Dopaminergika – dopaminliknande
effekter mot WED/RLS
Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som
har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade
hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns
läkemedelsgrupperna dopaminagonister och dopamin
prekursorer.
Dopamin är en så
kallad transmittorsubstans eller neurotransmittor vilket
betyder att dopamin vidarebefordrar nervimpulserna från en
nervcell till en annan. Ibland kallas dopamin också
för budbärarsubstans.
Dopamin bildas ofta under natten och lagras sedan i små
blåsor, vesiklar, i hjärncellen (neuronet), för att sedan vid
behov utsöndras i mellanrummet mellan
hjärncellerna,synapsen. För att dopamin ska kunna produceras
i nervcellen behövs järn.
Järn är viktigt för hela funktionskedjan för dopamin, vilket
innebär:
o
tillverkning, utsöndring och transport till nästa nerv, den
postsynaptiska
o
stimulering av receptorerna (mottagarna) på den
postsynaptiska nervcellen
o
receptorns (mottagarens) funktion
o
eliminering eller återupptagning av dopamin i den
utsöndrande cellen, det presynaptiska neuronet.
Dopamin utsöndras från en nerv-ända till nästa hjärncell där
dopamin ”dockar” med en receptor (en mottagaryta) som
vidarebefordrar informationen. Mellan varje hjärncell, neuron,
finns ett litet mellanrum som kallas för synaps. Dopamin för
informationen från en cell via synapsen till nästa cell. När
informationen överförts förstörs dopaminet eller tas tillbaka
upp i den cell det kom ifrån (det presynaptiska neuronet).
För mycket dopamin i synapsen kan leda till biverkningar,
därför är det viktigt att inte ta för mycket av de läkemedel som
innehåller dopamin. Det finns idag teorier om att en förhöjd
dopaminkoncentration i synapsen leder till en stimulering av de
receptorer som förvärrar WED/RLS symtomen. Dessa
receptorer benämns D1 receptorer. För att få en positiv effekt
vid WED/RLS vill man stimulera D2 receptorerna, som har en
lugnande inverkan.
Upptäckt av dopamin gav Nobelpriset 2000
Professor Arvid Carlsson (f. 1923) fick Nobelpriset år 2000 för
sin fantastiska upptäckt av dopamin, som han klargjorde i
Göteborg 1958. Upptäckten av och dokumentation om dopamin
innebar att läkemedelsföretagen kunde börja tillverka och
marknadsföra läkemedel som ökade dopaminhalten i hjärnan.
Detta var ett stort genombrott i behandlingen av Parkinson,
WED/RLS och psykiska sjukdomar.
Professor Arvid Carlsson nobelpristagare i medicin
Professor Sevket Akpinar, turkisk neurolog
I slutet av 1990 talet kom sedan dopaminagonisterna som
innebar ytterligare möjligheter att förbättra behandlingen.
Professor Sevket Akpinar (1929-2010) var en turkisk neurolog,
som är fader till den dopaminerga behandlingen av WED/RLS.
Han behandlade i början av 1980-talet Parkinsonpatienter med
Madopark och kom på att patienter som även hade WED/RLS
blev av med sina symtom när de fick Madopark.
Dopaminergiska läkemedel även för Parkinson
Dopaminergiska läkemedel används även för att behandla
Parkinson, men i betydligt högre dosering eftersom det är brist
på dopamin hos Parkinsonpatienter.
Dopaminagonister mot WED/RLS
Dopaminagonister i låga doser är idag det bästa sättet
att behandla WED/RLS-symtomen. Tre godkända
dopaminagonistiska läkemedel är Adartel, Neupro och
Sifrol.
