1. No category

Motioner och motionssvar,
Utbildningspolitiskt program
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
UP1 - Inte vad vi behöver just nu
Under de senaste året har vi sett en mängd interna stridigheter blossa upp. Strider om
vad förbundet ska vara rent ideologiskt, hur vår interna debatt ska se ut samt vilka
strategier och taktiker vi ska använda oss av i vår kamp för ett annat samhälle. Den
här typen av stora ideologiska och taktiska skiljelinjer behöver diskuteras, ju mer desto
bättre, och vilket tillfälle är bättre än på en kongress? Då vi genom att diskutera
principprogram och verksamhetsplan lyfter både de ideologiska och strategiska/
taktiska perspektiven för diskussion. Detta gör att vi kan ha en renhårig debatt där alla
sidor får chans att säga vad de faktiskt menar, istället för att man i brist på debatt
hårdrar och tillskriver andra kamrater åsikter de kanske egentligen inte har, vilket ökar
polariseringen i debatterna. Det är helt enkelt viktigt att ta till vara på den här chansen
att diskutera de stora ideologiska och strategiska utmaningarna som Ung Vänster står i
för när förbundet väl samlas till kongress.
Därför blev jag besviken när förbundsstyrelsen har valt att anta ett utbildningspolitiskt
program. Jag vill understryka att programmet i sig i stora delar är mycket bra, och att
utbildningspolitiken är viktig. Men det är också enligt min erfarenhet en av de frågor
där det kanske råder allra störst ideologisk konsensus i förbundet. Diskussionerna om
utbildningspolitiken blir ofta långa och utdragna diskussioner om detaljfrågor eller
enskilda exempel och undantag. Det är inte den typen av diskussioner som behövs på
en kongress där det med tanke på situationen i förbundet är viktigare än någonsin att
få tid till att utstaka en tydlig ideologisk och politisk riktning. Trots det tycker jag som
sagt programmet i mångt och mycket är bra, och vill därför inte avslå det i sin helhet.
Däremot tycker jag vi borde kunna anta det på nästa riksting. Då vi brukar diskutera
den här typen av program.
Jag yrkar
Att
bordlägga utbildningspolitiska programmet till nästa riksting .
Petter Engvall, Ung Vänster Malmö
Förbundsstyrelsens svar på motion UP1
Motionären vill att kongressen inte behandlar det utbildningspolitiska programmet så
att verksamhetsplan och principprogram får ett större utrymme. Trots att
förbundsstyrelsen också vill att debatterna om förbundets organisation, strategi och
ideologi ges en stor tyngd på kongressen, menar vi att vi ändå behöver ta oss tid att
debattera och besluta om utbildningspolitik.
Motionärens argumentation är att det på grund av läget i förbundet behövs särskilt
mycket tid till verksamhets-plan och principprogram. Vi håller inte med och tycker
dels att brödtexten ger en betydligt allvarligare bild av hur kongressperioden sett ut än
vad vi menar är riktigt, och dels att ett utbildningspolitiskt program kan bidra till en
konstruktiv riktning för stämningen i förbundet. Dessutom menar vi att vi är i stort
behov av en revidering av det utbildningspolitiska program eftersom det på kort tid
skett stora förändringar inom det utbildningspolitiska området. I brödtexten står att
”en mängd interna stridigheter blossat upp” det senaste året. Det är oklart exakt vilka
som åsyftas, men vi får anta att konflikten som pågick från slutet av 2013 och fram till
sommaren 2014 är en av dem. Förbundsstyrelsen håller med om att vi befann oss i ett
extraordinärt och på vissa sätt destruktivt läge, men vi tycker att övriga debatter som
”blossat upp” inom förbundet under kongressperioden snarare varit konstruktiva och
inte bidragit till några större slitningar. Denna beskrivning är inte ett försök att
recensera interndebatten, utan handlar om att det ska vara naturligt att vi ibland tycker
olika och att det märks. Det finns en fara i att överdramatisera interna meningsskiljaktigheter och att förvänta sig att allt till slut ”reds ut” på en kongress, och trots
1
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
att det säkerligen inte är motionärens intention så är detta en risk med den beskrivning
som ges i brödtexten. Vi måste kunna lyfta stora frågor till debatt även när det inte är
kongress och utanför ramarna för verksamhetsplan och principprogram, annars blir vi
en odynamisk och stelbent organisation.
Vår främsta invändning är att vi samlas till kongress av fler anledningar än att komma
åt problem med polarisering och dålig stämning internt. Oavsett vilka problem som
finns i organisationen är våra uppgifter många fler och större än att vi kan lägga dem
åt sidan för att helt lägga fokus på annat. Vi tror heller inte att det är väl på plats i
plena som vi kan komma åt grunden till den typ av slitningar som uppstod 2013-2014,
utan att det i första hand måste ske kontinuerligt i många fler sammanhang som når
många fler medlemmar. Det allra bästa sättet att skapa en situation där åsikter kan
stötas och blötas utan att det blir destruktivt tror vi är om vi rör oss i alla dimensioner
och både tar oss tid till att prata om ideologi, strategi och sakområden. Så kan vi
bedriva en kamp som förmår ta avstamp i principer men också konkret formulera
politik. Därför vill vi att kongressen behandlar ett utbildningspolitiskt program vid
sidan av principprogram, stadgar och verksamhetsplan.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP1
UP2 - Skolan är inte en arena för politisk kamp
Under de senaste 20 åren har skolan fått agera experimentverkstad där mängder av
förhastade reformer som inte på långa vägar hunnit integreras i verksamheten är en
stor anledning till att skolan idag befinner sig i kaos. Skolan behöver vila från snabba
förändringar och reformer, och jag menar då att rubriken: “skolan- en arena för
politisk kamp” målar upp en bild av skolan som ett slagfällt. Eleverna är de som
drabbas av kaoset, elever, som i och med sin ringa ålder tillhör en mycket förtryckt
grupp i samhället som vi i egenskap av ungdomsförbund som slåss för rättvisan, bör
stå. Rubriken är missvisande och bör ändras.
Jag yrkar
Att
på sid 1 rad 1 ändra meningen: “Skolan- en arena för politisk kamp” till:
“Skolan-där frigörelsen börjar”
Melinda Kandel, Ung Vänster Norrköping
Förbundsstyrelsens svar på motion UP2
Förbundsstyrelsen vill avslå motionen, bland annat med den argumentation som
motionären anför. Vi menar precis som motionären skriver att skolan kan liknas vid
ett slagfält. Längre ned på samma sida skriver vi till exempel följande:
”Skolan har alltid varit ett politiskt slagfält. Där står jämlikhetens ideal mot elitismens
och strävan mot frigörelse står mot disciplin. I hur skolan organiseras och kring vad
som överhuvudtaget lärs ut ställs klassernas och mäns och kvinnors olika intressen
mot varandra. I skolan ställs ideologier och värderingar på sin spets.”
Vi menar att skolan och utbildningsväsendet näst arbetets organisering är en av de
tydligaste indikatorerna på vilkas intressen som är de rådande i ett samhälle. Därför
menar vi i motsats till motionären att det inte alls är säkert att det är där frigörelsen
börjar. Vi har till exempel mycket svårt att se att dagens skolväsende har någon
frigörande verkan att tala om. Argumentationen om att skolan ska lämnas ifred menar
vi därför är felaktig men också vanlig i debatten. Ofta innebär att lämna skolan ifred
2
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
att gå med på försämringar som genomförts i form av förändringar i betygssystemet
och liknande. Vi menar inte att skolan ska vara en experimentverkstad, vi menar att
skolan liksom andra fält har politisk betydelse.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att avslå motion UP2
UP3 - Skolan under kapitalismen
kommer alltid befästa klassamhället
I det nya förslaget till utbildningspolitiskt program står det följande ” Skolan har
möjlighet att antingen fungera som ett verktyg för att befästa den rådande ordningen
eller utgöra en murbräcka mot dagens klassamhälle ”och “Skolan har under de senaste
decennierna gått från att vara en sammanhållen skola där rätten till kunskap gäller lika
för alla, till att allt mer fungera som en sorteringsmekanism ”.
Vi håller inte med om att skolan någonsin varit en “sammanhållen skola där rätten till
kunskap varit lika för alla” och vi håller inte med om att det är möjligt att på allvar
göra skolan till en murbräcka mot systemet. Den svenska skolan har alltid befäst
klassamhället och så länge vi lever i ett kapitalistiskt samhälle kommer detta att vara
skolans uppgift. Liksom på alla fronter kan och har arbetarklassen kämpat sig till
förbättringar och reformer som så klart påverkat och förbättrat skolan. Den kan vara
mindre eller mer fristående i förhållande till klassamhället men aldrig bryta med dess
logik helt.
Vi vänder oss också emot att vi kämpar för en skola som ”fostrar ungdomar till
demokratiska samhällsmedborgare”. Alltför många olika saker kan läggas in i ett
sådant begrepp. Kritiskt tänkande bör också gälla den så kallade ”demokratin” – det
vill säga den borgerliga, inskränkta demokratin, i motsats till en fullt utvecklad
arbetardemokrati. Som marxister vill vi avslöja den borgerliga demokratin och inte
inge illusioner i den.
Vi yrkar
Att
stryka ”Skolan har möjlighet att antingen fungera som ett verktyg för att
befästa den rådande ordningen eller utgöra en murbräcka mot dagens
klassamhälle.” på sida 1 rad 18-20.
Att
ändra meningen ”Skolan har under de senaste decennierna gått från att vara
en sammanhållen skola där rätten till kunskap gäller lika för alla, till att
allt mer fungera som en sorteringsmekanism.” på sida 2 rad 3-6 till ”Skolan
har under de senaste decennierna drivits i en mer repressiv riktning och de
steg bort ifrån att vara en ren sorteringsmekanism som tagits i det förflutna
håller på att rullas tillbaka.”
Att
ändra meningen ”I skolan ska man också lära sig kritiskt tänkande, kunna
förstå sammanhang och fostras till en demokratisk samhällsmedborgare.” till:
”Vi kämpar för att skolan ska uppmuntra till kritiskt tänkande och till
studerandet av andra perspektiv än den borgerliga historieskrivning som
erbjuds. Borgarna har ett enormt ideologiskt övertag i och med att de
dominerar statsapparaten. Därför kämpar vi för att alla ska få lära sig om
imperialistisk och kolonial utsugning av fattiga länder, om kapitalismens krig,
miljöförstöring och förtryck, om arbetarklassens och arbetarrörelsens historia,
etc. I dagsläget lägger dessutom många grund- och gymnasieskolor krokben
för arbetarrörelsens upplysningsarbete inne på skolor, och därför bör det vara
förbjudet att hindra representanter från arbetarrörelsen från att komma in på
3
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
skolan för att hålla bokbord och liknande. Även om vi vet att skolan alltid
kommer att befästa klassamhället, kämpar vi för att driva den i en så
socialistisk riktning som möjligt.”
Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster
Hammarby-Skarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson
Malmsten, Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt, Ung Vänster Piteå,
Benjamin Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby,
Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge
Förbundsstyrelsens svar på motion UP3
Motionärerna har reagerat på flera skrivningar i vårt förslag till revidering och vill
stryka, ändra och göra tillägg som de menar förbättrar programmet. Förbundsstyrelsen
håller inte med och vill avslå motionen.
Motionärerna vill stryka att skolan kan utgöra en murbräcka mot klassamhället och
menar att den istället alltid kommer att befästa det. Det är riktigt att skolan i sig inte
har potential att omkullkasta kapitalismen och att stora delar av utbildningsväsendet
alltid kommer att agera efter kapitalismens villkor. Förbundsstyrelsen menar dock att
utbildning i allmänhet och skolan i synnerhet kan vara ett mycket effektivt verktyg för
att motverka klassamhällets maktstrukturer och hur det används kan därmed göra stor
skillnad i kampen för socialism. Det är exempelvis svårt att föreställa sig hur dagens
samhälle hade sett ut om arbetarklassen inte hade tillgång till de kunskaper som lärs ut
i skolan och på högskola och universitet. Vi menar att skolan är en närmast omistlig
arena för arbetarklassen att mötas och skaffa kunskaper som bidrar till att forma
teorier och strategier för den socialistiska kampen, därför vill vi behålla den aktuella
meningen.
