GRÖNA FAKTA
Hårdgjorda ytor och dagvattenhantering
samverkar i framtidens städer
I takt med att städerna växer försvinner den naturliga markytan och ersätts med olika hårda och
mindre vattengenomsläppliga material. Tillsammans med klimatstörningarna leder denna utveckling
till allt fler översvämningar och överbelastning av dagvattensystem. Med nya systemlösningar främjas lokalt omhändertagande av dagvatten genom flödesutjämning, rening och infiltration till stadens
gröna ytor. Användning av systemlösningar har en mycket stor potential men kräver en bredare
samverkan inom kommunerna/städerna när det gäller stadsplanering, upphandling med mera. Här
redovisas några av resultaten avseende nya metoder för dimensionering av hårdgjorda ytor i det
nyligen avslutade forskningsprojektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
av Fredrik Hellman, Kurt Johansson, Jörgen Larsson och Björn Schouenborg
Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter
Hårdgjorda ytor – Gröna Fakta 4/2015
II
Nya systemlösningar krävs
projektet utmaningarna som projektet syftar till att
Grågröna systemlösningar för hållbara stä- möta kräver breda lösningar över de tradider har forskare och industrirepresentanter, tionella arbetsområdena. Nära samarbekonsulter och kommuner samarbetat för te har även bedrivits med det finska projekatt utveckla kunskap
tet CLASS (Climate
som kan bidra till att
Adaptive Surface Sys”Utmaningarna
städer står bättre rustems) och det belgiska
kopplade till de
tade inför ökad urbavägforskningsinstitutet
nisering och ett mer
BRRC.
hårdgjorda ytorna
nederbördsrikt kliligger i att bibehålla FÖRSLAG TILL LÖSNINmat. Projektet pågick
från september 2012
gar har undersökts
konstruktionernas
till december 2014
att skapa hållbara
lastbärande förmåga för
och involverade 22
attraktiva städer där
samtidigt som den
aktörer i åtta olika arträd och vegetation
betspaket med innetrivs, översvämningsutgör en aktiv del
håll alltifrån dimenriskerna minskar och
av dagvattensionering av dränedär de hårdgjorda ytorhanteringen”
rande hårdgjorda
na på bland annat
ytor och handfasta
torg, parkeringsytor
råd kring trädetaboch smågator utlering till beräkningsmodellering av dag- gör en integrerad del av dagvattenlösningvattenlösningar. I projektet har både oli- arna. Utmaningarna kopplade till de hårdka discipliner inom forskar- och konsult- gjorda ytorna ligger i att bibehålla konkåren och olika delar av industrin som nor- struktionens lastbärande förmåga sammalt sett inte samverkar, gjort detta, då tidigt som den utgör en aktiv del av dagI D E T V I N N OVA- F I N A N S I E R A D E
UTEMILJÖ 4 / 2015
vattenhanteringen. Detta kan exempelvis ske genom olika typer av vattengenomsläppliga hårdgjorda ytor i kombination med någon form av dike eller biofilter.
Ett annat alternativ är att man använder sig
av en traditionell, tät yta men leder vattnet
ned inunder konstruktionen till en permeabel grund som långsamt fördelar vattnet vidare. Även träd utgör en aktiv komponent genom dess utjämnande inverkan på dagvattenflöden.
I projekttiteln syftar alltså det gråa på
de hårdgjorda ytorna och det gröna på
vegetationen. Egentligen borde också
ordet ”blåa” ingå i projekttiteln för att
representera dagvattenaspekterna. Alla tre
delarna är nödvändiga att beakta för att ta
fram systemlösningar, men i denna artikel
ligger tyngdpunkten på hårdgjorda ytor
och dagvattenhantering.
avsnitten redovisas resultaten från ett urval av de genomförda
aktiviteterna och hur dessa bidrar till att
skapa systemlösningar för hållbara städer.
I DE FÖL JAN DE
III
Hårdgjorda ytor – Gröna Fakta 4/2015
Tester av
hållbarheten
hos dränerande
konstruktioner
för att förbättra klimatet i städerna och hantera klimatförändringarna. Kraven på dessa system
är att de är funktionella, hållbara och billiga i drift. Detta ställer höga krav på konstruktionen och dess utförande. I många
fall ska konstruktionerna klara stora och
upprepade laster som till exempel busstrafik, renhållningsmaskiner och lastbilstrafik. Om vägytan ska vara dränerande
krävs att resten av överbyggnaden också
är dränerande och kan hantera vatten med
bibehållen bärande konstruktion. Detta
ställer stora krav på material, konstruktion
och utförande.
