fulltext
Förskolans lekmiljö En studie om hur pedagoger tänker om lekmiljöernas betydelse för barns utveckling och lärande Preschool play environment A study on how teachers think about the play environment for children's development and learning Ann-Sofie Olsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Avancerad nivå/15 hp Handledare Ingmarie Sellin Examinator Ann-Britt Enochsson 29/6-14 Abstract The purpose of my study is to describe how educators think about the play environment, the nature and its importance for the children's development and learning in preschool. The study is based on qualitative interviews with four active educators. The study questions are: How do the educators shape play environment in relation to children's development and learning? How do the educators perceive the children's interests and needs in relation to the play environment that they have created? The results of the study show that the teachers regarded the children's interests to a great extent when the different play environments were structured. They are also based on different themes that they have seen that the children were interested in, such as the fire station, hair salon or shop and café. Educators designing not only these play areas for different types of play for the children, but the different environments also have a learning purpose. The outdoor environment however attracts greater interest from children, to where they have more space to move freely in and outdoors, there are no limits to the children. The study also shows that the material or toys should be placed at such a level that the children can take what they need in their game or activity, to avoid having to ask an adult for help when they want something that they cannot reach. Keywords: Play environment, preschool, children, development, learning Sammanfattning Syftet med min studie är att beskriva hur pedagogerna tänker om lekmiljöns utformning och dess betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer från fyra verksamma pedagoger. Studiens frågeställningar är: Hur utformar pedagogerna lekmiljön i relation till barns utveckling och lärande? Hur ser pedagogerna på barns olika intressen och behov i förhållande till den lekmiljö som de har skapat? Resultatet av studien visar att pedagogerna utgår mycket från barnens intressen när de olika lekmiljöerna utformas. De utgår även från olika teman som de har sett att barnen har varit intresserade av, till exempel brandstation, frisörsalong eller affär och café. Pedagogerna utformar inte bara dessa lekmiljöer till olika typer av lek för barnen, utan de olika miljöerna har även ett lärande syfte. Utomhusmiljön däremot visar barnen ett större intresse att vistas i, för där har de större ytor att röra sig fritt på och utomhus finns det inga begränsningar för barnen. Studiens resultat visar också att materialet eller leksakerna bör placeras på en sådan nivå så barnen själva kan ta det de behöver till sin lek eller aktivitet, för att slippa be en vuxen om hjälp när de vill ha något som de inte når. Nyckelord: Lekmiljö, förskola, barn, utveckling, lärande Förord Innan jag påbörjade detta examensarbete visste jag i princip inget om hur de olika lekmiljöerna utformas i förskolan och inte heller vad syftet med dem var. Det var då jag fick idén till att skriva om detta i mitt examensarbete. Jag har nu efter avslutat arbete lärt mig mycket mer om de olika lekmiljöerna och jag vet också nu vad syftet bakom lekmiljöernas utformning. Jag vill tacka alla pedagoger som tog av sin tid och ville medverka i mina intervjuer. Utan er hade jag inte kunnat genomföra denna studie. Jag vill även tacka min handledare Ingmarie Sellin som ville ännu en gång ställa upp och handleda mig, så jag kunde slutföra arbetet. Tack också för all tid du lagt ner på att läsa min text och till de goda råden som du gett till mig. Jag vill speciellt tacka Rebecka Nilsson för all den stöttning som du har gett mig under tiden som jag har suttit och skrivit mitt examensarbete. Tack också för den uppmuntran du har gett mig att inte ge upp. Det har varit guld värt! Vill också tacka min mamma för din stöttning