Tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus
april 2015 Tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus Erfarenheter från 23 tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus i Sverige. Underlag till den statliga utredningen om bostäder för äldre NS 2014:10 Förord Denna rapport har tagits fram på uppdrag av den statliga utredningen om bostäder för äldre NS 2014:10. Uppdraget har varit att sammanställa och presentera erfarenheter och kunskaper från Urban Utvecklings arbete med tillgänglighetsinventeringar runt om i Sverige. Rapporten har författats av Lillemor Hult, samhällsplanerare, Daniel Nilsson, utredare och Vilhelm Meyer, samhällsplanerare. Urban Utveckling analyserar, utreder och utvärderar för att ge kommuner, fastighetsägare, exploatörer och byggföretag underlag och processtöd i samband med nybyggnad eller utveckling av befintliga miljöer. Urban Utveckling har utfört tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus för ett tiotal bostadsbolag och kommuner med varierande utgångspunkter och ambitioner. En del bostadsbolag har ett tydligt intresse av att göra fastighetsbeståndet mer tillgängligt för äldre hyresgäster, barnfamiljer och funktionshindrade genom fysiska åtgärder. Andra bostadsbolag vill använda inventeringen enbart som ett underlag för att lättare kunna förmedla bostäder som redan har hög tillgänglighet. 2 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Innehåll 1. Inledning .....................................................................................................................4 Varför är tillgänglighetsarbetet viktigt? ............................................................................4 Metod .........................................................................................................................5 Läsanvisning ................................................................................................................6 2. Metoder och verktyg som används i arbetet med tillgänglighetsinventering i befintligt bostadsbestånd ................................................................................................................7 Exempel på övriga inventeringsmetoder ..........................................................................8 3. Tjugotre kommuners tillgänglighetsinventeringar ...........................................................10 Mindre kommuner (0-20 000 invånare) ........................................................................10 En mindre kommun i Södermanland ........................................................................10 En mindre kommun i Mellansverige ..........................................................................10 En mindre kommun i Örebro län ..............................................................................11 En kommun i en glest befolkad region i Norrland .......................................................11 En mindre kommun i södra Sverige ..........................................................................13 En mindre kommun i Småland.................................................................................13 En annan mindre småländsk kommun ......................................................................14 En mindre kommun i Ångermanland ........................................................................15 Medelstora kommuner (20 000- 50 000 invånare) ........................................................15 En medelstor kommun i Värmland ............................................................................17 En medelstor kommun i Skåne ................................................................................18 En av Stockholms kranskommuner ...........................................................................20 Större kommuner (50 000- 200 000 invånare) .............................................................20 En större stad i norra Sverige ...................................................................................22 En större stad i Östergötland ...................................................................................22 En större stad i Mellansverige ..................................................................................23 En av Skånes större kommuner ................................................................................23 En av Mälardalens större kommuner .........................................................................24 En större kommun i Mellansverige ............................................................................25 Storstad (>200 000 invånare) .....................................................................................26 En av storstäderna ..................................................................................................26 4. Övergripande reflektioner kring rapportens frågeställningar .............................................28 Vilket är syftet med kommunernas tillgänglighetsinventeringar? ......................................28 Förhållandet mellan kommun och bostadsbolag .............................................................29 Vad visar inventeringsresultaten? .................................................................................30 Vad har varit det viktigaste i resultaten för kommuner och bostadsbolag från tillgänglighetsinventeringarna och hur kommer resultaten till användning? .......................30 Kommuniceras tillgänglighetsarbetet till bostadskonsumenterna och allmänheten på orten? ................................................................................................................................31 Hur avgörande har Boverkets stöd varit? .......................................................................32 Kritik mot stödet ........................................................................................................33 Potentiella fördelar med en nationell standard för tillgänglighet ......................................34 5. Slutsatser och rekommendationer ................................................................................35 Rekommendationer.................................................................................................37 3 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 1. Inledning Direktiven ger en särskild utredare i uppdrag att ”lämna förslag på åtgärder som förbättrar och underlättar äldres bostadssituation”. Inom ramen för denna utredning har Urban Utveckling fått i uppdrag att sammanställa kunskap och erfarenheter om svenska kommuners arbete med tillgänglighetinventeringar i det befintliga bostadsbeståndet. Denna rapport redogör för genomförda och pågående tillgänglighetsinventeringar runt om i landet utan att värdera inventeringarnas syfte, mål eller tillvägagångssätt i de specifika fallen. Urban Utveckling presenterar erfarenheter från arbetet med tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus i olika kommuner dels på ett övergripande plan, dels med hänsyn till Boverkets stöd för tillgänglighetsinventeringar. Rapporten baseras på fem övergripande frågeställningar. Utifrån dessa presenteras de tjugotre kommunernas arbeten med tillgänglighetsinventeringar. De tjugotre kommuner som ingår i denna rapport är ett urval av kommuner som har haft tillgänglig dokumentation av en genomförd inventering eller av en planerad inventering. Det är således inte en fullständig återgivning av samtliga inventeringar som har genomförts i Sverige till dags dato. Frågeställningarna är: • Vilket är syftet med kommunernas tillgänglighetsinventeringar? • Hur avgörande har Boverkets stöd varit? o Kritik mot stödet • Vad visar inventeringsresultaten? o Vad är det viktigaste som inventeringarna har resulterat i? • Hur kommer tillgänglighetsinventeringarnas resultat till användning? • Kommuniceras tillgänglighetsarbetet till bostadskonsumenterna och allmänheten i kommunen? Varför är tillgänglighetsarbetet viktigt? Bostäder med hög tillgänglighet är bra inte bara för funktionshindrade och äldre; de flesta bostadskonsumenter har glädje av om det t.ex. går smidigt att ta sig in och ut ur entrén med cykel, barnvagn eller matkassar. Småbarnsfamiljer är exempelvis en grupp som har stor nytta av en tillgänglig boendemiljö. Ett annat viktigt perspektiv är att den upplevda tryggheten ofta står i relation till nivån av tillgänglighet. För alla med nedsatt rörelseförmåga eller nedsatt syn och hörsel ökar risken för skador och olyckor vid låg tillgänglig4 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 het. Dålig belysning kan exempelvis öka risken för fallolyckor och bidra till en känsla av otrygghet. Metod Rapporten baseras på data som samlats in under flera års arbete med tillgänglighetsfrågor, samt på data som inhämtats i kontakt med potentiella uppdragsgivare för arbete med tillgänglighetsinventeringar. Dessutom har materialet underbyggts genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän på kommuner och bostadsbolag under arbetet med denna rapport. Vi har även tagit del av de ansökningar om stöd som inkommit till Boverket, i första hand för att urskilja de olika kommunernas syften med inventeringarna. I rapporten nämns huvudsakligen inte enskilda kommuner eller tjänstemän bortsett från några exempel där uppgifterna kan återfinnas på kommunens hemsida. De kvalitativa intervjuerna har genomförts i syfte att komplettera befintligt material med data från kommuner där inventeringar genomförts utan att söka Boverkets stöd eller anlita konsultbolag för genomförandet. Det material som presenteras är baserat på vad kommunerna och bostadsbolagen varit villiga att delge oss. Detta gör att det för vissa kommuner finns en mer djupgående redogörelse för inventeringsarbetet än vad det gör i andra fall. Vårt syfte har varit att kunna dra övergripande slutsatser om hur inställningen är kring tillgänglighetsinventeringar samt hur dessa frågor prioriteras. Det har också varit vårt mål att identifiera den utvecklingspotential som finns gällande tillgänglighetsarbete, och att kunna ge generella rekommendationer kring detta. Vi har lagt vikt vid hur arbetet, behoven och möjligheterna ser ut i olika typer av kommuner – med varierande kommunstorlekar, bostadsmarknader och demografiska förändringar. Vi har därför valt att kategorisera kommunerna med inspiration från SKLs (Sveriges Kommuners och Landsting) modell, vi har också inspirerats av Tillväxtanalys sätt att definiera olika kommuner utifrån ett stad- och landperspektiv. Med inspiration från dessa två väljer vi att i rapporten dela in kommunerna i fyra kategorier enligt följande: Kategorisering av kommuner Kommungrupp Mindre kommun Medelstor kommun Större stad Storstad Antal invånare < 20.000 20.000-50.000 50.000-200.000 > 200.000 Figur 1. Kategorisering av kommuner per invånarantal 5 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Kort kan nämnas att de mindre kommunerna i den här undersökningen överlag arbetar hårt för att kunna bereda bostäder för en allt större andel äldre invånare på svaga bostadsmarknader. Ett exempel är hur en mindre kommun i Småland i nära samarbete med det kommunala bostadsbolaget genomfört en rad medborgar- och boendedialoger. Man har talat med befintliga hyresgäster i det vanliga bostadsbeståndet och med äldre invånare i småhus om vad de önskar och tänker kring sitt framtida boende. Dialogerna visade att det finns ett tydligt behov av att bygga nya bostäder, särskilt seniorbostäder. Detta eftersom de befintliga bostadshusen skulle bli alltför dyra att tillgänglighetsanpassa. Samtidigt är det rimligt att anta att många äldre vid en försäljning av sin nuvarande bostad (oftast småhus) inte kommer att kunna få tillräckligt betalt för att klara av en hyra i ett nyproducerat seniorboende. Kommunens och bostadsbolagens tjänstemän utreder nu hur man ska kunna gå till väga för att gå vidare i processen med att bereda fler tillgängliga bostäder. I skrivande stund har ännu inga nya beslut fattats. Vad gäller de medelstora kommunerna i undersökningen skiljer sig bostadsmarknadernas tendenser åt. Särskilt är kommunens geografiska läge avgörande eftersom medelstora kommuner nära en större stad eller universitets/högskoleort inte lider av samma utflyttning som en medelstor kommun som saknar denna koppling till utbildningsplatser och en bredare arbetsmarknad. De större städer som nämns är städer som antingen vuxit kraftigt till följd av att universitet och högskolor breddat sitt utbud eller nyligen etablerat sig på orten. I dessa fall har de tidigare tecknen på en försvagad bostadsmarknad, i och med en större utflyttning av kommunens unga och de i arbetsför ålder, i flera fall kommit att ändrats. Den storstad som omnämns har bostadsbrist vilket ökar svårigheterna för dem som söker tillgängliga bostäder. Kommunerna har anonymiserats och vi har i rapporten valt att inte hänvisa till de källor vi använt; varken personer eller tryckta källor. Detta eftersom det skulle göra det mycket enkelt att identifiera kommunerna. Allt underlag för rapporten finns att tillgå via Urban Utveckling på särskild förfrågan. Läsanvisning Vi presenterar erfarenheter och kunskaper och besvarar de av beställaren formulerade frågorna i fyra avsnitt, där varje kategori av kommuner presenteras var för sig. Därpå följer ett avsnitt med övergripande reflektioner vilket sedan resulterar i rapportens slutsatser. Allra först presenterar vi de vanligaste inventeringsverktygen som idag används vid inventering av flerbostadshus. 