Tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus

april 2015
Tillgänglighetsinventeringar
i flerbostadshus
Erfarenheter från 23 tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus i Sverige.
Underlag till den statliga utredningen om bostäder för äldre NS 2014:10
Förord
Denna rapport har tagits fram på uppdrag av den statliga utredningen om
bostäder för äldre NS 2014:10. Uppdraget har varit att sammanställa och
presentera erfarenheter och kunskaper från Urban Utvecklings arbete
med tillgänglighetsinventeringar runt om i Sverige. Rapporten har författats av Lillemor Hult, samhällsplanerare, Daniel Nilsson, utredare och
Vilhelm Meyer, samhällsplanerare.
Urban Utveckling analyserar, utreder och utvärderar för att ge kommuner, fastighetsägare, exploatörer och byggföretag underlag och processtöd i
samband med nybyggnad eller utveckling av befintliga miljöer.
Urban Utveckling har utfört tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus
för ett tiotal bostadsbolag och kommuner med varierande utgångspunkter
och ambitioner. En del bostadsbolag har ett tydligt intresse av att göra fastighetsbeståndet mer tillgängligt för äldre hyresgäster, barnfamiljer och
funktionshindrade genom fysiska åtgärder. Andra bostadsbolag vill använda inventeringen enbart som ett underlag för att lättare kunna förmedla bostäder som redan har hög tillgänglighet.
2
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Innehåll 1. Inledning .....................................................................................................................4
Varför är tillgänglighetsarbetet viktigt? ............................................................................4
Metod .........................................................................................................................5
Läsanvisning ................................................................................................................6
2. Metoder och verktyg som används i arbetet med tillgänglighetsinventering i befintligt
bostadsbestånd ................................................................................................................7
Exempel på övriga inventeringsmetoder ..........................................................................8
3. Tjugotre kommuners tillgänglighetsinventeringar ...........................................................10
Mindre kommuner (0-20 000 invånare) ........................................................................10
En mindre kommun i Södermanland ........................................................................10
En mindre kommun i Mellansverige ..........................................................................10
En mindre kommun i Örebro län ..............................................................................11
En kommun i en glest befolkad region i Norrland .......................................................11
En mindre kommun i södra Sverige ..........................................................................13
En mindre kommun i Småland.................................................................................13
En annan mindre småländsk kommun ......................................................................14
En mindre kommun i Ångermanland ........................................................................15
Medelstora kommuner (20 000- 50 000 invånare) ........................................................15
En medelstor kommun i Värmland ............................................................................17
En medelstor kommun i Skåne ................................................................................18
En av Stockholms kranskommuner ...........................................................................20
Större kommuner (50 000- 200 000 invånare) .............................................................20
En större stad i norra Sverige ...................................................................................22
En större stad i Östergötland ...................................................................................22
En större stad i Mellansverige ..................................................................................23
En av Skånes större kommuner ................................................................................23
En av Mälardalens större kommuner .........................................................................24
En större kommun i Mellansverige ............................................................................25
Storstad (>200 000 invånare) .....................................................................................26
En av storstäderna ..................................................................................................26
4. Övergripande reflektioner kring rapportens frågeställningar .............................................28
Vilket är syftet med kommunernas tillgänglighetsinventeringar? ......................................28
Förhållandet mellan kommun och bostadsbolag .............................................................29
Vad visar inventeringsresultaten? .................................................................................30
Vad har varit det viktigaste i resultaten för kommuner och bostadsbolag från
tillgänglighetsinventeringarna och hur kommer resultaten till användning? .......................30
Kommuniceras tillgänglighetsarbetet till bostadskonsumenterna och allmänheten på orten?
................................................................................................................................31
Hur avgörande har Boverkets stöd varit? .......................................................................32
Kritik mot stödet ........................................................................................................33
Potentiella fördelar med en nationell standard för tillgänglighet ......................................34
5. Slutsatser och rekommendationer ................................................................................35
Rekommendationer.................................................................................................37
3
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
1. Inledning
Direktiven ger en särskild utredare i uppdrag att ”lämna förslag på åtgärder som förbättrar och underlättar äldres bostadssituation”. Inom ramen för
denna utredning har Urban Utveckling fått i uppdrag att sammanställa
kunskap och erfarenheter om svenska kommuners arbete med tillgänglighetinventeringar i det befintliga bostadsbeståndet. Denna rapport redogör
för genomförda och pågående tillgänglighetsinventeringar runt om i landet
utan att värdera inventeringarnas syfte, mål eller tillvägagångssätt i de
specifika fallen.
Urban Utveckling presenterar erfarenheter från arbetet med tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus i olika kommuner dels på ett övergripande plan, dels med hänsyn till Boverkets stöd för tillgänglighetsinventeringar.
Rapporten baseras på fem övergripande frågeställningar. Utifrån dessa presenteras de tjugotre kommunernas arbeten med tillgänglighetsinventeringar. De tjugotre kommuner som ingår i denna rapport är ett urval av kommuner som har haft tillgänglig dokumentation av en genomförd inventering
eller av en planerad inventering. Det är således inte en fullständig återgivning av samtliga inventeringar som har genomförts i Sverige till dags dato.
Frågeställningarna är:
•
Vilket är syftet med kommunernas tillgänglighetsinventeringar?
•
Hur avgörande har Boverkets stöd varit?
o Kritik mot stödet
•
Vad visar inventeringsresultaten?
o Vad är det viktigaste som inventeringarna har resulterat i?
•
Hur kommer tillgänglighetsinventeringarnas resultat till användning?
•
Kommuniceras tillgänglighetsarbetet till bostadskonsumenterna och allmänheten i kommunen?
Varför är tillgänglighetsarbetet viktigt?
Bostäder med hög tillgänglighet är bra inte bara för funktionshindrade och
äldre; de flesta bostadskonsumenter har glädje av om det t.ex. går smidigt
att ta sig in och ut ur entrén med cykel, barnvagn eller matkassar. Småbarnsfamiljer är exempelvis en grupp som har stor nytta av en tillgänglig
boendemiljö.
Ett annat viktigt perspektiv är att den upplevda tryggheten ofta står i relation till nivån av tillgänglighet. För alla med nedsatt rörelseförmåga eller
nedsatt syn och hörsel ökar risken för skador och olyckor vid låg tillgänglig4
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
het. Dålig belysning kan exempelvis öka risken för fallolyckor och bidra till
en känsla av otrygghet.
Metod
Rapporten baseras på data som samlats in under flera års arbete med tillgänglighetsfrågor, samt på data som inhämtats i kontakt med potentiella
uppdragsgivare för arbete med tillgänglighetsinventeringar. Dessutom har
materialet underbyggts genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän på
kommuner och bostadsbolag under arbetet med denna rapport. Vi har även
tagit del av de ansökningar om stöd som inkommit till Boverket, i första
hand för att urskilja de olika kommunernas syften med inventeringarna. I
rapporten nämns huvudsakligen inte enskilda kommuner eller tjänstemän
bortsett från några exempel där uppgifterna kan återfinnas på kommunens
hemsida.
De kvalitativa intervjuerna har genomförts i syfte att komplettera befintligt
material med data från kommuner där inventeringar genomförts utan att
söka Boverkets stöd eller anlita konsultbolag för genomförandet. Det
material som presenteras är baserat på vad kommunerna och bostadsbolagen varit villiga att delge oss. Detta gör att det för vissa kommuner finns en
mer djupgående redogörelse för inventeringsarbetet än vad det gör i andra
fall.
Vårt syfte har varit att kunna dra övergripande slutsatser om hur inställningen är kring tillgänglighetsinventeringar samt hur dessa frågor prioriteras. Det har också varit vårt mål att identifiera den utvecklingspotential
som finns gällande tillgänglighetsarbete, och att kunna ge generella rekommendationer kring detta.
Vi har lagt vikt vid hur arbetet, behoven och möjligheterna ser ut i olika typer av kommuner – med varierande kommunstorlekar, bostadsmarknader
och demografiska förändringar. Vi har därför valt att kategorisera kommunerna med inspiration från SKLs (Sveriges Kommuners och Landsting) modell, vi har också inspirerats av Tillväxtanalys sätt att definiera olika kommuner utifrån ett stad- och landperspektiv. Med inspiration från dessa två
väljer vi att i rapporten dela in kommunerna i fyra kategorier enligt följande:
Kategorisering av kommuner
Kommungrupp
Mindre kommun
Medelstor kommun
Större stad
Storstad
Antal invånare
< 20.000
20.000-50.000
50.000-200.000
> 200.000
Figur 1. Kategorisering av kommuner per invånarantal
5
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Kort kan nämnas att de mindre kommunerna i den här undersökningen
överlag arbetar hårt för att kunna bereda bostäder för en allt större andel
äldre invånare på svaga bostadsmarknader. Ett exempel är hur en mindre
kommun i Småland i nära samarbete med det kommunala bostadsbolaget
genomfört en rad medborgar- och boendedialoger. Man har talat med befintliga hyresgäster i det vanliga bostadsbeståndet och med äldre invånare i
småhus om vad de önskar och tänker kring sitt framtida boende. Dialogerna
visade att det finns ett tydligt behov av att bygga nya bostäder, särskilt seniorbostäder. Detta eftersom de befintliga bostadshusen skulle bli alltför
dyra att tillgänglighetsanpassa. Samtidigt är det rimligt att anta att många
äldre vid en försäljning av sin nuvarande bostad (oftast småhus) inte kommer att kunna få tillräckligt betalt för att klara av en hyra i ett nyproducerat seniorboende. Kommunens och bostadsbolagens tjänstemän utreder nu
hur man ska kunna gå till väga för att gå vidare i processen med att bereda
fler tillgängliga bostäder. I skrivande stund har ännu inga nya beslut fattats.
Vad gäller de medelstora kommunerna i undersökningen skiljer sig bostadsmarknadernas tendenser åt. Särskilt är kommunens geografiska läge
avgörande eftersom medelstora kommuner nära en större stad eller universitets/högskoleort inte lider av samma utflyttning som en medelstor kommun som saknar denna koppling till utbildningsplatser och en bredare arbetsmarknad. De större städer som nämns är städer som antingen vuxit
kraftigt till följd av att universitet och högskolor breddat sitt utbud eller nyligen etablerat sig på orten. I dessa fall har de tidigare tecknen på en försvagad bostadsmarknad, i och med en större utflyttning av kommunens
unga och de i arbetsför ålder, i flera fall kommit att ändrats. Den storstad
som omnämns har bostadsbrist vilket ökar svårigheterna för dem som söker
tillgängliga bostäder.
Kommunerna har anonymiserats och vi har i rapporten valt att inte hänvisa
till de källor vi använt; varken personer eller tryckta källor. Detta eftersom
det skulle göra det mycket enkelt att identifiera kommunerna. Allt underlag
för rapporten finns att tillgå via Urban Utveckling på särskild förfrågan.
Läsanvisning Vi presenterar erfarenheter och kunskaper och besvarar de av beställaren formulerade frågorna i fyra avsnitt, där varje kategori av kommuner presenteras var
för sig. Därpå följer ett avsnitt med övergripande reflektioner vilket sedan resulterar i rapportens slutsatser. Allra först presenterar vi de vanligaste inventeringsverktygen som idag används vid inventering av flerbostadshus.
6
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
2. Metoder och verktyg som används i arbetet med
tillgänglighetsinventering i befintligt bostadsbestånd Vid tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus kan valet av inventeringsverktyg grupperas till två huvudgrupper; TIBB, samt andra egenutvecklade verktyg
och inventeringsmallar.
Nedan beskriver vi kort dessa kategorier och vad de innebär och ger exempel på
kommuner som använt dem och hur de gått tillväga. En mer utförlig beskrivning
av inventeringsverktyg och fler exempel kan hittas på Boverkets hemsida i rapport 2013:24, ”Tillgänglighetsinventering av flerbostadsbeståndet – uppföljning
1
av delmål 3 och exempel från fem kommuner”.
TIBB – (Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd)
TIBB är ett webbaserat verktyg som utvecklats av SABO och dåvarande Hjälpmedelsinstitutet och som helt är inriktat på befintliga (äldre) flerbostadshus.