En agonist kan sägas vara en medspelare, någon som hjälper
till. Med den definitionen kan vi säga att dopaminagonister
hjälper dopaminsystemet till en bättre funktion. De tre
läkemedlen Adartrel, Neupro och Sifrol har liknande effekter i
dopaminöverföringen. Det är emellertid olika grundsubstanser
och därigenom är de olika när det gäller verkningsort, tid innan
det når full effekt samt hur lång tid de har effekt. Man kan byta
från ett läkemedel till ett annat över dagen genom att sluta med
det ena och nästa dag börja med den lägsta dosen av nästa.
Dygnsdos
Det är oftast bättre att dela upp dygnsdosen och ta doserna vid
flera tillfällen under dygnet i stället för att ta hela dosen på en
enda gång. Vet man att symtomen startar klockan 19.00 kan
man med fördel ta en del av dosen minst två timmar innan och
resterande dos vid sänggåendet.
Med Sifrol är det enkelt att dela upp dygnsdosen i och med att
tabletterna är delbara. Med Adartrel kan man lösa problemet
genom att låta doktorn skriva ut flera olika styrkor som man då
kan kombinera. Med Neupro har man inga problem i detta
avseende eftersom plåstret avger exakt samma mängd substans
under hela dygnet. Räcker inte ett plåster kan man göra som
med Adartrel – be doktorn skriva ut olika styrkor och sätta på
ett svagt och ett starkare plåster.
Godkända dopaminagonister/läkemedel
Idag finns i Sverige och de flesta andra länder tre läkemedel
som är godkända av lokala och europeiska
läkemedelsmyndigheter för behandling av medelsvår och svår
WED/RLS.
Adartrel – den aktiva substansen är
ropinirol
Adartrel finns som ej delbara tabletter i styrkorna 0,25
mg, 0,5 mg och 2 mg. Lämplig startdos är 0,25 mg och
maximal dos per dygn är 4,0 mg. Effekten sätter oftast
in efter ca två timmar och varar mellan 6 – 10 timmar.
Adartrel godkändes som andra dopaminagonist för behandling
av medelsvår till svår WED/RLS och har ropinirol som aktiv
substans. Substansen utsöndras till största delen via urinen och
njurarna. Den som har en svår njursjukdom bör därför
diskutera med sin läkare angående doseringen.
Även Requip har samma aktiva substans, ropinirol. Båda
läkemedel tillverkas och marknadsförs av GSK
(GlaxoSmithKline). Företaget har valt att använda namnet
Requip för Parkinson och namnet Adartrel för WED/RLS.
Kopior av Adartrel/Requip
I och med att patenttiden för GSK och Adartrel har tagit slut har
det kommit kopior av Adartrel/Requip på marknaden. Dessa är
oftast billigare än originalet. Den aktiva substansen ska vara
identisk med originalpreparatet. I Sverige finns flera kopior
kallade Ropinirol, som också är godkända för behandling av
WED/RLS.
Neupro – dopaminagonistiskt plåster
Neupro finns endast i plåsterform och med styrkorna 2
mg, 4 mg, 6 mg och 8 mg. Endast plåstret med 2 mg är
godkänt för WED/RLS. Resterande styrkor är enbart
godkända för Parkinsons sjukdom. Plåstret ska bytas
mot ett nytt plåster, som sätts på ett nytt ställe på
kroppen, vid samma tidpunkt varje dag.
Neupro är det senaste tillskottet bland dopaminagonisterna och
den aktiva substansen heter rotigotin.
Användning av Neupro-plåster
Lämplig startdos är 1 mg och maximal dos 3 mg – per dag. Rent
praktiskt blir maxdosen i Sverige 2 mg, då den dosen är godkänt
för WED/RLS, samt att doserna 1 och 3 mg inte säljs här (läs
gärna ”Ekonomi och politik” längre ner).
Vid första användandet tar det uppemot 1 dygn innan Neupro
ger full effekt, då det avger exakt samma mängd aktiv substans
under 24 timmar. Effekten håller därefter i sig vid varje byte.
