13. Risk - Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 Datum Diarienummer 2015-09-02 2014:192 1 (4) Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) 2016-2019 för Eskilstuna kommun Förslag till kommunfullmäktige Förslag Rapporten risk- och sårbarhetsanalys för Eskilstuna kommun enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, fastställs. Ärendebeskrivning Denna rapport besvarar följande frågeställningar som framgår av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:5) om kommuners riskoch sårbarhetsanalyser (RSA). I denna fastställs att kommunen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ska sammanställa och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) enligt följande uppställning. 1. 2. 3. 4. 5. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. Beskrivning av arbetsprocess och metod. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetanalysens resultat. I denna lagstiftning och författning åsyftas med kommunen helt och delvis ägda kommunala bolag som en del av kommunens verksamhet. Det geografiska området Postadress Besöksadress Telefon, växel Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget 016-710 10 00 E-post 63186 Eskilstuna [email protected] Fax Mobiltelefon 070-0866206 Webbplats Eskilstuna – den stolta Fristaden Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2015-09-02 2014:192 2 (4) inkluderar utöver kommunal verksamhet alla som vistas, verkar eller bor inom kommunen. Med en extraordinär händelse, numera samhällsstörning avses i lagen "en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting”. Det finns tre perspektiv som risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) ska belysa, dels den kommunala verksamheten, det geografiska området och samhällsviktig verksamhet. RSA-processen inkluderar alla dessa tre aspekter och syftar till att: • ge kunskap hur vi förebygger, förbereder oss och hanterar kriser • ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga • ge ett underlag för information om samhällets risker och sårbarheter • ge underlag för hållbar utveckling och kontinuitetsplanering • bidra till att ge en risk- och sårbarhetsbild för hela kommunen. Arbetsprocess Eskilstuna kommunkoncern har tidigare utfört risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) både 2007 och 2011. På grund av en utveckling inom krisberedskapen, en ny vägledning för samhällsviktig verksamhet och nya RSA-föreskrifter har tidigare analyser inte varit lika omfattande eller inkluderande, samt fokuserat främst på risker. Denna RSA har främst åsyftat att skapa en gemensam arbetsprocess och medvetenhet för den sårbarhet som finns i verksamheterna, med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. Eskilstuna kommun har valt att göra en djupgående RSA-process och involverat interna och externa aktörer för en bred representation. Processen påbörjades 2014 och internt har varje förvaltningsledning med berörd kompetens deltagit i hela RSA-processen med representation från kommunikation, HR, kvalitet, ekonomi och säkerhet. Dessa har producerat en RSA utefter sitt verksamhetsområde, men med målsättningen att tänka på hur verksamheten påverkar och påverkas av hela det geografiska området. På så sätt har både interna och externa risker diskuterats, men fokus sedan lagts på att prioritera åtaganden och åtgärder för den egna verksamheten. Utöver detta har sakkompetens inkluderats som bedömts som relevant för det övergripande RSA-arbetet där bland annat fastighet, it, informationssäkerhet, intern säkerhet, brottsförebyggande, klimatanpassning, juridik och brandskydd bidragit med sina perspektiv. Externt har det skett en fortlöpande dialog inom länet med Länsstyrelsen i Södermanlans län, Landstinget Sörmland, Polismyndigheten i Södermanlands län, Militärregion Mitt samt länets andra kommuner. Utöver dessa har även det samarbete som Eskilstuna kommun bedriver gemensamt inom ramen för de fyra Mälarstäderna med Västerås stad, Enköpings kommun och Strängnäs kommun inkluderats i RSA-processen. Trafikverket, Energimyndigheten och Postadress Besöksadress Telefon, växel Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget 016-710 10 00 E-post 63186 Eskilstuna [email protected] Fax Webbplats Mobiltelefon 070-0866206 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2015-09-02 2014:192 3 (4) Fortifikationsverket har inkluderats då dessa myndigheter har kontor i Eskilstuna och således berörs av kommunens krisberedskap. För att inkludera perspektiv både från tätort och landsort inom Eskilstuna kommuns geografiska område har RSA arbetet även inkluderat LRF och bönder inom skog, spannmål, gris, ko, kyckling och hästuppfödning. Näringsidkare så som Assa, Fazer och Outokumpu har inkluderats likväl som företrädare från religiösa trossamfund och frivillig organisationer. Tillsammans med experter för ämnesområden så som fastigheter, informationssäkerhet, kommunikation, räddningstjänst och säkerhet har sedan dessa sammanställts till en övergripande RSA för Eskilstuna kommunkoncern. I denna ligger fokus främst på att presentera samhällsviktig verksamhet och lyfta de åtgärder som krävs för att stärka krisberedskapen under mandatperioden. Ambitionen är att årligen upprätthålla RSA-processen genom att i olika grupperingar diskutera andra riskbilder och hur de påverkar samhällsviktig verksamhet. Avgränsning Denna RSA har valt att fokusera främst på att etablera en arbetsprocess och gemensamt skapa en medvetenhet om samhällsviktig verksamhet och prioriterade åtaganden. I och med detta har fokus primärt inte legat på djupgående riskanalyser av mer teknisk karaktär. För detaljerade riskanalyser för särskilda objekt hänvisas därför till de analyser som görs enligt andra lagkrav. Det finns en ambition att på sikt göra mer djupgående riskanalyser och även inkludera risker som beaktar vårt föränderliga klimat och sociala risker. Finansiering och konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Risk- och sårbarhetsanalysen innebär ingen extra kostnad för kommunen, utan finansieras med statliga medel. Vidare skapar den möjlighet att värdera risken för olika händelser och bygga upp en mer motståndskraftig och förberedd organisation. Konsekvenserna för Eskilstuna kommun blir fortsatt samverkan och fördjupade förebyggande arbeten för respektive verksamhet, men även genom stöd och samordning med andra verksamheter. En förutsättning för en hållbar utveckling är möjligheten att planera långsiktigt och tydligt kommunicera vad som är prioriterad verksamhet vid en kris. Risk- och sårbarhetsanalysen har också möjliggjort identifiering av samhällsviktig verksamhet vilket är en vägledning för hur arbetet med krisberedskap bör inriktas. En hållbar utveckling och effektiv organisation kräver en gemensam problembild och samverkan kring de övergripande bristerna inom kommunen. Denna risk- och sårbarhetsanalys ger en sådan bild. Postadress Besöksadress Telefon, växel Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget 016-710 10 00 E-post 63186 Eskilstuna [email protected] Fax Webbplats Mobiltelefon 070-0866206 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2015-09-02 2014:192 4 (4) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Eskilstuna, 2015-09-18 Pär Eriksson Kommundirektör Postadress Besöksadress Tryggve Lundh Utvecklingsdirektör Telefon, växel Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget 016-710 10 00 E-post 63186 Eskilstuna [email protected] Fax Webbplats Mobiltelefon 070-0866206 KSKF/2014:192 ESKILSTUN A KOMMUN RISK OCH SÅRBARHETSANALYS Giltig 2016-2019 | Kommunledningskontoret Innehåll 1. 2. BESKRIVNING AV KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE .........3 1.1 Inledning 3 1.2 Lagkrav 4 1.3 Kommunens organisation 5 1.4 Styrdokument för Eskilstuna kommuns krisberedskap 6 1.5 Samverkan 7 1.6 Eskilstuna kommuns geografiska område 9 1.7 Myndigheter i kommunens geografiska område 10 1.8 Seveso anläggningar och farlig verksamhet 11 ARBETSPROCESS OCH METOD......................................................................12 2.1 Arbetsprocess för risk och sårbarhetsanalysarbetet 12 2.2 Metod 12 2.3 Olika aktörers perspektiv 13 2.4 Avgränsning 14 2.5 Sekretess 15 3. IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE..........................................................................................16 3.2 Samhällsviktig verksamhet inom Eskilstuna kommunkoncern 18 3.3 Övrig samhällsviktig verksamhet inom Eskilstuna kommuns geografiska område 18 4. IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET.........................................................................19 5. IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER FÖR KOMMUNEN OCH KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE.................................................................21 1 5.1 Riskidentifiering 21 5.2 Riskanalys 23 5.3 Fördjupat arbete med riskanalys 24 6. BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE.....25 6.1 Allmänna sårbarheter och brister i krisberedskap 25 6.2 Genomgående brister för samhällsviktig verksamhet 26 7. BEHOV AV ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT ..................................................................28 7.1 Inom kommunal verksamhet 28 7.2 Inom det geografiska området 28 7.3 Vidareutveckling av krisberedskapen 2016-2019 29 2 1.Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1 Inledning Denna RSA syftar till att åskådliggöra de utmaningar som Eskilstuna kommun har i sitt fortsatta arbete med krisberedskap. Arbetet har följt den nationella terminologin, och kan därför stundtals upplevas som repetitiv eller komplicerad. Det viktigaste är att fokusera på vilka verksamheter som är samhällsviktiga och vad det är för prioriterade åtaganden som måste upprätthållas oavsett vad som inträffar. Risk och sårbarhetsanalys är inte bara en lagstadgad produkt, ett dokument som görs i början på varje mandatperiod utan grundstenen i att arbeta kontinuerligt med krisberedskap. Att förmedla att vi har risker och att samhället vi lever i är sårbart har också ett symbolvärde då det uppmanar till ett ansvarstagande hos enskild aktör, vare sig denne är en central myndighet, näringsidkare eller en enskild invånare. Denna RSA bör därför ses som en generell kartläggning av problembilden i Eskilstuna kommun och ett underlag för att skapa ett tryggare, mer hållbart samhälle i samverkan. Det är ett arbete som måste ske kontinuerligt, i takt med att nya händelser och utvecklingar i vår omvärld utmanar vår världsbild, organisation och planering. Det är ett dokument som stämmer väl in med Eskilstunas vision för framtiden: Eskilstuna har en vision om framtiden. Det är en vision både för kommunkoncernens organisation och för Eskilstuna som stad. Den tjänar som ledstjärna för vårt agerande på kort och lång sikt i vår strävan att skapa attraktionskraft, tillväxt och en stad som ger möjlighet att leva det liv var och en vill leva. Alla kan och får vara med och bidra i utvecklingen. Eskilstuna – den stolta Fristaden - Vi är modiga och utmanar - Vi välkomnar olikheter och idéer - Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Till oss kommer du för att uppleva, inspireras och lära 3 1.2 Lagkrav Grunden i samhällets krisberedskap bygger på att alla aktörer tar ett eget ansvar både privata och offentliga aktörer likväl som den enskilda individen. Krisberedskap innebär att arbeta förebyggande, inför, under och efter en kris eller samhällsstörning för att vara förberedd och kunna ta sitt ansvar oavsett händelse. Kommunen måste kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet även vid en kris och har en lagstadgad skyldighet att, baserat på risk- och sårbarhetsanalyser, planera sin krisberedskap. Inom gällande lagstiftning inkluderas helt- eller delvis ägda kommunala bolag i den kommunala verksamheten. De styrande lagstiftningarna som reglerar detta är lagen(2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen om extraordinära händelser lyfter framförallt att kommunen har ett geografiskt områdesansvar för alla som vistas, verkar och bor inom kommunens gränser, och även ska samverka med och samordna de andra aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet eller berörs av en samhällsstörning. Det finns dock ett stort antal andra lagstiftningar att beakta så som exempelvis: Kommunallagen (1991:900) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Smittskyddslagen (2004:168) Socialtjänstlagen (2001:453) Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Offentlighets- och sekretesslagen (1980:100) Personuppgiftslagen (1998:204) Säkerhetsskyddslagen (1996:627) Plan- och bygglagen (2010:900) Miljöbalken(1998:808) 4 1.3 Kommunens organisation Eskilstuna kommuns krisberedskaps organisation är uppbyggd på de tre grundprinciperna för svensk krisberedskap: Ansvarprincipen: den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar vid en kris. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra. Likhetsprincipen: en kris ska, så långt som möjligt, hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvarig. Närhetsprincipen: organisationen som hanterar krisen ska, så långt det är möjligt, efterlikna ordinarie organisation. Eskilstuna kommunkoncerns arbete med krisberedskap och risk- och sårbarhetsanalys följer därför den ordinarie verksamheten som illustreras nedan: 5 1.4 Styrdokument för Eskilstuna kommuns krisberedskap Att säkerställa en koordinerad organisation där alla verksamheter har samma förutsättningar och samtidigt en enhetlig grundstruktur som underlättar samverkan kräver både styrdokument och verksamhetsanpassade planer. Strukturen för Eskilstuna kommuns styrdokument inom krisberedskap illustreras och förklaras nedan. Strategi för trygghet och säkerhet Handlingsplan för krisberedskap i Eskilstuna kommunkoncern 2016-2019 Risk- och sårbarhetsanalys Utbildnings- och övningsplan för krisberedskap RSA på förvaltningsoch bolagsnivå Riktlinjer för krisledningsplan Handbok: Krisledningsplan Erfarenhetåterföring Årligt beslut om budget för krisberedskap Krispärm för förvaltning med: -krisledning -kontinuitetsplan -rutiner och checklistor -larmlista Vägledning för krispärm för förvaltningar och bolag Strategin för trygghet och säkerhet är ett kommunikativt dokument som riktar sig till alla invånare i Eskilstuna kommun. Syftet är att skapa en gemensam inramning av trygghet och säkerhet och belysa att Eskilstuna kommun arbetar med frågor så som exempelvis drogförebyggande, brottsförebyggande, suicidprevention, fallolyckor och klimatanpassning. Handlingsplan för krisberedskap i Eskilstuna kommunkoncern är ett inåtriktat dokument som fastställer vad Eskilstuna kommunkoncern arbetar med för att följa lagstiftningen och parallellt med denna återfinns den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen för mandatperioden. Dessa två dokument ligger till grund för allt vidare arbete med krisberedskap och tas politiskt. 6 På grund av lagstiftningen krävs även en central krisledningsplan, utbildnings- och övningsplan, rutiner för rapportering och en tydlig beslutad och separat redovisad budget knuten till de särskilda kraven för kommunal krisberedskap. Dessa dokument är också politiskt förankrade, antingen av kommunfullmäktige eller gemensamt av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören. För att tydliggöra den centrala krisledningen finns underliggande riktlinjerna för krisledning och en tillhörande handbok med delkapitel inriktade på ansvarsfördelning, lednings- och stabsmetodik, krisledningsnämnden, kriskommunikation, tekniskt stöd och mallar. Varje förvaltning och bolag är ansvarig för att ta fram och i sin nämnd eller bolagsstyrelse fastställa sin egen RSA. Denna följs upp årligen, inklusive de åtgärder som identifierats och rapporteras till KS. Med denna RSA och med stöd av en vägledning tar varje förvaltning och bolag fram en egen krispärm, vilket även går bra att utveckla på enhets- och avdelningsnivå. Det finns en uppdelning med krisledning, kontinuitetsplanering, rutiner och checklistor och larmlista fastställd för att säkerställa ett tydligt och enhetligt arbete inom kommunens alla verksamheter. 1.5 Samverkan ”Sveriges krishantering bygger på att man löser kriser i samverkan och för att kunna göra det krävs förberedelser och gemensamma strukturer för samverkan.”1 Eskilstuna kommuns arbete med trygghet och säkerhet, inklusive krisberedskap ligger under kommunstyrelsen och sköts av kommunledningskontoret. Då samverkan lyfts fram som prioriterat i lagkrav, föreskrifter och styrdokument för krisberedskap är det viktig att Eskilstuna kommun koordinerar sitt arbete tillsammans med andra aktörer och aktivt samverkar inom dessa frågor. Kommunen förutsetts också bidra till utvecklingen inom krisberedskap på lokal, regional och nationell nivå och delta i olika forum för att representera det kommunala perspektivet i samverkan med landsting, myndigheter och privata- och frivilliga organisationer. I Eskilstuna kommun sker denna samverkan främst i följande forum: Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län, 2015, s.2. 1 7 Regionalt samverkansråd DSAM- samverkan inom Södermanlands län Samverkan 4 Mälarstäderna Eskilstuna kommuns krisberedskap Storstadssamverkan Krishanteringsrådet Storstadssamverkan är ett nätverk för alla de kommuner som har över 100 000 invånare och räknas som storstäder. Här lyfts frågor som är unika för större städer och möjlighet ges att diskutera och utbyta information, samt gemensamt påverka genom att lyfta storstadsperspektiv till myndigheter och Sveriges kommuner och landsting. Samverkan för de fyra Mälarstäderna Västerås, Enköping, Strängnäs och Eskilstuna syftar till att försöka samordna verksamheten och skapa ett djupare samarbete inom ramen för trygghet och säkerhet. Här berörs exempelvis Mälaren, gemensamt oljeskydd, frivilliga insatser och krisstöd till allmänheten. DSAM är den samverkan som sker inom länet och leds av Länsstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för uppföljning av lagen om extraordinära händelser och även har ett ansvar att säkerställa en samordning mellan länets aktörer. I detta råd är Eskilstuna den största kommunen och har därför ett ansvar att driva utvecklingen inom länet framåt, samt erbjuda stöd till andra kommuner. För inriktning av länets krisberedskap finns ett regionalt samverkansråd för krisberedskap och räddningstjänst, där kommundirektören representerar kommunen. Krishanteringsrådet är det forum för icke kommunala aktörer inom Eskilstuna kommun, som leds av kommunstyrelsens ordförande och främst fungerar som ett forum för att lyfta aktörers olika perspektiv och ta del av kommunens arbete. 