VECKOBREV
Rapport från Kommuninvest
Marknadsrapport från Kommuninvest
v.37 – 2015
v.27 – 2011
OPS-projekt en kostsammare satsning? Amorteringskravet ute på
remiss. Kinas PPI når 6-års lägsta fastän inflationen stiger.
VECKOBREV
Nyheter under veckan
Inflationstakten var -0,2 procent i augusti och KPIF landade på 0,8 procent, båda inflationsmåtten
låg i linje med Riksbankens prognosbanor. Läs mer.
Nedgången motverkades av högre livsmedelspriser som bidrog med 0,4 procentenheter. Detta är
intressant då Coop i veckan gick ut och meddelade att man ska genomföra kraftiga prissänkningar i
1. KPI (årlig procentuell förändring)
med osäkerhetsintervall
sitt sortiment. Vad resultat av detta blir återstår att se, men dessvärre är det knappast positivt för
inflationstakten. (Egna kommentarer).
Källa: Riksbanken
Vi har också fått den månatliga inflationsprognosen från TNS Sifo Prospera. Inflationsförväntningarna ligger kvar på 0,7 och 1,1 procent inom ett år respektive två år sett ifrån förra
mätningen. Däremot sänks inflationsförväntningarna om fem år med 0,1 procentenheter till 1,7
procent. Läs mer.
Den våta filt som finns över inflationen kvarstår även om Riksbanken har en positiv are prognos för
inflationen framöver. Redan innan 2017 väntas KPI (Konsumentprisindex) nå målet på 2 procent (se
bild 1). Detta visar på den ovisshet som råder kring inflationsförväntningarna. TNS Sifo Prospera
genomför sin undersökning på uppdrag av Riksbanken. (Egna kommentarer).
Offentlig Privat Samverkan (OPS) har kommit upp på medieradarn de senaste veckorna. OPS är
när stat och privata aktörer gemensamt går ihop vid infrastrukturprojekt så som Arlandabanan eller
nu det aktuella bygget av Karolinska sjukhuset.
En uppmärksammad debattartikel är ”Privat samverkan blir dyrare på sikt” skriven av Riksgäldens
generaldirektör Hans Lindblad.
”Går inte att undgå att staten
lånar billigast”
Förespråkarna för OPS anser att det finns en effektivitetsvinning på att dela riskerna. En privat aktör
är bland annat pressad att gå med vinst och har större flexibilitet att utforma lösningar. Ofta har den
privata aktören ansvar för underhåll av projektet efter att det står klart. Det finns således goda skäl
till att hålla nere kostnaderna även på längre sikt. OPS ger också möjligheten att genomföra
infrastrukturprojekt med en snävare budget för infrastruktur då kostnaden delvis eller helt ligger på
den privata aktören. Istället betalar staten ut en avgift exempelvis årligen över en längre period eller
så ges OPS-bolaget rätten att ta ut bruksavgifter, alternativt en kombination av båda dessa
ersättningsformer, skriver riksgäldsdirektören Hans Lindblad.
Hans Lindblad anser trots fördelarna att det inte går att undgå att staten alltid lånar billigast samt att
de privata aktörerna har ett avkastningskrav på eget kapital som driver upp kostnaden för
beställaren – staten.
Att OPS ger större flexibilitet i statens budgetutrymme är inte helt sant på längre sikt. Skillnaden är
att man skjuter kostnaderna på framtiden och därför tar av framtida budgetutrymme för
infrastruktursatsningar. Finansieringen kan istället ske direkt genom lån från Riksgälden. Lånen
avbetalas sedan årligen över en längre tid och på så vis undkommer man dyr privat finansiering.
Det går också att höja utgiftstaket för infrastruktursatsningar utan att andra utgifter trängs undan.
Det är helt och hållet en politisk fråga, skriver Hans Lindblad. Läs mer.
1
veckobrev
veckobrev
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Debattartikeln från riksgäldsdirektören kom ut redan 17 augusti, men denna vecka har arkitekten
Tom Rosander kommit med invändningar.
Tom Rosander håller med om mycket Hans Lindblad nämner i sin artikel men anser att ”det är en
sanning med modifikation”.
