Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok
Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok 1 2 Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok 3 Titel: Inventera tillgängligheten i flerbostadshus – en handbok Utgivare: Boverket Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket ISBN tryck: 978-91-7563-107-3 ISBN pdf: 978-91-7563-108-0 Sökord: Flerbostadshus, tillgänglighet, inventera, kommuner, handbok, vägledning, verktyg, modeller, exempel, lagar, regler Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: [email protected] Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014 4 Förord Den här handboken visar hur kommuner kan inventera tillgängligheten i sitt flerbostadshusbestånd. Det finns många olika verktyg, ambitionsnivåer, målgrupper, syften och idéer om hur en inventering av tillgängligheten i flerbostadshus kan gå till. Det visar inte minst Boverkets rapport Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner. Området kan därmed vara svårt att överblicka. Representanter för kommuner har efterlyst en checklista eller vägledning för hur de ska inventera tillgängligheten samt vilken ambitionsnivå de bör hålla. Vår förhoppning är att handboken ska fylla detta behov och vara en hjälp i arbetet med att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Det är kommunerna som leder den lokala samhällsutvecklingen och därför riktar sig den här handboken särskilt till kommunen. Men handboken kan också ha ett värde för offentliga och privata fastighetsägare som vill öka boendekvaliteten genom ett strategiskt arbete med tillgänglighet. Motivet för en tillgänglighetsinventering är att möta individens behov och på så vis bidra till att skapa ett samhälle som alla människor kan delta i, på jämlika villkor. Handboken är sammanställd av projektledare Andreas Johansen och Hanna Faming. Bilaga 2 har sammanställts av Lars Estlander. Handboken gör inte anspråk på att vara styrande eller heltäckande i alla detaljer. Den är ett förslag på hur kommunen kan hantera en inventering av flerbostadshus ur tillgänglighetssynpunkt. Se handboken som en hjälp och inspiration för att komma igång med eller utveckla detta arbete. Karlskrona januari 2014 Ylva Aller AVDELNINGSCHEF 5 6 Innehåll Inledning och sammanfattning......................................................... 11 Uppdraget.................................................................................................. 11 Att inventera tillgängligheten i flerbostadshus................................12 Exempel på tillgänglighetsinventeringar i fem kommuner............12 Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus....... 12 Regler om fysisk tillgänglighet......................................................... 13 Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet........................ 13 Bostadsförsörjningslagen...................................................................13 Policyer och dokument som styr kommunens arbete med fysisk tillgänglighet.............................................................................................. 14 FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning................................................................14 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.........................................................................................14 EU:s funktionshinderspolitiska strategi 2010–2020.........................14 Från patient till medborgare.............................................................14 Design för alla....................................................................................14 Kommunen gynnas av att inventera tillgängligheten.................... 15 Utveckling och bättre samarbete.......................................................15 Nya möjligheter till samarbete..........................................................16 Framtida nytta av att inventera tillgängligheten............................18 Effekter av otillgänglighet..................................................................18 Inventeringens förutsättningar......................................................... 20 Frågor om ansvar, behov och resurser..............................................20 Ambitionsnivå....................................................................................20 Inventeringens avgränsningar..........................................................21 Att använda handboken.................................................................... 22 Inventering i tre steg...........................................................................22 Förankra inventeringen på övergripande beslutande nivå.............23 Steg 1: Nulägesanalys – före inventeringen.................................. 25 Kommunens förutsättningar................................................................... 25 Nulägesanalys möjliggör inventering...............................................25 Lyft tillgänglighetsfrågan i den kommunala planeringen..............25 Så gör vi nulägesanalysen..................................................................26 Exempel på externt samarbete..........................................................29 7 När nulägesanalysen är klar.................................................................... 30 Bjud in fler aktörer för att diskutera inventeringen.........................30 Inventera brister eller potentialer i beståndet?.................................30 Kommunens mål och syfte med inventeringen................................30 Exempel på inventeringar – planera, förmedla, förbättra..............31 Sammanfattning av steg 1.................................................................33 Steg 2: Dags att inventera!.............................................................. 35 Att välja ett ändamålsenligt inventeringsverktyg............................35 Strategier för genomförandet av inventeringen...............................36 Övrigt att tänka på under inventeringen.........................................37 Sammanställa inventeringens resultat.............................................37 Sammanfattning av steg 2.................................................................37 Steg 3: Uppföljning............................................................................ 39 Utvärdering av inventeringen...........................................................39 Bostadsmarknadsenkäten möjliggör uppföljning...........................39 Att använda resultatet – från inventering till handling..................40 Att sprida resultatet av inventeringen..............................................41 Sammanfattning av steg 3.................................................................41 Bilaga 1. Begrepp och definitioner................................................... 43 Definitioner i plan- och bygglagen, 1 kap. 4 §..................................43 Övrigt..................................................................................................43 Bilaga 2. Lagstiftning och regler om tillgänglighet för bostäder............................................................................................... 45 Krav vid ny byggnad...........................................................................45 Krav vid ändring av byggnader.........................................................45 Underhåll av byggnader....................................................................45 Regler för befintliga byggnader.........................................................45 Krav på tillgänglighet i äldre byggregler...........................................46 Tillgänglighet på tomter....................................................................47 Tillgänglighet på allmänna platser och andra områden................47 Bilaga 3. Fiktiv nulägesanalys av kommun X................................. 48 Steg 1: Att använda befintlig kunskap..............................................48 Steg 2: Bostadsmarknaden och flerbostadshusbeståndet................48 Steg 3: Behoven...................................................................................48 Steg 4: Extern samverkan...................................................................49 Slutsats................................................................................................49 8 Resonemang kring kommun X mål och syfte med inventeringen..... 49 Planera för tillgänglighet...................................................................49 Förmedla tillgängliga bostäder.........................................................49 Förbättra tillgängligheten i flerbostadshus......................................49 Bilaga 4. Frångänglighet och brandskydd....................................... 51 Bilaga 5. Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus.................................................................................... 52 Villkor för stödet.................................................................................52 Källor..................................................................................................... 53 Elektroniska referenser......................................................................53 Webbplatser........................................................................................54 Tryckta källor.....................................................................................54 Informanter........................................................................................54 Lästips!................................................................................................ 55 Grundläggande dokument................................................................55 Kommuners arbeten...........................................................................55 Tryckt material...................................................................................55 Webbplatser........................................................................................56 Övriga dokument...............................................................................56 9 10 Inledning och sammanfattning Handboken beskriver var och hur man ska börja inventera tillgängligheten, vad resultatet kan användas till eller hur ett mål kan formuleras som både går att uppnå och att mäta. Att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet är en process snarare än ett eller flera projekt. Med ett processperspektiv behöver inte kommunen göra allt på en gång, bara ta ett första steg mot ett mer tillgängligt flerbostadshusbestånd. Handboken är ett stöd i detta arbete. Handboken består av en teoretisk och en praktisk del. Första delen handlar om lagstiftning, motiv till varför en kommun bör inventera, vilka nyttor som en inventering medför samt inventeringens avgränsningar. Andra delen handlar om hur kommunen kan inventera utifrån lokala förutsättningar och hur ett ändamålsenligt mål och syfte kan formuleras, hur ett inventeringsverktyg väljs samt hur resultatet följs upp. Denna arbetsprocess beskrivs som tre steg i var sitt kapitel; • nulägesanalys – före inventeringen • dags att inventera • uppföljning. En inventering av tillgängligheten i flerbostadshus är en del i ett kunskapsbyggande där kommunen får information om var och hur tillgängligheten brister men framför allt kunskap om beståndets potential. Resultatet av en tillgänglighetsinventering kan användas som underlag för åtgärder i fastigheten och i den fysiska miljön. Det kan även främja en mer systematisk förmedling av bostäder samt bidra med underlag för bostadsförsörjningen och den översiktliga fysiska planeringen. Uppdraget Fysisk tillgänglighet är en demokrati- och jämlikhetsfråga, alla ska kunna bo, leva och verka i samhället på jämlika villkor. Därför ska den fysiska tillgängligheten i samhället öka. Boverket arbetar för detta genom En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011–2016.1 En central del i arbetet med strategin är att delmålen ska vara mätbara och möjliga att uppnå. Boverket har fem delmål för den fysiska tillgängligheten i samhället som berör frågor om planering, byggande och boende. Målen rymmer både kort och långsiktiga insatser och genom delmålen ska kunskapen om 1 Läs mer om strategin på http://www.regeringen.se/sb/d/14025/a/171269. 11 tillgänglighet fördjupas och spridas bland kommuner och fastighetsägare, och kunna fogas in i de ordinarie verksamheterna.2 Denna handbok är ett led i detta arbete. Att inventera tillgängligheten i flerbostadshus För att underlätta bostadsförsörjningen vill Boverket stimulera kommuner att öka sin kunskap om det befintliga flerbostadshusbeståndet. Med en aktuell överblick av tillgängligheten kan kommunen hantera de brister men även ta vara på de potentialer som finns i beståndet. Kommunernas inventering kan ge Boverket möjligheten att på en översiktlig nivå få en bild av tillgängligheten i bostadsbeståndet, vilket på sikt kan stärka kommunernas arbete. Vem som helst kan födas med eller få en nedsatt funktionsförmåga, och ser vi till hela livsförloppet får vi alla det i någon form på äldre dagar. Oavsett om vi sitter i rullstol, är i behov av kryckor, drar en barnvagn eller bär på tunga matkassar så gynnas vi av en god fysisk tillgänglighet. Funktionshinder i vår omgivning blir ofta påtagliga först när vi själva stöter på dem. Exempel på tillgänglighetsinventeringar i fem kommuner Under 2013 publicerade Boverket rapporten Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner.3 Rapportens syfte är att inspirera fler kommuner att inventera sina flerbostadshus genom att visa bredden på möjliga inventeringsverktyg, resultat och användningsområden. Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus Från den 1 februari 2014 fram till augusti 2015 kan kommuner söka ekonomiskt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus. Budgeten för stödet är totalt 15 miljoner, varav fem miljoner är sökbara under 2014 och tio miljoner under 2015. Stödet söks av behörig företrädare i kommunledningen hos Boverket och ska uppgå till den beräknade kostnaden för inventeringen, men stödet får inte överstiga 500 000 kronor per stödmottagare.4 12 2 Sidan 40 i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016. 3 Se Boverkets webbokhandel för mer information. 