6 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 2. Metoder och verktyg som används i arbetet med tillgänglighetsinventering i befintligt bostadsbestånd Vid tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus kan valet av inventeringsverktyg grupperas till två huvudgrupper; TIBB, samt andra egenutvecklade verktyg och inventeringsmallar. Nedan beskriver vi kort dessa kategorier och vad de innebär och ger exempel på kommuner som använt dem och hur de gått tillväga. En mer utförlig beskrivning av inventeringsverktyg och fler exempel kan hittas på Boverkets hemsida i rapport 2013:24, ”Tillgänglighetsinventering av flerbostadsbeståndet – uppföljning 1 av delmål 3 och exempel från fem kommuner”. TIBB – (Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd) TIBB är ett webbaserat verktyg som utvecklats av SABO och dåvarande Hjälpmedelsinstitutet och som helt är inriktat på befintliga (äldre) flerbostadshus. TIBB kan användas som ett sätt att systematisera och få en överblick över tillgänglighetsstatusen i ett bestånd. Fokus i verktygets utformning ligger på tillgänglighet för rörelsehindrade, samt i viss mån även för personer med nedsatt syn. Från TIBB-verktyget erhålls även förslag på vilka åtgärder som skulle höja tillgänglighetsnivån på en adress. Baserat på de svar som anges räknar verktyget ut hur tillgänglig en adress är på en skala mellan 0 och 5. Graderingen avgörs av ett flertal kriterier som en adress måste uppfylla. Nedan presenteras en beskriv2 ning av nivåerna, hämtad från SABO:s hemsida. Nivå 0: Innebär att kraven för nivå 1 inte tillgodoses. Nivå 1: Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, som inte använder gånghjälpmedel (möjligen käpp) men som kan ha balanssvårigheter eller nedsatt syn. Nivå 2: Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men använder rollator och kan ta denna uppför max tre (3) trappsteg. Nivå 3: Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och använder rollator men som ej kan ta denna uppför trappsteg och som måste ta rullatorn in genom entrén. (För förvaring i entréplanet) Nivå 4: Entrén fungerar för personer som ej kan gå i trappor och som använder rollator eller rullstol. Nivå 5: Entrén fungerar för personer som ej kan gå i trappor och som använder rullstol eller rollator och måste ha denna hela vägen in i bostaden. 1http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/tillganglighetsinventering-‐av-‐ 2http://www.sabo.se/kunskapsomraden/boendefragor/tillganglighet/PublishingImages/Inventering, tillgänglig-‐ hetsnivåer.pdf 7 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Frågor som rör gemensamma utrymmen och området kring bostaden förekommer i inventeringsprotokollet, men är inte avgörande för nivåbestämningen utan kan betraktas som extra upplysningar. Det är även möjligt att använda TIBB för att inventera enskilda lägenheter. Nivåbestämningen berörs dock enbart av de svar som anges för flerbostadshusets gemensamma entré och trapphus. Sammantaget kan TIBB användas som ett planeringsverktyg för den övergripande bostadsförsörjningen, samtidigt som det är ett sätt att klassificera beståndets tillgänglighet vid förmedling och marknadsföring. TIBB är det vanligaste och mest spridda inventeringsverktyget för flerbostadshus i Sverige och har nyligen tagits över av VGR (Västra Götalandsregionen) som dryftar om att vidareutveckla verktygets funktioner. Exempel på övriga inventeringsmetoder Göteborgs Stad har tagit fram ett inventeringsverktyg kallat T-märkning för att definiera vad som är en tillgänglig bostad. Bostadsbolag i Göteborgs stad med dess kranskommuner har därefter erbjudits att, utifrån visat intresse, använda detta verktyg för syfte att tillgänglighetsinventera sina bestånd. Detta har resulterat i att ett antal bolag har genomfört en inventering och en andel av deras lägenheter har utmärkts med T-märkningen i förmedlingen på Boplats Göteborg. En T-märkning innefattar några kriterier som måste vara uppfyllda för att bostaden ska anses vara tillgänglig. En bostad kan T-märkas om den uppfyller följande: • Bostaden ligger i markplan eller i hus med hiss. • Till entrén och/eller hissen finns max ett trappsteg. • Bostaden har inga eller låga trösklar. • Bostaden har ett badrum, där man kan komma in och vända med rullator. T-märkningen innebär inte full tillgänglighet eftersom kriterierna endast motsvarar de krav på tillgänglighet en person som använder rollator har. I verktyget tas även uppgifter om bostadens närhet till service med. Resultatet har varit att fastighetsägaren efter genomförd inventering kan T-märka lägenheter som uppfyller verktygets tillgänglighetskrav när de visas i bostadsförmedlingen på Boplats Göteborg. Det är således en kvalitetsstämpel gentmot bostadskonsumenter. Göteborgs Stad planerar dock för att genomföra en ny inventering av sitt kommunala flerbostadsbestånd. Inventeringen ska genomföras med TIBB-verktyget och ska delvis genomföras genom det stöd som har sökts hos Boverket inför 2015. Borås kommun har en boendeform de kallar för Bokvämt, vilket bland annat innebär att bostäderna har högre tillgänglighet. Konceptet riktar sig dock inte enbart till äldre eller funktionshindrade, utan till alla personer, oavsett ålder och rörelseförmåga. Bostäderna genomgår en certifiering enligt en tregradig skala som utförs av Borås kommun och gäller i fem år. De bostäder som genomgått en certifiering märks med bokstaven ”B” i bostadsförmedlingen på respektive bostadsbolags hemsida. Certifieringsprocessen går till på följande sätt; I ett första skede genomför fastighetsägaren en inventering. Därefter utför en besiktningsman på 8 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Stadsbyggnadskontoret en förbesiktning där det avgörs vilka åtgärder som fastighetsägaren ska göra, utifrån inventeringens tillgänglighetskriterier och checklistor. I slutskedet kontrollerar samma besiktningsman sedan att åtgärderna är utförda och godkänner certifieringen. Den är sedan giltig i fem år och gör att lägenheten får Bokvämt-status. Bokvämt-certifieringens tregradiga skala: 5-stjärnigt innebär att: • Det inte finns några trösklar • Kök och badrum har tillräcklig yta för rullstol • Badrum har dusch med stödhandtag • Du kan nå tvättstuga och lägenhetsförråd med rullstol • Du kan köra bil fram till entrén och det finns möjlighet till handikapparkeringsplats 4-stjärnigt innebär att: • Badrum med dusch har stödhandtag. De badrum som har badkar är förberedda för dusch och stödhandtag • Du kan nå tvättstuga med rullator, men för att komma till lägenhetsförråd kan du behöva hjälp • Det endast finns små nivåskillnader • Det finns sittplats i entrén 3-stjärnigt innebär att: • Det kan finnas nivåskillnader men inte mer än en halvtrappa • Det finns sittplats i entrén I en större stad i södra Norrland lät det allmännyttiga bostadsbolaget dess tillgänglighetsansvarige utforma ett eget inventeringsprotokoll eftersom de ansåg att befintliga inte gick in tillräckligt på detaljer kring enskilda lägenheter. Ytterligare ett allmännyttigt bostadsbolag i en större stad valde att ta efter denna metod i sin tillgänglighetsinventering. Materialet skulle man sedan mata in digitalt för att därefter koppla samman det med ett redan befintligt fastighetsförvaltningssystem. Än så länge har resultatet dock inte kunnat kopplas samman med det befintliga systemet på grund av att bostadsbolagen har haft svårt att systematisera den enorma mängd data som inventeringen lett till. I våra samtal har det framgått att det vore önskvärt med ett självklart verktyg som kan användas för tillgänglighetsinventeringar av flerbostadshus. Fördelarna kan bland annat beskrivas vara de samordningseffekter som kan uppstå mellan olika kommuner och bostadsbolag. Om samma verktyg används kan det t.ex. utnyttjas för att enklare klassificera tillgänglighet i en regional bostadsförmedling. Inventeringarna kan också sägas bli mer rättvisande om man har använt sig av ett och samma verktyg eftersom man då utgår från ett och samma regelverk. 9 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 3. Tjugotre kommuners tillgänglighetsinventeringar Mindre kommuner (0-20 000 invånare) Nedan presenteras en sammanfattande bild för respektive kommuns arbete med tillgänglighetsinventeringar där kommuninvånarantalet inte överstiger 20 000 invånare. En mindre kommun i Södermanland Under 2012 genomfördes en inventering för ett kommunalt bostadsbolag i en mindre kommun som en del av Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Initiativet kom i detta fall från den politiska nivån inom bostadsbolaget. Hela bostadsbeståndet inventerades med hjälp av externa konsulter och inventeringen genomfördes tillsammans med personal och boende i kommunen. Inventeringen kompletterades också arbetet med gruppmöten och spontanintervjuer med företrädare för kommunen och det kommunala bostadsbolaget. Utöver inventeringen gjordes även en kostnadsanalys och prioriteringsworkshop av de åtgärder som föreslogs med anledning av inventeringens resultat. Inventeringen resulterade i en tillgänglighetsplan som bidrog till såväl ökad kunskap om tillgänglighet hos den egna personalen som faktiska åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet. TIBB-verktyget har efter inventeringen också kommit att användas i det löpande förvaltningsarbetet hos bostadsbolaget. Kommunen har däremot inte använt inventeringen för förmedling av lägenheter. Det har inte uppfattas som något behov eftersom uthyrarna redan har kunskap om beståndet och vad som är tillgängligt. Att bolaget är litet gör det enklare att känna till alla byggnader. En mindre kommun i Mellansverige En mindre kommun i Mellansverige ville få en inventering genomförd av hela sitt befintliga bostadsbestånd för att få ett grepp om hur tillgängligheten ser ut idag, men även för att få kunskap om vilka åtgärder som vore lämpliga att genomföra baserat på fastigheternas förutsättningar att förbättra tillgängligheten. Genom Boverkets stöd kunde inventeringen genomföras. Detta ledde också till att man senare beslutade om inventering av det kommunala bostadsbolagets kommunfastigheter. Inventeringarna skedde med hjälp av TIBB-verktygets inventeringsformulär och bedömningskriterier. Av inventeringen framgick vilka fastigheter och entréer som är tillgängliga och vilka som skulle kunna bli det och vad som i så fall krävs. Resultatet av tillgänglighetsinventeringen kommer att användas i kommunens pågående arbete kring bostäder för äldre och vid förmedling av lägenheter till bostadskonsumenter. Spontana samtal kring tillgängligheten i bostäderna har även förts med äldre och rörelsehindrade som bor i husen vid investeringstillfällena för att skapa en djupare förståelse för det dagliga livet och dess sysslor i relation till bostadens utformning. 