”OPS-bolaget tar all ekonomisk
risk”
Att alla OPS-projekt sker med de förutsättningar Hans nämner stämmer inte. Tom tar upp tre
exempel: Arlandabanans, Mälarbanans och Svelandsbanans utbyggnad där OPS-bolagen vid
samtliga utbyggnader tagit all ekonomisk risk och tagit de tekniska riskerna utan att det kostat
staten mer. Läs mer.
Med dessa två artiklar i beaktning går det att dra slutsatsen att staten ensam skulle kunna låna upp
till en billigare finansiering av infrastrukturprojekt. Men med det sagt så betyder det inte att den
totala kostnaden blir lägre, exempelvis kan komplikationer som förseningar driva upp kostnaden på
infrastrukturprojekt. Därför kan OPS-projekt där alla risker tas av den privata aktören ses som en
försäkring om var kostnaderna kommer att landa för skattebetalarna. Vi ska komma ihåg att
förutsättningarna på OPS-projekt skiljer sig och det inte är alltid så att den privata aktören tar hela
risken. (Egna kommentarer).
Finansmarknadsminister Per Bolund har nu gått ut och garanterat att ett amorteringskrav
kommer på plats. Han säger att regeringen har förhandlat med de fyra borgliga partierna och
Vänsterpartiet och att det nu finns en kraftfull politisk majoritet bakom förslaget.
I det senaste förlaget, som är ute på remiss, så kommer Finansinspektionen få det mandat som de
tidigare inte hade belägg för. Ett undantag för amorteringskrav kommer gälla för nybyggnation om
förslaget går igenom. Läs mer.
Utrikes
Kina har fortsatt att vidta åtgärder för att stimulera aktiemarknaden. Senast i raden av åtgärder är
2. PPI Kina (5-års graf)
Källa: Investing.com
att vissa investerare slipper betala skatt på aktieutdelning. Förslaget började gälla från och med den
8:e september. Läs mer.
På remiss är också ett förslag på att stoppa handeln på landets aktiemarknader ifall indexet
Shanghai Shenzhen CSI 300 rör sig mer än 5 procent upp eller ner i förhållande till föregående dag.
Handelsstoppet skulle gälla i 30 min innan handeln återupptas, men stoppas helt för resten av
dagen om indexet rör sig mer än 7 procent. Läs mer.
Utöver detta planerar det kinesiska finansdepartementet vidta fler finanspolitiska åtgärder för att
stimulera ekonomin. Finansdepartementet ska rikta mer finansiering till infrastrukturprojekt, införa
skattesänkningar för mindre företag och standardisera hanteringen av kommunernas skulder,
rapporterar Dow Jones Newswires. Läs mer.
I onsdags släppte Kina PPI (Producentprisindex) siffran för augusti. Indexet föll med 5,9 procent
på årsbasis (se bild 2), väntat var 5,5 procent. Det är den snabbaste negativa pristillväxten på sex
år i Kina och förväntningarna på stimuleringen av ekonomin ökar.
Dagen efter talade Kinas premiärminister Li Keqiang om den ekonomiska situationen vid World
Economic Forum i Dalian. Han sa att tillväxthastigheten kan både vara lägre eller högre så länge
som jobb skapades, hushållens inkomster var starka och den ekonomiska miljön förbättrades. Li
Keqiang uteslöt att Kina stod inför en ekonomisk hård landning och påpekade att statens politiska
åtgärder har fått effekt och att ekonomiska indikatorer har förbättras. Det fundamentala är
fortfarande oförändrat och regeringen är fullt kapabla att hantera situationen om förutsättningarna
ser ut att ändras. Regeringen försöker att balansera landets ekonomi från en modell driven av
export och billig tillverkning mot en ekonomi driven av ökad innovation och den inhemska
efterfrågan.
2
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Under 2014 var BNP-tillväxten 7,4 procent, vilket var den långsammaste expansionstakten på 24 år.
I år förväntas den ekonomiska tillväxten landa på 7 procent. Läs mer.
En indikation på att Kina har läget under kontroll här är att inflationen förbättras i augusti (se bild 3)
3. KPI Kina (5-års graf)
Källa: Investing.com
fastän PPI försvagas. Det visar på att konsumentpriserna stiger och kan vara ett tecken på att den
inhemska konsumentdrivna ekonomin växer. (Egna kommentarer).