4 Mer information om stödet finns i bilaga 5 samt på Boverkets webbplats. Regler om fysisk tillgänglighet Detta kapitel innehåller en kort sammanställning av de lagar, policyer och dokument som ligger till grund för den svenska funktionshinderspolitiken och arbetet med att öka den fysiska tillgängligheten i samhället. För definitioner av begrepp se bilaga 1 och för mer information om lagstiftning gällande tillgänglighet i bostäder, se bilaga 2. Lagstiftning som stödjer inventering av tillgänglighet Det finns inga lagar som direkt ålägger kommuner eller fastighetsägare att genomföra inventeringar av eller förbättringar i befintliga flerbostadshus vad gäller tillgänglighet. Det innebär att kommuner och fastighetsägare själva kan bestämma om de ska inventera och arbeta med tillgänglighet. Men det finns annan lagstiftning som indirekt stödjer en inventering av flerbostadshus: • • • • SoL, socialtjänstlagen (2001:453) PBL, plan- och bygglagen (2010:900) lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsförsörjningslagen Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ger kommunen ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.5 En bra boendemiljö innebär bland annat att det finns bostäder med god tillgänglighet. Planering för bostäder med god tillgänglighet är därför en viktig del i en kommuns strategiska planering. Lagen innebär också att riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska revideras varje mandatperiod. Från den 1 januari 2014 är bostadsbyggande och utveckling av bostadsbestånd ett allmänt intresse i plan- och bygglagen 2 kap 3§ 5.6 Samtidigt förtydligades bostadsförsörjningslagen på så sätt att riktlinjerna ska vara vägledande vid denna bedömning. Förändringarna i bostadsförsörjningslagen innebär även att kommunens riktlinjer ska ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. I svensk bostadspolitik svarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna ansvarar för planering och genomförande. Ur Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen (2012). 5 Allmänt intresse är ett intresse kommunen ska ta hänsyn till, tillämpa och följa i planer och beslut enligt planoch bygglagen. http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Detaljplanering/Planbestammelser/ Anvandning-av-allman-mark/ 6 13 Policyer och dokument som styr kommunens arbete med fysisk tillgänglighet Det finns nationella och internationella policyer och dokument att förhålla sig till i arbetet med fysisk tillgänglighet. Här listar vi några som Boverket menar har stor betydelse för arbetet med att öka den fysiska tillgängligheten i samhället. FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning 1993 antog FN:s generalförsamling 22 standardregler kring delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning i hela samhället. Standardreglerna är inte juridiskt bindande men innebär ett moraliskt och politiskt åtagande av de anslutna staterna. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2008 undertecknade Sverige FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (prop. 2008/09:28) vilken trädde i kraft 2009. I konventionen framhålls tillgänglighet i form av fysisk tillgänglighet och tillgänglig information. Konventionen är juridiskt bindande vilket innebär att staten och andra aktörer ska arbeta för att samhället ska bli mer tillgängligt genom att exempelvis lagar och regler införs och tillämpas. EU:s funktionshinderspolitiska strategi 2010–2020 Europeiska kommissionen följer en funktionshindersstrategi som löper mellan 2010 och 2020. Detta är en följd av att EU som institution har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Strategin är ett led i arbetet att leva upp till konventionen. Från patient till medborgare Propositionen Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (Prop. 1999/2000:79) är grunden för Sveriges nuvarande funktionshinderspolitik. Kärnan i den är att bekämpa diskriminering genom att utforma samhället så att människor med funktionsnedsättning kan vara fullt delaktiga. Den nationella handlingsplanen var ett ställningstagande från att tidigare ha talat om personer med funktionsnedsättning ur ett patientperspektiv betonade riksdagen nu medborgarperspektivet. Tips! För mer information om design för alla: www.designforalla.se eller Universal Design: Creating Inclusive Environments (2012) Design för alla I ovan nämnda proposition framgår att konceptet design för alla bör genomsyra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design. Konceptet innebär en design för den mänskliga mångfalden, social delaktighet och jämlikhet. Syftet är att information, kultur och den byggda miljön ska vara tillgänglig och användbar för alla människor, man ska oavsett fysisk styrka eller rörlighet kunna använda miljöer. Konceptet utgår från att det som planerats och formgivits av människor för att användas av människor också fungerar för alla att använda. Regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011–2016 Regeringen presenterade den 16 juni 2011 en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011–2016. Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande åren. 14 Kommunen gynnas av att inventera tillgängligheten I detta kapitel ges argument till varför tillgängligheten bör inventeras i flerbostadshusen. Vi belyser även vilken nytta inventeringen har för kommun, fastighetsägare, intresseorganisationer och medborgare. Utveckling och bättre samarbete Fysiskt tillgängligt boende är en strategisk fråga för tillväxt och välfärd i kommunen och regionen. Den kunskap som en tillgänglighetsinventering ger kan vara en ingång till kommunens planering för bostadsförsörjningen. Ur ett lokalt, regionalt eller nationellt perspektiv möjliggör en inventering av tillgängligheten ett starkt analysunderlag för bedömningar av var och hur strategiska satsningar ska göras. Inventeringen kan också stärka kommunens samarbete på bostadsmarknaden med övriga aktörer som fastighetsägare, byggherrar och funktionshindersförbund. Den kan även underlätta samarbetet mellan de olika aktörerna i satsningarna. Tips! För information och motiv till varför kommunen bör inventera sitt flerbostadshusbestånd läs rapporten: Vem ska värna tillgängligheten? (2010) Hjälpmedelsinstitutet Ökad kunskap ger bättre beslut En inventering kan ses som en process för att bygga upp kunskap som stabilare underlag för beslut. Att inventera tillgängligheten innebär därmed att kommunen skapar bättre förutsättningar för den pågående och framtida utvecklingen av flerbostadshusbeståndet. Inventeringen innebär att samla information om den fysiska tillgängligheten och att koppla samman den med annan information så som kommunens befolkningsunderlag. Analysen ger en bild av både samtida och framtida behov. Kunskapen om befintlig tillgänglighet och behov av tillgängliga bostäder kan användas både i den kommunala planeringen för bostadsförsöjningen och den löpande förvaltningen av offentligt och privat ägda flerbostadshus. Kraven på tillgänglighet ökar när befolkningen blir äldre En utmaning på den lokala bostadsmarknaden är den demografiska utvecklingen. Enligt SCB:s prognos finns det i dag nära 500 000 som är äldre än 80 år i Sverige, om 20 år kommer de att vara över 800 000 och i slutet av 2040-talet över en miljon.7 I takt med att antalet äldre ökar i samhället ökar också behoven och önskemålen om en förbättrad fysisk tillgänglighet i boendet. Det är vanligt att åldrandet innebär funktionsnedsättningar i form av exempelvis nedsatt rörelseförmåga, syn och hörsel och eftersom antalet äldre ökar 7 SCB:s prognos över Sveriges framtida befolkning 2013-2060 (BE 18 SM 1301) 15 sker en naturlig ökning av personer med funktionsnedsättning. Det betyder att kommunerna behöver bättre beslutsunderlag för att kunna tillfredsställa behoven om god tillgänglighet. I Boverkets utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder konstateras att äldres förbättrade hälsa och samhällets åtgärder har gjort att äldre bor kvar hemma i större utsträckning. Men vi ser också att det saknas bostäder och boendemiljöer som är anpassade efter den åldrande människans behov, det vill säga bland annat bostäder med god tillgänglighet.8 Tillgänglighet underlättar för alla Vem som helst kan födas med eller få en nedsatt funktionsförmåga genom en olycka eller sjukdom. Ser vi till hela livsförloppet får vi alla någon form av nedsatt funktionsförmåga när vi blir äldre. Genom livet har vi olika stort behov av god tillgänglighet. Funktionshinder i vår omgivning blir ofta påtagliga först när vi själva stöter på dem. Det som är nödvändigt för ett fåtal, underlättar för många och är bra för alla. Argument i marknadsföringen av bostäder För många är god tillgänglighet avgörande i valet av boende. Både kommun och fastighetsägare kan arbeta för att höja boendekvalitén genom tillgänglighet, ett arbete som är ett bra argument både för de redan boende som de inflyttande. Nya möjligheter till samarbete Kommunen gynnas av att samarbeta i inventeringsarbetet både internt mellan förvaltningar liksom under genomförandet med externa aktörer. Samarbete är ett sätt att skapa stordriftsfördelar där de aktörer som bidrar även gynnas, i detta kan man även ha nytta av det arbete som redan utförs på olika håll i kommunen. I förarbetet till inventeringen bör kommunens olika förvaltningar samarbeta med varandra. I kapitlet Nulägesanalys – före inventeringen ser vi hur det samarbetet leder till en nulägesanalys. Analysen ger även kommunen underlag för att formulera arbetets mål och syfte och därifrån välja rätt inventeringsverktyg. Under inventeringen bör kommunen samarbeta med externa aktörer som funktionshindersråd9 och fastighetsägare. Ska kommunen inventera samtliga flerbostadshus blir ett samarbete med alla tre grupper av fastighetsägare aktuellt, det vill säga de kommunala och privata fastighetsägarna samt bostadsrättsföreningar. Där är det nödvändigt för kommunen att visa hur även de externa aktörerna gynnas av samarbetet, eftersom dessa frivilligt deltar i arbetet och därmed tar del av resultatet. För en fastighetsägare kan inventeringen innebära en kompetensutveckling för de anställda. De får en ökad kunskap om funktionsnedsättningar och vad och hur något kan vara ett funktionshinder i ett flerbostadshus. Deltagandet kan även innebära att verksamhetens värdegrundsarbete utvecklas, att arbetet med tillgänglighet struktureras samtidigt som detta öppnar för en dialog med de boende kring tillgänglighetsfrågorna. Fastighetsägaren kan vara aktiv i inventeringsarbetet utifrån egna mål och syften samtidigt som fastighetsägarens insats kan vara så enkel som att bidra med en portkod eller liknande. 16 8 Läs mer i Boverkets rapport (2013:7) Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder. 9 I många kommuner även kallat Kommunalt handikappråd eller KHR. Nyttan av samarbete Kommunen gynnas av att samarbeta med externa parter som även de har stor nytta av inventeringsresultatet. Under inventeringen kan det vara aktuellt att samarbeta med högskolor, intresseorganisationer eller andra med intresse av tillgänglighet. Nyttan med samarbete under inventeringen av tillgängligheten kan se olika ut beroende på perspektiv: – Nyttan för kommunen kan vara att sprida arbetsbördan på fler parter och på så vis samla mer resurser. Samtidigt gynnas delaktigheten och medborgarinflytandet av att kommunorganisationen samarbetar utåt. – Nyttan för offentliga och privata fastighetsägare kan vara möjligheten att prioritera rätt investeringar i förvaltandet efter en inventering. Det kan på sikt leda till en lägre omflyttning och därmed mindre slitage. – Nyttan för en högskola kan vara forskningsrelaterad, men även i form av kontakter med arbetslivet för studenter som verksamhetsförlagd utbildning, arbetspraktik eller examensarbete. Kommunen får tillgång till personer med kunskap om den senaste forskningen på området, och är studentens arbetsinsats examinerande innebär även det en form av kvalitetsstämpel där resultatet analyseras för att sedan genomgå den opponeringsprocess varje godkänd högskoleuppsats ska passera. – Nyttan för intresseorganisationer kan vara inflytandet som deltagande i arbetet som en tillgänglighetsinventering kan innebära samt möjligheten att bidra med användarperspektivet. För kommunen kan detta stärka behovsbilden i nulägesanalysen, och det stärker även det framtida samarbetet med funktionshindersförbunden. – Det kan även finnas kommunförbund och liknande arenor där kommuner, som har liknande bostadsmarknad och förutsättningar, kan gynnas av att samverka om tillgänglighetsinventeringar. Har kommunen redan ett etablerat nätverk för bostadsfrågor kan detta vara ett lämpligt forum att driva inventeringen genom. Nyttan av rutiner och befintlig kunskap Att dra nytta av det arbete som redan utförs i kommunen innebär i det här sammanhanget att använda sig av tidigare kunskaper och erfarenheter bland medarbetarna i kommunorganisationen. Förutom olika sorters underlag som kommunen presterat inom ordinarie verksamhet och kanske i samband med tidigare projekt, exempelvis Bo bra på äldre dar eller Teknik för äldre,10 så är medarbetarnas erfarenheter och kunskap om arbetssätt värdefulla i inventeringsarbetet. Två andra viktiga kunskapsområden är arbetet med bostadsanpassningsbidraget och enkelt avhjälpta hinder. De angränsar till inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusen och kan exempelvis innebära att kommunen har en eller flera medarbetare som har kompetens om hur funktionshinder i den fysiska miljön påverkar en persons vardag. En del medarbetare har även kunskap om den lokala bostadsmarknaden. 10 Dessa två regeringsuppdrag avslutades under 2012. 