Risk och sårbarhetsanalys 2015

Risk- och sårbarhetsanalys
Växjö kommun 2015
Antagen av kommunfullmäktige 19 maj 2015
Innehåll SAMMANFATTNING AV VÄXJÖ KOMMUNS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS ........................... 3 1 BESKRIVNING AV VÄXJÖ KOMMUN OCH DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET .... 5 1.1 ANSVARSOMRÅDE ...................................................................................................................................... 7 1.2 KRISSAMVERKAN KRONOBERG .................................................................................................................. 8 1.3 SAMVERKANSOMRÅDEN (SO) .................................................................................................................... 9 2 BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD ..................................................................... 10 2.1 BAKGRUND ............................................................................................................................................... 10 2.2 ARBETSPROCESS OCH METOD ................................................................................................................... 11 3 IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA
OMRÅDE .............................................................................................................................................................. 13 4 IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS SAMHÄLLSVIKTIGA
VERKSAMHET ................................................................................................................................................... 14 5 IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER FÖR KOMMUNEN OCH KOMMUNENS
GEOGRAFISKA OMRÅDE ............................................................................................................................... 15 5.1 DRIVANDE FAKTORER ............................................................................................................................... 16 5.1.1 Klimat ............................................................................................................................................. 16 5.1.2 Naturtillgångar ............................................................................................................................... 18 5.1.3 Energi ............................................................................................................................................. 19 5.1.4 Politik ............................................................................................................................................. 19 5.1.5 Ekonomi .......................................................................................................................................... 20 5.1.6 Naturkatastrofer ............................................................................................................................. 20 5.1.7 Religion .......................................................................................................................................... 22 5.2 RISKER/HOT .............................................................................................................................................. 22 5.2.1 Väder .............................................................................................................................................. 22 5.2.2 Olycka ............................................................................................................................................. 25 5.2.3 Smitta .............................................................................................................................................. 25 5.2.4 Utsläpp ........................................................................................................................................... 27 5.2.5 Social oro ....................................................................................................................................... 27 5.2.6 Våld och hot.................................................................................................................................... 28 5.2.7 Brott ................................................................................................................................................ 29 5.2.8 Terror ............................................................................................................................................. 30 5.2.9 Krig ................................................................................................................................................. 31 5.3 RISKVÄRDERING AV IDENTIFIERADE RISKER/HOT ..................................................................................... 33 5.3.1 Riskmatris Växjö kommun .............................................................................................................. 34 5.4 ALLVARLIG STÖRNING/BORTFALL AV VIKTIGA RESURSER........................................................................ 35 5.4.1 El .................................................................................................................................................... 35 5.4.2 Kommunikation .............................................................................................................................. 38 5.4.3 Vatten.............................................................................................................................................. 41 5.4.4 Livsmedel ........................................................................................................................................ 43 5.4.5 Värme/kyla...................................................................................................................................... 44 5.4.6 Personal.......................................................................................................................................... 46 5.4.7 Transporter ..................................................................................................................................... 48 5.4.8 It...................................................................................................................................................... 50 5.4.9 Information ..................................................................................................................................... 52 5.4.10 Finansiella system ..................................................................................................................... 54 6 BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP
INOM KOMMUNEN OCH DET GEOGRAFISKA OMRÅDET .................................................................. 56 7 BEHOV AV ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS
RESULTAT .......................................................................................................................................................... 58 7.1 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER ........................................................................................................................ 58 7.2 PÅGÅENDE OCH PLANERADE ÅTGÄRDER .................................................................................................. 60 7.3 YTTERLIGARE BEHOV AV ÅTGÄRDER ....................................................................................................... 62 7.3.1 Behov av åtgärder som ligger utanför kommunens ansvarsområde .............................................. 63 REFERENSER ..................................................................................................................................................... 64 2
Sammanfattning av Växjö kommuns risk- och
sårbarhetsanalys
Växjö kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015 följer Myndigheten för
samhällskydd och beredskaps föreskrifter om kommuner och landstingsrisk- och
sårbarhetanalyser (MSBFS 2015:5), samt myndighetens allmänna råd. Den följer
riskhanteringsprocessen och består av fyra delar:
Del 1 Identifiering av samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden
Samhällsviktiga verksamheter har identifierats i arbetet med STYREL och
redovisas i kapitel 3. Det finns ett behov av att fördjupa analysen av kritiska
beroenden i samhällsviktiga verksamheter. Under mandatperioden kommer ett
länsgemensamt arbete att påbörjas för att skapa en gemensam arbetsprocess för
skydd av samhällsviktig verksamhet. Resultatet av arbetet ska kunna användas
som underlag för kontinuitetsplanering i kommunens samhällsviktiga
verksamheter.
Del 2 Riskbedömning
Ett antal tänkbara risker/händelser som beskrivs i det gröna fältet i Riskcirkeln,
har värderats i kommunens
riskhantreringsgrupp, utifrån
sannolikhet och konsekvens.
Riskerna/hoten har värderats
i en skala med tre nivåer (13) och har sammanställts i en
riskmatris (se nästa sida).
3
Del 3 Sårbarhetsbedömning
De sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid identifiering och analys
av risker/hot, samt vid identifiering av kritiska beroenden för kommunens
samhällsviktiga verksamheter, redovisas i tabellen i kap 6.
Del 4 Riskbehandling
I kap 7 redovisas redan genomförda och planerade åtgärder, samt behov av
ytterligare åtgärder. Både nationellt och inom kommunen sker en viss
omsvängning i synen på krishantering. Istället för att utgå från värsta tänkbara
scenario (extraordinära händelser) och planera för detta, är utgångspunkten våra
samhällsviktiga verksamheter och hur dessa skyddar sig mot störningar av olika
slag. Genom kontinuitetsplanering förväntas krishantering komma närmare
verksamheternas vardag med ett bättre skydd såväl i vardag som vid en kris.
4
1 Beskrivning av Växjö kommun och det geografiska
områdesansvaret
Kommunen består av 13 tätorter, där centralorten är Växjö som har ca 64 300
invånare av kommunens totala 86 970 (31 december 2013). Övriga tätorter i
kommunen består av mindre orter med 150-2 300 invånare och av dessa är Rottne,
Ingelstad, Braås samt Lammhult de
största.
Växjö kommun som den ser ut idag
bildades 1971 genom en
sammanslagning av Växjö stad och tio
andra kringliggande kommuner.
Befolkningstätheten i kommunen
är 52,2 invånare/km2, vilket kan
jämföras med Stockholms stad som
har ca 4 873 invånare/km2 och hela
landet i genomsnitt där det bor 23,9
invånare/km2. Växjö kommuns
totalareal är 1 924,81 km2.
En viktig resurs och ett karaktärsdrag
för Växjö kommun är dess vattendrag
och sjöar. Flera av tätorterna i
kommunen ligger vid eller i närheten
av vatten. Inom Växjö kommun finns
över 200 sjöar och cirka 13 % av
kommunens yta är vatten. Ca 86 % av
kommunens yta tillhör Mörrumsåns
avrinningsområde, resten tillhör
Lagans (i nordväst) och Bräkneån (i
sydost).
Bild 1:1 Växjö kommun
5
Växjö är en expanderande universitetsstad med omkring 7 000 små och
medelstora företag inom en mängd olika branscher. Tyngdpunkten ligger på
tjänsteproducerande företag, men regionen är även centrum för skogs-, trä- och
verkstadsindustri, bioenergi, IT och högteknologi.
I Växjö har man de senaste åren satsat stort på utbyggnad av idrottsområdet
Arenastaden, där 15 olika sporter samsas. Arenorna står ofta värd för såväl
nationella och internationella idrottstävlingar, som för konferenser, mässor,
konserter och andra större evenemang.
Växjö kommun ligger centralt i en stor pendlingsregion. Södra stambanan, Kusttill-kustbanan och flera riksvägar korsar regionen. Störst är pendlingen mellan
Växjö och Alvesta kommuner. Kommunen är delägare i regionens största
flygplats, Smaland Airport. Flygplatsen möjliggör snabba kommunikationer med
omvärlden och genom sitt centrala läge i regionen kan kronobergarna snabbt nå
Europa och världen.
Växjö kommun arbetar tillsammans med invånare, företag, organisationer och
universitet för en bättre miljö och för minskad klimatpåverkan och har fått flera
internationella utmärkelser för det framgångsrika arbetet med klimatfrågor och för
ett fossilbränslefritt Växjö. Internationella medier beskrev 2007 Växjö som
”Europas grönaste stad”, vilket sedan blev stadens varumärke.
6
1.1
ANSVARSOMRÅDE
Det svenska krishanteringssystemet bygger på geografiskt områdesansvar och tre
grundprinciper; ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen.
En kommun är ansvarig för att hantera en kris inom sitt geografiska område,
länsstyrelsen är ansvarig på regional nivå och regeringen har områdesansvaret på
nationell nivå.
Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att
samordningen fungerar mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal,
regional respektive central nivå – till exempel myndigheter, företag,
frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar.
De områdesansvariga ska också samordna informationen till allmänheten vid en
kris. Däremot övertar de inte ansvaret från någon annan. Myndigheter och
organisationer behåller sitt ansvar inom sitt verksamhetsområde.
Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under
normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det
är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att
kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare.
Likhetsprincipen innebär att under en kris ska verksamheten fungera på liknande
sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska
också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.
Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av
dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den
drabbade kommunen som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte
räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser.
7
1.2
KRISSAMVERKAN KRONOBERG
I Kronobergs län har vi organiserat samverkan mellan krishanteringssystemets
aktörer under namnet Krissamverkan Kronoberg. Det är ett brett nätverk med
representanter från kommunerna och deras räddningstjänster, länsstyrelsen,
polismyndigheten, landstinget, Försvaret och SOS Alarm.
När en kris eller allvarlig olycka inträffar finns särskilda rutiner för att snabbt göra
en första bedömning av läget och starta upp ett krishanteringsarbete (G-sam). Vid
komplexa händelser eller stora kriser upprättas en så kallad samverkansstab. Varje
organisation kan skicka en representant att delta i staben.
Samverkansstaben tar aldrig över ansvaret från respektive organisation utan har
till uppgift att överblicka och samordna insatserna, sammanställa en gemensam
lägesbild, kalla in förstärkningsresurser och analysera tänkbara
händelseutvecklingar för att ligga steget före.
Bild 1:2 Organisationsskiss Krissamverkan Kronoberg.
Källa: www.lansstyrelsen.se/kronoberg
8
1.3
SAMVERKANSOMRÅDEN (SO)
För att skapa ett helhetsperspektiv på samhällets krisberedskap har regeringen
inrättat samverkansområden enligt förordningen (SFS 2006:942) om
krisberedskap och höjd beredskap. Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för
samhällets krisberedskap, dvs. för att minska samhällets sårbarhet och för att
hantera kriser när de väl uppstår. Myndigheterna är indelade i olika grupper
utifrån identifierade samverkansbehov, så kallade samverkansområden (SO).
Syftet med samverkansområdena är att genom förebyggande arbete och i
samverkan med myndigheter och andra berörda aktörer komma fram till hur
krisberedskapen bör och kan stärkas.
Teknisk infrastruktur (SOTI) arbetar med att minska sårbarheten och reducera
konsekvenserna av störningar inom bland annat elförsörjning, tele- och IT-system,
distribution av gas, mediedistribution, och kommunaltekniska försörjningssystem.
Transporter (SOTP) syftar till att säkerställa en grundläggande
transportverksamhet som tillgodoser samhällets behov i fredstida kriser och höjd
beredskap
Farliga ämnen (SOFÄ) syftar till att skapa förutsättningar för att centrala
myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting, andra organisationer och
näringsliv ska kunna förebygga, hantera och lära av händelser med farliga ämnen.
Ekonomisk säkerhet (SOES) bidrar till att minska sårbarheterna i det finansiella
systemet och verkar för att det finansiella systemet är robust och flexibelt nog för
att minimera skador och konsekvenser av skador. Detta sker bland annat i
samverkan med FSPOS (Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan).
Skydd, undsättning och vård (SOSUV) syftar till att identifiera brister inom
samhällets krisberedskap och föreslå åtgärder för att säkra att funktioner för
skydd, undsättning och vård fungerar i kris.
Geografiskt områdesansvar (SOGO) syftar till att stärka länsstyrelsens
stödjande och samordnande roll inom det geografiska området och att stärka
länken mellan lokala och regionala aktörer och den nationella nivån.
9
2 Beskrivning av arbetsprocess och metod
Växjö kommuns risk- och sårbarhetsanalys är en process som ständigt pågår som
ett led i arbetet med att utveckla krishanteringsförmågan. Kommunen ska i
enlighet med överenskommelse om kommunernas krisberedskap analysera vilka
extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa
händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas
och sammanställas i en risk- och sårbar-hetsanalys (SKL & MSB, 2013).
2.1
BAKGRUND
I 2011 års risk- och sårbarhetsanalys var målsättningen att undersöka hur
kommunenes verksamheter hanterar bortfall av viktiga resurser som får
allvarliga konsekvenser för samhället, samt vad som behöver åtgärdas för att
mildra konsekvenserna av de allvarliga störningarna.
Växjö kommun arbetade därför fram en ny modell, Riskcirkeln, för att kunna
överblicka tänkbara risker och deras samband med varandra. Genom att identifiera
och bedöma dessa risker ges möjlighet att arbeta både förebyggande, för att hindra
att allvarliga händelser uppstår, såväl som hitta lösningar för att hantera och
mildra redan uppkomna händelser.
Uppföljningen av kommunens risk- och sårbarhetsanalys från 2011 fastslog att
dricksvattenförsörjning var ett prioriterat område och skulle analyseras separat. En
analys för dricksvattenförsörjning gjordes därför under 2012 och rapporterades till
länsstyrelsen i den årliga uppföljningen av risk- och sårbarhetsanalysen.
Under 2011-2012 identifierades och analyserades klimatrisker för kommunen, och
sammanställdes i en klimatanpassningsplan som antogs i kommunfullmäktige i
april 2013.
Allt klimatanpassningsarbete ryms traditionellt inte i vad som krävs av en
kommunal RSA. Med ett för kort tidsperspektiv finns det en risk att man missar
konsekvenser av mer långsiktiga klimatförändringar som vi kan behöva planera
för redan i dag. Likaså behöver det analyseras vilka positiva effekter som
klimatförändringarna kan leda till och som kommunens verksamheter kan dra
nytta av.
Klimatanpassningsplanen kompletterar därför risk- och sårbarhetsanalysen och
går djupare in på risker och konsekvenser för kommunens verksamheter, som en
följd av ett förändrat klimat.
10
Bild 2.1: Aspekter av klimatanpassning som ryms inom den lagstadgade kommunala riskoch sårbarhetsanalysen och aspekter som faller utanför. Observera att det är en glidande
skala över vad som faller inom respektive utanför den lagstadgade processen. Källa: FOI –
”Integrera klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser”
2.2
ARBETSPROCESS OCH METOD
Enligt Budgetpropositionen för 2015 (Finansdepartementet, 2014), är ett av målen
för arbetet med samhällets krisberedskap att minska risken för och
konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor.
Växjö kommun har i 2015 års risk- och sårbarhetsanalys haft målsättningen att
vidareutveckla den modell som togs fram inför 2011 års RSA (riskcirkeln). I årets
process har därför samtliga förvaltningar och bolag analyserat vilka risker och
sårbarheter som finns inom deras respektive verksamhetsområden. Vidare har
man bedömt riskerna utifrån sannolikhet och konsekvens. Underlaget har därefter
sammanställts för hela kommunen med avseende på risker som kan leda till
allvarlig eller extraordinär händelse. Dessa risker har kompletterats med den
omvärldsbevakning som sker inom ramen för krissamverkan Kronoberg och inom
kommunen.
Därefter har dessa risker bedömts i kommunens riskhanteringsgrupp. De risker
som kvarstår och som är av mindre allvarlig och mer lokal karaktär kommer att
hanteras av respektive förvaltning och bolag.
Risk- och sårbarhetsanalysen följer Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps (MSB) föreskrifter om kommuners och landstings risk- och
sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5).
Risk- och sårbarhetsanalysen har kvalitetssäkrats genom att förvaltningschefer
och bolagens VD:s, samt säkerhetsombuden, har haft möjlighet att läsa igenom
materialet före beslut.
11
Samarbete med övriga kommuner i länet har skett under delar av processen.