TIBB kan användas som ett sätt att systematisera och få en överblick över tillgänglighetsstatusen i ett bestånd. Fokus i verktygets utformning ligger på tillgänglighet för rörelsehindrade, samt i viss mån även för personer med nedsatt
syn. Från TIBB-verktyget erhålls även förslag på vilka åtgärder som skulle höja
tillgänglighetsnivån på en adress. Baserat på de svar som anges räknar verktyget
ut hur tillgänglig en adress är på en skala mellan 0 och 5. Graderingen avgörs av
ett flertal kriterier som en adress måste uppfylla. Nedan presenteras en beskriv2
ning av nivåerna, hämtad från SABO:s hemsida.
Nivå 0: Innebär att kraven för nivå 1 inte tillgodoses.
Nivå 1: Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, som inte använder
gånghjälpmedel (möjligen käpp) men som kan ha balanssvårigheter eller nedsatt
syn.
Nivå 2: Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men använder rollator och kan ta denna uppför max tre (3) trappsteg.
Nivå 3: Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och använder rollator
men som ej kan ta denna uppför trappsteg och som måste ta rullatorn in genom
entrén. (För förvaring i entréplanet)
Nivå 4: Entrén fungerar för personer som ej kan gå i trappor och som använder rollator eller rullstol.
Nivå 5: Entrén fungerar för personer som ej kan gå i trappor och som använder rullstol eller rollator och måste ha denna hela vägen in i bostaden.
1http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/tillganglighetsinventering-­‐av-­‐
2http://www.sabo.se/kunskapsomraden/boendefragor/tillganglighet/PublishingImages/Inventering, tillgänglig-­‐
hetsnivåer.pdf 7
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Frågor som rör gemensamma utrymmen och området kring bostaden förekommer i inventeringsprotokollet, men är inte avgörande för nivåbestämningen utan kan betraktas som extra upplysningar. Det är även möjligt att
använda TIBB för att inventera enskilda lägenheter. Nivåbestämningen berörs dock enbart av de svar som anges för flerbostadshusets gemensamma
entré och trapphus. Sammantaget kan TIBB användas som ett planeringsverktyg för den övergripande bostadsförsörjningen, samtidigt som det är ett
sätt att klassificera beståndets tillgänglighet vid förmedling och marknadsföring. TIBB är det vanligaste och mest spridda inventeringsverktyget för
flerbostadshus i Sverige och har nyligen tagits över av VGR (Västra Götalandsregionen) som dryftar om att vidareutveckla verktygets funktioner.
Exempel på övriga inventeringsmetoder
Göteborgs Stad har tagit fram ett inventeringsverktyg kallat T-märkning
för att definiera vad som är en tillgänglig bostad. Bostadsbolag i Göteborgs
stad med dess kranskommuner har därefter erbjudits att, utifrån visat intresse, använda detta verktyg för syfte att tillgänglighetsinventera sina bestånd. Detta har resulterat i att ett antal bolag har genomfört en inventering och en andel av deras lägenheter har utmärkts med T-märkningen i
förmedlingen på Boplats Göteborg. En T-märkning innefattar några kriterier som måste vara uppfyllda för att bostaden ska anses vara tillgänglig.
En bostad kan T-märkas om den uppfyller följande:
•
Bostaden ligger i markplan eller i hus med hiss.
•
Till entrén och/eller hissen finns max ett trappsteg.
•
Bostaden har inga eller låga trösklar.
•
Bostaden har ett badrum, där man kan komma in och vända med rullator.
T-märkningen innebär inte full tillgänglighet eftersom kriterierna endast
motsvarar de krav på tillgänglighet en person som använder rollator har. I
verktyget tas även uppgifter om bostadens närhet till service med. Resultatet har varit att fastighetsägaren efter genomförd inventering kan T-märka
lägenheter som uppfyller verktygets tillgänglighetskrav när de visas i bostadsförmedlingen på Boplats Göteborg. Det är således en kvalitetsstämpel
gentmot bostadskonsumenter. Göteborgs Stad planerar dock för att genomföra en ny inventering av sitt kommunala flerbostadsbestånd. Inventeringen ska genomföras med TIBB-verktyget och ska delvis genomföras genom
det stöd som har sökts hos Boverket inför 2015.
Borås kommun har en boendeform de kallar för Bokvämt, vilket bland annat innebär att bostäderna har högre tillgänglighet. Konceptet riktar sig
dock inte enbart till äldre eller funktionshindrade, utan till alla personer,
oavsett ålder och rörelseförmåga. Bostäderna genomgår en certifiering enligt en tregradig skala som utförs av Borås kommun och gäller i fem år. De
bostäder som genomgått en certifiering märks med bokstaven ”B” i bostadsförmedlingen på respektive bostadsbolags hemsida.
Certifieringsprocessen går till på följande sätt; I ett första skede genomför
fastighetsägaren en inventering. Därefter utför en besiktningsman på
8
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Stadsbyggnadskontoret en förbesiktning där det avgörs vilka åtgärder som
fastighetsägaren ska göra, utifrån inventeringens tillgänglighetskriterier
och checklistor. I slutskedet kontrollerar samma besiktningsman sedan att
åtgärderna är utförda och godkänner certifieringen. Den är sedan giltig i
fem år och gör att lägenheten får Bokvämt-status. Bokvämt-certifieringens
tregradiga skala:
5-stjärnigt innebär att:
• Det inte finns några trösklar
• Kök och badrum har tillräcklig yta för rullstol
• Badrum har dusch med stödhandtag
• Du kan nå tvättstuga och lägenhetsförråd med rullstol
• Du kan köra bil fram till entrén och det finns möjlighet till handikapparkeringsplats
4-stjärnigt innebär att:
• Badrum med dusch har stödhandtag. De badrum som har badkar är
förberedda för dusch och stödhandtag
• Du kan nå tvättstuga med rullator, men för att komma till lägenhetsförråd kan du behöva hjälp
• Det endast finns små nivåskillnader
• Det finns sittplats i entrén
3-stjärnigt innebär att:
• Det kan finnas nivåskillnader men inte mer än en halvtrappa
• Det finns sittplats i entrén
I en större stad i södra Norrland lät det allmännyttiga bostadsbolaget dess
tillgänglighetsansvarige utforma ett eget inventeringsprotokoll eftersom de
ansåg att befintliga inte gick in tillräckligt på detaljer kring enskilda lägenheter. Ytterligare ett allmännyttigt bostadsbolag i en större stad valde att ta
efter denna metod i sin tillgänglighetsinventering. Materialet skulle man
sedan mata in digitalt för att därefter koppla samman det med ett redan befintligt fastighetsförvaltningssystem. Än så länge har resultatet dock inte
kunnat kopplas samman med det befintliga systemet på grund av att bostadsbolagen har haft svårt att systematisera den enorma mängd data som
inventeringen lett till.
I våra samtal har det framgått att det vore önskvärt med ett självklart
verktyg som kan användas för tillgänglighetsinventeringar av flerbostadshus. Fördelarna kan bland annat beskrivas vara de samordningseffekter
som kan uppstå mellan olika kommuner och bostadsbolag. Om samma verktyg används kan det t.ex. utnyttjas för att enklare klassificera tillgänglighet
i en regional bostadsförmedling. Inventeringarna kan också sägas bli mer
rättvisande om man har använt sig av ett och samma verktyg eftersom man
då utgår från ett och samma regelverk.
9
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
3. Tjugotre kommuners tillgänglighetsinventeringar
Mindre kommuner (0-20 000 invånare)
Nedan presenteras en sammanfattande bild för respektive kommuns arbete
med tillgänglighetsinventeringar där kommuninvånarantalet inte överstiger 20 000 invånare.
En mindre kommun i Södermanland
Under 2012 genomfördes en inventering för ett kommunalt bostadsbolag i
en mindre kommun som en del av Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Initiativet kom i detta fall från den politiska nivån
inom bostadsbolaget. Hela bostadsbeståndet inventerades med hjälp av externa konsulter och inventeringen genomfördes tillsammans med personal
och boende i kommunen. Inventeringen kompletterades också arbetet med
gruppmöten och spontanintervjuer med företrädare för kommunen och det
kommunala bostadsbolaget. Utöver inventeringen gjordes även en kostnadsanalys och prioriteringsworkshop av de åtgärder som föreslogs med anledning av inventeringens resultat. Inventeringen resulterade i en tillgänglighetsplan som bidrog till såväl ökad kunskap om tillgänglighet hos den
egna personalen som faktiska åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet.
TIBB-verktyget har efter inventeringen också kommit att användas i det löpande förvaltningsarbetet hos bostadsbolaget. Kommunen har däremot inte
använt inventeringen för förmedling av lägenheter. Det har inte uppfattas
som något behov eftersom uthyrarna redan har kunskap om beståndet och
vad som är tillgängligt. Att bolaget är litet gör det enklare att känna till alla
byggnader.
En mindre kommun i Mellansverige
En mindre kommun i Mellansverige ville få en inventering genomförd av
hela sitt befintliga bostadsbestånd för att få ett grepp om hur tillgängligheten ser ut idag, men även för att få kunskap om vilka åtgärder som vore
lämpliga att genomföra baserat på fastigheternas förutsättningar att förbättra tillgängligheten. Genom Boverkets stöd kunde inventeringen genomföras. Detta ledde också till att man senare beslutade om inventering av det
kommunala bostadsbolagets kommunfastigheter.
Inventeringarna skedde med hjälp av TIBB-verktygets inventeringsformulär och bedömningskriterier. Av inventeringen framgick vilka fastigheter
och entréer som är tillgängliga och vilka som skulle kunna bli det och vad
som i så fall krävs. Resultatet av tillgänglighetsinventeringen kommer att
användas i kommunens pågående arbete kring bostäder för äldre och vid
förmedling av lägenheter till bostadskonsumenter. Spontana samtal kring
tillgängligheten i bostäderna har även förts med äldre och rörelsehindrade
som bor i husen vid investeringstillfällena för att skapa en djupare förståelse för det dagliga livet och dess sysslor i relation till bostadens utformning.
10
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Inventeringen sammanställdes i en rapport där varje bostadshus presenterades på entrénivå med brister och förslag till åtgärder. Kommunen har
ännu inte hunnit ta ställning till vad inventeringen och den åtgärdsplan
som togs fram utifrån resultatet ska leda till. Resultatet av inventeringen
har dock mottagits mycket positivt och man planerar att vidta de åtgärder
som behövs. En följd av den genomförda inventeringen är att det kommunala bostadsbolaget redan har beslutat att genomföra vissa åtgärder för att
öka tillgängligheten.
Förväntningarna är positiva och utgångspunkten är att de enkla, mindre
åtgärderna ska prioriteras före större åtgärder vilket gör att nyttan också
blir som störst. TIBB-verktyget kommer dock inte att användas vid ombyggnationer eller i förmedlingen av bostäder.
En mindre kommun i Örebro län
Ett kommunalt bostadsbolag i en mindre kommun i Örebro län ville inventera sitt flerbostadsbestånd för att få ökad samlad kunskap om tillgängligheten i deras fastigheter, och för att använda informationen som ett underlag för planering av eventuella rivningar. Vd:n för det kommunala bostadsbolaget har sagt att ” Vi måste bland annat titta på hur vi möter kommande behov, som exempelvis ökad hemvård. Människor i hög ålder ska
kunna bo kvar hemma, men bostäderna ska också vara funktionella för handikappade. Bostadsbeståndet måste omstöpas. Vi har många tvåvåningshus
där det krävs hiss, vilket i sin tur är dyrt att installera. Därför står vi inför
stora utmaningar. Detta eftersom allt pekar på att befolkningsminskningen
fortsätter. I slutänden handlar det om politiska ställningstaganden. Vi
måste titta på frågan ur ett medborgarperspektiv, men kostnaderna blir
självklart också viktiga. Det här är en process som jag tror kommer. Vi måste
jobba framåt och äldreanpassade lägenheter är en bristvara, liksom större
bostäder.”3
Av inventeringen, som genomfördes med hjälp av TIBB-verktyget, framgick
vilka fastigheter och entréer som är tillgängliga och vilka som kan bli det
och vad som i så fall krävs. Resultatet av tillgänglighetsinventeringen
kommer även användas i kommunens pågående arbete kring bostäder för
äldre och vid förmedling av lägenheter till bostadskonsumenter. Spontana
samtal kring tillgängligheten i bostäderna har även förts med äldre och rörelsehindrade boende vid investeringstillfällena. Inventeringen har sammanställts i en rapport där varje bostadshus presenteras på entrénivå med
brister och förslag till åtgärder.
