Veckobrev v47, 2015
VECKOBREV Rapport från Kommuninvest Marknadsrapport från Kommuninvest v.47 – 2015 v.27 – 2011 Löneökningarna räcker sannolikt inte för att nå inflationsmålet. Räkna med nyanlända i arbetsmarknadsstatistiken. Japan åter i recession. VECKOBREV Nyheter under veckan 1. Årlig procentuell förändring i nominallön (röd) och reallön (blå) Löneökningarna bedöms av flera att stiga för 2016. Nedan kommenteras Swedbank, Handelsbanken och Nordeas riktlinjer för löneökningarna. Den generella bilden är densamma för alla tre. Starkare arbetsmarknad, löneavtalsrörelsen kommer in på samma nivå eller bättre än den 2013 Källa: Riksbanken och att högre löneglidning 1 leder till ökade löner. Knut Hallberg, senior ekonom vid Swedbank, räknar med löneökningar på 3,2 procent både för 2016 och 2017. En av anledningarna är bättre villkor för inhemska sektorer och en annan är ökad löneglidning. Den stora invandringen leder till brist på vissa yrken där lönerna med stor sannolikhet kommer stiga. Pierre Carlsson, valutastrateg vid Handelsbanken, är inne på samma spår. Han säger att den ökade migrationen ökar efterfrågan på arbetskraft, vilket sätter en press på lönerna framförallt inom kommunerna. Det kan antas att löneglidningen går mot mer historiskt normala nivåer, vilket skulle ge löneökningar uppåt 3,5 procent nästa år, bedömer Pierre. 2. Årlig procentuell förändring i KPI Källa: Riksbanken Nordea tror att lönebildningen för 2016 ger samma resultat som den vid 2013. Industrin tecknar ett något lägre avtal, men det vägs upp av andra fackförbund främst inom offentlig sektor. Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker vid Nordea, skruvar dock upp prognosen för 2016 med 3 procent tack vare högre löneglidning. Alla bedömare pekar också på löneökningarnas betydelse för Riksbankens chans att nå inflationsmålet. En löneökning på 3 procent skulle dock förmodligen inte räcka för att Riksbanken ska nå inflationsmålet, påpekar Torbjörn. Han konstaterar att under 2000-talet, då löneökningarna legat kring 3,5 procent så har KPIF-inflationen exklusive energi snittat på 1,4 procent. De gånger inflationen varit över 2 procent har löneökningarna legat på 4-4,5 procent eller upp mot 5 procent (se bild 1 och bild 2). Samtidigt som Riksbanken räknar med en kronförstärkning som motverkar inflationen. Inflationen kommer öka men snarare lägga sig lite under målet än över, säger Pierre Carlsson. Knut Hallberg anser att med hjälp av flyktingströmmen kan Riksbanken nu nå upp till målet, men att det fortfarande är troligast att målet inte riktigt nås. Läs mer. Sammanfattningsvis ger de tre bedömarna en bild av att löneökningarna kommer ligga på ett intervall mellan 3-3,5 procent. Det är en samlad bild där ingen sticker ut. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley har i veckan hållit en presentation på Swedish Society of Business Economists (SIMRA). Varvid hon framhåller att ekonomin följer Riksbankens prognoser där inflationsmätningen ingår. Skingsley understryker att ändra målet för inflation inte skulle medföra större förtroende för inflationsmålet. Läs mer. Jag har valt att plocka fram en bild från Skingsleys presentation (se bild 3) för att återkoppla till Veckobrevet v46 om hur negativa räntorna kan bli (se Veckobrev v46, 2015). Bilden visar att Riksbankens penningpolitik har fått genomslag ut till företag och hushåll. I takt med att reporäntan 1 Löneglidning, löneökningar utöver vad som fastställs i centrala eller förbundsvisa kollektivavtal. Källa: www.ne.se 1 veckobrev veckobrev veckobrev veckobrev 3. Utlåningsräntor för företag och hushåll Källa: Riksbanken v.27 – 2011 har sänkts har utlåningsräntorna till företag och hushåll följt med ned. Min uppfattning är dock att utlåningen till hushållen faktiskt håller på att plana ut. Efter att de verkliga genomsnittsräntorna har blivit mer standard så förhandlar svenskar på sina räntor därefter. Detta har fått konsekvenserna att bankernas räntenetto har