10 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Inventeringen sammanställdes i en rapport där varje bostadshus presenterades på entrénivå med brister och förslag till åtgärder. Kommunen har ännu inte hunnit ta ställning till vad inventeringen och den åtgärdsplan som togs fram utifrån resultatet ska leda till. Resultatet av inventeringen har dock mottagits mycket positivt och man planerar att vidta de åtgärder som behövs. En följd av den genomförda inventeringen är att det kommunala bostadsbolaget redan har beslutat att genomföra vissa åtgärder för att öka tillgängligheten. Förväntningarna är positiva och utgångspunkten är att de enkla, mindre åtgärderna ska prioriteras före större åtgärder vilket gör att nyttan också blir som störst. TIBB-verktyget kommer dock inte att användas vid ombyggnationer eller i förmedlingen av bostäder. En mindre kommun i Örebro län Ett kommunalt bostadsbolag i en mindre kommun i Örebro län ville inventera sitt flerbostadsbestånd för att få ökad samlad kunskap om tillgängligheten i deras fastigheter, och för att använda informationen som ett underlag för planering av eventuella rivningar. Vd:n för det kommunala bostadsbolaget har sagt att ” Vi måste bland annat titta på hur vi möter kommande behov, som exempelvis ökad hemvård. Människor i hög ålder ska kunna bo kvar hemma, men bostäderna ska också vara funktionella för handikappade. Bostadsbeståndet måste omstöpas. Vi har många tvåvåningshus där det krävs hiss, vilket i sin tur är dyrt att installera. Därför står vi inför stora utmaningar. Detta eftersom allt pekar på att befolkningsminskningen fortsätter. I slutänden handlar det om politiska ställningstaganden. Vi måste titta på frågan ur ett medborgarperspektiv, men kostnaderna blir självklart också viktiga. Det här är en process som jag tror kommer. Vi måste jobba framåt och äldreanpassade lägenheter är en bristvara, liksom större bostäder.”3 Av inventeringen, som genomfördes med hjälp av TIBB-verktyget, framgick vilka fastigheter och entréer som är tillgängliga och vilka som kan bli det och vad som i så fall krävs. Resultatet av tillgänglighetsinventeringen kommer även användas i kommunens pågående arbete kring bostäder för äldre och vid förmedling av lägenheter till bostadskonsumenter. Spontana samtal kring tillgängligheten i bostäderna har även förts med äldre och rörelsehindrade boende vid investeringstillfällena. Inventeringen har sammanställts i en rapport där varje bostadshus presenteras på entrénivå med brister och förslag till åtgärder. En kommun i en glest befolkad region i Norrland En kommun i en glest befolkad region i Norrland genomförde en inventering för att få fram statistik över nuläget och för att få underlag för att försöka påverka och inspirera bostadsbolag att åtgärda sina fastigheter. En nyetablering av en större industri är under prövning i kommunen. Om 3 Citatet källhänvisas på förfrågan 11 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 den kommer till stånd kommer det att innebära en större etablering i kommunen med många nya arbetstillfällen de närmaste åren. Samtidigt har kommunen en åldrande befolkning som har behov av tillgängliga bostäder. Många bor i villor och kan komma att behöva tillgång till en tillgänglig bostad i flerbostadshus inom en snar framtid. Andelen tillgängliga bostäder förmodas vara jämförelsevis låg men kunskap saknas om hur det faktiskt förhåller sig med tillgängligheten på den lokala bostadsmarknaden. Denna mindre kommun i norra Sverige började sitt arbete med en tillgänglighetsinventering genom att ta fram en egen checklista för inventeringen. Checklistan baseras på kommunens genomgång av enkelt avhjälpta hinder i offentlig miljö från 2010. Miljö- och byggkontoret ansvarar för inventeringen som kommer att genomföras med hjälp av konsult eller extra personal och i samarbete med bostadsbolag inklusive det kommunala bolaget. Samarbete kommer även att ske med kommunens Handikapp- och Pensionärsråd. Kommunen sökte pengar hos Boverket för att göra inventeringen. Att genomföra denna typ av projekt menar kommunen annars är mycket svårt i en ”väldigt slimmad organisation”. Samtliga bostadshus med fler än tre lägenheter har besökts av dem som inventerar. Fastighetsägarna har bjudits in till samtal och inventerarna har även intervjuat ett antal personer som bor i de aktuella fastigheterna. Det som har inventerats är allmänna utrymmen såsom trapphus, tvättstuga, soprum, förråd och i förekommande fall gemensamma uteplatser eller lokaler samt vägen från parkering till entréer. Kommunen har dock inte kommit fram till hur man ska använda inventeringsresultatet. Fastighetsägare i kommunen har utifrån tillgänglighetsinventeringen fått ta del av en rapport som den externa konsult som kommunen anlitade har sammanställt för inventeringen. I rapporten redovisas åtgärdsförslag och tips som på ett betydande sätt skulle kunna underlätta för äldre och personer med funktionshinder att hyra bostad hos dem. Även tips på hur den fysiska tillgängligheten kan förbättras för att göra tillvaron enklare för exempelvis barnfamiljer redovisas. Resultatet i denna rapport har ännu inte hunnit presenteras för kommunens beslutsfattare, men en redovisning för myndighetsnämnden som har hand om bygglov och tillsyn enligt PBL har skett. Myndighetsnämnden uppskattade att via rapport och redovisning få kännedom om läget i det befintliga bostadsbeståndet. I inledningsskedet var en del av fastighetsägarna måttligt intresserade av projektet med tillgänglighetsinventering, vissa ville inte alls medverka vid inventeringarna. En del hade heller inte personal på plats i kommunen vilket kan vara en av anledningarna till det ljumma intresset. Inventeringsresultatet kommer att presenteras på kommunens hemsida och man planerar att hålla ett seminarium som riktar sig till bostadsbolagen efter årsskiftet för att inspirera till konkreta åtgärder i fastighetsbeståndet. Kommunen har också en egen tidning som kommer ut fyra gånger per år och i denna planerar man att lyfta frågan om tillgänglighet. Det anses viktigt att kommunen når ut till allmänheten med information om att detta är frågor man satsar på och arbetar med. 12 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Enligt kommunen är arbetet med tillgänglighet mycket viktigt och förhoppningen är att kunna få fler engagerade i frågan så resultat verkligen blir fler tillgängliga bostäder. I nyproduktion finns kravet om tillgänglighet med från början men det produceras i stort sett inga nya bostäder i kommunen varför det blir ännu viktigare att åtgärda det äldre bostadsbeståndet. Allmännyttan har varit en föregångare men de kan enligt kommunen göras ännu mer. Deras andel av bostadsbeståndet är dock ganska litet varför privata bostadsbolag behöver utveckla sitt arbete för att inte utestänga stora grupper av hyresgäster i framtiden. Även deras hyresgäster blir äldre och vissa kommer att behöva flytta om inte tillgängligheten förbättras. Kommunen tror att det kan bli svårt att få alla att åtgärda sina fastigheter men varje åtgärdat bostadshus är ändå, som de ser det, ett steg i rätt riktning. Om det hade funnits ekonomiskt stöd till fastighetsägare och bostadsbolag för tillgänglighetsåtgärder i flerbostadshus tror kommunens tjänstemän att det skulle vara till mycket stor hjälp i tillgänglighetsarbetet. I kommunen finns många flerbostadshus med relativt få lägenheter och det blir väldigt dyrt per lägenhet att exempelvis installera en hiss. Många hus är byggda så att det inte går att installera en hiss i befintlig byggnad utan man måste hitta andra lösningar som exempelvis att komplettera med loftgångar. En mindre kommun i södra Sverige Det kommunala bostadsbolaget i en mindre kommun i södra Sverige vill få tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet inventerat för att kunna skapa sig en bredare systematiserad kunskap som kan vara till hjälp i det fortsatta arbetet med deras egna projekt om ökad trygghet och tillgänglighet. Kommunen kommer inom kort (under våren 2015) att genomföra en tillgänglighetsinventering. Inventeringen finansieras med stöd från Boverket och kommer att ske med hjälp av TIBB-verktygets inventeringsformulär och bedömningskriterier. En mindre kommun i Småland En mindre småländsk kommun behöver inventera sitt flerbostadsbestånd för att få kännedom om vilka åtgärder som bör prioriteras baserat på fastigheternas förutsättningar. Kommunen eller det kommunala bostadsbolaget har inte genomfört någon inventering av flerbostadshus tidigare. Dock upplevs kunskapen om beståndets tillgänglighetsstatus redan vara hög bland den egna personalen eftersom allmännyttans bestånd är relativt litet. Det kommunala bostadsbolaget uttryckte ett behov av hjälp och att ta fram en plan för vilka åtgärder som skulle vara mest givande och kostnadseffektiva för just deras bostadsbestånd, och sett ur denna kommuns perspektiv. En stor andel av kommunens bostadsbestånd består av äldre byggnader med trappor upp till lägenheterna, samt marklägenheter som kan vara otillgängliga i badrummen. Kommunen sökte därför Boverkets stöd under 2014 och fick det beviljat. Inventeringen genomfördes därefter av extern 13 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 personal under vintern 2014-2015 där TIBB-verktyget användes. En svårighet med att genomföra inventeringen under vintertid var att det tidvis blev besvärligt att bedöma kvaliteten på gångvägar i anslutning till bostäderna. I nuläget kvarstår därför inventeringen av ett fåtal fastigheters gångvägar vilket kommer att kompletteras våren 2015. Resultatet av inventeringen kommer att framföras genom att det kommunala bostadsbolaget får del av inventeringsmaterialet som nu finns inlagt i TIBB-verktyget. En annan mindre småländsk kommun I en annan mindre småländsk kommun konstaterades det under arbetet med kommunens bostadsförsörjningsprogram att gruppen 70 år och äldre kommer att öka med ca 400 personer fram till 2020. Vidare konstaterades att merparten av äldreboendet måste lösas genom anpassning av ordinärt boende och att över 800 av småhusen har ägare som är 70 år eller äldre. Sammantaget talar detta för ett stort behov av tillgänglighetsförbättringar i det befintliga beståndet av flerbostadshus. Det övergripande målet med inventeringen var att arbeta för att klara den framtida bostadsförsörjningen mot bakgrund av den förväntade demografiska utvecklingen. Långsiktigt behöver uppskattningsvis 300 nya lägenheter med hög tillgänglighet för äldre och funktionshindrade skapas. Genom att inventera det befintliga lägenhetsbeståndet och klarlägga potentialen för tillgänglighetsförbättringar är avsikten att få ett bättre beslutsunderlag för såväl enskilda fastighetsägare som för den kommunala bostads- och omsorgsplaneringen. Med inventeringen som underlag finns också en bra grund för fortsatt dialog mellan fastighetsägare, bostadsbolag och kommunen. Ett syfte med inventeringen var också att försöka sätta en prislapp på olika åtgärder och att hitta kostnadseffektiva lösningar. Flera fastighetsägare har på förhand fått anmäla intresse för en inventering och sammanlagt representerar de fastighetsägare som tillfrågats ca 2000 lägenheter. Av dessa bedöms ca 700 lägenheter fördelade på ett 70-tal trappuppgångar/huskroppar som särskilt intressanta med hänsyn till geografiskt läge och potential. Dessa 700 särskilt intressanta lägenheter är de som kommer att inventeras i ett första steg för att i ett senare skede, vid ett lyckat resultat, gå vidare med ytterligare lika många. Kommunen avser i så fall att ansöka om nya medel för steg två. Huvuddelen av lägenheterna som ska inventeras i steg ett ligger inom tätorten, men även de flerbostadshus som finns i kommunens mindre tätorter kan bli aktuella då frågan uppkommit om möjligheten till trygghetsboende/äldreboende på landsbygden. Inventeringen kommer att genomföras med hjälp av TIBB. Skälen till detta är dels att det är ett relativt väletablerat verktyg och dels att det innehåller en åtgärdsdel. Kommunen avser att låta en extern konsult genomföra inventeringen. Kommunen har för att få en god bild av kostnaderna för en inventering på förhand varit i kontakt med några företag som är förtrogna med TIBB för att få en uppfattning om vad som är en rimlig målsättning och kostnadsbild. De externa samarbets14 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 partnerna, kommunens privata fastighetsägare, allmännyttan och bostadsrättsföreningarna är viktiga aktörer i arbetet med tillgänglighetsfrågor. Kommunen arbetar hårt för att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. En garanti för att det ökande behovet ska kunna mötas är att kommunens fyra största fastighetsägare samt ett antal mindre redan deltar i ett nära lokalt samarbete som också handlar om kommunens tillväxtfrågor. Samtidigt är också de lokala funktionshindersorganisationerna viktiga samarbetspartner liksom olika organ för brukarsamråd som finns kopplade till de olika verksamheterna. För kommunen och hyresgästerna (brukarna) är förhoppningen att satsningen ska innebära ett förbättrat utbud av bostäder med hög tillgänglighet till en rimlig kostnad medan det för fastighetsägarna ska leda till bättre marknadsanpassning, minskade vakanser och minskad omflyttning. En mindre kommun i Ångermanland I en mindre kommun i Ångermanland kommer en tillgänglighetsinventering att genomföras med hjälp av Boverkets stöd och med TIBB-verktyget som underlag. Inventeringen genomförs av det kommunala bostadsbolaget men kommer också att samordnas med olika organisationer inom kommunen som kan bistå med synpunkter och erfarenheter om hinder i samhället. Inventeringen kommer att utföras av en extern konsult och det kommunala bostadsbolagets husvärdar. Resultatet av inventeringen ska göras tillgängligt vid sökning och uthyrning av bostäder. Denna kommun arbetar hårt för att profilera sig som handikappvänlig. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet i flerbostadshus har kommit att bli en nödvändig åtgärd i och med att åldersstrukturen bland bolagets hyresgäster pekar tydligt i riktningen mot allt större andel äldre personer. Ett viktigt mål med inventeringen för allmännyttan har varit att belysa tillgänglighetsbrister inom bostadsbeståndet, göra en nulägesanalys samt budgetera kostnader för erforderliga åtgärder för kommande år. Målet med inventeringen var att denna framför allt skulle ge information om dagens förhållanden inom fastigheterna. Medelstora kommuner (20 000- 50 000 invånare) Nedan presenteras en sammanfattande bild för respektive kommuns arbete med tillgänglighetsinventeringar där kommuninvånarantalet är mellan 20 000 – 50 000 invånare. En medelstor kommun i Gästrikland Då antalet äldre i en medelstor kommun kommer att öka och en bostad med bra tillgänglighet är en förutsättning för att kunna bo kvar finns ett behov av att inventera tillgängligheten för att skapa en grund för att säkerställa 15 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 tillgång och möta den ökade efterfrågan. Det övergripande målet med inventeringen är att få en överblick över förutsättningarna att tillhandahålla bostäder till kommunens medborgare och att därefter med detta som grund skapa fler tillgängliga bostäder. Kommunen ska inom kort genomföra en tillgänglighetsinventering som syftar till att skapa en databas som sammanställs till en rapport innehållande en analys av bostadsbeståndet utifrån den framtida befolkningsutvecklingen för personer mellan 65-80 år samt en presentation av tillgången på tillgängliga lägenheter. Inventeringen genomförs med stöd från Boverket. Utredningen omfattar även en analys av tillgängliga lägenheter för äldre idag och på sikt uppgifter om i vilka områden tillgängligheten behöver höjas. I rapporten kommer det att finnas bildexempel på god tillgänglighet och på ställen där tillgängligheten enkelt kan förbättras. Inventeringen omfattar samtliga flerbostadshus i kommunen, både ägda av allmännyttan och av privata fastighetsägare. Insamling av data kommer att ske genom fältinventering och sammanställs därefter i en databas. För inventeringen används ett inventeringsverktyg från en mindre konsultfirma som arbetar med tillgänglighetsfrågor. En medelstor kommun några tiotal mil norr om Stockholm En medelstor kommun några tiotal mil norr om Stockholm är på gång att inventera tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet och ambitionen är att inventeringen ska omfatta hela kommunens bestånd. Kommunen arbetar nu med att ta fram en handlingsplan för "Attraktiva bostäder och boendemiljöer för äldre" med anledning av den demografiska utveckling de ser framför sig med bland annat en större andel äldre i kommunen. Enligt forskning framgår det att fler önskar bo kvar i sitt hem på äldre dagar och det är något som denna kommun försöker ta fasta på. Det är ett av skälen till att kommunen behöver god kunskap om hur befintligt bostadsbestånd är beskaffat avseende tillgänglighet. Inventeringen blir således en central kunskapskälla i kommunens strategiska arbete för att kunna föreslå åtgärder som ökar tillgängligheten för äldre. Kommunen har sökt och erhållit bidrag från Boverket för att genomföra en tillgänglighetsinventering. Detta stöd var en förutsättning för att kommunen skulle kunna genomföra en så omfattande inventering som man ville och som behövdes. Tjänstemännen på kommunen har vägt olika inventeringsverktyg mot varandra och framför allt tagit del av Boverkets handledningar kring inventeringar för vägledning. Kommunen är nu vintern 2014 inne i en upphandlingsprocess och inventeringen har ännu inte påbörjats. Kommunikationen kring tillgänglighetsinventeringen sker till att börja med genom att man sprider information om den planerade tillgänglighetsinventeringen. En del i informationsspridningen handlar om att kontakta alla privata fastighetsägare för ett godkännande av att också deras flerbostadshus inventeras. Bland annat planerar kommunen för ett större seminarium där ansvariga tjänstemän marknadsför inventeringen och de vinster som 16 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 detta kan medföra, dvs. vinsterna av att erbjuda hyresgästerna/bostadsrättshavarna en tillgänglig fastighet. Inventeringen är en del av ett strategiskt arbete som inkluderar hur kommunen ska förhålla sig till trygghetsbostäder, eventuell certifiering av enskilda lägenheter, men även nyproduktion. Arbetet behöver, och är tänkt att vara, långsiktigt och bygger på kommunal samverkan, men också extern, där kommunens allmännyttiga bostadsföretag är en central medpart. En medelstor kommun i Dalarna En medelstor kommun i Dalarna önskade inventera sitt allmännyttiga flerbostadsbestånd för att få ökad kunskap om tillgängligheten i dessa, som bland annat ämnas användas som underlag inför framtida renoveringsplaner. Genom Boverkets stöd har en tillgänglighetsinventering genomförts av en extern konsult utifrån TIBB-verktygets inventeringsformulär och bedömningskriterier. För det stöd som mottogs kommer resultatet av inventeringen enbart presenteras genom att det kommunala bostadsbolaget får del av materialet i TIBB-verktygets register. I inventeringen har man också efterfrågat, av den externa konsulten, att varje bostadshus ska fotograferas för att utöver TIBB-verktyget dokumentera viktiga brister som uppmärksammas. Efter inventering och rapportering kommer det kommunala bostadsbolaget på orten att välja ut några fastigheter där det redan nu bor en stor andel äldre. För dessa fastigheter kommer sedan en mer grundlig analys genomföras för att man ska komma fram till konkreta förslag på åtgärder. En medelstor kommun i Värmland En medelstor kommun i Värmland ville inventera större delen av flerbostadsbeståndet i tätorten med hjälp av TIBB-verktyget. Tanken var att resultatet sedan skulle användas som ett planeringsunderlag för konkreta anpassningsåtgärder både i samband med ombyggnadsprojekt och i den löpande förvaltningen. Ett delmål med inventeringen var att resultatet skulle kunna användas som ett planeringsverktyg vid arbete med bostadsförsörjningsprogram och översiktsplan. Inventeringen har skett med hjälp av Boverkets stöd. En extern konsult har genomfört inventeringen av ett urval av de flerbostadshus som finns inom tätorten. Inventeringen genomförs i två etapper där det först steget är en inventering av den yttre miljön för den större delen av kommunens tätorts flerbostadsbestånd. Utifrån resultatet av den första etappen görs sedan ett urval av fastigheterna beroende på bedömning av var behovet av förbättringsåtgärder är störst. I etapp två inventeras detta urval där även den invändiga tillgängligheten ingår. De åtgärder som presenteras ska vara kostnadseffektiva och inventeringen ska bidra till att lättare kunna prioritera bland de insatser som ska utföras. Inventeringen ska också leda till att kommunen och bostadsbolaget får fram en nulägesanalys av vilka områden som är i störst behov av anpassning för 17 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 att kunna matcha behovet hos de bostadssökande. En medelstor kommun i Skåne En medelstor skånsk kommun såg att antalet äldre invånare ökade och att den gruppen utgör en stor grupp av de som söker efter en hyresrätt. Det var också tydligt för kommunen att frågan om äldres boenden måste tas om hand, inte minst är kommunens ständigt högre antal sökta och utbetalda bostadsanpassningsbidrag ett tydligt tecken på detta. Flerbostadsbeståndet hade tidigare aldrig tillgänglighetsinventerats. Kommunens bedömning är att det idag är relativt svårt att få en bostad med god tillgänglighet för den som söker detta. Inga fastighetsägare erbjuder i dagsläget särskild information om, eller klassificering av, bostäder med högre grad av tillgänglighet, inte heller finns det möjlighet att särskilt köa för en sådan bostad. Därför bedömdes en tillgänglighetsinventering av flerbostadsbeståndet vara en viktig insats för att hämta information och underlag såväl för den fortsatta planeringen för bostadsförsörjning, en effektivare förmedling av bostäder och för kostnadseffektiva förbättringar i flerbostadsbeståndet som minskar behovet av individuella bostadsanpassningar. En inventering av det totala flerbostadsbeståndet har genomförts med ekonomiskt stöd från Boverket och baserats på TIBB-verktygets formulär och bedömningskriterier. Inventeringsresultatet kommer efter hand att kompletteras med vissa frågor för att också täcka in tillgänglighetsaspekter ur fler perspektiv, exempelvis nedsatt hörsel och kognitiv förmåga; data som sedan kan användas både i förmedlings- åtgärds- och planeringssammanhang. Till inventeringen kommer också en checklista med generella frågor om fastigheter/bostadsområden att utarbetas. Denna kommer att innehålla frågor som är av vikt för kommunens planering och framtida bostadsförsörjningsarbete. För projektet har en projektgrupp tillsatts bestående av representanter från kommunen, de fastighetsägare som medverkar i projektet, intresseorganisationer som finns representerade i kommunens tillgänglighetskommitté och räddningstjänsten. Till projektet har även två projektanställda inventerare knutits, som i samarbete och under ledning av kommunens tillgänglighetssamordnare genomför inventeringarna. Inventeringen är nyligen slutförd (december 2014) och kommunen bearbetar och sammanställer nu allt material för att kunna gå vidare i ett nästa steg. Det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget i kommunen har beslutat att använda klassificeringen i sin information till boende oc, och vid förmedlingen av bostäder. 18 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 En medelstor kommun i Kalmar län Målet med inventeringen i en medelstor kommun i Kalmar län är att få en översiktlig bild över tillgängligheten i kommunens flerbostadshus. Syftet är att arbeta fram ett underlag som kan ligga till grund för strategier för fortsatt planering och genomförande av kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra tillgängligheten i det befintliga beståndet. Inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusen utgör här en del av en större process för att bygga upp kunskap inom området vilket sedan ger mer underbyggda underlag för beslut. Genom inventeringen samlar kommunen information om den fysiska tillgängligheten som kunde kopplas samman med bland annat kommunens befolkningsunderlag. Detta kan ge en bättre bild av både samtida och framtida behov. Kunskapen om befintlig tillgänglighet och behov av tillgängliga bostäder kommer att kunna användas både i den kommunala planeringen för bostadsförsörjningen och den löpande förvaltningen av offentligt och privat ägda flerbostadshus. Kommunen resonerar på följande sätt, att höja boendekvalitén genom ökad tillgänglighet är ett bra sätt att öka attraktiviteten både för dem som redan bor i kommunen och för dem som funderar på att flytta in. Inventeringen ger även ett värdefullt underlag till de påbörjade fördjupningarna av översiktsplanen för kommunens tätort. Kommunen planerar att genomföra sin tillgänglighetsinventering under våren 2015 med hjälp av stöd från Boverket. Inventeringen kommer att omfatta den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusen i kommunen. Hela beståndet av flerbostadshus, både det privata och det offentligt förvaltade bostadsbeståndet kommer att inventeras. Flerbostadshusens allmänna utrymmen, inuti och i anslutning till byggnaden som entré, trapphus, miljöhus, garage, möjlighet till angöring, tvättstuga och hur man rör sig där emellan, kommer att beröras. Kommun avser att använda verktyget TIBB vars besiktningsprotokoll visar hur tillgänglig ett bostadshus är med fokus på rörelse- och synnedsättningar. Fokus ligger på gångvägar till entréer, entréer, hissar, gemensamma utrymmen samt uteplatser för personer med nedsatt rörelse- och