Motionens sista att-sats handlar om att ersätta en skrivning om att fostras till
demokratiska medborgare med hänvisning till att det skulle handla om en borgerlig
demokratisyn. Förbundsstyrelsen förstår inte varför skrivningen skulle tolkas på det
sättet, utan när vi skriver ”demokratisk” är det utifrån förbundets egna syn på
demokrati. Demokratisk fostran handlar för oss exempelvis om att uppmuntra till
organisering, till att kräva sin rätt och att ifrågasätta den rådande ordningen. Gällande
vår skrivning om allas lika rätt till kunskap, se vårt svar på UP5.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP3
UP4 - Vad är kunskap?
Kunskap och utbildning är inte samma sak. Kunskap har utan påverkan av
skolväsendet kommit till arbetar-klassen i alla tider, i form av erfarenheter av att vara
förtryckt. Samma sak med kvinnor och andra förtryck.
Jag yrkar
Att
på sida 1 rad 18 stryka meningen ”kunskap handlar om makt”
Att
på sida ett rad 21 byta ut ordet kunskap mot ”utbildning”
Att
på sida 1 rad 27 stryka meningen som börjar med ”länge var kunskap och
skolgång…” och slutar med ”…i praktiken använda sig av sina kunskaper”
och byta ut den mot ”länge var utbildning, och särskilt högre sådan, reserverat
för män, eftersom kvinnor inte ansågs vara kapabla att tillägna sig eller i
praktiken använda sig av sina kunskaper”
Ylva Aspelin, Ung Vänster Lund
4
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Förbundsstyrelsens svar på motion UP4
Förbundsstyrelsen håller med motionären om att begreppen ”kunskap” och
”utbildning” inte är liktydiga. Därför tycker vi också att det blir konstigt att rakt av
ersätta kunskap med utbildning, när det faktiskt är kunskap som åsyftas. Vi håller inte
med motionären om vad kunskap innebär. Vi menar att det ofta innebär något mer än
bara erfarenheter (ofta erfarenheter i kombination med annat, men inte erfarenheter
allena). Till exempel kan man tala om läs- och skrivkunskaper. Dessa är i regel inte
något man kan tillgodogöra sig genom erfarenhet utan man måste under organiserade
former utveckla sin mänskliga förmåga. Vi menar att genom att undanhålla kvinnor
rätten till skolgång kunde man undanhålla dem kunskap och därmed möjligheten till
frigörelse.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att
avslå motion UP4
UP5 - Markera bristen på elevinflytande
I dagens skola får inte lärare ägna sin tid åt att vara lärare- ett problem som i slutändan
drabbar eleverna. Genom min föreslagna ändring görs denna koppling tydligare, och
fokus läggs snarare på att elevernas inflytande över undervisningen drabbas, än att
lärarens gör det. Som ungdomsförbund bör vi stå upp för elevers rättigheter och
företräda unga, som är en förtryckt grupp av de vuxna, och som skolsituationen idag
ser ut är eleven maktlös gentemot läraren i klassrummet som ser sitt klassrum som sin
borg. Detta är ett av många exempel på hur elever avkrävs ansvar men inte får något
inflytande. Vi bör för övrigt ta frågan om elevers rättigheter på minst lika stort allvar
som vi tar frågan om arbetarens rättigheter.
Jag yrkar
Att
på sid. 1 rad 38 ändra meningen: "Elevdemokrati och lärarnas inflytande över
det egna arbetet begränsas av hierarkier och byråkratiska styrmodeller." till
"På grund av hierarkier och byråkratiska styrmodeller begränsas arbetet
lärarna kan lägga ner på att planera sin undervisning, vilket exempelvis bidrar
till att elevinflytandet prioriteras ner."
Melinda Kandel, Ung Vänster Norrköping
Förbundsstyrelsens svar på motion UP5
Förbundsstyrelsen håller inte med om att man måste stå upp antingen för lärarnas
inflytande över sitt eget arbete eller för elevers rätt till inflytande över sin utbildning.
Vad gäller elevers möjlighet att påverka skolan menar vi att konflikten långt ifrån alltid
står mellan eleverna och lärarna i klassrummet. I högre utsträckning drabbas såväl
elevers rätt till inflytande över sin utbildning som lärarnas rätt till inflytande över sitt
arbete av det som bi beskriver som hierarkiska och byråkratiska styrmodeller.
Skrivningen i förbundsstyrelsens förslag åsyftar exempelvis marknadsinspirerade och
New Public Management-anpassade sätt att styra skolan. Därför menar vi också att
motionären drar en felaktig slutsats i sin att-sats. Vi tror inte att elevdemokratin idag är
undermålig som ett resultat av att lärarna har begränsade möjligheter att planera
undervisningen. Vi menar att elevdemokratin är undermålig som ett resultat av
politiska beslut, ekonomiska intressen och ett borgerligt samhällsbygge.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att
avslå motion UP5
5
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
UP6 - Var skolan verkligen så bra?
Ja, för all del, skolan VAR bättre för. Det är ingenting vi ställer oss emot eller tänker
argumentera kring. Men att romantisera den tidigare skolan på ett sådant extremt sätt
som man gör i det utbildningspolitiska programmets första mening, är något vi varken
tror att man vinner något på, eller något som vi överhuvudtaget tror är sant. Den
skolan hade också problem, och det är inget vi borde förneka för att göra en politisk
poäng. Det var inte en perfekt skola, det är inte den skolan vi eftersträvar. Den var
bättre än den är nu - men vi tror mycket mer läses ur den meningen. Det är farligt för
ett förbund som Ung Vänster att vara för bakåtsträvande och okritiska till dåtiden.
Vi yrkar
Att på sida 2 rad 2 byta ut "sammanhållen skola där rätten till kunskap gäller lika för
alla," till "relativt sammanhållen skola"
Meja Cohen Tillberg, Ellinor Skoglund, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP6
Att påstå att skolan idag är mindre sammanhållen är varken extremt, romantiserande
eller, som motionärerna påstår, att fara med osanning. Det är ett sakligt konstaterande
som upprepade gånger bekräftas av forskning. Just vad gäller den sammanhållna
skolan menar vi att det skulle vara fel att beskriva den som ”relativt”. Går man tillbaka
25 år i historien fanns det inga friskolor, inget fritt skolval och skolan hade ett statligt
huvudmannaskap. Det var alltså en sammanhållen skola där elever oavsett bakgrund
gick i samma skolor. Denna avsaknad av marknadsmekanismer i skolan gjorde också
att rätten till kunskap i skolan gällde lika för alla, som det är formulerat i
förbundsstyrelsens förslag. Det betyder inte att sociala strukturer utanför skolans
väggar inte påverkade rätten till kunskap, självklart spelade exempelvis också då klass
roll för vilken utbildning man får, men skolan hade fler verktyg än idag för att
motverka dessa.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att
avslå motion UP6
UP7 - Stoppa resultatfokuset!
Ung Vänster anser att skolan lider av betygshets och resultatfokus. Vi vill trycka på
lusten till lärande och motivation. Därför bör vi vara konsekventa i vår text och inte i
likhet med vad de borgerliga partierna gör, stirra oss blinda på att "resultaten har
sjunkit" utan prata om skolan och dess brister på annat sätt.
Jag yrkar
Att
på sid 2 rad 5-6 ändra: "Under lång tid har resultaten sjunkit i svenska skolan.
Rent konkret betyder det att en växande grupp unga förvägras de kunskaper
man egentligen har rätt att få. Samtidigt har skolan blivit allt mindre
kompensatorisk och likvärdig." till: "I takt med att en växande grupp unga
förvägras de kunskaperman egentligen har rätt att få har skolan blivit allt
mindre kompensatorisk och likvärdig."
Melinda Kandel, Ung Vänster Norrköping
6
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Förbundsstyrelsens svar på motion UP7
Förbundsstyrelsen håller med motionären om att skolan måste erbjuda mer än enbart
resultatfokuserad undervisning. Däremot så menar vi att det är ett problem att skolan
idag inte förmår ge alla elever tillräckliga kunskaper. Vi vill se en skola där eleverna får
en adekvat utbildning som gör dem starka och självständiga under återstoden av livet,
oavsett om man kommer att arbeta eller studera vidare. Medan högern använder de
sjunkande skolresultaten som en förevändning för att införa betyg i lägre åldrar så
menar vi att de sjunkande resultaten är en konsekvens av hur skolan har svikit sitt
ansvar; att ge alla elever en god utbildning och rusta dem för framtiden. Vi vet också
att en väl utbildad arbetarklass gör oss mindre utbytbara på en allt otryggare
arbetsmarknad. Frågan om de sjunkande skolresultaten handlar både om rätten till
kunskap och om att stärka vår position gentemot arbetsgivarna.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att
avslå motion UP7
UP8 - Hen
Att skriva ”han eller hon” istället för ”hen” fyller ingen annan funktion än att vara
exkluderande
Vi yrkar
Att
i förlaget till revidering av utbildningspolitiskt program, sida 2 rad 9 byta ut
”han eller hon” mot ”hen”.
Ylva Seigerlund, Matilda Bergström,Ung Vänster Gotland, Leo Boonstra,
Ung Vänster Hägersten- Skärholmen, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka,
Tristan Ojanne, Södertälje, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder
Förbundsstyrelsens svar på motion UP8
Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det vore beklagligt om någon
känner sig exkluderad ur de allmänna beskrivningarna när de läser vårt
utbildningspolitiska program.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att
på sida 2 rad 9 ersätta ”han eller hon” med ”denne”
att
anse motion UP8 besvarad
UP9 - Förtydligande om
att skolan sviker ALLA barn
Som vi vet samverkar olika maktstrukturer med varandra. I skolan är åldersmaktsordningen extremt framträdande och drabbar alla elever. Ung Vänster vill krossa alla
maktstrukturer och dessutom är vi unga- därför är det viktigt att vi i utbildningspolitiska programmet tar hänsyn till denna maktordning i vår analys. skolan sviker alla
barn- och i synnerhet de som dessutom drabbas av andra rådande maktstrukturer.
Jag yrkar
Att
på sid 2 rad 10-11 ändra meningen: "Den skola som har byggts upp av såväl
socialdemokratiska som borgerliga regeringar har blivit en skola som sviker
arbetarklassens barn."
Melinda Kandel, Ung Vänster Norrköping
7
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Förbundsstyrelsens svar på motion UP9
Den så kallade ”åldersmaktordningen” är inget som Ung Vänster brukar prata om.
Denna teori springer ur en analys av samhället som i det närmaste jämställer begreppet
”maktordning” med ”diskrimineringsgrund”. Poängen med skrivningen är just att
poängtera att det är arbetarklassens barn som sviks när det skärs ned på vår rätt till
utbildning och skolan alltmer dras isär. Eftersom motionären inte heller preciserar vad
denne vill att meningen ska ändras till skulle det vara vanskligt att föreslå något annat
än avslag.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP9
UP10 - Arbetarklassen - en majoritet
Så som vi förstår vår klassdefinition och vårt sätt att prata om klass, så är arbetarklassen majoritet. Enligt pincipprogrammet antaget 2013: "En stor majoritet av
befolkningen lever på att lönearbeta; att sälja sin arbetskraft i utbyte mot lön. Dessa
utgör arbetarklassen." Vi borde verkligen följa vårt principprogram och den
marxistiska lära den bygger på, och vara tydliga med att arbetarklassen är majoritet.
Det är också avgörande för våra medel- och långsiktiga mål att vi är enade kring detta
- vi måste ha en majoritet som politiskt subjekt för att kunna argumentera för och
genomföra en större samhällsförändring. Det kanske inte är med mening, men i
förslaget kan det tolkas som att det endast är en minoritet av skolorna som
arbetarklassungdomen går på, och att dessa alltid är kopplade med dåligt rykte. Snarare
så är en majoritet av skolorna fyllda av mestadels arbetarungdom.
Arbetarklassbakgrund är också enligt oss ett problematiskt sätt att uttrycka sig, som att
det handlar om att ens hemmamiljö sett ut på ett visst sätt, och inte om materiella
faktorer. Det är dock fortfarande en viktig och nödvändig mening, som vi därför vill
förtydliga enligt vår definition av vad arbetarklassen är. Det är otroligt viktigt att vi är
tydliga med att använda vår egen klassdefinition i våra dokument, om vi vill att den
ska få något genomslag i samhället i stort.