försvagats. Storbankers rapporter för tredje kvartalet visar detta. Om jag har rätt så betyder det även att en sänkning av reporäntan inte skulle få samma slagkraft som innan. (Egna kommentarer). Arbetsmarknadsstatistik från Svenska Statistiska centralbyrån (SCB) visar på ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och fler lediga tjänster. Sysselsättningen i åldern 15-74 år var 4 853 000 i oktober 2015, vilket är en ökning med 81 000 jämfört med samma månad föregående år. Arbetslösheten inom samma grupp uppgick till 349 000, vilket är minskning med 40 000 jämfört med i oktober 2014. Arbetslösheten ligger efter detta på 6,7 procent. Säsongsrensad och utjämnad data visar en arbetslöshet på 7,2 procent. Läs mer. SCB publicerade också kvartalsvis statistik på antalet lediga tjänster. Antalet lediga jobb ökade under tredje kvartalet 2015 med 20,9 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Totalt fanns det 71 000 lediga jobb på arbetsmarknaden, motsvarande kvartal 2014 var det 58 700, skriver SCB. Läs mer. I statistiken från SCB räknas dock inte nyanlända flyktingar med. Det är först när nyanlända kommer in i en etableringsform och kan skrivas in hos Arbetsförmedlingen som de räknas som arbetslösa. Detta sker dock först efter att man fått uppehållstillstånd. För de som kommer under 2015 kan detta dröja flera år innan de registreras som arbetslösa, trots att de oftast är uppenbart arbetslösa i dag, skriver Carl B Hamilton i en debattartikel I Svenska Dagbladet. Alla är eniga om att det är viktigt att så snabbt som möjligt se till att nyanlända kommer ut på arbetsmarknaden för en bra integration. Däremot blir det fel att inte räkna in dem som arbetslösa. Det målar upp en bild som inte speglar verkligheten. Att inkludera nyanlända blir dessutom viktigare ju större gruppen växer sig. Läs mer. Utrikes Centralbankernas kommande möten under december är i fokus. Om Europeiska centralbanken (ECB) ska utöka stimulanserna och om Federal Reserve (FED) höjer styrräntan är de två stora frågorna. Enligt ECBs protokoll från det penningpolitiska mötet i oktober diskuterades mer penningpolitiska stimulanser. Ledamöterna ansåg att mer analys kring huruvida man ska justera obligationsköpen eller sänka inlåningsräntan behövdes. Läs mer. Pär Magnusson, ränteanalytiker vid Swedbank, konstaterar att det varit tre duvaktiga kommentarer under veckan som alla väger tungt. ECBs medlemmar Peter Praet, Benoit Coeure och Edwlad Nowotny indikerade alla tre att en mer aggressiv politik behövs. ECBs centralbankschef Mario Draghi tal under fredag morgonen ligger i linje med de ovan nämnda. ECB ska göra vad som krävs för att snabbt höja inflationen i euroområdet. Nedåtriskerna i ekonomin har ökat de senaste månaderna och räcker inte nuvarande stimulanser kommer ECB upprätthålla 4. Förväntningarna på en räntehöjning i december. prisstabilitet genom ytterligare penningpolitiska åtgärder. Den 3 december håller ECB sitt penningpolitiska möte. Läs mer. Källa: Bloomberg Mycket talar för att ECB kommer att agera igen, samtidigt som allt fler tror att FED höjer räntan under sitt decembermöte 15-16 december (se bild 4). FEDs protokoll från senaste mötet gav inga klara besked och det går inte att läsa mellan raderna i de uttalanden som ledamöterna har gjort under veckan. Det finns en känsla av att den penningpolitiska divergensen mellan ECB kan spela in. All ekonomisk data bäddar för att en höjning ska komma men ECB agerar först, vilket kan få effekt på valutakursen mellan euro och US dollar. Vid senaste mötet stod kursen EUR/USD i 1,10, kursen är nu cirka 1,07. Vid vilken nivå är FED beredda på att avvakta med en räntehöjning? Läs mer. 2 veckobrev veckobrev 5. Japan har negativ befolkningstillväxt Källa: Organixation for Economic Co-operation and Devlopment v.27 – 2011 Japan är tillbaka i recession efter att landets BNP sjönk med 0,8 procent för tredje kvartalet. Ett land anses vara i en mild lågkonjunktur ifall BNP sjunker två