synförmåga. Framkomligheten är i fokus och den är först och främst riktad mot personer med rullator. En viktig fördel med TIBB är att verktyget kan användas som ett underlag till förbättringar av fastighetsbeståndet då det kan redovisa förslag till åtgärder. Kommunens enhet för samhällsbyggnad ska ansvara för, och samordna, inventeringen. Enheten för samhällsbyggnad är en enhet inom kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen blir därför politiskt ansvarig för inventeringsprojektet. Det praktiska arbetet kommer att utföras på heltid under 6 månader av en projektanställd inventerare. I inventeringen av flerbostadshusbeståndet ska kommunen samverka med privata fastighetsägare och de två kommunala bolagen. Ansvariga för tillgänglighetsinventeringen kommer att bjuda in till träffar med fastighetsägarna för att uppmärksamma dem på arbetet som pågår och redogöra för hur kommunen arbetar och planerar kring tillgänglighetsfrågor. I kommunen finns också ett förvaltningsövergripande råd för funktionshinderfrågor som är ett organ för samråd, överläggningar och ömsesidig information mellan funktionshinder19 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 organisationerna och kommunkoncernen. I det förvaltningsövergripande rådet ingår tre av kommunstyrelsen utsedda politiker, representanter från Handikappföreningarnas samarbetsorgan och representanter från ytterligare två organisationer; Autism- och aspergerföreningen i länet samt lokalföreningen för barn och unga vuxna med utvecklingsstörning. Dessutom har varje kommunal nämnd och bolag utsett en kontaktperson att adjungeras till rådet. Till rådet kommer även representanter för räddningstjänsten, det kommunala bostadsbolaget och berörda privata fastighetsägare att adjungeras. Till stöd för själva inventeringen har man dessutom beslutat att rådet ska fungera som referensgrupp. Två andra viktiga kunskapsområden för kommunen är det parallella arbetet med bostadsanpassningsbidrag och enkelt avhjälpta hinder. Kommunen har två funktioner för dessa områden och de kommer att fungera som ett stöd vid inventeringen eftersom de angränsar till inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusen och exempelvis kan innebära att kommunen har en eller flera medarbetare som har kompetens om hur funktionshinder i den fysiska miljön påverkar en persons vardag. Efter att inventeringen utförts skall resultaten redovisas till fastighetsägarna och andra externa aktörer som har nytta av kunskapen. Resultaten kommer bland annat att redovisas vid den lokala fastighetsägareföreningens möten. En av Stockholms kranskommuner Det kommunala bostadsbolaget i en av Stockholms kranskommuner har för flera år sedan genomfört en tillgänglighetsinventering utan Boverkets stöd. Kommunen använde sig av TIBB-verktyget i såväl tillgänglighetsinventering som när de senare använde resultatet vid förmedlingen av bostäder till bostadskonsumenter. Resultatet av inventeringen används i förmedlingen där det nu finns en spalt kallad ”Tillgänglighetsinformation” för varje lägenhet som annonseras där det står upplysningar om t.ex. hiss, trapphus och omgärdande terräng. Dessutom visas en rekommendation om vilka individer boendet kan tänkas passa för. Detta bolag har dock också, likt många andra, särskilda kategorier av bostäder som endast är avsedda för äldre personer. Större kommuner (50 000- 200 000 invånare) Nedan presenteras en sammanfattande bild för respektive kommuns arbete med tillgänglighetsinventeringar där kommuninvånarantalet är mellan 50 000-200 000 invånare. En större stad ett tiotal mil norr om Stockholm En större stad ett tiotal mil norr om Stockholm genomförde en inventering av sitt befintliga bostadsbestånd som ett steg i arbetet med att öka antalet tillgängliga bostäder. Vad gällde de särskilda boendena hade de redan kunskap om tillgängligheten, men kunskapen om tillgängligheten för det totala 20 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 beståndet var bristfällig. Inventeringen genomfördes framför allt för att man genom den ville kunna förmedla resultaten till bostadskonsumenter som en hjälp för dem som söker en lägenhet. Det kommunala bostadsbolaget menade också att den översikt som inventeringen gav var till stor hjälp för bolagets kundcentrum dit många ringer eller kommer in med frågor om tillgänglighet i olika fastigheter. Det allmännyttiga bostadsbolaget i kommunen planerade inledningsvis att inventera med TIBB-verktyget men ändrade sig eftersom TIBB vid denna tidpunkt ännu inte kunde användas på lägenhetsnivå. Istället utformade tillgänglighetsansvarige cirka 200 punktfrågor i ett egenutformat inventeringsprotokoll. Dessa skapades i Excel-format för varje adress, där varje fråga var kopplad till en parameter som kunde vara Ja eller Nej. Denna metod skapade ett stort antal Excel-filer som sedan matades in i en tillgänglighetsmodul kopplad till deras fastighetssystem. Dock hade bostadsbolaget inget system för att vare sig analysera eller bedöma hur tillgänglig respektive adress var. Den omfattande inventeringen har därmed inte kunnat användas. I denna större kommun har projektet över lag mottagits mycket positivt av såväl bolagsledningen som kommunen där det kommunala bostadsbolaget är med i kommunens grupp gällande tillgänglighet för bolag och förvaltningar. Alla bolag och förvaltningar redovisar dessutom varje år vad som görs gällande tillgänglighet. Det kommunala bostadsbolaget har som mål att implementera inventeringen i sitt fastighetssystem samt göra resultaten sökbara för bostadskonsumenter. En färdig modell finns framtagen som fungerar ihop med detta system. Inventeringsmaterialet har dock inte kunnat användas systematiskt för att få överblickbar kunskap om beståndets tillgänglighet eftersom graderingsnivåer saknas. Det finns ännu inget beslut om vilka nivåer som ska avgöra tillgänglighetsgraden för de adresser och lägenheter som har inventerats. Det allmännyttiga bolaget har inte heller kunnat använda sig av modulen i förmedlingen på hemsidan. Den senaste tidens omorganisationer har bidragit till att denna fråga inte har prioriterats. ”Vi har tillgängligheten med oss i varje projekt vi gör, både ombyggnationer samt nyproduktion. Vi bygger och har byggt på senare år bostäder med förhöjd nivå på tillgänglighet i badrum och trapphus. Jag sitter med i stort sett alla projekt och gör en koll så att vi bygger enligt lagkrav. Det finns en tanke om att utifrån inventeringen se över vart vi skulle kunna skapa mer tillgängliga bostäder i det befintliga beståndet. Kan vi sätta in hiss någonstans där lägenheter i sig är bra men kan vara svåra att nå utifrån. I våra markprojekt ser vi också till, där det går och där vi har bra lägenheter på bottenplan, att vi får bra tillgänglighet utifrån. Enkelt att höja marknivå vid större markprojekt. Det kommunala bostadsbolaget tycker att det är viktiga frågor vilket gör att jag har i uppdrag att säkerhetsställa att vi bygger rätt. Eftersom vi kommer att bygga mycket nytt framöver så är vi i behov av att utöka resurserna för det, vilket vi också kommer att göra.” 21 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 En större stad i norra Sverige En lokal utredning som genomfördes av en större stad i norra Sverige visade på ett behov av att utveckla och anpassa bostadsbeståndet för äldre personer. Denna utredning färdigställdes våren 2010 och innehåller förslag till utbyggnadsplan av vård och omsorgsboende, trygghetsboende, seniorboende samt ökad tillgänglighet till det ordinarie bostadsbeståndet. Utbyggnadsplanen är baserad på utredningens bedömning över behovet av bostäder för äldre utifrån demografiutvecklingen fram till år 2020 och med utblick mot år 2035 samt på utredningens inventering av tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Kommunfullmäktige tog vid behandling av utredningen beslut om att en genomförandeplan skulle tas fram. Genomförandeplanens inriktning är att skapa möjligheter för trygghetsboenden, ta fram en strategi för pensionärsbostäder och förbättra tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet och utifrån detta genomfördes sedan en tillgänglighetsinventering med hjälp av en extern konsult. Inventeringsarbetet började med att det kommunala bostadsbolagets tjänstemän tog fram en inventeringsmall samt deltog i inventeringen. Projektet är inte kopplat till kommunens planering utan är ett fristående projekt hos det kommunala bostadsbolaget. Ett avgörande uppdrag för projektet har varit att visa på möjligheter som underlättar för fastighetsägare att öka tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet. Det handlar om att underlätta kvarboende samt att skapa möjligheter för äldre att flytta till tillgängliga bostäder. Det viktigaste har varit att prioritera entréer för att möjliggöra för äldre och funktionshindrade att ta sig in och ut ur fastigheten. För att uppnå en så stor effekt som möjligt resonerar man att satsningar först och främst bör ske i områden med många äldre. En större stad i Östergötland Det kommunala bostadsbolaget i en större stad i Östergötland ville genomföra en tillgänglighetsinventering som en metod för att få en genomgång av lämpliga åtgärdsförslag inför renoveringen av tre bostadsområden. Syftet med projektet var även att utvärdera ett bostadshus som redan var renoverat. I den här kommunen såg man inventeringen som ett ypperligt tillfälle för tjänstemän och fastighetsförvaltare i de aktuella områdena skulle kunna få fördjupade kunskaper om tillgänglighetsfrågor. Därför anordnades vid sidan av inventeringen kortare seminarier och gåturer med förvaltarna som arbetar ute i de olika områdena. I detta fall har en extern konsult anlitats för inventeringen som har finansierats av Boverket och där TIBB-verktygets formulär och bedömningsnivåer har legat till grund för arbetet. Med hjälp av TIBB-verktyget har utgångspunkten för de olika områdena varierat beroende på det specifika områdets förutsättningar. Arbetet ska leda till att en metod utvecklas för att så småningom kunna inventera hela kommunens bestånd. 22 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Kommunen ser tillgänglighetsinventeringen av flerbostadshusbeståndet som ett steg i arbetet med att skapa en stad för alla. Inventeringens långsiktiga mål är att den ska leda till att skjuta upp behovet av vård i särskild boendeform. En större stad i Mellansverige Det kommunala bostadsbolaget i en större stad ville få en inventering gjord för att få ökad kunskap om, och kunna ta ett helhetsgrepp om, sitt flerbostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. Bostadsbolaget ville kunna systematisera den inhämtade kunskapen och de resultat som framkom genom inventeringen då kommunen just nu arbetar med en större bostadsförsörjningsplan där tillgänglighetsinventeringen kommit att utgöra en viktig del. Hela inventeringen har genomförts av en extern konsult. Ett större urval av det kommunala bostadsbolagets flerbostadshus har inventerats utifrån TIBB- verktygets inventeringsformulär och bedömningskriterier med hjälp av en extern konsult. I detta fall pågår arbete fortfarande, främst med att sammanställa och kategorisera resultatet, dock är beställningen till den externa konsulten i detta skede av arbetet endast att kommunen och bostadsbolaget önskar få en systematiserad översyn av det aktuella tillståndet i beståndet. Det är möjligt att det kommunala bostadsbolaget kan komma att använda TIBBs nivåer för att tillgänglighetsmärka sina lägenheter vid bostadsförmedling. En av Skånes större kommuner En stor andel av flerfamiljshusen i en av Skånes större kommuner byggdes i mitten av 1900-talet och produktionen av nya bostäder har under senare år varit begränsad vilket gjort att en tillgänglighetsinventering varit mycket angeläget att få till stånd. Kommunen har tidigare i samarbete med lokalavdelningen för Sveriges pensionärsförbund dels genomfört en pilotundersökning om de äldres boendesituation, dels arrangerat flera ”bo-dagar” om de äldres boende. I dessa projekt har kommunen haft ett samarbete med Lunds Tekniska Högskola. Avsikten med de insatser som kommunen genomför inom ramen för tillgänglighetsfrågor är att bygga upp en kunskapsbank som ska kunna överföras till kommunens GIS-databas. GIS-databasen ska sedan kunna vara ett enkelt och tillgängligt verktyg för alla som arbetar med ärenden som berör tillgänglighetsfrågor. Databasen ska kunna klargöra bostadsbeståndets förutsättningar med hänsyn till olika individer och familjer och ge ett bättre underlag för kommunens