Vi yrkar
Att
på sida 4 rad 24 byta ut "där många har arbetarklassbakgrund" till “, sämre
resultat och där elever oftast kommer från fattigare förhållanden.”
Meja Cohen Tillberg, Olof Björk, Ellinor Skoglund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP10
Motionärerna har rätt i att den absoluta majoriteten av befolkningen tillhör
arbetarklassen. Därmed håller förbundsstyrelsen också med om att de allra flesta
skolelever är elever med arbetarklassbakgrund. Däremot förstår vi inte vad
motionärerna menar med att begreppet ”arbetarklassbakgrund” inte skulle ha att göra
med materiella faktorer. Det menar förbundsstyrelsen att det har. Förbundsstyrelsen
tycker inte att det finns någon överhängande risk för att meningen ska missförstås. Vi
tycker också att motionärernas skrivning är olämplig eftersom vi som marxister vet att
arbetarklassbakgrund inte är detsamma som att komma från fattiga förhållanden.
Klassbakgrunden avgörs av ställning i produktionen och fattigdom avgörs av
förmögenhet, eller snarare avsaknad därav.
8
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att
avslå motion UP10
UP11 - Det pedagogiska är politiskt!
När förbundsstyrelsen skriver att vilken typ av pedagogik som används inte är en
politisk fråga visar de inte bara på en märklig (och felaktig!) bild av vad pedagogik är
för något, utan också vad politik är.
Om Reggio Emilia-pedagogiken som har varit och fortfarande är mycket inflytelserik i
Sverige kan man läsa följande på wikipedia: ”Reggio Emilias pedagogiska filosofi
startades som en lokal ”motståndsrörelse” mot det fascistiska arvet efter andra
världskriget av kvinnorörelsen i staden”: där är ett exempel på hur pedagogik visst är
en i grunden politisk fråga!
Det är omöjligt att separera valet av pedagogik (formen) från vad man tycker ska läras
ut i skolan (innehållet) och det sista är i högsta grad en politisk fråga. Det borde vara
uppenbart att i en skola där målet är att elever ska kunna få verktyg att kritiskt förstå
och undersöka samhället de lever i, som motverkar könsmaktsordningen och rasism
och inte bara ska skapa en lydig och effektiv arbetskraft måste ha en annan pedagogik
än en skola som har som mål att få oss att känna respekt för gud, kung och fosterland.
Jag hoppas och utgår från att formuleringen är ogenomtänkt eller att FS inte menar
vad det står. För visst är det inte bara på grund av vad den aktuella forskningen säger
som vi är för en demokratisk skola där både lärare och elever har mer inflytande än
idag. Om en forskningsrapport som visade att svenska elever t.ex. skulle få bättre
resultat på PISA-proven om man blev tvungna att tilltala lärarna med efternamn, fick
betyg från 1an, kunde bli agad och inte fick tala andra språk än svenska i skolan, så
skulle vi ju vara emot de förändringarna, helt enkelt eftersom valet av pedagogik är en
politisk fråga.
Jag yrkar
Att
på sidan 5 rad 29 stryka ordet ”inte”. att på sidan 5 rad 29-30 stryka meningen
som börjar med ”Undervisningen” och slutar med ”erfarenhet”.
Adam Lundqvist, Ung Vänster Mölndal
Förbundsstyrelsens svar motion UP11
Förbundsstyrelsen förstår motionärens intention, men menar att vår skrivning syftar
till att beskriva pedagogik i en mycket smalare bemärkelse än den som beskrivs i
motionens brödtext. I vårt förslag till utbildningspolitiskt program beskriver vi hur
olika former av skolor och utbildning bör organiseras utifrån en mängd principer som
utesluter att det skulle vara opolitiskt med barnaga eller religiös fundamentalism. När
vi skriver att vilken pedagogik som används inte är politiskt handlar det om att
undervisningens upplägg och vilken modell för inlärning som används i klassrummet
måste vara upp till den berörda pedagogen i samspråk med elever och föräldrar. Det
är inte en fråga för politiker eller tjänstemän på kommunen.
Forskning och kunskaper om människans inlärningsförmåga utvecklas stadigt och inte
minst skiljer det sig vilken pedagogik som fungerar bäst för olika individer och
sammanhang. Det finns en uppsjö av olika slags pedagogiker och inlärningssätt som
hela tiden används inom ramarna för den svenska skolan, och det är varken möjligt
eller önskvärt varken för förbundet eller för politiker i allmänhet att i detalj förespråka
det ena eller det andra. Vi vill att det ska finnas ett stort utrymme för skolor och lärare
9
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
att anpassa sin undervisning och menar att det är viktigt att markera det tydligt i
programmet.
Däremot håller vi med om att om att det kanske är något otydligt vad som avses och
föreslår därmed en förändring av skrivningen.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på sida 5, rad 28 att ersätta ”vilken typ av pedagogik som används i
klassrummet” med ”undervisningens upplägg”
Att
därmed anse motion UP11 besvarad
UP12 - Lärare yrket är en professionell
I förbundsstyrelsens förslag till utbildningspolitiskt program diskuteras lärarens roll
och vikten av pågående kompetensutveckling och fortbildning. Detta är att vidareutveckla lärarens pedagogiska kunskaper och pedagogiska medvetenhet. Dock
garanterar det inte genomförande av detta i undervisningen. För detta finns det ett
behov av professionell autonomi som i många fall saknas på grund av byråkratiska
beslut som ifrågasätter lärares professionalitetet, till exempel genomförande av det nya
betygssystemet och tidigare betygsättning. Det är därför viktigt att lärare får mer
professionell autonomi i sin roll som lärare. Detta skulle inte bara förbättra undervisningen, utan också höja läraryrket.
Jag yrkar
Att
på sida 5 rad 37 från ”ska utvecklas krävs en sammanhållen skola där.” lägga
till följande: ”lärare får utrymme till kompetensutveckling och fortbildning,
med en hög grad av arbetsautonomi för att kunna anpassa sina pedagogiska
kunskaper till sina elever.” Så att det läsas ”ska utvecklas krävs en
sammanhållen skola där lärare får utrymme till kompetensutveckling och
fortbildning, med en hög grad av arbetsautonomi”
Att
på sida 7 rad 19 att lägga till följande ”och professionell kompetens
respekteras.”efter ”att läraryrkets status höjs”. Så att det läsas ”att läraryrkets
status höjs och professionell kompetens respekteras.”
Att
på sida 7 rad 21 att ändras till följande ”att lärarna ges bättre förutsättningar
för att använda sig av sina professionell kunskaper och fokusera på att
undervisa.” efter ”stressen på jobbet vara mindre och”. Så att det läsas
”stressen på jobbet vara mindre och att lärarna ges bättre förutsättningar för
att använder sig av sina professionell kunskaper och fokusera på att
undervisa”
Phillip Woodford, Ung Vänster Trollhättan
Förbundsstyrelsens svar på motion UP12
Förbundsstyrelsen menar att det finns en rad olika faktorer som förhindrar lärarnas
möjlighet att få utrymme att fokusera på undervisning i skolan. I de stycken som
motionären vill förändra försöker vi beskriva dessa. Vi håller med motionären om att
det är viktigt att lärare får tillfälle att använda de kunskaper, den professionella
kompetens, som de har tillgodogjort sig på lärarutbildningen. Vi menar däremot att
dessa väl täcks in av de skrivningar som finns i förbundsstyrelsens förslag. Vad gäller
motionens första att-sats tycker vi att den innebär ett bra tillägg. Idag ser vi hur
läraryrket har gått från att vara ett relativt självständigt yrke till att allt mer begränsas
av exempelvis administrativt arbete, marknadsinspirerade styrmodeller och krav från
myndigheter, skolledare och skolpolitiker. Därför föreslår vi bifall till motionens första
att-sats.
10
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion UP12:s första att-sats
Att
avslå motion UP12:s andra och tredje att-sats
UP13 - Betyg
I förslaget till revideringen av det utbildningspolitiska programmet kan man märka hur
förbundet har ändrat synen på betyg. I förra utbildningspolitiska programmet står det
att “betygen är ett av de största problemen i skolan idag” och att “Ung vänster kämpar
för en skola fri från betyg”. I revideringen för i år står det att “Betyg och andra
bedömningsinstrument i skolan ska inte fungera som verktyg för att sortera elever,
utan framförallt vara ett verktyg för att säkerställa att skolan lever upp till sitt ansvar.”
här kan man se en ändring i inställningen, för nying i all ära men på denna punkt
tycker vi att man ska hålla kvar vid den föregående ställningstagandet.
Dessutom är det konstigt att använda betyg som tillväga gångsätt när det kommer till
att värdera om skolan tar sitt ansvar. Betyg har alltid och utgör även idag själva
grunden till sorteringen av elever i dagens skola. Att få ett betyg utgör alltid en
bedömning av själva eleven och kan inte översättas till att endast vara något slags
kollektivt bedömningsätt till hur själva skolan som helhet är. I vårt förslag har vi delvis
tagit från det gamla utbildnings-politiska programmet men även ändrat lite själva.
Vi vill även ändra ordet “dagens betygsystem till “betygsystem” då vi tycker att alla
betygsystem som varit och de som kan tänkas komma är skadliga och dåliga. Det låter
också bättre att ha ett ord som syftar på alla betygsystem när man senare i texten
skriver “vi är motståndare till graderande betyg i alla former.”
Vi yrkar
Att
på sida 5 rad 42 byta ut meningen som börjar med “Betyg och andra…” och
slutar med “...lever upp till sitt ansvar.” Till följande: Betyg utgår från att
kunskap objektivt går att mäta, och att någons betyg kan sammanfatta vad
personen har lärt sig. Detta är helt felaktigt, då betygen i dagens skola inte
bara är generellt orättvisa, utan även direkt speglar elevens klasstillhörighet.
Ung vänster kämpar för en skola fri från betyg.”
Att
på sid 6 rad 10 byta ut ordet “Dagens betygsystem” till “betygsystem”
Att
på sid 5 rad 50 stryka meningen som börjar med “även om kunskap ...” och
slutar med “...överföra i ett betyg”.
Att
på sida 5 rad 51 stryka ordet “dessutom”
Ellinor Skoglund, Meja Cohen Tillberg,
Hanna Franzén, Nicholas O’Neill, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP13
Det är riktigt att det reviderade förslaget till utbildningspolitiskt program innehåller en
förändrad syn på betyg. Vi håller helt enkelt inte med om att betyg skulle vara ett av de
största problemen i skolan idag. Vi menar till exempel att segregeringen,
marknadsanpassningen, de sjunkande skolresultaten och privata skolföretags vinstjakt
är betydligt större problem. Vi ser också ett värde i att man ska kunna få betygen
godkänt och icke-godkänt för att säkerställa att skolan också ger alla elever den
kunskap man har rätt att få.
Den viktiga striden om betygen idag står inte mellan att helt avskaffa dem eller att ha
kvar betygen som de var då vi antog det förra utbildningspolitiska programmet 2007.
Sedan dess har den tidigare borgerliga regeringen förändrat betygssystemet och betyg
11
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
fås idag från årskurs sex istället för åtta. Flera av de borgerliga partierna driver
dessutom frågan om att betyg ska kunna ges ännu tidigare, från årskurs fyra. Vi delar
inte perspektivet att tidigare betyg är ett medel för att höja resultaten i skolan.
Däremot måste vi förhålla oss till att den politiska debatten om betygen har förändrats
och utifrån det rådande läget hitta angreppssätt som fungerar.
I förslaget till utbildningspolitiskt program behåller vi en kritisk inställning till betyg,
ett motstånd mot graderade betyg och ett konsekvent nej till betyg i tidigare åldrar.