8 1.6 Eskilstuna kommuns geografiska område Eskilstuna kommun har en ökande befolkning på 101 765 invånare2 och en yta på 1 103 km2. Majoriteten av kommunens invånare bor inom Eskilstuna och Torshälla tätort, men det finns också en utpräglad landsbygd med mindre orter så som Näshulta, Sundbyholm, Kjula och Tumbo. Eskilstuna är en kommun som värderar mångfald och inom kommunen talas en mängd olika språk däribland förutom de fem minoritetsspråken: arabiska, somaliska, bosniska och vietnamesiska. Traditionellt har Eskilstuna varit en industristad med metallbearbetning i olika former. Industrin dominerar fortfarande med tillverkning av entreprenadmaskiner, verktyg, lås, komponenter till bilindustrin och liknande produkter. I Torshälla tillverkas rostfri plåt. Under senare år har flera stora etableringar skett av företag inom logistik och lager. Handeln finns i centrum av Eskilstuna men även i flera köpcentra i utkanten av tätorten. Kommunen har cirka 9000 anställda och är länets största arbetsgivare. Det finns en stor del pendling in och ut ur Eskilstuna främst till och från Stockholm och Västerås. Mälardalens högskola med 14 000 studenter och 900 anställda har också campus i Eskilstuna och Västerås. I väster gränsar kommunen mot Hjälmaren och i norr mot Mälaren. Genom de centrala delarna av Eskilstuna och Torshälla rinner Eskilstunaån som är den huvudsakliga avrinningen från Hjälmaren vilken är Sveriges fjärde största sjö. Eskilstunaån är 37 km lång och rinner genom ett relativt flackt landskap med en fallhöjd på 20 meter mellan Hjälmaren och Mälaren. Hjälmarens nivå regleras genom Hyndevadsdammen. Det finns totalt åtta dammar och även invallningar som ligger på båda sidor om ån på en sträcka uppströms Torshälla. SMHI har genomfört en detaljerad översvämningskartering för Eskilstunaån. Resultatet redovisas i form av översvämningszoner vid olika flöden. Störst risk för översvämningar vid höga flöden är det mellan Faktoridammen och Torshälla. Inom detta område finns också kommunens reningsverk, vilket medför fler risker. Översvämningskarteringar dimensionerade efter dagvatten och skyfall är planerade, vilket belyser en ny typ av översvämningsproblematik mer frekvent med det föränderliga klimatet. De viktigaste vägarna är E20, Riksväg 53 och järnvägen Person- och godstrafiken på landsväg sker i huvudsak på E20 och länsvägarna mot Västerås, Katrineholm och Nyköping. E 20 är motorväg eller motortrafikled med wire-räcken (2+1 väg). Enligt MSB:s statistik är det mindre omfattning av farligt godstransporter på vägnätet i kommunen. På Svealandsbanan 2 SCB 31 juli 2015 9 dominerar persontransporter mot Stockholm och nord-sydlig riktning dominerar tunga godstransporter på den gamla TGOJ-banan även om persontrafiken mot Västerås ökar. I centrala Eskilstuna finns en mindre rangerbangård för godstrafik med inslag av farligt gods. Det finns även ett nybyggt logistik centrum i Kjula och en omlastningscentral för att effektivisera kommunens transporter och minska miljöpåverkan. I kommunens östra del ligger Kjula flygplats som har varit en militär flygbas men även med viss civil flygverksamhet. Den militära delen är nedlagd och kommunens planer är att den civila delen ska öka i takt med utbyggnaden av Kjula logistikcenter. Godstrafiken på båt på Mälaren går till hamnar i Köping och Västerås. Ammoniak transporteras i tankbåtar via Kvicksund till Köping, en större olycka med utsläpp i luft eller vatten skulle kunna vara en stor fara för närboende och för vattnet i Mälaren. 1.7 Myndigheter i kommunens geografiska område Eskilstuna kommun har inom sitt geografiska område även en bred av olika privata och offentliga verksamheter. Mälarsjukhuset är länets största sjukhus med över 100 000 besök per år, runt 3000 anställda. Det finns också åtta vårdcentraler i kommunen. Landstinget har huvudansvaret för vård och omsorg däribland bland annat ansvaret för den katastrofmedicinska beredskapen, smittskyddsverksamhet och psykologisk/psykiatrisk krisstödsledning. Kriminalvårdsanstalten Hällby ligger belägen i Tumbo, nära Kvicksund och har 98 platser i säkerhetsklass 1. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och cirka 620 anställda, men utspridda över 50 kontor så bara en bråkdel är verksamma på huvudkontoret i Eskilstuna. Myndigheten har regeringens uppdrag att se till att Försvarsmakten har väl fungerande anläggningar, mark och lokaler för sin verksamhet. De flesta av dessa anläggningar är dock inte placerade inom Eskilstuna kommun. Trafikverket har regionkontoret för region öst placerat i Eskilstuna kommun. Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart och för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. 10 Energimyndighetens huvudkontor är placerat i Eskilstuna och myndigheten har 367 anställda, varav cirka hälften arbetar på plats, men färre bor inom kommunen. Eskilstuna hör till Polismyndigheten region öst, som har sitt huvudkontor i Linköping. Regionen är uppdelad i nio lokalpolisområden varav en är placerad i Eskilstuna. 1.8 Seveso anläggningar och farlig verksamhet I Eskilstuna kommun finns fem stycken så kallade Seveso-anläggningar varav tre finns inom ett kommunalägt bolag, ESEM. Inom Outokumpu Stainless AB i Torshälla förvaras och hanteras stora mängder av framför allt gasol, fluorvätesyra och svavelsyra. Företaget tillverkar rostfri plåt och rör. En olycka inom anläggningen skulle kunna medföra allvarliga skador på människor inom området och på den omgivande miljön. Boende i Torshälla har fått information om vilka åtgärder man ska vidta vid utsläpp av farliga kemikalier. EPC Skanexplo AB i Hugelsta tillverkar sprängämnen av i huvudsak ammoniumnitrat och dieselolja i fast eller flytande form. Lagring och hantering av andra sprängämnen och sprängkapslar. Eftersom det är sprängämnestillverkning så är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som gett tillstånd för att bolaget får bedriva sin produktion. Anläggningen finns på Bofors nedlagda skjutfält och inga bostäder finns inom riskområdet. Boende i närområdet har fått information riskerna vid en olycka. Utöver Seveso-anläggningarna finns det anläggningar som är klassade som farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2kap4§). De ovanstående Seveso anläggningarna är också farliga verksamheter men går främst under Seveso-lagstiftningen eftersom verksamheterna faller under dess kravnivåer. De anläggningarna inom kommunens geografiska område som utöver Seveso-anläggningarna är farliga verksamheter är; Eskilstuna flygplats (alla flygplatser räknas som farliga verksamheter). Isstadion (Sméhallen) som hanterar upp till 12 kubikmeter ammoniak som köldmedia till sin kylanläggning. Rören som transporterar ammoniaken sker både in- och utomhus. Ett utsläpp av koncentrerad ammoniak skulle, särskilt på grund av det korta avståndet till boende i närområdet, kunna orsaka allvarliga skador på människor. 11 2.Arbetsprocess och metod 2.1 Arbetsprocess för risk och sårbarhetsanalysarbetet Eskilstuna kommunkoncern har tidigare utfört risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) både 2007 och 2011. På grund av en utveckling inom krisberedskapen, en ny vägledning för samhällsviktig verksamhet och nya RSA föreskrifter har tidigare RSAer inte varit lika omfattande eller inkluderande, samt fokuserat främst på risker. Denna RSA har främst åsyftat att skapa en gemensam arbetsprocess och medvetenhet för den sårbarhet som finns i verksamheterna, med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. 2014 påbörjades den nya RSA processen och alla förvaltningar och vissa bolag inkluderades. Dessa har producerat en RSA utefter sitt verksamhetsområde, men med målsättningen att tänka på hur verksamheten påverkar och påverkas av hela det geografiska området. På så sätt har både interna och externa risker diskuterats, men fokus sedan lagts på att prioritera åtaganden och åtgärder för den egna verksamheten. Tillsammans med experter för ämnesområden så som fastigheter, informationssäkerhet, kommunikation, räddningstjänst och säkerhet har sedan dessa sammanställts till en övergripande RSA för Eskilstuna kommunkoncern. I denna ligger fokus främst på att presentera samhällsviktig verksamhet och lyfta de åtgärder som krävs för att stärka krisberedskapen under mandatperioden. Utöver förvaltningarnas RSAer har även bolagens riskanalyser, Länsstyrelsen RSA 2014, samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps årliga RSAer beaktas. I arbetsprocessen har två särskilda scenarier lyfts fram och diskuterats utförligt: elbortfall och pandemi. Ambitionen är att årligen upprätthålla RSA processen genom att i olika grupperingar diskutera andra riskbilder och hur de påverkar samhällsviktig verksamhet. 2.2 Metod Eskilstuna kommunkoncern genomför sitt arbete med RSA utefter FORSA metoden, vilket står för Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI:s) risk och sårbarhetsmodell och utarbetades på uppdrag för Stockholms stad. Denna modell används även av Västerås stad, och underlättar fördjupat samarbete under de kommande åren i bland annat frågor som berör transport, Mälaren och Mälardalens högskola. Respektive förvaltnings- och bolagschef beslutar om vilka som bör inkluderas i RSA arbetet som leds med stöd av beredskapsstrategen. Uppskattningsvis har det krävts en halvdag för att genomföra steg 2-4, om man valt att endast inkludera ledningen. Vissa förvaltningar har valt att även 12 involvera områdeschefer eller enhetschefer och inom ramen för RSA arbetet genomfört en mindre scenarioövning i krisberedskap. Block 1 och 5 har krävt att någon i respektive förvaltning skriver, och någon ifrån varje förvaltning har varit dokumentansvarig. Risk och sårbarhetsanalysen har bildat underlaget för kontinuitetsplanering och budget för åtgärdsplan. Åtgärder och arbetet med att gå vidare i den egna verksamheten kommer att följas upp av KS/KF årligen, och varje nämnd och bolag ansvarar för att årligen rapportera om detta till KS/KF. FORSA modellen uppfyller Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) föreskrifter om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, som kräver en viss disposition och innehåll. De sex blocken görs i steg, och skapar en process som förutom att bidra till en rapportering, främst syftar till att skapa en medvetenhet hos deltagarna och även ett ansvarsutkrävande av de som med RSAn som underlag sätter budget och verksamhetsplaner.. 2.3 Olika aktörers perspektiv Eskilstuna kommun har valt att göra en djupgående RSA process och involverat interna och externa aktörer för en bred representation. Internt har varje förvaltningsledning med berörd kompetens deltagit i hela RSA processen med representation från kommunikation, HR, kvalitet, ekonomi och säkerhet. Utöver detta har sak kompetens inkluderats som bedömts som relevant för det övergripande RSA 13 arbetet där bland annat fastighet, it, informationssäkerhet, intern säkerhet, brottsförebyggande, klimatanpassning och resiliens, juridik och brandskydd bidragit med sina perspektiv. Externt har det skett en fortlöpande dialog inom länet med Länsstyrelsen, Landstinget, Polismyndigheten i Södermanlands län, Militärregion Mitt samt länets andra kommuner. Utöver dessa har även det samarbete som Eskilstuna kommun bedriver gemensamt inom ramen för de fyra Mälarstäderna med Västerås stad, Enköpings kommun och Strängnäs kommun inkluderats i RSA processen. Trafikverket, Energimyndigheten och Fortifikationsverket har inkluderats då dessa myndigheter har kontor i Eskilstuna och såldes berörs av kommunens krisberedskap. För att inkludera perspektiv både från tätort och landsort inom Eskilstuna kommuns geografiska område har RSA arbetet även inkluderat LRF och bönder inom skog, spannmål, gris, ko, kyckling och hästuppfödning. Näringsidkare så som Assa, Fazer och Outokumpu har inkluderats likväl som företrädare från religiösa samfund. 