bostadsförsörjningsprogram. Resultatet av inventeringen ska kunna användas när kommunen prioriterar sina insatser för den fysiska tillgängligheten. Kommunen vill samtidigt genom bättre och mer information till invånarna kunna stimulera till fler omflyttningar. Genom att lägga in resultatet av inventeringen i databasen blir det tillgängligt också i flera sammanhang som bygglovsärende, anpassningsbidrag mm. Samtliga av kommunens flerfamiljshus i kommunens 23 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 större tätorter inventerades. I den större skånska kommunen initierades inventeringen genom att förslaget om en tillgänglighetsinventering förankrades hos den politiska ledningen och därefter genom en ansökan om stöd till Boverket. Inventeringen inleddes i det kommunala bostadsbolagets bostadsbestånd och erfarenheterna från detta kunde sedan användas i det fortsatta arbetet. Inventeringen föreslogs innehålla 3 nivåer; nivå 0 uppfyller ej målet, nivå 1 uppfyller delvis målet och nivå 2 uppfyller målet helt. Vidare diskussioner om definitionerna för de olika nivåerna kommer att ske under våren 2015 för att anpassa svaren till databehandlingen. Den inventeringsmall som används innehåller 4 kategorier; lättare rörelsehinder, person med rullator, rullstolsbunden och barnfamilj. Utvärderingen görs mot följande miljöer: angöring, utemiljö, miljöstation, entré, trapphus, källartrappa, tvättstuga, biutrymmen och hiss. Samarbete kommer att ske med fastighetsägare, förvaltare och lokala intresseorganisatörer. Efter viss information och utbildning hoppas man att lokala förvaltare själva ska kunna utföra inventeringen men i början utförs arbetet tillsammans med projektledaren. Vid behov får förvaltarna mer hjälp av projektledaren. Kommunens stadsbyggnadskontor ansvarar för att inventeringsresultatet överförs till databasen och därefter organiseras. En aktiv pensionärsorganisation har tagit ett stort ansvar för arbetet. Den lokala tidningen involverades för att informera allmänheten om att ett större arbete med att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet bedrivs. Flera olika intresseorganisationer kommer att informeras genom deras egna kanaler och kommunens egen hemsida kommer att innehålla information om inventeringen. En samarbetsgrupp med företrädare för olika kommunala förvaltningar har bildats och i denna grupp finns även företrädare för en pensionärsorganisation och det kommunala bostadsbolaget. Efterhand som det erfordras kan ytterligare personer från aktuella organisationer och förvaltare adjungeras till gruppen. En projektledare organiserar det praktiska arbetet i samarbete med berörda förvaltare. Kommunen fäster stor vikt vid förankringen av arbetet varför man organiserat sig i två grupper där det dels är en styrgrupp som är med om att lägga upp arbetet, och dels att det är det kommunala bostadsföretaget självt som är med och genomför inventeringen. Genom detta sätt att arbeta hoppas kommunen att fastighetsägarna ska få kunskap om att det ofta är ganska enkla åtgärder som kan förbättra tillgängligheten för många kategorier bostadskonsumenter. En av Mälardalens större kommuner I en av Mälardalens större kommuner genomfördes under 2011-2012 en tillgänglighetsinventering av hela det kommunala bostadsbeståndet. Bostadsbolaget tillämpade samma modell för genomförande av tillgänglighetsinventeringen som några andra städer i samma storlek, nämligen att genomföra en tillgänglighetsinventering som är direkt kopplad till det fastighetsdatasystem bolaget redan använder. För varje adress som inventerades besvarades ca 200 inventeringsfrågor. Det finns därmed ett omfattande material 24 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 som beskriver tillgängligheten i denna stads allmännyttiga bostadsbestånd. Inventeringen genomfördes av kommunen och en extern konsult kopplades in först efter att själva inventeringen var genomförd för att ta fram en strategi för hur man på bästa sätt kunde arbeta vidare med resultatet som inventeringen gav. Också denna kommun som en av de andra som omnämns ovan hade till en början planer på att inventera med TIBB-verktyget men även här föll det alternativet sedan TIBB vid den aktuella tidpunkten ännu inte kunde användas på lägenhetsnivå. Istället använde man sig av den andra kommunens egenutformade frågeformulär som skapats i Excel-format för varje adress där varje fråga var kopplad till en parameter som kunde vara ”Ja” eller ”Nej”. Efter genomförd inventering har de kommuner som valt denna arbetsmetod dock fått fram en stor mängd data som visat sig svår att använda systematiskt, och så är också fallet för denna kommun. Det har därför även varit en utmaning för de externa konsulter som anlitats efter att inventeringarna genomförts för att ta fram åtgärdsstrategier. Detta innefattar även svårigheten att ge förslag på olika möjligheter att kommunicera bostadshusets tillgänglighet till blivande hyresgäster, samt att ge förslag på hur bostadsbolaget ska kunna använda informationen vid renoveringar och åtgärder för att öka tillgängligheten. En större kommun i Mellansverige I denna större stad i Mellansverige har en sammanfattning av tillgänglighetsinventeringens resultat sammanställts och skickats ut till fastighetsägarna liksom presenterats för bovärdarna för respektive bostadsområde. Också utsedda kontaktpersoner på kommunens seniorboenden har informerats om arbetet och dess resultat. Enligt en av det kommunala bostadsbolagets seniorsamordnare finns en god uppfattning om vilka förbättringar som är rimliga att genomföra utifrån budgeten. Däri ryms åtgärder som skulle göra fastigheter tillgängliga för människor med rullator. De åtgärder som vidtagits gällande tillgängligheten inne i lägenheten bygger inte på någon inventering på grund av svårigheten att ta sig in i alla lägenheter. Istället genomfördes för några år sedan en enkät riktat till de boende där de fick svara på vad de tyckte var viktigt för tillgängligheten. Resultatet av denna har sedan legat till grund för de åtgärder som har inrättats. Resultatet ska kommuniceras till bostadskonsumenterna, dock har man bestämt att inte presentera information om tillgängligheten utförligt i annonsen för bostaden utan bostadskonsumenten ska lätt kunna navigera sig fram till en separat länk där konceptet och alla seniorbostäder presenteras. I denna presentation ska bostadskonsumenter sedan få fram tillgänglighetsrelaterad information om varje bostadshus som är klassad som Seniorbostad. Vill man ha mer utförlig information kan användaren öppna en checklista kallad ”Tillgänglighetsdeklaration” och där få en än mer detaljerad bild. Inventeringarna påbörjades 2005 och har genomförts i omgångar och med hjälp av olika verktyg som sedan har uppgraderats under åren. 25 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Nya inventeringar genomförs löpande ungefär vartannat år, sedan görs åtgärdsplaner och genomförande av åtgärder. Några fastighetsägare har påbörjat arbetet med att i samband med andra åtgärder höja tillgängligheten. Ett exempel är de 3-våningshus i en central del av kommunen som det kommunala bostadsbolaget byggt på med två våningar och därmed skapat underlag för hiss. Storstad (> 200 000 invånare) Nedan presenteras en sammanfattande bild för respektive kommuns arbete med tillgänglighetsinventeringar där kommuninvånarantalet är >200 000 invånare. En av storstäderna En av de stora kommunernas större fastighetsägare har inventerat sina bostadsbestånd med hjälp av TIBB-verktyget men de har ännu inte lyckats få någon användning av materialet. Bostadsbolagens plan har varit att tillgänglighetsinventeringen enbart ska användas för information till bostadsförmedlingen, dvs. som information till de bostadskonsumenter som söker en bostad via kommunens bostadsförmedling. Svårigheter har dock uppstått i arbetet med att kunna föra informationen vidare till bostadsförmedlingen och det som satt stopp för informationsöverföringen är att bostadsförmedlingen inte vill använda TIBB för att gå in och söka efter informationen, detta då de anser att TIBB-verktyget är för omständligt. Det upplevs också som ett problem att TIBBs nivåer är svåra att uppnå, eftersom kontrastmarkeringskravet gör att de flesta adresser får nivå 0. Bostadsbolagen börjar bli klara med sin inventering och har förhoppning om att bostadsförmedlingen ska använda deras information för att visa upp vilka bostäder erbjuder vilken tillgänglighet men utan att detta specificeras i nivåer. Bostadsbolaget säger sig kunna ta fram fler nivåer framöver om de vill, men i nuläget nöjer de sig med att kunna klassificera vilka lägenheter man kan ta sig till nivåfritt. En av de större fastighetsägarna på orten påbörjade sin inventering i samarbete med SABO. Projektet finansierades då som en del av ett EU-projekt. Arbetet ledde fram till en klassificering av beståndet i tre nivåer: rullstol, rullatoranvändare som inte kan ta sig uppför trappsteg, och rullatoranvändare som kan ta sig uppför 6 trappsteg. Dessa tre nivåer har bostadsförmedlingen dock gått med på att använda sig av vid förmedling av bostäder. Projektet genomfördes för att öka möjligheten för äldre att bo kvar längre och bidrog i viss mån också till en vidareutveckling av TIBB-verktyget. Denna fastighetsägare har nu inventerat hela sitt bestånd enligt denna modell och därefter har de åtgärdat en hel del brister vilket gör att det inom en snar framtid skulle behövas en ny inventering för att uppdatera registret. När den nya inventeringen väl kommer till stånd hoppas man denna gång kunna komma överens om en för kommunens alla fastighetsägare gemensam modell med gemensamma nivåer för att förenkla arbetet både för bostadsbolagen, förvaltarna och inte minst för bostadskonsumenterna. Denna stora fastighetsägare arbetar samtidigt som det befintliga beståndet inven26 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 teras och åtgärdas, också med att ta fram en högre nivå på tillgänglighet i nyproduktion än vad lagen kräver. T.ex. har de ofta ledstänger i badrum och kontrasterande färg på väggen bakom toaletten och ser det som ett sätt att ligga i framkant för att locka hyresgäster. En viktig erfarenhet som detta bostadsbolag nämner är att de som genomför en inventering innan de sätter igång måste bestämma sig för vad man ska använda inventeringen till när den väl är gjord och anpassa genomförandearbetet därefter. I denna stora kommun kom initiativet för inventeringen från politiskt håll och flera av bostadsbolagen kände sig då tvungna att inventera utan att de själva såg någon nytta med projektet. 27 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 4. Övergripande reflektioner kring rapportens frågeställningar De samlade erfarenheterna visar att det på många håll finns en förståelse för att tillgänglighet är en viktig fråga, dock förefaller det vara en relativt ny fråga, som för många inte prioriteras så högt. I de fall där tillgängligheten prioriteras beror det ofta på intresset hos enskilda politiker och/eller tjänstemän som lyfter ämnet på dagordningen i kommunen eller inom bostadsbolaget. Bland de mindre kommunerna har inventeringarna ofta syftat till att resultera i konkreta förslag på förbättringsåtgärder. I större kommuner är incitamenten i högre grad att få en överblick av beståndets status i bostadsplaneringen. Endast i enstaka fall används idag inventeringsmaterialet för att kunna förmedla information om tillgänglighet till bostadskonsumenter. Genomgående är dock en förväntan att en tillgänglighetsinventering ska leda till ökad kunskap om tillgänglighet samt att frågan ges en större plats i kommunens bostadsförsörjning. Att tillgänglighet i många fall utgör en del av bostadsbolagets profil är dock inte detsamma som att tillgänglighet är en naturlig del i dess verksamhet. I samtal med företrädare för de kommuner och bostadsbolag som finns med i denna rapport har vi fått en tydlig bild av att det generellt finns mycket begränsade resurser avsatta för både planering av och genomförande av tillgänglighetsskapande åtgärder hos enskilda fastighetsägare, även bland de kommunala bostadsbolagen. I händelse av att boende ställer speciella krav hänvisar fastighetsägarna i första hand till kommunens bostadsanpassningsenhet. Vilket är syftet med kommunernas tillgänglighetsinventeringar? De erfarenheter från kommuner och fastighetsägare som runt om i landet har genomfört tillgänglighetsinventeringar är att det är en fördel, men inte alltid självklart, att ha syfte och mål klart för sig i ett tidigt