En kommun i en glest befolkad region i Norrland
En kommun i en glest befolkad region i Norrland genomförde en inventering
för att få fram statistik över nuläget och för att få underlag för att försöka
påverka och inspirera bostadsbolag att åtgärda sina fastigheter.
En nyetablering av en större industri är under prövning i kommunen. Om
3 Citatet källhänvisas på förfrågan 11
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
den kommer till stånd kommer det att innebära en större etablering i kommunen med många nya arbetstillfällen de närmaste åren. Samtidigt har
kommunen en åldrande befolkning som har behov av tillgängliga bostäder.
Många bor i villor och kan komma att behöva tillgång till en tillgänglig bostad i flerbostadshus inom en snar framtid. Andelen tillgängliga bostäder
förmodas vara jämförelsevis låg men kunskap saknas om hur det faktiskt
förhåller sig med tillgängligheten på den lokala bostadsmarknaden.
Denna mindre kommun i norra Sverige började sitt arbete med en tillgänglighetsinventering genom att ta fram en egen checklista för inventeringen.
Checklistan baseras på kommunens genomgång av enkelt avhjälpta hinder i
offentlig miljö från 2010. Miljö- och byggkontoret ansvarar för inventeringen
som kommer att genomföras med hjälp av konsult eller extra personal och i
samarbete med bostadsbolag inklusive det kommunala bolaget. Samarbete
kommer även att ske med kommunens Handikapp- och Pensionärsråd.
Kommunen sökte pengar hos Boverket för att göra inventeringen. Att genomföra denna typ av projekt menar kommunen annars är mycket svårt i
en ”väldigt slimmad organisation”.
Samtliga bostadshus med fler än tre lägenheter har besökts av dem som inventerar. Fastighetsägarna har bjudits in till samtal och inventerarna har
även intervjuat ett antal personer som bor i de aktuella fastigheterna. Det
som har inventerats är allmänna utrymmen såsom trapphus, tvättstuga,
soprum, förråd och i förekommande fall gemensamma uteplatser eller lokaler samt vägen från parkering till entréer. Kommunen har dock inte kommit
fram till hur man ska använda inventeringsresultatet. Fastighetsägare i
kommunen har utifrån tillgänglighetsinventeringen fått ta del av en rapport som den externa konsult som kommunen anlitade har sammanställt för
inventeringen. I rapporten redovisas åtgärdsförslag och tips som på ett betydande sätt skulle kunna underlätta för äldre och personer med funktionshinder att hyra bostad hos dem. Även tips på hur den fysiska tillgängligheten kan förbättras för att göra tillvaron enklare för exempelvis barnfamiljer
redovisas. Resultatet i denna rapport har ännu inte hunnit presenteras för
kommunens beslutsfattare, men en redovisning för myndighetsnämnden
som har hand om bygglov och tillsyn enligt PBL har skett. Myndighetsnämnden uppskattade att via rapport och redovisning få kännedom om läget i det befintliga bostadsbeståndet. I inledningsskedet var en del av fastighetsägarna måttligt intresserade av projektet med tillgänglighetsinventering, vissa ville inte alls medverka vid inventeringarna. En del hade heller
inte personal på plats i kommunen vilket kan vara en av anledningarna till
det ljumma intresset.
Inventeringsresultatet kommer att presenteras på kommunens hemsida och
man planerar att hålla ett seminarium som riktar sig till bostadsbolagen efter årsskiftet för att inspirera till konkreta åtgärder i fastighetsbeståndet.
Kommunen har också en egen tidning som kommer ut fyra gånger per år
och i denna planerar man att lyfta frågan om tillgänglighet. Det anses viktigt att kommunen når ut till allmänheten med information om att detta är
frågor man satsar på och arbetar med.
12
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Enligt kommunen är arbetet med tillgänglighet mycket viktigt och förhoppningen är att kunna få fler engagerade i frågan så resultat verkligen blir
fler tillgängliga bostäder. I nyproduktion finns kravet om tillgänglighet med
från början men det produceras i stort sett inga nya bostäder i kommunen
varför det blir ännu viktigare att åtgärda det äldre bostadsbeståndet. Allmännyttan har varit en föregångare men de kan enligt kommunen göras
ännu mer. Deras andel av bostadsbeståndet är dock ganska litet varför privata bostadsbolag behöver utveckla sitt arbete för att inte utestänga stora
grupper av hyresgäster i framtiden. Även deras hyresgäster blir äldre och
vissa kommer att behöva flytta om inte tillgängligheten förbättras. Kommunen tror att det kan bli svårt att få alla att åtgärda sina fastigheter men
varje åtgärdat bostadshus är ändå, som de ser det, ett steg i rätt riktning.
Om det hade funnits ekonomiskt stöd till fastighetsägare och bostadsbolag
för tillgänglighetsåtgärder i flerbostadshus tror kommunens tjänstemän att
det skulle vara till mycket stor hjälp i tillgänglighetsarbetet. I kommunen
finns många flerbostadshus med relativt få lägenheter och det blir väldigt
dyrt per lägenhet att exempelvis installera en hiss. Många hus är byggda så
att det inte går att installera en hiss i befintlig byggnad utan man måste
hitta andra lösningar som exempelvis att komplettera med loftgångar.
En mindre kommun i södra Sverige
Det kommunala bostadsbolaget i en mindre kommun i södra Sverige vill få
tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet inventerat för att kunna
skapa sig en bredare systematiserad kunskap som kan vara till hjälp i det
fortsatta arbetet med deras egna projekt om ökad trygghet och tillgänglighet.
Kommunen kommer inom kort (under våren 2015) att genomföra en tillgänglighetsinventering. Inventeringen finansieras med stöd från Boverket
och kommer att ske med hjälp av TIBB-verktygets inventeringsformulär och
bedömningskriterier.
En mindre kommun i Småland
En mindre småländsk kommun behöver inventera sitt flerbostadsbestånd
för att få kännedom om vilka åtgärder som bör prioriteras baserat på fastigheternas förutsättningar. Kommunen eller det kommunala bostadsbolaget har inte genomfört någon inventering av flerbostadshus tidigare. Dock
upplevs kunskapen om beståndets tillgänglighetsstatus redan vara hög
bland den egna personalen eftersom allmännyttans bestånd är relativt litet.
Det kommunala bostadsbolaget uttryckte ett behov av hjälp och att ta fram
en plan för vilka åtgärder som skulle vara mest givande och kostnadseffektiva för just deras bostadsbestånd, och sett ur denna kommuns perspektiv.
En stor andel av kommunens bostadsbestånd består av äldre byggnader
med trappor upp till lägenheterna, samt marklägenheter som kan vara
otillgängliga i badrummen. Kommunen sökte därför Boverkets stöd under
2014 och fick det beviljat. Inventeringen genomfördes därefter av extern
13
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
personal under vintern 2014-2015 där TIBB-verktyget användes. En svårighet med att genomföra inventeringen under vintertid var att det tidvis
blev besvärligt att bedöma kvaliteten på gångvägar i anslutning till bostäderna. I nuläget kvarstår därför inventeringen av ett fåtal fastigheters
gångvägar vilket kommer att kompletteras våren 2015.
Resultatet av inventeringen kommer att framföras genom att det kommunala bostadsbolaget får del av inventeringsmaterialet som nu finns inlagt i
TIBB-verktyget.
En annan mindre småländsk kommun
I en annan mindre småländsk kommun konstaterades det under arbetet
med kommunens bostadsförsörjningsprogram att gruppen 70 år och äldre
kommer att öka med ca 400 personer fram till 2020. Vidare konstaterades
att merparten av äldreboendet måste lösas genom anpassning av ordinärt
boende och att över 800 av småhusen har ägare som är 70 år eller äldre.
Sammantaget talar detta för ett stort behov av tillgänglighetsförbättringar i
det befintliga beståndet av flerbostadshus. Det övergripande målet med inventeringen var att arbeta för att klara den framtida bostadsförsörjningen
mot bakgrund av den förväntade demografiska utvecklingen. Långsiktigt
behöver uppskattningsvis 300 nya lägenheter med hög tillgänglighet för
äldre och funktionshindrade skapas.
Genom att inventera det befintliga lägenhetsbeståndet och klarlägga potentialen för tillgänglighetsförbättringar är avsikten att få ett bättre beslutsunderlag för såväl enskilda fastighetsägare som för den kommunala bostads- och omsorgsplaneringen. Med inventeringen som underlag finns
också en bra grund för fortsatt dialog mellan fastighetsägare, bostadsbolag
och kommunen. Ett syfte med inventeringen var också att försöka sätta en
prislapp på olika åtgärder och att hitta kostnadseffektiva lösningar. Flera
fastighetsägare har på förhand fått anmäla intresse för en inventering och
sammanlagt representerar de fastighetsägare som tillfrågats ca 2000 lägenheter. Av dessa bedöms ca 700 lägenheter fördelade på ett 70-tal trappuppgångar/huskroppar som särskilt intressanta med hänsyn till geografiskt
läge och potential. Dessa 700 särskilt intressanta lägenheter är de som
kommer att inventeras i ett första steg för att i ett senare skede, vid ett
lyckat resultat, gå vidare med ytterligare lika många. Kommunen avser i så
fall att ansöka om nya medel för steg två.
Huvuddelen av lägenheterna som ska inventeras i steg ett ligger inom tätorten, men även de flerbostadshus som finns i kommunens mindre tätorter
kan bli aktuella då frågan uppkommit om möjligheten till trygghetsboende/äldreboende på landsbygden. Inventeringen kommer att genomföras
med hjälp av TIBB. Skälen till detta är dels att det är ett relativt väletablerat verktyg och dels att det innehåller en åtgärdsdel. Kommunen avser att
låta en extern konsult genomföra inventeringen. Kommunen har för att få
en god bild av kostnaderna för en inventering på förhand varit i kontakt
med några företag som är förtrogna med TIBB för att få en uppfattning om
vad som är en rimlig målsättning och kostnadsbild. De externa samarbets14
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
partnerna, kommunens privata fastighetsägare, allmännyttan och bostadsrättsföreningarna är viktiga aktörer i arbetet med tillgänglighetsfrågor.
Kommunen arbetar hårt för att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. En garanti för att det ökande behovet ska kunna mötas är
att kommunens fyra största fastighetsägare samt ett antal mindre redan
deltar i ett nära lokalt samarbete som också handlar om kommunens tillväxtfrågor. Samtidigt är också de lokala funktionshindersorganisationerna
viktiga samarbetspartner liksom olika organ för brukarsamråd som finns
kopplade till de olika verksamheterna. För kommunen och hyresgästerna
(brukarna) är förhoppningen att satsningen ska innebära ett förbättrat utbud av bostäder med hög tillgänglighet till en rimlig kostnad medan det för
fastighetsägarna ska leda till bättre marknadsanpassning, minskade vakanser och minskad omflyttning.
En mindre kommun i Ångermanland
I en mindre kommun i Ångermanland kommer en tillgänglighetsinventering
att genomföras med hjälp av Boverkets stöd och med TIBB-verktyget som
underlag.
Inventeringen genomförs av det kommunala bostadsbolaget men kommer
också att samordnas med olika organisationer inom kommunen som kan bistå med synpunkter och erfarenheter om hinder i samhället. Inventeringen
kommer att utföras av en extern konsult och det kommunala bostadsbolagets husvärdar.
Resultatet av inventeringen ska göras tillgängligt vid sökning och uthyrning
av bostäder. Denna kommun arbetar hårt för att profilera sig som handikappvänlig. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet i flerbostadshus har
kommit att bli en nödvändig åtgärd i och med att åldersstrukturen bland
bolagets hyresgäster pekar tydligt i riktningen mot allt större andel äldre
personer.
Ett viktigt mål med inventeringen för allmännyttan har varit att belysa tillgänglighetsbrister inom bostadsbeståndet, göra en nulägesanalys samt budgetera kostnader för erforderliga åtgärder för kommande år. Målet med inventeringen var att denna framför allt skulle ge information om dagens förhållanden inom fastigheterna.