Krishanteringsarbetet, inklusive RSA-process, i Växjö kommun kan sammanfattas
i nedanstående bild.
Bild 2:2 Krishantering i Växjö kommun
12
3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens
geografiska område
Vårt samhälle måste fungera även vid en allvarlig händelse. Vad som är
samhällsviktigt vid en krissituation kan variera beroende på vilka situationer vi
ställs inför och i takt med att samhället utvecklas. Därför måste vi veta vilka
samhällsviktiga verksamheter vi har och hur vi kan förebygga avbrott och
allvarliga störningar.
Samhällsviktig verksamhet är ”en verksamhet som uppfyller minst ett
av följande villkor;
ü Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten kan ensamt
eller tillsammans med motsvarande händelser i andra
verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i
samhället,
ü Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan
inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att
skadeverkningarna blir så små som möjligt.” (MSBFS 2015:5)
Nedanstående identifierade samhällsviktiga verksamheter som finns inom
kommunens geografiska område, utgår från tidigare arbete med bl.a. STYREL. I
STYREL är samhällsviktig verksamhet identifierad på objektsnivå och en ny
planeringsomgång inom STYREL kommer genomföras under 2015.
Tabell 3:1 Identifierade samhällsviktiga verksamheter i Växjö kommun
13
4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens
samhällsviktiga verksamhet
Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna
fungera kallas kritiska beroenden. Vad händer med den egna verksamheten om en
verksamhet man är beroende av inte fungerar? Finns det alternativa sätt att
tillgodose behovet utan den verksamhet man är beroende av? Hur länge klarar sig
verksamheten utan den verksamhet man är beroende av?
Genom att analysera beroenden kan man få bättre bild av vad den enskilda
samhällsviktiga verksamheten och samhället i helhet är beroende av för att
fungera. På så sätt får man också ett bättre underlag för centrala beslut när det
gäller att förebygga och begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse.
Identifierade kritiska beroenden:
• Kommunikation inom och mellan verksamheter, med kommunens
krisledningsstab och med allmänheten
• Transporter av drivmedel till reservelverk
• Tillgång till reservelverk vid trygghetspunkter, boenden etc.
• Livsmedelstransporter
• Värmeförsörjning
• Leverans av kemikalier (vattenrening)
• Andra entreprenörer som utför transporter i verksamheten
• Transaktioner till och från bank
• Bidragsutbetalningar (via bank)
• Leverantörer av IT-infrastruktur
• IT-system; journaler etc. för säker vård och omsorg
• Telefonileverantörer; tekniska larm, trygghetslarm etc.
• Leverans av skogsråvara som bränsle för fjärrvärme/kyla
• Leverans av stora mängder rent vatten till Sandviksverket
Växjö kommun ser ett behov av att fördjupa analysen av kritiska beroenden.
Under mandatperioden kommer ett arbete att påbörjas inom Krissamverkan
Kronoberg som syftar till att skapa en gemensam arbetsprocess för skydd av
samhällsviktig verksamhet. Resultatet av arbetet ska kunna användas som
underlag för kontinuitetsplanering.
14
5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Växjö kommun har arbetat fram en modell - Riskcirkeln.
Riskcirkeln ger ett bra underlag till vilka risker som finns, hur de hänger ihop, vad
som händer och vad riskerna beror på – vad är det till exempel i omvärlden som
driver och påverkar en händelse och hur kan man jobba förebyggande? Den
illustrerar också vilka viktiga resurser som finns i verksamheten och vad som
händer när de försvinner och bidrar på så sätt till kontinuitetshanteringen.
Bild 5:1 Riskcirkeln
Den yttre, blå cirkeln visar de drivande faktorer som kan leda till en händelse
(gröna cirkeln) som i sin tur innebär att viktiga resurser (gula cirkeln) drabbas av
en allvarlig störning. Orsakssambanden behöver inte alltid gå utifrån och inåt i
cirkeln. Exempelvis kan en naturkatastrof (som jordbävningen i Japan i mars
2011) leda till flertalet stora olyckor, smittspridning, bortfall av el, vatten, värme,
telefoni, transporter osv. I kombination med utebliven/missvisande information
15
kan det leda till social oro, våld och hot, brott och upplopp. Även drivande
faktorer som världsekonomin kan påverkas. Påverkan kan alltså ske inåt, utåt och
inom fälten i cirkeln.
Det är viktigt att också vara öppen för framtida faktorer som påverkar riskbilden.
Sådant som vi idag inte ser som drivande faktorer kan i framtiden bli starka
indikatorer för allvarliga störningar. Dessa okända faktorer visas som frågetecken
i cirkeln.
5.1
DRIVANDE FAKTORER
Med drivande faktor avses de yttre faktorer och omständigheter i omvärlden som
kan leda till att allvarlig störning uppstår. Det kan vara politisk instabilitet,
klimatförändringar, brist på naturtillgångar osv.
5.1.1 Klimat
Naturliga variationer av klimatet har alltid förekommit, men förändringen vi ser
nu är unik och saknar motstycke. Det sker snabbt, har stor omfattning och
förväntas få mycket större effekter än tidigare.
När klimatet ändras påverkas temperaturer, nederbörd, vindar, vattenflöden m.m.,
som kan leda till översvämningar, värmeböljor, jordskred osv. Ett varmare klimat
kommer med stor sannolikhet att påverka den framtida olycks- och
krisutvecklingen i samhället.
Enligt FN:s internationella klimatpanels (IPCC) senaste utvärderingsrapport
(IPCC, 2013) har vart och ett av de tre senaste årtiondena varit varmare än
samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har perioden 19832012 sannolikt varit den varmaste 30-årsperioden under de senaste 1400 åren.
Atmosfären och världshaven har blivit varmare, mängden snö- och is har minskat,
havsnivåerna har stigit och halten av växthusgaser har ökat. Bevisen för
människans påverkan på klimatsystemet har stärkts sedan IPCC:s förra
utvärderingsrapport från 2007.
Enligt bl.a. den amerikanska klimatgranskande myndigheten NOAA var 2014 det
varmaste året någonsin, sedan man började mäta och registrera uppgifterna 1880.
Även havens yttemperaturer är rekordhöga globalt sett.
Den 1-12 december 2014 träffades världens länder i Lima, Peru för det tjugonde
partsmötet under FN:s klimatkonvention. I beslutet från Lima beskrivs
omfattningen av de planer för utsläppsmål och andra klimatåtgärder som länderna
ska lämna in under 2015. Det handlar bland annat om att identifiera områden som
har stor potential för utsläppsminskningar. Beslutet visar också att det är viktigt
att involvera andra aktörer såsom civilsamhället, näringslivet, hållbara städer och
kommunernas arbete, där konkret klimatarbete sker.
COP 20 i Lima var det sista partsmötet innan världens länder ska besluta om ett
nytt klimatavtal i Paris, under senhösten 2015.
16
Den svenska regeringen har presenterat finansieringen för klimatanpassning och i
regleringsbrevet för budgetåret 2015 finns 115 miljoner kronor anslaget till
Lantmäteriet, Länsstyrelserna, SMHI, MSB, SGI och Kammarkollegiet. Störst
andel av anslaget disponeras av Lantmäteriet för att ta fram en rikstäckande
markmodell med täta och noggranna höjddata samt av Länsstyrelserna för att
stödja samordningen av det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett
förändrat klimat.
På Klimatanpassningsportalen, som är ett samarbete mellan sjutton myndigheter,
och drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns
bland annat underlag för att stödja de som arbetar med klimatanpassning på kort
och lång sikt.
På uppdrag av Länsstyrelsen Kronoberg har SMHI utfört en regional analys
avseende klimatförändringar och förändrade översvämningsrisker i ett framtida
klimat (Johnell, Eklund, Hallberg och Stensen, 2010). Analysen visar en
medeltemperaturökning av mellan 4-5o C mot slutet av seklet.
Bild 5:2 Den framtida beräknade temperaturutvecklingen i Kronobergs län baserat på 16
klimatscenarier. Medianvärdet, den svarta kurvan, visar mittenvärdet för samtliga
klimatscenarier. Observerade historiska värden större eller mindre än referensperiodens (19611990) medelvärde visas som röda och blåa staplar. Källa: SMHI
Som följd av temperaturökningen kommer nederbörden att öka i länet, främst
under vinterhalvåret. Vattenflöden kommer att öka under vintern, men minska
under vår, sommar och höst. Extremväder i form av t.ex. skyfall och värmeböljor
blir allt vanligare och riktigt kalla perioder blir allt mer ovanliga.
17
Växjö kommun fick under 2011-2012 möjligheten att delta i EU-projektet
CLIPART. Inom ramen för projektet arbetade Växjö kommun med att ta fram en
klimatanpassningsplan, som beskriver hur ett framtida klimat påverkar
kommunen och vilka konsekvenser det kan medföra för kommunens
verksamheter. Några konsekvenser
identifierades som extra viktiga;
problem med dagvattenhantering,
urban heating, ökad smittorisk och
ökat kylbehov. Se mer under avsnitt
5.2.1 Väder.
Den 28 augusti 2014 blev Växjö den
första svenska kommunen att ansluta
sig till Mayors Adapt, ett initiativ som
lanserats av EU-kommissionen och
som handlar om vikten av europeiska kommuners engagemang för att göra EU
mer anpassat till klimatförändringar. Kommuner som ställer sig bakom initiativet
kommer att utvärdera vilka klimatförändringar som kommunen kan påverkas av
och ta fram en klimatanpassningsplan med åtgärder för hur kommunen ska
anpassa sig till dessa. Växjö kommun antog en klimatanpassningsplan redan i
april 2013.
5.1.2 Naturtillgångar
Naturresurser eller naturtillgångar kan delas in i förnybara (till exempel vind, sol
och skog) och icke förnybara (olja, kol, uran och malm). Förnybara och hållbara
resurser är exempelvis solstrålningen, vindens rörelser, havsvattnets rörelser,
flöden i vattendrag och jordens inre värme.
Tillgången på vatten är avgörande för vår överlevnad. Klimatförändringarna kan
få till följd att tillgången på vatten blir begränsad i framtiden. En följd av ett
sådant scenario är att vi i Norden skulle kunna få klimatflyktingar på grund av
brist på vatten i andra delar av världen. Omfattande torka kan leda till dåliga
skördar, vilket ger begränsad tillgång till vissa livsmedel även i Sverige.
Tillgången på olja påverkar naturligtvis pris på och leveranser av drivmedel till
Sverige. Om leveranser av diesel uteblir kan vi exempelvis inte driva våra
reservelverk, i det fall ett längre elavbrott inträffar.
Skogsbruket dominerar markanvändningen i Växjö kommun och två tredjedelar
av marken är skog med dominerande barrskog (Växjö kommun, 2005).
Vidareutvecklingen av trä och dess användning är en prioriterad fråga i
kommunen och i augusti 2013 antogs en träbyggnadsstrategi av
kommunfullmäktige; Växjö – den moderna trästaden.
18
5.1.3 Energi
Energi i form av råolja, gas, biomassa, kol, vind, sol, vatten och uran tillförs
energisystemet för vidare omvandling till el, fjärrvärme, fjärrkyla och förädlade
bränslen. Dagens energisystem förbrukar jordens resurser och försämrar
förutsättningarna för vår framtida välfärd.
Energimyndighetens samarbete med International Energy Agency (IEA) och
Sveriges medlemskap i EU och FN ökar möjligheterna att effektivisera energianvändningen och minska klimatpåverkan på global nivå.
För att kunna prioritera användare av el vid effektbrist har regeringen uppdragit åt
Energimyndigheten att utveckla ett system kallat Styrel, som står för ”styrning av
el till prioriterade användare vid bristsituationer”. Styrel bygger på att statliga
myndigheter, kommuner och elnätsföretag tillsammans identifierar och planerar
för hur samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid effektbrist.
En ny energiplan antogs 2011 av kommunfullmäktige i Växjö kommun, som bl.a.
utredde säker energitillförsel.
Genom Sandviksverket producerar Växjö kommun fjärrvärme och el och det
pågår arbete med att öka produktionskapaciteten genom byggnationen av Sandvik
3. Läs mer om Sandvik 3 under 5.4.1 El.
Sundets biogasanläggning ligger vid Växjös avloppsreningsverk, precis intill de
båda sjöarna Norra Bergundasjön och Södra Bergundasjön. Anläggningen
behandlar avloppsvatten från Växjö och omgivande tätorter, samt insamlat
matavfall. Gasen transporteras från biogasanläggningen vid Sundet till ett
tankställe i centrala Växjö.
Tekniska förvaltningen gör regelbundet riskanalyser för Sundet och det
fortlöpande arbetet har medfört att riskerna har minskat. Det finns handlingsplaner
och rutiner framtagna i händelse av strömavbrott (reservkraft) och en
katastrofpärm med utförliga instruktioner hur man kan köra verket i händelse av
katastrof. Tekniska förvaltningen följer de regler och rutiner som finns kring
gashantering, samt håller explosionsskyddsdokument ständigt aktuella.
Regelbundna besiktningar och kontroller genomförs och personal fortbildas
löpande.
Tillgång på drivmedel är av mycket stor betydelse för att kunna upprätthålla
samhällsviktiga verksamheter. Merparten av fordonen som behövs (hemtjänst,
polis, ambulans m.m.) tankas på kommersiella drivmedelsstationer. Om
drivmedelsstationerna slås ut finns begränsade möjligheter att tanka.
5.1.4 Politik
Politiska beslut som påverkar människors liv fattas från lokal till global nivå.
Förutom myndigheter och medborgare finns det även privata globala aktörer på
den världspolitiska arenan. Dessa är bland andra multinationella företag, medier
och internationella finansinstitutioner. Förenta Nationerna (FN) med sin
19
sammanslutning av de flesta länderna i världen, är den viktigaste globala aktören
när det gäller arbete för bland annat fred, mänskliga rättigheter och demokrati.
Demokratins institutioner är sköra i den meningen att de tar lång tid att bygga upp
men kan raseras betydligt snabbare, genom t.ex. våld. Politiska oroligheter
någonstans i världen kan i värsta fall leda till krig. Det kan få stora följder globalt;
ekonomin påverkas, information kan utebli eller förvrängas, social oro ökar vilket
kan leda till en brottsvåg och eventuella terrorhandlingar.
Riksdagsvalet hösten 2014 ledde fram till en minoritetsregering. Detta medförde
senare att regeringens budget för 2015 röstades ner av Riksdagen.
Decemberöverenskommelsen mellan regeringspartierna och de 4 allianspartierna
möjliggör för en minoritetsregering att få igenom sin budget i riksdagen.
5.1.5 Ekonomi
Svängningar i världsekonomin påverkar även ekonomin i Sverige. Den globala
finansiella krisen och lågkonjunkturen 2009 fick inte lika stora konsekvenser i
Sverige som i flera andra länder, t.ex. Baltikum och Island. I dessa länder blev
kombinationen av finanskris och lågkonjunktur så kännbar för stora delar av
befolkningen att den ledde till social oro i form av upplopp och demonstrationer
(MSB, 2010).
Den europeiska finansiella krisen 2011 gjorde att det ekonomiska läget i hela
Europa påverkades negativt. Ett av de värst drabbade länderna var Grekland, där
krisen skapade stor social oro, med demonstrationer, strejker och upplopp som
följd.
Arbetet i samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (SOES) syftar till att minska
sårbarheterna i det finansiella systemet. SOES ska verka för att det finansiella
systemet har en sådan robusthet och flexibel organisation och verksamhet att
riskerna för allvarliga skador kan begränsas, samt att samhällets grundläggande
behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses. Aktörerna i SOES är
Arbetsförmedlingen, Finansinspektionen, Försäkringskassan,
Pensionsmyndigheten, Riksgälden, Skatteverket, Riksbanken, Försvarsmakten,
Länsstyrelsen och SKL.
5.1.6 Naturkatastrofer
Med en naturkatastrof avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv,
egendom och miljö.
Inom Förenta Nationerna (FN) finns en global plattform för naturkatastrofer,
International Strategy for Disaster Reduction (ISDR). Medlemmar är ett stort antal
organisationer, stater, finansiella institutioner, representanter ur det civila
samhället m.fl. och målet är att uppnå en hållbar reducering av förluster vid
katastrofer, samt bygga motståndskraftiga nationer och samhällen som en
förutsättning för hållbar utveckling.