Förbundsstyrelsen anser också att det finns problem med de skrivningar som
motionärerna föreslår. Mycket kunskap går att mäta på ett objektivt sätt. Det gäller till
exempel i matematik, naturvetenskapliga ämnen och i språk. Även om klass och
studiebakgrund spelar stor roll för vilka betyg man får, menar vi att det är felaktigt att
skriva att klasstillhörighet direkt avspeglas i betygen.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP13:s samtliga att-satser
UP14 - Inkluderande av formativ bedömning i
lärande
Formativ bedömning är raka motsatsen till den borgliga betygssystemet (summativ
bedömning). Det går ut på bedömning av individens lärande genom förslag till
förbättringar, i stället för ett betyg. Genom att ge lärare mer utrymme för detta
arbetsätt kan en elev bli delaktig i sitt eget lärande.
Jag yrkar
Att
på sida 6 rad 8 att lägga till följande ”att läraren får mer arbetsutrymme för att
individualisera elevernas lärande genom att ge formativ bedömning, och
genom” melllan ”tillgodoses genom” och ”löpande och kontinuerliga”. Så
att det läsas ”....tillgodoses genom att läraren får mer arbetsutrymme för att
individualisera elevernas lärande genom att ge formativ bedömning och
genom löpande och kontinuerliga... ”
Phillip Woodford, Ung Vänster Trollhättan
Förbundsstyrelsens svar på motion UP14
Förbundsstyrelsen delar motionärens positiva inställning till formativ bedömning. Vi
anser att det är en viktig metod att kontinuerligt följa och understödja elevernas
fortsatta inlärning. Vi tycker däremot inte att det är Ung Vänsters uppgift att i vårt
utbildningspolitiska program styra hur lärare ska arbeta gentemot eleverna. Vi menar
att det i viss mån står i motsättning till de skrivningar om läraryrkets självständighet
som skrivs in i programmet i enlighet med förbundsstyrelsens svar på motion UP12.”
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP14
UP15 - Läxor
Elever lägger redan näst intill hela sin dag på skolan om man dessutom har 1000 läxor
när man kommer hem blir skolan till ett heltidsarbete. Det är oerhört viktigt att
ungdomar har fritid där man kan ägna sig åt sina intressen och syssla med saker som
man själv bestämmer. Det är också viktigt att det finns tid som ungdomar kan lägga på
12
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
att organisera sig, i tex ungvänster. Idag representerar oftast skolan ett synsätt på
utbildning och utbildningsmaterial som spelar den borgerlig hegemonin i händerna.
Om ungdomar inte har tid att på sin fritid ta del av samhällskritik och information
skapas en passiv generation som går på överklassens lögner.
Dessutom så är läxor idag en sådan fruktansvärt orättvis faktor till huruvida du klarar
dig i skolan eller inte. Idag förskjuts ansvaret om lärandet till stor del över på
föräldrarna som tvingas agera lärare i hemmet, detta är ödeläggande för elever vars
föräldrar inte innehar studievana, tid eller ork. Läxor skapar dessutom enorm press
och stress och kan vara en faktor till när elever mår dåligt. skolan måste kunna
garantera elever den kunskap de behöver under den avsatta skoltiden.
Vi yrkar
Att
på sid 6 rad 18 stryka hela det första stycket som börjar med “skolan ska
kompensera för…” och slutar med “...dessa i skolan och få stöd av lärare”
och byta ut detta med stycket: “Skolan ska vara kompensatorisk så att
skillnader i elevernas bakgrund motverkas och inte har någon betydelse för
utbildningen, därför ska skolarbetet göras på skoltid med stöd och hjälp av
lärare. Läxor förutsätter att elever har möjlighet att få hjälp med dem i
hemmet, det är tydligt hur detta missgynnar elever utan studievana föräldrar.
Hur väl man klarar dig i skolan ska ej bero på om eleven har föräldrar som
har kunskap och tid nog åt att hjälpa sina barn med läxor. Fritid är även
viktigt och utvecklade för elever, ungdomar ska ha tid åt att skapa sig kunskap
utanför skolan och tid till att kunna organisera sig för samhällsförändring.”
Ellinor Skoglund, Meja Cohen Tillberg,
Hanna Franzén, Nicholas O’Neil, Ung vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP15 kommer efter UP16.
UP16 - läxfri skola
Vi tycker att förbundsstyrelsen har missat något självklart i det utbildningspolitiska
programmet - frågan om en läxfri skola. Läxor är ett tydligt stressmoment i vardagen
och begränsar möjligheterna till en kreativ och aktiv fritid. Allra hårdast drabbas barn
från hem utan studievana. Det finns också formuleringar i det nuvarande programmet
som vi tycker är bra och saknas. Vi vill att det lyfts fram i texten och föreslår därför
några ändringar.
Vi yrkar
Att
stycket "Läxor i skolan" döps om till "Nej till läxor"
Att
"i huvudsak" på sidan 6 rad 20 stryks
Att
stycket som börjar "Om hemläxor ges" på sidan 6 rad 21 avslutas med "för
privat läxhjälp." på rad 29 stryks och ersätts med "Det måste finnas tillräckliga
ekonomiska resurser i skolan för att ge eleverna möjlighet till en likvärdig
undervisning, och alla har rätt att kunna planera sin fritid, även elever. Fritid
är utvecklande och viktigt för inlärning, det man gör på sin fritid skapar också
kunskap och bör fångas upp i undervisningen."
Solsaga Johansson, Ung Vänster Emmaboda,
David Jonsson, Ung Vänster Kalmarsund
13
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Förbundsstyrelsens svar på motion UP15 och UP16
Precis som motionärerna är förbundsstyrelsen kritisk till hur hemläxor används i
skolan. Många gånger används läxorna inte för att repetera sådant som man har gått
igenom på lektionerna, utan blir istället en form av eget arbete då elever själva fullt ut
förväntas ta ansvar för sin inlärning av nya saker. Det är tydligt att en stor mängd
hemläxor står i motsättning till en kompensatorisk skola. Särskilt om det inte finns
möjlighet att göra dessa i skolan med stöd av en utbildad pedagog eller som idag då
man kan få skatteavdrag för privat läxhjälp. Förbundsstyrelsen håller med om att den
risken finns och det är ännu en anledning till varför vi har en skeptisk inställning till
hemläxor. Samtidigt menar förbundsstyrelsen att det måste finnas utrymme för de
elever och lärare som befinner sig i klassrummet att påverka hur undervisningen
organiseras. Vi tror därför inte ett generellt stopp för hemläxor. Däremot vill vara
tydliga med att skolor som ger läxor också ska tillhandhålla läxhjälp i skolan. I
motionerna tas också upp hur läxor kan öka stressen och pressen i skolan.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP15
Att
avslå motion UP16:s samtliga att-satser
UP17 - Håll samman texterna om tillgänglighet
Stycket behandlar i nuläget två olika saker och texten som inte rör rubriken hör kort
och gott bättre ihop med det existerade stycket om tillgänglighet.
Den andra att-satsen är frikopplad från den första och handlar mera om min personliga syn och erfarenhet av specialklasser samt specialklasser kontra ”vanliga skolan”.
Jag yrkar
Att
på sida 8, rad 13 efter ”till detta” lägga till ”och de som har behov av särskilt
stöd och undervisning som ej ges i vanliga klasser riskerar att hamna i klasser
med elever som har helt olika hjälpbehov.”
Att
texterna från sida 14, rad 51 till sida 15, rad 11 flyttas till sida 8, rad 18.
Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort
Förbundsstyrelsens svar på motion UP17
Förbundsstyrelsen håller med om att det blir bättre med motionärens förändringar.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion UP17:s samtliga att-satser
UP18 - Bättre koll på
undervisningen för nyanlända
Att lära sig svenska som utan att ha det som modersmål handlar om mer än bara
modersmålsundervisning. Därför tycker vi att det passar bättre för texten - som ändå i
sin nuvarande form tar upp fler delar än modersmålsundervisning (t.ex extra
matematik) – att kalla stycket Svenska för andraspråk som blir mer samlande.
En stor anledning till att skriva motionen är behovet av att vi som förbund i debatten
om integration måste kunna peka ut precis vilka orsakerna till att undervisningen inte
fungerar, för att kunna vinna mot rasisterna. Vi ser också en viktig antirasistisk poäng i
14
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
att vi som förbund inte blandar ihop begreppen utan visar tydligt att vi vet vad vi
pratar om. Vi tycker inte att texten i förbundsstyrelsens förslag är tillräckligt bra, då
den nämner studiehandledning i form av extra stödundervisning i matematik vilket
”under en period” ”kan underlätta” - detta trots att rätten till studiehandledning på
modersmålet är absolut i lagens mening. Alltså är förbundsstyrelsens skrivning alltför
svag. Genom diskussioner med lärare i Svenska som andraspråk och egna erfarenheter
av att inte ha svenska som modersmål har vi kommit fram till följande ändringsförslag.
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
UP19 - Feminism behövs också här!
Vi yrkar
Att
rubriken på s. 8 rad 19 ändras till ”Svenska som andraspråk”
Att
på s. 8 rad 20, innan ”Rätten till modersmålsundervisning” lägga till texten:
”Stressen och pressen i skolan på nyanlända elever är enorm. De har mycket
kortare tid på sig att klara målen i skolan jämfört med elever som är födda i
Sverige. Det är därför mycket viktigt att deras undervisning prioriteras.
Majoriteten av forskningen visar att kombinationen modersmålsundervisning,
studiehandledning på modersmålet och en bra svenskundervisning i ett socialt
sammanhang är det optimala för en effektiv språkinlärning. Tyvärr ser det
mycket sällan ut så på skolorna. Rätten till studiehandledning efterlevs sällan,
skrivningen i skollagen om rätten till modersmålsundervisning är alldeles för
svag och bristen på kompetens, resurser och samordning är akut.”
Att
på sida 8 rad 20, innan ”Rätten till modersmålsundervisning” lägga till
orden: ”Även själva”, så att texten då lyder ”Även själva rätten till
modersmålsundervisning...”
Alice Book, Ung Vänster Alingsås, Fil Woodford, Ung Vänster Trollhättan, Alice
Holmstedt-Pell, Joel Carlberg Torsell, Ung Vänster Borås, Josefin Karlsson, Simon
Vurpalainen, Ung Vänster Ale
Förbundsstyrelsens svar på motion UP18
Förbundsstyrelsen tycker att motionärerna gör många viktiga poänger i sin text som
idag saknas i programmet och att den därför borde bifallas.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla UP18:s samtliga att-satser
Tjejer med funktionsnedsättning osynliggörs i samhället och den problematik och
förtryck de möter uppmärksammas idag inte alls.
Till exempel är diagnosen ADHD 1,3 till 4 gånger vanligare hos killar, hela 85% som
får rätt till socialbidrag senare i livet är killar endast eftersom de är den överlägsna
majoriteten som diagnostiseras, det är liknande när det kommer till andra neurotiska
funktionsnedsättningar. Näst intill all forskning är gjord på killar och kriterierna är
satta efter deras beteende. Tjejer visar dock till större del ett helt annat beteende då de
drabbas av könsnormer på ett helt annat sätt och gör till exempel oftast allt för att
kompensera upp sin problematik. Föräldrar upplever samma problem med sina barn
oavsett kön men det är i skolan kunskapen brister och dessa tjejer inte hjälps. När väl
dessa tjejer uppmärksammas är det ofta så att de antingen fel diagnostiseras eller inte
tas på allvar. Idag finns det många tjejer runt om i landet som inte får den hjälp och
det stöd de har rätt till endast eftersom de inte upptäcks i skolan.
15
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Vår feminism ska genomsyra allt och finnas överallt. Därför ser jag det endast som
viktigt och oerhört progressivt att lägga till ett stycke som uppmärksammar dessa
tjejers problem i ett stycke som handlar om elever med just funktionsnedsättning.
Jag yrkar
Att
på sid 8 rad 24 efter meningen som slutar med “...specialutbildad personal “
lägga till meningen: “Idag finns det stora brister i hur skolan hanterar tjejer
med funktionsnedsättning. Till exempel att inte ens problem inte tas på allvar
eller att de inte ens uppmärksammas. Vi ser att vår feminism behöver finnas
även här och vi vill ha en skola där alla barn ges det stöd och den hjälp man
har rätt till”
Ellinor Skoglund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP19
Förbundsstyrelsen är också medveten om den problematik man möter som ung tjej
med funktionsnedsättning i dagens skola. Däremot tycker vi inte att motionärens text
för med alla aspekter och missar viktiga lösningar. Vi behöver ställa krav på mer
resurser och mer kunskaper runt denna problematik vilket saknas i motionärens text.