Osäkerheten kring Kinas ekonomi är stor och John Mauldin, grundare av Mauldin Economics, tar
upp några faktorer att beakta:
1)
Bostadsbubbla - Regeringen har köpt upp betydande areal för uppbyggnaden av städer.
Regionala provinser fick så mycket som upp emot 80 procent av sina vinster från utförsäljning
av mark där det idag finns tomma städer. Det kommer ta tid men till slut kommer de flesta
städer att fyllas och detta till ett pris som ger staten en vinst på 50 procent eller mer. Idag får
man se alla tomma lägenheter som nollkupongsobligationer med en framtida betalning istället
för traditionella lägenheter. Kina har byggt upp reala tillgångar i form av infrastruktur, vilket på
lite längre sikt troligen är ett lönsammare alternativ än stimulanser som QE.
2)
Kina går från investeringar till konsumtion – Idag utgör 50 procent av Kinas befolkning
tjänstesektorn och PMI visar på viss expansion. Vi ska komma ihåg att Kina adderat dubbelt så
mycket till sin totala BNP på de senaste åren, sett ifrån 2003. Lagen om stora siffror säger att
tillväxten kommer i och med detta bli lägre i framtiden.
3)
Utrymme för mer stimulans – Stor valutareserv och över 4-procentig styrränta ger spelutrymme
för fler åtgärder. En fördel för Kina är att de har ett stabilt banksystem där bankerna har liten
exponering mot den kinesiska aktiemarknaden.
4)
Ledig industriell kapacitet – Genom åren har Kina förlorat fler stålarbetare än USA och Europa
har tillsammans. Det sista Kina vill ha är miljoner av arbetslösa fabrikstillverkare och
regeringen har gjort en stor satsning i ”One Belt, One Road” för att hålla sysselsättningen
uppe. Det är ironiskt att Kina faktiskt möter samma problematik som USA; hur man får över
fabriksarbetare till tjänstesektorn. Fördelen Kina har är att fabriksarbetarna inte tillhör de
högavlönande så övergången blir inte ekonomiskt förvrängd.
5)
Kinesiska aktier är fortfarande övervärderade – Raden av åtgärder för att lägga sig i och
påverka aktiemarknaden leder oss till sista punkten.
6)
Vi vet inte vem man ska lita på i Kina – Ingen av ledarna har riktigt erfarenhet av att hantera ett
stort ekonomiskt problem i modern ekonomi. Det verkar som att regeringen tar beslut efter
hand utan att följa en förutbestämd plan, vilket gör beslutsfattarna oberäkneliga. Samtidigt som
man inte vet vem som tar besluten och vad man exakt vill uppnå.
”Likt den globala omvärlden
delade Kinas tillväxt kommer
den också känna av dess
åtstramning”
På kort sikt ligger inte den största risken på Kina utan på Kinas energi- och råvaruleverantörer.
Länder som Australien, Brasilien, Chile, Angola, Saudiarabien och Ryssland har alla att förlora på
Kinas övergång till tjänster och bort från satsningar på infrastrukturprojekt och tillverkningsindustrin.
Dessa leverantörer kommer därefter skala ner sina köp från USA, Kanada och Europa på varor och
tjänster.
John Mauldin tror Kina kommer klara att genomföra övergången från exportinriktad till konsumentdriven ekonomi på grund av sin storlek, men att alla kommer att känna övergången. Läs mer.
Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar
dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina
affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga.
Kontakta oss
Finansrådgivare
Veckobrevet
[email protected]
Klicka här
Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan
Utlåning
Registrera en prenumeration
[email protected]
010 – 470 88 20
Veckobrevet
Utlåning
[email protected]
[email protected]
010 – 470 88 20
Veckobrevsredaktör: Karl Aigéus
3
veckobrev
veckobrev
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Aktuellt
Finansseminarium
Under oktober arrangerar Kommuninvest åtta finansseminarier runt om i Sverige. Seminarierna
riktar sig till de som arbetar med finansfrågor och tar upp: makroekonomisk utblick, räntemarknad
och skuldförvaltning, utamningar i kommunsektorn, aktuellt från Kommuninvest och till sist en
användarträff i KI Finans.
6 oktober – Luleå
14 oktober – Göteborg
7 oktober – Umeå
15 oktober – Malmö
8 oktober – Östersund
20 oktober – Örebro
13 oktober – Jönköping
21 oktober – Stockholm
Anmäl dig här!
i kommuner, landsting och dess företag.