skede. Hur tydliga, realistiska och förankrade de är hos dem som ska ansvara för och få användning av resultatet varierar mycket. Vilka som initierar projektet har visat sig få stor betydelse för hur väl inventeringen har kommit till användning. I de fall där initiativet kom från kommunen kan det, enligt vår uppfattning, lätt uppfattas som att fastighetsägarna blir mer eller mindre påtvingade att genomföra inventeringen. Detta märks framför allt på ambitionsnivån när inventeringen ska följas upp. För att resultaten av inventeringen ska tas omhand på ett bra sätt är det av stor vikt att den som äger frågan ser behovet och nyttan av att exempelvis genomföra åtgärderna som föreslås. I en av de tidigare nämnda kommunerna initierades inventeringsarbetet av kommunens samhällsbyggnadsförvaltning som såg Boverkets stöd för tillgänglighetsinventeringar som en chans att stärka sitt underlag inför bostadsförsörjningsplaneringen. Först när ansökan beviljats undersökte kommunen fastighetsägarnas intresse för inventeringen. Under de inledande diskussionerna om vad inventeringen skulle leda till reserverade sig kommunens allmännytta mot att konkreta åtgärdsförslag skulle framställas. Från deras sida uttrycktes det en oro för att de föreslagna åtgärder28 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 na skulle utmynna i ett krav på att verkställa dem. Rädslan för kostsamma åtgärder påverkade inventeringens genomförande, och gjorde att inventeringens resultat blev av mer rådgivande och generell karaktär. En del bostadsbolag vill göra fastighetsbeståndet mer tillgängligt för äldre hyresgäster genom fysiska åtgärder. Andra bostadsbolag vill hellre använda inventeringen som ett kunskapsunderlag för att kunna förmedla existerande bostäder med högre tillgänglighet. Det är även vanligt att inventeringar har ett uttalat syfte att öka den generella kunskapen om tillgänglighet och att resultaten ska fungera som ett underlag för att få en ”god överblick” över hur tillgängligt ens bestånd är. Speciellt i större kommuner med stora bostadsbestånd har en överblick varit nödvändigt. Detta för att kunna synliggöra vilka fastigheter som bör prioriteras när väl åtgärder ska genomföras. I mindre kommuner och för mindre bostadsbolag är ofta kännedomen om det befintliga beståndet mycket hög. En inventering kan ändå efterfrågas eftersom den kan bidra med kunskap om vilka fastigheter som har god potential och vilka åtgärder som kan vara lämpliga. Det som tydligt framgår i kommunernas och bostadsbolagens ansökningar till Boverket, liksom i deras egna planer för tillgänglighetsinventeringar, är att syftet för det flesta är tvådelat. Det handlar främst om att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet för att möta upp den demografiska förändring som antas komma med en allt större andel äldre, men också om att skapa möjligheter för äldre som redan bor i det aktuella beståndet att bo kvar hemma längre. Dessutom är det flera kommuner som insett att en ökad tillgänglighet bidrar till en ökad attraktivitet även för andra grupper, såsom barnfamiljer med barnvagn. Förhållandet mellan kommun och bostadsbolag Tillgänglighetsiventeringar och åtgärder för att öka tillgängligheten leder till att fler äldre kan bo i vanliga bostäder istället för på särskilt boende. Det innebär kostnadsbesparingar för kommunen. Kostnaderna för tillgänglighetsinventeringar och generella åtgärder belastar dock främst bostadsbolagen. Urban Utveckling hade 2011 i uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet att genomföra flera mindre tillgänglighetsinventeringar för olika bostadsbolag. Generellt uppfattades resultatet av tillgänglighetsinventeringarna inte så intressant av de privata bostadsbolagen som deltog. Det var svårt för dem att motivera hur arbete och kostnader för tillgänglighetsinventeringar och åtgärder skulle vara lönsamt, särskilt i de fall där deras bostäder kan hyras ut utan anpassning. Generellt har vi under arbetet med denna rapport kunnat se att intresset för tillgänglighetsfrågor bland privata bostadsbolag inte är särskilt stort. Något förvånande upplever vi att detta är fallet i alla delar av riket, även på svaga bostadsmarknader. I några fall har kommunerna bjudit in också privata bostadsbolag till informationsträffar och seminarium om tillgänglighetsinventeringar men intresset är generellt sett mycket svagt. 29 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Privata bostadsbolag upplever alltså inte något behov av att arbeta med tillgänglighetsfrågor i syfte att öka attraktiviteten. De bolag som gör tillgänglighetsinventeringar och åtgärder är nästan bara kommunala bostadsbolag. Det är troligt att det också fortsättningsvis kommer vara de kommunala bostadsbolagen som genomför tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus, eftersom bostadsförsörjningsansvaret vilar tyngre på dem än på de privata bolagen. Vad visar inventeringsresultaten? De tillgänglighetsinventeringar som har genomförts visar generellt att det är en förhållandevis liten andel av flerbostadshus byggt tidigare än 1980 som uppnår god tillgänglighet. Ofta finns uppfattningen att ett bostadshus med hiss garanterar en fullgod tillgänglighet för alla, men när inventeringen har gjorts upptäcks ofta många brister. Även om det, till skillnad från i nyproduktion, inte finns några krav idag på att anpassa det befintliga beståndet är det en risk att inventeringsresultatet kan uppfattas negativt för bostadsbolaget. Det uppfattas som viktigt att de brister som uppmärksammas i en inventering inte leder till att det ställs krav på övergripande åtgärder i beståndet. Inte sällan kan dock små åtgärder avhjälpa många av de hinder som påträffas, vilket kräver att den som ska omtolka inventeringsresultatet till konkreta åtgärder själv bör ha kunskap om förutsättningarna för personer med särskilda behov. I inventeringsverktyget TIBB ges åtgärdsförslag som också kan vara ett stöd för att prioritera rätt åtgärder. Det råder dock osäkerhet kring vilka åtgärder som bör prioriteras på grund av att det finns olika verktyg och olika definitioner på vad tillgänglighet är. Vissa verktyg räknar ett bostadshus som tillgänglig om den fungerar för personer med rullator, andra kräver att bostadshuset rullstolsanpassas. Vad har varit det viktigaste i resultaten för kommuner och bostadsbolag från tillgänglighetsinventeringarna och hur kommer resultaten till användning? Tillgänglighetsinventeringarna i de 23 kommunerna har framför allt bidragit till att det allt eftersom kommer att finnas fler tillgängliga bostäder för äldre, funktionshindrade, barnfamiljer och alla som önskar ett bekvämt boende. Vi har kunnat se att inventeringarna lett till att tillgänglighetsfrågorna prioriterats på ett annat sätt än vad som tidigare var aktuellt, särskilt i de små kommunerna. Utan det statliga stödet skulle de flesta av dessa inventeringar inte ha blivit av. Resultaten av tillgänglighetsinventeringarna har i vissa fall ännu inte hunnit eller kunnat bearbetas, men i flera fall har de resulterat i åtgärdsplaner för hur det befintliga bostadsbeståndet på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna bli mer tillgängligt. Många åtgärdsplaner har fokuserat på att identifiera i vilken typ av bostadshus eller områden som åtgärder skulle kunna göra mest nytta i förhållande till kostnaden. 30 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 I några fall har vi sett att tillgänglighetsinventeringarna kommit att bli en del av ett mer övergripande och långsiktigt arbete i kommunen och bostadsbolaget. Exempelvis har resultaten använts som kunskapsunderlag vid förnyandet av kommunernas bostadsförsörjningsprogram och andra dokument. En kommun uppger att inventeringen hjälper dem att prioritera vilka hus de bör riva respektive spara och renovera framöver. I några fall har resultatet blivit ett underlag för hur man ska och bör planera för ombyggnationer i det befintliga bostadsbeståndet. Dessutom har resultatet av inventeringen i flera fall skapat en lokal plattform för frågor om tillgänglighetsanpassning av det befintliga bostadsbeståndet. Ytterligare en del av vad tillgänglighetsinventeringarna lett till är att de i flera kommuner har bidragit till en ökad samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och bostadsbolag och lokala intresseorganisationer. Det har utifrån inventeringarna och dess resultat exempelvis anordnats interna seminarier för de som arbetar med frågorna för att skapa en samsyn kring nuläget liksom det vidare arbetet. Kommuniceras tillgänglighetsarbetet till bostadskonsumenterna och allmänheten på orten? Det är flera kommuners ambition att inventeringsresultaten ska förmedlas till bostadskonsumenterna och allmänheten på orten. I samtliga fall har kommun och/eller bostadsbolag informerat hyresgästerna om att en inventering ska genomföras, alternativt pågår. I de flesta fall har information om att tillgänglighetsinventeringarna ska genomföras spridits via kommunens eller bostadsbolagens hemsidor till boende och allmänhet. I några fall har även tryckt material skickats ut eller satts upp i trapphusen. Det förekommer även att information om planerade inventeringar omnämns i den lokala pressen, såsom lokaltidningen eller radio. Somliga boende har informerats på plats när inventeringarna genomförs, eller genom seminarier där boende har bjudits in av kommunen. Det är mycket ovanligt att boende själva involveras vid själva inventeringen, dock har boende i många fall själva tagit kontakt med den eller de som inventerat och ställt frågor eller intresserat sig för vad man som boende kan och får efterfråga vad gäller den fysiska tillgängligheten i anknytning till bostaden. Det som på sikt främst kan gagna bostadskonsumenterna är att några bostadsbolag och bostadsförmedlingar siktar på att kunna förmedla resultaten genom att det för varje utannonserad lägenhet framgår vilken tillgänglighetsnivå just den lägenheten och det bostadshuset har. I en kommun har man som särskild ambition att kunna skapa större flyttkedjor, genom att inventeringen förväntas tydliggöra för bostadskonsumenterna vilka bostäder som har hög tillgänglighet. Ambitionen är att de mer tillgängliga bostäderna i större grad kommer de med behov till del, och de bostäder med en lägre tillgänglighetsgrad då blir lediga för dem utan särskilda behov. 31 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Vi har dock under arbetet med tillgänglighetsinventeringar fått en bild av att det behövs mer information till bostadskonsumenter om vilka möjligheter det finns att få sin bostad inklusive de allmänna utrymmena tillgänglighetsanpassad. I flera fall på olika orter har vi mött boende som först då vi mött dem och förklarat vad det är vi gör nåtts av information om tillgänglighetsanpassning och möjligheten att söka bostadsanpassningsbidrag. Hur avgörande har Boverkets stöd varit? Det stora intresset för att söka Boverkets stöd för inventering av tillgängligheten i flerbostadshus runt om i landet tyder på ett uppdämt behov av att få en tillgänglighetsinventering gjord. Med tanke på hur få inventeringar som genomfördes innan stödet fanns har stödet troligtvis varit en förutsättning i många kommuner. Intresset för tillgänglighet i bostadsbestånden har också tidigare varit viktigt för både kommuner och bostadsbolag men stödet har gjort att frågorna kunnat prioriteras på ett nytt sätt. Det statliga stödet för att genomföra tillgänglighetsinventeringar i befintliga flerbostadsbestånd har mottagits väl i de flesta kommuner som vi hämtat data från. Stödet har möjliggjort både kartläggningar av vad som finns idag, och underlag inför eventuella framtida åtgärder där nödvändiga prioriteringar har kunnat göras redan i ett planeringsstadium. Huruvida den ökade kunskapen om tillgänglighet och eventuella åtgärdsplaner kommer att resultera i konkreta förbättringar återstår fortfarande att se. Särskilt små kommuner vittnar om att det inte skulle ha funnits en möjlighet att genomföra inventeringen utan stödet, men att det heller inte efter inventeringen finns någon möjlighet att utan stöd vidta de åtgärder som inventeringen visat behövs. I de flesta fall efterfrågas ytterligare stöd för att också kunna genomföra de åtgärder som framkommer som nödvändiga i och med inventeringarna. Majoriteten av de åtgärder som genomförs görs med bostadsanpassningsbidrag, där en individbaserad prövning sker av vilka åtgärder som är nödvändiga för den särskilda individens boende. Risken med att stödet inte också innefattar utarbetande av