De är också i stor grad feministiska krav. Vi håller med om att mycket av den
forskning som idag görs är skev och inte representerar en större del av befolkning,
dock är det texter som inte riktigt passar i ett utbildningspolitiskt program.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP19
UP20 - Även vägen till
skolan kan vara en klassfråga
Det är värt att betona rätten till en avgiftsfri transport då avståndet till skolan är längre
än av vad som är möjligt med cykel eller gång. Skolskjuts regleras i skollagen och ska
vara avgiftsfri, men lagen innehåller kryphål. I frågan om avgiftsfria färdbevis är detta
redan i dagsläget vanligt, men inte tillräckligt vanligt. Kryphål och krångliga regler även
i detta fall.
Jag yrkar
Att
på sida 9, rad 41 lägga till ny mening med lydelsen ”I de fall eleverna har en
längre sträcka till skolan ska de erbjudas avgiftsfri skolskjuts eller avgiftsfria
färdbevis för kollektivtrafiken. Det senare att fasas ut på längre sikt till förmån
för allmän nolltaxa.”
Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort
Förbundsstyrelsens svar på motion UP20
Förbundsstyrelsen anser inte att frågan är så enkel som motionären ger sken av.
Skollagen ger idag rätt till skolskjuts om avståndet är tillräckligt långt till den skola som
man annars skulle bli placerad i, vanligen den skola man bor närmast. Skollagen ger
inte rätt till skolskjuts till en annan skola som man kanske har valt själv.
Förbundsstyrelsen menar att detta är en rimlig princip. Vi eftersträvar att det fria
skolvalet ska ersättas av en närhetsprincip, men så länge detta existerar tycker vi det är
rimligt att kommunen inte i praktiken betalar föräldrar för att välja en annan skola än
den man bor närmast.
16
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
motion UP20 avslås
UP21 - Nätmobbning
All mobbning sker inte på plats i skolan utan också utanför, till stor del på internet.
Upprepade kränkningar som sprids via nätet brukar kallas nätmobbning. Det är
vanligt att den sortens mobbning finns i den utsattes närmiljö, t.ex. i skolan vilket kan
göra att elever känner sig otrygga.
Vi yrkar
Att
i slutet av stycket ”Mobbning” på s. 9 lägga till följande text: ”Skolpersonal
har även ansvar att motverka kränkningar som sker utanför skolan men
påverkar elevers skolgång. Detta kan t.ex. handla om påhopp på nätet mellan
elever. Det som händer på fritiden följer ofta med in i skolans miljö och tvärt
om därför är det av stor vikt att skolor tar in nätmobbning i sina
handlingsplaner.”
Iesha Daly, Mattias Fucik, Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om Söder, Matilda
Bergström, Ung Vänster Gotland, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Dina
Viksten Abrahamson, Ung Vänster Vita Bergen, Hanna Hedqvist, Ung Vänster
Hammarby-Skarpnäck, Tristan Ojanne, Ung Vänster Södertälje
Förbundsstyrelsens svar på motion UP21
Förbundsstyrelsen håller med om att skolan behöver ta ansvar också för mobbing
som inte sker under skoltid, då det får påverkan på den utsattes mående och sannolikt
också på dennes situation i skolan. Tillägget som motionärerna förslår är bra och
tillför ett sådant perspektiv.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att bifalla motion UP21
UP22 - Enhetligt
I principprogrammet (sid 13, rad 33) står det HBT-personer, i förslaget till
Utbildningspolitiskt program (sid 10, första stycket) står det upprepade gånger
HBTQ-personer. Tydligen kom förra kongressen fram till att q:et inte skulle vara
med(?). Så jag tänkte föreslå ett tillägg av ett plustecken istället. Det kan inkludera både
personer som identifierar sig som queer och andra som sällan får en egen bokstav så
som asexuella, intersexuella och pansexuella.
Jag yrkar
Att
på sida 10 rad 1 lägga till plustecken till HBTQ
Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Ung Vänster Malmö,
Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg,
Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg
Förbundsstyrelsens svar på motion UP22
Vi håller med motionären om att det är bra att använda begrepp som är inkluderande.
Däremot så är vi inte överens om den föreslagna ändringen. Att lyfta fram olika
identifikationer i begreppet HBTQ har varit ett sätt att synliggöra grupper som annars
inte får synas och höras. Att lägga till ett plustecken kan därför lika gärna betraktas
17
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
som exkluderande eftersom man buntar ihop en rad olika människor en ”övrigt”
kategori som får utgöra ett bihang till HBTQ. Det finns helt enkelt ingen entydig
hållning om huruvida ett plustecken tillför snarare än osynliggör. HBTQ-begreppet är
måhända inte ultimat, men är välkänt och idag det begrepp som används även för att
inkludera så väl pollysexuella, icke-binära och genderfluids som många andra.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motionen
UP23 - Olika kamper - olika strategier!
För att utforma en strategi, bör vi inte blanda ihop olika kamper och förtryck. Varje
kamp har sina politiska subjekt och HBTQ-frågor är inte alltid samma sak som frågor
om sexuellt likaberättigande då sexuellt likaberättigande endast berör Homo- och Bipersoner. Kampen för dessa olika gruppers rättigheter ser inte likadan ut, och det är
viktigt att vi inte får det att se ut som så genom att i rubriken skriva ”HBTQ” och sen
i brödtexten blanda ihop begreppen helt.
Jag yrkar
Att
på sida 10 rad 2 efter ”heteronormativa” lägga till ”med snäva könsroller”.
Att
på sida 10 rad 4-5 byta ut meningen som börjar ”Skolor måste aktivt….” till
”Skolor måste aktivt arbeta för att skapa en trygg miljö för HBTQ-personer
där alla känner sig inkluderade.”
Att
på sida 10 rad 9 efter ”sexuellt likaberättigande” lägga till ”, transpersoners
rättigheter och andra HBTQ-frågor”
Att
på sida 10 rad 10 byta ut ”HBTQ-frågor” mot ”ämnet”.
Ellen Greider, Söder om Söder, Saga Åkerman, Vita Bergen
Förbundsstyrelsens svar på motion UP23
Motionärerna har rätt i att man kan göra några tydligare skrivningar. Dock menar vi
att en binär könsuppdelning med snäva könsroller är en bärande del av heteronormativiteten och vill därför avslå motionärernas första att-sats. Vi menar också att
HBTQ-frågor måste ses som ett spektrum av olika ämnen och vill därför avslå
motionärernas sista att-sats. Se även förbundsstyrelsens svar på UP24.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP23, att-sats 1 och 4
Att
bifalla motion UP23, att-sats 2 och 3
UP24 - Skymundan inom HBTQ
I utbildningspolitiska programmet, sid 10, sista meningen i första stycket (rad 10-11),
står det att lesbiska relationer hamnar i skymundan när man pratar HBTQ. Vi håller
men om man lesbiska kan hamnar i skymundan jämfört med homosexuella cis-män,
men HBTQ står för väldigt mycket mer än H:et och i princip allting annat är i mer
skymundan än lesbiska. Folk vet i alla fall vad ordet lesbisk innebär, hur många vet
vad som inkluderas inom transparaplyet; skillnaden mellan transsexuella, transvestiter
och icke-binära? Hur många vet ens vad asexuella är? Hur många tror fortfarande att
bisexuella inte finns? Vem vet vad intersexuell är?
Vad vi försöker säga är att vi förstår meningens poäng men tycker den känns lite sned.
18
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Vi yrkar
Att
den sista meningen i första stycket (rad 10-11), på sidan 10 i förslaget till
revidering av utbildningspolitiska programmet ändras.
Alex Alarud, Tilde Höst, Ung Vänster Malmö, Terry Olsson, Ung Vänster
Helsingborg, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg
Förbundsstyrelsens svar på motion UP24
Syftet med den skrivning som motionärerna vill ändra är att visa på vikten av ett
feministiskt perspektiv även inom HBTQ-rörelsen eftersom den, liksom övriga
samhället präglas av könsmaktsordningen. En effekt är att kvinnors sexualitet
osynliggörs även inom HBTQ-sammanhang. Vi föreslår dock en mindre ändring som
ger ett något större perspektiv.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på sida 10, rad 11 ersätta ”då lesbiska relationer” med ”exempelvis då
kvinnors sexualitet”.
Att
därmed anse motion UP24 besvarad.
UP25 - En upprioritering
och ett upprustande av elevhälsan
Vi kommer nu att presentera ett stycke om elevhälsa, där vi främst vill att de
förebyggande delarna av elevhälsan skall utökas. Detta därför att den psykiska ohälsan,
liten som stor, är otroligt utbredd bland arbetklassundomen, kanske främst bland
tjejer. Skolsystemet idag skapar extrem stress för många ungdomar, och kapitalismen
och könsmaktsordningen i sig är ödeläggande för ungas mående. Hur skolan får unga
att må beror ju både på de av skolans många brister som räknas upp i programmet,
men också på fler faktorer som inte borde ignoreras eller förbises. Vi tror att skolan
måste reformeras på ett stort antal sätt för att förbättra de levnadsvillkor som unga har
idag. Det funkar inte att få alla elever att få alla att må sämre och sämre, och det
räcker inte att sätta in kuratorer för de som redan mår väldigt dåligt. Man borde inte
behöva förlita sig på att ens familj har resurserna att förhindra de dåliga måenden som
skolan och samhället i stort skapar, dåligt mående ska inte vara ett individuellt
problem utan till stor del skolans (men också såklart andra instanser i samhällets)
ansvar. Man måste reformera skolan på ett sådant sätt att den, som vi skriver i vårt
yrkande, inte bara lär ut utan lika mycket förutsätter att lusten att lära finns. Detta
kanske låter enkelt men är egentligen ett stort och allomfattande projekt, som kräver
extremt mycket förbättringar och reformer i både skolan och samhället i stort. Att
prioritera elevhälsan på det sätt vi beskriver i vår motion, är ett steg i rätt riktning.
Vi yrkar
Att
på sida 10 rad 17 efter "det som krävs är en tillgänglig" lägga till ", utbyggd
och allomfattande"
Att
på sida 10 rad 24 efter "närvarande skolsköterska eller kurator." Påbörja ett
nytt stycke som börjar med följande: "Skolan måste också jobba kontinuerligt
med alla elever för att förebygga psykisk ohälsa. Skolans uppgift ska inte bara
vara att lära ut, utan lika mycket att se till att lusten att lära finns. Man ska hela
tiden jobba för att förebygga stress och skoltrötthet, och en obligatorisk del
av skolarbetet ska vara i förebyggande syfte mot psykisk ohälsa på samtliga
plan. Likväl ätstörningar och skoltrötthet som depressioner och alkoholberoende skall förebyggas grundligt, och resurser skall finnas för de som
behöver mer djupgående och personlig hjälp."
19
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Meja Cohen Tillberg, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP25 kommer efter UP27.
UP26 - Glöm inte skolpsykologerna!
En viktig del i elevhälsan som vi ofta missar att ta upp är saknas i stycket om elevhälsa
är skolpsykologer. De är en viktig del i skolhälsoteamet och en genomgående brist i
skolväsendet är att skolor väljer att inte ha en skolpsykolog på plats. Det gör att
skolkuratorer och skolsköterskor tvingas ta över deras uppgifter, trots att det är
utanför deras kompetens.
Jag yrkar
Att
på sida 10 rad 19 innan "kuratorer och skolsköterskor" lägga till "psykologer,"
Dina Viksten Abrahamson, Ung Vänster Vita bergen, Iesha Daly,
Mattias Fucik, Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om söder, Madeleine Sellgren,
Ung Vänster Botkyrka, Hanna Hedqvist, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck,
Tristan Ojanne, Ung Vänster Södertälje
Förbundsstyrelsens svar på motion UP26 kommer efter UP27.
UP27 - Hur arbetarklassens barn
drabbad av bristande elevhälsa
Problemet i elevhälsan när den kommer till ett klassperspektiv är inte i första hand att
överklassen inte har några problem i skola medan arbetarklassen har det. Sättet
arbetarklassen främst drabbas på är snarare resursbrist som kommer av segregation.
Att skolor i arbetarklassområden får tillräckligt med resurser och därmed tvingas skära
ner i elevhälsan.