17 Framtida nytta av att inventera tillgängligheten En inventering ska ge kommunen ett bättre beslutsunderlag men den kan även stimulera de boende att se möjligheten att planera sitt boende efter sina behov. Vid nybyggnation, ombyggnation och andra ändringar som förändrar byggnaden kan den kunskap som inventeringen åstadkommit göra det lättare att bygga för alla personer i samhället. Vanliga misstag och direkta fel kan förebyggas i de nybyggda flerbostadshusen redan i planprocessen. Det handlar om att öka den fysiska tillgängligheten i befintligt bestånd genom att identifiera och arbeta bort hinder, likaväl som att undvika att bygga nya hinder. I ändringarna av bostadsförsörjningslagen som träder i kraft under 2014 finns ett krav på att kommunerna ska ta regionala hänsyn i planeringen för bostadsförsörjningen och kommunalt samarbete uppmuntras. Även där skulle ett kunskapsbyggande kring tillgänglighet göra nytta. Ekonomiska vinster på lång sikt En del ekonomiska vinster kan komma i form av uteblivna framtida utgifter. Med utgångspunkt i inventeringens resultat och i tillgänglighetsperspektivet kan förvaltningen effektiviseras, genom att relateras till löpande underhåll och andra ändringar. En inventering kan även ge kommunen möjligheten att avgöra vilka enskilda insatser som är kostnadseffektiva, det vill säga gör störst nytta för flest personer, inte bara när behoven uppstår utan även ur ett förebyggande perspektiv.11 På lång sikt kan kommunens kunskap om de vanligaste funktionshindren i flerbostadshusen innebära bättre rutiner i tillsyn och bygglovsprocesser, vilket i sin tur kan påverka behovet av kompletterande tillgänglighetsanpassningar. Det är bättre att göra rätt från början. De flesta äldre vill bo kvar hemma så länge hälsan tillåter, men blir tvungna att flytta på grund av funktionshinder i bostaden.12 Särskilt boende är kostnadsdrivande jämfört med ordinarie boende och därför finns strategier kring trygghetsboenden och liknande. Inventeringen kan ge kommunen underlag för att i en högre grad förmedla bostäder med lämplig tillgänglighet till dem med behov.13 Effekter av otillgänglighet Sverige lagstiftade om fysisk tillgänglighet redan för ett halvt sekel sedan men trots det byggs fortfarande flerbostadshus otillgängligt på olika sätt. I samhällsdebatten finns olika åsikter om ifall det är fördyrande eller inte att bygga tillgängligt respektive tillgänglighetsanpassa i efterhand. Klart är dock att det fysiskt otillgängliga samhället innebär negativa effekter för personer med funktionsnedsättningar, jämfört med övrig befolkning. I Handisams uppföljning av funktionshinderspolitiken Hur är läget 2013? konstaterades följande:14 • Det är nästan tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 19 procent jämfört med 2 procent bland övriga. • 26 procent av personerna med funktionsnedsättning har varit i ekonomisk kris. Det är dubbelt så stor andel som bland övrig befolkning. • Personer med funktionsnedsättning bor oftare i hyresrätt än övrig befolkning. • En av tio kommuner har inventerat sina flerbostadshus ur ett tillgänglighetsperspektiv. 11 18 Se avsnitt Kommunens mål och syfte med inventeringen på s. 30. SABO och Svenska Kommunförbundet, (2004). Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? I en studie av Maria Kulander (2013) uppmärksammas att det finns ett glapp mellan olika boendeformer som är till för äldre. Studien visar också att äldre ibland skulle vilja flytta från sin bostad för en annan bostad som matchar livssituationen bättre, helst i samma område, men mer centralt för att behålla sitt sociala nätverk. 12 Det är tydligt att funktionshinder i vardagens miljö har en negativ inverkan på hälsan och privatekonomin för personer med funktionsnedsättning, och att dessa därför har sämre förutsättningar än övrig befolkning. Tillgänglighet är därför en jämlikhetsfråga då det handlar om allas våra förutsättningar att vara delaktiga i vardagen på jämlika villkor.15 Alla människor har behov av olika hjälpmedel under olika delar av livet, ingen människa är immun mot olyckor, sjukdomar eller åldrande. Tillgänglighet är nödvändigt för ett fåtal, underlättar för många men är bra för alla. Det är mer samhällsekonomiskt att tillgänglighetsanpassa bostäder än att bygga nya särskilda boenden. Kostnaden för att tillgänglighetsanpassa eller förmedla bostäder understiger kostnaden för att uppföra en helt ny byggnad. 13 14 Sidorna 47–51 och 53–59. 15 FN-konventionens artikel 9. http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf 19 Inventeringens förutsättningar I detta kapitel beskriver vi vem som ansvarar för den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Här beskriver vi också vilken ambitionsnivå kommunen bör ha vid inventeringen liksom de avgränsningar man kan göra. Ambitionsnivån har formulerats efter samtal med funktionshindersrörelsen och intresseorganisationer16 som har kunskap och erfarenheter om vardagens möjligheter och begränsningar. Frågor om ansvar, behov och resurser Kommunen, fastighetsägaren och den boende har ansvar för varsin del av tillgängligheten, och har varsin roll; kommunen driver samhällsutvecklingen, fastighetsägaren driver företag, och individen väljer det lämpligaste boendealternativet. Frågan är vilka behov som ska mötas och var för att uppnå ett jämlikt samhälle, och med vilka resurser. Begränsade resurser kan vara ett hinder för arbetet med tillgänglighet, så det är viktigt att resonera kring prioriteringar i det man vill utföra. Ett sätt kan vara att fokusera på nyttan i stället för ansvaret, det vill säga att låta kunskapen om nyttan driva utvecklingen. Det kan hända att funktionshindersfrågor betraktas som kostsamma och därför inte hanteras som en strategisk utvecklingsfråga. Krav på att omedelbart åtgärda brister står i den meningen i vägen för ett strategiskt arbete med tillgänglighet. Men en inventering är inte ett löfte om en hiss i varje hus, det är ett strategiskt arbete för en bättre kunskap om tillgängligheten i flerbostadshusen. Ambitionsnivå Kommunerna har olika förutsättningar i demografi, behovsbild, flerbostadshusbestånd och typ av bostadsmarknad. Boverket kan därför inte slå fast en specifik ambitionsnivå för inventeringen av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen som ska gälla i alla kommuner. Men vad alla kommuner ska ta hänsyn till är olika funktionsnedsättningar, det vill säga att inventera ur flera användarperspektiv samtidigt, och att en person kan leva med flera funktionsnedsättningar samtidigt. Kommunen ska även ta hänsyn till barn, äldre och förutsättningarna som finns där emellan. Detta skulle innebära att kommunen verkar efter konceptet design för alla,17 att kommunen ser om byggnaden har hiss, om hissdörren är hanterbar och hur personen i hissen får veta vilket våningsplan hissen stannar på. Kommunen bör även förhålla sig till vad man vill använda resultatet till, exempelvis vad gäller planering, förmedling eller förbättring.18 20 16 Handikappförbunden (HSO), Synskadades riksförbund, Dövas riksförbund samt Karlskrona Seniorhusförening. 17 Se webbplatsen www.designforalla.se för mer information. 18 Se avsnitt Kommunens mål och syfte med inventeringen på s. 30. Inventeringen bör omfatta det bestånd och de frågor kommunen vill besvara för att möta medborgarnas behov, utöver nedan angivna avgränsningar. Inventeringens avgränsningar Boverket har gjort följande avgränsningar för att visa hur kommunen kan arbeta strategiskt med inventering av flerbostadshus. Avgränsningarna är ett första steg mot att göra tillgänglighetsarbetet till en del av den ordinarie verksamheten, där det blivit naturligt att ställa sig frågan om beslutet man tar eller åtgärden man utför i någon form innebär ett funktionshinder för någon. Avgränsningarna för inventeringen är: – Fysisk tillgänglighet i flerbostadshus geografiskt belägna inom kommunens administrativa gräns. – Allmänna utrymmen inuti och i anslutning till byggnaden som entré, trapphus, miljöhus, garage, möjlighet till angöring, tvättstuga och hur man rör sig där emellan. 21 STEG 1 Nulägesanalys • • • • Samla ihop befintlig kunskap Undersök bostadsmarknaden och flerbostadshusen Undersök behoven Samarbeta med parter utanför organisationen STEG 2 Inventering • • • • Val av inventeringsverktyg Strategier för genomförandet av inventering Att tänka på inför en inventering Sammanställa inventeringsresultat STEG 3 Att använda handboken Uppföljning • • • • Utvärdering av inventering Bostadsmarknadsenkäten möjliggör uppföljning Använda resultatet – från inventering till handling Sprida resultatet av inventeringen Inventering i tre steg I de tre följande kapitlen presenteras ett förslag på en arbetsmodell i tre steg som innebär att kommunen knyter samman inventeringens mål och syfte med lokala förutsättningar, och även knyter samman inventeringens syfte med kommunens framtida strategiska arbete med tillgänglighet. Arbetsmodellen kan beskrivas som en process i tre delar: 1. analysera nuläget 2. inventera flerbostadshusen 3. följ upp inventeringen. Nulägesanalys Inventering Uppföljning Den första delen innebär att kommunen analyserar de lokala förutsättningarna. Sedan följer inventeringen och uppföljningen av resultat och arbetsprocessen som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Inventeringen genererar bättre informationsunderlag och därmed bättre beslut. Den kan möjliggöra en stabilare planering, men också en effektivare förmedling av bostäder eller att rätt förbättring utförs på rätt plats. 22 Förankra inventeringen på övergripande beslutande nivå Eftersom inventeringen är en kommunövergripande fråga har förankringen hos ledningen stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet med att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet blir. En sådan förankring kan göra inventeringen till en fråga för hela kommunorganisationen och resultatet gynnar hela verksamheten. 23 Övergripande beslutande nivå Beslut om nulägesanalys Bostadsmarknad och befintligt bestånd Behovsbild och demografi Internt och externt samarbete i utförandet Nämnderna Fördelning av arbetsuppgifterna Prioriterat arbete + angivna uppgifter Vilken förvaltning har kunskap om vad? Samarbetsgrupp från förvaltningarna Samla ihop befintlig kunskap Återrapportering av nulägesanalys Rekommendation av arbetssätt utifrån lokala förutsättningar • Planera • Förmedla • Förbättra Övergripande beslutande nivå Fastställer mål och syfte med inventeringen utifrån fortsatt arbete med tillgänglighet Nästa steg Utförande av inventering Förslag för genomförande av nulägesanalys Modellen nedan är ett förslag på arbetsgången efter att kommunens övergripande beslutande nivå, exempelvis kommunledningen mottagit handboken till att mål och syfte med inventeringen har formulerats. Kommunens olika förvaltningar har en viktig roll i detta och Boverket föreslår en tvärsektoriell samarbetsgrupp från förvaltningarna. Gruppen samordnar och återrapporterar till den beslutande nivån som är uppdragsgivare för inventeringen. 24 STEG 1 Steg 1: Nulägesanalys – före inventeringen Nulägesanalys • • • • Samla ihop befintlig kunskap Undersök bostadsmarknaden och flerbostadshusen Undersök behoven Samarbeta med parter utanför organisationen Kommunens förutsättningar I detta kapitel beskrivs hur en kommun utifrån sina lokala förutsättningar kan formulera ett mål och syfte med inventeringen. Har kommunen aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen och i det sammanhanget genomfört en behovsoch marknadsanalys kan man utgå från den. Det som behövs är en nulägesanalys som ger kommunen översiktlig information om bostadsmarknaden, bostadsbeståndet och behoven. Då får kommunen en uppfattning om vilka utmaningar och förutsättningar som finns.19 Vad utmärker bostadsmarknaden? Matchar utbudet efterfrågan? Vilka utmaningar står kommunen inför? Vilken nytta ger en kommande inventering? Vilka problem bör lösas och inom vilken tidsram? Nulägesanalys möjliggör inventering En nulägesanalys kan användas för att fastställa kommunens förutsättningar och möjligheter att genomföra en ändamålsenlig inventering. Den ger ett mätbart och uppföljningsbart material och resultat samtidigt som den förbereder kommunen inför genomförandet av inventeringen och visar kommunens framtida riktning och utveckling. Nulägesanalysen underlättar även i valet av ett lämpligt inventeringsverktyg. Lyft tillgänglighetsfrågan i den kommunala planeringen Nulägesanalysen möjliggör en bedömning av de behov som finns och som kan komma att uppstå. Den bör genomföras i kommunens ordinarie arbete och kan utgå från befolkningsunderlag, planer, policyer och visioner. Kommunen kan även komplettera nulägesanalysen med aktuella nationella och internationella dokument.20 Kommunen kan även utgå från sina svar i den årliga bostadsmarknadsenkäten.21 Nulägesanalysen blir också ett stöd i den pågående strategiska planeringen och bostadsförsörjningen i kommunen. Tips! Integrera tillgänglighet i den kommunala visionen och låt inventeringen av flerbostadshusen vara ett uppföljningsbart effektmål inom den kommunala förvaltningen. Lästips från Boverket! Boendeplanering – en strategisk fråga för kommunen (2006) Boendeplanering i praktiken – en vägledning till statistiken (2005) Boverket har gjort en fiktiv nulägesanalys för att visa ett förslag på hur den kan se ut till innehåll och omfattning. Se bilaga 3. 19 Exempelvis regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011–2016; Handlingsplanen Från patient till medborgare, FN:s standardregler eller EU:s funktionshinderspolitiska strategi 2010–2020. 20 Syftet med Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME) är att bidra till en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på bostadsmarknaden samt att spåra trender och tendenser inför den framtida utvecklingen. 