Medelstora kommuner (20 000- 50 000 invånare)
Nedan presenteras en sammanfattande bild för respektive kommuns arbete
med tillgänglighetsinventeringar där kommuninvånarantalet är mellan 20
000 – 50 000 invånare.
En medelstor kommun i Gästrikland
Då antalet äldre i en medelstor kommun kommer att öka och en bostad med
bra tillgänglighet är en förutsättning för att kunna bo kvar finns ett behov
av att inventera tillgängligheten för att skapa en grund för att säkerställa
15
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
tillgång och möta den ökade efterfrågan.
Det övergripande målet med inventeringen är att få en överblick över förutsättningarna att tillhandahålla bostäder till kommunens medborgare och
att därefter med detta som grund skapa fler tillgängliga bostäder. Kommunen ska inom kort genomföra en tillgänglighetsinventering som syftar till
att skapa en databas som sammanställs till en rapport innehållande en analys av bostadsbeståndet utifrån den framtida befolkningsutvecklingen för
personer mellan 65-80 år samt en presentation av tillgången på tillgängliga
lägenheter. Inventeringen genomförs med stöd från Boverket.
Utredningen omfattar även en analys av tillgängliga lägenheter för äldre
idag och på sikt uppgifter om i vilka områden tillgängligheten behöver höjas. I rapporten kommer det att finnas bildexempel på god tillgänglighet och
på ställen där tillgängligheten enkelt kan förbättras. Inventeringen omfattar samtliga flerbostadshus i kommunen, både ägda av allmännyttan och av
privata fastighetsägare. Insamling av data kommer att ske genom fältinventering och sammanställs därefter i en databas. För inventeringen används ett inventeringsverktyg från en mindre konsultfirma som arbetar
med tillgänglighetsfrågor.
En medelstor kommun några tiotal mil norr om Stockholm
En medelstor kommun några tiotal mil norr om Stockholm är på gång att
inventera tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet och ambitionen
är att inventeringen ska omfatta hela kommunens bestånd. Kommunen arbetar nu med att ta fram en handlingsplan för "Attraktiva bostäder och boendemiljöer för äldre" med anledning av den demografiska utveckling de ser
framför sig med bland annat en större andel äldre i kommunen.
Enligt forskning framgår det att fler önskar bo kvar i sitt hem på äldre dagar och det är något som denna kommun försöker ta fasta på. Det är ett av
skälen till att kommunen behöver god kunskap om hur befintligt bostadsbestånd är beskaffat avseende tillgänglighet. Inventeringen blir således en
central kunskapskälla i kommunens strategiska arbete för att kunna föreslå
åtgärder som ökar tillgängligheten för äldre.
Kommunen har sökt och erhållit bidrag från Boverket för att genomföra en
tillgänglighetsinventering. Detta stöd var en förutsättning för att kommunen skulle kunna genomföra en så omfattande inventering som man ville
och som behövdes. Tjänstemännen på kommunen har vägt olika inventeringsverktyg mot varandra och framför allt tagit del av Boverkets handledningar kring inventeringar för vägledning. Kommunen är nu vintern 2014
inne i en upphandlingsprocess och inventeringen har ännu inte påbörjats.
Kommunikationen kring tillgänglighetsinventeringen sker till att börja med
genom att man sprider information om den planerade tillgänglighetsinventeringen. En del i informationsspridningen handlar om att kontakta alla
privata fastighetsägare för ett godkännande av att också deras flerbostadshus inventeras. Bland annat planerar kommunen för ett större seminarium
där ansvariga tjänstemän marknadsför inventeringen och de vinster som
16
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
detta kan medföra, dvs. vinsterna av att erbjuda hyresgästerna/bostadsrättshavarna en tillgänglig fastighet.
Inventeringen är en del av ett strategiskt arbete som inkluderar hur kommunen ska förhålla sig till trygghetsbostäder, eventuell certifiering av enskilda lägenheter, men även nyproduktion. Arbetet behöver, och är tänkt att
vara, långsiktigt och bygger på kommunal samverkan, men också extern,
där kommunens allmännyttiga bostadsföretag är en central medpart.
En medelstor kommun i Dalarna
En medelstor kommun i Dalarna önskade inventera sitt allmännyttiga flerbostadsbestånd för att få ökad kunskap om tillgängligheten i dessa, som
bland annat ämnas användas som underlag inför framtida renoveringsplaner.
Genom Boverkets stöd har en tillgänglighetsinventering genomförts av en
extern konsult utifrån TIBB-verktygets inventeringsformulär och bedömningskriterier. För det stöd som mottogs kommer resultatet av inventeringen enbart presenteras genom att det kommunala bostadsbolaget får del av
materialet i TIBB-verktygets register. I inventeringen har man också efterfrågat, av den externa konsulten, att varje bostadshus ska fotograferas för
att utöver TIBB-verktyget dokumentera viktiga brister som uppmärksammas. Efter inventering och rapportering kommer det kommunala bostadsbolaget på orten att välja ut några fastigheter där det redan nu bor en stor
andel äldre. För dessa fastigheter kommer sedan en mer grundlig analys
genomföras för att man ska komma fram till konkreta förslag på åtgärder.
En medelstor kommun i Värmland
En medelstor kommun i Värmland ville inventera större delen av flerbostadsbeståndet i tätorten med hjälp av TIBB-verktyget. Tanken var att resultatet sedan skulle användas som ett planeringsunderlag för konkreta
anpassningsåtgärder både i samband med ombyggnadsprojekt och i den löpande förvaltningen. Ett delmål med inventeringen var att resultatet skulle
kunna användas som ett planeringsverktyg vid arbete med bostadsförsörjningsprogram och översiktsplan.
Inventeringen har skett med hjälp av Boverkets stöd. En extern konsult har
genomfört inventeringen av ett urval av de flerbostadshus som finns inom
tätorten. Inventeringen genomförs i två etapper där det först steget är en
inventering av den yttre miljön för den större delen av kommunens tätorts
flerbostadsbestånd. Utifrån resultatet av den första etappen görs sedan ett
urval av fastigheterna beroende på bedömning av var behovet av förbättringsåtgärder är störst. I etapp två inventeras detta urval där även den invändiga tillgängligheten ingår. De åtgärder som presenteras ska vara kostnadseffektiva och inventeringen ska bidra till att lättare kunna prioritera
bland de insatser som ska utföras.
Inventeringen ska också leda till att kommunen och bostadsbolaget får fram
en nulägesanalys av vilka områden som är i störst behov av anpassning för
17
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
att kunna matcha behovet hos de bostadssökande.
En medelstor kommun i Skåne
En medelstor skånsk kommun såg att antalet äldre invånare ökade och att
den gruppen utgör en stor grupp av de som söker efter en hyresrätt. Det var
också tydligt för kommunen att frågan om äldres boenden måste tas om
hand, inte minst är kommunens ständigt högre antal sökta och utbetalda
bostadsanpassningsbidrag ett tydligt tecken på detta.
Flerbostadsbeståndet hade tidigare aldrig tillgänglighetsinventerats. Kommunens bedömning är att det idag är relativt svårt att få en bostad med god
tillgänglighet för den som söker detta. Inga fastighetsägare erbjuder i dagsläget särskild information om, eller klassificering av, bostäder med högre
grad av tillgänglighet, inte heller finns det möjlighet att särskilt köa för en
sådan bostad. Därför bedömdes en tillgänglighetsinventering av flerbostadsbeståndet vara en viktig insats för att hämta information och underlag
såväl för den fortsatta planeringen för bostadsförsörjning, en effektivare
förmedling av bostäder och för kostnadseffektiva förbättringar i flerbostadsbeståndet som minskar behovet av individuella bostadsanpassningar.
En inventering av det totala flerbostadsbeståndet har genomförts med ekonomiskt stöd från Boverket och baserats på TIBB-verktygets formulär och
bedömningskriterier. Inventeringsresultatet kommer efter hand att kompletteras med vissa frågor för att också täcka in tillgänglighetsaspekter ur
fler perspektiv, exempelvis nedsatt hörsel och kognitiv förmåga; data som
sedan kan användas både i förmedlings- åtgärds- och planeringssammanhang. Till inventeringen kommer också en checklista med generella frågor
om fastigheter/bostadsområden att utarbetas. Denna kommer att innehålla
frågor som är av vikt för kommunens planering och framtida bostadsförsörjningsarbete.
För projektet har en projektgrupp tillsatts bestående av representanter från
kommunen, de fastighetsägare som medverkar i projektet, intresseorganisationer som finns representerade i kommunens tillgänglighetskommitté
och räddningstjänsten. Till projektet har även två projektanställda inventerare knutits, som i samarbete och under ledning av kommunens tillgänglighetssamordnare genomför inventeringarna.
Inventeringen är nyligen slutförd (december 2014) och kommunen bearbetar
och sammanställer nu allt material för att kunna gå vidare i ett nästa steg.
Det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget i kommunen har beslutat att
använda klassificeringen i sin information till boende oc, och vid förmedlingen av bostäder.
18
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
En medelstor kommun i Kalmar län
Målet med inventeringen i en medelstor kommun i Kalmar län är att få en
översiktlig bild över tillgängligheten i kommunens flerbostadshus. Syftet är
att arbeta fram ett underlag som kan ligga till grund för strategier för fortsatt planering och genomförande av kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra tillgängligheten i det befintliga beståndet.
Inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusen utgör här en del av en
större process för att bygga upp kunskap inom området vilket sedan ger mer
underbyggda underlag för beslut. Genom inventeringen samlar kommunen
information om den fysiska tillgängligheten som kunde kopplas samman
med bland annat kommunens befolkningsunderlag. Detta kan ge en bättre
bild av både samtida och framtida behov. Kunskapen om befintlig tillgänglighet och behov av tillgängliga bostäder kommer att kunna användas både
i den kommunala planeringen för bostadsförsörjningen och den löpande förvaltningen av offentligt och privat ägda flerbostadshus. Kommunen resonerar på följande sätt, att höja boendekvalitén genom ökad tillgänglighet är
ett bra sätt att öka attraktiviteten både för dem som redan bor i kommunen
och för dem som funderar på att flytta in. Inventeringen ger även ett värdefullt underlag till de påbörjade fördjupningarna av översiktsplanen för
kommunens tätort.
Kommunen planerar att genomföra sin tillgänglighetsinventering under våren 2015 med hjälp av stöd från Boverket. Inventeringen kommer att omfatta den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusen i kommunen. Hela beståndet av flerbostadshus, både det privata och det offentligt förvaltade bostadsbeståndet kommer att inventeras. Flerbostadshusens allmänna utrymmen, inuti och i anslutning till byggnaden som entré, trapphus, miljöhus, garage, möjlighet till angöring, tvättstuga och hur man rör sig där
emellan, kommer att beröras. Kommun avser att använda verktyget TIBB
vars besiktningsprotokoll visar hur tillgänglig ett bostadshus är med fokus
på rörelse- och synnedsättningar. Fokus ligger på gångvägar till entréer, entréer, hissar, gemensamma utrymmen samt uteplatser för personer med
nedsatt rörelse- och synförmåga. Framkomligheten är i fokus och den är
först och främst riktad mot personer med rullator. En viktig fördel med
TIBB är att verktyget kan användas som ett underlag till förbättringar av
fastighetsbeståndet då det kan redovisa förslag till åtgärder.
Kommunens enhet för samhällsbyggnad ska ansvara för, och samordna, inventeringen. Enheten för samhällsbyggnad är en enhet inom kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen blir därför politiskt ansvarig för
inventeringsprojektet. Det praktiska arbetet kommer att utföras på heltid
under 6 månader av en projektanställd inventerare. I inventeringen av flerbostadshusbeståndet ska kommunen samverka med privata fastighetsägare
och de två kommunala bolagen. Ansvariga för tillgänglighetsinventeringen
kommer att bjuda in till träffar med fastighetsägarna för att uppmärksamma dem på arbetet som pågår och redogöra för hur kommunen arbetar
och planerar kring tillgänglighetsfrågor. I kommunen finns också ett förvaltningsövergripande råd för funktionshinderfrågor som är ett organ för
samråd, överläggningar och ömsesidig information mellan funktionshinder19
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
organisationerna och kommunkoncernen. I det förvaltningsövergripande
rådet ingår tre av kommunstyrelsen utsedda politiker, representanter från
Handikappföreningarnas samarbetsorgan och representanter från ytterligare två organisationer; Autism- och aspergerföreningen i länet samt lokalföreningen för barn och unga vuxna med utvecklingsstörning. Dessutom har
varje kommunal nämnd och bolag utsett en kontaktperson att adjungeras
till rådet. Till rådet kommer även representanter för räddningstjänsten, det
kommunala bostadsbolaget och berörda privata fastighetsägare att adjungeras. Till stöd för själva inventeringen har man dessutom beslutat att rådet
ska fungera som referensgrupp.