Projektet har utfört fullskaliga labbförsök för att studera nedbrytning och hållfasthet för olika markstenslösningar, inklusive dränerande överbyggnad, och skelettjord. Dessa system har jämförts mot standardkonstruktioner med betongmarksten
och naturstensplattor.
De undersökta dränerande konstruktionerna har varit uppbyggda av obundna bäroch förstärkningslager som saknar finfraktionerna upp till 4 mm. Den dränerande
sättsanden bestod av fraktionerna 2–4 mm.
De dränerande stenarna har haft fogar som
möjliggör dränering. Konstruktionen har
designats så att vatten lätt kan dräneras
från ytan och ner. Systemen är lämpliga
som fördröjningsmagasin och lokalt omhändertagande av dagvatten.
NYA SYSTEMLÖSNINGAR KRÄVS
S K E L E T TJ O R DS KO N S T R U K T I O N E R N A H A R
varit uppbyggda efter de principer som
tillämpas av Stockholms stad. Förenklat
kan man beskriva att de består av en tät
överyta (marksten eller asfalt) på en skelettjord bestående av 100–150 mm makadam
med nedspolad jord som till viss del fyller
upp hålrummet. Vatten- och gasutbyte
sker genom speciella brunnar. Systemen är
designade att förbättra trädens möjligheter
att utveckla sitt rotsystem och överleva i tät
stadsmiljö.
Accelererad provning med HVS på två dränerande markstensytor.
Utöver laboratorieförsöken har även fältundersökning av styvheten hos byggda
skelettjordskonstruktioner och dränerande
ytor genomförts i Stockholm, Malmö och
Kristianstads kommuner på sex olika platser.
Fullskaleförsök
det provats olika systemlösningar med markstenar från Starka och
naturstensplattor från Emmaboda Granit i
VTI:s provutrustning (HVS-Heavy Vehicle
Simulator). Provbelastning och accelererad provning av vägkonstruktioner har
utförts i full skala under kontrollerat klimat. Utöver HVS-provningen har fallviktsundersöknngar genomförts före och efter
provningen.
HVS-utrustningen simulerar nedbrytning från tung trafik. Försöken kan utföras relativt snabbt då dygnskapaciteten
är klart högre än för normal trafik. Många
års trafik kan simuleras på några veckor.
Utrustningen används till att studera nedbrytningsförlopp av vägkonstruktioner.
Detta görs genom att utvärdera hur olika
material och konstruktioner bryts ner under inverkan av trafik samt att kartlägga
livslängder. Utrustningen fungerar så att
ett belastat dubbelt lastbilshjul körs över
en testyta med given variation i sidoläge.
I större delen av testen var belastningen
60 kN vilket motsvarar axeltrycket 12
ton från en tung lastbil. Erhållet spårdjup
har uppmätts och ett medelspårdjup
har sedan räknats ut. Vid ungefär halva
provtiden har grundvattennivån höjts till
I PROJEKTET HAR
UTEMILJÖ 4 / 2015
cirka 30 cm under terrassnivån.
Resultaten visar att styvhet och bärighet är sämre än standardkonstruktioner,
men förutsättningarna att använda den
dränerande konstruktionen på lågtrafikerade gator finns. Eftersom finmaterialet saknas är spårdjupsutvecklingen stor i början
men planar ut efter att ytorna trafikerats.
Resultaten föreslår att den största delen
av spårbildningen i dessa försök beror på
efterpackningen av dränerande sättsanden.
Det är möjligt att använda skelettjordsöverbyggnad även på trafikerade gator om
de dimensioneras och byggs på ett rätt sätt.
Mer allmänt kan man för markstenskonstruktioner (betong och natursten) säga
att sättsandslagret bör läggas så tunt som
möjligt för att minska sättningarna. Jämnhet och packning av bärlagerytan bör kontrolleras innan stenarna läggs. Sättsanden
ska inte användas som avjämningslager på
ett ojämnt bärlager. Risken är då stor att
det uppstår problem som ojämnheter och
spruckna plattor. Vidare bör bärlager och
förstärkningslager packas mer än de föreskrivna sex överfarterna med vibroplattan
för att uppnå optimal packning.
Fältundersökningar
från
Malmö, Stockholm och Kristianstad kommuner har jämförts med resultaten från
fullskaleförsöken på VTI. Resultaten visar
att skelettjordskonstruktionerna har en bra
styvhet och bärighet som motsvarar standardkonstruktioner.
