre allvarliga problem.
För det första: att vi kämpar ”sida vid sida” är visserligen inte problematiskt på
samma sätt som de två senare punkterna, men i verkligheten vet vi att det ofta inte
stämmer. Visserligen bistår vi ofta partiet och i varenda klubb och distrikt kämpade vi
ju förra året för att fler skulle rösta på Vänsterpartiet. På många håll har
Vänsterpartiet däremot visat sig alltför långsamma och slappa när det gäller att
”kämpa på vår sida”. Självklart finns det undantag, men vi blir inte längre förvånade
När vi hör om vänsterpartister som är emot feministiskt självförsvar eller att ta emot
ensamkommande flyktingbarn till kommunen. När Ung Vänster Göteborg och
71
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Bohuslän förra året vann en av våra största enskilda segrar och förvägrade SD att
hålla torgmöte mitt i centrala Göteborg var Vänsterpartiets första svar inte att
försvara eller gratulera oss, utan att ta avstånd, och när partiet på andra ställen till och
med samarbetar med SD får det få eller inga konsekvenser från centralt håll.
För det andra: att benämna vänsterpartiet som ”vårt moderparti” och att skriva att
deras sak också är vår. Vi anser att en avgörande skillnad med Ung Vänster och andra
politiska ungdomsförbund är att vi inte är en del av partiet som hjälper till genom att
attrahera ungdomar, utbilda nya parlamentariker och röstmaximera, utan att vår roll är
något helt annat. Ung Vänster finns inte till för Vänsterpartiets skull (som tvärtom en
gång bildades för att ungdomsförbundet behövde ett parti) utan vi ser vår roll som
något betydligt viktigare och större. Användandet av ordet ”moderparti” anser vi
därför ge en felaktig beskrivning av hur vårt förhållande ser ut och framförallt hur det
borde se ut. Våra mål handlar om att krossa klassamhället och att riva upp
könsmaktsordningen och när vi samarbetar med vänsterpartiet är det för att vi tror att
vi då kan komma närmare dessa mål. Vi vet att när det ”går bra för Vänsterpartiet”
som t.ex. i Fagersta där partiet hade egen majoritet 2006-2014 kan det innebära
skattesänkningar istället för mål som kortare arbetstid, högre löner eller feministiskt
självförsvar i skolan.
Det tredje problemet med stycket är om vi verkligen delar mål med Vänsterpartiet. Vi
hoppas att det handlar om mål på kort- och medellång sikt, men det är knappast den
enda möjliga tolkningen och därför känner vi oss tvungna att ta upp våra skillnader på
en grundläggande och ideologisk nivå. I Ung Vänsters principprogram kan man läsa
att ”Vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck – ett kommunistiskt
samhälle”(s.3) motsvarande formulering i Vänsterpartiets ser ut så här ”vårt mål: att
förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle
befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart
samhälle där kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet och samverkan.”(s.7).
Förutom att bevisa hur effektiv kommunismen är som kan spara så många ord, är det
samma mål? Många, inte minst många Vänsterpartister, skulle säga att det bara är
olika ord på samma sak (även om andra uttalanden i partiprogrammet pekar på andra
saker, som när man skriver att ”Varje modern ekonomi behöver såväl planering som
marknadsmekanismer”(s46)).
Men den stora och avgörande skillnaden mellan arbetarrörelsens två historiska grenar,
den socialdemokratiska och den kommunistiska, har inte handlat om i fall det är
socialismen och jämlikheten som är målet, utan hur man når dit. Socialdemokraterna
har förespråkat gradvisa, demokratiska och lagliga reformer som kanske till slut, om
några hundra år eller så, leder till annorlunda ägandeförhållanden, medan
kommunisterna visserligen aldrig varit emot reformer men samtidigt alltid har sagt att
det endast är genom revolution som vi kan nå dit. Det säger sig själv att en
revolutionär organisation inte kan dela långsiktiga mål med ett socialdemokratiskt eller
reformistiskt parti, även om ett samarbete kan fungera bra. För letar man efter ställen
där Vänsterpartiet beskriver sig självt som revolutionärt kommer man bli besviken
och partiprogrammet är fullt av försäkringar om att man alltid kommer att verka
”inom de ramar som demokratins spelregler sätter”.
Sammanfattningsvis anser vi alltså att det är nödvändigt att ändra stycket på sida 11
rad 45-50 eftersom att det står i motsättning till vår praktik, vår självbild och vårt
principprogram.
Vi yrkar
Att
stryka stycket på sida 11 rad 45-50 och ersätta med: ”Ung Vänster ingår i
samma familj som Vänsterpartiet och Vänsterns Studentförbund. Vi
72
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
samarbetar i många frågor, ofta med gott resultat, på ett sätt som gynnar båda
organisationerna. Däremot skiljer vi oss från andra politiska
ungdomsförbund genom att vi inte är ett verktyg för Vänsterpartiet utan en
fristående organisation. Om vänsterpartiet har fel eller är med och har
makten innebär det inte att vi avstår från att kritisera dem eller ställa krav,
även om vårt förhållande bygger på kamratlighet.”
Adam Lundqvist, Luisa Moncada Escobar Ung Vänster Mölndal, Malin Andreasson
Ung Vänster Norra Göteborg, Vanessa Houman Ung Vänster Västra Göteborg,
Nadia Törnlund Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på VP79 kommer efter motion VP81.
VP80 - Sedan när blev ynglingen Vänsterpartiet
vårt moderparti?
Jag tycker inte skrivningarna om Vänsterpartiet som vårt moderparti är korrekta. Vi är
fristående organisationer och termen moderparti drar tankarna till att Vänsterpartiet
står över oss och kan utöva något slags föräldra- och ägandeskap, vilket givetvis inte
är fallet. Jag tycker inte heller att Vänsterpartiets sak är vår alla gånger, utan att det är
just Vänsterpartiets. Ibland tycker vi olika och väljer olika sätt att arbeta och så ska det
fortsätta vara utan att vi behöver ansvara eller hålla med om våra respektive
verksamheter. Jag tycker det i förslaget blir en otydlighet mellan hur mycket deras sak
är vår och att vi är fristående från varandra, som är märklig och en förskjutning på hur
vi har sett och bör se på vår relation. Med min skrivning blir det tydligare att vi är
fristående och likvärdiga, och det är fortsatt lika klart att Vänsterpartiet är den
organisation som står oss närmast.
Jag tycker också att Vänsterns Studentförbund är värda att nämnas i verksamhetsplanen.
Jag yrkar
Att
stryka meningarna på sida 11, rad 45 till rad 48 som slutar ”… på att styra
det.” och ersätta med: ”Ung Vänster kämpar sida vid sida med Vänsterpartiet
och Vänsterns Studentförbund. Våra organisationer är del av samma familj,
där våra mål sammanfaller, även om vi arbetar på olika sätt och på olika
arenor.”
Minna Skans, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på VP80 kommer efter motion VP81.
VP81 - Vi måste få föra Vänsterpartiet framåt
På sida 11 rad 47/48 i verksamhetsplanen står det att vi ska strävar efter att förstärka
och gynna Vänsterpartiets arbete utan att göra anspråk på att styra det. Vi är
Vänsterpartiets ungdomsförbund, och ska därför självklart samarbeta med dem. Men
om vi ska vara med och föra deras kamp borde vi också rimligtvis få ha åsikter om
hur den ska föras. Ung vänster har ofta en mindre reaktionär och en mer progressiv
ambition än Vänsterpartiet, vi har även en annan synvinkel på samhällsproblem i
egenskap av ungdomar. Vi, och Vänsterpartiet, borde därför ta till vara på denna
kompetens som finns inom förbundet för att föra Vänsterpartiet framåt. Allt annat
vore att bromsa partiets utveckling.
73
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
Vi yrkar
Att
stryka “Vi strävar efter att förstärka och gynna deras arbete utan att göra
anspråk på att styra det.” sida 11 rad 47/48 ur verksamhetsplanen.
Max Söderholm, Lotta Granetoft, Tuva Ek, Akiko Ahlstrand, Ung Vänster Linköping
Förbundsstyrelsens svar på VP79, VP80 & VP81
Motionärerna bakom motion VP79, VP8 och VP81 vill samtliga förändra de
skrivningar som gäller vårt förhållande till Vänsterpartiet. Såväl motion VP79 som
VP80 reagerar över beskrivningen av Vänsterpartiet som vårt moderparti och VP81
vill ur verksamhetsplanen stryka att vi inte gör anspråk på att styra Vänsterpartiets
arbete.
Att benämna Vänsterpartiet som vårt moderparti är inget nytt utan något vi gjort i
alla tider och bör därför knappast vara något kontroversiellt. Att denna beskrivning på
något sätt skulle vara problematiskt menar förbundsstyrelsen är svårförståeligt.
Motionärerna till VP79 skriver att de inte blir förvånade då Vänsterpartiet säger nej
till ensamkommande flyktingbarn och feministiskt självförsvar. Detta förvånar
däremot förbundsstyrelsen. Vidare menar man att det är utan konsekvenser från
centralt håll som Vänsterpartiet lokalt samarbetar med Sverigedemokraterna. Denna
typ av anekdotisk bevisföring är ju svår att argumentera emot, men i samtliga fall som
kommit förbundsstyrelsen till del där ett sådant samarbete har varit aktuellt har det
följts av kraftfulla reprimander från högre instans.