Två andra viktiga kunskapsområden för kommunen är det parallella arbetet med bostadsanpassningsbidrag och enkelt avhjälpta hinder. Kommunen
har två funktioner för dessa områden och de kommer att fungera som ett
stöd vid inventeringen eftersom de angränsar till inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusen och exempelvis kan innebära att kommunen har
en eller flera medarbetare som har kompetens om hur funktionshinder i den
fysiska miljön påverkar en persons vardag.
Efter att inventeringen utförts skall resultaten redovisas till fastighetsägarna och andra externa aktörer som har nytta av kunskapen. Resultaten
kommer bland annat att redovisas vid den lokala fastighetsägareföreningens möten.
En av Stockholms kranskommuner
Det kommunala bostadsbolaget i en av Stockholms kranskommuner har för
flera år sedan genomfört en tillgänglighetsinventering utan Boverkets stöd.
Kommunen använde sig av TIBB-verktyget i såväl tillgänglighetsinventering som när de senare använde resultatet vid förmedlingen av bostäder till
bostadskonsumenter.
Resultatet av inventeringen används i förmedlingen där det nu finns en
spalt kallad ”Tillgänglighetsinformation” för varje lägenhet som annonseras
där det står upplysningar om t.ex. hiss, trapphus och omgärdande terräng.
Dessutom visas en rekommendation om vilka individer boendet kan tänkas
passa för. Detta bolag har dock också, likt många andra, särskilda kategorier av bostäder som endast är avsedda för äldre personer.
Större kommuner (50 000- 200 000 invånare)
Nedan presenteras en sammanfattande bild för respektive kommuns arbete
med tillgänglighetsinventeringar där kommuninvånarantalet är mellan 50
000-200 000 invånare.
En större stad ett tiotal mil norr om Stockholm
En större stad ett tiotal mil norr om Stockholm genomförde en inventering
av sitt befintliga bostadsbestånd som ett steg i arbetet med att öka antalet
tillgängliga bostäder. Vad gällde de särskilda boendena hade de redan kunskap om tillgängligheten, men kunskapen om tillgängligheten för det totala
20
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
beståndet var bristfällig. Inventeringen genomfördes framför allt för att
man genom den ville kunna förmedla resultaten till bostadskonsumenter
som en hjälp för dem som söker en lägenhet. Det kommunala bostadsbolaget
menade också att den översikt som inventeringen gav var till stor hjälp för
bolagets kundcentrum dit många ringer eller kommer in med frågor om tillgänglighet i olika fastigheter.
Det allmännyttiga bostadsbolaget i kommunen planerade inledningsvis att
inventera med TIBB-verktyget men ändrade sig eftersom TIBB vid denna
tidpunkt ännu inte kunde användas på lägenhetsnivå. Istället utformade
tillgänglighetsansvarige cirka 200 punktfrågor i ett egenutformat inventeringsprotokoll. Dessa skapades i Excel-format för varje adress, där varje
fråga var kopplad till en parameter som kunde vara Ja eller Nej. Denna metod skapade ett stort antal Excel-filer som sedan matades in i en tillgänglighetsmodul kopplad till deras fastighetssystem. Dock hade bostadsbolaget
inget system för att vare sig analysera eller bedöma hur tillgänglig respektive adress var. Den omfattande inventeringen har därmed inte kunnat användas.
I denna större kommun har projektet över lag mottagits mycket positivt av
såväl bolagsledningen som kommunen där det kommunala bostadsbolaget
är med i kommunens grupp gällande tillgänglighet för bolag och förvaltningar. Alla bolag och förvaltningar redovisar dessutom varje år vad som
görs gällande tillgänglighet. Det kommunala bostadsbolaget har som mål
att implementera inventeringen i sitt fastighetssystem samt göra resultaten
sökbara för bostadskonsumenter. En färdig modell finns framtagen som
fungerar ihop med detta system. Inventeringsmaterialet har dock inte kunnat användas systematiskt för att få överblickbar kunskap om beståndets
tillgänglighet eftersom graderingsnivåer saknas.
Det finns ännu inget beslut om vilka nivåer som ska avgöra tillgänglighetsgraden för de adresser och lägenheter som har inventerats. Det allmännyttiga bolaget har inte heller kunnat använda sig av modulen i förmedlingen
på hemsidan. Den senaste tidens omorganisationer har bidragit till att
denna fråga inte har prioriterats. ”Vi har tillgängligheten med oss i varje
projekt vi gör, både ombyggnationer samt nyproduktion. Vi bygger och har
byggt på senare år bostäder med förhöjd nivå på tillgänglighet i badrum och
trapphus. Jag sitter med i stort sett alla projekt och gör en koll så att vi bygger enligt lagkrav. Det finns en tanke om att utifrån inventeringen se över
vart vi skulle kunna skapa mer tillgängliga bostäder i det befintliga beståndet. Kan vi sätta in hiss någonstans där lägenheter i sig är bra men kan vara
svåra att nå utifrån. I våra markprojekt ser vi också till, där det går och där
vi har bra lägenheter på bottenplan, att vi får bra tillgänglighet utifrån. Enkelt att höja marknivå vid större markprojekt. Det kommunala bostadsbolaget tycker att det är viktiga frågor vilket gör att jag har i uppdrag att säkerhetsställa att vi bygger rätt. Eftersom vi kommer att bygga mycket nytt framöver så är vi i behov av att utöka resurserna för det, vilket vi också kommer
att göra.”
21
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
En större stad i norra Sverige
En lokal utredning som genomfördes av en större stad i norra Sverige visade på ett behov av att utveckla och anpassa bostadsbeståndet för äldre
personer. Denna utredning färdigställdes våren 2010 och innehåller förslag
till utbyggnadsplan av vård och omsorgsboende, trygghetsboende, seniorboende samt ökad tillgänglighet till det ordinarie bostadsbeståndet. Utbyggnadsplanen är baserad på utredningens bedömning över behovet av bostäder för äldre utifrån demografiutvecklingen fram till år 2020 och med utblick mot år 2035 samt på utredningens inventering av tillgängligheten i
det befintliga bostadsbeståndet.
Kommunfullmäktige tog vid behandling av utredningen beslut om att en
genomförandeplan skulle tas fram. Genomförandeplanens inriktning är att
skapa möjligheter för trygghetsboenden, ta fram en strategi för pensionärsbostäder och förbättra tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet och
utifrån detta genomfördes sedan en tillgänglighetsinventering med hjälp av
en extern konsult.
Inventeringsarbetet började med att det kommunala bostadsbolagets tjänstemän tog fram en inventeringsmall samt deltog i inventeringen. Projektet
är inte kopplat till kommunens planering utan är ett fristående projekt hos
det kommunala bostadsbolaget. Ett avgörande uppdrag för projektet har varit att visa på möjligheter som underlättar för fastighetsägare att öka tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet. Det handlar om att underlätta kvarboende samt att skapa möjligheter för äldre att flytta till tillgängliga bostäder. Det viktigaste har varit att prioritera entréer för att möjliggöra för äldre och funktionshindrade att ta sig in och ut ur fastigheten. För
att uppnå en så stor effekt som möjligt resonerar man att satsningar först
och främst bör ske i områden med många äldre.
En större stad i Östergötland
Det kommunala bostadsbolaget i en större stad i Östergötland ville genomföra en tillgänglighetsinventering som en metod för att få en genomgång av
lämpliga åtgärdsförslag inför renoveringen av tre bostadsområden. Syftet
med projektet var även att utvärdera ett bostadshus som redan var renoverat. I den här kommunen såg man inventeringen som ett ypperligt tillfälle
för tjänstemän och fastighetsförvaltare i de aktuella områdena skulle kunna
få fördjupade kunskaper om tillgänglighetsfrågor. Därför anordnades vid sidan av inventeringen kortare seminarier och gåturer med förvaltarna som
arbetar ute i de olika områdena.
I detta fall har en extern konsult anlitats för inventeringen som har finansierats av Boverket och där TIBB-verktygets formulär och bedömningsnivåer
har legat till grund för arbetet. Med hjälp av TIBB-verktyget har utgångspunkten för de olika områdena varierat beroende på det specifika områdets
förutsättningar. Arbetet ska leda till att en metod utvecklas för att så småningom kunna inventera hela kommunens bestånd.
22
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Kommunen ser tillgänglighetsinventeringen av flerbostadshusbeståndet
som ett steg i arbetet med att skapa en stad för alla. Inventeringens långsiktiga mål är att den ska leda till att skjuta upp behovet av vård i särskild
boendeform.
En större stad i Mellansverige
Det kommunala bostadsbolaget i en större stad ville få en inventering gjord
för att få ökad kunskap om, och kunna ta ett helhetsgrepp om, sitt flerbostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. Bostadsbolaget ville kunna systematisera den inhämtade kunskapen och de resultat som framkom genom
inventeringen då kommunen just nu arbetar med en större bostadsförsörjningsplan där tillgänglighetsinventeringen kommit att utgöra en viktig del.
Hela inventeringen har genomförts av en extern konsult. Ett större urval av
det kommunala bostadsbolagets flerbostadshus har inventerats utifrån
TIBB- verktygets inventeringsformulär och bedömningskriterier med hjälp
av en extern konsult. I detta fall pågår arbete fortfarande, främst med att
sammanställa och kategorisera resultatet, dock är beställningen till den externa konsulten i detta skede av arbetet endast att kommunen och bostadsbolaget önskar få en systematiserad översyn av det aktuella tillståndet i beståndet. Det är möjligt att det kommunala bostadsbolaget kan komma att
använda TIBBs nivåer för att tillgänglighetsmärka sina lägenheter vid bostadsförmedling.
En av Skånes större kommuner
En stor andel av flerfamiljshusen i en av Skånes större kommuner byggdes i
mitten av 1900-talet och produktionen av nya bostäder har under senare år
varit begränsad vilket gjort att en tillgänglighetsinventering varit mycket
angeläget att få till stånd.
Kommunen har tidigare i samarbete med lokalavdelningen för Sveriges
pensionärsförbund dels genomfört en pilotundersökning om de äldres boendesituation, dels arrangerat flera ”bo-dagar” om de äldres boende. I dessa
projekt har kommunen haft ett samarbete med Lunds Tekniska Högskola.
Avsikten med de insatser som kommunen genomför inom ramen för tillgänglighetsfrågor är att bygga upp en kunskapsbank som ska kunna överföras till kommunens GIS-databas. GIS-databasen ska sedan kunna vara ett
enkelt och tillgängligt verktyg för alla som arbetar med ärenden som berör
tillgänglighetsfrågor. Databasen ska kunna klargöra bostadsbeståndets förutsättningar med hänsyn till olika individer och familjer och ge ett bättre
underlag för kommunens bostadsförsörjningsprogram.
Resultatet av inventeringen ska kunna användas när kommunen prioriterar
sina insatser för den fysiska tillgängligheten. Kommunen vill samtidigt genom bättre och mer information till invånarna kunna stimulera till fler omflyttningar. Genom att lägga in resultatet av inventeringen i databasen blir
det tillgängligt också i flera sammanhang som bygglovsärende, anpassningsbidrag mm. Samtliga av kommunens flerfamiljshus i kommunens
23
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
större tätorter inventerades. I den större skånska kommunen initierades
inventeringen genom att förslaget om en tillgänglighetsinventering förankrades hos den politiska ledningen och därefter genom en ansökan om stöd
till Boverket.
Inventeringen inleddes i det kommunala bostadsbolagets bostadsbestånd
och erfarenheterna från detta kunde sedan användas i det fortsatta arbetet.