2.4 Avgränsning Denna RSA har valt att fokusera främst på att etablera en arbetsprocess och gemensamt skapa en medvetenhet om samhällsviktig verksamhet och prioriterade åtaganden. I och med detta har fokus primärt inte legat på djupgående riskanalyser av mer teknisk karaktär. För detaljerade riskanalyser för särskilda objekt hänvisas därför till de analyser som görs enligt andra lagkrav. Det finns en ambition att på sikt göra mer djupgående riskanalyser och även inkludera risker som beaktar vårt föränderliga klimat. 14 2.5 Sekretess Varje genomförd RSA ska inkludera en bedömning av hur känslig informationen om verksamheten som diskuteras är och beakta behovet om den ska vara sekretessbelagd eller offentlig. Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) behandlar i 18 kap §13 följande gällande risk- och sårbarhetsanalyser; ”Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighetsverksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att den allmännas möjlighet att förebygga och hanteria fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.” Det är av stor vikt att allt arbete som berör RSA belyser medvetenheten hos deltagande aktörer om Eskilstuna kommuns arbete med informationssäkerhet. Om sekretess tillämpas ska det tydligt framgå på handlingen i form av text med hänvisning till lag, kapitel och paragraf samt ska detta även meddelas till deltagande aktörer för kännedom. Man ska även beakta denna sekretess om en RSA för en enhet, förvaltning, bolag eller kommunövergripande efterfrågas av utomstående aktör. Vid tveksamheter konsultera beredskapsstrategen tillika säkerhetsskyddschef, eller biträdande säkerhetsskyddschef. Denna RSA är Eskilstuna kommunkoncerns officiella RSA för mandatperioden och är en allmän handling. Det finns ingen tillhörande hemlig bilaga och dokumentet är tillgängligt på Eskilstunas hemsida. 15 3.Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Eskilstuna kommun inriktar sitt förebyggande krisberedskapsarbete till den samhällsviktiga verksamheten och följer den handlingsplan och vägledning som tagits fram för samhällsviktig verksamhet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § MSBFS 2010:7 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: • Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. • Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Eskilstuna kommun har samhällsviktig verksamhet av både regional och lokal betydelse, men bedömer inte att det inom det geografiska området finns någon av nationell betydelse. Däremot har Eskilstuna kommun en lång gräns mot Mälaren, som är ett nationellt intresse och försörjer en stor del av Sveriges befolkning med dricksvatten. 3.1 Prioritering av samhällsviktig verksamhet Den samhällsviktiga verksamheten i Eskilstuna kommun prioriteras efter de nationella skyddsvärden som fastställs. Dessa är: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet Vid en begränsning av resurser inom Eskilstuna kommun är det med hänsyn till dessa värden som kommunen kommer att inrikta sin verksamhet. Den samhällsviktiga verksamheten har vidare delats in beroende på hur länge den kan tolerera ett avbrott och de högst prioriterade samhällsviktiga verksamheterna klarar inte av ett avbrott på upp till tre timmar utan långtgående negativa konsekvenser. För en mer detaljerad redogörelse se bilaga 1. Prioritering av samhällsviktig verksamhet. Generellt finns samhällsviktig verksamhet inom följande samhällssektorer: 16 Energiförsörjning Information/Kommunikation Finansiella tjänster Hälso- sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning 17 Ett längre eleller fjärrvärmeav brott får ekonomiska konsekvense r och sätter samhället Det är av på svåra störstaprov. vikt ESEM , att Vattenfall information och Energimyndi kommunikat gheten är ion fungerar här viktiga tillfredsställ aktörer. ande i händelse av Det finansiella en systemet har krissituation en stor .I betydelse för kommunen samhällets finns kontor funktionalite tför Delänets flesta största finns banker tidning represntera Hälsooch Eskilstuna de i sjukvård i Kuriten Eskilstuna, alla desssamt radio likväl som formerP4. är en försäkringsk samhällsvikt assan och ig kommunal verksamhet biståndsverk som alltid samhet. måste Ett stopp Även ettiför fungera transportsek stort antal att samhället torn skulle bankomater i övrigt ska kunnai finns vara innebära att kommunen. funktionellt. Imatvaror kommunen Här ingår inte kan finns länets räddningstjä levereras största nst, polis, till butikerna sjukhus, ambulans, och att Mälarsjukhu vaktbolag människor set, och åtta skulle få det vårdcentrale kommunal rsvårt och att ta krisledning. sig till sina vårdboende Även arbeten. n och kriminalvård Eskilstuna är hemtjänst. sanastalten beroende och andra av en skyddsobjek Till sektorn fungerande t så som kommunalte kollektivtrafi vattenverket knisk k för är av att vikt. försörjning personalförs räknas örja de bland annat VAsamhällsvikt verksamhet, iga värme till verksamhete prioriterade rna. fastigheter Transportse samt ktorn är renhållning. även kritisk En störning i då den sektorn kan förser det få betydelse övriga för både liv samhället och medhälsa och drivmedel. Till sektorn samhällets Här bör livsmedel funktionalite kommunens räknas t. Hit egna räknas livsmedelspr Hyndevad Logistiskcen oducenter, vattenverk, tral nämnas grossister reningsverk likväl som och butiker. et, Till sektorn Trafikverket En störning i pumpstation handel och s regionala sektorn kan er, industri Till sektorn huvudkontor få betydelse värmeverket räknas bland offentlig .för och annat förvaltning samhällets ledningsnät. detaljhandel räknas bland funktionalite och annat viss t. IT-drift. En störning tillsynsochi sektorn kan tillståndsver få betydelse ksamhet för viss samt samhällets expertoch funktionalite analysverksa t. Även mhet som är farligaför att viktig industrier så förebygga som hantera eller Outucompo en redan räknas till inträffad detta. kris. Exempel på offentlig förvaltning är tingsrätten, den kommunala krisledninge n, indikeringsoch laboratoriev erksamhet, utbildningstj änster samt begravnings verksamhet. 3.2 Samhällsviktig verksamhet inom Eskilstuna kommunkoncern Inom Eskilstuna kommunkoncern är det främst följande förvaltningar och bolag som bedriver samhällsviktig verksamhet: - Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) som ansvarar för vatten, värme, el och avfall Vård och omsorgsförvaltningen som ansvarar för hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, LSS för vuxna och trygghetslarm Socialförvaltningen som ansvarar för socialtjänst och socialjour. Barn och utbildningsförvaltningen som ansvarar för förskoleverksamhet och lågstadieskola Miljö- och räddningstjänstförvaltningen som ansvarar för räddningstjänst Stadsbyggnadskontoret som ansvarar för väghållning Konsult och uppdrag som ansvarar för IT, Omlastningscentralen, Växeln samt har resurskompetens inom kommunikation, juridik och upphandling Kommunledningskontoret som ansvarar för kriskommunikation, privat-offentlig samverkan, mångfald, minoriteter och säkerhet samt HR, ekonomi och juridik. 3.3 Övrig samhällsviktig verksamhet inom Eskilstuna kommuns geografiska område Landstinget är den främsta samhällsviktiga verksamheten inom det geografiska området. Med länets största sjukhus med akutmottagning, ambulansstation, intensivvård och neonatalavdelning som prioriterade åtaganden. Utöver detta är även vårdcentralerna samhällsviktiga. Polismyndigheten Region Öst har ett polisområde i Eskilstuna, med häkte och en länskommunikations central, samt en ledningscentral. Kriminalvårdens anstalt i Eskilstuna bedöms ej som samhällsviktig, men bör omnämnas då vissa samhällsstörningar kan leda till en omprövning av detta och kräva att resurser prioriteras till stöd för verksamheten. Energimyndigheten och Fortifikationsverket är två statliga myndigheter med huvudkontor i Eskilstuna. Beroende på typen av samhällsstörning kan dessa myndigheter bedömas som samhällsviktig verksamhet, likväl som Trafikmyndigheten som har ett regionalt kontor i Eskilstuna. Migrationsverket har hem för asylsökande i kommunen, men med nära samarbete med den verksamhet som bedrivs i Flens kommun vilket gör att verksamheten inte är samhällsviktig vid en samhällsstörning om denna inte är länsomfattande. Privata förskolor, grundskolor vårdboenden samt andra aktörer som ger vård och omsorg för barn, sjuka och äldre är identifierade som samhällsviktig verksamhet och informerade om deras ansvar inför och vid en samhällsstörning. 18 4.Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Med kritiska beroenden åsyftas det en verksamhet är beroende av för att kunna uppfylla sina prioriterade åtaganden vid en samhällsstörning. Genom att identifiera dessa, och även vad som går att påverka eller är ett beroende till en annan aktör kan även de kritiska beroendena byggas bort. Eskilstuna kommun har valt att illustrera sina kritiska beroenden enligt följande modell: Det viktigaste kritiska beroendet för all samhällsviktig verksamhet är personalförsörjning. Detta beroende inkluderarar att personal har rätt kompetens och behörighet, finns tillgängliga, går att nå vid behov och har kännedom om verksamheten inom vilken de ska verka. Infrastruktur med fungerande transporter, it och telefoni samt vägnät är ett kritiskt beroende för att personal och invånare ska ta sig till och från sin 19 arbetsplats och nå ut till kommunens kunder och brukare. Att it och telefoni fungerar är vidare ett kritiskt beroende för att nå ut med information till personal och invånare, samt larma in personal och samverka med andra aktörer. Fungerande tekniska system är också av vikt för betalning och kontanthantering. Vatten, el och värme är kritiska beroenden som krävs för att viss samhällsviktig verksamhet skall kunna upprätthåla sina prioriterade åtaganden. Främst drivmedelsförsörjningen är ett kritiskt beroende för att säkerställa transporter och värme, samt elförsörjning för bland annat räddningstjänst, hemtjänst, skolskjutsar och den kommunala krisledningen. För den kommunala verksamheten samt Parken Zoo är även ett vatten av drickskvalité kritiskt för verksamheten. Livsmedelsförsörjning är ett kritiskt beroende som Eskilstuna kommun arbetat med i ett särskilt utpekat projekt om resiliens i livsmedelsförsörjningen. Som ett led i detta har kommunen en omlastningscentral dit alla varor levereras, lagras och omlastas vilket bygger bort en del av det kritiska beroendet. Även att säkerställa en fortlöpande fungerande livsmedelsproduktion inom lantbruk är av vikt, och ses som en del i en robust livsmedelförsörjning främst på nationell nivå men uppmärksammas därför av kommunen. 