20
FN ger följande definition av naturkatastrof:
”Natural hazard is a natural process or phenomenon that may cause loss of life,
injury or other health impacts, property damage, loss of livelihoods and services,
social and economic disruption, or environmental damage” (UNISDR, 2009)
De naturfenomen som kan orsaka naturolyckor delas av FN in i tre
huvudgrupper med olika ursprung:
Geologiska
- Jordbävning, tsunamis, vulkanutbrott
- Jordskred, stenras, laviner och slamström
Hydrometeorologiska
- Översvämningar, cykloner, tornados,
snöstormar
- Åskväder
- Torka, värmeböljor
- Skogsbränder
- Ökenspridning
Biologiska
- Epidemier
- Smittsamma djur- och växtsjukdomar
- Angrepp av skadeinsekter
I Sverige har 19 myndigheter och organisationer etablerat Nationell plattform för
arbete med naturolyckor. MSB har regeringens uppdrag att vara samlingspunkt för
arbetet och samordna det nationella arbetet via den svenska plattformen.
Sverige har varit relativt förskonat från naturolyckor, men har under årens lopp
drabbats av ett antal extrema naturhändelser som har gett stora effekter på
samhällets funktioner och på naturmiljön.
Större jordbävningar, tsunamis och vulkanutbrott är exempel på naturkatastrofer
som sker globalt, snarare än lokalt i regionen, och kan därför ses som drivande
faktorer som kan påverka exempelvis väder, ekonomi och transporter i Sverige
och i regionen. Ett exempel är vulkanutbrottet på Island 2010 som spred aska över
ett stort geografiskt område och fick omfattande konsekvenser i vårt samhälle. Ett
ännu större utbrott skulle sannolikt påverka det lokala vädret i större omfattning.
I ett framtida förändrat klimat kommer de extrema naturhändelserna sannolikt bli
mer omfattande och/eller frekventa. Klimatscenarier fram till år 2100 indikerar att
nederbördsmängderna kommer att öka i vår region och att en större andel av
nederbörden kommer att utgöras av intensiva regn. Den ökande nederbörden
medför att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlagren höjs och en ökning
av såväl frekvens som omfattning av översvämningar längs sjöar och vattendrag.
21
5.1.7 Religion
Inom de stora religionerna i världen finns det fraktioner av extrema trossamfund.
Den religiösa extremismen skapar spänningar och motsättningar som i
förlängningen kan leda till social oro, våld/hot, terrorhandlingar och krig.
Terrorhotet mot Sverige och svenska intressen härstammar främst från
våldsfrämjande islamism, eller så kallade al-Qaidainspirerade grupperingar. I
några fall sedan hösten 2010 har Säkerhetspolisen sett att en attentatsavsikt
utvecklats mot Sverige eller från Sverige mot Danmark. Hotet motiveras framför
allt av upplevda kränkningar av islam men troligen även av svensk och annan
utländsk trupp i Afghanistan. Dessa enstaka fall av attentatsavsikt mot mål i
Sverige har en koppling till en större ideologisk förändring där mål i Sverige
sedan 2007 utpekats som önskvärda av ideologer i utlandet som förespråkar alQaidas ideologi. Denna förändring är enligt SÄPO att betrakta som oroande.
(Säkerhetspolisen)
På regeringens uppdrag har Säkerhetspolisen i rapporten Våldsbejakande
islamistisk extremism i Sverige (2010) sammanställt befintlig kunskap inom
myndigheten avseende våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige och
radikaliseringsprocesser i dessa miljöer.
5.2
RISKER/HOT
Det finns olika faktorer som kan orsaka en allvarlig störning som utvecklas till en
extraordinär händelse. Exempelvis kan det vara väder i form av storm, kraftigt
snöfall eller värmebölja, eller en stor olycka, t.ex. en tågolycka i tätbebyggt
område.
Den kraftiga stormen Gudrun i januari 2005 skördade ett antal dödsoffer och
ställde till med stora skador. Sju personer omkom i olyckor under stormnatten och
11 personer dog i samband med uppröjningsarbetet. 2000 mil elledningar
skadades, 730 000 abonnenter blev utan el och 300 000 abonnenter blev utan
telefon under stormnatten. Detta innebar att många fick leva under förhållandevis
enkla livsbetingelser under flera veckors tid.
På vissa håll slogs i princip alla viktiga samhällsfunktioner ut kortvarigt, och
beroendet av el för transporter och kommunikation, liksom framkomlighet på
vägar och järnvägar, blev mycket tydligt. Totalt uppskattas de merkostnader som
stormen innebar för näringsliv och offentlig sektor till ca 20-30 miljarder kronor,
varav skador på skogen stod för den absoluta merparten (MSB, 2010).
5.2.1 Väder
Klimatförändringar, med ökade medeltemperaturer, ökar risken för att väderrelaterade händelser leder till allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter. 22
De klimatscenarier som SMHI och andra institut tagit fram ger en bra indikation på hur klimatförändringarna kommer att märkas i vår region. I Växjö kommun får vi räkna med ökande medeltemperatur, mildare vintrar (även om enstaka år fortfarande kan ge snörika, kalla vintrar) och ökad nederbörd, främst under vinterhalvåret. Vinterstormarna förväntas orsaka allt större skada, eftersom tjälperioden blir kortare och tjäldjupet minskar. Ett varmare klimat medför att säsongen för brand i vegetationen förlängs, vilket
leder till att antalet gräs- och skogsbränder kan komma att öka. Ökad nederbörd
medför även större risk för fukt- och mögelskador samt överfulla avloppssystem
och översvämningar av källare.
Vi kommer också se en ökning av extremväder så som skyfall, värmeböljor och torka, vilket kan påverka infrastruktur, människors hälsa och den ekonomiska utvecklingen. Klimatfaktorerna som påverkar Växjö kommun redovisas mer ingående i kap 3 i Klimatanpassningsplan Växjö kommun 2013 (Växjö kommun, 2013). I arbetet med klimatanpassningsplanen analyserades fyra områden; Tekniska
försörjningssystem/infrastruktur, Bebyggelse & byggnader, Naturmiljö, areella
näringar & turism, samt Människors hälsa. Klimatanpassningsplanens kap 4
redovisar resultatet av analysen mer ingående men sammanfattningsvis
identifierades några konsekvenser som extra viktiga:
Ø Kraftiga skyfall kommer att leda till stora problem med
dagvattenhanteringen. Översvämningar ger inte bara en ökad risk för
olyckor, utan kan indirekt innebära hälsorisker genom påverkan på viktig
infrastruktur och samhällstjänster.
Ø Kylbehovet ökar med ett förändrat klimat som ger högre temperaturer och
allt fler, längre och intensivare värmeböljor.
23
Ø Städer är särskilt utsatta under värmeböljor då de skapar högre temperaturer
än sin omgivning genom värmelagring, så kallad Urban Heat Island Effect
(urban heating). Ett nytt GIS-skikt som visar andel hårdgjord yta per
fastighet har tagits fram som visar sårbara områden främst på Norremark,
Västra mark, Sandviksområdet och i Växjö stadskärna.
Ø Ett varmare och våtare klimat innebär också en ökad smittorisk och risk för
att nya sjukdomar sprids. Pollensäsongen förlängs och blir mer intensiv och
risken för att dricksvattnet förorenas ökar i och med fler perioder av extrem
nederbörd. Långvariga värmeböljor leder till ökad dödlighet, särskilt bland
sårbara grupper som äldre och sjuka.
Viss samhällsviktig verksamhet, som äldreboenden och andra vårdinrättningar, är
särskilt sårbara vid längre perioder med extrem värme. Även luftfuktigheten har
betydelse för hur hårt människor drabbas av en värmebölja. Preliminära svenska
resultat indikerar en ökad dödlighet då det är varmt och luftfuktigheten är hög.
(Rocklöv, Hurtig & Forsberg, 2008).
SMHI har utvecklat ett varningssystem för värmeböljor i Sverige och
varningskriterierna har bearbetats och förankrats i en referensgrupp med
deltagande från Socialstyrelsen, MSB och representanter från kommuner och
landsting (SMHI):
Meddelande om värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på
minst 26°C tre dagar i följd.
Klass 1-varning för värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på
minst 30°C tre dagar i följd.
Klass 2-varning för värmebölja: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att
perioden med maxtemperatur på minst 30°C kan bli längre än 5 dygn och/eller
maxtemperaturen ligger på minst 33°C tre dagar i följd
Växjö kommun har länge arbetat med översvämningar och dagvattenfrågor. Vid
kraftiga regn klarar inte ledningsnätet av att ta hand om regnmängderna.
Volymerna behöver fördröjas och detta görs bl.a. med hjälp av en anlagd kanal med grässlänter och planterade träd på Linnégatan, dagvattenanpassade ytor i form av ”försänkta parker” som kan översvämmas när dagvattenledningarna blir fulla, arbetet med lagunen vid Växjösjön, plantering av träd vid refuger i vägnätet och fördröjningsmagasin under parkeringsplats och fotbollsplan. Som en följd av nuvarande och framtida översvämningsproblematik, samt de
åtgärder som beslutats i klimatanpassningsplanen, arbetar tekniska förvaltningen
aktivt vidare med frågan. Tillsammans med DHI har man tagit fram en bättre
simuleringsmodell för dagvatten vid en eventuell översvämning orsakad av
kraftigt skyfall.
24
5.2.2 Olycka
Största delen av kommunen består av stora skogsområden. Vid extrem torka kan
det finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller i samband
med avverkning. Räddningsinsatser och övriga insatser kan bli långvariga och
mycket krävande. Bostadshus, skolor, äldreboenden etc. kan hotas och evakuering
kan bli nödvändig.
Andra tänkbara händelser är industribrand, tåg-, flyg-, bussolycka eller olycka
med transport av farligt gods med eventuella utsläpp av farliga ämnen som följd.
För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för
människor och miljö har EU antagit det så kallade ”Sevesodirektivet”. Arbetet
påbörjades efter en allvarlig och uppmärksammad olycka i staden Seveso i Italien,
där dioxiner släpptes ut som förorenade 25 km² mark och förgiftade ett stort antal
människor. I Sverige är direktivet infört genom Lag (SFS: 1999:381) om åtgärder
för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (den så
kallade ”Sevesolagstiftningen”), förordningen om skydd mot olyckor (SFS
2003:789) samt genom arbetsmiljölagstiftningen. Verksamheter som omfattas av
Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt
lagen om skydd mot olyckor.
I Växjö kommun finns två verksamheter som enligt lagstiftningen (SFS 2003:778)
kan räknas som farlig verksamhet, AGA-gas och Smaland Airport. AGA-gas kan
också räknas som SEVESO-anläggning enligt lag (SFS 1999:381).
Värends räddningstjänst genomförde under hösten 2014 tvåtimmarsövningar för
samtlig heltidspersonal i utryckningstjänst. Övningarna som genomfördes
tillsammans med ett bussbolag omfattade egenskaper och risker med biogas,
erfarenhet av inträffade olyckor och genomgång av bränslesystemet på de bussar
som trafikerar Växjö.
Vardagsolyckor behandlas vidare i räddningstjänstens handlingsprogram enligt
lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), samt i andra kommunala mål- och
handlingsprogram.
5.2.3 Smitta
Klimatförändringarna och ett omfattande resande ökar risken för sjukdomar
orsakade av bakterier, virus och parasiter, både tidigare kända och sådana
sjukdomar som inte funnits i Sverige. Utvecklingstrenden mot ett förändrat
sjukdomspanorama kommer troligen att beröra Sverige allt mer framöver.
Den årliga influensaepidemin pågår oftast under perioden december till februari.
Vid en utbredd influensaepidemi ökar belastningen inom alla vårdformer. Även
kräksjuka kan under perioder drabba ett stort antal personer under kort tid, vilket
kan leda till personalbrist.
När en stor del av befolkningen i flera världsdelar drabbas är det en
influensapandemi. Influensa A(H1N1) som kom att spridas över hela världen
25
2009 hade en ny genetisk sammansättning som man inte sett tidigare. I Sverige
genomfördes en massvaccinering av befolkningen och smittspridningen blev inte
så allvarlig som man befarade.
Även andra sjukdomar, t.ex. zoonoser (smitta mellan djur och människa) kan ge
allvarliga konsekvenser i samhället (exempelvis utbrotten av fågelinfluensa,
främst i Asien 2003 och 2004).
Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt och Socialstyrelsen fick
i uppdrag av regeringen att följa och analysera utvecklingen hos nya och kända
smittsamma sjukdomar till följd av klimatförändringar och vid behov föreslå
åtgärder. Uppdraget redovisades till regeringen 1 april 2011 i rapporten
Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat - Redovisning av ett
myndighetsgemensamt regeringsuppdrag.
Generellt kan man säga att klimatförändring leder till en allmän riskhöjning för
klimatkänsliga sjukdomar. Vid sidan av
direkta olyckor och naturkatastrofer vid
extremväder
torde
sjukdom
och
hälsopåverkan hos både människor och
djur vara bland de allvarligaste
effekterna vi har att vänta. Ett förändrat
klimat innebär också påfrestningar inom
dricksvattenområdet.
Cryptosporidium, som under 2010 och
2011 orsakade stora utbrott av
magsjukdomsfall i Östersund och Skellefteå, är utpekad som en av de parasiter
som kommer att ge fler sjukdomsfall framöver. Växjö kommuns alla vattenverk är
dock försedda med ultraviolett desinfektionsutrustning som kan hantera sådana
parasiter.
Stigande sommartemperaturer ökar risken för infektioner som sprids med mat och
vatten och vi kan alltså förvänta oss en ökning av antalet livsmedels- och
dricksvattenburna sjukdomar.
Högre förekomst av smittsamma sjukdomar kan innebära ett ökat behov att
behandla med antibiotika och antiparasitära medel som i sin tur leder till ökad
resistensutveckling hos mikroorganismer och parasiter.
I november 2014 genomfördes en utbildningsdag för bl.a. ansvariga inom vårdoch omsorg och förskola- och skola om människors hälsa i ett förändrat klimat.
Seminariet arrangerades av Länsstyrelsen Kronoberg i samarbete med Växjö
kommun, Landstinget Kronoberg och SMHI. Syftet var att öka kunskapen om hur
människans hälsa påverkas av klimatförändringarna, vilken beredskap som finns,
samt ge konkreta råd på hur man kan anpassa verksamheten vid t.ex. värmeböljor.
Växjö kommun har antagit en pandemiplan och särskild pandemigrupp
sammanträder vartannat år.
26
5.2.4 Utsläpp
Farliga ämnen avser kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva
ämnen, s.k. CBRNE-ämnen. Det förebyggande arbetet bedrivs inom ramen för
regelverken kring t.ex. transport av farligt gods, produktion och hantering av
brandfarliga och explosiva varor, åtgärder för att förebygga och begränsa
allvarliga kemikalieolyckor, strålsäkerhet, arbetsmiljö och smittskydd som avser
både naturlig och avsiktlig smittspridning.
Farliga ämnen används av många aktörer i samhället, t.ex. inom industri,
forskning, energiproduktion och hälso- och sjukvård. Dagligen transporteras
dessutom farligt gods både till land och till havs och det finns alltid risk för ett
utsläpp av farliga ämnen i miljön, t.ex. som en följd av en transportolycka på väg,
järnväg eller till havs.
När det gäller all typ av högriskindustri, t.ex. kärnkraften och den petrokemiska
industrin, kan ett utsläpp orsakas av tekniska fel och brister. En sådan händelse
kan innebära ett stort antal döda och skadade i befolkningen, men även svåra
miljökonsekvenser för mycket lång tid framåt.
Den största övningen i sitt slag, SAMÖ KKÖ, genomfördes 2 februari till 7 april
2011 och övade samhällets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk
olycka. Scenariot utspelades i Kalmar län, men i övningen deltog aktörer på såväl
lokal och regional som nationell nivå. Växjö kommun var en av de lokala
aktörerna som deltog i övningen. Oskarshamns kärnkraftverk ligger endast ca 14
mil från Växjö tätort och vid en kärnteknisk olycka kan även Växjö kommun bli
drabbat.
För att omhänderta de slutsatser som gjordes vid utvärderingen av SAMÖ-KKÖ
2011, har Växjö kommun har under 2014 deltagit i en kartläggning av riskbilden
när det gäller CBRNE-ämnen (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och
explosiva ämnen). Målet med kartläggningen var att länets aktörer i
krishanteringssystemet gemensamt ska få kunskap om riskbilden i länet för
CBRNE-händelser.