21 25 Koppla nulägesanalysen till det ordinarie arbetet Dessa dokument kan kommunen använda i arbetet med nulägesanalysen: Tips! För att dra nytta av befintliga kunskaper inom kommunen rekommenderas att förvaltningarna samarbetar under nulägesanalysen. Tips! En del kommuner arbetar med prognoser för sin befolkningsutveckling. Dessa prognoser används för att utreda behov inom samhällsplanering, bostadsplanering och äldreomsorg. Exempel: Befolkningsprognos för Kalmar kommun 2013–2022 Befolkningsprognos 2013–2022 Karlstads kommun Befolkningsprognos 2013–2022 Gislaveds kommun • Översiktsplanen – kan vara en utgångspunkt för nulägesanalysen. Samtidigt kan nulägesanalysen ligga till grund för en ny och aktualiserad översiktsplan eftersom den resulterar i en bedömning av behoven inom kommunen. • Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning – här finns beskrivningar av befolkningens och bostadsbeståndets förändringar samt viktiga behov och utmaningar på bostadsmarknaden.22 Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas varje mandatperiod. Saknar kommunen aktuella riktlinjer kan nulägesanalysen utgöra en grund och en utgångspunkt för framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjningen. • Tillgänglighetsplaner – i kommunens planer för tillgänglighet, exempelvis för arbetet med enkelt avhjälpta hinder, kan det finnas målformuleringar och strategier som kan användas i samband med inventeringen. Samarbetsgrupp inom kommunen En kommun beskrivs ofta som en stuprörsorganisation med tydliga gränser mellan verksamhetsområden, med litet utbyte mellan förvaltningarna som en naturlig följd. Inventeringen är ett gott exempel på hur förvaltningar kan föras samman i en uppgift. Kommunens förvaltningar bör samarbeta för att uppnå ett effektivt resultat i nulägesanalysen som möjliggör en ändamålsenlig inventering. Fundera därför över vilka förvaltningar som bör ingå i en samarbetsgrupp. Gruppen genomför i ett första skede nulägesanalysen och kan i förlängningen vara kommunens kontaktgrupp under inventeringen och uppföljningen. Förvaltningen som arbetar med fysisk planering har god kunskap om kommunens flerbostadshus och lokala bostadsmarknad, och socialtjänsten kan bidra med god kunskap om medborgarnas behov. Har kommunen en tillgänglighetssamordnare kan denne bidra med sakkunskap och ett övergripande tillgänglighetsperspektiv. En samarbetsgrupp med deltagare från flera förvaltningar kan på så vis ansvara för genomförandet av nulägesanalysen och redovisa dess resultat för beslutsfattande nivå inom kommunen, som sedan fattar beslut om inventering.23 Så gör vi nulägesanalysen Nedan har Boverket formulerat frågor som stöd i framtagandet av en nulägesanalys, analysen har fyra delar: Tips! Boverket har gjort en fiktiv nulägesanalys för att visa ett förslag på hur den kan se ut till innehåll och omfattning. Se bilaga 3. • • • • Steg 1: Samla ihop befintlig kunskap Steg 2: Undersök bostadsmarknaden och flerbostadshusen Steg 3: Undersök behoven Steg 4: Samarbeta med externa aktörer Frågorna i respektive steg kan besvaras med hjälp av kommunala rapporter, policyer och statistik samt den kunskap och erfarenhet som finns inom den kommunala förvaltningen. Steg 1: Samla ihop befintlig kunskap Börja med att ta reda på vilken kunskap som redan finns inom kommunen och Från och med den 1 januari 2014 gällen en ny bostadsförsörjningslag som innebär att riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska baseras på en behovs- och marknadsanalys. 22 26 23 Kommunen kan även ansöka om statligt stöd under 2014-2015. undersök hur den kan användas i nulägesanalysen. Det sparar både tid och resurser att bygga vidare på det som redan finns. 1. Vilka dokument kan kommunen använda sig av i framtagandet av en nulägesanalys, exempelvis översiktsplan, tillgänglighetsplan eller riktlinjer förden kommunala bostadsförsörjningen? I dokumenten kan det finnas information och statistik om den lokala bostadsmarknaden, flerbostadshusbeståndet och behoven inom kommunen. 2. Har vi inventerat tillgängligheten i flerbostadshusen tidigare? Finns det tidigare inventeringar kan information och erfarenheter från den användas igen. 3. Har det utförts förbättringar av tillgängligheten? Vilka förbättringar har utförts och var? Den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet kan exempelvis ha förbättrats i samband med ombyggnation eller annan ändring. 4. I vilken utsträckning och var har bostadsanpassningar utförts i flerbostadshusen? Med kunskap om var bostadsanpassningar har utförts, får kommunen information om var personliga anpassningar är genomförda. Bostadsanpassningar kan vara ett tecken på att det behövs god fysisk tillgänglighet på platser som inte omfattas av bostadsanpassningsbidraget.24 5. På vilket sätt kan kommunen använda sig av nulägesanalysen i sin kommunala planering? Tips! Observera att bostadsanpassningar inte fångar upp helheten, utan är till för att skapa tillgänglighet för en enskild individ i bostadshuset. Flyttar personen följer ofta tillgänglighetsanpassningen med personen till den nya bostaden. Tips! Information om alla Sveriges fastigheter och dess ägare finns i Fastighetsregistret. Lantmäteriet förvaltar registret. Sedan några år tillbaka är registret helt digitalt. För mer information se: lantmäteriet.se Analysen kan användas i kommunens planering och vara ett stöd för exempelvis bostadsförsörjningen. Steg 2: Undersök bostadsmarknaden och flerbostadshusen Det är viktigt att kommunen har aktuell information om bostadsmarknaden och beståndets omfattning och utformning. 1. Vilka utmaningar finns på den lokala bostadsmarknaden? Den aktuella bilden av den lokala bostadsmarknaden visar vilka förutsättningar kommunen har att arbeta med.25 Förutsättningarna kan visa hur kommunen ska göra inventeringen och använda resultatet.26 2. Hur stor andel av bostäderna inom kommunen är flerbostadshus? Tips! För att se hur tillgängligheten ser ut i tidstypiska bostadsområden och flerbostadshus rekommenderas skriften Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? (2004) Inför inventeringen bör kommunen veta hur många flerbostadshus det finns för att kunna genomföra inventeringen strategiskt och systematiskt.27 Ett flerbostadshus där fler äldre personer bor kan vara i större behov av en generell tillgänglighetsanpassning än ett flerbostadshus där medelålders bor. 24 I bostadsmarknadsenkäten 2014 används begreppen balans och obalans med underskott eller överskott. Kommunen bedömer om det råder balans eller inte på den lokala bostadsmarknaden. 25 Om marknaden är balanserad eller på väg ner rekommenderas anpassning av beståndet. Med en överhettad bostadsmarknad kan det i vissa fall vara bättre att bygga nya tillgänglighetsanpassade bostäder, till exempel genom förtätning i samma område. SABO och Svenska kommunförbundet (2004). Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? 26 27 Läs mer i avsnittet Strategier för genomförande av inventeringen på s. 36. 27 3. Hur stor andel av flerbostadshusen är kommunalt eller privat förvaltade hyresrätter respektive bostadsrätter? Fördelningen mellan kommunala respektive privata aktörer visar vilka aktörer som berörs av inventeringen. 4. Var ligger flerbostadshusen och vem är förvaltare? En översikt av beståndets geografiska spridning och vem som är förvaltare underlättar inventeringen och kontakten med eventuella samarbetsparter. 5. Under vilken tidsperiod är flerbostadshusen byggda och hur stor andel av dem har hiss? Med information från exempelvis fastighetsregistret kan kommunen utifrån husens ålder kategorisera beståndet och få en bild av dess förutsättningar för tillgänglighet utifrån byggsätt och konstruktion.28 Andelen flerbostadshus som har hiss och var dessa ligger, visar vilka hus som är eller kan bli tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Att en fastighet saknar hiss behöver inte innebära att den inte är eller kan bli tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.29 Steg 3: Undersök behoven Det tredje steget i nulägesanalysen innebär att kommunen får en uppfattning av behoven. Med utgångspunkt i behovsbilden samt de övriga delarna av nulägesanalysen kan kommunen genomföra en ändamålsenlig inventering av tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. 1. Hur ser kommunens demografiska utveckling ut? Ett ökande antal äldre och barnfamiljer innebär att behoven av tillgänglighet ökar. 2. Vilka grupper har svårt att hitta en lämplig bostad enligt den årliga Bostadsmarknadsenkäten? Det behövs fler tillgängliga bostäder om äldre som vill flytta till en mindre bostad och om hushåll som behöver god tillgänglighet i bostaden har svårt att finna en lämplig bostad. Observera att ett behov av tillgängliga bostäder inte alltid innebär att man måsta bygga nya bostäder. Det kan i stället innebära att det behövs kunskap om vilken tillgänglighetspotential som redan finns i det befintliga beståndet och att förmedlingen av bostäder kan behöva förstärkas, för att på så vis möta behoven bland kommunens invånare. 3. Var i kommunen bor den äldre befolkningen? Genom att ta reda på var den äldre befolkningen bor och utgå från deras preferenser, är det möjligt att se var det behövs tillgängliga bostäder.30 28 Läs mer i bilaga 2 Lagstiftning och regler om tillgänglighet för bostäder. Ambitionsnivån bör vara att inventera ur flera perspektiv – nedsatt rörelseförmåga och nedsatt orienteringsförmåga med flera. 29 En studie utförd av Maria Kulander (2013) om åldersgruppen 65–85 år visar att äldre på grund av för stor lägenhet, ensamhet eller försämrad hälsa kan tänka sig att flytta, men att det finns bristande information och initiativförmåga. Vid en flytt vill den äldre helst bo kvar i sitt område och kunna behålla sitt sociala nätverk, men gärna lite mer centralt. 30 28 Steg 4: Samarbeta med parter utanför organisationen Det fjärde steget i nulägesanalysen innebär att personer från olika delar av kommunorganisationen reflekterar över vilka de skulle kunna samarbeta med under inventeringen. 1. Vilka samarbeten med externa aktörer kan komma att bli aktuella under inventeringen av flerbostadshusbeståndet? Man kan förankra arbetet med inventeringen redan i planeringsstadiet hos förvaltare och fastighetsägare, högskola och intresseorganisationer som kan delta i genomförandet. En annan viktig aktör i sammanhanget är även räddningstjänsten. Genom att tidigt integrera deras perspektiv på tillgänglighet och möjligheter att lämna byggnaden vid fara31 kan inventeringen få en vidare betydelse. Exempel på externt samarbete Samarbete är en förutsättning för inventeringen av tillgängligheten i kommunens flerbostadshus eftersom det är flera aktörer som berörs. Vi presenterar här ett exempel från Östersunds kommun där kommunen tagit initiativ till samarbete med bland annat privata fastighetsägare för att öka tillgängligheten i Östersunds stad.32 Östersunds kommun skapar en grund för externt samarbete Östersunds kommun har genomfört en förstudie under namnet ”Strategiskt tillgänglighetsarbete – destinationsutveckling” för att undersöka möjligheterna för och inleda ett samarbete mellan kommun, näringsliv, fastighetsägare och besöksnäringen. Samarbetet ska ge ett gemensamt förhållningssätt och en strategi för att öka tillgängligheten i staden Östersund. Fokus är på tillväxt och turism men också på att tillgänglighet innebär socioekonomiska fördelar för alla. Projektet har lett till att kommunen har fått en referensgrupp med externa aktörer, både fastighetsägare och näringsidkare, som i en avsiktsförklaring gett sitt fulla stöd till projektet och utvecklingen för ett mer tillgängligt Östersund. Nästa del i projektet är att referensgruppen tillsammans med kommunen ska utforma strategier för arbetet. Så här har kommunen gjort för att skapa en referensgrupp med externa aktörer: • En anställd inom kommunen har ansvarat för projektet och kontakten med de externa aktörerna. • Aktörerna har handplockats eller visat intresse för tillgänglighetsarbete i andra sammanhang. • Den första kontakten med aktörerna togs via telefon eller e-post. • I stället för att lägga tid och resurser på att försöka övertyga aktörer som inte varit intresserade av projektet har kommunen satsat på dem som har visat intresse. Övriga aktörer kan sedan ansluta sig till samarbetet. • För att samarbetet ska leda till konkreta resultat har referensgruppen mandat att bestämma utvecklingen och inriktningen för den egna verksamheten. • I projektet har det varit viktigt att alla aktörer träffats för att skapa en diskussion om det fortsatta arbetet. Dialogen mellan fastighetsägare och näringsliv har varit lika viktig som deras dialog med kommunen, allt för att skapa en gemensam plattform. 31 Tips! Håll kontakt med lokala funktionshindersorganisationer under hela processen. Läs mer i bilaga 4 om frångänglighet och brandskydd. Östersunds kommun arbetar för att öka tillgängligheten på allmänna platser. Kommunen arbetar inte med tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet, men exemplet visar hur ett samarbete inom kommunen och med privata aktörer kan gå till. 32 Tips! Håll kontakt med lokala funktionshindersorganisationer under hela processen. 29 • För samsyn och för det fortsatta arbetet har man formulerat en avsiktsförklaring. Genom denna väljer aktörerna att ingå i samarbetet och binder sig till att aktivt arbeta för en tillgängligare stad. Tips! Se bilaga 3 för en fiktiv nulägesanalys. Kommunen och aktörerna ska nu gå från ord till handling och utforma strategier och konkreta handlingsplaner för ökad tillgänglighet. En utmaning i det arbetet är att länka samman det offentliga med privata företag då det är olika organisationskulturer. Kommunens lärdomar såhär långt är att det tar tid att knyta kontakter och att det är viktigt att låta det ta tid. När nulägesanalysen är klar När nulägesanalysen är genomförd har kommunen skapat en tydligare bild av lokala förutsättningar och behov. Med utgångspunkt i analysen kan kommunen formulera ett mål och syfte som är ändamålsenligt och möjligt att genomföra. Därefter är det möjligt att välja ett inventeringsverktyg som främjar målet och syftet. Bjud in fler aktörer för att diskutera inventeringen Hittills har kommunen ansvarat för genomförandet av nulägesanalysen, men för att förankra den och den kommande inventeringen kan fler aktörer behöva involveras. Kommunen bör därför efter nulägesanalysen bjuda in aktörer att frivilligt delta i en plattform där kommunens inventeringsarbete diskuteras. Samarbetsformen under inventeringen kan variera, men dessa frågor bör bli aktuella: • Rollfördelning; Vem gör vad och när? • Vilka kunskaper krävs av de som genomför inventeringen? • Hur uppnås målet och syftet med inventeringen? Kommunen kan samarbeta om inventeringen med aktörer som även de gynnas av inventeringsarbetet på olika sätt, som offentliga och privata fastighetsägare, en högskola, intresseorganisation eller kommunförbund.33 Externa aktörer kan bidra med en vidare sakkunskap. Fastighetsägaren eller förvaltaren har särskild kunskap om sitt bostadsbestånd, studenter bär med sig aktuell forskning, funktionshindersförbund har användarperspektiven och kommunförbund kan innebära en möjlighet till stordrift för mindre kommuner med liknande förutsättningar. Kommunen kan anställa en sommarjobbare eller ordna arbetspraktik i samarbete med Arbetsförmedlingen eller någon annan myndighet. Inventera brister eller potentialer i beståndet? Tips! Gör en översiktlig beskrivning av bostadsbeståndet och tillgängligheten. Formulera sedan tydliga mål för beståndet och välj därefter lämpliga åtgärder. Ska man leta efter brister eller efter potentialer som går att utveckla? Kommunen bör avgöra vilken sida av myntet, brister eller potentialer, som vinner uppmärksamheten. I stället för att nöja sig med att konstatera att de flesta flerbostadshusen brister i tillgänglighet kan inventeringen bli ett sätt att ta reda på vilka flerbostadshus som är eller kan bli fysiskt tillgängliga. Nulägesanalysen kan ge en första fingervisning om vilka flerbostadshus det kan röra sig om. Kommunens mål och syfte med inventeringen Sveriges kommuner har olika förutsättningar och Boverket visar därför hur kommunen själv kan använda nulägesanalysen till att fastställa sin ambitionsnivå och sitt mål och syfte med inventeringen utifrån de lokala förutsättningar som råder. 