Webinar för Kommuninvest gröna lån
Har du inte haft möjlighet att närvara på Kommuninvests frukostseminarier om Gröna lån så får du
nu chansen att vara med via ett webinar (webbaserat seminarium). Anmäl dig nedan.
9 september – 14:00-15:00
15 september – 10:30-11:30
21 september – 09:00-10:00
Anmäl dig här!
Uppstartskurser KI Finans
De kommuner och landsting som är intresserade av att köpa in skuldförvaltningstjänsten till sin
koncern är välkomna att anmäla era representanter, så kallad power-users, av tjänsten till någon av
de uppstartskurser som kommer att hållas under hösten.
Kursen är kostnadsfri och förpliktigar inte till ett köp av en användarlicens.
7 september – Stenungsund
11 september – Örebro
16 oktober - Linköping
Passar inte något av datumen eller orterna så hör av dig till din Kundansvarige. Blir det fler i samma
område kan vi sätta upp en utbildning nära dig
Uppföljningskurser för KI-Finans användare
Kommuninvest erbjuder uppföljningskurser för dig som är användare av KI Finans och har gått en
uppstartskurs. Uppföljningskurserna ger dig möjligheten att fördjupa dina kunskaper i rapporter,
analys och nya affärer.
Kurserna kommer att ske över webben där du följer med från din skärm via Team Viewer. Kurserna
är kostnadsfria och du behöver inte föranmäla dig.
Webbseminariets program hittar ni här.
9 september – 09:00 – 12:00
17 september – 09:00 – 12:00
22 september – 09:00 – 12:00
4
veckobrev
veckobrev
v.27 – 2011
Marknadsinformation
10-sep
+/-
10-sep
+/-
STIBOR 1V
-0,340%
0,026
STIBOR 3M
-0,289%
STIBOR 6M
-0,211%
FRA 1509-1512
Riksbanken
-0,35%
0,00
EUR/SEK
9,44
0,023
ECB
0,05%
0,00
EUR/USD
1,13
1,41%
0,023
FED
0,25%
0,00
USD/SEK
8,36
-0,54%
-0,283%
0,005
KI-ränta
1,25%
0,000
Sw ap 1 år
-0,300%
0,002
FRA 1512-1603
-0,318%
-0,005
K1610
-0,448%
0,000
Sw ap 2 år
-0,187%
-0,012
FRA 1603-1606
-0,308%
-0,005
K1708
-0,218%
0,005
Sw ap 3 år
-0,004%
-0,038
FRA 1606-1609
-0,273%
-0,015
K1806
0,024%
-0,002
Sw ap 5 år
0,442%
-0,068
FRA 1609-1612
-0,208%
-0,015
K1903
0,230%
-0,025
Sw ap 7 år
0,877%
-0,076
FRA 1612-1703
-0,122%
-0,024
K2012
0,745%
-0,065
Sw ap 10 år
1,300%
-0,078
FRA 1703-1706
-0,023%
-0,043
K2109
1,020%
-0,065
2,50
0,20
2,00
0,10
1,50
0,00
1,00
-0,10
0,50
-0,20
0,00
-0,30
-0,50
-0,40
Swap 5 år
sep-15
sep-14
sep-13
sep-12
Swap 3 år
1509-1512
0,30
mar-15
3,00
mar-14
0,40
mar-13
3,50
Swap 10 år
2015-07-10
Swapkurvan
1603-1606
FRA
1512-1603
Swapräntor
0,47%
2015-08-10
2015-09-10
1703-1706
2015-09-03
+/-
1612-1703
Förändring sedan
1609-1612
2015-09-10
1606-1609
Avser priser per
10-sep
2015-06-10
Yieldspread K-Obligationer mot Staten
1,00
1,80
1,60
0,80
1,40
1,20
1,00
0,60
0,80
0,60
0,40
0,40
0,20
0,20
0,00
-0,20
2015-07-10
2015-08-10
2015-09-10
K1610
K1708
K1903
sep-15
jul-15
maj-15
mar-15
jan-15
nov-14
10 år
9 år
8 år
7 år
6 år
5 år
4 år
3 år
2 år
1 år
2015-06-10
sep-14
0,00
-0,40
K2012
5