I november 2014 deltog Växjö kommun i en, av Krissamverkan Kronoberg
anordnad, kunskapsdag om CBRNE i syfte att få en uppdaterad och fördjupad bild
av de risker och hot som finns kring CBRNE i vårt län.
5.2.5 Social oro
Segregation och ökat utanförskap, inte minst hos socioekonomiskt utsatta
ungdomsgrupper i samhället, kan ge upphov till ett minskat förtroende för
samhällets institutioner samtidigt som det också kan gynna den organiserade
brottsligheten.
Ett antal händelser har blivit uppmärksammade i Sverige de senaste åren, bland
annat stenkastning mot polis och räddningstjänst i Malmö och Göteborg, ofta i
samband med att räddningstjänsten ryckt ut för att släcka bränder. I maj 2013
blossade kraftiga upplopp upp i delar av Stockholms län (Husby) och spred sig
27
senare till flera andra delar av landet. Sådana upplopp leder till en ökad
belastning på samhällsviktiga verksamheter som räddningstjänst,
polismyndigheter, socialtjänst, hälso- och sjukvård etc.
I Växjö kommun har vi ännu inte haft lika omfattande
problem som storstadsregionerna, men det finns en
grogrund till problem inom vissa områden. Araby är
en av 15 stadsdelar i nio kommuner som ingår i
URBAN-15, regeringens urbana utvecklingsarbete.
Därmed uppfyller Araby tre kriterier för att klassas
som socioekonomiskt utsatt områden präglad av
utanförskap1. (Arbetsmarknadsdepartementet, 2012).
De senaste åren har det funnits tendenser till social
oro i Växjö. Det har förekommit bilbränder, anläggda
bränder och stenkastning mot polis.
Under oktober 2014 genomförde Växjö kommun tillsammans med
Polismyndigheten i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Kronoberg ett seminarium
om ämnet; Att hantera och förebygga social oro och om samverkan i praktiken.
På seminariet medverkade polisen i Västerort, Stockholm och MSB. Under
seminariet som var välbesökt lyftes goda exempel på samverkan i syfte att
förebygga och hantera social oro fram, både på strategisk och på operativ nivå.
Inför mötet hade en arbetsgrupp bildats som med stöd av en LEAN-konsult ska
föra över tillämpliga delar av metoden till det lokala samarbetet mellan polisen
och de kommunala verksamheterna.
Vid något tillfälle, och det gäller främst under år då Växjös fotbollslag spelar i
högsta serien, har tillresande supportergrupper medfört särskilda åtgärder kring
ordning och säkerhet.
Arenastaden kan ibland ta emot stora arrangemang och vid några tillfällen har
flera av arenorna samtidiga arrangemang. Krissamverkan Kronoberg arbetade
inför dam-EM 2013 fram rutiner för stora publika arrangemang.
5.2.6 Våld och hot
Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen, kan
förekomma inom de flesta branscher eller yrken och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. En del av de som utsätts för hot och våld kommer dessutom vara sjuka
länge på grund av de fysiska skadorna eller den psykiska belastning det innebär att
bli utsatt för våld och hot.
Mutor, hot och trakasserier mot rättsväsendets anställda, vittnen, förtroendevalda,
anställda inom det sociala området och journalister är inte bara allvarliga för de
personer som drabbas, utan kan i förlängningen påverka allmänhetens förtroende
för samhällets institutioner.
1
förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent, gymnasiebehörighet
lägre än 70 procent.
28
I Växjö kommuns Policy för att förebygga och hantera våld och hot i
arbetsmiljön är målsättningen att samtliga arbetstagare ska veta var och i vilket
sammanhang det finns kända risker för att hotfulla eller våldsamma situationer
kan uppstå. Samtliga arbetstagare ska känna till rutinerna vid en våld- eller
hotsituation för att kunna ge hjälp och stöd till drabbade.
Inför varje ny mandatperiod ges särskild information/rådgivning till politiker
gällande skydd för personlig säkerhet. Krissamverkan Kronoberg har tagit fram
foldern Personlig säkerhet som delats ut till politiker (och vissa tjänstemän), inför
valen 2014, i syfte att höja säkerhetsmedvetandet och fungera som stöd och
vägledning för en ökad trygghet.
5.2.7 Brott
Brott mot samhället kan vara mer eller mindre organiserat. Den organiserade
brottsligheten förser i första hand marknaden med illegala och ”skattefria” varor
och tjänster, som narkotika, alkohol, vapen, storskaligt svartarbete och sexuella
tjänster. Den ligger även bakom en viss del av stöldbrottsligheten, hälerier och till
viss del rån. Den svarar i mer begränsad omfattning för indrivning och
beskyddarverksamhet.
Enligt Säkerhetspolisens rapport Nationell hotbild - Otillåten påverkan från den
grova organiserade brottsligheten (Säkerhetspolisen, 2014) så får brottslighetens
otillåtna påverkan2 konsekvenser för både enskilda individer och grundläggande
samhällsfunktioner. Den organiserade brottsligheten förekommer över hela landet,
men majoriteten inträffar i de tre storstadslänen.
Rikskriminalpolisen har identifierat stadsdelen Araby i Växjö som ett av 55
geografiska områden där kriminella nätverk anses ha negativ påverkan på
lokalsamhället. Områdena är fördelade över 22 städer, från storstad till mindre
orter. Vanligt förekommande brott i områdena är bland annat öppen
narkotikahantering, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på
allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande
missnöje mot samhället.
Utvecklingen i områdena har medfört svårigheter att utreda brott och polisen har
svårt att arbeta i dessa områden, bland annat på grund av att omgivningen reagerar
mot polisen vid ingripanden eller genom att angripa polisens fordon. Polisens
svårigheter med att stävja de nämnda problemen kan vara en bidragande faktor till
att allmänheten i flera fall uppfattar det som att det är de kriminella som styr i
områdena. Situationen i dessa områden är bekymmersam och har i flera fall
medfört att polisen inte kunnat fullgöra sin uppgift. (Rikskriminalpolisen, 2014)
2
Våld, hot och trakasserier som på ett beräknande sätt syftar till att påverka förtroendevalda, myndighetsföreträdares
eller journalisters myndighets- eller yrkesutövning samt brott som dessa begår för att vara den grova organiserade
brottsligheten behjälplig i samband med sin yrkesutövning. (Säkerhetspolisen, 2014)
29
Flera av de 55 områdena ingår också i regeringens urbana utvecklingsarbete
URBAN-15, och Araby ingår som en av 15 stadsdelar i detta arbete. Se mer under
5.2.5 Social oro.
En god samverkan mellan kommunen, myndigheter och det lokala näringslivet,
försvårar för kriminella att etablera sig och driva sin verksamhet. I Växjö kommun
finns BRÅ - brottsförebyggande rådet. Kommunstyrelsens ordförande är
ordförande i BRÅ och i rådet ingår både politiker och tjänstemän inom
kommunen, samt lokalpolisområdeschef.
I det operativa arbetet har polis och kommun ett nära samarbete. Polisen och
företrädare från flera av kommunens förvaltningar träffas varje vecka (i den så
kallade tisdagsgruppen) för att få gemensam lägesbild och för samordning av
lämpliga åtgärder.
Det finns också många verksamheter som på ett eller annat sätt genomförs i
brottsförebyggande syfte i Växjö kommun. Ungdom i Centrum, Fältgruppen,
Nattvandrarna och Medvandrarna arbetar för att minska våld och skadegörelse
samt skapa ett tryggare samhälle.
5.2.8 Terror
Ett terrorattentat kan få mycket stora konsekvenser både för samhället och för
enskilda individer. Det kan ha många bakomliggande motiv – etiska, religiösa,
politiska m.m. Det förebyggande arbetet är därför viktigt för att förhindra
terrorattentat både i Sverige och utomlands.
Sedan 2010, då flera allvarliga händelser inträffade, är Säkerhetspolisens
bedömning att hotnivån i Sverige är förhöjd, det tredje steget på den femgradiga
hotnivåskalan som används för terrorhotbedömning (inget hot, lågt hot, förhöjt
hot, högt hot, mycket högt hot), från att tidigare ha varit låg. Men hotbilden kan
snabbt förändras och det går inte att utesluta att det i framtiden inträffar situationer
som kan leda till en skärpning av hotbilden.
Bombningen i Oslo och massakern på Utöya den 22 juli 2011, där närmare 80
personer dödades, är skrämmande exempel på hur extremistiska element i
samhället kan utföra terrorhandlingar. I december 2010 utsattes Stockholm för en
självmordsbombare när en man sprängde sig själv mitt i julruschen i centrala
Stockholm.
Tolv personer sköts ihjäl i centrala Paris när radikaliserade islamister attackerade
satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i januari 2015. Dagen efter sköts en polis
ihjäl och 16 personer, varav 4 dödades, togs som gisslan i en judisk matbutik i
Paris. Händelsen väckte starka reaktioner världen över och söndagen efter
attentatet marscherade flera miljoner människor genom Paris, tillsammans med
drygt 40 tillresta världsledare.
Säpochefen Anders Thornberg säger, i samband med Rikskonferensen Folk och
Försvar 11-13 januari 2015, att man avvärjt 2 försök till terrorhandlingar i Sverige
30
under de senaste 12-18 månaderna. Några av de attentatshot som Säkerhetspolisen
upptäckt i Sverige de senaste tre åren, har involverat återvändare som rest till
konfliktområden för att delta i träning kopplad till terrorism och olagliga
våldshandlingar. Det rör sig, enligt Säpochefen Anders Thornberg, om cirka 130
personer som rest från Sverige till konfliktzoner men det kan vara så mycket som
upp till 300 personer. Resandet till Syrien är exceptionellt omfattande i
förhållande till andra al-Qaidainspirerade resandevågor. Säkerhetspolisen
bedömer att det allvarligaste attentatshotet i Sverige kommer från alQaidainspirerade personer och grupper (våldsfrämjande islamistisk extremism).
(Säkerhetspolisen).
Medverkan i internationella militära insatser utomlands, offentliga politiska
ställningstaganden i frågor som rör politik, religion eller utländska förhållanden
eller enskilda personers agerande är exempel på aktiviteter som kan användas som
skäl av terrorister för att uttala hot mot Sverige.
Stora evenemang som politiska toppmöten och idrottstävlingar skulle också kunna
hotas av terrorattentat. Att sådana attacker kan leda till mycket stora konsekvenser
för samhället när det gäller antal döda och skadade, miljö, egendom samt
möjligheterna att upprätthålla samhällsviktig verksamhet står utom allt tvivel.
Regeringen tillsatte sommaren 2014 Mona Sahlin som nationell samordnare för
att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget är främst att
stärka och stödja samverkan lokalt och nationellt men också att jobba med riktade
utbildningsinsatser, bilda referensgrupper m.m. Samordnaren ska i första hand
jobba i det förebyggande perspektivet tillsammans med lokala krafter som
socialtjänst, lokal polis och det civila samhället.
Det förebyggande arbetet är viktigt och värdefulla insatser kan bedrivas inom
skola och socialtjänst. Ett gott samarbete mellan kommunen och den lokala
polisen är viktig för att tidigt ge indikationer om brottsliga grupperingar och
eventuella terrorhot.
Sabotage är en typ av brott som gränsar mot terrorhandling. I MSB:s rapport
Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods - hot, skydd och förmåga
(2010) görs bedömningen att samhällets förmåga att hantera antagonistiska hot
mot transporter av farligt gods är bristfällig. Stöldproblematiken inom
landtransporter generellt är ett problem som skulle kunna sprida sig till transporter
av farligt gods. Skulle en transport med giftiga ämnen bli utsatt för brott/sabotage
kan detta leda till stor skada för hälsa, egendom och miljö.
5.2.9 Krig
De senaste åren har vi sett en ökning av krig och etniska konflikter i Europas
närhet vilket medfört omfattande flyktingströmmar. Europa påverkas av en
ekonomisk stagnation som tillsammans med utanförskap ökar polariseringen i
samhället. I vårt närområde tilltar spänningarna mellan Ryssland och västvärlden
som har sin grund i konflikten i Ukraina, detta tar sig uttryck i en ökad militär
övningsverksamhet och flera incidenter har inträffat. Risken för våldsanvändning,
31
även med militära medel, är inte längre osannolik. Utvecklingen de kommande
åren medför betydande risker och är mycket svårförutsägbar.
När beredskapen i Sverige höjts, skall Försvarsmakten krigsorganiseras i den
omfattning som regeringen bestämmer. Vid beredskapslarm skall hela
Försvarsmakten krigsorganiseras och ett antal författningar träder omedelbart i
kraft. Dessa författningar listas i Förordning om krisberedskap och höjd beredskap
(SFS 2006:942), 27 §.
Under flera år på 2000-talet bedömdes det inte föreligga militära hot mot Sverige.
Planering avseende civilt försvar har i princip legat nere under en 10-årsperiod.
Händelseutvecklingen i Ukraina och Ryssland har, tillsammans med kränkningar
av svenskt territorium under 2014, hastigt förändrat bedömningen och
Försvarsmakten har fått nya direktiv kring Sveriges beredskap, vilket förväntas ge
nya uppgifter även på kommunal nivå åren framöver.
32
5.3
RISKVÄRDERING AV IDENTIFIERADE RISKER/HOT
Med utgångspunkt i de identifierade risker/hot som beskrivs i det gröna fältet i
riskcirkeln, har ett antal tänkbara scenarier/händelser värderats i kommunens
riskhantreringsgrupp (RHG). Riskerna/hoten har värderats i en skala med tre
nivåer (1-3).
Sannolikhet
Gällande sannolikheten för en viss händelse bedömdes det utifrån hur sannolikt
det är att händelsen inträffar inom en 10-årsperiod och är av den omfattningen att
det kan leda till extraordinär händelse.
Konsekvens
Utgångspunkten i konsekvensbedömningen har varit befolkningens liv och hälsa,
samhällets funktionalitet, grundläggande värden, samt skador på egendom och
miljö. Nedan redovisas rankingskalan som användes för konsekvensbedömningen
vid riskvärderingen.
Nivå
Konsekven
ser
1
Små
2
Medel
3
Stora
Beskrivning
Små eller måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade
störningar i samhällets funktionalitet, övergående
misstro mot enskild eller flera
samhällsinstitutioner, mycket begränsade eller
begränsade skador på egendom och miljö
Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter,
allvarliga störningar i samhällets funktionalitet,
bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller
förändrat
beteende, allvarliga skador på egendom och miljö
Mycket stora eller katastrofala direkta eller betydande
indirekta hälsoeffekter,
mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet,
bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och
förändrat beteende eller allmän instabilitet, mycket
allvarliga skador på egendom och miljö
Tabell 5.3: Bedömningsskala Konsekvens
33
5.3.1 Riskmatris Växjö kommun
Bild 5.4: Riskmatris analyserade risker Växjö kommuns
34
5.4
ALLVARLIG STÖRNING/BORTFALL AV VIKTIGA RESURSER
De allvarliga störningar som är angivna i det gula fältet i cirkeln kan inträffa
enskilt eller i kombination med varandra och ju fler resurser som berörs desto
allvarligare blir konsekvensen. Bortfall av vissa resurser kan även leda till att
andra resurser slås ut – ett elbortfall kan ge bortfall av värme, telefoni, it osv.
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har det också
under en krissituation. Det innebär att samhällsviktig verksamhet måste kunna
upprätthållas, oavsett vilken typ av störning som verksamheten utsätts för. Det är
därför av största vikt att all samhällsviktig verksamhet har planerat för och vet hur
man ska agera om något oönskat inträffar, oavsett om det rör sig om en mindre
störning eller en omfattande kris.
Genom att planera för att kunna hantera olika händelser, allt från mindre
incidenter till större kriser, skapas förutsättningar för att en händelse effektivt ska
kunna tas om hand och för att den samhällsviktiga verksamheten ska kunna
upprätthållas.
Under 2013-2014 deltog Växjö kommun i ett regionalt pilotprojekt om
kontinuitetsplanering. Syftet med projektet var att höja kommunens förmåga att
hantera störningar och avbrott i de viktigaste verksamheterna.
Växjö kommuns krisstödsgrupper har till uppgift att minska eller förhindra
personliga kriser hos berörd allmänhet i samband med allvarliga händelser.
I grupperna ingår skol- och psykiatrisjuksköterskor, psykologer, socialarbetare
och präster.
Vid en extraordinär händelse finns möjligheter till hjälp och stöd från andra
kommuner i Sverige och/eller av myndigheter. Exempelvis har Försvaret (inkl.