Motionärerna fortsätter med att hävda att det finns en betydande skillnad mellan oss
och andra ungdomsförbund. Detta är korrekt. Men den skillnaden ligger inte i vilket
epitet vi sätter på vårt moderparti. Den ligger i vår praktik, vår roll och vår ambition
att förändra samhället i grunden. Vidare ifrågasätter man våra mål verkligen är
sammanfallande. I de formuleringar som motionärerna anför som exempel kan
förbundsstyrelsen inte se något som tyder på motsatsen. Vi vill också poängtera
följande formulering i förbundsstyrelsens förslag: ”Våra organisationer är inte
detsamma och kommer ha olika ståndpunkter ibland”.
Förbundsstyrelsen ställer sig också frågande till följande formulering: ”letar man efter
ställen där Vänsterpartiet beskriver sig självt som revolutionärt kommer man bli
besviken och partiprogrammet är fullt av försäkringar om att man alltid kommer att
verka ”inom de ramar som demokratins spelregler sätter”. ”. Vi håller definitivt inte
med motionärernas bild av att begreppet ”revolutionär” per automatik innebär att
man verkar utanför demokratiska ramar.
Motionären till VP80 menar att vår beskrivning av Vänsterpartiet som vårt
moderparti är en förskjutning av hur vi tidigare har sett på vår relation. Detta
påstående är felaktigt. Det är helt i sin ordning att motionären menar att vi borde se
annorlunda på denna relation, men det gör inte förbundsstyrelsens beskrivning till en
”förskjutning”, tvärtom.
VP81 menar att vi inte borde slå fast att vi inte gör anspråk på att styra partiets arbete
och att vi har ett ansvar att föra partiet framåt. Viljan att bidra till partiet är
behjärtansvärd, men det är något som utövas bäst och enklast i partiet, som ju faktiskt
berörs av det. Förbundsstyrelsen framhärdar i att vi inte gör anspråk på att styra
partiets arbete, helt enkelt eftersom vi inte vill att de ska göra anspråk på att styra vårt.
Denna ömsesidighet är grundläggande för vår relation.
74
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Trots våra invändningar mot argumentationen i brödtexten till motion VP80, tycker vi
att motionärens yrkande på ett mer kortfattat och slagkraftigt sätt beskriver vår
relation till partiet och studentförbundet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att
avslå motion VP79
att
bifalla motion VP80
att
avslå motion VP81
VP82 - 'Cause we're living in a world of fools
I sitt förslag till verksamhetsplan skriver förbundsstyrelsen, under rubriken ”Aldrig
ensamma – alltid ensamma”, om hur vi ska tänka kring samarbeten med andra
organisationer. Detta är tveklöst ett viktigt ämne att diskutera i dagens politiska läge,
med en bred vänster på frammarsch och ständigt fler kamper att delta i. Jag tycker att
förbundsstyrelsen i det sista stycket under rubriken har ett felaktigt fokus: man väljer
att skriva mycket om vilka organisationer som skulle kunna samla den största
bredden, snarare än att fokusera på det viktiga i att faktiskt samla många.
Förbundsstyrelsen målar upp en motsättning mellan å ena sidan ”mindre
organisationer på vänsterkanten” och å andra sidan stora men relativt opolitiska
organisationer som idrottsföreningar och religiösa samfund som samarbetspartners.
Jag menar att verkligheten ofta är mycket mer komplicerad än så, och att det inte finns
några enkla tumregler för vilka samarbetspartners som är bäst, utan att vi ständigt
måste utvärdera och ompröva hur vi bäst uppnår våra mål. Vårt fokus måste ligga på
att faktiskt samla så många som möjligt, inte att se till att ”rätt organisationer” vill
sätta sin logga på vår affisch, och det är det min motion syftar till.
Ett exempel på hur komplicerat det är att välja sina samarbeten är demonstrationen i
Malmö den 15 mars i fjol, efter attentatet på Möllan mot vänsteraktivister. Den
demonstration som samlade 10 000 deltagare arrangerades av den autonoma vänstern
under den hyfsat aggressiva parollen ”Antifascism är självförsvar”. När
demonstrationståget lämnade Möllevångstorget gick det under en fyra meter hög
AFA-banderoll som hängde från en fasad. Samtidigt ordnade Liberala ungdomsförbundet en egen manifestation, dit alla politiska ungdomsförbund var inbjudna, som
handlade om att vara mot våld (en paroll som jag tror de flesta religiösa samfund och
idrottsföreningar hellre hade ställt upp på). LUF samlade runt tio deltagare. Givetvis
valde vi i Ung Vänster Skåne att delta i den enorma folkliga demonstrationen snarare
än LUF:s trams, och i det här specifika fallet kanske det inte var så svårt att förstå
vilken demonstration som skulle bli störst, men det belyser problemet: vi kan inte på
förhand veta vilken organisation som kommer kunna samla flest, under vilken paroll
eller med vilka samarbetspartners. Därför vill jag ändra fokus i stycket, för att i stället
prata om vikten av att kritiskt utvärdera alla samarbeten vi går in i. Jag vill behålla flera
av förbundsstyrelsens skrivningar om vikten av att samla många, eftersom jag är helt
enig med dessa, men fokus ska ligga just på vikten av bredd snarare än att markera
mot småorganisationer som finns på få orter och är relevanta på ännu färre.
Jag yrkar
Att
på sida 12, rad 14-25, ersätta stycket med följande: ”När vi samarbetar med
andra organisationer är det viktigt att alltid avväga hur vi bäst samlar så
många som möjligt i slagkraftig politisk handling. En eventuell ideologisk
samsyn bland samarbetspartners kan inte överordnas vikten av att lyckas
samla en så stor del av arbetarklassen som möjligt bakom de krav som ställs.
Det är när vi är många som vår genomslagskraft är som störst. Det är också
viktigt att bedöma andra organisationers faktiska potential att mobilisera: ett
75
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
arrangemang blir inte med nödvändighet bredare för att det står fler
organisationsnamn på affischen. När vi söker samarbeten måste vi alltid hålla
våra egna mål och analyser i huvudet, och kritiskt utvärdera för- och
nackdelar med varje potentiell samarbetspartner. Vi samarbetar med andra
för att stärka de kamper vi deltar i, och detta får vi aldrig glömma. Under de
kommande åren är det av största vikt att öka Ung Vänsters kontakt med
fackförbunden inom LO.”
Rode Grönkvist, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar VP82
Motionären föreslår en skrivning utifrån en syn på samarbeten som inte skiljer sig
anmärkningsvärt från förbundsstyrelsens, men vi har några ytterligare perspektiv på
frågan som gör att vi vill försvara vår ursprungliga text och avslå motionens förslag.
Till en början vill vi konstatera att vi är helt eniga med motionären om
grundutgångspunkterna för hur vi bör se på samarbeten, det vill säga att vi inte bör ha
några vattentäta principer utan alltid utgå från strategi och taktik. Den skillnad som
finns mellan motionstexten och vårt förslag menar vi handlar om att det senare
innehåller relevanta exempel som vi vill ha kvar.
Motionären menar att fokus på bredd är för stort i förhållande till storlek i
förbundsstyrelsens förslag. Det menar vi är en märklig skiljelinje att göra. Om denna
motsättning dyker upp tror vi att det rör sig om sällsynta undantag som inte är
relevanta för hur vi formulerar oss i verksamhetsplanen, men också då går det att
använda sig av vår text för att dra rätt slutsatser. Vår beskrivning innehåller ett
exempel som beskriver en motsättning som vi ofta behöver förhålla oss till, men utan
att låsa in oss i ett enda sätt att agera. Därför vill vi behålla exemplet på när det är
strategiskt att välja bort mindre vänsterorganisationer.
Det exempel som tas upp i motionens brödtext är väldigt speciellt och inte
nödvändigtvis irrelevant, men vi tycker inte att det räcker till för att skifta fokus från
bredd. Politisk bredd är inte detsamma som att både höger- och vänsterorganisationer
deltar, till exempel. Det är heller inte per definition bättre när en demonstration blir
större i kvantitet, exempelvis om man jämför när Feministiskt Initiativ bjuder in eller
om Riksorganisationen för Sveriges tjej- och kvinnojourer gör det. Den förstnämnda
är troligen större men mindre ”bred och folklig” än den sistnämnda. I ett sånt fall
skulle andra faktorer avgöra hur vi förhöll oss.
Vi tror också att det vore olyckligt om vårt förhållningssätt utgick ifrån ett antagande
om att exempelvis idrottsrörelsen inte vill delta i politiska nätverk eller inte kan samla
många. Ett viktigt skäl till att vi söker samarbeten med dem är att det vore progressivt
om banden knöts närmre till arbetarrörelsen och om det blev mer naturligt att
engagera sig antirasistiskt för den som är organiserad i idrottsrörelsen. Därför vill vi
behålla de exempel på vilka organisationer som kan vara intressanta.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP82
VP83 - Radikala fackföreningar är våra kamrater
Förra kongressen beslutade att skriva in radikala fackföreningar som en självklar
allierad i verksamhetsplanen. Vi tycker att det är olyckligt att förbundsstyrelsen inte
har tagit med sig det. Den här verksamhetsperioden har vi fortsatt sett hur
fackföreningar som står utanför LO, TCO och SACO är överrepresenterade när det
76
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
gäller politiskt inflytande och antal stridsåtgärder. Om vi ska kunna förändra våra egna
fackföreningar, så att de blir kamporganisationer istället för försäkringsbolag och
bedriver facklig kamp istället för valarbete åt sossarna målet, måste vi hämta
inspiration och kunskap hos de radikala fackföreningarna. Facklig kamp - utan pamp!