R E S U LTAT E N F R Å N FÄ LT M ÄT N I N G A R
Stort behov av ny och enklare
Traditionell överbyggnad
projektet utvecklas
nya system av permeabla överbyggnader, vilket ökar kravet på precision i utförandet. Målet är att utveckla ett expertsystem för dessa nya överbyggnader och
då är det viktigt att ha de traditionella, kända överbyggnaderna som grund.
Det handlar om urbanmiljön med trafikbelastningen max trafikklass 2. Hur
ser dessa ut i verkligheten?
I DET BESKRIVNA
FOTO: LENA M FREDRIKSSON
Hårdgjorda ytor – Gröna Fakta 4/2015
IV
Något att undvika.
I flera fall överensstämmer inte den
utförda överbygganden med föreskrivande handlingar eller att dessa avviker
från gällande anvisningar. Det är framför allt bärlagrets överyta som är ojämn
och håller fel nivå, varför sättsanden då
blir utjämningslager, vilket är olämpligt då sättsanden har dålig bärighet och
skall vara en tunn bädd för beläggningsplattorna.
Man påpekar att det är svårt hitta
anvisningar om urbana överbyggnader
Figur 1:
Överbyggnaden,
exklusive slitlager. De
olika lagrens funtion/
uppgift och kraven på
dem. Siffrorna anger i
viken ordning beräkningen ska ske.
Så här görs be
Steg 1: Trafikklassen fastställs. Denna beräknas efter antalet överfarter av standardaxlar under objektets
livslängd. För urbana miljöer fungerar detta beräkningssätt mindre bra. Svensk markbetong har därför tagit
fram ett förenklat system.
Steg 2: Bärlagrets uppgift är att bära trafiklasten, varför dess tjocklek bestäms av trafikklassen.
Steg 3: Terrassmaterialets karaktär bestäms enligt en klassningstabell. Terrassen bär hela överbyggnaden,
och dess materialkaraktär är avgörande.
Steg 4: Förstärkningslagrets uppgift är att förstärka terrassen och dess tjocklek bestäms av terrassmaterialklassen och trafikklassen.
UTEMILJÖ 4 / 2015
V
och att de är utspridda på flera olika publikationer. Respekten förloras då för de
krav som måste ställas på varje lager i överbyggnaden. Tillverkare av beläggningsplattorna har egna anvisningar om överbyggnadens dimensionering, Det fanns alltså behov av ett förenklat, lättbegripligt
dimensioneringssystem för traditionella
överbyggningar.
Detta underlättar också vid egenkontroll och besiktning.
Förenklad
dimensioneringsberäkning
markbetongbeläggningar ställer samma överbyggnadskrav har Sveriges Stenindustriförbund och
Svensk Markbetong enats om en förenklad
dimensionsberäkning, utan avkall på tekniska krav. Förenklingen består i att de mått
som anges i de olika befintliga anvisningarna har sammanjämkats. Mycket har tagits
från Svensk Markbetong 2002.
EFTERSOM NATURSTENS- OCH
Varje lager i överbyggnaden har sin
funktion, vilket ställer utförandekrav som
måste respekteras. Figur 1 beskriver överbyggnaden exklusive slitlagret och Figur 2
slitlagret. Siffrorna i figurerna anger beräkningsgången.
Det finns ett sammanställningsblad
i Excelformat, Bilaga A: Dimensioneringsberäkning för överbyggnad. Den kan laddas hem från:
greenurbansystems.eu/sv/resultat/wp2/
Sidor/default.aspx
Figur 2:
Slitlagrets olika
delar, dess funktion/uppgift och
krav.
eräkningarna:
Steg 5: Slitlagret, figur 2, består av sättmaterial, beläggningsplattor och dimensioneras efter trafikklass,
samt fogsand som ska hålla isär plattorna. Sättsanden saknar bärighet och ska vara så tunn som möjligt.
För dimensionering av plattorna hänvisas till leverantören. För markbetong: ”Beläggning med plattor och
marksten av betong” 2002. För natursten: Bilaga B ”Dimensioneringsberäkning för överbyggnad”. Laddas
hem från: greenurbansystems.eu/sv/resultat/wp2/Sidor/default.aspx
Steg 6: Kontroll av terrassmaterialets tjälfarlighet och kontroll av klimatzon.
Steg 7: Eventuell ökning av förstärkningslagrets beroende på värdena i steg 6.
Steg 8: Slutlig kontroll av höjderna till färdig beläggningsyta. Ev. justeringar får inte göras i sättsandslagret.