Inventeringen föreslogs innehålla 3 nivåer; nivå 0 uppfyller ej målet, nivå 1
uppfyller delvis målet och nivå 2 uppfyller målet helt. Vidare diskussioner
om definitionerna för de olika nivåerna kommer att ske under våren 2015
för att anpassa svaren till databehandlingen. Den inventeringsmall som används innehåller 4 kategorier; lättare rörelsehinder, person med rullator,
rullstolsbunden och barnfamilj. Utvärderingen görs mot följande miljöer:
angöring, utemiljö, miljöstation, entré, trapphus, källartrappa, tvättstuga,
biutrymmen och hiss. Samarbete kommer att ske med fastighetsägare, förvaltare och lokala intresseorganisatörer. Efter viss information och utbildning hoppas man att lokala förvaltare själva ska kunna utföra inventeringen men i början utförs arbetet tillsammans med projektledaren. Vid behov
får förvaltarna mer hjälp av projektledaren. Kommunens stadsbyggnadskontor ansvarar för att inventeringsresultatet överförs till databasen och
därefter organiseras. En aktiv pensionärsorganisation har tagit ett stort ansvar för arbetet.
Den lokala tidningen involverades för att informera allmänheten om att ett
större arbete med att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet
bedrivs. Flera olika intresseorganisationer kommer att informeras genom
deras egna kanaler och kommunens egen hemsida kommer att innehålla information om inventeringen. En samarbetsgrupp med företrädare för olika
kommunala förvaltningar har bildats och i denna grupp finns även företrädare för en pensionärsorganisation och det kommunala bostadsbolaget. Efterhand som det erfordras kan ytterligare personer från aktuella organisationer och förvaltare adjungeras till gruppen. En projektledare organiserar
det praktiska arbetet i samarbete med berörda förvaltare.
Kommunen fäster stor vikt vid förankringen av arbetet varför man organiserat sig i två grupper där det dels är en styrgrupp som är med om att lägga
upp arbetet, och dels att det är det kommunala bostadsföretaget självt som
är med och genomför inventeringen. Genom detta sätt att arbeta hoppas
kommunen att fastighetsägarna ska få kunskap om att det ofta är ganska
enkla åtgärder som kan förbättra tillgängligheten för många kategorier bostadskonsumenter.
En av Mälardalens större kommuner
I en av Mälardalens större kommuner genomfördes under 2011-2012 en tillgänglighetsinventering av hela det kommunala bostadsbeståndet. Bostadsbolaget tillämpade samma modell för genomförande av tillgänglighetsinventeringen som några andra städer i samma storlek, nämligen att genomföra
en tillgänglighetsinventering som är direkt kopplad till det fastighetsdatasystem bolaget redan använder. För varje adress som inventerades besvarades ca 200 inventeringsfrågor. Det finns därmed ett omfattande material
24
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
som beskriver tillgängligheten i denna stads allmännyttiga bostadsbestånd.
Inventeringen genomfördes av kommunen och en extern konsult kopplades
in först efter att själva inventeringen var genomförd för att ta fram en strategi för hur man på bästa sätt kunde arbeta vidare med resultatet som inventeringen gav.
Också denna kommun som en av de andra som omnämns ovan hade till en
början planer på att inventera med TIBB-verktyget men även här föll det
alternativet sedan TIBB vid den aktuella tidpunkten ännu inte kunde användas på lägenhetsnivå. Istället använde man sig av den andra kommunens egenutformade frågeformulär som skapats i Excel-format för varje
adress där varje fråga var kopplad till en parameter som kunde vara ”Ja” eller ”Nej”. Efter genomförd inventering har de kommuner som valt denna arbetsmetod dock fått fram en stor mängd data som visat sig svår att använda
systematiskt, och så är också fallet för denna kommun. Det har därför även
varit en utmaning för de externa konsulter som anlitats efter att inventeringarna genomförts för att ta fram åtgärdsstrategier. Detta innefattar även
svårigheten att ge förslag på olika möjligheter att kommunicera bostadshusets tillgänglighet till blivande hyresgäster, samt att ge förslag på hur bostadsbolaget ska kunna använda informationen vid renoveringar och åtgärder för att öka tillgängligheten.
En större kommun i Mellansverige
I denna större stad i Mellansverige har en sammanfattning av tillgänglighetsinventeringens resultat sammanställts och skickats ut till fastighetsägarna liksom presenterats för bovärdarna för respektive bostadsområde.
Också utsedda kontaktpersoner på kommunens seniorboenden har informerats om arbetet och dess resultat. Enligt en av det kommunala bostadsbolagets seniorsamordnare finns en god uppfattning om vilka förbättringar som
är rimliga att genomföra utifrån budgeten. Däri ryms åtgärder som skulle
göra fastigheter tillgängliga för människor med rullator.
De åtgärder som vidtagits gällande tillgängligheten inne i lägenheten bygger inte på någon inventering på grund av svårigheten att ta sig in i alla lägenheter. Istället genomfördes för några år sedan en enkät riktat till de boende där de fick svara på vad de tyckte var viktigt för tillgängligheten. Resultatet av denna har sedan legat till grund för de åtgärder som har inrättats.
Resultatet ska kommuniceras till bostadskonsumenterna, dock har man bestämt att inte presentera information om tillgängligheten utförligt i annonsen för bostaden utan bostadskonsumenten ska lätt kunna navigera sig
fram till en separat länk där konceptet och alla seniorbostäder presenteras.
I denna presentation ska bostadskonsumenter sedan få fram tillgänglighetsrelaterad information om varje bostadshus som är klassad som Seniorbostad. Vill man ha mer utförlig information kan användaren öppna en
checklista kallad ”Tillgänglighetsdeklaration” och där få en än mer detaljerad bild. Inventeringarna påbörjades 2005 och har genomförts i omgångar
och med hjälp av olika verktyg som sedan har uppgraderats under åren.
25
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Nya inventeringar genomförs löpande ungefär vartannat år, sedan görs åtgärdsplaner och genomförande av åtgärder. Några fastighetsägare har påbörjat arbetet med att i samband med andra åtgärder höja tillgängligheten.
Ett exempel är de 3-våningshus i en central del av kommunen som det
kommunala bostadsbolaget byggt på med två våningar och därmed skapat
underlag för hiss.
Storstad (> 200 000 invånare)
Nedan presenteras en sammanfattande bild för respektive kommuns arbete
med tillgänglighetsinventeringar där kommuninvånarantalet är >200 000
invånare.
En av storstäderna
En av de stora kommunernas större fastighetsägare har inventerat sina bostadsbestånd med hjälp av TIBB-verktyget men de har ännu inte lyckats få
någon användning av materialet. Bostadsbolagens plan har varit att tillgänglighetsinventeringen enbart ska användas för information till bostadsförmedlingen, dvs. som information till de bostadskonsumenter som söker
en bostad via kommunens bostadsförmedling. Svårigheter har dock uppstått
i arbetet med att kunna föra informationen vidare till bostadsförmedlingen
och det som satt stopp för informationsöverföringen är att bostadsförmedlingen inte vill använda TIBB för att gå in och söka efter informationen,
detta då de anser att TIBB-verktyget är för omständligt. Det upplevs också
som ett problem att TIBBs nivåer är svåra att uppnå, eftersom kontrastmarkeringskravet gör att de flesta adresser får nivå 0.
Bostadsbolagen börjar bli klara med sin inventering och har förhoppning om
att bostadsförmedlingen ska använda deras information för att visa upp
vilka bostäder erbjuder vilken tillgänglighet men utan att detta specificeras
i nivåer. Bostadsbolaget säger sig kunna ta fram fler nivåer framöver om de
vill, men i nuläget nöjer de sig med att kunna klassificera vilka lägenheter
man kan ta sig till nivåfritt.
En av de större fastighetsägarna på orten påbörjade sin inventering i samarbete med SABO. Projektet finansierades då som en del av ett EU-projekt.
Arbetet ledde fram till en klassificering av beståndet i tre nivåer: rullstol,
rullatoranvändare som inte kan ta sig uppför trappsteg, och rullatoranvändare som kan ta sig uppför 6 trappsteg. Dessa tre nivåer har bostadsförmedlingen dock gått med på att använda sig av vid förmedling av bostäder.
Projektet genomfördes för att öka möjligheten för äldre att bo kvar längre
och bidrog i viss mån också till en vidareutveckling av TIBB-verktyget.
Denna fastighetsägare har nu inventerat hela sitt bestånd enligt denna modell och därefter har de åtgärdat en hel del brister vilket gör att det inom en
snar framtid skulle behövas en ny inventering för att uppdatera registret.
När den nya inventeringen väl kommer till stånd hoppas man denna gång
kunna komma överens om en för kommunens alla fastighetsägare gemensam modell med gemensamma nivåer för att förenkla arbetet både för bostadsbolagen, förvaltarna och inte minst för bostadskonsumenterna. Denna
stora fastighetsägare arbetar samtidigt som det befintliga beståndet inven26
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
teras och åtgärdas, också med att ta fram en högre nivå på tillgänglighet i
nyproduktion än vad lagen kräver. T.ex. har de ofta ledstänger i badrum och
kontrasterande färg på väggen bakom toaletten och ser det som ett sätt att
ligga i framkant för att locka hyresgäster. En viktig erfarenhet som detta
bostadsbolag nämner är att de som genomför en inventering innan de sätter
igång måste bestämma sig för vad man ska använda inventeringen till när
den väl är gjord och anpassa genomförandearbetet därefter. I denna stora
kommun kom initiativet för inventeringen från politiskt håll och flera av bostadsbolagen kände sig då tvungna att inventera utan att de själva såg någon nytta med projektet.
27
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
4. Övergripande reflektioner kring rapportens frågeställningar
De samlade erfarenheterna visar att det på många håll finns en förståelse
för att tillgänglighet är en viktig fråga, dock förefaller det vara en relativt
ny fråga, som för många inte prioriteras så högt. I de fall där tillgängligheten prioriteras beror det ofta på intresset hos enskilda politiker och/eller
tjänstemän som lyfter ämnet på dagordningen i kommunen eller inom bostadsbolaget. Bland de mindre kommunerna har inventeringarna ofta syftat
till att resultera i konkreta förslag på förbättringsåtgärder. I större kommuner är incitamenten i högre grad att få en överblick av beståndets status
i bostadsplaneringen. Endast i enstaka fall används idag inventeringsmaterialet för att kunna förmedla information om tillgänglighet till bostadskonsumenter. Genomgående är dock en förväntan att en tillgänglighetsinventering ska leda till ökad kunskap om tillgänglighet samt att frågan ges en större plats i kommunens bostadsförsörjning.
Att tillgänglighet i många fall utgör en del av bostadsbolagets profil är dock
inte detsamma som att tillgänglighet är en naturlig del i dess verksamhet. I
samtal med företrädare för de kommuner och bostadsbolag som finns med i
denna rapport har vi fått en tydlig bild av att det generellt finns mycket begränsade resurser avsatta för både planering av och genomförande av tillgänglighetsskapande åtgärder hos enskilda fastighetsägare, även bland de
kommunala bostadsbolagen. I händelse av att boende ställer speciella krav
hänvisar fastighetsägarna i första hand till kommunens bostadsanpassningsenhet.
Vilket är syftet med kommunernas tillgänglighetsinventeringar?
De erfarenheter från kommuner och fastighetsägare som runt om i landet
har genomfört tillgänglighetsinventeringar är att det är en fördel, men inte
alltid självklart, att ha syfte och mål klart för sig i ett tidigt skede. Hur tydliga, realistiska och förankrade de är hos dem som ska ansvara för och få
användning av resultatet varierar mycket. Vilka som initierar projektet har
visat sig få stor betydelse för hur väl inventeringen har kommit till användning. I de fall där initiativet kom från kommunen kan det, enligt vår uppfattning, lätt uppfattas som att fastighetsägarna blir mer eller mindre påtvingade att genomföra inventeringen. Detta märks framför allt på ambitionsnivån när inventeringen ska följas upp. För att resultaten av inventeringen ska tas omhand på ett bra sätt är det av stor vikt att den som äger
frågan ser behovet och nyttan av att exempelvis genomföra åtgärderna som
föreslås. I en av de tidigare nämnda kommunerna initierades inventeringsarbetet av kommunens samhällsbyggnadsförvaltning som såg Boverkets
stöd för tillgänglighetsinventeringar som en chans att stärka sitt underlag
inför bostadsförsörjningsplaneringen. Först när ansökan beviljats undersökte kommunen fastighetsägarnas intresse för inventeringen. Under de inledande diskussionerna om vad inventeringen skulle leda till reserverade
sig kommunens allmännytta mot att konkreta åtgärdsförslag skulle framställas. Från deras sida uttrycktes det en oro för att de föreslagna åtgärder28
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
na skulle utmynna i ett krav på att verkställa dem. Rädslan för kostsamma
åtgärder påverkade inventeringens genomförande, och gjorde att inventeringens resultat blev av mer rådgivande och generell karaktär.