Vi yrkar
Att
på sida 12 rad 23 ersätta sista meningen i stycket "Aldrig ensamma, alltid
ensamma" med: "Under de kommande åren är det av största vikt att öka Ung
Vänsters kontakt med fackförbunden inom LO och med radikala
fackföreningar."
Solsaga Johansson, Ung Vänster Emmaboda, David Jonsson, Ung Vänster
Kalmarsund, Akiko Ahlstrand, Ung Vänster Linköping, Simon Hansson, Ung
Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP83
Förbundsstyrelsen är inte enig med motionärerna. Att påstå att fackföreningar utanför
LO, TCO och SACO skulle vara ”överrepresenterade när det gäller politiskt
inflytande” är en direkt felaktighet och vi ställer oss frågande till vad man belägger
detta påstående med. Att hävda att de skulle vara överrepresenterade i antal
stridsåtgärder kan man kanske hävda, beroende på hur man räknar, men då ska man
komma ihåg att det är mycket enkelt att blir överrepresenterad om man har allt från
ett tiotal medlemmar till på sin höjd några få tusen, att jämföra med LO:s 1,5
miljoner. Under 2011-2014 varslades om 268 stridsåtgärder på den svenska
arbetsmarknaden, 80 av dessa kom från fackförbund som inte har tecknat
kollektivavtal, däribland SAC. Dessutom menar vi att antalet stridsåtgärder är ett dåligt
mått på vilken betydelse ett fackförbund har i klasskampen. När ett LO-förbund
varslar om strejk finns det en kraft bakom till följd av att man är många medlemmar
som är beredda att lägga ner arbetet. Det är en kraft som ingen fristående
fackförening i det här landet kan mäta sig med. Motionärernas skrivning insinuerar
dessutom att radikala fackföreningar är något annat än de som finns inom LO:s ramar
(vilket man ju sannolikt tycker). En sådan skrivning tror vi knappast skulle underlätta
för oss i våra kontakter med LO-förbunden.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP83
VP84 - Fem borgerliga partier
Nog för att SD är rasister men det gör dem inte till mindre borgerliga.
Vi yrkar
Att
på sida 12 rad 32 efter ’’fyra’’ ersätta ’’borgerliga partierna’’ med
’’allianspartierna’’.
Tristan Ojanne, Ung Vänster Södertälje, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder,
Saga Åkerman, Ung Vänster Vita bergen, Ylva Seigerlund, Ung Vänster Gotland
Förbundsstyrelsens svar på motion VP84
Förbundsstyrelsen menar att det är sant att Sverigedemokraterna är ett högerparti
men att de också är ett rasistiskt parti gör att man inte kan jämställa dem med de
andra högerpartierna. Det är därför viktigt att hålla isär dessa för att inte bidra till en
normalisering av Sverigedemokraterna.
77
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP84
VP85 - Varken nyval eller extraval
I och med decemberöverenskommelsen blev det inget extraval och nyval har det
aldrig varit fråga om. Därför vill vi korrigera detta, göra språkliga ändringar samt
förtydliga vad det egentligen var som hände efter valet den 14 september.
Jag yrkar
Att
på sida 12 rad 33 efter ’’regering.’’ stryka ’’Samtidigt hade man en svag
parlamentariskt ställning och en ny politisk riktning omöjliggjordes helt i och
med Sverigedemokraternas beslut att tillsammans med alliansen fälla den nya
regeringens budget och därmed ställa Sverige inför ett historiskt nyval.’’ och
ersätta med: ’’Samtidigt hade de rödgröna en svag parlamentarisk ställning
och en ny politisk riktning hotades i och med Sverigedemokraternas beslut att
tillsammans med alliansen fälla den nya regeringens budget. Detta skapade ett
läge av allmän oro, ytterligare misstro till politiker och deras vilja att göra
faktisk skillnad samt rädsla för vilka konsekvenser ett extraval i detta politiska
läge skulle kunna ha fått. Detta är ännu ett demokratiskt svek från alliansen
som vi aldrig kommer att glömma.’’
Tristan Ojanne Ung Vänster Södertälje
Förbundsstyrelsens svar påVP85 kommer efter motion VP87.
VP86 - För ett revolutionärt parti
och ungdomsförbund
I verksamhetsplanen konstateras att debatten i Sverige blivit mer likriktad när
Socialdemokraterna undvikit att ta konflikt med högern om den ekonomiska
politiken, och inte velat ta tillbaka många av de försämringar högern gjort. Detta är
riktigt, men Vänsterpartiet bör också nämnas här. Samma sak som gäller för många
andra länder; att vänsterpartierna inte utgjort ett alternativ till högerpolitiken och inte
kunnat kanalisera radikaliseringen stämmer också här. Vänsterpartiet ökar visserligen
nu opinionen och har ökat i medlemsantal, men med den radikalisering och kamp vi
sett senaste året borde de ökat betydligt mer – framför allt borde det ökade antalet
medlemmar återspeglas i en ökad aktivitet. Vi bör varna vårt parti för att om de
återigen binder sig vid S och MP och deras högerpolitik, så kommer de förlora mycket
på det.
Trots ett massivt missnöje med högerregeringen och trots att S gjorde ett dåligt val
förbättrade Vänsterpartiet knappt sitt resultat från valet 2010. Detta är för att
Vänsterpartiet trots parollen ”inte till salu” hela tiden gjort det tydligt att man är
villiga att kompromissa bort stora delar av sin politik för att kunna påverka
regeringens politik.
Trots att regeringen regerar med högerns budget och gjort det tydligt att det är en
högerpolitik som kommer gälla framöver, har Vänsterpartiet trots små steg i den
riktningen inte tagit tydligt avstånd från regeringen. Man har stöttat regeringen,
förhandlat fram en budget och sedan presenterat det som ett steg i en ny riktning
trots att det endast var mindre reformer i en budget som på det stora hela behöll
78
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
högers politik. Man uttalade sig till stöd för decemberöverenskommelsen, som var
högerns och borgarklassens sätt att binda upp regeringen vid en ren högerpolitik.
Samtidigt som man ägnat mycket tid åt parlamentariska kompromisser har partiet
med några lysande undantag varit frånvarande eller blygsamma i förhållande till den
kamp vi sett det senaste året. Man borde ha deltagit hundra gånger mer energiskt i
kampen mot rasism och fascism, ägnat sig mindre åt kritik av ”extremvänstern”,
mindre åt att uppmana polisen att skydda oss från fascisterna och mer åt att
mobilisera alla styrkor man haft för att göra dessa demonstrationer så stora och
lyckade som möjligt. Vissa Ung Vänster-klubbar och -distrikt, samt vissa partidistrikt
har gjort ett hästjobb och skött detta exemplariskt. Detta har tyvärr varit främst på
egna initiativ, och det har saknats någon stark ledning uppifrån.
Om Vänsterpartiet och Ung Vänster inte ska gå samma väg som det Italienska
kommunistpartiet (som inte längre finns), SF i Danmark (som är i kris), eller IU i
Spanien (som är i kris) så måste vi bryta med kompromissandan.
Vi yrkar
Att
stryka följande meningar ” Samtidigt hade man en svag....ställa Sverige inför
ett historiskt nyval.” på sida 12 rad 33-36 och istället infoga följande stycke på
samma plats: ”Den nya regeringen har med ett fåtal undantag fortsatt
högerregeringens politik och regerar nu med högerns budget.
Decemberöverenskommelsen innebär att allianspartierna endast stöttar
regeringen om de genomför en högerpolitik. Det är en upptrappning av
klassamarbetet. Samtidigt har Vänsterpartiet gett sitt stöd till regeringen. När
inget parti till vänster tar avstånd från högerpolitiken gynnas SD än mer.
Detta ser vi mycket kritiskt på då det försvårar arbetarklassens kamp om inget
parti för dess talan. Det påverkar också hur folk ser på Ung Vänster och
försvårar vår möjlighet att nå radikaliserade ungdomar.
Vi menar att Vänsterpartiet måste ta avstånd från regeringen och sluta låna
sitt namn till några som helst försämringar. Endast genom att föra en
socialistisk politik, konsekvent ställa sig emot alla försämringar och delta
energiskt i kamp som uppstår så kan vi organisera de som söker efter ett
alternativ till högerpolitiken och detta system. Endast då kan vi bli en kraft att
räkna med.”
Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster
Hammarby-Skarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson
Malmsten, Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt, Ung Vänster Piteå,
Benjamin Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby,
Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP86
Förbundsstyrelsen menar att vår verksamhetsplan inte är rätt forum för att beskriva
vad Vänsterpartiet borde göra eller borde låta bli att göra. Just detta slår vi också fast i
vårt förslag till verksamhetsplan när vi skriver att vi ”strävar efter att förstärka och
gynna deras arbete utan att göra anspråk på att styra det”. Den text som motionärerna
föreslår rör en viktig strategisk angelägenhet, men det är en angelägenhet för
Vänsterpartiet och inte för oss. Vidare menar förbundsstyrelsen att motionärerna
presenterar en felaktig bild av vad decemberöverenskommelsen innebär.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att
avslå motion VP86
79
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
VP87 - NYVAL
Det blev ju inget nyval. Dessutom skulle det varit ett extra val. Vi tycker även att det
vore rimligt att skriva något om decemberöverrenskommelsen.