UTEMILJÖ 4 / 2015
Hårdgjorda ytor – Gröna Fakta 4/2015
dimensioneringsberäkning
Hårdgjorda ytor – Gröna Fakta 4/2015
VI
Gör vi naturstensplattorna
onödigt tjocka, och i så fall varför?
finns många anläggningar
med hårdgjorda ytor där slitskiktet, det vill
säga det översta lagret, exempelvis kan
utgöras av asfalt, betongmarksten och
naturstensplattor (även kallade hällar) – enskilt eller i kombinationer med varandra.
Slitskiktet påverkar konstruktionens förmåga att hantera dagvatten antingen genom dess förmåga att släppa genom vatten eller avleda det. Det inverkar också på
konstruktionens lastbärande förmåga, vilket innebär att slitskiktet inte får brista då
det belastas av trycket från exempelvis däck
eller stödben. I det följande fokuseras på
den lastbärande förmågan hos naturstensplattor. Rätt tjocklek innebär att naturresurserna hushålls med, att anläggningsarbetet inte blir onödigt tungt och att kostnaden hålls nere.
Slitskiktet fördelar lasten till den underliggande delen av konstruktionen. Denna
utgörs av flera lager av olika fraktioner av
krossat berg eller motsvarande. I obundna konstruktioner ligger naturstenen på en
bädd av sättsand. Under denna finns bärlagret följt av förstärkningslagret. Samtliga
delar måste samverka och vara anpassade till varandra för att konstruktionen
skall fungera som avsett. I standarden SSEN 1341:2012 erbjuds möjlighet att dimensionera tjockleken utifrån kännedom om
naturstensplattans längd och bredd, last,
böjhållfasthet och underliggande konstruktion. Beräkningsformeln för brottlast hos
stenplattorna baseras på så kallad balkteori,
vilket i detta fall innebär att naturstensplattan dimensioneras som om den vore långsmal och upplagd på stöd längs kortsidorI VÅR A STÄDER
I laboratorium uppmättes brottkraften för olika
dimensioner på granitplattor då dessa tryckbelastades i mitten i likhet med vad som kan
inträffa då ett stödben från ett servicefordon
sätts ner.
Bilden visar sambandet mellan brottlast och tjocklek för en platta med bredden 350 mm och längden 700 mm. Genom att den beräknade brottlasten enligt SS-EN 1341:2012, röd heldragen linje, är
betydligt lägre än den uppmätta, blåa kryss, görs naturstensplattorna onödigt tjocka om dimensionering utförs enligt SS-EN 1341:2012. na. Då denna beskrivning avviker från hur
en verklig konstruktion med naturstensplattor är uppbyggd utfördes inom ramen
för projektet ett antal laboratorietester.
Ävja i kombinationer av tjocklekar mellan 40 och 120
mm samt bredder och längder mellan 350
och 1050 mm, trycktes till brott liggandes på cirka 25 mm packad sättsand 0/5
med ett cirka 150 mm tjockt packat bärlager 0/32 på betonggolv. Kraften överfördes med hjälp av en stålcylinder med
diametern 100 mm med en mellanliggande gummiduk. Detta motsvarar tryckytan från ett däck eller från ett stödben
på ett servicefordon. För varje dimension beräknades brottlasten enligt SS-EN
1341:2012, Bilaga A, och jämfördes med
uppmätt brottlast från laboratorietesterna. Resultaten visar att brottlasterna beräknade enligt SS-EN 1341:2012 är betydligt lägre, upp till 2,5 gånger så låga,
jämfört med de uppmätta brottlasterna.
Detta innebär att tjockleken på plattorna enligt SS-EN 1341:2012 skulle behövt
vara runt 60 procent tjockare för att erhålla den hållfasthet som uppmättes i laboratorietesterna. Detta gäller utan hänBENDERS BOHUSGRANIT FRÅN
UTEMILJÖ 4 / 2015
syn tagen till de i standarden föreslagna
säkerhetsfaktorerna och användandet av
karaktäristiskt värde på böjhållfastheten, vilka i sin tur innebär att plattorna
skulle behövt göras än tjockare. SS-EN
1341:2012 beskriver inte heller den principiella inverkan av geometrin på brottlasten korrekt genom att den ger tjockleken en större betydelse än vad den i
verkligheten har. Vidare ger inte plattor med olika bredd och längd, men samma förhållande mellan dessa (till exempel
350x350 och 1050x1050) samma brottlast.