33 30 Läs mer i kapitlet Kommunen gynnas av att inventera tillgängligheten i flerbostadshusen på s. 17. Grund för fortsatt arbete Målet är inte bara att genomföra en inventering, utan även att denna ska ge en grund för kommunens fortsatta arbete. En inventering av tillgängligheten bör fylla det behov kommunen anser vara mest angeläget. Kommunen bör därför använda sin nulägesanalys för vad den vill uppnå med inventeringen. En inventering kan göras övergriplig eller detaljerad och även leda till varierande resultat, beroende på vad inventeringsverktyget är utformat för att undersöka. Kommunen bör därför redan här ställa sig frågan om i vilket syfte inventeringen utförs; är målet att utveckla planeringen av sin bostadsförsörjning, att förmedla lämpliga bostäder eller att utföra kostnadseffektiva förbättringar? Kommunen bör även reflektera över vilka resurser det finns till att avsätta personal, eller anställa konsulter med rätt kompetens för att utföra inventeringen samt hur tid och strategi skapas för att använda resultatet. Planera, förmedla eller förbättra • Planering innebär att kommunen utifrån ett strategiskt och långsiktigt perspektiv arbetar på olika sätt för att tillgodose behoven av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen. • Förmedling innebär att kommunen med hjälp av en inventering kan identifiera bostädernas nivå på tillgänglighet för en mer träffsäker förmedling av lämpliga bostäder. Förmedling kan ge omedelbara effekter jämfört med strategisk planering eller riktade förbättringar. Samtidigt når förmedlingen av tillgängliga bostäder endast de medborgare som byter bostad. • Förbättringar ska vara kostnadseffektiva. Med inventeringsresultatet kan kommunen lättare prioritera de insatser som väl utförs, så att såväl boende som besökare gynnas av att rätt förbättring utförs på rätt plats. Tips! Information om hur andra kommuner har arbetat med inventeringar av flerbostadshus finns i Boverkets rapport : Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och fem exempel (2013) Exempel på inventeringar – planera, förmedla, förbättra Nedan följer exempel som visar hur en inventering kan användas i planering, förmedling av bostäder eller i arbetet med att förbättra tillgängligheten. ”Vi använder inventering av tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i samhällsplaneringen” Enligt Äldreboendedelegationens slutbetänkande 200834 kommer antalet äldre att öka markant de närmaste åren och de flesta av landets bostäder inte är anpassade för detta. Med slutbetänkandet som utgångspunkt utredde Luleå kommun förutsättningarna för att få fram fler anpassade bostäder för äldre i Luleå kommun och samtidigt kunna skjuta fram flytten till särskilt boende. Med hjälp av ett konsultföretag inventerade Luleå kommun tillgängligheten i kommunens samtliga flerbostadshus. Totalt omfattas 6 500 adresser och cirka 22 300 lägenheter av inventeringen. Den visade att 39 procent av beståndet är tillgängligt med rullstol, 52 procent är tillgängligt med rollator35 och 48 procent av beståndet bedöms inte vara tillgängligt.36 Förutom tillgängligheten inventerades även tillgången på service och tryggheten i bostadsområdena. För att få en koppling mellan resultatet av inventeringen och behoven i kommunen ställdes demografin i dag och på sikt i förhållandet till inventeringens resultat. Det visade vilka stadsdelar som behöver fler tillgängliga bostäder i dagsläget såväl som i framtiden. Inventeringen resulterade även i ett bostadsprogram för äldre. Programmet är en strategi för kommunens bostadsförsörjning för äldre och är en viktig del i kommunens samhällsplanering. Strategin innehåller nybyggnation av bostäder, vård- och omsorgsboende såväl som förbättring av tillgängligheten i bostadsområden där det behövs. 34 Bo bra hela livet (2008). http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/79/43/6931fce1.pdf 35 Tillgängligt med rollator innebär att fastigheten innehåller max 6 trappsteg. 36 Luleå kommun (2010) Planering för bostäder för äldre, sid 13. 31 Eftersom man har inventerat hela kommunens flerbostadshusbestånd är flera fastighetsägare involverade i processen. Kommunen har därför inte möjlighet att påverka hur resultatet av inventeringen och hur bostadsprogrammet för äldre följs upp. Däremot kan kommunen aktivt bidra till att förenkla tillkomsten av tillgängliga bostäder genom • det allmännyttiga bostadsföretaget Lulebo AB • en god planberedskap när det gäller bostäder för äldre • att pröva behovet av bostäder anpassade för äldre i samtliga planer på kommunal mark. ”Vi förmedlar bostäder till den ökande gruppen äldre” För ungefär tio år sedan började de tre kommunala fastighetsbolagen Mitthem, Härnösandshus och Timråbo, i Sundsvall, Härnösand respektive Timrå, märka en ökad efterfrågan bland äldre på fysiskt tillgängliga bostäder. För att möta detta behov började de tillsammans arbeta med boendekonceptet plusboende. Plusboende riktar sig till äldre personer utan hemmavarande barn och förutom fysisk tillgänglighet bygger konceptet på trygghet och gemenskap. Konceptet har funnits i ungefär tio år. Utifrån en checklista som är framtagen i samarbete mellan bland andra fastighetsvärdar och pensionärsorganisationer har man inventerat bland annat tillgängligheten inomhus och utomhus i fastigheterna för att därefter kunna peka ut plusboenden. Totalt sett finns det nu 1 650 pluslägenheter hos de tre fastighetsbolagen. Man har gjort få förbättringar av tillgängligheten i de bostadshus som har inventerats, konceptet utgår i stället från bostadsbeståndets ursprungliga förutsättningar. Lägenheterna som erbjuds varierar i storlek, men alla nås med hiss eller med få trappsteg samt har god tillgänglighet till tvättstuga och anpassad utemiljö. Plusboende är en eftertraktad boendeform och söktrycket på de bostäder som erbjuds är för närvarande högt, vilket ses som en följd av att 40-talister nu vill sälja sina hus eller bostadsrätter. Fastighetsbolagen gör inga hyresskillnader mellan plusboende och övriga lägenheter i beståndet, utan vinsterna är sociala och med en ökad tillgänglighet, gemenskap och trygghet i boendet trivs hyresgästerna och bor kvar längre vilket minskar antalet omflyttningar. ”Vi använder vår inventering av flerbostadshusbeståndet för att förbättra tillgängligheten” Det kommunala fastighetsbolaget Gnestahem AB fick 2011 ett ägardirektiv om att förbättra tillgängligheten i flerbostadshusen. Företaget tog då kontakt med ett konsultföretag som under 2011 och 2012 inventerade hela beståndet med hjälp av verktyget TIBB, Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. 37 Förutom inventering med TIBB intervjuade man boende i området. Det hölls även ett gruppmöte med hyresgäster och representanter från kommunen som arbetar med tillgänglighet och bostadsanpassningar. Gnestahem AB saknade tidigare en struktur för sitt arbete med tillgänglighet, men tack vare inventeringen har företaget numera ett omfattande material och en plan för detta. När inventeringen var genomförd fick samtliga fastighetsförvaltare inom Gnestahem AB information om beståndets nuvarande tillgänglighetsstandard och vilken potential som fanns för att öka tillgängligheten. Utgångspunkten för inventeringen var att tillgängligheten skulle öka, men inte till vilket pris som helst, vilket innebär att de pågående förbättringsåtgärderna ska vara kostnadseffektiva. Kostnadseffektiva åtgärder grundar sig i fast- Hjälpmedelsinstitutet har i samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget SABO utvecklat webbapplikationen TIBB för fastighetsägare att använda vid inventering och dokumentation av tillgänglighetsstatusen i fastighetsbestånd. 37 32 igheternas tillgänglighetspotential, åtgärdernas nytta för hyresgästerna samt åtgärdernas kostnad i relation till nyttan. Med hjälp av det förhållningssättet och det stora materialet från inventeringen kan företaget successivt förbättra tillgängligheten på rätt platser.38 I dag är tillgänglighetsperspektivet en del i Gnestahem AB:s verksamhet och det är naturligt för fastighetsförvaltarna att tänka på det vid underhållet av fastigheterna. Gnestahem AB ser potentialen i sitt bestånd och menar att tillgängligheten kan öka i de allra flesta flerbostadshus oavsett om det finns hiss, flera trappsteg eller lägenheter i markplan. I förbättringsarbetet är det fokus på att skapa nåbara lägenheter, göra de boende mindre beroende av hemtjänst samt förbättra möjligheten att självständigt nå uteplatser för rekreation. Tack vare omfördelningar i budgeten för att hantera de kostnader som tillkommer för att förbättra tillgängligheten, har Gnestahem AB inte behövt höja hyrorna i samband med tillgänglighetsförbättringar. Sammanfattning av steg 1 I detta steg har kommunen • skapat en grund för samarbete mellan kommunens förvaltningar • fogat samman kunskap om kommunens bostadsmarknad, flerbostadshusbestånd och behov • uppmärksammat vilka externa kontakter som kan vara relevanta i arbetet med inventeringen • formulerat ett ändamålsenligt, mätbart och uppföljningsbart mål och syfte med inventeringen. I nästa steg ska kommunen och övriga aktörer • utveckla det externa samarbetet innan och under inventeringen • välja ett inventeringsverktyg som passar för kommunens mål och syfte med inventeringen • genomföra inventeringen • lämna över inventeringens resultat. Inventeringen och åtgärdsförslagen som presenterades var en del av regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar och det finansierades av Hjälpmedelsinstitutet. 38 33 Övergripande beslutande nivå Fastställer mål och syfte med inventeringen som främjar fortsatt arbete med tillgänglighet Samarbetsgrupp från förvaltningarna Väljer ett ändamålsenligt inventeringsverktyg Interna och externa aktörer Inventering av tillgängligheten i flerbostadshusen Lämnar över resultatet av inventeringen Samarbetsgrupp från förvaltningarna Nästa steg Uppföljning Förslag för genomförande av inventering Modellen ovan är ett förslag på arbetsgången som följer på nulägesanalysen. Modellen beskriver hur mål och syfte med kommunens fortsatta arbete präglar valet av ett inventeringsverktyg, som åstadkommer ett ändamålsenligt resultat. I utförandet av inventeringen kan kommunen samarbeta med olika interna och externa aktörer. Det inhämtade resultatet överlämnas till samarbetsgruppen från förvaltningarna. 34 STEG 2 Steg 2: Dags att inventera! Inventering • • • • Val av inventeringsverktyg Strategier för genomförandet av inventering Att tänka på inför en inventering Sammanställa inventeringsresultat I detta kapitel ger Boverket en introduktion till hur kommunen kan välja rätt inventeringsverktyg. Det är kommunens mål och syfte med inventeringen som styr valet. Kapitlet innehåller även tips som kan underlätta inventeringen. Att välja ett ändamålsenligt inventeringsverktyg Boverkets ambition är att kommunen ska använda ett inventeringsverktyg som motsvarar vad kommunen vill uppnå och som passar de lokala förutsättningarna. En inventering kan ge kommunen olika möjligheter att arbeta vidare med sin planering för bostadsförsörjningen, beroende på vilket verktyg som används. Tips! Granska de inventeringsverktyg som finns och välj det som motsvarar kommunens mål och syfte med inventeringen. Valet av inventeringsverktyg styr resultatet De inventeringsverktyg som finns uppnår olika mål och fyller olika syften. Kommunen bör välja det inventeringsverktyg som möjliggör ett fortsatt arbete. Det är därför viktigt att kommunen inte bara är medveten om de olika inventeringsverktygens funktion utan även ändamål. Kommuner med liknande förutsättningar kan välja olika inriktningar, och därmed olika inventeringsverktyg. Valet styrs av vilken typ av kunskapsunderlag kommunen vill skapa. Stort urval av inventeringsverktyg Det finns flera sammanställningar av inventeringsverktyg som kan användas och genom att granska dem kan kommunen hitta ett verktyg som motsvarar både förutsättningar och syfte med inventeringen. I rapporten Katalog över inventeringsverktyg har exempelvis FoU i Väst 39 Göteborgsregionens kommunalförbund, gjort en sammanställning i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. FoU i Väst har även publicerat skriften Tillgänglighetsinventering av bostäder – vilka verktyg finns? 40 där de beskriver vilket syfte vart och ett fyller. Under 2013 publicerade Boverket exempelsamlingen Hur inventera flerbostadshusbeståndet? – Uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner, som beskriver hur kommuner använt olika inventeringsverktyg och sina resultat på olika sätt. Katalog över inventeringsverktyg – en sammanställning över verktyg för att inventera tillgänglighet i boendemiljöer (2012). http://www.grkom.se/download/18.6cf2fb2313952e13fc48000121/1345802841089/2012KatalogOverInventeringsverktyg.pdf Tips! De flesta inventeringsverktyg utgår från dagens lagstiftning gällande tillgänglighet vilket innebär att personen som inverterar inte behöver kunna all lagstiftning som berör tillgänglighet. 39 40 Rapporten utfördes inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. 