Vi yrkar
Att
på sidan 12 rad 36 i förslaget till verksamhetsplan stryka ”och därmed ställa
Sverige inför ett historiskt nyval”.
Att
efter ”budget” på sida 12 rad 36 skriva in ”Det innebär att regeringen måste
styra med alliansens budget. Under hotet om ett historiskt extra val, som
förmodligen skulle gynnat Sverigedemokraterna ytterligare inledde regeringen
ett samarbete med Alliansen som kallades Decemberöverrenskommelsen,
vilket bidrog ytterligare till att försvaga konflikten mellan höger och vänster i
debatten.”
Leo Boonstra, Ung Vänster Hägersten-Skärholmen, Madeleine Sellgren, Ung Vänster
Botkyrka, Mattias Fucik, Söder om Söder, Tristan Ojanne, Ung Vänster Södertälje
Förbundsstyrelsens svar på motion VP85 och VP87
Motionärerna vill ta bort de delarna som handlar om det nästan utlysta nyvalet i
verksamhetsplanen och även skriva in en text om decemberöverenskommelsen.
Förbundsstyrelsen håller med om att det behövs en text om det som hände under
hösten och vintern men är inte helt överens med motionärernas texter. Vi menar
att den text som idag finns på ett bättre sätt beskriver det politiska läget än VP85:s
text. Angående VP87 vill vi bifalla den första att-satsen och föra in en annan text än
den motionärerna föreslår om decemberöverenskommelsen. Decemberöverenskommelsen har inte bidragit till att försvaga konflikten mellan höger och vänster, vi
menar att utfallet på många sätt snarare är tvärtom.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP85
Att
bifalla VP87:s första att-sats
Att
på sida 12 rad 36 sist i stycket lägga till ”Under hotet för nyval, där utfallet
endast verkade gynna Sverigedemokraterna, ingick regeringen och de
borgerliga partierna i decemberöverenskommelsen. En överenskommelse
som är menad att möjliggöra för en minoritetsregering att få igenom sin
budget. Utfallet av detta är ännu oklart, men skiljelinjen mellan höger och
vänster kommer i och med detta att fortsätta upprätthållas.”
Att
avslå VP87:s andra att-sats
VP88 - Klubbstyrelser ska vara ledningar
Idag fyller klubbstyrelser allt mer rollen av fixare av tapetklister och liknande praktiska
uppgifter. Det är även viktigt att varje klubbstyrelse är en ledning och tar ansvaret för
utvecklingen av klubben.
Vi yrkar
Att
på rad 13, sida 8 lägga till ”Klubbstyrelser som ser till att leda klubben, ser till
att allt praktiskt är på plats och som ser möjligheter till utveckling är en viktig
verktyg för kontinuitet.”
Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om söder,
Matilda Bergström, Ylva Seigerlund, Ung Vänster Gotland
80
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Förbundsstyrelsens svar på motion VP45 och VP88
Både VP 45 och VP88 föreslår ändringar kring skrivningar om klubben, och vill få in
resonemang om klubbstyrelsers både politiska och organisatoriska ansvar.
Förbundsstyrelsen förstår motionärernas intention om att poängtera klubbstyrelsens
viktiga roll, men tycker bland annat att dessa skrivningar är malplacerade där de
föreslås av motionärerna. I VP45 bryts ett resonemang kring vad klubben ska kunna
vara av, och i VP88 handlar ursprungstexten om att göra politik.
Motionärerna efterlyser förtydliganden om klubbstyrelsers ansvar, och saknar dessa i
just stycket om klubben och hur vår klubbverksamhet ska utvecklas. I förslaget till
verksamhetsplan har förbundsstyrelsen valt att separera på skrivningar om klubben
och om vår organisationsmodell, och i stället finns beskrivningar om vem som
ansvarar för vad tidigare i texten, under rubriken “Ung Vänster - ett kämpande
förbund”. Där går alltså att finna skrivningar om vilken roll klubbstyrelsen har.
Förbundsstyrelsen anser vidare att det inte är fullständigt att beskriva klubbstyrelsens
ansvar som att leda klubben. Klubbstyrelsen är underställd medlemsmötet, vilket gör
att en klubbstyrelses roll skiljer sig åt gentemot till exempel en distriktsstyrelses.
Även om påståendena i VP45 och VP88 till innehåll är riktiga vill förbundsstyrelsen
avslå bägge motionerna. Verksamhetsplanen handlar inte om att täcka in allt som Ung
Vänster gör och är, utan är ett strategidokument där vi pekar ut vad vi ska göra under
den kommande kongressperioden. I just denna verksamhetsplan har
förbundsstyrelsen valt att till exempel ha längre stycken om organisationsmodellen,
om hur vi ska höja ambitionerna med vad en klubb är och om distriktsstyrelsernas
funktion och ansvar.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP45 och VP88
VP89 - To the left, to the left, everything
with the vänsteralternativ in the box to the left
I förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan (s.13 rad 14) beskriver man vad
politiska prioriteringar betyder för oss och vad de innebär för vår politiska
verksamhet.
”Men för vår förmåga till att göra skillnad är det nödvändigt att kunna prioritera, och
välja ut områden och frågor som vi anser vara strategiskt och politiskt viktiga under
de kommande åren.”
Vi håller med förbundsstyrelsen om att det är nödvändigt och viktigt att prioritera
vissa enskilda frågor och områden. Däremot vänder vi oss emot stycket ”Vi är
vänsteralternativet”. Vi anser inte att det som står i stycket är en politisk prioritering
utan snarare en beskrivning av vilket förbund vi vill vara och hur vi vill uppfattas. Vi
tycker också att skrivningarna rörande miljöparitet och socialdemokraterna berör
taktiska och strategiska avvägningar snarare än politiska prioriteringar.
Förbundsstyrelsen skriver i förslaget till verksamhetsplan att Ung Vänster har en
avgörande roll att spela i den breda vänstern och en helt unik roll att fylla i svensk
politik, någonting som vi håller med om. Detta innebär inte att vi håller med om att
detta i sig är en politisk prioritering. Vi anser dessutom att man i stycket inte beskriver
81
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
själva prioriteringen. Vad är prioriteringen? Är det att vi ska prioritera att vara ett
vänsteralternativ? Är det att vi ska prioritera att vara miljöpartiets och
socialdemokraternas tydligaste kritiker från vänster? Är det att vi ska prioritera att få
fler att organisera sig hos oss?
Mycket av det som skrivits i stycket är för oss självklarheter men hör enligt oss inte
hemma under rubriken ”Politiska prioriteringar” i en verksamhetsplan, utan snarare i
profildokument och eller stycken som berör våra taktiska och strategiska avväganden.
Vi yrkar
Att
på s. 13 stryka stycket ”Vi är vänsteralternativet” som börjar på rad 21
Vilma Bolding, Hanna Franzén, Karen Catalán, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Emeli Eriksson, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på VP89 kommer efter motion VP90.
VP90 - Nytt bättre stycke
Hela stycket ’’Vi är vänsteralternativet’’ är under all kritik och det utav många
anledningar:
1) ’’Ung Vänster (dom) ska befästa *vår* position som det tydliga vänsteralternativet.’’
Vi kan inte både tala om oss själva ifrån ett utifrån perspektiv och som ’’oss’’
samtidigt. Vi måste välja. 2) Vad är ett ’’tydligt vänsteralternativ’’? En kompass för
andras åsikter, något att organisera sig i eller passivt hålla med? Luddigheten kräver en
förklaring. 3) Vilka frågor spelar roll? 4) Varför skulle Socialdemokratin (ideologi) och
Miljöpartiet (parti) vara våra allierade? Vi är inte Vänsterpartiet och detta behöver
därför knappast påpekas. 5) Det är fint att vi vill vara och representera hela den
politiska vänstern men jag tycker det är bättre och mer realistiskt ifall vi talar om oss
själva. 6) De debatter som vi prioriterar och tycker är viktiga kommer aldrig 100% av
vänstern eller arbetarrörelsen att prioritera.
Vi yrkar
Att
stryka hela stycket och ersätta med följande:
på rad 21: ’’Alla ska ha en anledning att gå med i Ung Vänster’’
på rad 22 och vidare: ’’Vår storlek är vår styrka och vår bredd är våra
medlemmar. Därför ska vårt högsta mål alltid vara att organisera så många
som möjligt. För att uppnå detta är det viktigt att vi hela tiden aktivt driver
alla de frågor som berör vår målgrupp: unga ur arbetarklassen. För var och en
som vill organisera sig emot valfritt förtryck och exploatering ska vi, genom
vår ideologi och vår organisering, vara det absolut starkaste och bästa
alternativet. Till detta hör att vi inte bara ska vara de vassaste socialisterna och
feministerna utan också de som driver den mest progressiva klimatpolitiken,
den mest konkreta hbtq-kampen, den starkaste antirasismen och så vidare. Så
när våra medlemmar berättar varför de organiserat sig i just Ung Vänster ska
svaret alltid betonas av såväl individuell som kollektiv självklarhet.’’
Tristan Ojanne Ung Vänster Södertälje, Ylva Seigerlund, Ung Vänster Gotland
82
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Förbundsstyrelsens svar på motion VP89 och VP90
Motionärerna vill stryka eller ersätta stycket ”Vi är vänsteralternativet” under politiska
prioriteringar. I VP89 håller motionärerna med om att vi måste befästa oss som ett
vänsteralternativ men förstår inte den politiska prioriteringen. Förbundsstyrelsen
menar att det här är en viktig prioritering att ha under kommande verksamhetsperiod.