Hemvärnet) resurser som skulle kunna användas av kommunen. Vid en större
katastrof finns också möjligheten att få humanitär och materiell hjälp från EU och
FN.
5.4.1 El
Tillgång till el är i stor utsträckning en förutsättning för all annan
energiförsörjning. Det starka beroendet av el ger denna energiform en särställning
inom energiförsörjningen. Denna särställning förstärks av att flertalet andra
samhällsverksamheter för sin funktion är beroende av att ha tillgång till el.
Långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln tillhör därför de händelser som
många samhällsaktörer uppfattar som de mest allvarliga som kan drabba deras
verksamhet.
Tänkbara scenarier:
Storm/orkan
Värmebölja
Antagonistisk handling/terrorattentat
IT-attack
Underkylt regn (isstorm)
35
Effektbrist
Produktionsfel
Solstorm
Brand (Sandvik 3)
Konsekvenser:
ü Svårigheter vid uppröjningsarbete efter en storm gör att det kan ta tid att
reparera skadade ledningar
ü Problem med värmeförsörjningen, dricksvattenförsörjningen,
avloppsreningen och avfallshanteringen kan följa av ett elavbrott
ü Svårigheter att komma åt it-baserade verksamhetssystem
ü Produktionsbortfall (t.ex. industri, tjänster)
ü Livsmedelsförsörjning (havererade kyldiskar gör att livsmedel blir förstört,
kommunala kök kan inte producera mat till bl.a. äldreomsorg)
ü Människor kan behöva evakueras från äldreboendena
ü Förskole- och skolverksamheten kan ställas in
ü Mobil och fast telefoni kan slås ut, trygghetslarm hos de äldre kommer att
sluta fungera
ü Ökat behov av el för luftkonditionering och kylning kan sannolikt inte
matchas med en motsvarande produktionsökning. (MSB, 2014)
ü Kärnkraftverk och andra typer av kraftverk får inte tillgång till tillräckligt
kallt kylvatten och behöver då dra ner på elproduktionen. (MSB, 2014)
ü Försvårad distributionen av el till följd av värmerelaterade tekniska problem
på bland annat ledningar, transformatorer och omformare (MSB, 2014)
Vad görs på nationell nivå?
Energimyndigheten har det samordnande ansvaret för den övergripande
försörjningstryggheten inom energiområdet i händelse av bristsituationer. Efter
stormen Gudrun i januari 2005 infördes flera nya bestämmelser i lag. Ändringarna
innebar bland annat krav på att inga elavbrott får vara längre än 24 timmar, efter 1
januari 2011. Det här innebär också att elanvändare minst måste klara av att
hantera konsekvenser av elavbrott som varar 24 timmar.
Som en direkt effekt av stormen Gudrun, ”vädersäkrades” 17 000 km luftledning i
skogsbygd. Efter det har avbrotten i skogsbygd under svåra väderförhållanden
minskat med ca 60 % (E.ON).
De närmsta åren kommer stora investeringar i stamnätet för el att genomföras, för
att möta dagens krav på säkra elleveranser och utbyggnaden av exempelvis
förnybar elproduktion (Svenska kraftnät).
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) medförde stora störningar i samhällets
infrastruktur och i Växjö kommun betraktades de båda händelserna som
extraordinära. Krisledningsnämnd och krisledningsstab trädde i funktion och var
verksamma under lång tid. Händelserna innebar dessutom stora ansträngningar för
delar av kommunkoncernen i övrigt. Utvärderingar har gjorts efter båda
händelserna som lett till förbättringar i kommunens krishantering. Stormen
36
Simone, 2013, medförde också störningar i infrastrukturen men i betydligt mindre
omfattning.
En ny energiplan antogs 2011 av kommunfullmäktige i Växjö kommun, som bl.a.
utredde säker energitillförsel. I energiplanen gjordes en djupare analys av
klimatanpassning när det gäller elsystem, dammar, fjärrvärme, värme- och
kylbehov, samt skogsbruk.
Växjö kommun har identifierat och planerat för hur samhällsviktiga elanvändare
ska prioriteras vid effektbrist i projektet Styrel. Den andra nationella
planeringsomgången av Styrel genomförs 2014-2015, enligt Förordning om
planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (SFS 2011:931).
Genom Sandviksverket producerar Växjö kommun fjärrvärme och el i olika
enheter. Huvudanläggningar är kraftvärmeverken Sandvik 2 och 3. Utöver dessa
finns reservanläggningar i form av tre oljepannor.
Genom Sandviksverket producerar Växjö kommun fjärrvärme och el i flera olika
enheter. Huvudanläggningar är kraftvärmeverket Sandvik 2 och en hetvattenpanna
som båda eldas med biobränsle. Utöver dessa finns reservanläggningar i form av
ett oljeeldat kraftvärmeblock samt olje- och elhetvattenpannor.
I juni 2012 tog kommunfullmäktige beslut om en utbyggnad av
produktionskapaciteten genom byggnationen av Sandvik 3, som tas i drift under
2015. När Sandvik 3 tagits i drift kommer produktionen att motsvara 50 procent
av Växjös elbehov. Sandvik 3 är utrustat med nöddieslar som kan starta
kraftvärmeverket mot dött överliggande nät. Både turbinreglering och ställverk är
byggt för att kunna köra Sandvik 3 i ö-drift mot Växjös elnät. Byggnationen av
Sandvik 3 innebär också en fördubbling av elreservkraften.
VEAB arbetar kontinuerligt med att stärka robustheten genom bland annat
nya/fysiskt utlokaliserade styrsystem, förbättrat skalskydd och redundant datanät.
37
I Växjö kommun finns reservelverk för flera samhällsviktiga verksamheter. Det
finns stationär reservkraft på centrallasarettet, räddningstjänst,
vattenpumpstationer, kommunens förråds- och drivmedelsanläggning samt på
kommunal ledningsplats. Det finns även en förteckning över mobila reservelverk
som kommunen kan använda vid kris. Vidingehem har ett antal mobila
reservelverk som placeras ut på strategiska platser vid förvarning om oväder.
Kommunstyrelsen beslutade 2011 att omsorgsnämnden skulle analysera
nödvändiga åtgärder för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid
strömavbrott vid kall väderlek. Efter utredning och nytt beslut (KS/2013:214 §
278), har två särskilda boenden (Bågen på Teleborg och Borgmästaren på Väster),
samt Araby Park Arena sektionerats och utrustats med inkopplingsmöjlighet för
reservkraft (”handske”).
Vid nybyggnation och större ombyggnation av samhällsviktig verksamhet, är
grundprincipen att sektionera elinstallationen och utrusta fastigheten med
”handske”.
5.4.2 Kommunikation
För att kunna leda, samverka och informera i en krissituation är det viktigt att det
finns en förmåga att kommunicera. Telefoni, Rakel, WIS, hemsidor, sociala
medier, radio och tv är exempel på kanaler för att kommunicera inom och mellan
organisationer, samt utåt mot medborgarna. Sociala medier spelar en allt större
roll i hur kunskap om samhällskriser sprids.
Ett allvarligt hot mot telekommunikationer kan följa av Internetutvecklingen och
att IP, Internet Protocol, är världsstandard för datatrafik med stora möjligheter till
samtrafik. Därmed öppnas nya angreppsmöjligheter mot dåligt skyddade
datasystem och nät.
HPM (High Power Microwave) är en typ av elektromagnetiskt vapen som är
under utveckling. Det kan åstadkomma skada eller förstörelse på elektroniska
system. HPM anses vara ett tänkbart terroristvapen som dolt kan göra stor skada
på viktiga system utan att skada personal. (Post- och telestyrelsen)
Tänkbara scenarier:
Elavbrott
Sabotage
Terrorhandling
IT-attack
Storm/orkan
Översvämning
Överbelastat nät
Solstorm
Konsekvenser:
ü Allmänna kommunikationsproblem; svårt nå SOS
ü Krisledning försvåras
38
ü Olika larmtyper, så som trygghetslarm och överfallslarm, kan upphöra att
fungera
ü Verksamheter inom allmän ordning, säkerhet och hälsa får svårt att samverka,
inom och mellan organisationer
Vad görs på nationell nivå?
Med stöd av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har
sex samverkansområden skapats. Inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur
(SOTI) arbetar man för att minska sårbarheten och reducera konsekvenserna av
störningar i den tekniska infrastrukturen, så som bl.a. telefoni. I SOTI ingår
Energimyndigheten, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket,
Transportstyrelsen och representanter från Försvarsmakten, länsstyrelse, landsting
och kommun.
Syftet med SOTI är att genom samverkan och förebyggande arbete komma fram
till hur krisberedskapen bör och kan stärkas inom området. Målet är att berörda
aktörer ska ha en sådan krisberedskapsförmåga att konsekvenserna för samhället
begränsas vid allvarliga störningar. SOTI arbetar för närvarande bl.a. med
kunskapsinhämtning och erfarenhetsåterföring av inträffade allvarliga och
extraordinära händelser och med kommunikationsplanering. (MSB)
Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar kontinuerligt för att förebygga problem i
telefoni- och datanäten och har till uppgift att arbeta för säkrare elektroniska
kommunikationer i fred, kris och beredskapstider.
Hotbilden mot Sverige har förändrats. Därför har också statens satsningar ändrat
karaktär. PTS har tidigare koncentrerat sina investeringar på att bygga in
operatörers centrala driftsledningar och knutpunkter i bergrum. De insatser som
nu är aktuella berör kraftförsörjning, reservel, redundans och kvalitet.
Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) bildades i augusti 2005 och är ett
frivilligt samarbetsforum med syfte att stödja återställandet av den nationella
infrastrukturen för elektroniska kommunikationer vid extraordinära händelser i
samhället.
Frågan om ett robust, gemensamt radiokommunikationssystem för skydds- och
säkerhetsaktörer utreddes i tio års tid och resulterade i det som nu har blivit
Rakelsystemet. RAKEL står för ”radiokommunikation för effektiv ledning” och är
idag Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det
har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och
för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar
med allmän ordning, säkerhet eller hälsa.
Rakelsystemet (infrastrukturen) är robust och driftsäkert och ska klara 7 dagar
med bruten elkraft. Det finns idag ca 50 000 abonnemang i ca 480 organisationer
(polis, räddningstjänst, kommuner, landsting, energibolag, tull, länsstyrelser,
kollektivtrafik m.fl.). Själva Rakelmobilerna kan laddas med hjälp av reservel
eller fordonsladdare.
39
WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som är utvecklat för att i
huvudsak användas under en kris, men kan även användas som erfarenhetsbank i
det förebyggande arbetet och som stöd vid övningar och utbildning. MSB
tillhandahåller WIS kostnadsfritt för myndigheter, kommuner, landsting och
privata aktörer med ansvar under en kris
113 13 är ett nationellt informationsnummer som infördes i Sverige den 11 mars
2013. Numret är ett stöd för kommuner och andra ansvariga aktörer och förmedlar
information till allmänheten vid allvarliga olyckor och kriser i samhället.
Allmänheten ska också via tjänsten kunna lämna information om allvarliga
olyckor och kriser.
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
Kommunens kommunikationsenhet omvärldsbevakar såväl i vardag som vid kris
och samordnar den övergripande kriskommunikationen. De stöttar även enskilda
förvaltningar i krislägen. Checklistor för kriskommunikation är framtagna men det
finns behov av revidering, kommunicering och senare övning för att den interna
kommunikatörsorganisationen ska känna trygghet i hur de ska agera. För att få
länsgemensamma metoder och rutiner sker samverkan inom Krissamverkan
Kronoberg.
Kommunens kontaktcenter är ofta de första som märker att en kris har uppstått
och som blir kontaktade. Förberedelser sker i det löpande arbete, bland annat
genom talmanus och kunskapsbank för olika typer av händelser. Uthålligheten är
en riskfaktor och vid långvarig kris måste personalavlösning kunna ske.
Samordning med ”113 13” måste vidare utredas.
Växjö kommun har 23 Rakelmobiler i drift i Växjö kommuns verksamheter; 4
mobiler för krisledning på övergripande nivå, 11 mobiler för förvaltning- och
bolagsledning, 3 mobiler för kommunens insatsstyrka (KIS) samt 5 mobiler på
tekniska förvaltningens VA-avdelning. Rakel används vid skarpa händelser för
sambandsledning, bland annat vid stormen Simone, 2013 och Egon, 2015.
Säkerhetsfunktionen har tagit fram en lathund för enkel användning av Rakel,
samt en rutin för när och hur vi ska använda Rakel. Dessutom genomförs
regelbundna utbildningar och sambandsövningar med Rakel.
Även VEAB har ca 10 Rakelmobiler som används i första hand av jour- och
driftspersonal inom elnät. För närvarande genomför VEAB en sambandsanalys för
att utreda ytterligare viktiga funktioner inom organisationen som bör förstärkas
med Rakel. Värends Räddningstjänst har under flera års tid använt RAKEL för att
kommunicera.
Det finns ett intresse för ökad Rakel-anslutning inom kommunens verksamheter.
Inom Krissamverkan Kronoberg pågår ett arbete med att ytterligare identifiera
behovet av Rakelmobiler inom samhällsviktig verksamhet och att analysera vilket
sambandsbehov som finns mellan och inom olika organisationer. Detta kan på sikt
leda till ett ökat antal Rakelmobiler inom kommunal samhällsviktig verksamhet.
40
5.4.3 Vatten
Ett avbrott i vattenförsörjningen påverkar de allra flesta människor och
verksamheter i samhället. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Förutom som
dricksvatten används vatten även för att klara den personliga hygienen, för
livsmedelshantering och inom industrin. Ett långvarigt avbrott i
vattenförsörjningen bedöms därför få mycket omfattande konsekvenser för de
kommuner som drabbas och det är tveksamt om någon av dessa klarar att hantera
detta på egen hand.
Som samhällsfunktion karaktäriseras vattenförsörjningen av att den är storskalig
och komplex. Samtidigt måste den vara robust nog för att fungera tjugofyra
timmar om dygnet, dag efter dag, månad efter månad, år efter år.
Ett förändrat klimat kan enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
leda till att vi inte klarar vår dricksvattenförsörjning. Extrema väderhändelser med
ökad nederbörd och risk för ras och skred, kan komma att ställa stora krav på
dricksvattenproduktionen i framtiden.
Tänkbara scenarier:
Skyfall, ökad nederbörd (klimatförändringar)
Sabotage
Terrorhandling
Torka
Olycka/Utsläpp
Smitta/förorening
Tekniskt fel
Konsekvenser:
ü Vattenbrist
ü Ökade humushalter och föroreningar av mikroorganismer
ü Överbelastade ledningsnät och bräddning av avloppsvatten kan förorena
dricksvatten vid översvämning, vilket leder till ökad hälsorisk
ü Smittämnen släpps ut i dricksvattentäkter
Vad görs på nationell nivå?
Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor på nationell
nivå. Våren 2010 initierades ett nationellt nätverk för dricksvatten, vars
medlemmar består av sektorsansvariga myndigheter och berörda
branschorganisationer; Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket,
Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Vattenmyndigheterna
(representerade genom länsstyrelserna), Svenskt Vatten samt SKL.
Kvalitetskrav och andra regler om dricksvatten tas fram gemensamt av
medlemsstaterna inom EU och införlivas i svensk lagstiftning bland annat av
Livsmedelsverket. EU:s medlemsländer har enats om ett direktiv som innehåller
minimikrav på dricksvattenkvaliteten. Detta innebär att länderna måste följa de
krav som direktivet ställer men får ha egna, strängare nationella krav. Sverige har
införlivat EU-direktivet i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om
dricksvatten.
41
Livsmedelsverket har i samarbete med Nationella nätverket för dricksvatten tagit
fram Nationell strategi för dricksvattenförsörjning under korta kriser 2014-2020
– planering och utveckling, som är ett planerings -och kunskapsunderlag med
förslag, aktiviteter, behov och sårbarheter, och kan användas av alla aktörer som
arbetar med dricksvatten i ett krisperspektiv.
VAKA är en nationell vattenkatastrofgrupp som kan ge stöd till kommuner och
regioner som riskerar att drabbas av problem med dricksvattenförsörjningen.