Att
på sida 10 rad 23 byta ut "eftersom barn ur arbetarklassen oftare är i större
behov av en närvarande skolsköterska eller kurator." mot "eftersom skolor i
arbetarklass-områden inte har tillräckligt med resurser för att ha råd med en
fungerande elevhälsa."
Dina Viksten Abrahamson, Ung Vänster Vita bergen, Iesha Daly, Rafael Czeszejko,
Ung Vänster Söder om söder, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka,
Tristan Ojanne, Ung Vänster Södertälje
Förbundsstyrelsens svar på motion UP25, UP26 och UP27
Motionärerna vill på olika sätt utveckla stycket om elevhälsa i förslaget till program.
Förbundsstyrelsen håller med om innehållet i det som föreslås, men har några
invändningar som gör att vi vill avslå flera av att-satserna. Det är viktigt att det
utbildningspolitiska programmet håller en politisk och relevant nivå som står sig över
tid, och inte riskerar att bli inaktuellt i samband med forskning eller förändringar. Just
utbildning och hälsa är två områden som är komplexa och hur de hanteras är många
gånger beroende av forskningsrön snarare än politik.
Det är inte Ung Vänsters uppgift att beskriva hur skolans verksamhet ska se ut i detalj
utan den är att slå vakt om viktiga politiska principer som utbildningspolitiken ska
bygga på. Gällande UP25:s intention så är vi eniga om vikten av att skolan arbetar
20
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
förebyggande mot alla former av ohälsa, men vi besitter inte tillräckligt med kunskaper
för att veta om just elevers ätstörningar eller alkoholberoende ska behandlas inom
ramarna för skolhälsan eller landstinget. Troligen är svaret både och, men vi tror vi
gör bäst i att låta de professionella på området avgöra frågan. Vi menar att det räcker
att vi i vårt förslag konstaterar att elevhälsan måste få mer resurser och att perspektiv
om klass och kön bör beaktas. Vi tror dessutom att ”lusten att lära” snarare är
beroende av pedagogik än hälsa, och tycker att den är mindre relevant i detta stycke.
Överlag menar vi att motionens textförslag skulle upprepa sådant som redan ryms i
vårt förslag.
Motionärerna till UP27 menar att det är fel att unga med arbetarklassbakgrund har ett
större behov av elevhälsovård, och vill istället peka ut resursbristen i skolor i
arbetarklassområden som problemet. Förbundsstyrelsen tror att båda faktorerna spelar
roll, och tycker att det i vårt förslag redan är tydligt att likvärdigheten i skolan är viktig.
När det gäller ohälsan hos elever med arbetarklassbakgrund är det riktigt att
exempelvis psykiska problem inte nödvändigtvis har med klass att göra, men ohälsa
handlar inte enbart om diagnoser eller sjukdomar utan är ett bredare begrepp.
Problem med stress, fetma, dåliga förhållanden i hemmet och annat som kan påverka
elevers villkor i skolan är definitivt klassrelaterat.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på sid 10 rad 17 innan ”tillgänglig” lägga till ”utbyggd och”
Att
anse motion UP25:s första att-sats besvarad
Att
avslå motion UP25:s andra att-sats
Att
bifalla motion UP26
Att
avslå motion UP27
UP28 - Jämställdhetsgrupper
Jämställdhetsgrupper i skolan har varit en viktig del i Ung Vänsters feministiska arbete
men även ett led i arbetet för ökad elevdemokrati. I beskrivningen av en jämställd
skola fattas dock denna viktiga del. Så kan vi ju inte ha det!
Vi yrkar
Att
på sida 10 rad 47 efter stycket som börjar ”Könsmaktsordningen genomsyrar
[…] lägga till stycket ”En viktig del i arbetet för en mer jämställd skola är
arbetet med de elevstyrda jämställdhetsgrupperna. Detta har varit en av Ung
Vänsters viktigaste feministiska praktiker som har lett till ökad elevdemokrati
och en mer jämställd skolmiljö på många skolor i Sverige. Införandet av
jämställdhetsgrupper i alla skolor är en självklar del i utmanandet av
könsmaktsordningen.”
Kim Berglund, Thomas Hammarström, Ung Vänster Västerås
Förbundsstyrelsens svar på motion UP28
Vi tycker att de skrivningar som redan finns och som berör jämställdhetsgrupper på
sida 8 rad 1-6 räcker för att beskriva vilken roll jämställdhetsgrupper spelar på ett sätt
som är mer relevant än motionens förslag, som är långt och ger en väl positiv bild av
vad som kan åstadkommas. Vi vänder oss dessutom mot att jämställdhetsgrupperna är
en av våra viktigaste praktiker utan menar att vårt arbete med dem ska handla om att
underlätta för elevers organisering oavsett om dom är medlemmar hos oss eller inte.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP28
21
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
UP29 - Förebyggande arbete
mot sexualiserat våld
I stycket om det sexualiserade våldet i skolan står det om gymnasietjejers situation, vi
tycker det också är viktigt att uppmärksamma yngre tjejers erfarenheter av
könsmaktsordingen i skolan. Det sexualiserade våldet förföljer tjejer genom hela livet
och barndomen är inget undantag. Speciellt åldern då man i låg och mellanstadiet
börjar ta sina första kliv in i tonårslivet tycker vi är en ålder som det oftast inte talas
om men som bör uppmärksammas. Killar som tar plats på tjejers bekostnad, killar
som mobbar eller kommenterar utifrån patriarkala maktstrukturer och killar som tafsar
finns även i denna ålder. Dessa händelser förbises och tas heller inte på allvar, det ses
ofta som lek eller att personerna i fråga är för unga för att förstå. Det är oerhört
viktigt att uppmärksamma detta i skolan eftersom unga tjejers mående och
självförtroende både vid tidpunkten och de kommande åren annars kan ta
fruktansvärd skada.
Vi vill även lägga till en till mening om hur man ska förebygga det sexualiserade våldet
i skolan. Vi tycker att det är oerhört viktigt att lärare är medvetna om hur
könsmaktsordingen påverkar tjejers skolgång och att ett kontinuerligt och ständigt
arbete för att motverka detta måste finnas med från skolstarten till utgången. Det kan
aldrig göras för lite för att arbeta mot könsmaktsordingen i skolan och detta bör vara
en prioriterad del av pedagogiken så att alla elever kan utvecklas och uppnå sin fulla
potential.
Vi yrkar
Att
på sida 11 rad 3 efter meningen som slutar med “...verbala kränkningar och
övergrepp.” lägga till följande: “Vi ser också hur det sexualiserade våldet
drabbar unga tjejer i låg- och mellanstadiet, något som ofta förbises och
bortförklaras som lek. “
Att
på sid 11 rad 5 efter meningen som slutar med “...från sexuella trakasserier.”
lägga till följande: “För att uppnå detta måste det sexualiserade våldet
förbyggas tidigt genom att lärare är medvetna om hur könsmaktsordningen
drabbar eleverna och aktivt motarbetar detta.”
Ellinor Skoglund, Meja Cohen Tillberg, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP29
Förbundsstyrelsen håller med om att stycket om sexualiserat våld skulle tjäna på att
utvecklas genom motionens första att-sats, så att också situationen för tyngre tjejer
uppmärksammas. Däremot tycker vi att den andra att-satsen redan tillgodoses med
skrivningar om genusperspektiv på lärarutbildningen på andra ställen i vårt förslag till
program.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion UP29 första att-satsen
Att
avslå motion UP29 andra att-satsen
UP30 - HBTQ inom sexualundervisning
Texten om sexualundervisningen skulle kunna vara lite tydligare med att sexualundervisningen har ett ansvar för att unga ska veta mer om hbtq. Exempelvis genom
att lägga till ordet könsidentitet.
22
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Vi yrkar
Att
ändra ”kön” till ”könsidentitet” på rad 24, sid 11, förslaget till revidering av
utbildningspolitiska programmet.
Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Emily Bronstorp,
Max Åquist, Ung Vänster Malmö, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg,
Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg
Förbundsstyrelsens svar på motion UP30
Vi håller med om att tillägget förbättrar texten.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion UP30
UP31 - Endometrios – en feministisk fråga
Som en av vår tids vanligaste folksjukdomar som drabbar cirka 10–15 % av alla
kvinnor i fertil ålder en uppenbar feministisk fråga. Sjukdomens svåra symptom som
svåra buksmärtor, som kan lamslå dessa tjejers liv helt under sin menstruation, misstas
ofta för att vara ”vanlig” mensvärk. Även de extrema samlagssmärtor som
endometrios kan ge är något som ofta anses vara ett normaltillstånd i den kvinnliga
sexualiteten. Dessa föreställningar kommer bland annat från den nuvarande
sexualundervisningen som sällan tar upp endometrios i anslutning till diskussioner om
menstruation och den kvinnliga sexualiteten, vilket gör att sjukdomen ofta sent
diagnostiseras och leder till ett onödigt långt lidande för dessa tjejer. Såklart ska ett
feministiskt förbund som Ung Vänster lyfta in denna fråga som en del i vår bild av en
förbättrad sexualundervisning!
Vi yrkar
Att
på sidan 11 rad 27 efter meningen som börjar ”Det är också viktigt […]”
lägga till ”En viktig del i en jämställd sexualundervisning består även i att lyfta
sjukdomstillstånd som enbart drabbar tjejer, så som endometrios, i mycket
högre utsträckning än idag. Sjukdomstillstånd som detta anses vara ett
normaltillstånd för många tjejer som lider av allvarliga symptom i tysthet.
Genom att lyfta dessa frågor skulle sexualundervisningen kunna belysa typiska
kvinnosjukdomar på ett likvärdigt sett som andra och se till att förändra
dagens okunnighet om den kvinnliga kroppen och kvinnlig sexualitet.”
Kim Berglund, Thomas Hammarström, Ung Vänster Västerås
Förbundsstyrelsens svar på motion UP31
Vi håller med motionärerna om att upplysningen kring endometrios och kvinnors
sexuella och reproduktiva hälsa är viktig i förhållande till sexualundervisningen, men
tycker att den text som föreslås är för lång och detaljerad jämfört med vilket utrymme
andra frågor ges i stycket. Vi vill istället göra ett tillägg som inrymmer motionens
intention, utan att endometrios nämns särskilt.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på sid 11 rad 25 efter ”… konsekvenser.” lägga till ”En viktig del av
undervisningen är den sexuella och reproduktiva hälsan, där kunskaper om
kvinnors problem och sjukdomar bör ges ett större utrymme och ska
diskuteras på kvinnors villkor.”
Att
avslå motion UP31
23
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
UP32 - Working natt and helg,
what a way to make a living
I förslaget till utbildningspolitiskt program skriver man att vi ska erbjuda barnomsorg
även nattetid då många kvinnor inom offentlig sektor arbetar då. Det är bra men det
är även så att många arbetar helgtid och därför bör man lägga till att vi förutom att
erbjuda barnomsorg på nattetid även ska erbjuda det på helger.
Vi yrkar
Att
på sid 11 rad 43 lägga till ”och på helger” efter ”nattetid”
Att
på sid 11 rad 43 lägga till ”och på helger” efter ”nattskift”
Hanna Franzén, Karen Catalán,Vilma Bolding, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP32
Förbundsstyrelsens menar att motionärernas förslag innebär ett bra tillägg.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:
Att
bifalla motion UP32
UP33 - Arbetarklassen kan ha studietradition
Återigen - klassdefinitionen. Enligt principprogrammet antaget 2013: "Vilken klass
man tillhör beror inte på vilken inkomst man har utan på vilket förhållande man har
till produktionen." Alltså INTE om man har studietradition eller inte, förutom i vissa
extrema fall. Vi KAN inte använda oss av sådant otydligt språk i våra program om vi
vill få något gehör för vår definition av klass. Att säga att studievana står i motsättning
till att vara arbetarklass eldar på idén med medelklass, där i princip endast
industriarbetare och städare ses som arbetarklass. Fortfarande - viktig poäng att göra,
där studievana i hemmet HAR en stor påverkan på ens studieresultat, och där
överklassen gentemot arbetarklassen självklart har ett övertag även här. Men snälla, vi
måste vara tydliga med att vår klassdefinition inte handlar om utifall man har studerat
på universitetet eller ej.