En del bostadsbolag vill göra fastighetsbeståndet mer tillgängligt för äldre
hyresgäster genom fysiska åtgärder. Andra bostadsbolag vill hellre använda
inventeringen som ett kunskapsunderlag för att kunna förmedla existerande bostäder med högre tillgänglighet. Det är även vanligt att inventeringar har ett uttalat syfte att öka den generella kunskapen om tillgänglighet och att resultaten ska fungera som ett underlag för att få en ”god överblick” över hur tillgängligt ens bestånd är. Speciellt i större kommuner med
stora bostadsbestånd har en överblick varit nödvändigt. Detta för att kunna
synliggöra vilka fastigheter som bör prioriteras när väl åtgärder ska genomföras. I mindre kommuner och för mindre bostadsbolag är ofta kännedomen
om det befintliga beståndet mycket hög. En inventering kan ändå efterfrågas eftersom den kan bidra med kunskap om vilka fastigheter som har god
potential och vilka åtgärder som kan vara lämpliga.
Det som tydligt framgår i kommunernas och bostadsbolagens ansökningar
till Boverket, liksom i deras egna planer för tillgänglighetsinventeringar, är
att syftet för det flesta är tvådelat. Det handlar främst om att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet för att möta upp den demografiska förändring som antas komma med en allt större andel äldre, men
också om att skapa möjligheter för äldre som redan bor i det aktuella beståndet att bo kvar hemma längre. Dessutom är det flera kommuner som
insett att en ökad tillgänglighet bidrar till en ökad attraktivitet även för
andra grupper, såsom barnfamiljer med barnvagn.
Förhållandet mellan kommun och bostadsbolag
Tillgänglighetsiventeringar och åtgärder för att öka tillgängligheten leder
till att fler äldre kan bo i vanliga bostäder istället för på särskilt boende.
Det innebär kostnadsbesparingar för kommunen. Kostnaderna för tillgänglighetsinventeringar och generella åtgärder belastar dock främst bostadsbolagen.
Urban Utveckling hade 2011 i uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet att genomföra flera mindre tillgänglighetsinventeringar för olika bostadsbolag. Generellt uppfattades resultatet av tillgänglighetsinventeringarna inte så intressant av de privata bostadsbolagen som deltog. Det var svårt för dem att motivera hur arbete och kostnader för tillgänglighetsinventeringar och åtgärder skulle vara lönsamt, särskilt i de fall där deras bostäder kan hyras ut
utan anpassning.
Generellt har vi under arbetet med denna rapport kunnat se att intresset
för tillgänglighetsfrågor bland privata bostadsbolag inte är särskilt stort.
Något förvånande upplever vi att detta är fallet i alla delar av riket, även på
svaga bostadsmarknader. I några fall har kommunerna bjudit in också privata bostadsbolag till informationsträffar och seminarium om tillgänglighetsinventeringar men intresset är generellt sett mycket svagt.
29
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Privata bostadsbolag upplever alltså inte något behov av att arbeta med
tillgänglighetsfrågor i syfte att öka attraktiviteten. De bolag som gör tillgänglighetsinventeringar och åtgärder är nästan bara kommunala bostadsbolag. Det är troligt att det också fortsättningsvis kommer vara de kommunala bostadsbolagen som genomför tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus, eftersom bostadsförsörjningsansvaret vilar tyngre på dem än på
de privata bolagen.
Vad visar inventeringsresultaten?
De tillgänglighetsinventeringar som har genomförts visar generellt att det
är en förhållandevis liten andel av flerbostadshus byggt tidigare än 1980
som uppnår god tillgänglighet. Ofta finns uppfattningen att ett bostadshus
med hiss garanterar en fullgod tillgänglighet för alla, men när inventeringen har gjorts upptäcks ofta många brister. Även om det, till skillnad från i
nyproduktion, inte finns några krav idag på att anpassa det befintliga beståndet är det en risk att inventeringsresultatet kan uppfattas negativt för
bostadsbolaget. Det uppfattas som viktigt att de brister som uppmärksammas i en inventering inte leder till att det ställs krav på övergripande åtgärder i beståndet.
Inte sällan kan dock små åtgärder avhjälpa många av de hinder som påträffas, vilket kräver att den som ska omtolka inventeringsresultatet till konkreta åtgärder själv bör ha kunskap om förutsättningarna för personer med
särskilda behov. I inventeringsverktyget TIBB ges åtgärdsförslag som också
kan vara ett stöd för att prioritera rätt åtgärder. Det råder dock osäkerhet
kring vilka åtgärder som bör prioriteras på grund av att det finns olika
verktyg och olika definitioner på vad tillgänglighet är. Vissa verktyg räknar
ett bostadshus som tillgänglig om den fungerar för personer med rullator,
andra kräver att bostadshuset rullstolsanpassas.
Vad har varit det viktigaste i resultaten för kommuner och bostadsbolag från
tillgänglighetsinventeringarna och hur kommer resultaten till användning?
Tillgänglighetsinventeringarna i de 23 kommunerna har framför allt bidragit till att det allt eftersom kommer att finnas fler tillgängliga bostäder för
äldre, funktionshindrade, barnfamiljer och alla som önskar ett bekvämt boende. Vi har kunnat se att inventeringarna lett till att tillgänglighetsfrågorna prioriterats på ett annat sätt än vad som tidigare var aktuellt, särskilt i de små kommunerna. Utan det statliga stödet skulle de flesta av
dessa inventeringar inte ha blivit av.
Resultaten av tillgänglighetsinventeringarna har i vissa fall ännu inte hunnit eller kunnat bearbetas, men i flera fall har de resulterat i åtgärdsplaner
för hur det befintliga bostadsbeståndet på ett kostnadseffektivt sätt ska
kunna bli mer tillgängligt. Många åtgärdsplaner har fokuserat på att identifiera i vilken typ av bostadshus eller områden som åtgärder skulle kunna
göra mest nytta i förhållande till kostnaden.
30
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
I några fall har vi sett att tillgänglighetsinventeringarna kommit att bli en
del av ett mer övergripande och långsiktigt arbete i kommunen och bostadsbolaget. Exempelvis har resultaten använts som kunskapsunderlag vid förnyandet av kommunernas bostadsförsörjningsprogram och andra dokument.
En kommun uppger att inventeringen hjälper dem att prioritera vilka hus
de bör riva respektive spara och renovera framöver. I några fall har resultatet blivit ett underlag för hur man ska och bör planera för ombyggnationer i
det befintliga bostadsbeståndet. Dessutom har resultatet av inventeringen i
flera fall skapat en lokal plattform för frågor om tillgänglighetsanpassning
av det befintliga bostadsbeståndet.
Ytterligare en del av vad tillgänglighetsinventeringarna lett till är att de i
flera kommuner har bidragit till en ökad samverkan mellan kommunens
olika förvaltningar och bostadsbolag och lokala intresseorganisationer. Det
har utifrån inventeringarna och dess resultat exempelvis anordnats interna
seminarier för de som arbetar med frågorna för att skapa en samsyn kring
nuläget liksom det vidare arbetet.
Kommuniceras tillgänglighetsarbetet till bostadskonsumenterna och allmänheten på orten?
Det är flera kommuners ambition att inventeringsresultaten ska förmedlas
till bostadskonsumenterna och allmänheten på orten. I samtliga fall har
kommun och/eller bostadsbolag informerat hyresgästerna om att en inventering ska genomföras, alternativt pågår.
I de flesta fall har information om att tillgänglighetsinventeringarna ska
genomföras spridits via kommunens eller bostadsbolagens hemsidor till boende och allmänhet. I några fall har även tryckt material skickats ut eller
satts upp i trapphusen. Det förekommer även att information om planerade
inventeringar omnämns i den lokala pressen, såsom lokaltidningen eller radio. Somliga boende har informerats på plats när inventeringarna genomförs, eller genom seminarier där boende har bjudits in av kommunen. Det är
mycket ovanligt att boende själva involveras vid själva inventeringen, dock
har boende i många fall själva tagit kontakt med den eller de som inventerat och ställt frågor eller intresserat sig för vad man som boende kan och får
efterfråga vad gäller den fysiska tillgängligheten i anknytning till bostaden.
Det som på sikt främst kan gagna bostadskonsumenterna är att några bostadsbolag och bostadsförmedlingar siktar på att kunna förmedla resultaten
genom att det för varje utannonserad lägenhet framgår vilken tillgänglighetsnivå just den lägenheten och det bostadshuset har. I en kommun har
man som särskild ambition att kunna skapa större flyttkedjor, genom att
inventeringen förväntas tydliggöra för bostadskonsumenterna vilka bostäder som har hög tillgänglighet. Ambitionen är att de mer tillgängliga bostäderna i större grad kommer de med behov till del, och de bostäder med en
lägre tillgänglighetsgrad då blir lediga för dem utan särskilda behov.
31
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Vi har dock under arbetet med tillgänglighetsinventeringar fått en bild av
att det behövs mer information till bostadskonsumenter om vilka möjligheter det finns att få sin bostad inklusive de allmänna utrymmena tillgänglighetsanpassad. I flera fall på olika orter har vi mött boende som först då vi
mött dem och förklarat vad det är vi gör nåtts av information om tillgänglighetsanpassning och möjligheten att söka bostadsanpassningsbidrag.
Hur avgörande har Boverkets stöd varit?
Det stora intresset för att söka Boverkets stöd för inventering av tillgängligheten i flerbostadshus runt om i landet tyder på ett uppdämt behov av att
få en tillgänglighetsinventering gjord. Med tanke på hur få inventeringar
som genomfördes innan stödet fanns har stödet troligtvis varit en förutsättning i många kommuner. Intresset för tillgänglighet i bostadsbestånden har
också tidigare varit viktigt för både kommuner och bostadsbolag men stödet
har gjort att frågorna kunnat prioriteras på ett nytt sätt.
Det statliga stödet för att genomföra tillgänglighetsinventeringar i befintliga flerbostadsbestånd har mottagits väl i de flesta kommuner som vi hämtat data från. Stödet har möjliggjort både kartläggningar av vad som finns
idag, och underlag inför eventuella framtida åtgärder där nödvändiga prioriteringar har kunnat göras redan i ett planeringsstadium. Huruvida den
ökade kunskapen om tillgänglighet och eventuella åtgärdsplaner kommer
att resultera i konkreta förbättringar återstår fortfarande att se. Särskilt
små kommuner vittnar om att det inte skulle ha funnits en möjlighet att
genomföra inventeringen utan stödet, men att det heller inte efter inventeringen finns någon möjlighet att utan stöd vidta de åtgärder som inventeringen visat behövs.
I de flesta fall efterfrågas ytterligare stöd för att också kunna genomföra de
åtgärder som framkommer som nödvändiga i och med inventeringarna. Majoriteten av de åtgärder som genomförs görs med bostadsanpassningsbidrag,
där en individbaserad prövning sker av vilka åtgärder som är nödvändiga
för den särskilda individens boende. Risken med att stödet inte också innefattar utarbetande av åtgärdsförslag och implementering av resultat blir att
inventeringen inte kommer till användning.
Äldreboendedelegationens förslag om statligt tillgänglighetsbidrag har inte
genomförts och kommunala tillgänglighetsbidrag är inte tillåtna. Ett bredare grepp, där kommunen och även andra organisationer inblandas menar
flera kommuner skulle göra uppföljningen av inventeringen till en enklare
process.