Plåstret ska sedan bytas mot ett nytt plåster, som sätts på ett
annat ställe på kroppen för att undvika hudirritation. Effekten
håller därefter i sig vid varje byte och ger en jämn koncentration
av substansen i blodet dygnet runt.
När man sätter på plåstret är det viktigt att ”aktivera” det
genom att under minst 30 sekunder pressa hårt med handflatan
över plåstret. På så vis blir även klisterskiktet aktiverat och
plåstret sitter kvar.
Fördel och nackdel med Neupro
Fördelen med Neupro är den jämna insöndringen av läkemedlet
över hela dygnet i jämförelse med tabletterna som först ger en
hög koncentration i blodet som sedan dalar mot noll. En
nackdel med Neupro kan vara hudirritationer till följd av
plåstrets klisteryta samt att man har läkemedel i blodet även
när man ej har symtom. Den som har en svår njursjukdom bör
diskutera med sin läkare angående doseringen.
Ekonomi och politik inomläkemedelsförsäljning
Som du kanske märkt så nämndes inte doserna 1 mg och 3 mg i
första stycket på denna sida. De säljs nämligen inte i Sverige.
Den troliga orsaken är att Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket, TLV, inte subventionerar Neupro
som läkemedelsförmån för WED/RLS-drabbade, trots att det är
godkänt som läkemedel för WED/RLS. Läkemedelsföretaget
som säljer Neupro, UCB, drar därför slutsatsen att försäljningen
av dessa doser kommer att vara låga. Låg försäljning ger låg
inkomst, dvs det lönar sig inte att importera och sälja dem här.
Allt handlar om ekonomi och politik.
Tillverkare av Neupro-plåster
Neupro tillverkas och marknadsförs av det belgiska
läkemedelsföretaget UCB (Union Chimique Belge). 2008 köpte
UCB det tyska läkemedelsföretaget Schwarz Pharma, som är det
företaget som utvecklat Neupro. Än så länge finns ingen kopia
av Neupro.
Sifrol – den aktiva substansen är
pramipexol
Sifrol finns i delbara tabletter i styrkorna 0,18 mg,
0,35 mg och 0,70 mg. Lämplig startdos är 0,09 – 0,18
mg och maximal dos för WED/RLS-drabbade är 0,54
mg per dygn. Effekt fås ca två timmar efter intaget och
den effektiva verksamhetstiden ligger runt 12 timmar.
Sifrol är en specifik dopaminagonist med pramipexol som
aktivsubstans (ämne). Genom de olika styrkorna och de delbara
tabletterna kan man ställa in en mycket exakt dos.
Sifrol lämnar kroppen i stort sett oförändrat via njurarna och
urinen. Den som har en svår njursjukdom bör dock diskutera
med sin läkare angående doseringen.
Tabletterna finns numera även som depottabletter, vilket
innebär att en tablett per dygn kan räcka, då den aktiva
substansen långsamt frisläpps i tarmen. Denna form är dock
inte godkänd för WED/RLS. I stället för tre tabletter á 0,18 mg
skulle en WED/RLS patient kunna ta en depåtablett med 0,52
mg.
Sifrol tillverkas och marknadsförs av Boehringer Ingelheim.
Läkemedlet kan även heta Mirapex, Mirapexin eller Pexola vid
parallellimport beroende på vilket land produkten kommer
från. Sifrol var den första dopaminagonisten som godkändes i
Sverige och EU området.
Kopior av Sifrol inte lika effektiva
Patentet för Sifrol vid behandling av Parkinsons Sjukdom gick
ut 2010. Patentet för läkemedlet vid behandling av WED/RLS
löper emellertid till 2018. Det finns kopior av medicinen, som är
godkända för behandling av Parkinsons Sjukdom. Kopiorna
heter Pramipexol och tillverkarens namn och är inte godkända
för behandling av WED/RLS. Relativt ofta kommer information
som visar att kopiorna inte är lika effektiva som originalet.