Gruppen består av krislednings- och vattenförsörjningsexperter med bred samlad
kompetens och erfarenhet. Medlemmarna i VAKA har tillgång till ett brett
expertnätverk som används i varje unik situation. I VAKA:s expertnätverk ingår
bl.a. Räddningsverket, frivilliga organisationer, smittskyddsexperter, jourtjänster
på SMHI och Statens geotekniska institut. Nationella lager med utrustning för
nödvattenförsörjning finns på 6 platser i landet. VAKA:s insatser, uppdrag och
utbildning betalas med medel från den civila delen av försvarsanslaget och är
därför helt kostnadsfri för de kommuner och eller organisationer som får hjälp av
VAKA.
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
I planen Regional samverkan för nödvattenförsörjning (2011) ger Krissamverkan
Kronoberg en övergripande beskrivning av vilka resurser som finns dels i länets
kommuner och dels att tillgå från annat håll, liksom rutiner för hur vi ska kunna
hantera dessa resurser och bistå varandra vid en större händelse i länet. Planen
uppdateras under 2015.
Kommunens största dricksvattentäkt är Bergaåsen (grundvattentäkt) som försörjer ca ¾ av kommunens invånare med vatten. Även Alvesta får sitt dricksvatten från Bergaåsen. Bergaåsen är en grundvattentäkt, vilket avsevärt minskar sårbarheten för smittor av olika slag. Övriga får sitt dricksvatten från kommunala ytvattentäkter (Innaren och Stora Värmen), mindre kommunala grundvattentäkter (Braås, Berg, Åryd och Åby) eller från enskilda brunnar. Alla kommunala vattentäkter har fastställda skyddsområden (utom Berg, som planeras få skyddsområde 2015). Det pågår en kontinuerlig översyn av samtliga vattenskyddsområden för de kommunala grundvattentäkterna och förebyggande arbete för att säkerställa vattnets kvalitet pågår kontinuerligt. Tekniska nämnden arbetar sedan flera år systematiskt med risk- och
säkerhetsfrågor och bedöms ha ett fungerande angreppssätt för att förbättra
robusthet och krishanteringsförmåga gällande dricksvattenförsörjning. I sin
åtgärdsplan har de även tagit hänsyn till Livsmedelsverkets föreskrifter om
åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot
dricksvattenanläggningar (LIVFS 2008:13).
42
Nödvattenövningen som genomfördes tillsammans med Livsmedelsverket i
januari 2015, resulterade bland annat i en åtgärdslista som kommer att genomföras
löpande.
Exempel på genomförda åtgärder för robustare
dricksvattenförsörjning:
Ø Växjö kommun har sedan 2012 avtal med privat leverantör om
försörjning av nödvatten vid behov. Leverans kan ske inom sex timmar
dygnet runt året om Ø Nödvattenplan har tagits fram, där det framgår var dricksvattentankar
ska placeras Ø Nödvattenövningar genomförs i samverkan med Livsmedelsverket Ø Skydd mot brand, inbrott och sabotage har stärkts vid vattenverken Ø Kraftfullare UV-aggregat har tagits i drift, vilket minskar förekomsten
av mikrobiella smittorganismer 5.4.4 Livsmedel
Under de senaste åren har ett antal händelser inträffat inom livsmedels- och
dricksvattenområdet, allt från lokala olyckor till händelser med internationella
dimensioner. Smitta, extrema natur- och väderhändelser och störningar i
dricksvattenförsörjningen är några exempel på vad som skulle kunna utvecklas till
kriser. En kris kan också uppstå avsiktligt, till exempel vid medveten spridning av
farliga ämnen.
Som ett led i utvecklingen av en mer kostnadseffektiv distribution av livsmedel
har lagerhållningen minskat. Effektivare orderhantering och distribution har
medfört att omsättningstiderna i lagren generellt minskat och hastigheten i
varuflödet ökat. I förhållande till det stora antalet dagligvarubutiker är det få och
stora lagercentraler som försörjer landets konsumenter med livsmedel. Ett större
centrallager, som av någon anledning inte har någon tillförsel av varor, uppges
vara helt tomt efter cirka åtta dagar. (Livsmedelsverket, 2011)
Sveriges låga självförsörjningsgrad gör att vi är beroende av leverenser av
livsmedel från utlandet. Denna sårbarhet är ett nationellt problem som är omöjlig
att åtgärda på lokal nivå i kommunen.
Tänkbara scenarier:
Värmebölja/höga temperaturer
Skyfall
Naturolycka (t.ex. storm, askmoln)
Sabotage
Terrorhandling
Olycka med farligt gods (t.ex. farliga ämnen kommer ut i dricksvattentäkt)
Strejk i transportbranschen/leveransproblem
Sanktioner mot Sverige
43
Konsekvenser:
ü Omfattande sjukdomsutbrott kan leda till personalbrist inom samhällsviktig
verksamhet
ü Dödsfall bland särskilt utsatta grupper
ü Maten i affärerna tar slut på några dagar om leveranser uteblir, eftersom det
så kallade just-in-time konceptet inneburit allt snävare marginaler och i det
närmaste obefintlig lagerhållning
ü Mat till skolor och äldreomsorg uteblir
Vad görs på nationell nivå?
Livsmedelsverket är central myndighet som leder och samordnar landets
livsmedelskontroll. För att göra kontrollen likvärdig över hela landet granskar
Livsmedelsverket kommunernas livsmedelskontroll. Verket kontrollerar också att
länsstyrelsernas kontroll följer lagstiftningen.
Hur livsmedelskontrollen ska gå till och vilka mål och prioriteringar som finns för
kontrollen beskrivs i den Nationella kontrollplanen.
I rapporten Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv, från 2011, ges en
introduktion till olika aspekter av livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv. I
rapporten beskrivs också basfakta om bland annat livsmedelsproduktionen i
landet, import av mat, hur mycket energi och näring vi får i oss, handel och
distribution.
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
Länsstyrelsen har ansvar för den regionala livsmedelskontrollen och för att
kontrollera primärproducenterna av livsmedel. Kommunerna kontrollerar att den
som producerar och säljer mat har tillräckliga goda kunskaper och lokaler för att
klara detta. Länsstyrelsen granskar kommunernas livsmedelskontroll för att se att
denna sköts på ett bra sätt.
Växjö kommun har från den 1 januari 2015 en ny måltidsorganisation.
Måltidsenheten är centralt placerad och omfattar ett hundratal kök av varierande
storlek. Den nya organisationen svarar för nästan all måltidshantering i
kommunen och producerar drygt 20 000 måltider per dag.
På grund av just-in-time konceptet och Sveriges förhållandevis låga
självförsörjandegrad har kommunen mycket liten förmåga att tillhandahålla
livsmedel i sina verksamheter om livsmedelsleverenser skulle utebli.
5.4.5 Värme/kyla
Vid en kris i energiförsörjningen måste temperaturkraven sänkas för att vi ska
kunna hushålla med energin och samtidigt kunna försäkra oss att
energiförsörjningen är tillräcklig för att de lägsta temperaturkraven ska uppfyllas.
För att hålla temperaturen i en bostad över fryspunkten vid extrem kyla behövs
omkring två tredjedelar av den värmeeffekt som behövs för normal
komforttemperatur.
44
Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven.
Värmebehovet kommer att minska till följd av temperaturhöjningen medan
kylbehovet kommer att öka. Med fler värmeböljor i ett framtida klimat, blir behovet av en säker energitillförsel, främst för att tillfredsställa kylbehovet till känsliga/utsatta grupper av människor, ännu större. En omfattande och långvarig störning i uppvärmningen kan innebära en svår kris
för samhället. Om en storskalig värmekris inträffar måste kommunens insatser
koncentreras till de människor som är i störst behov av hjälp.
Vid ett storskaligt värmebortfall och med en utomhustemperatur på ca -5° C kan
situationen för kommunen snabbt bli kritisk. Redan efter några timmar måste man
börja kontakta alla som är över cirka 80 år gamla och andra som är fysiologiskt
mycket känsliga för kyla och påbörja evakuering. Efter drygt 1 dygn måste
evakuering påbörjas av boende i småhus. Efter cirka 5 dygn måste evakuering
påbörjas av boende i flerfamiljshus. Om värmeavbrottet håller i sig i 10 dygn
måste kommunen i princip ha tömts på sin befolkning, med undantag av dem som
bor i de allra nyaste flerfamiljshusen och dem som har egen el-oberoende, fast
installerad lokaluppvärmning och har lagrat tillräckliga mängder bränsle. I
praktiken betyder det att ca 80 % av befolkningen måste ha lämnat sina bostäder
och att vattensystemen ska ha tömts för att undvika frysskador i fastigheterna. Vid
-15° C måste allt ske på halva tiden jämfört med exemplet ovan.
(Energimyndigheten, 2009)
Tänkbara scenarier:
Storm/orkan (elavbrott)
Värmebölja
Sabotage
Terrorhandling
Effektbrist
Brand (Sandvik 3)
Konsekvenser:
ü Ökad dödlighet, främst bland äldre/särskilt utsatta
ü Livsmedel blir förstört om det inte går att kyla
ü Svårigheter bedriva verksamheter om värme/kyla försvinner under längre tid
ü Omfattande och kostsamma vattenskador till följd av sönderfrusna och
spruckna rörsystem
ü Storskaligt värmebortfall (vid låg utomhustemperatur)
Vad görs på nationell nivå?
Samverkansområdet Teknisk infrastruktur (SOTI) omfattar bl.a. kommunalteknisk
försörjning och energiförsörjning.
Energimyndigheten är förvaltningsmyndighet för tillförsel och användning av
energi och ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan
energi. Energimyndigheten har gett ut en skrift, Värmeavbrott – en guide till hur
kommuner kan lindra en värmekris, som ger råd om hur en kommun kan arbeta
för att förebygga effekterna av en värmekris (Energimyndigheten, 2009).
45
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
Att verka för ett högt medvetande hos invånare, fastighetsägare och företag om
det egna ansvaret vid en kris är därför en viktig uppgift för kommunen. Det är
också viktigt att sprida kunskap om vad alla kan göra för att ha beredskap för ett
värmebortfall och hur situationen kan lindras om krisen är ett faktum.
I kommunens klimatanpassningsplan har det analyserats vilka effekter som bland
annat en långvarig värmebölja kan ha på kommunens verksamheter. Beslutade
åtgärder redovisas i kap 5 i klimatanpassningsplanen.
Exempel på beslutade åtgärder med koppling mot ett varmare klimat:
Ø Områden som är viktiga ur ett urban heating- och
dagvattenperspektiv ska synliggöras i Grönstrukturprogrammet och i
ordinarie planarbete
Ø Ta fram åtgärdsplan för att kunna behålla normal
inomhustemperatur (främst för utsatta grupper som barn, äldre och
svårt sjuka personer) vid höga utetemperaturer
Ø Informera allmänheten om hälsoeffekter av värme(böljor) i ett
förändrat klimat
Ø Informera och utbilda ledningsfunktioner och personal inom omsorg
och skola gällande hälsoeffekter (av främst värme) i ett förändrat
klimat
Växjö kommun har inom ramen för Krissamverkan Kronoberg deltagit i ett
projekt (Hesa Fredrik) med att ta fram informationsmaterial om hur enskilda
medborgare kan förbereda sig för det oförutsedda. Materialet riktar sig till olika
ålderskategorier och finns på internet och i form av en skrift. Skolbesök
genomförs löpande för att sprida kunskapen till eleverna.
Växjö kommun samarbetar också med Civilförsvarsföreningen i Växjö som
sprider kunskap om hur man kan klara sig i 72 timmar i samband med en kris.
VEAB har en buffert (som klarar ca 1 dygns produktion) av bränsle för
produktion av el och fjärrvärme vid Sandviksverket.
Växjö kommun har identifierat och planerat för hur samhällsviktiga elanvändare
ska prioriteras vid effektbrist i projektet Styrel. Den andra nationella
planeringsomgången av Styrel genomförs 2014-2015, enligt Förordning om
planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (SFS 2011:931).
5.4.6 Personal
Vare sig det beror på en storm eller en epidemi så kan ett omfattande
personalbortfall få allvarliga konsekvenser i samhällsviktig verksamhet. Det går
att konstatera att konsekvenserna av influensan A(H1N1) 2009 var begränsade. En
allvarligare influensa skulle dock kunna innebära betydande konsekvenser för
samhällsviktig verksamhet.
46
Tänkbara scenarier:
Storm/orkan
Epidemi/pandemi
Hot- och våld
Terrorhandling
Olycka med nyckelfunktioner för verkssamheten inblandade
Konsekvenser:
ü Personal kan inte ta sig till jobbet på grund av begränsad framkomlighet på
vägarna
ü Omfattande sjukfrånvaro
ü Frånvaro av nyckelpersoner
ü Svårigheter upprätthålla samhällsviktig verksamhet
Vad görs på nationell nivå?
I MSB:s uppföljning av krisberedskapen i Sverige (MSB, 2011), dras bland annat
slutsatsen att vid personalplanering är det viktigt att planera för ett bortfall av
särskilda nyckelfunktioner snarare än att utgå från att ett visst antal av personalen
insjuknar.
Samma slutsats återkommer också till stor del i utvärderingen av förberedelser
och hantering av pandemin influensa A(H1N1) 2009. Det kan konstateras att
många verksamheter har utvecklat sin planering under influensan, vilket bör
innebära att beredskapen för en liknande händelse har förbättrats i och med
hanteringen av influensan.
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
Vid ett större personalbortfall finns möjligheter att omfördela personal inom
kommunens olika förvaltningar. Vissa verksamheter kan ”ligga nere” under en tid
och den personalen kan då utgöra en tillgång för andra, samhällsviktiga
verksamheter som måste upprätthålla verksamheten oavsett omständighet. Med
hjälp av en ”kompetensdatabas”, som är under uppbyggnad i Växjö kommun, blir
det också enklare att hitta rätt kompetens vid omfördelning av personal.
2007 antog kommunen en pandemiplan och en pandemigrupp bildades. Gruppen
träffas vartannat år, bland annat för att hålla analysen aktuell. Varje förvaltning
och bolag har i analysen identifierat vilka verksamheter som alltid måste
upprätthållas och vilka som under en period kan omfördelas för andra
arbetsuppgifter.
Frågan kring nyckelpersoner var ett av de övergripande kontrollområdena i 2014
års interna kontrollplan. Förvaltningar och bolag fick frågor kring om man
identifierat nyckelpersoner och om det fanns rutiner för att hantera bortfall av
dessa.
47
5.4.7 Transporter
Behovet av resor och transporter i samhället, dvs. både inom person- och
godstrafiken, ser ut att fortsätta att öka framöver, samtidigt som samtliga
transportslag, dvs. järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik, i stor utsträckning är
beroende av andra sektorer i samhället för att kunna fungera. Fungerande
transporter är också en förutsättning för Sveriges kontakt med omvärlden och för
en fungerande ekonomi. I princip all samhällsviktig verksamhet är beroende av
transporter, samtidigt som transporterna är beroende av el och tele och annan
kommunikationsförsörjning för att själva fungera.
Ju längre avbrottet blir, desto allvarligare blir konsekvenserna för samhället och
individerna. Det kan bli svårigheter att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid
en kombination av ett långvarigt elavbrott och avbrott i transporterna, eftersom
flertalet verksamheter behöver ha tillgång till transporter för att få diesel till sina
reservkraftaggregat. (MSB, 2010)
Tänkbara scenarier:
Naturkatastrof/naturolycka (t.ex. storm, snöoväder, översvämning, ras och skred)
Sabotage
Terrorhandling
Strejk
Epidemi/pandemi
Utebliven/begränsad bränsleförsörjning
Sanktioner mot Sverige
Konsekvenser:
ü Utebliven leverans av drivmedel ger stora störningar i kommunal verksamhet,
i kollektivtrafiken och för utryckningsfordon
ü Leveranser till samhällsviktig verksamhet uteblir
ü Störningar i t.ex. livsmedelsdistributionen
ü Maten i affärerna tar slut på några dagar om leveranser uteblir, eftersom det
så kallade just-in-time konceptet inneburit allt snävare marginaler och i det
närmaste obefintlig lagerhållning
ü Leveranser av sterilprodukter, förbrukningsmaterial, medicinteknisk
utrustning och läkemedel uteblir
ü Transporter inom omsorgen (äldre och personer med funktionshinder som är
beroende av dagliga matleveranser och medicinskt omhändertagande) uteblir
ü Diesel till reservaggregat kommer inte fram
ü Utebliven avfallshantering
Vad görs på nationell nivå?
Det finns ett antal myndigheter som arbetar inom transportområdet och
Transportstyrelsen är den myndighet som utformar regler och kontrollerar hur de
följs.