Boverkets stöd har alltså i de flesta fall som Urban Utveckling har kunskap
om varit avgörande för att en tillgänglighetsinventering har genomförts.
Möjligheten till stödet har både aktualiserat frågan och gjort att den blivit
mer prioriterad i kommuner där ämnet redan funnits i planeringen. Då det
är ett relativt tids- och resurskrävande arbete har det generellt varit helt
avgörande för kommunerna att få del av stödet för att inventeringen skulle
bli av. Däremot är det många kommunala bostadsbolag som arbetar med
32
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
tillgänglighet på andra sätt, t.ex. genom att samarbeta med kommunens bostadsanpassning. Ofta saknas dock det helhetsgrepp om tillgängligheten
som krävs vid större anpassningar, vilket många kommuner nu ser ett ökat
behov av i och med den demografiska utvecklingen. Att tillgänglighetsinventera sitt bestånd kan då ses som en lämplig metod för att få denna överblick.
Citat från en tjänsteman i en mindre kommun i Norrland ”Vi sökte pengar
hos Boverket för att göra inventeringen och har haft en person anställd nu i
vinter för att utföra arbetet. Vi har normalt inte möjlighet att göra denna typ
av inventeringar då vi har en väldigt nedbantad organisation”.
Även om tillgänglighet sedan tidigare i flera kommuner har varit en del av
den övergripande planeringen, har nu frågan lyfts ytterligare med hjälp av
Boverkets stöd. Tillgänglighetsinventeringarna har generellt bidragit till att
fler kommuner har ökat sin kunskap och medvetenhet och tagit ett längre
steg i sina bostadsförsörjningsprogram, där i vissa fall åtgärdsplaner ingår.
Kritik mot stödet
Det som framkommit som kritik mot stödets utformning är att det inte finns
fortsatt stöd till att genomföra åtgärder. Att det nuvarande stödet inte ens
tillåter att åtgärdsförslag eller åtgärdsplaner tas fram i samband med inventeringen anser flera gör det fortsatta arbetet svårare. Särskilt då det
kan vara svårt att få beslutsfattare med på banan om materialet inte anses
tillräckligt konkret vilket konkreta åtgärdsförslag ofta bidrar till. I flera fall
har vi kunnat se att man efter inventeringen ändå prioriterat frågan och
gått vidare med att exempelvis utforma en åtgärdsplan.
För de kommuner och bostadsbolag som använder TIBB blir det egentligen
ofrånkomligt att åtgärdsförslag presenteras utifrån inventeringens resultat
då detta är en integrerad del i TIBB-verktyget. Många kommuner är dessutom mer intresserade av att få ”hela paketet” än bara en ren inventering.
Många kommuner och bostadsbolag klagade på att Boverkets infomöten om
stödet var lagda på olika datum. Informationsmötena i norra Sverige låg
flera veckor senare än de i södra, vilket upplevdes orättvist dels p.g.a. turordningsprincipen för ansökningarna och dels då det var ganska sent under
ansökningsomgången.
Ytterligare något som försvårat arbetet i kommunerna är att stödet utformats så att det är kommunerna som söker det medan det är det kommunala
bostadsbolaget (i de flesta fall) som sedan genomför och ansvarar för inventeringen och att åtgärder därefter vidtas. Det ligger på bostadsbolagets ansvar att förvalta och utveckla sina fastigheter. Kommuntjänstemän har ofta
påpekat att även om kommunen har en fastighetsavdelning, så är det kommunala bostadsbolaget en separat organisation, med ansvar för sina fastigheter.
33
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Potentiella fördelar med en nationell standard för tillgänglighet
Vi har uppfattat att det runt om i landet finns en önskan om en nationell
standard för tillgänglighet i flerbostadshus. Det finns ett behov av förtydligande kring vad tillgänglighet i flerbostadshus betyder och huruvida de
olika nivåerna skiljer sig. ”Ett gemensamt språk” skulle underlätta kommunikationen aktörer inklusive bostadskonsumenter emellan.
En nationell standard skulle underlätta för kommuner och bostadsbolag att
komma överens om en metodik som kan användas under själva arbetet med
tillgänglighetsinventeringen sedan det förhoppningsvis skulle bidra till en
mer konkret bild av inventeringens syfte och mål. En standard att utgå
ifrån skulle troligen både resultera i att ett effektivare arbetssätt kan uppnås, men också att fler inventeringar skulle kunna initieras där ett intresse
redan finns.
En gemensam standard skulle dessutom göra det lättare för bostadskonsumenten att efterfråga en tillgänglig bostad utan att behöva sätta sig in i hur
flera olika verktyg och bedömningskriterier fungerar. Särskilt för äldre som
i många fall saknar vanan av att söka information digitalt är det viktigt att
på andra sätt kunna efterfråga och specificera det man söker. Idag finns
tvärtom flera olika definitioner på vad som är en tillgänglig bostad eftersom
olika kommuner har valt att ha olika ambitionsnivåer, vilket kan uppfattas
som förvirrande för bostadskonsumenten.
34
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
5. Slutsatser och rekommendationer
Vi kan konstatera att endast en mindre andel av det befintliga flerbostadshusbeståndet som byggts före ca 1980 är tillgängligt. I många fall kan dock
relativt små åtgärder öka tillgängligheten, men vår uppfattning är att kunskapen om vilka åtgärder man kan vidta ofta är begränsad.
Syftet med kommunernas tillgänglighetsinventeringar varierar kraftigt.
Avsikten i några kommuner är främst att resultaten ska kunna utgöra underlag vid revidering av kommunens bostadsförsörjningsprogram och i vissa
fall revidering av ortens översiktsplan. I andra fall önskar man framför allt
att få kunskap om vilka konkreta åtgärder som behövs för att förbättra tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Gemensamt för alla inventeringar är målet om förbättrad tillgänglighet för äldre och funktionshindrade.
Resultaten av inventeringarna används framför allt på två sätt, dels för att
genomföra installationer och ombyggnationer för att öka den fysiska tillgängligheten. Dels genom att den kunskapen om läget i bostadsbeståndet
gör det lättare att anvisa bostadskonsumenter med särskilda behov tillgängliga bostäder. I många kommunala bostadsbolag är avsikten att arbeta både
med fysiska åtgärder och förmedling av redan tillgängliga bostäder.
Vad gäller val av inventeringsverktyg har 15 av de 23 kommuner som presenteras i denna rapport använt sig av TIBB-verktyget, 7 har utformat egna
lokala inventeringsverktyg och i en av kommunerna har man ännu inte beslutat vilket verktyg som ska användas i den kommande inventeringen. 16
av de 23 kommunerna har erhållit stöd för tillgänglighetsinventering från
Boverket, och i övriga fall har inventeringarna genomförts innan stödet
kom. En av kommunerna har dock fått finansiellt stöd från Hjälpmedelsinstitutet.
Vi kan genom denna översyn fastställa att tillgänglighetsinventeringar är
en lämplig metod för kommuner och bostadsbolag att få övergripande kunskaper om det befintliga flerbostadsbestånds tillgänglighetsstatus. Vi har
också kunnat se att en inventering i samtliga fall varit nödvändigt för att
ansvariga aktörer ska kunna göra prioriteringar och satsningar vad gäller
bostadsförsörjningsansvaret, inte minst för äldre. Översynen visar att både
kommuner och bostadsbolag kunnat ta del av och använda inventeringsresultaten för revidering av aktuella bostadsförsörjningsprogram och för att ta
fram konkreta åtgärdsplaner.
Att genomföra en inventering är endast ett steg i processen för att åstadkomma konkreta förbättringar för bland andra äldre på bostadsmarknaden.
Det är även viktigt att inventeringen kopplas till det bredare arbetet med
tillgänglighet i kommunen, samt att arbetet förankras hos fler aktörer än
det enskilda bostadsbolaget eller den tillgänglighetsansvarige tjänstemannen på kommunen.
35
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Vidare konstaterar vi att det genomgående är de allmännyttiga kommunala
bostadsbolagen som genomför tillgänglighetsinventeringar runt om i riket.
Intresset från privata bostadsbolagen förefaller vara mycket litet trots att
några kommuner bjudit in dessa till möten med förslag om samverkan. Anmärkningsvärt är att det inte heller verkar finnas ett intresse för tillgänglighetsfrågor bland privata aktörer på svaga bostadsmarknader. Att så inte
är fallet i exempelvis storstäderna där bostadsbrist råder och bolagen utan
större ansträngning kan få en hyresrätt uthyrd är förklarligt, men inte heller finns intresset i avfolkningsorter för att genom tillgänglighetsanpassning öka på utbudets attraktivitet.
En viktig erfarenhet är att de som genomför en inventering i förväg bör bestämma sig för vad målet med inventeringen är innan de påbörjar arbetet.
Exempelvis skulle större orter/regioner kunna samla kommunala bostadsbolag och bostadsförmedlingar för att gemensamt lägga upp inventeringen utifrån hur bostadsförmedlingen kan/vill redovisa informationen. Det är också
viktigt att samtliga aktörer som kommer att beröras av inventeringen bjuds
in till att delta i planeringen, för att undvika situationer där det blir svårt
att använda resultatet.
Baserat på underlag från de 23 kommunerna drar vi slutsatsen att det vore
värdefullt med en nationell tillgänglighetsstandard. En gemensam standard
för både genomförande, bedömningskriterier och nivåer för märkning av
tillgängligheten i flerbostadshus skulle underlätta både för professionella
och för den enskilde bostadskonsumenten.
Det har i arbetet med denna rapport varit tydligt att det ekonomiska stöd
som kunnat sökas via Boverket har varit en avgörande faktor för de flesta
kommuner och bostadsbolag. Oftast har arbetet med tillgänglighetsfrågor
pågått sedan länge i kommunerna men stödet har bidragit till att frågan
prioriterats upp. Det ekonomiska stöd som Boverket erbjudit har, som tidigare nämnts, möjliggjort majoriteten av de genomförda inventeringarna,
men många kommuner och bostadsbolag har haft synpunkter kring att stödet vänder sig till kommuner och inte till bostadsbolagen. Att stödet tillfalller kommunen har bland annat resulterat i en oro hos en del bostadsbolag
för att resultaten ska kräva kostsamma åtgärder.
Vad gäller frågan om hur kommunernas och bostadsbolagens tillgänglighetsarbete kommuniceras till bostadskonsumenterna och allmänheten på
orten ser vi att det råder stor variation. I vissa fall informerar kommunen
väldigt noggrant inför arbetet med träffar och information i exempelvis den
egna tidningen eller i lokalpressen. I några fall informeras inte allmänheten
alls förutom möjligen via lappar i trappuppgångarna under de dagar som
arbetet pågår.
36
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
Rekommendationer
Vi rekommenderar:
- att en nationell standard för tillgänglighetsinventeringar i flerbostadshus
utvecklas.
- att ett stöd likt det som idag finns att söka från Boverket även sträcks till
att kunna finansiera arbetet med åtgärdsförslag och handlingsplaner. Det
nuvarande stödet gäller endast för att genomföra inventeringen men inte för
att sedan bearbeta resultatet.
- att aktörer som arbetar med tillgänglighetsfrågor samarbetar mer över
gränserna mellan privat, offentligt och intresseorganisationer. Det finns
mycket kunskap i de olika sfärerna.
- att dagens diskurs om tillgänglighetsfrågor i bostadsbeståndet breddas till
att inte endast handla om behov hos äldre och funktionshindrade utan om
insatser och åtgärder som skapar ett bekvämt boende för alla grupper i
samhället.
- att en informationsinsats riktad till bostadskonsumenterna genomförs om
vilka möjligheter det finns för enskilda att efterfråga en mer tillgänglig bostad.
37
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45
6. Referenser
Boverket, (2013), Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/publikationer/2013/tillganglighetsinventering-avflerbostadshusbestandet/ (2014-12-16)
SABO, (2013), Tillgänglighetsnivåer - vägledning för inventering
http://www.sabo.se/kunskapsomraden/boendefragor/tillganglighet/PublishingIma
ges/Inventering,%20tillg%C3%A4nglighetsniv%C3%A5er.pdf (2014-12-18)
38
Urban Utveckling & Samhällsplanering AB
Industrigatan 10
112 46 Stockholm
www.urbanutveckling.se
[email protected]
08 – 35 43 45