Vi yrkar
Att
på sida 12, rad 27 byta ut “men slår hårt mot arbetarklassens barn"
arbetarklassens barn" till "och slår därmed också hårdare mot arbetarklassens
barn, där detta är mindre vanligt."
Meja Cohen Tillberg, Olof Björk, Ellinor Skoglund,
Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP33
Förbundsstyrelsen har förvisso en del att invända kring resonemanget om hur
studievana hänger ihop med med begreppet medelklass, men menar ändå att
motionärernas tillägg förtydligar skrivningen på ett förtjänstfullt sätt.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion UP33
24
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
UP34 - Vilken man?
Små grammatiska korrigeringar i texten om gymnasium. Den första att-satsen handlar
om att få bättre språklig variation. Gällande andra att-satsen: I originaltexten blir
meningen på rad 49 som börjar med “Man” väldigt klumpig av första ordet.
Jag yrkar
Att
på sida 13 rad 48 stryka ordet “De” och ersätta det med “Eleverna”
Att
på sida 13 rad 49 stryka ordet “Man” med “De”
Alice Book, Ung Vänster Alingsås
Förbundsstyrelsens svar på motion UP34
Förbundsstyrelsen menar inte att det berörda stycket är i behov av grammatiska
korrigeringar.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP 34
UP35 - Jag tror på en bättre framtid,
utan privatbilismen
Ja, detta är kongressens mest obetydliga motion, men... formuleringen handlar om
framtiden, en framtid när vi förhoppningsvis avskaffat massbilismen. Jag förordar en
ändring i linje med det.
Jag yrkar
Att
på sida 13, rad 50 byta ut ”laga våra bilar” till ”hålla igång infrastrukturen”.
Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort
Förbundsstyrelsens svar på motion UP35
Förbundsstyrelsen anser att behovet av bilar kommer att vara stort även när
massbilismen ’avskaffats’. Det kan till exempel handla om fordon som är nödvändiga
för vissa transporter, bilar i glesbygden eller personer som av andra skäl är tvungna att
äga en bil. Poängen med texten som vi föreslår är att de arbeten som elever på
yrkesprogram utför är nödvändiga och samhällsnyttiga såväl idag som i framtiden.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP35
UP36 - Mindre utrymme åt arbetsköparna
På andra ställen i UP varnas för företagens inflytande i läromedlen, men när det gäller
upplägget för en hel utbildning är det helt plötsligt ok för arbetsköparna att lägga sig i
utbildningen? Vi bör vara konsekventa och verkar för en skola fri från företag, oavsett
vad de har för intentioner.
25
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
Jag yrkar
Att
på sida 14, stryka från ”Arbetsgivarna” på rad 11 till ”dimensioneringen.” på
rad 14
Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort
Förbundsstyrelsens svar på motion UP36
Förbundsstyrelsen menar på intet sätt att näringslivets inblandning i utbildningsväsendet är oproblematiskt. Som motionären påpekar uppmärksammar vi i förslaget
de bekymmersamma följderna av bl.a. sponsrade läromedel.
Dock menar förbundsstyrelsen att en del av problemet med t.ex. sponsrade läromedel
är att näringslivet kan utkräva ”motprestationer” utan att egentligen ha bidragit med
något till undervisningen. Det stora problemet med yrkesprogrammen idag är att
eleverna inte får de praktiska kunskaper de är berättigade till och att arbetskraften
således blir underkvalificerad eller utbildad i föråldrade metoder. Vi vet att
arbetarkollektivet är starkare om man vet att man är välkvalificerad för sitt arbete.
Därför är det viktigt att utbildningen utformas för att möta de fordringar som
produktionen ställer. Med motionärens förslag försvinner dessutom något som
förbundsstyrelsen menar möjligen är än viktigare, nämligen att berörda fackförbund i
så fall ska ges samma makt och inflytande som arbetsgivarna. Det menar vi är en
bättre modell än den som många gånger är rådande idag, nämligen att näringslivet kan
utnyttja underkvalificerad arbetskraft under förevändningen att det är fråga om
utbildning emedan fackförbunden inte har något inflytande alls.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen:
Att
avslå motion UP36
UP37 - All work and no play
makes Jack a dull boy
Ett av Björklunds största katastrofer var att ta bort obligatorisk estetisk verksamhet i
gymnasiet. Vi måste kräva tillbaka det!
Jag yrkar
Att
på sida 14 rad 28 foga in ett nytt stycke:
”Estetisk verksamhet
Tidigare var det obligatoriskt för alla på gymnasiet att läsa estetiska ämnen,
men i samband med den nya gymnasiereformen togs kursen estetisk
verksamhet bort. Det innebär att det bara är estetiska programmet som
automatiskt får läsa estetiska ämnen. För alla som går på andra program
innebär det att för att kunna läsa musik, bild, teater eller något annat estetiskt
ämne som de tycker om måste de använda sina individuella val till detta –
vilka också blivit färre efter gymnasiereformen. Det innebär att många tvingas
prioritera andra kurser som ger mer behörighet och meritpoäng. Synen på
estetiska ämnen som mindre viktiga än teoretiska går hand i hand med den
borgerliga nyttosyn som genomsyrar hela det nya gymnasiet. De som förlorar
mest på att inte läsa estetiska ämnen är de mindre studiemotiverade, vilket
leder till en större segregation i skolan. Det blir för allt fler för tungt att gå de
stora högskoleförberedande programmen utan estetiska ämnen och många
unga mår för dåligt för att avsluta gymnasiet. Ung Vänster kräver att estetisk
verksamhet återigen blir obligatoriskt på gymnasiet.”
Alice Book, Ung Vänster Alingsås
26
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Förbundsstyrelsens svar på motion UP37
Förbundsstyrelsen vill också föra in en skrivning om de estetiska ämnena i
programmet eftersom vi håller med motionären om att deras roll är relevant, däremot
tycker vi att motionens förslag till text är för långt och delvis ger uttryck för en annan
syn på utbildning än den vi vill att programmet ska genomsyras av. Vi tycker att
begreppet ”borgerlig nyttosyn” blir missvisande i sammanhanget och tror inte på en
sådan motsättning som det signalerar. Vi menar att estetiska ämnen är ”nyttiga” om än
inte ur ett borgerligt perspektiv. Vi tror också att det finns viktigare faktorer i varför
estetiska ämnen behövs än att de är studiemotiverande, samt att kopplingen till att
unga mår dåligt är svag. Istället tror vi att estetiska ämnen är viktigt framför allt för att
det ger kunskaper på för samhället viktiga områden och bidrar till att utveckla elevers
lärande. Många av motionens resonemang återfinns också under rubriken ”Kultur i
skolan” i vårt förslag.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på sida 8 rad 46 efter ”… yttrar sig på.” lägga till ”Vi vill också stärka de
estetiska ämnenas roll i skolan och att de åter igen blir obligatoriska på
gymnasiet.”
Att
avslå motion UP37
UP38 - Praktiska språkundervisning i SFI
I flera delar av landet har Svenska för invandrare resulterat i att nyanlända invånare
har lidit av obalanserat språkkompetens. Det vill säga att undervisningen oftast saknar
praktiska aspekter eller förenklar språkundervisning till inlärning av arbetsrelaterade
ord. För att nyanlända invånare ska kunna få tillgång till det svenska samhället måste
de utveckla sin praktiska språkförmåga.
Jag yrkar
Att
på sida 16 rad 17 ändra ”I övrigt bör SFI präglas av en hög grad av
arbetsplatsförlagd utbildning, då det underlättar språkinlärning samtidigt som
det ger viktig arbetslivserfarenhet.” till ”I övrigt bör SFI präglas av en hög
grad av arbetsplatsförlagd utbildning och praktisk språkundervisning. Som då
underlättar språkinlärning samtidigt som det ger viktig arbetslivserfarenhet.”
Phillip Woodford, Ung Vänster Trollhättan
Förbundsstyrelsens svar på motion UP38
Förbundsstyrelsen menar inte nödvändigtvis att vi i sak är oense med motionären,
men däremot menar vi att det är oklart vad ”praktisk språkundervisning” ska innebära.
Därmed riskerar motionärens skrivning att göra det utbildningspolitiska programmet
mindre tydligt, vilket inte är önskvärt.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP38
UP39 - Kortis om ett
demokratiskt högskoleväsende
I förslaget till nytt utbildningspolitiskt program skriver förbundsstyrelsen två korta
meningar om hur vi vill att högskoleväsendet ska styras. Jag vill ersätta det med två
27
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
lika korta meningar som jag tycker träffar målet lite bättre, och som dessutom nämner
var den kunskap som produceras där ska ta vägen.
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Förbundsstyrelsens svar på motion UP40
Stycket som motionärerna föreslår förändringar i syftar till mer än bara makt över den
egna studiesituationen, i doktoranders fall handlar det också om de villkor man arbetar
under.
Jag yrkar
Att
stycket som börjar "Den akademiska världen" på sidan 16 rad 36 och avslutas
med "doktorander och studentkårerna" på rad 38 stryks och ersätts med:
"Universiteten och högskolorna ska vara offentligt ägda och styrda och det
som produceras där ska komma hela folket till del. Utbildningsväsendet ska
styras demokratiskt och förvaltas av studerande, forskare och anställda."
David Jonsson, Ung Vänster Kalmarsund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP39
Förbundsstyrelsen håller inte med motionären om att de meningar som föreslås att
ersättas berör styrandet av högskoleväsendet. Förbundsstyrelsen menar snarare att den
berör inflytandet över den akademiska världen som sådan och menar därför att vår
mening är bättre.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP39
UP40 - Tydlighet förhindrar missförstånd
I stycket “Universitet och Högskola” är det otydligt vad för makt som åsyftas . Detta
är inte optimalt då t ex doktorander kan ha makt även över andras studiesituation.
Jag yrkar
Att
på s16 rad 37 efter ordet makt, tillägga “över den egna studiesituationen”.
Hanna Hedqvist, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Udochi Nadam, Lina Eliasson,
Iris Arlert, Alva Eliasson, Isak Saveland Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck,
Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP40
UP41 - Vem ska äga forskningsresultaten
I det utbildningspolitiska programmet står det om vikten av tillgängliga universitet,
detta borde omfatta forskningen. Resultaten av den forskning som bedrivs på företag
tillhör företaget, samma sak gäller inte universitet och högskolor där det tillhör och ägs
av den enskilde forskaren. Den forskning som bedrivs på universitet och högskolor
och är statligt finansierad och borde därför tillhöra allmänheten. Detta skulle bidra till
mer tillgänglighet och underlätta införandet av fri kurslitteratur.
28
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
Jag yrkar
Att
i det utbildningspolitiska programmet på sidan 16 rad 48 lägga till ”Av samma
anledning anser Ung vänster att resultaten av den forskning som bedrivs på
universitet och högskolor ska tillhöra lärosätena och därmed allmänheten.”
Elin Melander, Ung Vänster Solna
Förbundsstyrelsens svar på motion UP41
Förbundsstyrelsen håller med motionären.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion UP41
UP42 - Antalet platser i högskolan
I förslaget till utbildningspolitiskt program står det bland annat om vikten av att alla
gymnasieutbildningar ger högskolebehörighet. Det går också att läsa att Ung Vänster
vill utöka antalet högskoleplatser, det tycker jag är för vagt, vi borde ha högre krav än
så. Idag är det betydligt fler som söker en högre utbildning än vad det finns platser.
Vårt fokus borde inte ligga på hur många platser utan på allas möjlighet att kunna
studera.
Jag yrkar
Att
i det utbildningspolitiska programmet på sidan 17 rad 16 efter ”högskolor och
universitet” lägga till ”så att alla som vill läsa en högre utbildning kan göra
det.”