Inom Samverkansområdet Transporter (SOTI) arbetar man förbyggande genom
kunskapsuppbyggnad, planering och samverkan kring att bl.a. upprätthålla
samhällsviktiga transporter. SOTI anordnar bl.a. Mötesplats Transporter där man
diskuterar transportsektorn ur ett globalt perspektiv, hur en föränderlig värld
48
påverkar transportsektorn och vad som kan hända om transporterna uteblir;
konsekvenser för transportsystemet och beroenden mellan aktörer/verksamheter
samt möjliga åtgärder för att förbättra krisberedskap och robusthet.
Trafikverket har resurser i form av utbildad och övad personal, som är specialister
inom olika områden. De har även krisberedskapsmateriel i form av elverk,
ersättningsbroar och bandvagnar. Resurserna kan användas vid händelser såväl i
Sverige som i andra länder.
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
Inom kommunen finns i den dagliga verksamheten fordon som skulle kunna
utnyttjas för att, i begränsad omfattning, genomföra viktiga transporter vid en
extraordinär händelse.
Växjö kommuns frivilliga insatsstyrka (KIS) har skapats i samverkan mellan
Växjö kommun och flera frivilligorganisationer. KIS är en organisation som i
första hand är avsedd att förstärka samhällets resurser vid svåra påfrestningar.
KIS utför uppdrag åt krisledningsstaben och kan samverka med andra aktörer.
KIS består av en ledningsfunktion som till sitt förfogande har personal för olika
typer av uppdrag, t.ex. radiosamband, flyg och transport. KIS använder Rakel för
samband och samverkan med krisledningsstaben.
KIS förfogar över bandvagnar, lastbilar och andra terrängfordon som en extra
resurs vid behov. Alla fordon och all materiel består av överskottsmateriel från
försvaret. Denna materiel hanteras och underhålls av egen personal.
Tekniska förvaltningen har införskaffat fler fyrhjulsdrivna fordon för
driftgrupperna, vilket innebär en förbättrad möjlighet att ta sig fram under dåliga
väderförhållanden. Omsorgsförvaltningen har också köpt in ett tiotal
fyrhjulsdrivna fordon som företrädesvis är i trafik utanför tätbebyggt område.
Växjö kommun har en egen resurs för drivmedelsförsörjning vid tekniska
förvaltningens förråd på Söderleden. Anläggningen är försedd med reservkraft
och skulle kunna utgöra en resurs för samhällsviktig verksamhet. En förutsättning
är att tankstationen i sin tur får påfyllning av olika bränsletyper från oljebolag. På
anläggningen disponerar man (nedanstående volymer avser fulla tankar):
Diesel
20m3
Bensin
3 m3
RME
16 m3
EcoPar
9 m3
Alkylatbensin (4-takt)
2,5 m3
Alkylatbensin (2-takt oljeblandad, för motorsågar m.m.)
2,5 m3
49
5.4.8 It
Det ökande beroendet av informationsteknik (it) innebär ökade risker – det sker en
tydlig ökning av incidenter såsom dataintrång, bedrägerier och spridning av
skadlig kod. Bakomliggande aktörer utgörs av enskilda individer, men också i
form av organiserad brottslighet, terrorister och statsmakter.
De konsekvenser som kan uppstå till följd av nätangrepp eller angrepp mot
informationssystem handlar exempelvis om störda funktioner inom samhällsviktig
verksamhet, eldistribution, dricksvattenförsörjning, tele- och datanät,
transportsystem, myndigheters webbplatser m.m.
Sedan några år tillbaka har det avslöjats allt fler fall av noggrant förberedda och
riktade angrepp mot informationssystem. Händelser utomlands, bl.a. i Estland
2007, visar att man inte kan bortse från risken för storskaliga IT-attacker och att
dessa kan ha ett samband med olika typer av politiska händelser.
Fredagen den 25 november 2011 drabbades it-driftleverantören Tieto av ett
tekniskt fel, vilket kom att få direkta konsekvenser för cirka 50 av företagets
kunder inom såväl privat som offentlig sektor. De värst drabbade kunderna
saknade i princip möjlighet att använda sina it-lösningar under flera veckor.
(MSB, 2012)
I december 2012 drabbades Västra Götalandsregionen av skadlig kod, vilket
skapade störningar bl.a. i tillgången till e-recept och det regionsgemensamma ejournalsystemet för ambulanssjukvården, men även till webbaserade tjänster för
samtalshantering, som t.ex. sjukvårdsrådgivningen 1177 och tjänster för
fastighetsstyrning. Även internetförbindelsen och funktioner i regionens it-miljö
sattes ur spel. På Skaraborgs sjukhus drabbades ett system som används för att
göra bedömningar på hjärtpatienter.
Under september 2013 utsattes flera sydsvenska kommuner och trafikföretag för
överbelastningsattacker vilket skapade stora problem i flera samhällskritiska
verksamheter.
Detta är bara några exempel på it-incidenter som inträffat de senaste åren. För att
beskriva bredden på de konsekvenser som en it-incident kan ge upphov till har
MSB analyserat fem större incidenter som inträffade under perioden 2012–2014
där samhällets informationshantering påverkades kraftigt. Erfarenheterna från
dessa går att läsa mer om i rapporten It- och informationssäkerhet i Sverige Erfarenheter och reflektioner från några större it-incidenter under 2012–2014.
Tänkbara scenarier:
Större elavbrott
Antagonistisk handling/terrorattentat
IT-attack
DDOS/virusangrepp
Brister i informationssäkerheten
Tekniskt fel
50
Konsekvenser:
ü Generellt mycket svårt att upprätthålla samhällsviktig verksamhet
ü Svårigheter att komma åt verksamhetskritiska it-system, som t.ex
journaler/dokumentation för säker vård
ü E-legitimation (SITHS) fungerar inte
ü Biogasproduktionen upphör att fungera
ü Försörjningsstöd kan utebli
ü Vissa trygghetslarm slutar fungera
ü Styrsystem för värme/ventilation slutar fungera
ü Styr- och övervakningssystem för VA slutar fungera
Vad görs på nationell nivå?
Sveriges nationella CSIRT (Computer Security Incident Response Team) med
uppgift att stödja samhället i arbetet med att hantera och förebygga IT-incidenter
heter CERT-SE. Verksamheten är en del av MSB och riktar sig till såväl
näringsliv som offentlig sektor. CERT-SE strävar efter att öka ITsäkerhetsmedvetandet i Sverige genom att förmedla kunskap och fakta, utfärda
varningar och råd om sårbarheter i IT-system, bedriva omvärldsbevakning rörande
hot och säkerhetsproblem på IT-området.
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
It-enheten ser en tydlig trend hur it blir en allt mer integrerad del i
verksamheterna, vilket ger en allt mer komplex it-miljö med höga krav på
tillgänglighet. En annan trend är molntjänster som ställer nya tekniska krav och
som samtidigt har ett osäkert juridiskt läge.
Även de externa hoten ökar. Under 2013 noterades hur belastningsattacker ökade
och åtgärder har vidtagits i form av centralt och lokalt DDoS-skydd för att skydda
internetförbindelsen. Hotet från skadlig kod ökar vilket har föranlett åtgärder i
form av en ökad säkerhet i antivirussystemet, förenklad hantering av
säkerhetsuppdateringar och aktivering av AntiBot-skydd.
En väsentlig åtgärd för att säkra den egna driften har också varit ny datorhall
(GDC, Green Data Center). För att säkerställa åtkomst till nätverk och dess
resurser så har livscykelhantering av inloggningskonton införts. Systemet
säkerställer exempelvis att inloggningskonton avvecklas i samband med att en
person slutar sin anställning hos kommunen.
I närtid planeras även åtgärder där man ser över behörigheter och tydligare knyter
dessa till roller i verksamheten, samt aktivering av IPS-blad som ytterligare
stärker förmågan att detektera skadlig kod inom vårt nätverk.
Se mer under 5.4.9 Information.
51
5.4.9 Information
I dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar
vi information i större mängder än någonsin tidigare.
En stor del av vår information är mycket värdefull för oss, ibland till och med
livsviktig, t.ex. informationen i patientjournaler eller styrsystemen i kärnkraftverk.
Är informationen förlorad eller felaktig kan det få katastrofala följder.
Därför måste informationen skyddas så att den alltid finns när vi behöver den
(tillgänglighet), att vi kan lita på att den är korrekt och inte manipulerad eller
förstörd (riktighet), att endast behöriga personer får ta del av den (konfidentialitet)
och att det går att följa hur och när informationen har hanterats och
kommunicerats (spårbarhet).
För första gången har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
tillsammans med Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och
Polismyndigheten tagit fram en gemensam hot- och riskrapport för
informationssäkerhet: Informationssäkerhet – trender 2015.
Rapporten tar upp sju trendområden och huvudtrenderna är:
• Informationssäkerhet - allt mer en fråga om att skydda hela samhället och
dess välstånd.
• Komplexiteten i it-tjänster gör riskerna och korsberoendena allt mer
svåröverskådliga.
• Frågor om privatlivet kommer aktualiseras då allt mer information om oss
själva och om våra tekniska lösningar blir allmänt tillgängliga.
Informationssäkerhet får en allt mer växande säkerhetspolitisk dimension.
• Samspelet mellan traditionell och elektronisk brottslighet ökar och blir allt
mer komplex.
• Människan fortsätter vara den svagaste länken i skyddet av information.
• Konsekvenserna av oplanerade driftavbrott i informationssystem blir större
och mer oöverskådliga och riskerar att påverka samhällsviktiga funktioner allt
mer.
Tänkbara scenarier:
Brister i informationssäkerhet
Antagonistisk handling/terrorattentat
IT-attack
Konsekvenser:
ü Förvrängd, förstörd eller utebliven information kan leda till social oro och
eventuellt upplopp, eller kanske en olycka som ger ännu fler bortfall av
viktiga resurser i samhällsviktig verksamhet.
ü Felaktig information i patientjournaler kan innebära fara för liv och hälsa
ü Kommunens anseende (goodwill) och förtroendekapital kan allvarligt skadas
52
Vad görs på nationell nivå?
MSB har i uppgift att samordna arbetet med samhällets informations-säkerhet och
har bland annat knutit till sig ett informationssäkerhetsråd med bred
representation från både offentlig förvaltning och näringslivet.
Informationssäkerhetsrådet ska i huvudsak bistå MSB med information om
utvecklingstrender, synpunkter på inriktning, prioritering och genomförande av
MSB:s arbete inom området, kvalitetssäkring, samt bidra till spridning av
information om MSB:s arbete med informationssäkerhet i omvärlden.
Inom samverkansområdet för Teknisk infrastrutur (SOTI) finns
Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI), som består av
myndigheter med särskilda uppgifter inom området informationssäkerhet.
SAMFI:s verksamhet fokuseras på genomförande av åtgärdsförslagen i den
nationella handlingsplanen för samhällets informationssäkerhet. Handlingsplanen
är ett redskap för att förverkliga strategin som lades fast 2009 och den är
framtagen på regeringens uppdrag tillsammans med de myndigheter som ingår i
SAMFI. (msb.se)
Webbplatsen informationssäkerhet.se är en gemensam satsning av MSB,
Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Post- och
telestyrelsen och Rikspolisstyrelsen och syftar till att underlätta arbetet med
informationssäkerhet inom offentlig sektor.
MSB har också tagit fram ett metodstöd som riktar sig till organisationer som ska
införa eller förbättra sitt ledningssystem för informationssäkerhet. Metodstödet
utgår från standarderna i ISO 27000-serien.
WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som har utvecklats för att
myndigheter, kommuner och landsting enkelt och effektivt ska kunna skapa sig en
helhetsbild av läget vid en kris genom aktiv delning av ledningsinformation. WIS
är användbart före, under och efter kriser.
Aktörerna i WIS delar information med varandra genom en dagboksfunktion och
på så sätt kan aktörer på ett enkelt sätt följa händelseutvecklingen hos varandra
under en kris.
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
Växjö kommun har valt att lämna tidigare BITS (basnivå för informationssäkerhet) och arbetar nu aktivt för ett gemensamt och strukturerat arbetssätt som
bygger på det internationellt accepterade ledningssystemet för
informationssäkerhet (LIS), ISO 27000-serien (med huvudstandarderna SSISO/IEC 27001 och SS-ISO/IEC 27002). Med stöd av LIS nås rätt nivå på
informationssäkerheten samtidigt som anställda får ett stöd i sitt dagliga arbete.
Under 2014 har informationssäkerhet varit ett fokusområde. Ny
informationssäkerhetsgrupp är bildad och denna jobbar för att efterhand närma sig
ISO 27000-standarden. I arbetet ligger att ta fram nya styrande dokument och att
hitta modeller för att klassa information och genomföra
informationssäkerhetsanalyser.
53
Exempel på genomförda åtgärder gällande informationssäkerhet:
Ø Ny användarinstruktion är beslutad
Ø Kortversion (broschyr) av användarinstruktionen tryckt. Delas bl.a. ut
vid introduktion till nyanställda samt tillsammans med nya datorer och
mobila enheter
Ø Utbildningsmaterial i informationssäkerhet har arbetats fram i syfte att
öka kunskapen i ämnet och höja säkerhetsmedvetandet
Ø Ny rutin för informationssäkerhetsanalys framtagen och testad på
flertalet it-system.
5.4.10 Finansiella system
De allvarligaste tekniska sårbarheterna inom den finansiella sektorn hänger
samman med det komplexa och omfattande el- och teleberoendet, samt beroendet
av fungerande och säkra IT-system. I det fall samhället skulle drabbas av t.ex. ett
långvarigt el- och tele- eller IT-avbrott så skulle det även få konsekvenser inom
den finansiella sektorn.
Tänkbara scenarier:
Omfattande elavbrott
Antagonistisk handling/terrorattentat
IT-attack
Konsekvenser:
ü Svårigheter betala med kort eller få ut kontanter ur uttagsautomater
ü Löner, pensioner, socialbidrag etc. kan inte betalas ut i tid. Detta kan i sin tur
leda till minskat förtroendet hos allmänheten för de samhälleliga
institutionerna och för både det finansiella och politiska systemet
ü Kontantbrist
ü Social oro/upplopp
ü Ökning av stölder/rån
Vad görs på nationell nivå?
Sedan länge pågår ett kontinuerligt krisberedskapsarbete inom den finansiella
sektorn och många åtgärder har därför vidtagits för att stärka sektorns
motståndskraft och beredskap. Exempelvis har de större aktörerna inom
finanssektorn reservkraft och reservarbetsplatser för väsentliga funktioner, vilket
innebär att betalningssystemet inte slås ut förrän efter flera dagars elavbrott i
kombination
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (SOES) verkar för att enskilda
individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att
samhällets betalningar fungerar och att systemen för att betala varor och tjänster
fungerar. SOES analyserar och dokumenterar risker och sårbarheter, kritiska
resurser och beroenden, tar fram åtgärdsförslag, och tillsätter ansvariga aktörer.
54
Erfarenheter och arbete på lokal nivå
Inom ramen för interna kontroller enligt Kommunallagen (SFS 1991:900) görs i
Växjö kommun en risk- och väsentlighetsanalyser. Analys görs både på
övergripande nivå och av respektive nämnd. Utifrån analysen sammanställs
kontrollplaner. Införandet av ett nytt ekonomisystem kommande år kan medföra
vissa risker eftersom systemet sammanlänkas med ett flertal underliggande
system.
55
6 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i
krisberedskap inom kommunen och det geografiska
området
Med krisberedskap avses ”förmågan att genom utbildning, övning och andra
åtgärder, samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under
och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer”. (MSBFS 2015:5)
Syftet med beskrivningen är att få en övergripande bild av de förutsättningar
kommunen har att förebygga och hantera extraordinära händelser oavsett
händelse. Syftet är också att MSB ska kunna följa upp kommunernas arbete
utifrån lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
I det här kapitlet beskrivs de sårbarheter och brister i förmåga som framkommit
vid identifiering av kritiska beroenden, identifierade och analyserade risker samt
vid bedömning av kommunens generella krisberedskap. Även övriga identifierade
sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid inträffade händelser,
genomförda övningar samt övrigt analysarbete beskrivs nedan.
En generell sårbarhet är att förebyggande åtgärder kan vara väldigt kostsamma
och därför kan de vara svåra att finansiera inom kommunal ekonomi. Det finns en
svårighet att bedöma en investerings nytta på lång sikt i förhållande till kostnaden.