åtgärdsförslag och implementering av resultat blir att inventeringen inte kommer till användning. Äldreboendedelegationens förslag om statligt tillgänglighetsbidrag har inte genomförts och kommunala tillgänglighetsbidrag är inte tillåtna. Ett bredare grepp, där kommunen och även andra organisationer inblandas menar flera kommuner skulle göra uppföljningen av inventeringen till en enklare process. Boverkets stöd har alltså i de flesta fall som Urban Utveckling har kunskap om varit avgörande för att en tillgänglighetsinventering har genomförts. Möjligheten till stödet har både aktualiserat frågan och gjort att den blivit mer prioriterad i kommuner där ämnet redan funnits i planeringen. Då det är ett relativt tids- och resurskrävande arbete har det generellt varit helt avgörande för kommunerna att få del av stödet för att inventeringen skulle bli av. Däremot är det många kommunala bostadsbolag som arbetar med 32 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 tillgänglighet på andra sätt, t.ex. genom att samarbeta med kommunens bostadsanpassning. Ofta saknas dock det helhetsgrepp om tillgängligheten som krävs vid större anpassningar, vilket många kommuner nu ser ett ökat behov av i och med den demografiska utvecklingen. Att tillgänglighetsinventera sitt bestånd kan då ses som en lämplig metod för att få denna överblick. Citat från en tjänsteman i en mindre kommun i Norrland ”Vi sökte pengar hos Boverket för att göra inventeringen och har haft en person anställd nu i vinter för att utföra arbetet. Vi har normalt inte möjlighet att göra denna typ av inventeringar då vi har en väldigt nedbantad organisation”. Även om tillgänglighet sedan tidigare i flera kommuner har varit en del av den övergripande planeringen, har nu frågan lyfts ytterligare med hjälp av Boverkets stöd. Tillgänglighetsinventeringarna har generellt bidragit till att fler kommuner har ökat sin kunskap och medvetenhet och tagit ett längre steg i sina bostadsförsörjningsprogram, där i vissa fall åtgärdsplaner ingår. Kritik mot stödet Det som framkommit som kritik mot stödets utformning är att det inte finns fortsatt stöd till att genomföra åtgärder. Att det nuvarande stödet inte ens tillåter att åtgärdsförslag eller åtgärdsplaner tas fram i samband med inventeringen anser flera gör det fortsatta arbetet svårare. Särskilt då det kan vara svårt att få beslutsfattare med på banan om materialet inte anses tillräckligt konkret vilket konkreta åtgärdsförslag ofta bidrar till. I flera fall har vi kunnat se att man efter inventeringen ändå prioriterat frågan och gått vidare med att exempelvis utforma en åtgärdsplan. För de kommuner och bostadsbolag som använder TIBB blir det egentligen ofrånkomligt att åtgärdsförslag presenteras utifrån inventeringens resultat då detta är en integrerad del i TIBB-verktyget. Många kommuner är dessutom mer intresserade av att få ”hela paketet” än bara en ren inventering. Många kommuner och bostadsbolag klagade på att Boverkets infomöten om stödet var lagda på olika datum. Informationsmötena i norra Sverige låg flera veckor senare än de i södra, vilket upplevdes orättvist dels p.g.a. turordningsprincipen för ansökningarna och dels då det var ganska sent under ansökningsomgången. Ytterligare något som försvårat arbetet i kommunerna är att stödet utformats så att det är kommunerna som söker det medan det är det kommunala bostadsbolaget (i de flesta fall) som sedan genomför och ansvarar för inventeringen och att åtgärder därefter vidtas. Det ligger på bostadsbolagets ansvar att förvalta och utveckla sina fastigheter. Kommuntjänstemän har ofta påpekat att även om kommunen har en fastighetsavdelning, så är det kommunala bostadsbolaget en separat organisation, med ansvar för sina fastigheter. 33 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Potentiella fördelar med en nationell standard för tillgänglighet Vi har uppfattat att det runt om i landet finns en önskan om en nationell standard för tillgänglighet i flerbostadshus. Det finns ett behov av förtydligande kring vad tillgänglighet i flerbostadshus betyder och huruvida de olika nivåerna skiljer sig. ”Ett gemensamt språk” skulle underlätta kommunikationen aktörer inklusive bostadskonsumenter emellan. En nationell standard skulle underlätta för kommuner och bostadsbolag att komma överens om en metodik som kan användas under själva arbetet med tillgänglighetsinventeringen sedan det förhoppningsvis skulle bidra till en mer konkret bild av inventeringens syfte och mål. En standard att utgå ifrån skulle troligen både resultera i att ett effektivare arbetssätt kan uppnås, men också att fler inventeringar skulle kunna initieras där ett intresse redan finns. En gemensam standard skulle dessutom göra det lättare för bostadskonsumenten att efterfråga en tillgänglig bostad utan att behöva sätta sig in i hur flera olika verktyg och bedömningskriterier fungerar. Särskilt för äldre som i många fall saknar vanan av att söka information digitalt är det viktigt att på andra sätt kunna efterfråga och specificera det man söker. Idag finns tvärtom flera olika definitioner på vad som är en tillgänglig bostad eftersom olika kommuner har valt att ha olika ambitionsnivåer, vilket kan uppfattas som förvirrande för bostadskonsumenten. 34 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 5. Slutsatser och rekommendationer Vi kan konstatera att endast en mindre andel av det befintliga flerbostadshusbeståndet som byggts före ca 1980 är tillgängligt. I många fall kan dock relativt små åtgärder öka tillgängligheten, men vår uppfattning är att kunskapen om vilka åtgärder man kan vidta ofta är begränsad. Syftet med kommunernas tillgänglighetsinventeringar varierar kraftigt. Avsikten i några kommuner är främst att resultaten ska kunna utgöra underlag vid revidering av kommunens bostadsförsörjningsprogram och i vissa fall revidering av ortens översiktsplan. I andra fall önskar man framför allt att få kunskap om vilka konkreta åtgärder som behövs för att förbättra tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Gemensamt för alla inventeringar är målet om förbättrad tillgänglighet för äldre och funktionshindrade. Resultaten av inventeringarna används framför allt på två sätt, dels för att genomföra installationer och ombyggnationer för att öka den fysiska tillgängligheten. Dels genom att den kunskapen om läget i bostadsbeståndet gör det lättare att anvisa bostadskonsumenter med särskilda behov tillgängliga bostäder. I många kommunala bostadsbolag är avsikten att arbeta både med fysiska åtgärder och förmedling av redan tillgängliga bostäder. Vad gäller val av inventeringsverktyg har 15 av de 23 kommuner som presenteras i denna rapport använt sig av TIBB-verktyget, 7 har utformat egna lokala inventeringsverktyg och i en av kommunerna har man ännu inte beslutat vilket verktyg som ska användas i den kommande inventeringen. 16 av de 23 kommunerna har erhållit stöd för tillgänglighetsinventering från Boverket, och i övriga fall har inventeringarna genomförts innan stödet kom. En av kommunerna har dock fått finansiellt stöd från Hjälpmedelsinstitutet. Vi kan genom denna översyn fastställa att tillgänglighetsinventeringar är en lämplig metod för kommuner och bostadsbolag att få övergripande kunskaper om det befintliga flerbostadsbestånds tillgänglighetsstatus. Vi har också kunnat se att en inventering i samtliga fall varit nödvändigt för att ansvariga aktörer ska kunna göra prioriteringar och satsningar vad gäller bostadsförsörjningsansvaret, inte minst för äldre. Översynen visar att både kommuner och bostadsbolag kunnat ta del av och använda inventeringsresultaten för revidering av aktuella bostadsförsörjningsprogram och för att ta fram konkreta åtgärdsplaner. Att genomföra en inventering är endast ett steg i processen för att åstadkomma konkreta förbättringar för bland andra äldre på bostadsmarknaden. Det är även viktigt att inventeringen kopplas till det bredare arbetet med tillgänglighet i kommunen, samt att arbetet förankras hos fler aktörer än det enskilda bostadsbolaget eller den tillgänglighetsansvarige tjänstemannen på kommunen. 35 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Vidare konstaterar vi att det genomgående är de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen som genomför tillgänglighetsinventeringar runt om i riket. Intresset från privata bostadsbolagen förefaller vara mycket litet trots att några kommuner bjudit in dessa till möten med förslag om samverkan. Anmärkningsvärt är att det inte heller verkar finnas ett intresse för tillgänglighetsfrågor bland privata aktörer på svaga bostadsmarknader. Att så inte är fallet i exempelvis storstäderna där bostadsbrist råder och bolagen utan större ansträngning kan få en hyresrätt uthyrd är förklarligt, men inte heller finns intresset i avfolkningsorter för att genom tillgänglighetsanpassning öka på utbudets attraktivitet. En viktig erfarenhet är att de som genomför en inventering i förväg bör bestämma sig för vad målet med inventeringen är innan de påbörjar arbetet. Exempelvis skulle större orter/regioner kunna samla kommunala bostadsbolag och bostadsförmedlingar för att gemensamt lägga upp inventeringen utifrån hur bostadsförmedlingen kan/vill redovisa informationen. Det är också viktigt att samtliga aktörer som kommer att beröras av inventeringen bjuds in till att delta i planeringen, för att undvika situationer där det blir svårt att använda resultatet. Baserat på underlag från de 23 kommunerna drar vi slutsatsen att det vore värdefullt med en nationell tillgänglighetsstandard. En gemensam standard för både genomförande, bedömningskriterier och nivåer för märkning av tillgängligheten i flerbostadshus skulle underlätta både för professionella och för den enskilde bostadskonsumenten. Det har i arbetet med denna rapport varit tydligt att det ekonomiska stöd som kunnat sökas via Boverket har varit en avgörande faktor för de flesta kommuner och bostadsbolag. Oftast har arbetet med tillgänglighetsfrågor pågått sedan länge i kommunerna men stödet har bidragit till att frågan prioriterats upp. Det ekonomiska stöd som Boverket erbjudit har, som tidigare nämnts, möjliggjort majoriteten av de genomförda inventeringarna, men många kommuner och bostadsbolag har haft synpunkter kring att stödet vänder sig till kommuner och inte till bostadsbolagen. Att stödet tillfalller kommunen har bland annat resulterat i en oro hos en del bostadsbolag för att resultaten ska kräva kostsamma åtgärder. Vad gäller frågan om hur kommunernas och bostadsbolagens tillgänglighetsarbete kommuniceras till bostadskonsumenterna och allmänheten på orten ser vi att det råder stor variation. I vissa fall informerar kommunen väldigt noggrant inför arbetet med träffar och information i exempelvis den egna tidningen eller i lokalpressen. I några fall informeras inte allmänheten alls förutom möjligen via lappar i trappuppgångarna under de dagar som arbetet pågår. 36 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 Rekommendationer Vi rekommenderar: - att en nationell standard för tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus utvecklas. - att ett stöd likt det som idag finns att söka från Boverket även sträcks till att kunna finansiera arbetet med åtgärdsförslag och handlingsplaner. Det nuvarande stödet gäller endast för att genomföra inventeringen men inte för att sedan bearbeta resultatet. - att aktörer som arbetar med tillgänglighetsfrågor samarbetar mer över gränserna mellan privat, offentligt och intresseorganisationer. Det finns mycket kunskap i de olika sfärerna. - att dagens diskurs om tillgänglighetsfrågor i bostadsbeståndet breddas till att inte endast handla om behov hos äldre och funktionshindrade utan om insatser och åtgärder som skapar ett bekvämt boende för alla grupper i samhället. - att en informationsinsats riktad till bostadskonsumenterna genomförs om vilka möjligheter det finns för enskilda att efterfråga en mer tillgänglig bostad. 37 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45 6. Referenser Boverket, (2013), Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/publikationer/2013/tillganglighetsinventering-avflerbostadshusbestandet/ (2014-12-16) SABO, (2013), Tillgänglighetsnivåer - vägledning för inventering http://www.sabo.se/kunskapsomraden/boendefragor/tillganglighet/PublishingIma ges/Inventering,%20tillg%C3%A4nglighetsniv%C3%A5er.pdf (2014-12-18) 38 Urban Utveckling & Samhällsplanering AB Industrigatan 10 112 46 Stockholm www.urbanutveckling.se [email protected] 08 – 35 43 45
© Copyright 2024