kvartal i rad. Japans fall är det minskad befolkningstillväxt (se bild 5) där allt fler blir äldre som leder till en ekonomi i stagnation. För övrigt så går arbetsmarknaden bra. Japan har väldigt låg arbetslöshet och arbetskraftsdeltagandet är på rekordnivå. Diskussioner har förts gällande om Shinzo Abes expansiva penningpolitik har haft effekt eller inte. Inflationen och nominell BNP har faktiskt stigit sedan införandet av ”Abenomics” och arbetsmarknaden ser ut att må bra. Däremot kan ingen penningpolitik i världen göra något åt de demografiska förhållandena som råder i landet. Läs mer. Japan har beslutat att hålla sin penningpolitik oförändrad under det penningpolitiska mötet i veckan. Haruhiko Kuroda, Japans centralbankschef, uppger att han följer de årliga löneförhandlingarna mycket noga. Högre löner behövs för stigande prisökningar i landet och för att nå inflationsmålet på två procent. Trots en stram arbetsmarknad och stark företagsintjäning ser takten i löneökningarna långsam ut. De japanska fackförbunden rapporterar sina lönekrav i slutet av året och företagen börjar komma in med svar kring slutet av januari, skriver SIX News. Läs mer. London har fått se ett kraftigt fall på bostadsmarknaden i synnerhet bland de mest exklusiva bostäderna. Priserna på bostäder värda över 5 miljoner pund (66,375 miljoner kronor) föll med mer än 11,5 procent i tredje kvartalet jämfört med samma kvartal föregående år, enligt Richard Barber, direktör på mäklarfirman WA Ellis LLP. Han säger: “36 percent of all properties currently on the market across prime central London are being marketed at a lower price than they were originally listed at, with the average reduction in price being 8.5 percent.” 6. Prisförändring (i %) på bostäder jämfört med samma månad ett år tidigare Källa: Lonres/Land Registry Graf: Bloomberg Orsaken till prisfallet kan förklaras med en ökad stämpelskatt för de dyraste bostäderna i december förra året. En köpare av ett 5 miljoner pund objekt betalar idag 513 750 pund i skatt, vilket motsvarar nästan 164 000 pund mer än innan ändringen. Andra åtgärder som ökade krav för att ta bolån och införande av skuldkvotskrav har bidragit till de dämpade prisökningarna på bostäder (se bild 6). Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga. Veckobrevet [email protected] Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan Registrera en prenumeration Utlåning [email protected] 010 – 470 88 20 3 veckobrev veckobrev veckobrev veckobrev v.27 – 2011 Sahil Mahtani, analytiker på Deutsche Bank, anser att prisfallet beror på framtida förväntningar. Kraftigt stigande priser och politiska åtgärder ger en begränsad uppsida på bostäder vilket i sin tur lett till de ändrade marknadsförväntningarna. Ett stigande värde på pundet har också lett till minskad efterfrågan från köpare från andra länder. Läs mer. KI Finans och STIBOR3M I tidigare veckobrev har vi tagit upp att genomsnittsräntorna successivt har sjunkit med åren. Även 7. 3-mån STIBOR, 3-års graf Källa: KI-Finans om det är svårt att förutspå hur räntorna kommer se ut om fem, tio eller 15 år så kan det ändå vara av intresse att utifrån KI Finans ta fram den implicita räntekurvan för STIBOR 3M. Som det ser ut idag toppar räntorna om dryga 15 år på en nivå strax över tre procent (se bild 8), vilket talar för teorin om allt lägre genomsnittsräntor. För att få en mer aktuell bild kan man se till de närmaste åren. Tar vi en 3 års graf (se bild 7) kan vi se att STIBOR 3M håller sig under noll fram till slutet av juli 2017, vilket är i linje med Riksbankens prognoser. Ni kan själva följa marknadens förväntningar med hjälp av KI Finans (om ni har fullversionen). Detta kan ses som ett hjälpmedel när det kommer till att fatta ett lånebeslut. Man ska ändå vara medveten om att marknaden är oförutsägbar, inte minst med ett sådant ekonomiskt läge som vi har idag, när bedömningar görs om framtida räntenivåer. 8. 