20 5.Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Med risker avses här oönskade händelser som negativt påverkar verksamheten och Eskilstuna kommun. Dessa inkluderar naturolyckor, sjukdomar, antagonistiska hot och avbrott i teknisk infrastruktur. 1.2 Riskidentifiering Identifieringen av risker i Eskilstuna kommun utgår både från verksamheternas egna identifierade risker, Länsstyrelsens 21 identifierade risker och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps 27 nationella risker. Vissa av dessa risker kan delas upp i ett antal risker, vilket också har gjorts av respektive verksamhet, men denna övergripande RSA beskriver endast generella risker ur ett övergripande perspektiv. TYP AV RISK Systemsammanbrott Olyckor Sociala risker Nr. 1 HÄNDELSE Elbortfall 2 3 4 Personalförsörjning Tele och IT Vatten och avlopp 5 6 Drivmedel Infrastruktur 7 Värme och kyla 8 9 10 Bränder och explosioner Transportolyckor Olyckor med allmänheten 11 Personalolyckor 12 Utsläpp och föroreningar 13 Hot och våld mot personer 14 Sabotage 15 Sociala oro 21 BESKRIVNING Ett elavbrott som drabbar stora delar av kommunen under minst tre dygn, under vinterhalvåret Brist på personal och rätt kompetens Utslagen telefoni och IT Inget dricksvatten i ordinarie ledningsnät, under 1-2 veckor. Ej fungerande avlopp Stopp i drivmedelförsörjning Störningar i kommunikation och transporter Längre avbrott i fjärrvärme som leder till nedkylda byggnader Stor brand En större tåg- eller bussolycka Vid ett event skadas en grupp människor En buss med personal råkar ut för en större olycka Ett ustläpp av flourvätesyra som förgasas och kräver snabba inrymningsrutiner Hot och våld riktad mot en utpekad grupp människor, exempelvis handläggare på kommunen eller en viss religionsåskådning Avsiktlig sabotage av samhällsviktiga verksamheter Social oro med våldsinslag, så som bilbränder tillsammans med hot och våld mot offentlig förvaltning Infrastruktur Naturrelaterade händelser Sjukdomar Organisation 16 17 Terrorism Arbetsmarknadskonflikter 18 Befolkningsrörelser 19 Pågående dödligt våld i publik miljö 20 IT/Data/Bredband/GNSS 21 22 El Vatten 23 Telefoni 24 Värme 25 Storm 26 Isstorm 27 Värmebölja 28 Översvämning 29 Skyfall 30 Pandemi 31 Epizooti och zonnos 32 Övriga sjukdomar (kollektivt trauma) 33 Organisation och ekonomi 34 Personalrelaterade 22 Ett terrorangrepp En omfattande strejk som påverkar samhällsviktiga verksamheter Plötslig ökning av folkmängd som kräver snabba insatser av kommunen En isolerad händelse där vapen används avsiktligt för att åstadkomma skador på ett stort antal liv. IT störningar som pågår under ett antal dagar och gör att IT system på datorer är otillgängliga under en längre tid. Längre elavbrott pga skador på elnät Avbrott av dricksvatten pga skador på ledningsnät Utslaget mobilnät och eller kommunens fasta telefoni Bortfall av fjärrvrärme under vinterhalvåret En höststorm med stark blåst, oframkomliga vägar och nedrivna elledningar. En isstorm vintertid med grader ner mot -30 C, oframkomliga vägar och elavbrott i några dygn. Höga temperaturer utomhus under över en vecka, under pågående semestertid. Översvämning av Eskilstunaån, främst reningsverk och Torshälla Översvämning av dagvattenbrunnar vid plötsligt skyfall En pandemi där cirka X % av befolkningen blir smittade, med ett personalbortfall på 50%, en dödlighet på xx. En smittsam sjukdom mellan djur och människor som pågår under en längre tid, påverkar livsmedelsförsörjning och sociala samlingspunkter. Stort social kollektivt trauma som kräver stora trygghets- och medmänskligainsatser Otydligt ansvarsfördelning, förtroendekris och-/eller osäker ekonomi Förtroendekris eller personrelaterad händelse med nyckelperson 5.2 Riskanalys I riskanalysen har händelsen bedömts separat utifrån konsekvens om händelsen skulle inträffa och sannolikheten av att den skulle inträffa. Tillsammans skapar detta en värderad risk, som sedan går att arbeta med att förhindra, minska sannolikhet för eller konsekvens av, hantering av eller återhämtning från nämnda risk. Det är därför en viktig indikator på vad kommunen behöver arbeta vidare med, men ska samtidigt endast ses som en illustration av en mycket bredare riskbild. Fördjupade riskanalyser av exempelvis klimatförändring och sociala risker är påbörjade och kommer komplettera denna RSA under mandatperioden. Riskanalysen för förvaltningar och bolag har ofta varit begränsad till 10-12 risker, utvalda och beskrivna utifrån hur de påverkar verksamheten. I dessa riskanalyser har omfattning av händelsen och bedömningen av risken berörts utifrån både ett samhälls- och ett verksamhetsperspektiv. Nämnvärda mönster är att de förvaltningar som arbetar med omsorg för brukare var känsliga för personalbortfall och störningar i kommunalteknisk försörjning då detta är en förutsättning för arbetet. 27 18, 31 SA NN OL IK HE T 1, 8, 13, 17 12, 15, 32 6 33 22, 29 2, 3, 20, 23, 25, 30 4, 9, 10 5, 28 7, 24 11, 34 14, 16 KONSEKVENS 23 21 19, 26 Denna riskmatris bör ses som en sammanställning av olika bedömningar, och har stor osäkerhetsfaktor då många av dessa händelsers sannolikhet är svåra att bedöma. Det är därför främst följande som bör noteras: Elbortfall, pågående dödligt våld i publik miljö och en isstorm är de risker som bedöms påverka Eskilstuna värst. Även ett stort systemavbrott i infrastruktur och transporter får stora konsekvenser för kommunen. Andra risker som bedöms påverka Eskilstuna kommun är utsläpp av farligt ämne, stor personalbrist, långvarigt IT- och telefoniavbrott, storm, pandemi, systemsammanbrott i fjärrvärmesystem samt social oro inklusive ett kollektivt trauma. 5.3 Fördjupat arbete med riskanalys Fokus för denna RSA ligger på att identifiera samhällsviktig verksamhet, prioritera åtaganden, kartlägga kritiska beroenden och påbörja arbetet med kontinuitetsplaner. RSA arbetet som helhet är en process, men det finns en ambition om att fortsätta med fördjupade riskanalyser inom trygghet och säkerhet. Strategin för trygghet och säkerhet (2013:131) med underliggande delprogram har alla en egen riskanalys. Dessa kommer på sikt att bidra till riskanalysen för Eskilstuna kommun och ge en bredare, mer detaljerad riskbild. 24 6.Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Med krisberedskap avses ”förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder, samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer”. (MSBFS 2015:5) Syftet med beskrivningen är att få en övergripande bild av de förutsättningar kommunen har att förebygga och hantera extraordinära händelser oavsett händelse. Syftet är också att MSB ska kunna följa upp kommunernas arbete utifrån lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det är främst sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid identifiering av samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden, identifierade och analyserade risker samt vid bedömning av kommunens generella krisberedskap som här tas upp. Även övriga identifierade sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete beskrivs. Generella sårbarheter och brister beskrivs i en tabell och ett antal diskuteras därefter mer djupgående. 1.3 Allmänna sårbarheter och brister i krisberedskap Brister Förmåga att säkerställa drivmedel Förmåga att säkerställa livsmedelsförsörjning Brist på nyckelkompetens vid personalbrist Bristande kompetens gällande informationssäkerhet Låg kännedom om krisberedskap Koordinerad samverkan Förmåga att förebygga och hantera social oro, våldsbejakande extremism och grov organiserad brottslighet Förmåga att säkerställa Förmåga att skapa och delge en gemensam lägesbild Bristande inrymningsrutiner 25 Möjlighet att budgetera för oförutsägbara samhällsstörning ar Bristande kompetens gällande sekretess Förmåga till god kriskommunikati on Bristande kännedom om höjd beredskap och civilt försvar Få värmesförsörjning Förmåga att hantera höga temperaturer och värmebölja Rutiner vid evakuering Avsaknad av rutiner för koordinering av frivilliginsatser Bristande kartläggning av mjältbrandsgravar Fordon för transport vid extremt väder vintertid Låg kunskap om den enskildes ansvar hos allmänhet Avsaknad av reservvattentäkt Brist på alternativa kommunikationsmedel Rutiner för hot och våld Statsplanering för översvämning av dagvattennät och reningsverk Inventering av tillgängliga resurser Avtal och rutiner för alternativ utbetalning vid el/it störning reservkraftsaggre gat Låg kännedom om VMA Bristande nödvattenrutiner Implementering av riktlinjer för samverkan och ledning Uthållighet vid längre händelseförlopp Proaktivt krisstöd 1.4 Genomgående brister för samhällsviktig verksamhet Ett antal av de sårbarheter och brister som framkommit i RSA processen är generella och gemensamma för all samhällsviktig verksamhet. Dessa är främst följande fem: 1. 2. 3. 4. 