Att ta större plats i den politiska debatten är avgörande för att vi ska nå våra mål. Ung
Vänster är unika och det innebär också att vår roll är unik och inte kan fyllas av någon
annan politisk kraft. Vi har en ny minoritetsregering och det politiska landskapet har
ritats om. För att bli ett riktigt vänsteralternativ kräver det delvis att vi ser till att våra
åsikter spelar roll men det innebär också att vi måste stärka vår position inom
vänstern, det genom att bland annat ta en större plats i idédebatten.
VP90 för fram en rad olika punkter i sin kritik mot stycket. Förbundsstyrelsen menar
till att börja med att det som avgör Ung Vänsters styrka är vår förmåga att leva upp
till vår potential, om vi lyckas med det kan vi bli ett tydligt vänsteralternativ som sätter
agendan för vad en progressiv politik innebär. I övrigt har motionärerna en felaktig
syn av vad vårt förbund borde vara och kan vara. Ung Vänster har potential att sätta
agendan och vara den kraft som andra måste förhålla sig till och vi står i ett läge där vi
kan göra oss utrymme att ta den platsen.
Motionärerna vill också lägga till ett stycke om att prioritera organisering. Förbundsstyrelsen menar att det tidigare i verksamhetsplanen finns skrivelser om detta, bland
annat i stycket ”ett större, starkare och bredare Ung Vänster”.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP89
Att
avslå motion VP90
VP91 - HBTQ-frågor ska vara en
politisk prioritering
Att Ung Vänster är ett feministiskt och socialistiskt förbund talar vi ofta om. Däremot
berörs HBTQ-kamper väldigt sällan. Då Ung Vänster ska vara ett tydligt vänsteralternativ bör vi ta förtrycken mot HBTQ-personer på allvar. Vi måste tydligt ta
ställning för HBTQ-personers rättigheter. HBTQ-frågor ska vara en av våra politiska
prioriteringar.
Vi yrkar
Att
ett stycke om HBTQ-frågor läggs till under rubriken ”politiska prioriteringar”
på sid 13 i Verksamhetsplanen.
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland,
Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck,
Kajsa Löb, Bea Nilsen, Västra Södermalm
Förbundsstyrelsens svar på VP91 kommer efter motion VP94.
VP92 - Modernt slaveri och våra motstrategier
I verksamhetsplanen fastslås att ungas otrygga levnadsvillkor ska vara en av de
viktigaste politiska prioriteringarna för den kommande verksamhetsperioden. Det är
83
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
ett bra och nödvändigt fokus. Tyvärr tycker jag dock man missar att lite extra
poängtera en av de frågorna som just nu är av största strategiska vikt gällande att driva
tillbaka den unga arbetarklassens positioner, en fråga där vi dessutom är ett tydligt
vänsteralternativ och har helt andra åsikter än det politiska etablissemanget. Frågan
om otrygga anställningsformer som allmän visstid (ava) och bemanningsföretagen är
något som ställer motsättningen mellan arbete och kapital på sin spets och där vi har
en överväldigande del av arbetarklassen på vår sida, även många som inte alltid delar
våra ståndpunkter i andra frågor. Tyvärr glöms framförallt frågan om
bemanningsanställda helt bort i verksamhetsplanen.
De organisatoriska och politiska prioriteringarna i en verksamhetsplan bör höra ihop.
Och här känner jag att ökat fokus på otrygga anställningar och framförallt
bemanningsfrågan och de organisatoriska prioriteringarna om att stärka vår position
bland unga arbetande passar ihop som handen i handsken.
Jag yrkar
Att
på sida 13 rad 40 efter meningen som slutar "vänsterns band till
arbetarklassen." Lägga in en ny mening som lyder: "Att vi blir bättre på att på
ett lättillgängligt sätt lyfta frågor om rättigheter på jobbet, arbetsplatskamp,
utnyttjande av tidsbegränsande anställningsformer och bemanningsföretag är
av speciellt stor strategisk vikt för att kunna organisera fler unga arbetande".
Petter Engvall, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion VP92
Även om förbundsstyrelsen håller med motionären i sak så menar vi att motionen bör
avslås. När vi pratar om otrygghet är ungas villkor på arbetsmarknaden en självklar
del, men otryggheten bör också beskrivas som något som finns i fler sammanhang.
Att då rikta in det politiska projekt vi jobbat med mot bara arbetsmarknaden menar
förbundsstyrelsen är olyckligt.
Berättelsen om att vara ung i dagens Sverige blir som starkast när vi lyckas förklara
både bostadsbrist, dåliga skolor och skitiga villkor på arbetsmarknaden ifrån samma
tydliga konfliktperspektiv. Det ska vi göra genom att lyfta konkreta frågor som spelar
roll i ungas liv, till exempel genom att prata om allmän visstid och bemanningsföretag
men också genom att visa vikten av ett modernt miljonprogram, stopp för vinstjakten
och hur ungas utbildning kan förbättras. Därför föreslår förbundsstyrelsen avslag på
motionen.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP92
VP93 - Feminister och socialister
Med vår motion vill vi främst framhäva två saker: att vi ska driva och prata om
materiella krav, och att vår feminism främst måste fokusera på arbetarklassens
kvinnor. Det förstnämnda tycker vi är viktigt, då vi som vi säger i vår andra att-sats,
tycker att den feministiska debatten inte fokuserar på detta idag. Som marxister vet vi
att basen påverkar överbyggnaden mer än tvärtom, och det är därför av yttersta vikt
att vi försöker influera en feministisk debatt som bara pratar om överbyggnad. Att vår
feminism gynnar arbetarklassens kvinnor, är ju ett faktum om man tittar på de
feministiska krav vi driver. Frågor som handlar om sexualiserat våld angår ju
exempelvis alla kvinnor, men sex timmars arbetsdag och upprustad offentlig sektor
skulle inte påverka överklassens kvinnor. Arbetarklassens kvinna är vårt främsta
84
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
politiska subjekt, och vill och driver redan frågor som gynnar dessa. Vi får inte
glömma att vi är socialister och marxister i vår feministiska teori och praktik.
Vi yrkar
Att
på sida 14 rad 2, efter “...och driva konkret krav som” lägga till följande:
“gynnar arbetarklassens kvinnor och som”
Att
på sida 14 rad 5, efter “..diskussioner som förs inom den.” Lägga till följande:
“Vi måste prata om feministiskt självförsvar och materiella krav som gör
skillnad på riktigt, och främst diskutera feminism som gynnar arbetarklassens
kvinnor. Vår socialistiska feminism ska synas bättre i alla feministiska
sammanhang - den behövs som en motpol till den vanliga individbaserade,
liberala feminismen som endast pratar om överbyggnad.”
Meja Cohen Tillberg, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion VP93
Motionärerna vill lägga till skrivelser om hur vi gynnar arbetarklassens kvinnor.
Förbundsstyrelsen håller med om att kvinnors ekonomiska situation diskuteras
alldeles för lite i den politiska debatt som idag pågår, men vi håller inte med om att
vårt främsta politiska subjekt är arbetarklassens kvinnor. I vår feministiska kamp har
vi ett politiskt subjekt, kvinnor. Vår feminism kan inte ses som stående på två ben där
den socialistiska feminismen är det ena benet och radikalfeminismen det andra. Vår
feministiska analys är unik för Ung Vänster och att den närmast kan beskrivas som en
marxistisk radikalfeminism, där vi både har förståelse för förtryckets ekonomiska del
och men även för hur könsmaktsordningen påverkar det privata livet och att det i
slutänden finns en maktobalans mellan män och kvinnor.
Vi menar inte heller att det är så svartvitt som att de ekonomiska krav vi ställer endast
påverkar en del av det politiska subjektet utan att det i slutänden handlar om
maktförskjutning som kommer gynna kvinnor. Därför vill vi avslå den föreslagna
texten, även om vi håller med om att de ekonomiska aspekterna av förtrycket bör
lyftas ofta i den feministiska debatten.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP93
VP94 - Låt oss starta en transvåg!
I och med den feministiska vågen så har kvinnors rätt fått stor uppmärksamhet och
fått debatten att handla mer om kvinnors rättigheter. Det är väldigt bra att man lyfter
denna fråga, men det är dags att man lyfter ännu ett perspektiv när det kommer till
kön och icke-kön, transperspektivet. Transperspektivet är något som allt för ofta
glöms bort i dessa diskussioner och är något som måste pratas mer om samt så
behövs det drivas en politik som inkluderar alla i samhället, oavsett kön eller icke-kön.
Detta är något som Ung Vänster bör göra, som ett feministiskt, socialistiskt och
revolutionärt förbund så är det viktigt att inkludera hela arbetarklassen i vår kamp
samt att vi är ledande i debatten om allas lika rätt.
Jag yrkar
Att
vi i den nya verksamhetsplanen lägger till, under rubriken ”Politiska
prioriteringar” sida 14 rad 10, ett stycke med rubriken ”Transvågen kommer!”
som lyder: ”I och med den feministiska vågen så har kvinnors rätt fått stor
uppmärksamhet och fått debatten att handla mer om kvinnors rättigheter.
85
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
Det är väldigt bra att man lyfter denna fråga, men det är dags att man lyfter
ännu ett perspektiv när det kommer till kön och icke-kön, transperspektivet.