3-mån STIBOR, 30 års graf, Källa: KI-Finans Aktuellt Följ Kommuninvest i sociala medier Följ Kommuninvest på Twitter och LinkedIn för att få uppdateringar om vår verksamhet och rekryteringar. Klicka på respektive bild för att komma till Kommuninvest sida på Twitter och LinkedIn. Kommuninvests medlemssamråd 2016 Samråden är en viktig kanal för ägarkretsen och det är här vi möts för information, inspiration och goda samtal. Inbjudna att delta är förtroendevalda och ledande tjänstemän i våra ägarkommuner och ägarlandsting. 12 januari – Halmstad 20 januari – Örnsköldsvik 12 januari – Kristinehamn 21 januari – Sandviken 13 januari – Göteborg 26 januari – Köping 13 januari – Ödeshög 26 januari – Karlskrona 4 veckobrev veckobrev v.27 – 2011 14 januari – Strömstad 27 februari – Södertälje 14 januari – Mariestad 2 februari – Oskarshamn 19 januari – Luleå 2 februari – Stockholm 19 januari – Arlanda 3 februari – Växjö 20 januari – Jönköping 4 februari – Malmö Anmäl dig här! Webinar för Kommuninvest gröna lån Har du inte haft möjlighet att närvara på Kommuninvests frukostseminarier om Gröna lån så får du nu chansen att vara med via ett webinar (webbaserat seminarium). Anmäl dig nedan. 26 november – 09:00-10:00 Anmäl dig här! Uppstartskurser KI Finans Ny tid! De kommuner och landsting som är intresserade av att köpa in skuldförvaltningstjänsten till sin koncern är välkomna att anmäla era representanter, så kallad power-users, av tjänsten till någon av de uppstartskurser som kommer att hållas under hösten. Kursen är kostnadsfri och förpliktigar inte till ett köp av en användarlicens. 25 november – Karlshamn 1 december – Tranemo 11 februari - Stockholm Ny tid! Passar inte något av datumen eller orterna så hör av dig till din Kundansvarige. Blir det fler i samma område kan vi sätta upp en utbildning nära dig Anmäl dig här! Uppföljningskurser i KI Finans Kommuninvest erbjuder uppföljningskurser för dig som är användare av KI Finans och har gått en uppstartskurs. Uppföljningskurserna ger dig möjligheten att fördjupa dina kunskaper i rapporter, analys och nya affärer. Kurserna kommer att ske över webben där du följer med från din skärm via Team Viewer. Kurserna är kostnadsfria och du behöver inte föranmäla dig. 27 november – 09:00 – 12:00 2 december – 09:00 – 12:00 10 december – 09:00 – 12:00 Webbseminariets program hittar ni här. Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga. Veckobrevet [email protected] Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan Registrera en prenumeration Utlåning [email protected] 010 – 470 88 20 5 veckobrev veckobrev v.27 – 2011 Marknadsinformation 19-nov +/- 19-nov +/- STIBOR 1V -0,351% -0,088 STIBOR 3M -0,392% STIBOR 6M -0,270% FRA 1512-1603 Riksbanken -0,35% 0,00 EUR/SEK 9,31 0,09% -0,039 ECB 0,05% 0,00 EUR/USD 1,07 -0,36% -0,041 FED 0,25% 0,00 USD/SEK 8,71 0,24% -0,388% -0,045 KI-ränta 1,20% 0,000 Sw ap 1 år -0,383% -0,041 FRA 1603-1606 -0,393% -0,040 K1610 -0,493% -0,005 Sw ap 2 år -0,261% -0,050 FRA 1606-1609 -0,378% -0,045 K1708 -0,303% -0,020 Sw ap 3 år -0,061% -0,056 FRA 1609-1612 -0,328% -0,045 K1806 -0,068% -0,014 Sw ap 5 år 0,440% -0,072 FRA 1612-1703 -0,262% -0,059 K1903 0,155% -0,035 Sw ap 7 år 0,900% -0,090 FRA 1703-1706 -0,168% -0,065 K2012 0,810% -0,040 Sw ap 10 år 1,383% -0,104 FRA 1706-1709 -0,063% -0,071 K2109 1,035% -0,035 Avser priser per 2015-11-19 Förändring sedan 2015-11-12 19-nov Swapräntor +/- FRA 3,50 0,20 3,00 0,10 2,50 0,00 2,00 -0,10 1,50 -0,20 1,00 -0,30 0,50 -0,40 0,00 Swap 5 år 2015-09-18 Swap 10 år Swapkurvan 2015-10-19 2015-11-19 1703-1706 1612-1703 1609-1612 1606-1609 1603-1606 1509-1512 nov-15 maj-15 nov-14 maj-14 nov-13 maj-13 nov-12 Swap 3 år 1512-1603 -0,50 -0,50 2015-08-19 Yieldspread K-Obligationer mot Staten 1,00 1,60 1,40 0,80 1,20 1,00 0,60 0,80 0,60 0,40 0,40 0,20 0,20 0,00 -0,20 2015-09-18 2015-10-19 2015-11-19 K1610 K1708 K1903 nov-15 sep-15 jul-15 maj-15 mar-15 jan-15 10 år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år 2015-08-19 nov-14 0,00 -0,40 K2012 6
© Copyright 2024