35 Tips! Önskas en överblick av tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning rekommenderas boken: Bygg ikapp (2012). Tips! För information om olika inventeringsverktyg och hur de kan användas rekommenderas rapporten: Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och fem exempel (2013) Tips! Det finns ett omfattande kunskapsstöd i form av litteratur, kurser, inventeringsverktyg, lagar och regler att utgå från för den som vill utforska hur man kan arbeta med tillgänglighet. Tips! Ta till vara på att det har utförts inventeringar av flerbostadshus i andra kommuner. Byt erfarenheter och få en uppfattning om tidsåtgång och vilka resurser som behövs. Kunskaper hos den som inventerar Det är inte bara kommunens ambition och val av inventeringsverktyg som styr resultatet, utan även kunskapsnivån hos den eller de som genomför inventeringen. En viktig del i planeringen och valet av inventeringsverktyg är därför att fundera över vem som kan och ska utföra inventeringen. Är kommunens mål att åtgärda brister i tillgängligheten som kräver fysisk planering kan det ibland vara lämpligt att anlita en konsult med dokumenterad kunskap om tillgänglighet, som tillgänglighetskonsulter eller certifierade sakkunniga inom tillgänglighet.41 I vissa fall krävs utbildning eller introduktion för att hantera mer avancerade inventeringsverktyg på rätt sätt. En del verktyg används med fördel av yrkesgrupper som har erfarenhet av fler områden, exempelvis fastighetsförvaltning och LSS. I andra fall kan utföraren av inventeringen vara fastighetsförvaltaren eller en student. Det är även viktigt att introducera medarbetare alternativt kompetensutveckla befintlig personal i tillgänglighet. Utföraren bör även känna till hur det är att leva med en eller flera funktionsnedsättningar. Den kunskapen kan man exempelvis få genom en insiktsövning.42 A och O i utförandet av inventeringen är att den är konsekvent, resultatet ska bli det samma oberoende av vem som utför inventeringen. Beroende på inventeringsverktygens metodik kan inventeringen bygga på exempelvis mätningar eller skattningar. En skattning innebär att informationen är subjektiv och därmed grundar sig på inventerarens bedömning om exempelvis en tung dörr. En dörr kan förstås vara olika tung beroende på vem som vill öppna den. Använder man ett inventeringsverktyg med skattning är det därför viktigt att utföraren konsekvent följer de instruktioner som följer med verktyget. Rätt resurser för inventeringen Ta reda på vilken utrustning som krävs för genomförandet och bedöm hur mycket tid som behöver avsättas för uppdraget. Det tar också tid att sammanställa det insamlade materialet. Tiden för inventeringen kan variera beroende på om personen som inventerar är bekant med omgivningen eller har erfarenhet av tidigare tillgänglighetsinventeringar. Även flerbostadshusbeståndets karaktär kan påverka tidsåtgången, är beståndet varierat kan inventeringen ta längre tid. Strategier för genomförandet av inventeringen För att nå det uppsatta målet och syftet behöver kommunen en övergripande strategi för utförandet. Nedan diskuterar Boverket begreppen rutin, systematik och konsekvens som ledord för planeringen och utförandet av inventeringen. Med rutin i arbetet med tillgänglighet menas sådant som kan genomföras inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det vill säga att kommunen eller fastighetsägare kan undersöka tillgängligheten i samband med utförandet av ordinarie arbetsuppgifter. Systematik innebär att kommunen följer en arbetsplan och tidsplan för när respektive område eller flerbostadshus inom kommunen ska inventeras. Kommunen bör även vara konsekvent i arbetet med att inventera tillgängligheten, samma inventeringsverktyg och tillvägagångssätt bör användas i hela processen. Ska kommunen utföra en andra inventering, för att komplettera eller utveckla kunskapen, bör man se till att resultaten är möjliga att jämföra. Kontaktuppgifter till tillgänglighetskonsulter finns på webbplatserna för Handisam och Branschföreningen Svensk tillgänglighet (Från och med 1 april 2014 heter Handisam Myndigheten för delaktighet). 41 36 42 En insiktsövning kan vara både teoretisk och praktisk. Övrigt att tänka på under inventeringen • Frångänglighet innebär att alla personer, även de med funktionsnedsättning, ska kunna ta sig ur en brinnande byggnad på ett säkert sätt eller kan sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer.43 • Uppställning av saker i trapphus och utrymningsvägar. För en säker utrymning och för att möjliggöra framkomlighet är det inte tillåtet att ställa rollator, rullstol eller barnvagn i trapphus. Det kan dels försvåra framkomligheten för personer med funktionsnedsättning eller försvåra utrymningen för räddningstjänsten, som ofta är den som ska hjälpa personer hela vägen ut till säker plats. • Tvättstuga, förråd och övriga gemensamma utrymmen. I flerbostadshus ska både barn, äldre och personer med nedsatt funktionsförmåga kunna använda sig av de gemensamma utrymmena som tillhör bostadshuset. I Boverkets byggregler finns det allmänna råd för detta. • Avfallshantering. I flerbostadshus ska både barn, äldre och personer med nedsatt funktionsförmåga kunna använda avfallsutrymmen. I Boverkets byggregler finns det allmänna råd för avfallsutrymmen som tillhör flerbostadshus. • Nedsatt hörsel och fysisk tillgänglighet. Ofta fokuserar inventeringsverktygen på den fysiska tillgängligheten i form av framkomlighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Det innebär att hörselnedsattas perspektiv ibland förbises. • Allergi och fysisk tillgänglighet. Starka dofter och rök kan bidra till att personer med allergier och astma inte kan vistas i samma lokaler som andra. Vid en inventering av tillgängligheten i flerbostadshus är därför detta ett perspektiv som kan beaktas. Tips! För mer information om frångänglighet se Brandskyddsföreningens bok: Frångänglighet. Utrymning för personer med funktionsnedsättning. (2013) För mer information om avfallshantering läs Boverkets bok: Avfallshantering tillgänglig, säker och estetisk (2011) Sammanställa inventeringens resultat Inventeringen kan genomföras av olika aktörer vid olika tidpunkter, men för att kommunen ska få en överblick av inventeringens resultat bör det sammanställas innan det kan utvärderas så som beskrivs i nästa steg, steg 3, och användas i enlighet med kommunens mål och syfte. I Boverkets förslag på arbetsgången (se modellen på nästa sida) sammanställer samarbetsgruppen aktörernas resultat och lämnar sin analys till övergripande beslutande nivå (se steg 3). Sammanfattning av steg 2 I detta steg har kommunen och övriga aktörer • valt ett ändamålsenligt inventeringsverktyg • resonerat kring kunskaper och resurser som behövs för att inventera flerbostadshusen • fastställt en strategi för hur inventeringen ska genomföras • inventerat och lämnat över resultatet för en sammanställning. I nästa steg ska kommunen • följa upp och utvärdera inventeringen • dra nytta av inventeringens resultat utifrån det mål och syfte man har satt upp • sprida resultatet av inventeringen. 43 För mer information, se bilaga 4. 37 Samarbetsgrupp från förvaltningarna Sammanställer och utvärderar inventeringens resultat Övergripande beslutande nivå Sprider inventeringens resultat Använder inventeringens resultat Koppla till det mål och syfte som kommunen fastställde i Steg 1 Planera? Förmedla? Nämnderna Verkställer mål och syfte Förbättra? Samarbeta med interna och externa aktörer vid genomförandet Förslag på genomförande av uppföljning Modellen ovan är ett förslag på arbetsgången för uppföljning av inventeringen. Modellen beskriver hur samarbetsgruppen sammanställer och utvärderar resultatet. Det överlämnas till den övergripande beslutande nivån som sprider resultatet internt och externt. Resultatet används sedan i kommunens fortsatta arbete i dess planering, förmedling av bostäder eller förbättringar av tillgängligheten. 38 STEG 3 Steg 3: Uppföljning Uppföljning • • • • Utvärdering av inventering Bostadsmarknadsenkäten möjliggör uppföljning Använda resultatet – från inventering till handling Sprida resultatet av inventeringen Utvärdering av inventeringen Den framtida nyttan av inventeringens resultat förstärks av att den utvärderas. Kunskapsmässiga framsteg kan formuleras och kommuniceras och framtida utmaningar mötas. Utvärderingen kan ställa frågor om målet och om syftet med inventeringen har uppnåtts. Hur har inventeringsprocessen stärkt den ordinarie verksamheten? Hur tar man vara på de praktiska erfarenheterna från inventeringsverktyget och upprättade samarbeten? Vilka förslag på konkreta åtgärder kan, utifrån resultatet, förena syftet med kommunens fortsatta arbete? Inventeringen bör till sin helhet beskrivas som en process som stärker det ordinarie arbetet på flera förvaltningsområden, liksom kommunens strategiska planering, hellre än ett kortvarigt projekt kommunen avslutar och lägger i skrivbordslådan. Det är därför inte självklart att det bara blir ett utvärderingstillfälle. En första inventering kanske omfattar en viss del av flerbostadshusbeståndet, eller kanske en första inventering genomförs ur två perspektiv av funktionsnedsättningar, som syn och rörelseförmåga, med ambitionen att längre fram komplettera med ytterligare perspektiv som hörsel och kognitiv funktionsförmåga. Om kommunen arbetar successivt med inventeringen kan man med fördel utvärdera arbetet under processens gång. Vad gör vi? Vad gör vi inte och varför? Vad bör vi göra annorlunda? Ett bra sätt att följa upp inventeringen kan vara att formulera och arbeta med mätbara effektmål. Det kan även vara ett sätt för kommunen att implementera tillgänglighetsperspektivet i verksamheten samt begreppen rutin, systematik och konsekvens i det ordinarie arbetet. Bostadsmarknadsenkäten möjliggör uppföljning Genom kommunens årliga svar i Bostadsmarknadsenkäten (BME)44 kan länsstyrelserna och Boverket följa utvecklingen på bostadsmarknaden och spåra trender och tendenser. I BME 2013 anger 35 av 290 kommuner att de har inventerat tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet, vilket är ungefär 1 av 10 kommuner. Under 2013 har Boverket arbetat fram en ny struktur på BME som möjliggör en nationell upp- Enkäten innehåller kommunernas bedömningar av olika frågor om bostadsmarknaden och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. 44 39 följning av utvecklingen i kommunernas inventeringar av flerbostadshusen. En sådan analys visar inte bara hur många kommuner som inventerat utan även deras syfte och inventeringsverktyg. Det gör den enskilda kommunens arbete med tillgänglighet till del av ett större sammanhang och analys. I BME anger kommunen vilka delar av flerbostadshusbeståndet som inventerats, om beståndet tillhör allmännytta, privat fastighetsägare eller bostadsrättsförening. Även vilket år inventeringen gjordes och vilket inventeringsverktyg som använts. Genom svaren får Boverket en uppfattning om inventeringarnas omfattning och när de genomfördes. Det ger en bättre bild av hur flerbostadshusbeståndet motsvarar efterfrågan på fysiskt tillgängliga bostäder i Sverige och hur kommunerna hanterar detta. Att använda resultatet – från inventering till handling En inventering av flerbostadshusbeståndet ger kommunen unik kunskap som kan användas på flera sätt. Resultatet kan användas som underlag för åtgärder i fastigheten och i den fysiska miljön. Det kan även främja en mer systematisk förmedling av bostäder samt bidra med underlag för bostadsförsörjningen och den översiktliga fysiska planeringen. Planera för tillgänglighet Inventeringens resultat bidrar med ett användarperspektiv som stärker planeringen för bostadsförsörjningen. Den nya kunskapen visar ett närliggande eller framtida behov av tillgänglighet i beståndet, vilket gör att tillgänglighetsfrågorna kan integreras tidigare och på ett konkret sätt i planprocessen. Nulägesanalysen och resultatet av inventeringen kopplar samman behov, bestånd och bostadsmarknad utifrån lokala förutsättningar, vilket kan ligga till grund för såväl den översiktliga planeringen som detaljplaneringen. Förmedla tillgängliga bostäder Har kommunen valt ett inventeringsverktyg som belyser tillgängligheten i bostadsbeståndet efter förutbestämda kriterier45 kan man effektivisera förmedlingen av bostäder som möter det ökade behovet av tillgänglighet. Förmedlingen kan hanteras olika beroende på hur många fastighetsägare som vill delta i arbetet med att inventera. Är det enbart en fastighetsägare som har inventerat, kan informationen om tillgängliga lägenheter synas på bolagets webbplats.46 Är det flera fastighetsägare som är involverade kan en gemensam förmedlingsportal förenkla för kunden, där information om lediga tillgänglighetsanpassade lägenheter i kommunen eller regionen syns, på samma sätt som trygghets- och seniorbostäder förmedlas.47 Tips! Tänk på att integrera tillgänglighetsperspektivet vid renovering av miljonprogramsområdena. Genom de lagkrav som finns gällande tillgänglighet vid ombyggnad och ändring kan tillgången på tillgängliga bostäder öka. 40 Förbättra tillgängligheten När man förbättrar tillgängligheten ska plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler (BBR) följas. Där finns regler för tillgänglighet vid nybyggnation, ombyggnation och vid ändring av byggnadens användning.48 Åtgärder i allmänna utrymmen i flerbostadshus når alltid fler än ett hushåll. Inventeringsresultatet möjliggör en prioritering av planerade åtgärder, vilket innebär kostnadseffektivitet i och med att rätt insats kan utföras på rätt plats. Ju fler personer som tar del av tillgänglighetsanpassningen, ju större blir också dess nytta. Det är i linje med hållbarhetskonceptet Design för alla. 45 Exempelvis med hjälp av verktyget T-märkning i befintligt bestånd. 46 Alternativt att bolaget har säkra svar när en bostadssökande efterfrågar en bostad med särskild tillgänglighet. 47 Se boplatssyd.se och boplats.se som exempel på en gemensam förmedling av bostäder. 