Transperspektivet är något som allt för ofta glöms bort i dessa diskussioner
och är något som måste pratas mer om samt så behövs det drivas en politik
som inkluderar alla i samhället, oavsett kön eller icke-kön.
Transpersoner stöter på ett förtryck som aktivt måste motarbetas, ett steg på
vägen är att höja transpersoners röster och att få fler debatter att handla om
transpersoners självklara rättigheter. Detta är något som Ung Vänster aktivt
ska arbeta för, som ett feministiskt, socialistiskt och revolutionärt förbund så
är det viktigt att vi inkluderar hela arbetarklassen i vår kamp samt att vi är
ledande i debatten om allas lika rätt. ”
Adam Kedert Ung Vänster Fagersta-Norberg
Förbundsstyrelsens svar på motion VP91 och VP94
Motionärerna bakom VP91 och VP 94 önskar lägga till fler politiska prioriteringar.
Det menar förbundsstyrelsen är problematiskt till att börja med. Att prioritera fler
områden innebär per automatik att man prioriterar varje område mindre. Hade vår
kapacitet, vår tid och våra resurser varit obegränsade under en kongressperiod hade
förbundsstyrelsen också velat driva ett oräkneligt antal frågor men vi har bestämt oss
för ett visst antal prioriterade områden, helt enkelt för att vi tror att det är vad vi har
kapacitet att genomföra på ett förtjänstfullt sätt.
Men förbundsstyrelsen menar också att det politiska innehållet i motionerna är
problematiskt. I VP91 preciseras inte vad den föreslagna prioriteringen ska bestå i.
Förbundsstyrelsen menar att det vore respektlöst att klumpa ihop allt som ryms inom
”HBTQ-frågorna” och säga att vi ska prioritera dessa, utan att ta närmare ställning till
vad. Det är ungefär som om vi skulle besluta om en feministisk prioritering med
argumentet att ”vi behöver jobba med kvinnofrågorna”. Därför föreslår förbundsstyrelsen avslag.
VP94 vill lägga till en politisk prioritering med titeln ”Transvågen kommer”.
Förbundsstyrelsen delar inte den analys som motionären presenterar i sitt förslag. Vi
tycker inte att den feministiska vågen har handlat om kvinnors rättigheter, eftersom vi
menar att feminism handlar om makt. Självfallet måste den diskriminering och den
utsatthet som transpersoner utsätts för uppmärksammas och mötas med aktiv kamp,
därom råder inget tvivel. Men motionären skriver i sitt förslag att vi måste få fler
debatter att handla om transpersoners rättigheter. Förbundsstyrelsen undrar vilka
dessa debatter ska vara? Vi menar istället att transpersoners utsatthet är en tillräckligt
viktig fråga i sig själv.
Avslutningsvis vore det märkligt att skriva under en politisk prioritering i vår
verksamhetsplan att vi i vår kamp ska inkludera hela arbetarklassen. Det menar vi är
en självklarhet. Det är ju inte så att alla våra andra politiska prioriteringar gäller hela
arbetarklassen exklusive transpersoner. Vi menar att denna skrivning skulle innebär att
vi skiljde ut transpersoner som en anomali i arbetarklassen och det tycker vi vore
destruktivt.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP91
Att
avslå motion VP94
86
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
VP95 - Nazi punks fuck off
En av de politiska prioriteringar som fastslås i verksamhetsplanen är ”Kamp mot
rasism och fascism”. Detta är, i vår mening, en nödvändig och korrekt prioritering,
men vi tycker att texten som beskriver den kan förbättras.
Först och främst något som borde vara uppenbart: rasismens normalisering är
framför allt ett hot mot arbetarklassens rasifierade skikt, både direkt fysiskt och
långsiktigt politiskt. Att inte överhuvudtaget nämna detta är mycket märkligt, och vi
vill föra in skrivningar som belyser det. Vidare tycker vi att det finns en tredje viktig
aspekt av vårt motstånd mot Sverigedemokraterna, som förbundsstyrelsen i sitt
förslag inte nämner: att genom direkt konfrontativt motstånd mot SD:s torgmöten
och demonstrationer förvägra dem utrymme på gatan. Detta syftar inte bara till att
göra dem politiskt omöjliga att samarbeta med, utan också till att förvägra dem öppen
fysisk mobilisering som praktik. Detta är ett viktigt led i att begränsa deras reella makt
och hindra dem från att omsätta sitt stora parlamentariska stöd i utomparlamentarisk
verksamhet, något som hade gjort dem till ett mycket större direkt hot mot
rasifierade, HBT-personer och vänsteraktivister. Vi är alla tryggare om rasister inte
tillåts ta plats ostört på gator och torg, och det är viktigt att belysa det i verksamhetsplanen.
Förbundsstyrelsen skriver i sitt förslag om motståndet mot fascistiska och nazistiska
krafter. Vi vill lägga till en enligt oss viktig princip för hur det motståndet ska
organiseras – vi menar att det bör vara konfrontativt. Med detta menar vi att det är
viktigt att direkt bemöta fascisternas försök att ta plats, och att begränsa deras
handlingsutrymme genom att t.ex. blockera deras försök att marschera och överrösta
deras tal. Att på det här sättet direkt hindra dem från att verkställa sina planer och
uppnå sina mål menar vi är avgörande för att försvaga deras rörelser, få deras
sympatisörer att stanna hemma i stället för att demonstrera och driva deras
organisationer till kollaps. Pegida och Swedish Defence Leagues misslyckade försök
att etablera sig är de nyligaste exemplen på hur effektiv denna form av antifascistisk
kamp är. Vi ser det som en självklarhet att Ung Vänster organiserar och leder
konfrontativa motdemonstrationer, och vill därför skriva om det i verksamhetsplanen.
Avslutningsvis vill vi betona att vår antirasistiska och antifascistiska kamp i slutändan
syftar till att trycka tillbaka rasismen och fascismen, och att stärka Ung Vänsters
ställning i den antirasistiska och antifascistiska rörelsen bara är ett steg på vägen mot
det målet.
Vi yrkar
Att
på sida 14, rad 12-26, ersätta stycket med följande: ”De rasistiska
strömningarna och mobiliseringen, som bland annat tar sig uttryck i
framgångarna för Sverigedemokraterna, utgör ett hot mot hela
arbetarklassen. När rasistiska problemformuleringar normaliseras leder det till
att klassperspektiv och möjligheten att hålla ihop arbetarklassen försvagas,
och hetsen och förtrycket mot rasifierade intensifieras. Vår strategi mot
Sverigedemokraterna består i huvudsak av tre komponenter: att bekämpa
normaliseringen av dem och se till att etablerade partier inte anpassar sig till
dem, att hindra deras försök att mobilisera sina sympatisörer på gatan, samt
att förstärka motsättningarna mellan höger och vänster och få debatten att i
högre utsträckning handla om frågor som rör ekonomisk fördelning. I en
bredare antirasistisk strategi utgör också kampen mot strukturell rasism en
viktig komponent. Samtidigt som Sverigedemokraterna växer ser vi också hur
renodlat fascistiska och nazistiska krafter försöker flytta fram sina positioner.
För att långsiktigt pressa tillbaka dessa rörelser är antirasistisk och
87
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
antifascistisk organisering avgörande. Vi vill se breda, folkliga och
konfrontativa sammanslutningar för att marginalisera och trycka tillbaka
fascistiska och nazistiska krafter. Under de kommande åren ska Ung Vänster
fortsätta stärka sin ställning i den antirasistiska rörelsen, vara en ledande
organisatör i den antifascistiska kampen, och därigenom se till att dessa
kamper blir framgångsrika.”
Rode Grönkvist,Vilma Bolding, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på VP95 kommer efter motion VP97.
VP96 - 24 h-regeln
En av våra viktigaste antirasistiska och antifascistiska praktiker är upprätthållandet av
24 h-regeln. Därför är det av stor vikt att vi skriver in i vår verksamhetsplan att denna
praktik är avgörande för Ung Vänsters roll i den antirasistiska kampen. 24 h-regeln
innebär att om rasism och fascism har synts till, ska vi vara där inom 24 h och bemöta
detta. Det kan handla om t.ex. att riva ner rasistiska klistermärken och anordna
motmanifestationer vid fascistiska och rasistiska torgmöten.
Vi yrkar
Att
i verksamhetsplanen på s. 14, rad 19 efter ”handla om frågor som rör
ekonomisk fördelning.” lägga till följande: ”En del av att bekämpa
normaliseringen av rasism är att aldrig upplåta det offentliga rummet till
rasistiska och fascistiska grupper. Detta gör vi genom att aldrig kompromissa
med vårt reaktiva antirasistiska och antifascistiska arbete. Ung Vänster är
förbundet som på riktigt kämpar mot rasism och fascism och vi är de som
aldrig låter rasism och fascism stå oemotsagd, och då är användandet 24hregeln av största vikt. 24 h-regeln går ut på att vi inom 24 timmar efter att
rasistiska eller fascistiska utåtriktade aktiviteter har ägt rum, ska vara där och
bemöta deras propaganda. När rasister och fascister delar flygblad, sprayar
hakkors, affischerar eller försöker hålla torgmöten är vi de som är där inom
24 timmar och delar antirasistiska flygblad, sprayar över, river ner och visar
vårat motstånd.”
Karen Catalán, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på VP96 kommer efter motion VP97.