Elin Melander, Ung Vänster Solna
Förbundsstyrelsens svar på motion UP42
Förbundsstyrelsen menar att det skulle vara ohållbart att dimensionera den
akademiska utbildningen utifrån att alla som vill ska få gå på högskolor och
universitet. En sådan inställning skulle rimligen också innebära att man vill att varje
enskild utbildning ska dimensioneras efter samma kriterium. Att dimensionera den
akademiska utbildningen utifrån att alla som vill ska kunna få gå just den utbildning
man vill skulle inte vara samhällsnyttigt. Stora resurser skulle tas i anspråk, resurser
som vi menar istället borde användas till andra saker i samhället. Vidare skulle det
sannolikt innebära att andra utbildningar, kanske mest troligt yrkesutbildningar, skulle
få stryka på foten. Risken är därutöver också uppenbar att det skulle leda till en
oönskad akademisering av många yrken. Rent historiskt har rågången mellan vilka
utbildningar som har hört hemma inom akademin och vilka utbildningar som inte har
gjort det inte varit skriven i sten. Kanske kommer utbildningar till tydliga yrken som
idag finns inom högskolan i framtiden att genomföras utanför den akademiska
världen. Det viktigaste är inte att alla har just en akademisk utbildning, utan att man
inte är utbytbar på arbetsmarknaden och att alla har möjligheter till livslångt lärande.
Förbundsstyrelsen ställer sig också frågande varför just akademiska utbildningar ska
dimensioneras utifrån att alla som vill ska kunna gå dem när samma krav inte ställs på
yrkesutbildningar.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP42
29
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
UP43 - Rätten till bra undervisning
I förslaget till utbildningspolitiskt program finns skrivningar om undervisningen i
högskolan. Bland annat finns kravet på nio timmars lärarledd tid i veckan på
universitet och högskolor med. Nio timmar är vad vänsterpartiet hade som förslag i
sin senaste egna budgetmotion i riksdagen 2013. Som ungdomsförbund måste vi väl
ändå kunna ställa högre krav än så. Om vi dessutom vill värna arbetet med breddad
rekrytering men även lyfta breddat deltagande som är ett nästan lika stort problem så
borde vi ställa oss bakom studentrörelsens krav på högskolepedagogiskt utbildade
lärare.
Jag yrkar
Att
i det utbildningspolitiska programmet på sidan 17 rad 23 ändra ”nio” till
”femton”
Att
i det utbildningspolitiska programmet på sidan 17 rad 23 lägga till följande
mening ”Ung Vänster anser också att all undervisande personal på universitet
och högskolor skall ha genomgått utbildning i högskolepedagogik.”
Elin Melander, Ung Vänster Solna
Förbundsstyrelsens svar på motion UP43
Förbundsstyrelsen menar att ett minimum på nio timmars lärarledd undervisning är
rimligt. Det har inget med Vänsterpartiets budgetmotion att göra, utan är kopplat till
normen på just minst nio timmar som ligger till grund för högskolornas
resurstilldelning. Vi anser vidare att en viss mån av självstudier är en viktig del av en
akademisk utbildning. Av den anledningen föreslår vi avslag på motionens första attsats. Det tillägg som föreslås i den andra att-satsen tycker vi är bra och vill därför
bifalla detta.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP43:s första att-sats
Att
bifalla motion UP43:s andra att-sats
UP44 - Studenter ska studera!
Under de senaste cirka 20 åren har en mängd eftergymnasiala utbildningar blivit
betydligt längre. En del är sådana som redan då fanns vid högskolorna och andra har
flyttats från folkhögskolor till universitet och högskolor och då eller efterhand
förlängts. Ettåriga utbildningar har blivit treåriga och treåriga har blivit femåriga och så
vidare. I vissa fall är det en högst rimlig utveckling men i många fall har tempot på
utbildningen blivit så mycket lägre att utbildningen egentligen inte ger mer kunskap än
tidigare. Många eftergymnasiala utbildningar kräver idag väldigt lite studier, ofta kan
ett par timmar om dagen räcka. Detta gör att många studenter får möjlighet att arbeta
bredvid studierna. En möjlighet många tar då studiemedlet idag är så lågt.
Tyvärr leder detta till en syn på att studenter alltid kan och bör arbeta och att man från
staten inte behöver höja studiemedlet. Att underlätta för studenter att arbeta bredvid
studierna har också varit en medveten politik från den tidigare borgerliga regeringen
och lyfts fram när som försvar för att slippa höja studiemedlet. Men många studenter
går mer krävande utbildningar och har inte möjlighet att arbeta bredvid och dessa
tvingas då leva på ett väldigt lågt studiemedel.
30
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
Samtidigt är det ett slöseri samhällsekonomiskt att människor arbetar med enklare
arbeten samtidigt som de utbildar sig istället för att utbilda sig snabbare och sen kunna
utföra mer avancerat arbete. Dessutom skapas en arbetskraftsreserv av studenter som
kan användas av kapitalet. Studenter som får studiemedel kan tänka sig att arbeta till
lägre löner, sämre villkor och på konstiga tider. De ser sig inte heller som en del av
arbetarkollektivet i samma utsträckning och organiserar sig sällan fackligt. På så sätt
kan de användas av kapitalet som en murbräcka för att försämra för de inom samma
bransch som inte studerar utan enbart arbetar.
Allt detta talar för att många eftergymnasiala utbildningar bör förkortas och att tempot
på dem bör skruvas upp. Det handlar alltså inte om att de ska var lika stressiga som
många gymnasieutbildningar kan vara men att det bör krävas mer än ett par timmars
studier om dagen. Både arbetarklassen i stort och flertalet studenter skulle på sikt
gynnas av detta.
Jag yrkar
Att
i Utbildningspolitiska programmet s 18 efter stycke 2 (rad 13-20) föra in
följande nya stycke: ”Under de senaste årtiondena har många utbildningar vid
universitet och högskolor byggts på och blivit längre, samtidigt har
studietempot i praktiken sänkts. Att ha ett deltidsjobb bredvid heltidsstudier
har blivit enklare för många studenter. Bland annat detta har lett till en syn på
att studenter alltid kan och bör arbeta bredvid studierna och att man från
statens sida inte behöver höja studiemedlet. Visstidsanställda studenter
utnyttjas av arbetsköpare som nämnts ovan och verkar lönepressande.
Dessutom är det ett slöseri att, på sikt, välutbildad arbetskraft utför enklare
arbeten på deltid istället för att fortare utbilda sig. Att studera på heltid ska
vara en heltidssysselsättning och studiemedlet enbart ska vara tillräckligt.
Därför vill Ung Vänster att de utbildningar som kan förkortas och att tempot
på dessa skruvas upp.”
Olof Björk, Ung Vänster Lund
Förbundsstyrelsens svar på motion UP44
Motionären vill föra in en skrivning om förlängningar av studietiden. Förbundsstyrelsen har i sitt förslag på revidering valt att fokusera på de områden som vi menar
spelar mest roll för studenters villkor. Det handlar om studiemedlet och studielånets
storlek, det handlar om kostnaderna för kurslitteratur, det handlar om studenters
inflytande över utbildningen, det handlar om doktoranders villkor och till sist berör
det den bostadsbrist som i stor utsträckning drabbar studenter. Vi menar att det är
dessa områden som idag påverkar människors studietid i högst utsträckning och det är
där vi vill hålla vårt fokus.
Vi är inte eniga i motionärens beskrivning av förlängningen av studietiderna. Vi menar
att det är rimligt att program har den längden de idag har och att problematiken kring
att det inte tar upp en heltid snarare handlar om utbildningens utformning och för få
lärarledda timmar. Vi är helt eniga med motionären att ett stort problem som idag
finns är att studenter förväntas arbeta på sidan om sina studier och att studier inte
respekteras och ses som en heltidssysselsättning. Men det problemet måste lösas med
en höjning av studiemedlet i första hand snarare än en sänkning av studietiden.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP44
31
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
UP45 - Studieavgifter
I förslaget till utbildningspolitiskt program står det att vi vill avskaffa studieavgifter för
tredjelandsstudenter. Sedan de infördes har riksdagen även beslutat om avgifter inom
ramen för sammarbeten som möjliggör att ta ut avgifter från inhemska studenter,
därför borde vårt program även spegla ett mer allmänt avståndstagande från avgifter.
Inom högre utbilning finns det också problem med informella avgifter, det vill säga
obligatoriska moment som medför extra kostnader för den enskilde studenten.
Jag yrkar
Att
i det utbildningspolitiska programmet på sidan 18 rad 24-26 ändra ”Av
samma anledning vill vi också avskaffa studieavgifterna för utländska
studenter från länder utanför EU/EES.” till ”Av samma anledning vill vi
också avskaffa alla former av studieavgifter, till exempel de för utländska
studenter från länder utanför EU/EES.”
Elin Melander, Ung Vänster Solna
Förbundsstyrelsens svar på motion UP45
En liten men viktig förändring!
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
bifalla motion UP45
UP46 - Statsbidraget till studenkårerna
Många studentkårer lider efter avskaffandet av kårobligatoriet. I den utredning som
gjordes innan avskaffades föreslogs kårerna få 300 kr per student vilket många
lärosäten varnade för var för lite, men när den dåvarande regeringen genomförde
reformen 2010 blev ersättningen istället 100 kr per student, en ersättning som inte
höjts nämnvärt sen dess. Detta har medfört stora nedskärningar i verksamheten hos
många kårer och ett stort beroende av ekonomiskt stöd från lärosätena man ska
företräda studenterna gentemot. Att i det läget bara skriva programmet att stödet ska
öka, är för vagt enligt min mening fokus borde vara på varför det ska öka.
Jag yrkar
Att
i det utbildningspolitiska programmet på sidan 18 rad 37 ersätta ”och
garanteras långsiktigt” med ”så att det garanterar kårernas verksamhet och
oberoende ”
Elin Melander, Ung Vänster Solna
Förbundsstyrelsens svar på motion UP46
Förbundsstyrelsen är eniga med motionären om vikten av oberoende studentkårer,
men menar att det samtidigt är viktigt att trycka på möjligheten av långsiktig planering.
Att ett stöd garanteras långsiktigt menar vi gör det möjligt för kårerna att lägga upp sin
verksamhet och gör också att kårernas oberoende stöttas. Problemet med dagens
finansiering är i första hand att den är för låg och i andra hand att den inte ligger på en
stabil nivå utefter kårernas behov.
32
Motioner och motionssvar, Förslag till revidering av
utbildningspolitiskt program 2015
1
2
3
4
5
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
på sida 18, rad 37 ersätta ”och garanteras långsiktigt” med ”så att en långsiktig
och oberoende verksamhet garanteras.”
Att
därmed anse motion UP46 besvarad
UP47 - Kategoribostäder
I förslaget till utbildningspolitiskt program står det att Ung Vänster vill ha statligt stöd
till studentbostäder. Studentbostäder som boendeform är oftast kopplade till krav på
studier och studieresultat. Studenter är en väldigt blandad grupp och därför borde vi
inte ha krav på särskilda boenden för studenter. Dessutom borde alla ha samma rätt
till trygghet och besittningsskydd i sitt boende.
Jag yrkar
Att
i det utbildningspolitiska programmet på sidan 18 rad 52-53 stryka meningen
”Vi menar också att det behövs statliga investeringsstöd för att bygga fler
studentbostäder ”
Elin Melander, Ung Vänster Solna
Förbundsstyrelsens svar på motion UP47
Förbundsstyrelsen har en generell skepsis mot kategoribostäder. Vi försvarar de
principer som ligger bakom allmännyttan, att skapa bostadsområden där människor
med olika bakgrund bor och där man kan bo kvar oavsett i vilken riktning livet
förändras. Självklart vill vi också se en bostadspolitik som är generell. Samtidigt menar
vi att det finns goda skäl för varför vi ska vara positiva till att det byggs fler
studentbostäder. För det första är det rimligt att ställa krav på kommuner med
lärosäten att kunna tillhandahålla bostäder till de studenter som söker sig dit. I många
fall kommer dessas behov av en bostad i den aktuella kommunen vara temporärt. För
det andra innebär studentbostäder en möjlighet att anpassa hyresnivåerna till
studenters inkomst. Detta görs i för låg utsträckning idag. Precis som motionären
skriver i brödtexten är det riktigt att studenter inte är en homogen grupp. Vår avsikt är
inte att alla studenter ska bo i en studentlägenhet, men för de som vill ska den
möjligheten finnas. Förbundsstyrelsen vill vara tydlig med att vi inte ser fler
studentbostäder som ett medel att bekämpa bostadsbristen, för det krävs det generella
lösningar på ett samhälleligt plan.”
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion UP47
33