Dopaminprekursorer mot WED/RLS
Dopaminprekursorer är läkemedel som innehåller
levodopa (L-dopa), ett försteg (prekursor) till
dopamin. Först när L-dopa kommer in i nervcellen i
hjärnan omvandlas det till dopamin.
I nervcellen utsöndras dopaminet via det presynaptiska
neuronet, dvs. via den nervcell (neuron) som ligger
innan synapsen (mellanrummet mellan nervcellerna). Därefter
agerar läkemedlet som om det vore kroppens eget dopamin och
stimulerar den nervcell som finns bakom synapsen, dvs. ser till
så att det postsynaptiska neuronets sinnesceller (receptorer)
kan ta emot signalen. Så förmedlas nervsignalen vidare igenom
nervcellerna i hjärnan.
Substanser i dopaminprekursorer
L-dopa omvandlas egentligen till dopamin så fort det kommer
in i blodet. För att förhindra detta och säkerställa att
omvandlingen sker först i nervcellen i hjärnan, så har man satt
till en inhibitor (hämmare), ett ämne som förhindrar en förtidig
omvandling. I Madopark heter denna substans benserazid och i
Sinemet karbidopa. Oftast skrivs styrkan på Madopark eller
Sinemet som 100/25 och det betyder 100 mg L-dopa och 25 mg
benserazid resp. karbidopa.
Dessa läkemedel ska inte tas tillsammans med proteinhaltig
eller järnhaltig näring för då försvinner effekten. Det bör vara
en timme mellan mat och läkemedelsintag.
Mer om:
Madopark – aktiv substans är levodopa
Madopark har levodopa (L-dopa) som aktiv substans.
Det innehåller även eninhibitor (hämmare) som
heter benserazid och som förhindrar att Madopark
omvandlas till dopamin innan det kommit in i
nervcellerna i hjärnan.
Madopark var den första medicinen med levodopa (L-dopa, 100
mg/tablett) som aktivsubstans (ämne), som började användas
för behandling av WED/RLS.
Läkemedlet innehåller även en inhibitor (hämmare) som
heter benserazid (25 mg/tablett) och som förhindrar att det
omvandlas till dopamin innan läkemedlet kommit in i hjärnans
nervcellerna.
I början använde man betydligt högre doser än vad som görs
idag. Nu vet vi att patienterna ska ta max 200 mg per dag för att
inte få en biverkan, som kallas föraugmentation.
Madopark tillverkas och marknadsförs av det schweiziska
läkemedelsföretaget Roche.
Madopark finns som delbara tabletter och ger oftast effekt
inom en timme och varar i uppemot fyra timmar.
Madopark Depot finns som kapslar. Depot betyder att det är
enretardform (fördröjning av substansen) som ger längre
effekt, dvs. att kapslarna verkar lite längre tid än tabletterna.
Madopark Quick är en delbar tablett som man kan tugga eller
lösa upp i vatten och som ger effekt inom 20 minuter och som
sitter i någon timme. Kan vara ett bra alternativ i
medicinburken vid akuta problem.
Läkemedlet är egentligen en medicin mot Parkinsons sjukdom
och ej godkänd för WED/RLS.
Sinemet – aktiv substans är levodopa
Sinemet har levodopa (L-dopa) som
aktiv substans (ämne)
och innehållerkarbidopa, som inhibitor (hämmare), o
ch som förhindrar att medicinen omvandlas till
dopamin innan det kommit in i nervcellerna i hjärnan.
Sinemet finns som:
o
delbara tabletter med 100 mg levodopa och 10 eller 25
mg karbidopa
o
tabletter med 250 mg levodopa och 25 mg karbidopa
o
depotkapslar med 100 eller 200 mg levodopa och 25
eller 50 mg karbidopa.
Läkemedlet tillverkas och marknadsförs av MSD (MerckSharp
& Dome) och är egentligen för Parkinsons sjukdom och ej
godkänd för WED/RLS.