I arbetet ingick även en mindre studie
med betongmarksten Siena från Starka
på obundet underlag samt granitplattor på bundet underlag med samma slutsatser.
på att dimensionering enligt SS-EN 1341:2012 inte utförs på rätt grunder. I det föreslagna fortsatta arbetet ska därför nya dimensioneringsanvisningar tas fram med indelning i tre
olika klasser beroende på plattornas dimensioner. Nya säkerhetsfaktorer ska också tas
fram utifrån brottlaster uppmätta på plattor i ett urval av befintliga anläggningar.
RESULTATE N VISAR ALLTSÅ
VII
Hårdgjorda ytor – Gröna Fakta 4/2015
Från översvämning i Malmö 2008. FOTO OCH COPYRIGHT: JOHNSSON
Smidigare dimensionering med webbverktyg
leder
till en förtätning av städerna när fler invånare skall få plats på samma yta. I kombination med förväntat ökande nederbördsmängder behövs ett systemperspektiv för
att skapa städer med säkra infrastukturlösningar där risken för översvämningar
minimeras och en miljö där även vegetationen trivs. Traditionellt utförs konstruktion
av hårdgjorda ytor och dagvattenanläggningar av olika yrkesgrupper som normalt
sett inte har några större beröringspunkter. För att kunna ta fram systemlösningar
som kräver kompetens från båda områdena
har därför ett webbaserat dimensioneringsverktyg tagits fram. Med hjälp av detta verktyg kan användaren dimensionera anläggningen, som kan vara en torgyta, en smågata eller en parkeringsyta, både med avseende på trafiklaster och på dagvattenhantering.
DEN ÖKANDE URBANISERINGEN
så att den hårdgjorda ytans underliggande konstruktion
först bestäms utifrån den trafikklass som användaren väljer. Detta har sin grund i den
förenklade dimensioneringsmetod som vi
redogör för i tidigare avsnitt. Genom detta bestäms fraktionen och tjockleken på
sättsands-, bär- och förstärkningslager,
efter det att anläggningstypen och ytskiktet definierats. Användaren kan även välja att specificera en angränsande dikeslösning. I nuläget finns krossdike, svackdike och biofilter med vegetation som valVERKTYGET ÄR UPPBYGGT
bara alternativ. Även antalet dräneringsrör
och djupet där dessa finns nerlagda specificeras. Med hjälp av data som finns lagrat i
verktyget, till exempel porfraktioner (mängden luft i materialet), vattengenomsläppligheten för konstruktionens olika lager och
underliggande material och regndata, beräknas den kritiska intensiteten och varaktigheten på regnet, vilka baseras på beräkningar från dagvattenmjukvaran StormTac.
Utifrån denna information beräknas erforderlig vattenvolym att lagra. Denna jämförs med tillgänglig volym under den hårdgjorda ytan tillsammans med eventuellt
dike, som då används som fördröjningsmagasin. Är vattenvolymen att lagra större än den tillgängliga volymen ombeds användaren att konstruera om, antingen genom att göra förstärkningslagret tjockare,
ändra antalet dräneringsrör eller att ändra
dimensionen på diket. Därefter körs programmet igen så att användaren kan se
effekten av de gjorda ändringarna. Resultaten
presenteras summerade med alla indata tillsammans med beräknade data i en illustrerande grafik.
nuläget av en stomme och ska expanderas till att gälla nya typer av dränerande överbyggnader i takt med
att nya forskningsresultat tas fram, där resultat från HVS-tester, som redogjorts för
ovan, utgör en del. Kompletterande undersökningar på en anläggnings lastbärande
förmåga då förstärkningslagret används som
fördröjningsmagasin för dagvatten, planeras också. Det finns också framtida intentioner att integrera träd och växter i verktyget. Detta eftersom hårdgjorda ytor, dagvattenhantering och vegetation är kopplade till varandra. Mängden dagvatten påverkar livsbetingelserna för vegetationen som i sin tur har en flödesutjämnande
effekt genom vattenupptag. Vegetationen
kräver ett visst utrymme i marken för att
trivas, vilket innebär att detta måste tas
hänsyn till i relation till avståndet till en
angränsande hårdgjord yta. En länk till
dimensioneringsverktyget finns på projektets hemsida: greenurbansystems.eu/sv/
resultat/wp2/Sidor/default.aspx
Det är fritt att prova verktyget efter det
att man registrerat sig som användare.
VERKTYGET UTGÖRS I
UTEMILJÖ 4 / 2015
Dimensioneringsverktyget kan laddas ner från
greenurbansystems.se och är fritt att prova.