VP97 - Behovet av ett fysiskt självförsvar
Polisen har alltid varit ett verktyg för repression av arbetarrörelsen och utsatta
grupper, i Sverige som internationellt, och det har verkligen gjort sig tydligt det
senaste året. Från tjänstefel i Kärrtorp till hemliga polisregister över romer, kvinnor
och aktivister; från kavallerichocker i Malmö till tårgas i Stockholm. Det är lögner,
spruckna skallar, nedlagda utredningar och det ena ”enskilda rötägget” efter det
andra. Men vi förstår att det inte handlar om några särskilt onda individer, utan om
polisens funktion i den borgerliga staten. Vi kan inte lita på deras skydd mot
reaktionära krafter, eftersom polisen som sådan är reaktionär, utan behöver arbeta för
självförsvarskommittéer som vid behov kan försvara demonstrationer mot attacker
från fascister och poliser. Det är av största vikt att dessa självförsvarskommittéer är
organiserade av arbetarrörelsen och har brett stöd.
88
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Vi yrkar
Att
på rad 24 sid 14 efter meningen som slutar ”…nazistiska krafter” lägga till
följande: ”Eftersom polisen inte kommer försvara den antifascistiska kampen,
på grund av sin roll som borgarklassens verktyg för att med våld förtrycka
arbetarklassen, vill vi också se självförsvarskommittéer organiserade av
arbetarrörelsen. Detta är det enda sättet att upprätthålla ordning och säkerhet
vid våra aktiviteter, möten och demonstrationer.”
Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster
Hammarby-Skarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson
Malmsten, Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt
Ung Vänster Piteå, Benjamin Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby,
Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge
Förbundsstyrelsens svar på motion VP95, VP96 & VP97
Motionärerna bakom VP95, VP96 och VP97 föreslår förändringar i stycket som rör
den föreslagna politiska prioriteringen kamp mot rasism och fascism. I VP95 anförs
att det är ”märkligt att det inte nämns att rasismens normalisering framförallt är ett
hot mot arbetarklassens rasifierade skikt”. Från förbundsstyrelsens sida menar vi att
det är märkligare att utdefiniera rasifierade som ”skikt” i arbetarklassen. Vi menar att
personer som utsätts för en rasifieringsprocess finns i arbetarklassens samtliga skikt,
såväl som i andra samhällsklasser och skikt. Vidare menar vi att motionärernas analys
bortser från vad rasismen fyller för funktion i ett klassamhälle, nämligen att inverka
splittrande på de förtryckta klasserna. Vi menar att det är skillnad på mot vad
rasismen som fenomen är ett hot och vilka rasismen i första hand drabbar. Det är just
detta som förbundsstyrelsen ämnar poängtera med våra skrivningar i förslaget,
nämligen att antirasism inte är en angelägenhet endast för rasifierade. Antirasismen
måste vara en angelägenhet för hela arbetarklassen såväl som för arbetarrörelsen.
Det är viktigt att komma ihåg att verksamhetsplanen är ett strategidokument. Det är
inte en checklista med saker vi ska göra eller en uppradning av olika tekniker och
metoder vi använder oss av. I VP95 vill man föra in ett stycke om 24h-regeln och med
VP96 vill man fastslå att motståndet mot såväl Sverigedemokraterna som mot
renodlade nazister ska vara ”konfrontativt”. Förbundsstyrelsen menar att bägge dessa
förslag snarare handlar om taktik än om strategi. Taktik är något vi väljer utifrån de
strategier vi slår fast och dessa kan variera beroende på situation. Att något inte står i
verksamhetsplanen innebär inte att vi inte ska göra det.
Förbundsstyrelsen menar också att begreppet ”konfrontativt” är olyckligt i det här
sammanhanget, då det motionärernas exemplifiering till trots är oklart vad det ska
innebära. Att i en skoldebatt säga att Sverigedemokraterna är rasister är ett sätt att
konfrontera dem. Att medelst våld fördärva deras fortskaffningsmedel och bostäder
är ett annat. Skillnaden mellan dessa två metoder är avgrundsdjup, men bägge är
konfrontativa. Sett i det ljuset blir ett sådant beslut oerhört vanskligt. Ett annat
grundläggande problem med den argumentationen är att den i samtliga fall utgår från
situationer där våra motståndare äger initiativet och vi agerar reaktivt. Att vi agerar
reaktivt när nazisterna ska marschera är inget konstigt, det är en nödvändighet.
Däremot kan våra strategier inte grunda sig i reaktivt arbete, dessa måste vara
proaktiva.
Motionärerna bakom VP97 vill att vi ska verka för upprättandet av ”självförsvarskommittéer” för att garantera säkerheten vid möten och demonstrationer. Bortsett
från att mycket talar för paramilitära enheters närvaro ökar angreppsrisken menar
förbundsstyrelsen att det är direkt felaktigt att mena att det skulle vara det ”enda sättet
upprätthålla ordning och säkerhet vid våra aktiviteter”. Vi garanterar säkerheten med
89
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
genomarbetade strategier och erfarenhet, inte genom att förlita oss på de grobianer
eller legosoldater som händelsevis svär oss trohet. Som om detta inte vore nog menar
vi att det vore direkt olämpligt att i vår verksamhetsplan slå fast att vi ska ägna oss åt
något som, förutom att det skulle riskera våra medlemmars säkerhet, kan ge upp till 2
års fängelse enligt brottsbalkens 18 kap, §4.
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
VP99 - Prioritera rätt
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:
att
avslå motion VP95
att
avslå motion VP96
att
avslå motion VP97
VP98 - Rätt prioriteringar under rätt klimat
I dagens politiska klimat, där högerextrema och rasistiska partiet går framåt i Sverige
så väl som i resten av Europa, så anser vi att detta är fel tid att särskilt prioritera
klimatfrågan. Det är också så att i stora delar av Sverige är klimatfrågan oerhört
komplicerad att driva. Där handlar det ofta om andra frågor än bensinskatter och
"köttfria måndagar". I vissa distrikt och klubbar, främst på landsbygden, är det i
princip omöjligt att med framgång driva och prioritera frågan. I storstäderna har det
länge pågått en debatt om klimatet och miljön men i resten av landet har denna debatt
lyst med sin frånvaro. Om dessa områden ska prioritera denna fråga kommer det bli
svårt att nu ut och mycket energi kommer att läggas på en fråga som engagerar och
berör få i t ex Dalarna. Vi anser att frågan i sig är viktig och kan den drivas med
framgång i vissa distrikt så är det bra, men det är orimligt att ha med det i en
verksamhetsplan som ska spegla hela landet. Klimatet är ingen prioritet i vissa
områden och det är då fruktlöst att driva det som en prioriterad fråga.
Vi yrkar
Att
på sida 14 stryka stycket från rad 28 till rad 38.
Sebastian Karlberg, Hanna Kristoffersson Ung Vänster Borlänge
Förbundsstyrelsens svar på VP98 kommer efter motion VP100.
I läget som vi har framför oss med ökade klassklyftor, den feministiska debattens
starkare ställning och ökande rasistiska mobiliseringen är det fel tid att prioritera
miljöpolitiken. De närmaste åren är det viktigare att fokusera på de frågorna som
finns och känns i folks vardag, inte att fokusera på frågor av för komplex karaktär och
som inte är i vanliga människors tankar på väg från skolan, träningen eller jobbet. Vi
har den bästa miljöpolitiken, men det handlar om vilka frågor som är mobiliserande
bland arbetarklassen och vilka vi vill förknippas med. Därför menar vi att vi borde
låta de andra prioriteringarna ta mer plats som t.ex. feminism och frågor kring makt
över det egna livet.
Vi yrkar
Att
stryka stycket ”Systemkritiskt förhållningssätt till klimatkrisen” (sida 14,
raderna 28-38) från ”Politiska prioriteringar”.
Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om söder, Madeleine Sellgren, Rasmus
Linusson, Ung Vänster Botkyrka, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje,
90
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Leo Boonstra, Ung Vänster Hägersten-Skärholmen, Maja Johnsson, Ung Vänster
Kungsholmen, Ylva Seigerlund, Matilda Bergström, Ung Vänster Gotland
Förbundsstyrelsens svar på VP99 kommer efter motion VP100.
VP100 - Klimatfrågans bristande
mobiliseringspotential
Vi tycker givetvis att klimatkrisen är ett akut problem. Efter ett socialistiskt
systemskifte bör vi givetvis ta tag i den här frågan. Våra politiska prioriteringar bör
dock inte vara för många i ett läge där förbundet har begränsade resurser. De bör
också fokusera på frågor där vi har potential att mobilisera många människor. Vi tror
inte att klimatfrågan är en sådan fråga. Många berörs och är arga över den nuvarande
miljöpolitiken. Det är dock svårt att koppla miljöfrågan till lokal kamp och
mobilisering i vår vardag.
Vi yrkar
Att
ta bort stycket på sida 14 rad 28 – 38 med rubriken ”systemkritiskt
förhållningssätt till klimatkrisen”
Rebecca Carlander, Signe Sandqvist, Adam Määttä,
Ann Dernstedt, Henrik Jonsson, Ung Vänster Umeå
Förbundsstyrelsens svar på motion VP12, VP23, VP98-VP100
Motionerna vill på olika sätt stryka den politiska prioriteringen ”Systemkritiskt
förhållningssätt till klimatkrisen”. VP12 och VP23 menar att det inte bör vara en
politisk prioritering men bör lyftas i verksamhetsplanen på andra ställen. VP98, VP99
och VP100 vill stryka stycket om klimatkrisen.