56
Sårbarheter och brister
Behov av fördjupad analys avseende skydd av samhällsviktig verksamhet och dess
kritiska beroenden
Kontinuitetsplanering/reservrutiner saknas i viss samhällsviktig verksamhet
Kraftiga skyfall leder till stora problem i dagvattenhanteringen och i
spillvattenhanteringen
Begränsad möjlighet att hantera höga temperaturer och värmeböljor
Förmågan att hantera en terrorattack eller CBRNE-händelse i kommunen är
begränsad
Brist på nyckelkompetens vid personalbortfall
Politiker och tjänstemän riskerar utsättas för påtryckning i sin myndighetsutövning
Araby har av Rikskriminalpolisen identifierats som ett av 55 områden där kriminella
nätverk anses ha negativ påverkan på lokalsamhället
Bristande kunskap om uppgifter för kommunen vid höjd beredskap och krig
Reservel saknas till delar av kommunens samhällsviktiga verksamheter, t.ex. kök,
äldreboende och för åtkomst till it-baserade verksamhetssystem
Samhällsviktig verksamhet saknar kommunikationsverktyg vid bortfall av telefoni
Trygghetslarm och överfallslarm kan upphöra att fungera vid störningar
Kvaliteten på dricksvatten påverkas negativt i ett förändrat klimat
Förmågan att upprätthålla en god kvalitet på dricksvattenförsörjningen vid
exempelvis stor skogsbrand vid Bergaåsen eller mikrobiell förorening är begränsad.
Mycket liten förmåga att tillhandahålla livsmedel i samhällsviktig verksamhet om
livsmedelsleverenser skulle utebli
Drivmedelsbrist leder till stora störningar i samhällsviktig verksamhet
Samhällsviktig verksamhet är beroende av fungerande it-system
Brist på kompetens inom informationssäkerhetsområdet
Vissa brister i hantering av sekretessmaterial
I samband med olika typer av allvarliga/extraordinära händelser saknar kommunen
erfarenhet och planering för att ta emot förstärkningsresurser utifrån
Hot och våld i skolmiljö
Förmågan att förebygga och motverka våldsbejakande extremism är begränsad
57
7 Behov av åtgärder med anledning av risk- och
sårbarhetsanalysens resultat
7.1
GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER
Nedan redovisas åtgärder som gjorts i Växjö kommun för att öka säkerheten och
höja beredskapen för att få en förbättrad förmåga att motstå, mildra och hantera
uppkomna allvarliga händelser.
Genomförda åtgärder
Kommunikationsenheten bevakar sociala medier kontorstid
Infört Rakel i krisledning (övergripande kommunnivå samt förvaltning- och
bolagsnivå)
Klimatanpassningsplan antagen i fullmäktige
Infört Rakel inom dricksvattenproduktionen på VA-avdelningen
Infört Rakel i drift på VEAB Elnät
Utbildningsseminarium Social oro
Utbildningsseminarium Människors hälsa i ett förändrat klimat
Ny larmtjänst och avtal med SOS (krisjour)
Prioritering av it-system
Ny riktlinje för informationssäkerhet
Ny informationssäkerhetsinstruktion för medarbetare och förtroendevalda
Utbildningsmaterial informationssäkerhet
Identifierat lämpliga trygghetspunkter i stad och på landsbygd
Rutin för att anslutningsmöjlighet (handske) för reservelverk installeras vid ny- och
ombyggnation
Installerat anslutningsmöjlighet (”handske”) för reservelverk på 3 anläggningar:
ü Borgmästaren (omsorgsboende)
ü Bågen (omsorgsboende)
58
ü Araby Park Arena (trygghetspunkt i Växjö tätort)
Förbättrad/förstärkt övervakning på utalarmeringssystem (Värends Räddningstjänst)
Förbättrat skalskydd till kontrollrum (VEAB) samt vissa av VEAB Elnät:s
fördelningsstationer
Fysiskt utlokaliserat styrsystem VEAB Elnät
Möjlighet köra Sandvik 3 i ö-drift mot Växjös elnät
Sandvik 3 innebär fördubbling av reservelkraften
Nödvattenövningar har genomförts i samarbete med Livsmedelsverket
Fler dricksvattentankar har införskaffats
Fler fyrhjulsdrivna bilar för driftgrupperna inom VA
Stor katastrof-länspump har införskaffats
Förbättrade övervaknings- och larmfunktioner har installerats vid flertalet av
vattenkraftverken
Eget fibernät för styr- och övervakning av primära VA-anläggningar
Säkerhetshöjande åtgärder mot brand, inbrott och sabotage har genomförts vid
vattenverken
Byte till kraftigare UV-aggregat för att avdöda mikrobiella smittoorganismer i
dricksvattnet
Nödvattenplan framtagen, där det framgår var dricksvattentankar kan placeras ut
Avtal med entreprenör om dricksvattentransporter (nödvatten)
Utbildning har genomförts vid det nationella nödvattentanklagret i Eslöv
Rutin för hantering av fjäderfäavfall är framtagen för att minska smittspridning vid
exempelvis fågelinfluensa
Nya säkerhetsrutiner inom Individ- och familjeomsorgsverksamhet
Ny (säkrare) processanläggning Lammhultsbadet
Inom ramen för Krissamverkan Kronoberg har följande genomförts:
-
Nya rutiner för stora publika evenemang – SPE-rutiner
Nya utvärderingsrutiner - GUL (Gemensam Utvärdering Lärande)
Informationsfolder Personlig säkerhet
Skolturné Vilda Hilda (om VMA och egenansvar)
59
7.2
PÅGÅENDE OCH PLANERADE ÅTGÄRDER
Det finns även ett antal beslutade åtgärder i klimatanpassningsplanen som inte
redovisas i risk- och sårbarhetsanalysen. Se kap 5 i Klimatanpassningsplan Växjö
kommun 2013 – Konsekvenser av ett förändrat klimat.
Pågående och planerade åtgärder
Planeras vara
klart
Inom Krissamverkan Kronoberg skapas en gemensam
arbetsprocess för skydd av samhällsviktig verksamhet
2018
Gemensamma krisledningsrutiner för aktörerna inom
Krissamverkan Kronoberg. Aktörerna ska ha den kunskap
och den förmåga som krävs för att samverka enligt dessa
rutiner
2018
Inom Krissamverkan Kronoberg verka för en god
hushållsberedskap (krismedvetna länsmedborgare)
2018
Inom Krissamverkan Kronoberg påbörjas en process för att
klarlägga ansvarsförhållanden med privata aktörer och
verksamhetsägare
2018
Utbildningar i WIS och Rakel
2015
Kartläggning riskbild för CBRNE-händelser, inom ramen
för Krissamverkan Kronoberg
2015
Nya informationssäkerhetsinstruktioner (förvaltning/bolag
och it drift)
2015
Informationssäkerhetsanalyser på prioriterade it-system
ska genomföras
2016
Införande av tjänstekort
2018
Kartläggning av VEAB:s säkerhet- och beredskapsarbete
2015
Rutiner för befintliga reservelverk
2016
Ny kommunövergripande krishanteringsplan
2015
Förvaltning- och bolagsspecifika krishanteringsplaner
2016
Ny planeringsomgång STYREL
2015
Utökat samarbete för räddningstjänsterna i länet
(Räddsam)
Fortlöpande
Kartläggning av utökad Rakelanvändning inom tekniska
förvaltningen
2015
Kartläggning av utökad Rakelanvändning inom VEAB
2015
60
Deltagande i den nationella samordnarens arbete för att
värna demokratin mot våldsbejakande extremism
Fortlöpande
Byte av styrsystem för Sandvik 2
2017
Förbättring/byte av passersystem VEAB
2016
Ytterligare stor katastrof-länspump ska köpas in
2015/16
Personal utbildas i konflikthantering (hot och våld)
Fortlöpande
Omfattande ombyggnad av Åby kraftverk med förbättrade
möjligheter för by-pass av höga flöden
2015
Åtgärder för att minska översvämningsrisker i Åryd,
Ingelstad och Helgevärma är planerade
2016/17
Inköp av fler dricksvattentankar som går att sätta ut vid
behov
2016
Ta fram övning- och utbildningsplan för mandatperioden
2015
61
7.3
YTTERLIGARE BEHOV AV ÅTGÄRDER
Utöver genomförda och planerade åtgärder så har ytterligare behov av åtgärder
identifierats, med utgångspunkt i identifierade kritiska beroenden, analyserade
risker, brister som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar
samt övrigt analysarbete. Likaså har bedömningen av kommunens generella
krisberedskap visat på förbättringsområden för kommunen.
De identifierade åtgärder som redovisas nedan kan anses vara speciellt viktiga för
att öka robustheten.
Ytterligare behov av åtgärder
Kontinuitetsplanering för all samhällsviktig verksamhet
Reservrutiner/planer (kontinuitetsplanering) behöver ses över och kompletteras
Bemanning/erfarenhet/kompetens krisledningsstaben
Kontaktcenters roll vid allvarliga/extraordinära händelser behöver fastställas
Genomföra informationssäkerhetsanalyser på samhällsviktiga system
Robusta avtal för kritiska produkter/tjänster (livsmedel, drivmedel, vatten, telefoni,
it etc.)
Alternativa släckresurser vid skogsbränder
Evakueringsplanering inom omsorgen
Utökat användande av Rakel i samhällsviktig verksamhet
Anlägga högreservoarer (mindre vattentorn) i Lammhult och Braås, så eventuella
driftstörningar vid vattenverken kan hinna lösas innan det blir vattenbrist
Förstärka kompetens avseende informationssäkerhet
Utarbeta rutiner för att kunna ta emot förstärkningsresurser utifrån
62
7.3.1 Behov av åtgärder som ligger utanför kommunens ansvarsområde
Behov av åtgärder utanför kommunens ansvarsområde
Behov av Rakel-tjänster utvecklade för kommunal samhällsviktig verksamhet (t.ex.
”Rakel-app” för smarta telefoner)
Drivmedelsförsörjning
Livsmedelsförsörjning
Tydliggöra (konkretisera) kommunens uppgifter vid höjd beredskap
63
Referenser
Arbetsmarknadsdepartementet. (2012). Urbana utvecklingsområden
Statistisk uppföljning utifrån sju indikatorer. Regeringskansliet:
Arbetsmarknadsdepartementet.
Energimyndigheten. (2009). Värmeavbrott – En guide till hur kommuner kan
lindra en värmekris. Eskilstuna: Energimyndigheten
E.ON. Historien om krafttag. Hämtad 23 februari, 2015, från:
http://www.eon.se/privatkund/Produkter-och-priser/Elnat/Historien-om-Krafttag/
Finansdepartementet. (2014). Budgetpropositionen för 2015: Utgiftsområde 6.
Försvar och samhällets krisberedskap (Proposition 2014/15:1). Stockholm:
Finansdepartementet. Hämtad 2 april 2014 från:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/83/43/ea4ccdda.pdf
IPCC. (2013). Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability.
Summary for policymakers. IPCC Working group II Contribution to the IPCC
fifth Assessment Report. Hämtad 7 april 2014 från: http://ipccwg2.gov/AR5/images/uploads/IPCC_WG2AR5_SPM_Approved.pdf
Johnell, A., Eklund, D., Gustavsson, H., Hallberg, K., & Stensen, B. (2010).
Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län: Risker för
översvämningar och höga flöden. (Dnr 2010/452/203 ). Växjö: Länsstyrelsen i
Kronobergs län. Hämtad 7 april, 2014, från:
http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/inventeringar/Pages/oversvamningskansliga-omraden.aspx
Krissamverkan Kronoberg. (2011). Regional samverkan för nödvattenförsörjning.
(Dnr 451-2340-11). Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
LIVFS 2008:13. Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och
annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. Stockholm:
Livsmedelsverket
Livsmedelsverket. (2011). Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv. Hämtat 23
februari, 2015, från:
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/Kris%20och%20beredskap/livsmed
elsforsorjning_i_ett_krisperspektiv_Livsmedelsverket_2011.pdf
MSBFS 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om
kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Försvarets
radioanstalt, Polisen. (2015). Informationssäkerhet – trender 2015. Stockholm:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
64
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2015). Samverkansområden.
Hämtad 23 februari, 2015, från:
https://msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/Samverkansomraden/
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2015). It- och
informationssäkerhet i Sverige - Erfarenheter och reflektioner från några
större it-incidenter under 2012–2014. Stockholm: Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2014). Hur värme påverkar
tekniska system – Möjliga konsekvenser av en värmebölja på elförsörjning och
järnvägstransporter. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2012). Reflektioner kring
samhällets skydd och beredskap vid allvarliga it-incidenter - En studie av
konsekvenserna i samhället efter driftstörningen hos Tieto i november 2011.
Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2011). Uppföljning av
samhällets krisberedskapsförmåga 2010. (MSB263 - Maj 2011). Stockholm:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010). Antagonistiska hot mot
transporter av farligt gods. (MSB204 - oktober 2010). Stockholm: Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010). Olyckor & kriser
2009/2010. (Statistik och analys). Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap.
Post- och telestyrelsen: http://www.pts.se
Rikskriminalpolisen. (2014). En nationell översikt av kriminella nätverk med stor
påverkan i lokalsamhället. Stockholm: Rikskriminalpolisen.
Rocklöv, J., Hurtig, A-K., & Forsberg, B. (2008). Hälsopåverkan av ett varmare
klimat - en kunskapsöversikt. Umeå: Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar.
SFS 2011:931. Förordning om planering för prioritering av samhällsviktiga
elanvändare [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2013:282). Stockholm:
Näringsdepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från:
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2011931-om-plane_sfs-2011931/
SFS 2006:942. Förordning om krisberedskap och höjd beredskap [Elektronisk
version]. (Ändrad t.o.m. 2014:1305). Stockholm: Försvarsdepartementet. Hämtad
23 februari, 2015, från:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:942
65
SFS 2006:544. Lag om kommuner och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap [Elektronisk version].
(Ändrad t.o.m. 2010:455). Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 23 februari,
2015, från: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2006544-om-kommuners-oc_sfs2006-544/
SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor [Elektronisk version]. (Ändrad
t.o.m. 2014:1223). Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 23 februari, 2015,
från: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2003789-om-skydd_sfs2003-789/
SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor [Elektronisk version]. (Ändrar t.o.m.
2014:668). Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från:
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003778-om-skydd-mot-ol_sfs2003-778/
SFS 1999:381. Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2010:939).
Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från:
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1999381-om-atgarder-for_sfs-1999381/
SFS 1991:900. Kommunallag [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2014:93).
Stockholm: Finansdepartementet KL. Hämtad 23 februari, 2015, från:
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kommunallag-1991900_sfs-1991-900/
SKL & MSB. (2013). Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH. Stockholm: SKL & MSB.
Hämtad 23 februari, 2015, från:
http://skl.se/download/18.9f425ef147b396d46794655/1408693521742/SKLoverenskommelse-kommunernas-krisberedskap.pdf
SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten. (Ändrat t.o.m.
LIVSFS 2005:10). Stockholm: Livsmedelsverket.
SMHI. (2014). Varning för värmebölja införs. Hämtad 23 februari, 2015, från:
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/varning-for-varmebolja-infors-1.30684
Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen & Statens veterinärmedicinska anstalt.
(2011). Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat: Redovisning av ett
myndighetsgemensamt regeringsuppdrag. Stockholm: Socialstyrelsen.
66
SOU 2007:60. Klimat- och sårbarhetsutredningen. Stockholm:
Miljödepartementet.
Svenska kraftnät: http://www.svk.se/Projekt/
Säkerhetspolisen. (2010). Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige.
Stockholm: Säkerhetspolisen.
Säkerhetspolisen. (2014). Nationell hotbild - Otillåten påverkan från den grova
organiserade brottsligheten. Stockholm: Säkerhetspolisen
Säkerhetspolisen: http://www.sakerhetspolisen.se
United Nations International Strategy for Disaster Reduction. (2009). 2009
UNISDR Terminology on disaster risk reduction. Geneva, Switzerland: United
Nations International Strategy for Disaster Reduction.
Växjö kommun. (2005). Växjö kommun översiktsplan. Växjö: Växjö kommun
Växjö kommun. (2013). Klimatanpassningsplan Växjö kommun 2013.
Konsekvenser av ett förändrat klimat. (Beslut KF § 83/2013). Växjö: Växjö
kommun
Växjö kommun: http://www.vaxjo.se/Miljo--klimat/Natur/Skog-och-natur/
67