48 Se Bilaga 2. Lagstiftning och regler om tillgänglighet för bostäder. Enligt handboken Tillgängliga natur- och kulturområden49 är generella åtgärder i allmänhet billigare och långsiktigt mer hållbara än så kallade särlösningar. Att sprida resultatet av inventeringen I uppföljningen bör samarbetsgruppen analysera inventeringsprocessen och resultatet. Inventeringens resultat kan vara till nytta för kommunens förvaltningar, fastighetsägare och medborgare, och det är viktigt att de får tillgång till resultatet. Uppföljningen av kommunens externa samarbete50 kan visa vilka aktörer som deltog och på vilket sätt samt hur resultatet kan vara dem till nytta. En lista på kontaktpersoner kan upprättas och underhållas för att underlätta och stimulera vidare samarbete. Inventeringsresultatet kan användas som en databas eller systematiseras på lämpligt sätt. Det ger en överblick och blir samtidigt ett viktigt kunskapsstöd både i planeringen för bostadsförsörjningen och förvaltningen av flerbostadshusen. Bredvid resultatet av inventeringen är även nulägesanalysen ett viktigt kunskapsunderlag för vidare samarbeten. Om alla parter har en god uppfattning om rollfördelning, ansvarsfördelning och vilka lokala förutsättningar som styr, så finns även en god grund att mötas på. Det är viktigt att hantera de förväntningar som följer inventeringen av tillgängligheten. Det rör sig om skapandet av ett kunskapsunderlag, som i förlängningen kan stärka planering, förmedling och förbättringar. Tips! Planera in löpande underhåll av tillgängligheten i bostadsbeståndet. Sammanfattning av steg 3 I detta avslutande steg har kommunen • utvärderat inventeringen och dess resultat • spridit inventeringens resultat till de förvaltningar och externa aktörer som har nytta av kunskapen • börjat använda resultatet i planeringen av kommunens bostadsförsörjning, i förmedlingen av bostäder till personer i behov av en tillgänglighetsanpassad bostad, eller i kostnadseffektiva förbättringsåtgärder där rätt insats utförs på rätt plats. 49 Tillgängliga natur- och kulturområden (2013). Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Handisam. Slutsatserna från Bo bra på äldre dar anger samverkan som särskilt viktig när det gäller bostadsförsörjning, internt mellan förvaltningar och med externa aktörer som fastighetsbolag, tjänste- och servicesektorn och intresseorganisationer men även mellan kommuner. 50 41 42 Bilaga 1. Begrepp och definitioner Målet är att fler kommuner ska inventera tillgängligheten i sina flerbostadshus. För att skapa en samsyn om vad detta innebär definierar vi nedan olika begrepp som används i lagstiftningen och i den här handboken. Definitioner i plan- och bygglagen, 1 kap. 4 § Byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar byggnadens konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Definitioner i Boverkets byggregler Tillgänglighet och användbarhet: syftar på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Nedsatt rörelseförmåga: nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Nedsatt orienteringsförmåga: nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Övrigt Flerbostadshus: i reglerna för bostadsfinansiering och i bostadsstatistiken definieras flerbostadshus som ett hus som till minst hälften innehåller utrymmen för bostäder och som inrymmer tre eller flera lägenheter. Funktionshinder: finns i omgivningen och är det som begränsar en person i vardagen. Det kan innebära svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, sociala relationer, fritids- och kulturaktiviteter, utbildning samt demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i och anpassning av omgivningen. Funktionsnedsättning: en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell 43 funktionsförmåga hos en person. Den kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Inventera: gå igenom och upprätta förteckning över en grupp av föremål. 44 Bilaga 2. Lagstiftning och regler om tillgänglighet för bostäder De grundläggande kraven på tillgänglighet för bostäder, för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, finns i plan- och bygglagen, PBL (2010:900). Kompletteringar och förtydliganden till PBL finns i plan- och byggförordningen, PBF (2011:338), samt som föreskrifter i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6). Krav vid ny byggnad Enligt PBL 8 kap. 1 § ska alla nya byggnader vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. För bostäder är endast flerbostadshus med färre än tre våningar, räknat från entréplanet, undantagna från kravet på tillgänglighet med hiss. De ska dock vara projekterade för komplettering med hiss eller annan lyftanordning (PBF 3 kap. 4§). Kravet på tillgänglighet gäller inte heller fritidshus med högst två bostäder, samt tillgänglighet till en- och tvåbostadshus, om det är orimligt med hänsyn till terrängen (PBL 8 kap. 6§). För tillgängliga hissar gäller mått enligt BBR avsnitt 3:144 som hänvisar till standarden SS-EN 81-70. Mått för tillgänglighet inom bostäder bör enligt BBR avsnitt 3:22 vara enligt normalnivå i svensk standard SS 91 42 21. Krav vid ändring av byggnader Vid ändring av befintliga bostäder gäller enligt PBL 8 kapitlet 7§ samma krav som för nybyggnad, men med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar, samt till antikvarisk varsamhet och eventuellt förbud mot förvanskning. Vid ändring av byggnader får dock avsteg från kraven på tillgänglighet endast göras om kraven är uppenbart oskäliga att uppfylla. Med ändring av en byggnad avses enligt PBL (1 kap. 4§) en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Underhåll av byggnader Vid enbart underhåll av byggnader avses enligt PBL (1 kap. 4§) en eller flera åtgärder som bibehåller eller återställer en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Vid enbart underhåll finns inga krav på förändring av byggnader, däremot ska de egenskaper för till exempel tillgänglighet som byggnaden ska ha enligt aktuella regler bibehållas under byggnadens livslängd (PBL 8 kap. 5§). Regler för befintliga byggnader För äldre byggnader gäller de regler som var aktuella vid ansökan om bygglov för uppförande eller ändring av byggnaderna. För bostäder med statliga räntesubventioner, för vilka bygglov söktes före 1982, gällde dessutom krav på tillgänglighet enligt Bostadsstyreslens villkor för räntesubventioner enligt God bostad från 1964. Från och med 1980 inarbetades krav på tillgänglighet för bostäder i Svensk Byggnorm, SBN 80, och gällde därmed alla bostäder där bygglov söktes från och med 1982 (Statens Planverks författningssamling PFS 1980:1). 45 Enligt God bostad 1964 skulle entréer, hissar och trapphus samt bostäder vara anpassade för personer med nedsatt rörelseförmåga. Dessutom var det ”önskvärt” att även tre- och fyravåningshus utrustades med hiss. I praktiken omfattade räntesubventionerna i stort sett alla nya bostäder vilka därmed berördes av kraven på tillgänglighet enligt God bostad, som gällde för ansökningar om statliga räntesubventioner från och med april 1964, och som kan antas varit färdigställda från och med 1966. För äldre byggnader där bygglov i praktiken sökts före juli 1964 fanns inga krav på tillgänglighet för bostäder. Bostadsanpassningsbidrag Enligt lagen om bostadsanpassning (SFS 1992:1574) kan personer med funktionsnedsättningar, eller anhöriga till dem, söka bidrag för åtgärder för tillgänglighet av fasta funktioner i eller för bostaden, utöver vad som krävs enligt regelverket för den aktuella bostaden. Det kan till exempel gälla att ta bort trösklar, byta bort badkar mot dusch eller ordna en ramp vid entrén. Åtgärder för bostadsanpassning är personliga och återställs som regel om behovet upphör genom t.ex. avflyttning. Krav på tillgänglighet i äldre byggregler På grund av de statliga räntesubventionernas betydelse för bostads-byggandet var kraven på tillgänglighet i bygglagstiftningen och byggreglerna av marginell betydelse vid nybyggnad av bostäder före 1982 då byggreglerna, Svensk Byggnorm (SBN 80), uppgraderades till samma nivå för tillgänglighet som gällde för räntesubventioner enligt God bostad, som därmed avskaffades. Däremot styrde byggregelverket vid ändring av bostäder där inte statliga räntesubventioner ingick. Entré, hiss och trapphus För bostäder där bygglov söktes från och med den 1 juli 1966 skulle entréer, trappuppgångar och tillhörande ”korridorer” vara tillgängliga och användbara (SFS 1966:175). Enligt Statens Planverks föreskrifter Svensk Byggnorm 67 (SBN 67/BABS 1967) var de mått som då angavs för större personhissar i svensk standard (SIS) anpassade för rullstol. Tillgång till hiss Före den 1 juli 1979 (SFS 1976:678) behövde inte flerbostadshus i tre våningar eller lägre, med högst sex bostäder per trapphus utöver dem som var belägna på entréplanet, vara tillgängliga med hiss för rullstol. Bostadsutformning Krav på tillgänglighet inom bostäder utan statliga räntesubventioner gäller för ansökningar om bygglov från och med den 1 juli 1977 (SFS 1976:678). Publika lokaler För andra byggnader än bostäder gällde krav på tillgänglighet vid nybyggnad och ändring av utrymmen som allmänheten hade tillträde till och där bygglov sökts från och med den 1 juli 1966 (SFS 1966:175). För befintliga publika lokaler gäller dessutom plan- och bygglagen 8 kap 2§ och Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet, BFS 2011:6, (Ändringsförfattning BFS 2013:6 HIN 3) som dock ej omfattar bostäder. Med enkelt avhjälpt hinder avses exempelvis lägre nivåskillnader, kontrastmarkeringar, bristande ledstråk och svåröppnade dörrar m.m. och gäller såväl markhållare, fastighetsägare som verksamhetsidkare. 46 Tillgänglighet på tomter Enligt PBL 8 kap. 9§, ska tomter vid nyanläggning eller ändring ordnas så att byggnadens entréer är tillgängliga och så att tomten även i övrigt går att använda av personer med begränsad rörelse- eller orienterings-förmåga. Tillgänglighet på allmänna platser och andra områden För allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader som t.ex. parker, parkeringsplatser utomhus och fritidsområden m.m. gäller enligt PBL 8 kap. 12§ samma krav på tillgänglighet som för tomter. Vid nyanläggning eller ändring gäller dessutom Boverkets föreskrifter om allmänna platser, BFS 2011:5 ALM 2. 47 Bilaga 3. Fiktiv nulägesanalys av kommun X Steg 1: Att använda befintlig kunskap Kommun X har en aktuell översiktsplan och en aktuell tillgänglighetsplan som ligger till grund för nulägesanalysen. Men riktlinjerna för bostadsförsörjningen är inaktuella så kommun X kommer att låta arbetet med att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet ligga till grund för en aktualiserad strategi. Även tillgänglighetsplanen kan komma att revideras eftersom den hanterar tillgängligheten i offentlig miljö men inte i flerbostadshusen. Kommunens tillgänglighetsrådgivare har tillsammans med fastighetskontoret och vård- och omsorgsförvaltningen sammanställt analysen. Under slutet av 1990-talet inventerades hissar i delar av flerbostadshusbeståndet men inventeringen ledde inte till några fysiska förändringar. I början av 2000-talet arbetade det kommunala fastighetsbolaget med att förbättra belysningen i bostadshusens trapphus. Det utförs ungefär 230 bostadsanpassningar varje år inom kommunen, främst i ensamhushåll i flerbostadshusbeståndet. Steg 2: Bostadsmarknaden och flerbostadshusbeståndet Kommun X har för närvarande en balanserad bostadsmarknad, men det finns en efterfrågan på hyreslägenheter bland flera grupper, däribland barnfamiljer och äldre. Flerbostadshusen står för 62 procent av kommunens totala bostadsbestånd. Av dessa är 38 procent kommunala hyresrätter, 30 procent privata hyresrätter och 32 procent bostadsrätter. I kommunen finns det grupper med flerbostadshus, främst i centralorten, men även i ytterområdena. Upplåtelseformerna är blandade, men de flesta bostadsrätterna finns i centralorten och dess direkta omnejd. De flesta av de kommunalt förvaltade flerbostadshusen byggdes under den intensiva byggperioden 1960–1975, övriga är från 1940-talet, 1950-talet och 2000-talet. Det innebär att andelen flerbostadshus med hiss är liten eftersom största delen av beståndet byggdes före hisslagstiftningen. Av de fastigheter som byggdes 1960–1975 har en tredjedel hiss eftersom många undkom kravet om hiss på grund av att de byggde färre än fyra våningar. Den främsta nybyggnationen i kommunen har skett i privat regi och majoriteten av dessa har hiss, i övrigt finns fastigheter från flera tidsperioder även inom det privata flerbostadshusbeståndet. Steg 3: Behoven En grupp som förväntas öka relativt sett mer än andra inom de närmsta åren är personer i åldrarna 65–84 år. Enligt kommunens svar i Bostadsmarknadsenkäten de senaste åren har stora barnfamiljer det svårt att hitta en lämplig bostad, men sedan två år tillbaka ser vi att gruppen äldre med krav om god tillgänglighet också har det svårt. Den äldre befolkningen bor främst i villakvarter byggda 1950–1980, men även i flerbostadshus i utkanten av centralorten. En stor del av dessa är trevåningshus byggda under 1960–1975 och saknar hiss. I takt med att de som bor i dessa hus blir äldre ökar behovet av tillgänglighet. 48 Steg 4: Extern samverkan I inventeringen av flerbostadshusbeståndet ska kommun X samverka med det kommunala fastighetsbolaget, och kommer även att bjuda in till träffar med privata fastighetsbolag för att uppmärksamma dem på arbetet som pågår och redogöra för hur kommunen vill att flerbostadshusbeståndet ska utvecklas. Kommunen kan inte tvinga privata aktörer att delta i detta utvecklingsarbete, utan bjuder in dem att delta frivilligt. Slutsats Kommunens slutsats är att flerbostadshusbeståndet generellt inte är anpassat för personer med nedsatt rörelseförmåga med behov av rullstol då få hus har hiss. Kunskap saknas om hur tillgängligt beståndet är för personer som använder rollator eller har nedsatt orienteringsförmåga, förutom att belysningen är förbättrad inom det kommunalt förvaltade beståndet. Nulägesanalysen visar att behovet av ett tillgängliga boende kommer att öka i takt med att andelen äldre ökar. För att möta behovet bör förvaltningarna samarbeta, men kommunen bör även samarbeta mer med fastighetsägarna på olika sätt. Resonemang kring kommun X mål och syfte med inventeringen I detta avsnitt visar Boverket hur en kommun kan resonera kring resultatet av nulägesanalysen. Den här fiktiva nulägesanalysen är inte någon mall, utan bara ett exempel på hur en förenklad version skulle kunna se ut. Kommunen kan även använda resultatet på olika sätt, och flera sätt samtidigt. Planera för tillgänglighet Flerbostadshusen står för 62 procent av kommunens bostadshus och är därför hem till en stor andel av kommunens befolkning. Kommunen kommer att få en större andel äldre och behöver därför en mer aktiv förvaltning av bostadsbeståndet och utveckling av nytt bestånd. Med utgångspunkt i en inventering och dess resultat kan kommunen bedriva en strategisk planering som motsvarar framtida behov. Kommun X har heller inga aktiva riktlinjer för sin bostadsförsörjning och en inventering av tillgängligheten i bostadsbeståndet kan bli en grund för det arbetet. Förmedla tillgängliga bostäder I kommun X finns det äldre som nu behöver tillgängliga bostäder, och utifrån den demografiska prognosen ser behovet ut att öka i framtiden. Den största delen av flerbostadshusen är äldre och har inte hiss, men det utesluter inte att delar av fastigheten är tillgänglig. Och fastigheter med hiss behöver inte vara tillgängliga utifrån andra perspektiv. Det behövs därför en mer noggrann inventering med fokus på att hitta tillgängliga flerbostadshus. Förmedling av tillgängliga bostäder bidrar till att äldre får möjlighet att ansöka om en bostad som passar deras behov, samtidigt som de äldres tidigare bostäder blir lediga för andra grupper, däribland barnfamiljer. Förbättra tillgängligheten i flerbostadshus Kommun X har för närvarande många äldre som bor i flerbostadshus. Den största delen av dem kommer förmodligen att bo kvar där samtidigt som fler 49 äldre boende förväntas tillkomma i beståndet. Genom att väga samman den ökande andelen äldre med att bostadsbeståndet är relativt gammalt där delar av beståndet är i behov av upprustning kan kommun X använda inventeringens resultat till att integrera tillgänglighetsaspekten i det kommande upprustningsarbetet. Med utgångspunkt i inventeringens resultat kan processen effektiviseras och vissa delar av bostadsbeståndet prioriteras. 