Hårdgjorda ytor – Gröna Fakta 4/2015
VIII
Kontrollrutiner sparar pengar
och ger ökad säkerhet
tagits fram
för att underlätta besiktningskontroll och
egenkontroll av överbyggnader med hårda
naturstens- och markbetongbeläggningar för trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urbana
miljöer.
Som nämnts tidigare, kommer de urbana överbyggnaderna i framtiden att
påläggas funktioner utöver den rent trafikbärande, alltså mer komplexa, vilket innebär ökade krav på ett exakt utförande.
Dessutom kan vi konstatera att även
dagens traditionella standardöverbyggnader inte alltid får ett fackmannamässigt
utförande. Ett vanligt fel är att bärlagrets
överyta är ojämn och inte håller rätt nivå,
Ett annat problem kan vara att bär- och
förstärkningslager är otillräckligt komprimerade/packade.
Vid slutbesiktningen när slitlagret är
lagt, kan överbyggnaden under inte besiktigas utan ingrepp. Brister där ger sig till
känna först efter flera år.
Egenkontrollen ska ju säkra de icke synliga delarna, men det inte är inte alltid denna fungerar som den ska. Denna besiktningsrutin är en hjälp för detta.
Rutinen kan också ses som en checklista även för föreskrivande led vid projekteringen.
Blanketten Kontrollbeskrivning bör gås
D E N N A KO N T R O L L R U T I N H A R
igenom vid första byggmötet (eller tidigare). Då kan man undvika mycket bekymmer och spara pengar!
Kontrollrutinen
blanketter med anvisningar. Blanketterna består av två set,
ett för överbyggnad exklusive slitlager
och ett för slitlagret. Varje set har två blanketter, Kontrollbeskrivning och Kontrollprotokoll. Följer man dessa kan utförandet bedömas vara säkert. Ladda ner Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader när du läser detta. Den finns
på: greenurbansystems.eu/sv/resultat/
wp2/Sidor/default.aspx
R UTI N E N B E S TÅR AV
Steg 1. Överbyggnaden exkl. slitlager.
Två blanketter.
Kontrollbeskrivning: Genomgång av
handlingarna mot vilket utförandet ska kontrolleras. Helst i samband med första byggmötet.
Kontrollprotokoll: Vid besiktning eller
egenkontroll: hur stämmer utförandet mot
kontrollbeskrivningen (och byggmötesprotokollen)?
Steg 2. Kontroll av slitlagret. Två blanketter. Rutinen från steg 1 upprepas. Det
finns ett blankettset för natursten och ett
för markbetong.
Kontrollrutin för icke-permeabel överbyggnad.
Utveckling av rutinen
läggas in på en
anpassad app. Rutinen kan enkelt utvidgas med ytterligare kontrollpunkter och till
andra material.
Denna kontrollrutin har tagits fram
i samarbete med BEUM (Göran Andersson), Sveriges Stenindustriförbund (Kurt
Johansson) och Svensk Markbetong (Erik
Simonsen, Jan Lang).
BL AN KET TE R K AN OCKSÅ
Fakta och lästips
Många initiativ och samarbeten har påbörjats inom ramen för
projektet, men en hel del arbete återstår att utföra innan systemlösningarna är färdigutvecklade och implementerade i våra
städer. En ansökan om nya forskningsanslag skickades därför
in till Vinnova i början av året.
I början av maj godkändes projektförslaget. Det nya projektet
startar under andra halvan av 2015 och löper under två år.
På projektets hemsida, greenurbansystems.eu, finns mer
information såsom samtliga projektrapporter och presentationer
från slutseminarium. Här framgår också vilka företag, kommuner
och forskningsutförare som arbetat tillsammans i projektet.
Referenserna till innehållet i denna bilaga finns också på projektets hemsida: greenurbansystems.eu/sv/resultat/wp2/Sidor/
default.aspx
Detta nummer av Gröna Fakta
är skrivet av Fredrik Hellman, filosofie doktor inom berggrundsgeologi, Kurt Johansson, adjungerad professor vid SLU i ämnet natursten som bygg- och anläggningsmaterial, Jörgen Larsson, civilingenjör inom
materialteknik och hållfasthetslära, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Björn Schouenborg,
filosofie doktor i mineralogi och petrologi, CBI.
Gröna Fakta 4/2015. R
edaktör: Florence OppenheimISSN 0284-9798.
UTEMILJÖ 4 / 2015