5. Svårighet i förebyggande ekonomiska investeringar Robust teknisk försörjning Personalförsörjning Samverkan Den enskildes ansvar Avvägning av ekonomisk satsning Den främsta sårbarheten är förmågan att i förväg bedöma och göra en korrekt avvägning av hur kostnadseffektiv en förebyggande insats är i förhållande till konsekvensen av att avstå. I detta måste beaktas de resurser som krävs inte bara för att kortsiktigt höja förmågan och minska sårbarheten utan även sannolikheten av att detta upprätthålls över tid. Det är därför komplicerat att göra kvalificerade avvägningar i vilka investeringar som bör prioriteras och detta påverkas också av nya förändringar i vår omvärld så som klimatförändringar och det säkerhetspolitiska läget. För samhällsviktig verksamhet är det av särskild vikt att genom kontinuitetsplanering lägga resurser i förebyggande syfte för att minska de kritiska beroenden som identifierats. Robust teknisk försörjning 26 Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som oftast är beroende av värme, el, it och telefoni samt vatten. Däremot saknar stora delar av den samhällsviktiga verksamheten inom det geografiska området robust teknisk försörjning så som reservkraftsaggregat, robust drivmedelsförsörjning, nödvattenplanering och alternativa medel för kommunikation. För att kunna fortsätta bedriva verksamhet och värna om liv och hälsa behöver dessa brister antingen vara åtgärdade innan krisen sker, eller kontinuitetsplaner etablerade där alternativa system så som journaler i pappersformat beskrivs och sprids för kännedom hos personal. Personalförsörjning Samhällsviktig verksamhet så som vård och omsorg, krisledning, räddningstjänst, transporter och väghållning är beroende av kompetent personal som finns tillgänglig med kort varsel. Avsaknad av larmrutiner, kontaktlistor, en förståelse hos personal för vad det innebär att arbeta med samhällsviktig verksamhet och vilka krav arbetsgivaren kan komma att ställa motsvarar utmaningar med personalförsörjning i samhällsviktig verksamhet. Personalen behöver också ha rätt kompetens för att kunna utföra särskilda uppgifter, och det måste säkerställas att verksamheterna inte blir personberoende. Samverkan Samhällsviktig verksamhet bedrivs både i kommunal och privat regi, samt av andra myndigheter. Detta kräver en god dialog och engagemang hos de berörda aktörerna, även om krisberedskap inte är frågor som berör i vardagen. Det finns vidare en sårbarhet i samverkansaktörers föränderliga organisationsstruktur som riskerar att öka risken för brister i samverkan. En av de identifierade sårbarheterna är den samverkan som skall ske genom Länsstyrelsen i Södermanlands län regi, där tidigare erfarenheter pekar på en tjänsteman i beredskaps organisation där Länsstyrelsen inte varit informerad eller förmedlat snabb information. En förutsättning är att länsstyrelsen har förmågan att snabbt stödja och koordinera resurser när kommunen behöver. Den enskildes ansvar I Eskilstuna kommuns krisberedskap är samhällsviktig verksamhet identifierad och detta beskrivet mer detaljerat i prioriterade åtaganden. För att Eskilstuna kommun skall ha möjlighet att prioritera resurser till samhällsviktig verksamhet är det en grundläggande förutsättning att allmänheten har kännedom om den enskildes ansvar. Genom nationella undersökningar framkommer tydligt att detta är en allmän brist inom kommunerna, där mer resurser krävs för att informera och entusiasmera allmänheten att ha en egen krisberedskap. Detta är av särskild vikt för samhällsviktig verksamhet, då både personalen själva måste ha fått en förståelse för deras ansvar vid en kris samt allmänheten ha en förståelse om att samhällsviktig verksamhet blir prioriterad och de därför inte kan förvänta sig samma standard på service som till vardags. 27 7.Behov av åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysens resultat 7.1 Inom kommunal verksamhet För Eskilstuna kommunkoncern finns ett fortsatt behov av att alla förvaltningar och bolag genomför den lednings- och stabsmetodik utbildning som fastslagits i utbildnings och övningsplanen för krisberedskap. Detta säkerställer att alla har samma grundläggande metodik och att Eskilstuna kommuns krisledning även följer de nationella riktlinjer för samverkan och ledning som fastställdes 2014. Utbildning och övning är en viktig del i kommunens förebyggande arbete, och bör göras tillgänglig och lätt att genomföra. Mediaträning med fokus på kriskommunikation behöver också lyftas och kontinuerligt erbjudas chefer och andra funktioner som kan bli berörda vid en händelse. Eskilstuna kommun behöver också lägga mer fokus på att utbilda sina förtroendevalda och tjänstemannaledning, samt inventera resurser som finns tillhanda och skapa avtal om exempelvis förstärkningsresurser i de fall man bedömer att detta krävs. RSA är en fortlöpande process och bör inte ses som en produkt, så fortsatt arbete med kontinuitetsplanering säkerställer ett konstant arbete med krisberedskap inom respektive verksamhet. Detta skapar också ett organisatoriskt minne och gör att arbetet förvaltas och utvecklas inom respektive nämnd och förvaltning. 7.2 Inom det geografiska området Den utredning som görs av Kommunledningskontoret gällande frivillighet bör användas för att identifiera och analysera vilka frivilliga krafter som finns inom det civila samhället och hur Eskilstuna kommun kan använda sig av denna. Spontan frivillighet är en växande verksamhet som nyttjas av bland annat polisen och Eskilstuna kommun behöver mer djupgående planera för nyttjandet av frivilliga resurser vid en kris. Inom detta bör det även beslutas om detta behov bör täckas främst av den egna verksamheten, upphandlas eller utvecklas i samverkan med exempelvis andra aktörer som inom de fyra Mälarstädernas samverkan, eller om avtal bör skrivas med civilförsvarsförbundet om en lokal frivillig resursgrupp. Att upprätthålla krishanteringsrådet och säkerställa en bred representation av privata aktörer i Eskilstuna kommun är av fortsatt vikt. Likväl att fördjupa stöd till de icke kommunala aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Slutligen är det en kontinuerlig process att fortsätta belysa den enskildes ansvar för att möjliggöra för allmänheten att klara sig själva under de tre första dygnen av en samhällsstörning och utgöra en resurs till kommunen. 28 7.3 Vidareutveckling av krisberedskapen 2016-2019 Förslag på övergripande åtaganden (ej i prioriteringsordning) Följa utvecklingen av civilt försvar Göra en djupgående RSA med fokus på klimatförändring tillsammans med arbetet med klimatanpassningsplanen Utreda krisberedskapen ur ett HR perspektiv för att säkerställa personalförsörjningen vid en kris Säkerställa en robust kommunalteknisk försörjning för de främsta samhällsviktiga verksamheterna Säkerställa samordning av spontan frivilliga vid en kris Utveckla kommunens krisstöd Informera allmänheten om den enskildes ansvar vid en kris Bygga upp trygghetspunkter i samverkan med landstinget Fördjupa privat-offentlig samverkan inom krisberedskapen och förankra det geografiska områdesansvaret Fortlöpande kontinuitetsplanering för samhällsviktig verksamhet 29 Risk- och sårbarhetsanalys Eskilstuna kommun 2016-2019 (KSKF/2014:192) Bilaga 1: Prioritering av samhällsviktig verksamhet Eskilstuna kommuns säkerhetsskydd ska vara utformat så att den samhällsviktiga verksamheten inom kommunens ansvarsområden skyddas. På så vis ges även skydd för riket. Några exempel på samhällsviktiga verksamheter, hädanefter SVV, som kan beröra eller ha betydelse för rikets säkerhet är bland annat energiförsörjning, telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och livsmedelsförsörjning Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Med skydd av samhällsviktig verksamhet avses åtgärder och aktiviteter som behöver vidtas för att säkerställa funktionalitet och kontinuitet hos samhällsviktig verksamhet och därmed samhället i stort. Ytterst handlar det om att stärka samhällets funktionalitet med den enskilde individen i fokus. Skydd av samhällsviktig verksamhet är en delmängd i krisberedskapsarbetet och lägger dessutom grunden för förmågan att upprätthålla kontinuitet och funktionalitet även under höjd beredskap. Med anledning av regeringens Försvarspolitiska inriktning 2016-2020 och kommande civilförsvarsplanering kommer lokal samhällsviktig verksamhet att inneha hög säkerhetspolitisk relevans. Enligt rådande lagkrav så anser beredskapsenheten därför att man bör undvika att i offentliga dokument återge detaljer som 1 avslöjar antal, sårbarheter, begränsade förmågor och återställande av resurser gällande samhällsviktig verksamhet. Offentlighets- och sekretesslagen(2009:400) 18 kap 13 § Risk- och sårbarhetsanalyser m.m. Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. 38 kap 6 § Samhällsplanering och försörjningsberedskap Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om uppgiftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller försörjningsberedskap eller försörjningsberedskap vid oljekriser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) 7 kap. Tystnadsplikt 1 § Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om 1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden. I prioriteringen av SVV och sedermera skyddet av denna verksamhet har kommunen utfört en kartläggning genom riskoch sårbarhetsanalyser för att se vilka beroenden som samhällsviktiga verksamheten behöver för att kunna fortlöpa. Beroendet anses kritiskt om ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en 2 extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Eskilstuna kommuns prioriteringar ligger främst inom de samhällsfunktioner och sektorer som rör energiförsörjningen, hälso- och sjukvård samt omsorg, kommunalteknisk försörjning och den offentliga förvaltningens ledningsfunktioner. Ur ett krisberedskapsperspektiv är det viktigt att identifiera vilka verksamheter som är avgörande för samhällets grundläggande funktionalitet. Styrel är ett nationellt projekt som syftar till att ge myndigheterna möjlighet att prioritera el för samhällsviktiga aktörer i händelse av elbrist. En viktig del i arbetet med Styrel är att identifiera samhällsviktig verksamhet i kommunerna. Kommunen har i dagsläget valt att prioritera vattenförsörjningen vid en eventuell elbrist, tätt följt av fjärrvärme, sjukhus och blåljusfunktioner såsom Räddningstjänst och polis. Stora vård och omsorgsboenden med egna kök kommer att prioriteras och kommunens ledningsfunktioner. SOS- larmfunktioner, Energimyndigheten, drivmedel, förskolor. Kommunen har i nuläget valt att vid en samhällsstörning prioritera följande verksamheter utefter samhällssektorer: 1. Energiförsörjning: Elproduktion och distribution 2. Kommunalteknisk försörjning: Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning m.m. 3. Hälso- och sjukvård samt omsorg: Akutsjukvård 4. Skydd och säkerhet: Räddningstjänst och SOS-larm 5. Hälso- och sjukvård samt omsorg: Stora äldreboenden, äldrevård 6. Offentlig förvaltning- ledningsfunktioner: Kommunal- och myndighetsledning inom det geografiska områdesansvaret. 