50 Bilaga 4. Frångänglighet och brandskydd Lika viktigt som det är att kunna ta sig in i en byggnad är det att kunna ta sig ut. Frångänglighet handlar om att alla personer, även de med funktionsnedsättning, ska kunna ta sig ur en brinnande byggnad på ett säkert sätt eller kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer. Ändringen av Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6 och BFS 2011:26) anger att nybyggnation och ombyggnation ska utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Tillfredsställande utrymning innebär antingen en fullständig utrymning av samtliga personer som befinner sig i en byggnad eller en förflyttning till en säker flyktplats inom byggnaden för de personer som befinner sig inom den del som direkt berörs av branden. Vid en inventering av tillgänglighet är därför frångänglighet minst lika viktigt att beakta då det är en fråga om trygghet i boendet vid en nödsituation. God frångänglighet kan skapas genom en tillfällig utrymningsplats, utrymningshiss och möjlighet till horisontell utrymning. Förses en byggnad med en tillfällig utrymningsplats är det viktigt att denna är tydligt markerad, tillräckligt stor, har dubbelriktad kommunikation samt inte hindrar annan utrymning. För att underlätta för personer med funktionsnedsättning och öka säkerheten vid en eventuell nödsituation kan en fastighet innehålla en taktil utrymningsplan, tydlig skyltning, kontrastmarkeringar samt utrymningslarm för döva. 51 Bilaga 5. Statligt stöd för att inventera tillgängligheten i flerbostadshus Från och med den 1 februari 2014 och fram till den 1 augusti 2015 kommer det vara möjligt för kommuner att söka stöd till inventeringen av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Budgeten för stödet är totalt 15 miljoner, varav fem miljoner är sökbara under 2014 och tio miljoner under 2015. Behörig företrädare i kommunledningen ansöker hos Boverket och stödet ska täcka den beräknade kostnaden för inventeringen, men max 500 000 kronor per mottagare. Stödet söks av kommunen och avser inventering av tillgängligheten i flerbostadshus inom kommunens administrativa gräns. Det innebär att inventeringen berör både det kommunala och det privata bostadsbeståndet. Villkor för stödet Stödet finns inskrivet i förordningen (SFS 2013:922) och Boverkets föreskrifter om stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Till detta finns även en informationsbroschyr som mer utförligt talar om syftet med stödet och hur ansökan ska utformas. Den här handboken kan också fungera som en hjälp för kommunens utformning av ansökan till Boverket. • Stödet gäller för uppstarten av en inventering och kan inte sökas retroaktivt. • Första utbetalning av stödet är 75 procent av beloppet. Resterande 25 procent betalas ut när inventeringen är slutförd och redovisad till Boverket. • Kommunen ska senast den 1 november 2015 redovisa inventeringens resultat till Boverket. I ansökan till Boverket ska kommunen beskriva: • Kommunens förutsättningar inför inventeringen. • Mål och syfte med inventeringen. • Inventeringens omfattning. • Val av verktyg för att inventera tillgänglighet. • Samarbete med externa aktörer och vem som ska inventera. • Hur kommunen ska informera medborgarna om inventeringen. • Uppgifter om hur inventeringen ska genomföras. • Beräknad kostnad för inventeringen. 52 Källor Elektroniska referenser En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. http://www.regeringen.se/sb/d/14025/a/171269 Bostadsanpassningsbidraget allmänt om webbhandboken. http://www.boverket.se/Vagledningar/Bostadsanpassningsbidrag/Allmant-om-webbhandboken/ Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner. http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2013/ Tillganglighetsinventering-av-flerbostadshusbestandet/ EIDD Stockholm Declaration. http://www.designforalla.se/upload/Dokument/Stockholm%20Declaration_ svensk.pdf Design for all Sverige. http://www.designforalla.se/templates/Page____278.aspx PBL Kunskapsbanken. http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Detaljplanering/ Planbestammelser/Anvandning-av-allman-mark/ Sveriges framtida befolkning 2013–2060. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2013I60/BE0401_2013I60_SM_BE18SM1301.pdf Boverkets rapport 2013:7. Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder. http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2013/Utvardering-investeringsstod-aldreboende.pdf FN-konventionens artikel 9. http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf Om Bostadsmarknadsenkäten. http://www.boverket.se/Boende/Analys-av-bostadsmarknaden/Bostadsmarknadsenkaten-2013/Om-Bostadsmarknadsenkaten/ Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20001383.HTM Katalog över inventeringsverktyg. http://www.grkom.se/download/18.6cf2fb2313952e13fc48000121/1345802841 089/2012KatalogOverInventeringsverktyg.pdf 53 Webbplatser Boverket – www.boverket.se PBL Kunskapsbanken – www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/ Statistiska Centralbyrån – www.scb.se Tryckta källor Boverket (2013) Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner. Boverket (2013) Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder, 2013:7. Boverket (2013) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016” – redovisning 2012, 2013:12. Boverket (2012) Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen, 2012:12. Handisam (2013) Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Hjälpmedelsinstitutet (2010) Vem ska värna tillgängligheten? Idegård, Katarina & Fehler, Joanna (2012) Katalog över inventeringsverktyg – en sammanställning över verktyg för att inventera tillgänglighet i boendemiljöer. FoU i Väst/GR Idegård, Katarina, Fehler, Joanna & Lindahl, Lisbeth (2012) Tillgänglighetsinventering av bostäder – vilka verktyg finns? FoU i Väst/GR Kulander, Maria (2013) Do the Elderly Move at the Right Time. Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet & Handisam (2013) Tillgängliga natur- och kulturområden. En handbok för planering och genomförande av tillgänglighetsåtgärder i skyddade utomhusmiljöer. Rapport 6562. Regeringskansliet (S2012.028) En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. SABO & Svenska kommunförbundet (2004) Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? Informanter Berglund, Rakel, säljare för Plusboende, Mitthem. Björklund, Lotta, VD, AB Timråbo. Borg, Annika, ekonomiansvarig, Härnösandshus. Meyer, Vilhelm, Samhällsplanerare, Urban utveckling och samhällsplanering AB. Palm, Ullacarin, Tillgänglighetsstrateg, Luleå kommun. Riddar, Karin, utredare tillgänglighet, Östersunds kommun. 54 Lästips! Grundläggande dokument FN-konventionens artiklar som rör fysisk tillgänglighet: Artikel 3 – Allmänna principer Artikel 4 – Allmänna åtaganden Artikel 5 – Jämlikhet och icke-diskriminering Artikel 6 – Kvinnor med funktionsnedsättning Artikel 7 – Barn med funktionsnedsättning Artikel 9 – Tillgänglighet Artikel 19 – Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Ds 2010:20 Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering. Europarådets INGO-konferens (2009) Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Nordens Välfärdscenter (2013) Funktionshinderspolitik i Norden – struktur, genomförande och uppföljning. Prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Socialdepartementet (S2012.028) En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Överenskommelsen.se (2009) Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Kommuners arbeten Ekvall, Gittan (Malmö Stad R 2005:2) Utan hiss – mera hemtjänst? Om sambandet mellan äldre malmöbors nyttjande av hemtjänst och tillgänglighet i boendet. Haninge kommun (2013) Lätt och rätt för alla – Vägledning för dig som arbetar i Haninge kommun Så här tillämpar vi FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Tryckt material Boverket (2013) Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner. Boverket (2011) Avfallshantering - tillgänglig, säker och estetisk. Boverket (2006) Boendeplanering – en strategisk fråga för kommunen. Boverket (2005) Boendeplanering i praktiken – en vägledning till statistiken. Brandskyddsföreningen (2013). Frångänglighet. Utrymning för personer med funktionsnedsättning. Svenska Brandskyddsföreningen. Hjälpmedelsinstitutet (2010) Vem ska värna tillgängligheten? 55 SABO & Svenska kommunförbundet (2004) Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi? Svensk byggtjänst (2002) Bygg ikapp. För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Utgåva 5. Steinfeld, Edward & Maisel, Jordana (2012). Universal Design: Creating Inclusive Environments. John Wiley & Sons, Inc, Hoboken, New Jersey. Webbplatser Kalmar kommun. Befolkningsprognos för Kalmar kommun 2013–2022. http://www.kalmar.se/Kalmar%20kommun/Demokrati/Statistik/Befolkning/ Nyhetsbrev/Rapport_befolkningsprognos_2013-2022.pdf Karlstads kommun. Befolkningsprognos 2013–2022 Karlstads kommun. http://karlstad.se/filer/Kommun-och-politik/Kvalitet,_uppfoljning_och_statistik/Statistik/Befolkningsprognos2013-2022.pdf Gislaveds kommun. Befolkningsprognos 2013–2022 Gislaveds kommun. http://www.gislaved.se/download/18.6cd067613f4a854ac447/1371632239899/ Befolkningsprognos,+2013-2022,+delomr%C3%A5desprognos+2013-2017.pdf Övriga dokument Blomé, Gunnar (2010) Ekonomiska effekter relaterade till åtgärder i bostadsområden, Bilaga 3 till rapporten Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt (Boverket) Björk, Cecilia, Nordling, Lars & Reppen, Laila (2008) Så byggdes staden – stadsbyggnad, arkitektur, husbyggnad. AB Svensk Byggtjänst Boverket (2005) Enklare utan hinder. Boverket (2010) Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt. Boverket (2010) Uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder – slutredovisning. Brandskyddsföreningen (2013). Frångänglighet. Utrymning för personer med funktionsnedsättning. Svenska Brandskyddsföreningen. Handisam & Socialdepartementet (S2009.009) Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – Lättläst version. Handisam (2012, 3e upplagan) Riv hindren – riktlinjer för tillgänglighet. Handisam (2013) Att samråda med funktionshindersrörelsen – en vägledning för din myndighet. Hjälpmedelsinstitutet (2012) Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd TIBB 2.0 – Handbok med råd och anvisningar. 56 Hjälpmedelsinstitutet (2012) Förvalta och bygga tillgängligt boende, Bra för äldre – bra för alla! (utbildningsmaterial till fastighetsägare). Humana (2013) Humanas Tillgänglighetsbarometer 2013. Lika Unika & Dan Andersson (2012) Dörrarna stängs innan alla fått plats. Lika Unika (2012) Jodå tillgänglighet lönar sig (vi har räknat på det). SKL (2010) Hållbar stadsutveckling – Positionspapper. SKL (2012) Framgångsfaktorer för tillgänglighet i fysisk planering och fastigheter. Statens folkhälsoinstitut (R 2010:18) Bostadsområdet – en hälsofrämjande arena Handledning till inventeringsprotokoll för nulägesanalys. Svensson, Elisabeth (2012) Bygg ikapp. För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. AB Svensk Byggtjänst & Hjälpmedelsinstitutet. Sveriges Dövas Riksförbund (2008) Den bästa av världar – tillgänglig för alla (broschyr). Wiklund, Gabriella & Melin, Stefan (2013) Bo bra på äldre dar – kunskap, kreativitet, kvalitet. AB Svensk Byggtjänst & Hjälpmedelsinstitutet. 57 58 59 Nu är det dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus. Representanter för kommuner har efterlyst en checklista eller vägledning för hur de ska inventera tillgängligheten och vilken ambitionsnivå de bör hålla. Vår förhoppning är att handboken ska fylla detta behov och vara en hjälp i arbetet med att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Det är kommunerna som leder den lokala samhällsutvecklingen och därför riktar sig den här handboken särskilt till kommunen. Men den kan även ha ett värde för offentliga och privata fastighetsägare som vill öka boendekvaliteten genom ett strategiskt arbete med tillgänglighet. En inventering är en del i ett kunskapsbyggande där man får information om var och hur tillgängligheten brister men framför allt kunskap om beståndets potential. 60 Box 534, 371 23 Karlskrona Besök Karlskrona: Drottninggatan 18 Besök Stockholm: Norrlandsgatan 11 Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se Boverket, januari 2014. Upplaga 1. Omslagsillustration: Jan Olsson. Illustrationer: Boverket. Resultatet av en tillgänglighetinventering kan användas som underlag för åtgärder i fastigheten och i den fysiska miljön. Det kan även främja en mer systematisk förmedling av bostäder samt bidra med underlag för bostadsförsörjningen och den översiktliga fysiska planeringen.
![[INVENTERINGSMANUAL]](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/002900627_1-314e116f1ce1517d48edfc967a6c49b4-250x500.png)
© Copyright 2024