Motionärerna bakom VP12 beskriver att det finns andra prioriteringar som väger
tyngre och att vi istället inom förbundet bör höja våra ambitionsnivåer.
Förbundsstyrelsen håller inte med om denna analys. Klimatfrågan är avgörande inte
bara för vår generation utan också för framtiden. Ung Vänster har en unik plats att
fylla i denna fråga. Delvis genom att vara de som ser hur klimatkrisen och det
kapitalistiska systemet är sammankopplade men också genom att kunna ställa
konkreta krav idag som både är systemkritiska och bra för klimatet. Det finns mycket
att vinna i att prioritera klimatfrågan men det handlar framförallt allt om att vi som
vänsterrörelse inte kan ignorera klimathotet. Varje rörelse som gör anspråk på att
forma samhället kommer med nödvändighet behöva förhålla sig till klimatfrågan.
VP23 och VP98 lyfter fram problematiken kring att organisera de vi vill organisera
runt klimatfrågan. För det första menar vi att klimatfrågan spelar större roll för folk
än vad motionärerna vill påskina, men problematiken i klimatdebatten idag är att den
sällan lyfter den verkliga problematiken. Det politiska läget i Sverige är förändrat och i
och med det kommer en ny arena öppna sig där Ung Vänster kan fylla en plats som
ett alternativ i klimatdebatten som både kan ställa aktuella krav men göra det från ett
systemkritiskt perspektiv. Det vore synd att missa den chansen. Vi vill också vända oss
emot den beskrivning av landsbygden som motionärerna bakom VP98 lyfter, vi tycker
att den är cynisk och får landsbygden att framstå som en plats där all progressiv
politik motarbetas. I arbetarklassen finns en möjlighet att mobilisera folk runt
klimatfrågan och att idén om att det är en fråga som enbart berör hipsters på
Södermalm i Stockholm är felaktigt. Inte minst för att det kommer att vara
arbetarklassen som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser. De med
91
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
pengar och/eller ekonomisk makt kommer att kunna köpa sig fria från
klimatförändringarna. Det är tydligt att många i Sverige vill göra något åt klimatkrisen
men att det idag saknas ett perspektiv som inte är individuellt utan kollektivt. Det är
vår roll.
Förbundsstyrelsen vänder sig också mot inställningen att vi automatiskt inte ska
prioritera en fråga som är svår att mobilisera kring. Vår inställning borde istället vara:
”Det är svårt, men vi klarar det. Vi behöver bara komma på hur.”
VP99 och VP100 menar också att det är fel tid att prioritera klimatkrisen.
Förbundsstyrelsens ingång är snarare att det är precis rätt tid. I och med det ökande
hotet kommer frågan växa och vi kan fylla en viktig roll i att påvisa skillnaderna i
högerns lösningar och våra lösningar. Man bör inte underskatta den mobiliserande
styrkan i det. I det nya politiska läget måste vi också våga ta oss större plats i debatter
som är för viktiga att lämnas. Klimatfrågan är ett exempel på det.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP12:s samtliga att-satser
Att
avslå motion VP23:s samtliga att-satser
Att
avslå motion VP98
Att
avslå motion VP99
Att
avslå motion VP100
VP101 - Konkretisering under
Internationell Solidaritet
Vi ser gärna att vi konkretiserar och exemplifierar vår internationella solidaritet.
Vi yrkar
Att
på sida 14 rad 48 efter ”folkrätten respekteras.” skall denna mening läggas till:
”Bland annat motsätter vi oss aktivt imperialistisk militär närvaro i
Mellanöstern samt bör agera solidariskt med frihetsrörelser så som de
Kurdiska och Palestinska.”
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund, Amanda Ohlsson Ångnell från Ung Vänster Kungsholmen
Förbundsstyrelsens svar på motion VP101
Vi håller inte med om att det behövs en konkretisering i tillägg till den text som vi
föreslår, utan tycker att det är viktigt att vi istället behåller en bred skrivning som kan
appliceras på många olika sammanhang. Det internationella läget förändras hastigt
och det är inte nödvändigt att peka ut enskilda länder eller frågor, tvärtom bör vi alltid
vara beredda på att utifrån principer och strategier välja ut vad vi ska arbeta med
oavsett vad det gäller.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP101
92
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
VP102 - Internationalism är inte lika
med romantisering av den svenska staten
På sida 14 rad 50-52 i verksamhetsplanen sägs följande: ”Ung Vänster har en viktig
roll i att gå i bräschen för att försvara den militära alliansfriheten och Sveriges
möjlighet till att föra en självständig utrikespolitik, som präglas av solidaritet med
världens förtryckta folk.”
Det antyds här att den svenska borgerliga staten har en utrikespolitisk tradition som är
progressiv och solidarisk. Vi menar att detta är en romantiserad historieskrivning och
en romantisering av den svenska borgarklassen. Vi menar också att vår främsta roll
inte är att försvara den militära alliansfriheten – utan tvärtom att avslöja Natos, alla
länders härskande klassers, samt den svenska härskande klassens imperialistiska
intressen.
Vi ska ställa oss emot alla imperialistiska interventioner oavsett vilka humanitära,
demokratiska och fredliga motiv som de lögnaktigt uppger. Vi ska avslöja imperialismens ansvar för terrorismen, som de gång på gång (främst USA) organiserat,
beväpnat och stöttat islamistiska (och andra) terrorister för att kunna kontrollera
områden och bekämpa revolutioner. Vi ska avslöja Carl Bildts verkliga intressen i
Etiopien.
Vi ska avslöja deras stöd till diktaturer och deras exploatering av de fattigare länderna.
Vi ska avslöja vad den svenska borgarklassens rysshets verkligen går ut på: en önskan
om att tillhöra Nato och att konkurrera ut Ryssland ur de östeuropeiska och baltiska
marknaderna. När de lägger all skuld på Ryssland för situationen i Ukraina, ska vi
förklara att Nato bär den huvudsakliga skulden som stödjer en reaktionär regering
som attackerar sitt eget folk, som använder fascister för att mörda och förtrycka
befolkningen i östra Ukraina.
Vi ska samtidigt ge vårt helhjärtade stöd till den kamp som pågår runtom i världen;
kurdernas heroiska motstånd i Kobane och Rojava, kampen i Sydeuropa mot
krispolitiken, kampen mot mördandet av radikala studenter i Mexiko, början på
revolutionerna i Västafrika osv. Kort sagt ska vi stå för en socialistisk internationalistisk utrikespolitik.
Vi yrkar
Att
stryka dessa meningar: ”Ung Vänster har en viktig roll i att gå i bräschen för
att försvara den militära alliansfriheten och Sveriges möjlighet till att föra en
självständig utrikespolitik, som präglas av solidaritet med världens förtryckta
folk.”
Att
på sida 14 rad 50-52 och istället infoga följande stycke: ”Ung Vänster har en
viktig roll i att vara internationalismens röst i Sverige. Vi ska avslöja de
imperialistiska ländernas verkliga intressen, kämpa emot deras interventioner
och stödja den kamp som pågår runtom i världen.”
Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster
Hammarby-Skarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson
Malmsten, Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt,
Ung Vänster Piteå, Benjamin Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby,
Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge
93
Motioner och motionssvar
Förslag till verksamhetsplan 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
Förbundsstyrelsens svar på motion VP102
Vi tycker att stora delar av motionens intentioner redan tillgodoses i vårt förslag till
verksamhetsplan, och vill behålla skrivningen om att försvara alliansfriheten. Det har
länge varit en viktig strid som vänstern tagit, och som historiskt bidragit till
progressiva internationella ställningstaganden i svensk utrikespolitik. Detta bygger inte
på romantik utan på en syn på svensk utrikespolitik som vi slår fast i
principprogrammet: ”Ung Vänster vill att Sverige ska vara ett alliansfritt land för att
kunna föra en aktiv neutralitetspolitik och bli en röst för utsatta länder.” Särskilt i
förhållande till utvecklingen i Europa och Nato är detta relevant.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP102
VP103 - Vad är ett i grunden
annorlunda samhälle?
“Vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck - ett kommunistiskt samhälle”
sid 1 i principprogrammet. Vi tycker det är problematiskt att ordet kommunism inte
överhuvudtaget används i vår verksamhetsplan. Vi förstår att det kan vara strategiskt
och retoriskt smart att ordet kommunism inte används i alla sammanhang eller skyltas
i folks ansikten, men att åtminstone använda det i slutet för att inte förlora våra
ideologiska ståndpunkter är nödvändigt och oskadligt. Vi vill ha en snygg och kraftfull
avslutning, inte något halvmesigt och otydligt. Ett i grunden annorlunda samhälle är
för oss ett kommunistiskt samhälle!
Vi yrkar
Att
på sid 15 rad 19, efter “...grunden annorlunda samhälle.” Lägga till följande:
“Vi är de som organiserar arbetarungdomen och står främst i kampen för det
klasslösa och kommunistiska samhället.”
Ellinor Skoglund, Meja Tillberg, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund,
Johan Berg, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar motion VP103
Förbundsstyrelsen tycker användningen av ideologiska begrepp i verksamhetsplanen
är ganska ointressant och vi menar att det räcker med att vi beskriver vårt slutgiltiga
mål i principprogrammet. Vi tror att det vore synd om denna debatt fördes inom
ramarna för verksamhetsplanen vars syfte är att slå fast strategier och prioriteringar på
relativt kort sikt, så att det som är relevant får mindre utrymme.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion VP103
94