7. Energiförsörjning: Drivmedel 8. Hälso- och sjukvård samt omsorg: Förskolor Ur ett krisberedskapsperspektiv anses dessa verksamheter grundläggande för att kunna säkerställa samhällets funktionalitet och kontinuitet vid en störning eller höjd beredskap. 3 Katarina Reigo Säkerhetsskyddschef 4 Pär Eriksson Kommundirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS 2015:5 Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter1 om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser; beslutade den 26 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av 12 § förordningen (2006:637)2 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Inledande bestämmelse 1 § Denna författning innehåller närmare föreskrifter om sådana risk- och sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Definitioner 2§ I denna författning avses med kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten 1 2 Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 15. Förordningen senast ändrad (2008:1004). 1 MSBFS 2015:5 kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. sårbarhet De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys 3 § Kommunen ska anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalys till de egna behoven och till övriga förutsättningar. Arbetet ska i den utsträckning det är möjligt och lämpligt samordnas och integreras med riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning. Rapportering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys 4 § Kommunen ska senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande uppställning. 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Rapporteringen ska göras till länsstyrelsen i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger eller enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. 2 MSBFS 2015:5 Kommunens regelbundna uppföljning och rapportering 5 § Kommunen ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna bedöma sin generella krisberedskap. Uppföljningen och bedömningen ska rapporteras till länsstyrelsen senast den 15 februari året efter vart och ett av mandatperiodens fyra år. Rapporteringen ska ske i elektronisk form enligt de indikatorer som anges i bilagan till denna författning. Sekretess 6 § Om den rapportering som ska göras enligt 4 eller 5 §§ innehåller uppgifter som enligt kommunens bedömning omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det framgå av rapporteringen vilka dessa uppgifter är. _____________ Denna författning träder i kraft den 1 mars 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser ska samtidigt upphöra att gälla. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap HELENA LINDBERG Jonas Eriksson (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete) 3 MSBFS 2015:5 Bilaga Indikatorer för bedömning av kommunens generella krisberedskap Ledning Riskhantering 1. Kommunen har för mandatperioden rapporterat en sammanställd riskoch sårbarhetsanalys till länsstyrelsen i enlighet med 4 § i denna författning. Motivering: Ja Nej Nej 2. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen har fastställts av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Motivering: Ja 3. Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att minska sårbarheten i verksamheten och eller stärka kommunens krishanteringsförmåga hos - berörda verksamheter, kommunalägda bolag, kommunalförbund. Motivering: Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej 4. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen är, i de delar som är relevanta, förankrad och känd hos - beslutsfattare, anställda inom kommunen (berörda förvaltningar eller motsvarande, bolag och kommunalförbund), berörda aktörer inom det geografiska området. Motivering: Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 4 MSBFS 2015:5 5. Följande delar av kommunens verksamhet har involverats i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. (Här avses verksamheter oavsett om de bedrivs i förvaltningsform, eget bolag, kommunalförbund, gemensam nämnd eller upphandlas.) - Central administration inkl. IT och informationsverksamhet Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd och service till funktionshindrade Förskola Grund- och gymnasieskola Vatten och avlopp Samhällsplanering Miljö- och hälsoskydd Väghållning Renhållning Räddningstjänst Kommunala bostadsbolag Fjärr-/närvärmeförsörjning Lokal elförsörjning Övriga verksamheter, beskriv vilka under motivering. Motivering: Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej 6. Det finns en Tjänsteman i Beredskap (TiB) eller motsvarande som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. (Funktionen har som uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid extraordinära händelser.) Motivering: Ja Nej Nej 7. Kommunen bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för extraordinära händelser. Motivering: Ja 5 MSBFS 2015:5 Planering 8. Kommunen har fastställt ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap som innehåller - - - - en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, Ja Nej en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtgärderna i enlighet med överenskommelsen från 2013 mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap3, Ja Nej en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden, Ja Nej i. hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse (krishanteringsorganisation), Ja Nej ii. hur kommunens krishanteringsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse, Ja Nej iii. vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Ja Nej Ja Nej en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver Motivering: 9. Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området. Motivering: Ja 3 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap, Stockholm den 17 maj 2013 (SKL 12/6159, MSB 2012-5541). 6 Nej MSBFS 2015:5 10. Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera krishanteringsorganisationen. Motivering: Ja Nej Nej 11. Det finns en beslutsordning med angivet mandat för krishanteringsorganisationen. Motivering: Ja 12. Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva - operativ ledning, samverkan, omvärldsbevakning, framtagande av lägesbild, kriskommunikation, analys av händelseutvecklingen av en händelse på kort och lång sikt. Motivering: Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej 13. Det finns rutiner och planer (kontinuitetsplaner) för att upprätthålla de mest prioriterade samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver eller ansvarar för. Motivering: Ja Nej 14. Planen för hantering av extraordinära händelser och planerna för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov. Motivering: Ja Nej 7 MSBFS 2015:5 Samverkan 15. Kommunen har tagit initiativ som möjliggör för aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Motivering: Ja Nej 16. Kommunen är sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer involverade i arbetet med att förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område ingår. Motivering: Ja Nej 17. Kommunen har rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom kommunens geografiska område avseende extraordinära händelser. Motivering: Ja Nej Nej Nej 18. Kommunen har rutiner för deltagande i samverkanskonferenser. Motivering: Ja 19. Kommunen har rutiner för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas. Motivering: Ja 8 MSBFS 2015:5 Kommunikation 20. Det finns informationskanaler, såsom WIS eller Rakel, för att ta emot och dela information vid extraordinära händelser - internt inom kommunen, Ja Nej - till länsstyrelsen och andra kommuner. Ja Nej Motivering: Nej Ja 21. Det finns alternativa lösningar, särskilt med avseende på it-, tele- och radiosystem, för att upprätthålla kommunens prioriterade kommunikation - inom kommunen, Ja Nej - till länsstyrelsen och andra kommuner, Ja Nej - till allmänheten vid inträffad händelse. Ja Nej Motivering: Ja Nej 22. Det finns rutiner för spridning av information till allmänheten via - sociala medier, Ja Nej Nej - kommunens webbplats, Ja - Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA), Ja Nej - kommunens upplysningscentral, Ja Nej - informationsnumret 113 13, Ja Nej - Sveriges Radio P4. Ja Nej Motivering: Ja Nej 23. Kommunen har säkerställt att VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. Motivering: Ja Nej 9 MSBFS 2015:5 Informationssäkerhet 24. Kommunen hanterar information säkert genom att - kommunen bedriver ett systematiskt arbete med informationssäkerhet i enlighet med tillämplig informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001, ISO/IEC 27002) på området, Ja - kommunen har rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse för kommunens verksamhet, Ja - kommunen har rutiner för att identifiera och hantera säkerhetsbrister i industriella informationsoch styrsystem (SCADA) av betydelse för samhällsviktig verksamhet inom kommunalteknisk försörjning. Ja Motivering: Nej Nej Nej Ja Nej 25. Kommunen ställer krav på informationssäkerhet i förhållande till andra aktörer - när informationshantering upphandlas av extern leverantör, Ja Nej - när kommunal verksamhet upphandlas av extern leverantör. Ja Nej Motivering: Nej Ja Kompetens Utbildning 26. Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under det gångna året utbildats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. - 10 Krisledningsnämnd Övriga förtroendevalda Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen Informationsfunktionen Berörda förvaltningsledningar eller motsvarande Krisstöd (POSOM) Tjänsteman i beredskap eller motsvarande Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej MSBFS 2015:5 - Frivillig resursgrupp (FRG) Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Motivering: Ja Ja Nej Nej Ja Nej 27. Personal i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och kommunens roll och ansvar vid en extraordinär händelse. Motivering: Ja Nej Nej 28. Kommunen har säkerställt att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Motivering: Ja Övning 29. Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under det gångna året övats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.4 - Krisledningsnämnd Övriga förtroendevalda Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen Informationsfunktionen Berörda förvaltningsledningar eller motsvarande Krisstöd (POSOM) Tjänsteman i beredskap eller motsvarande Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning Frivillig resursgrupp (FRG) Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Motivering: Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej 4 Se överenskommelsen enligt fotnot 3 angående vilka övningar kommunen ska genomföra under en mandatperiod. 11 MSBFS 2015:5 30. Kommunen har under det gångna året deltagit i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövning på regional eller nationell nivå, rörande till exempel rutiner för samlad lägesbild, deltagande i samverkanskonferenser eller samordning av information till allmänheten vid en extraordinär händelse. Motivering: Ja Nej 31. Kommunen har under det gångna året genomfört någon samverkansövning med externa aktörer inom kommunens geografiska område, och eller tillsammans med andra kommuner. Motivering: Ja Nej 32. Kommunen har utvärderat de övningar som genomförts under det gångna året. För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos kommunens egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska kommunens förmåga att samverka med andra aktörer ha utvärderats. Motivering: Ja Nej 33. Kommunen har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar. Motivering: Ja Nej Resurser 34. Kommunen har gjort en behovsanalys av vilka materiella och personella resurser som är särskilt kritiska för att hantera extraordinära händelser. Motivering: Ja Nej 35. Kommunen har under det gångna året uppdaterat sin dokumentation av vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en extraordinär händelse. (Exempelvis mobil reservkraft och översvämningsskydd) Motivering: Ja 12 Nej MSBFS 2015:5 36. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera funktionalitet på de materiella resurser som finns att tillgå vid extraordinära händelser. Motivering: Ja Nej 37. Det finns avtal och eller överenskommelser med externa aktörer om förstärkningsresurser vid extraordinära händelser. Motivering: Ja Nej Nej 38. Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser (materiella och personella) från externa aktörer (lokala/regionala/nationella/internationella) i samband med extraordinära händelser. Motivering: Ja 39. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med avseende på - elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en uthållighet om minst en vecka, Ja it-försörjning, Ja tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. via Rakel och WIS), Ja tillgång till vatten för hantering av mat och dryck samt för hygien som medger uthållighet om minst en vecka. Ja Motivering: Nej Nej Nej Nej Nej Ja 40. Det finns utpekad alternativ lokalisering för krishanteringsorganisationen. Motivering: Ja Nej 13 MSBFS 2015:5 14 MSBFS 2015:5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser Dessa allmänna råd ansluter till de skyldigheter som följer av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Termer och uttryck som används i föreskrifterna har samma betydelse här. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap CECILIA NYSTRÖM Jonas Eriksson (Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete) 15 MSBFS 2015:5 Allmänna råd till 4 § 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Redovisningen syftar till att ge grundläggande information om kommunen. Följande bör redovisas. Kommunens ansvarsområde och uppgifter. Kommunens organisation inklusive hel- eller delägda bolag och förbundssamarbeten. Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen. Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv. 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod Redovisningen syftar till att ge information om redovisningens riktighet. Följande bör redovisas. Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet. De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. De interna, externa och privata aktörer som deltagit i arbetet. Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Gjorda avgränsningar med motiv. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer och funktioner. Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras i 2 § i denna författning. Identifieringen av sådan verksamhet enligt 4 § 3 p. bör ske med utgångspunkt i följande beskrivning. 16 MSBFS 2015:5 Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. Samhällssektor Exempel på viktiga samhällsfunktioner per samhällssektor Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri Hälso- och sjukvård samt omsorg Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor Information och kommunikation Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning Livsmedel Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel 17 MSBFS 2015:5 Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Redovisningen bör utgå från kritiska beroenden som rör den samhällsviktiga verksamhet som kommunen själv förvaltar, bedriver eller äger. Inklusive bolag, förbund eller andra samarbetsformer. 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Redovisningen bör delas in i riskidentifiering och riskanalys och omfatta såväl kommunens egen verksamhet som det geografiska området. Riskidentifiering Riskidentifiering syftar till att identifiera extraordinära händelser och förhållanden inom kommunens egen verksamhet och det geografiska området som innebär ett hot eller en risk. Resultatet av riskidentifieringen bör vara riskkällor eller grovt beskrivna riskscenarier och bör omfatta risker och hot för exempelvis naturolyckor, andra olyckor, teknisk infrastruktur och försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro, sjukdomar. Riskanalys Riskanalysen bör utgå från de identifierade riskerna eller ett urval av dessa. De identifierade riskerna bör utvecklas till mer utförligt beskrivna riskscenarier. Riskanalysen bör innehålla en värdering av hur sannolikt det 18 MSBFS 2015:5 är att scenariot ska inträffa och vilka direkta konsekvenser som det medför. I de fall då sannolikhetsbedömningen är förenad med allt för stor osäkerhet kan bedömningen utelämnas. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen bör vara befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö. Vid konsekvensbedömningen kan inledande slutsatser dras om sårbarheter och brister i förmåga vilka sedan sammanfattas tillsammans med andra slutsatser i punkten 7. 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Sårbarheterna och bristerna i krisberedskap inom kommunen och inom dess geografiska område bör bedömas och beskrivas med utgångspunkt i de kritiska beroenden och de risker som identifierats enligt punkterna 4 och 5 i analysen. Även sårbarheter och förmågebrister som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete bör beskrivas här. Beskrivningen av sårbarheter och brister bör kunna läggas till grund för aktörernas arbete med att identifiera, föreslå och vidta åtgärder. Som framgår av 5 § i denna författning ska kommunen regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och med utgångspunkt i denna även bedöma sin egen generella krisberedskap. Det arbetet ska rapporteras enligt de indikatorer som anges i bilagan till denna författning. För att kunna samordnas med statens uppföljning av de åtgärder som kommunen vidtar med ersättning från staten ska rapporteringen enligt 5 § ske senast den 15 februari och avse förhållandena i kommunen under det närmast föregående året. Se vidare allmänna råd till 5 §. 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Redovisningen kan exempelvis avse behov av kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning och övning eller tekniska åtgärder. Indikatorerna för bedömning av kommunens generella krisberedskap enligt bilagan till denna författning kan användas som stöd för att identifiera dessa behov. Redovisningen bör där det är möjligt och lämpligt inkludera behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet. 19 MSBFS 2015:5 Allmänna råd till 5 § och till bilagan Syftet med en bedömning av kommunens generella krisberedskap är att få en övergripande bild av de förutsättningar kommunen har att förebygga och hantera extraordinära händelser. Kommunens generella krisberedskap bedöms med hjälp av de indikatorer som redovisas i bilagan. Det är endast den egna organisationens förutsättningar som bedöms. Indikatorerna besvaras med ett ja eller ett nej om indikatorn anses vara uppfylld. Ett nej anses indikera en brist och bör resultera i en åtgärd för att komma till rätta med denna brist, alternativt en motivering till varför en åtgärd inte behövs. Till respektive indikator finns ett kommentarsfält. Här bör kommunen mer utförligt motivera varför indikatorn anses vara uppfylld eller inte, alternativt kommentera varför indikatorn inte anses behövas. Vissa av indikatorerna är uppdelade i strecksatser med summering. För att svara ja på en sådan indikator krävs att samtliga strecksatser är uppfyllda. Vissa av indikatorerna kommer att användas för statens uppföljning av kommunernas arbete i enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Detta gäller indikatorerna 1-3, 8- 9, 15-20, 23 och 26-32. Beställningsadress: Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm Telefon 08-598 191 90, www.fritzes.se 20
© Copyright 2024