som du har gett mig. Ann-Sofie Olsson Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1 1.2 Frågeställning 2. Tidigare forskning 2.1 Hemliga rum 2.2 Reglering av rummen 2.3 En lärandemiljö utifrån intresse och behov 4 2.4 Utomhusmiljön 2.5 Lekmaterialets betydelse 3. Teoretiska utgångspunkter 3.1 Proximal utvecklingszon 3.2 Lev Vygotskijs tankar om barns lärande i leken 4. Metod 4.1 Metodval 4.2 Urval 8 4.3 Genomförande 4.4 Bearbetning 4.5 Validitet och Reliabilitet 4.6 Etiska aspekter 4.6.1 Informationskravet 4.6.2 Samtyckeskravet 4.6.3 Konfidentialitetskravet 4.6.4 Nyttjandekravet 5. Resultat 5.1 Kort beskrivning av pedagogerna 5.2 Beskrivning av de olika miljöerna 5.2.1 Regnbågen 12 5.2.2 Laxen 5.3 Pedagogers tankar om de olika miljöerna 13 5.4 Inspiration till ett lärande 5.5 Att utgå från barnens intresse 15 5.6 Sammanfattning 16 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion 17 6.2 Resultatdiskussion 6.2.1 Pedagogers tankar om de olika lekmiljöerna 6.2.2 Inspiration till ett lärande 18 6.2.3 Att utgå från barnens intresse 1 2 3 3 3 5 6 7 7 7 8 8 9 9 10 10 11 11 11 11 12 12 12 13 14 17 18 18 19 6.3 Slutsatser 6.4 Förslag till vidare forskning Referenser Bilagor 20 20 1. Inledning Av den erfarenhet som jag har fått av barn under min lärarutbildning kan jag se att barn idag spenderar alltmer tid i förskolan än tidigare och att barngrupperna blir allt större och lokalerna mindre. Men jag har ingen erfarenhet av hur en lekmiljö i förskolan ska utformas så att den blir inbjudande och lockande på ett sätt att det gynnar barns utveckling och lärande. Jag anser att det viktigt att barn ska få utvecklas till egna individer, skapa nya kontakter med andra samt få lära sig nya saker och ska få göra det i lekmiljöer som är bra för dem. Jag har sett många olika lekmiljöer och deras utformning under min verksamhetsförlagda utbildning, men det jag då har sett är att barn leker i vissa rum men inte andra. Hur kan detta komma sig kan man undra? Kan det vara så att just dessa lekmiljöer är mer lockande för barnen att leka i eller är det så att utformningen i de andra rummen inte bjuder in barnen till lek där? Detta har väckt en nyfikenhet hos mig, hur det kommer sig att barnen väljer vissa rum. Jag har även sett barn som har varit understimulerade och som inte alls lekt i de rum som barnen vistas i. Kan detta bero på hur utformningen är i dessa rum, eftersom de väljer att inte leka där? Hur tänker pedagoger om miljön och dess utformning i förskolan och har utformningen av miljön förändrats något genom åren? Det är några frågor som jag vill ha svar på genom att göra denna studie. Jag hoppas även att få svar på dessa frågor genom att intervjua de verksamma pedagogerna som arbetar i förskolan. I min studie kommer jag fokusera på inomhusmiljön och då framförallt på lekmaterialet i lekmiljön men kommer även ta upp lite om utomhusmiljön, eftersom den också har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med denna studie vill jag kunna förmedla till andra genom denna studie visa på att lekmiljöer i förskolan är en viktig del för barns utveckling och lärande, men också hur dessa miljöer utformas efter vad barn har för intressen och behov. Som blivande förskollärare anser jag att det är viktigt att kunna se till barnens bästa och då inte bara till individen utan också till hela barngruppen gällande utformningen av lekmiljön i förskolan. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) kan man läsa följande citat om miljön i förskolan. Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter (Skolverket, 2010, s.9). Att jag tog med just detta citat från läroplanen för förskolan är att jag anser att miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande för barnen i förskolan och det är väl just därför som jag gör denna studie att ta reda på det genom att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger. 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva hur pedagogerna tänker om lekmiljöns utformning och dess betydelse för barns utveckling och lärande. 1 1.2 Frågeställningar För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts; Hur utformar pedagogerna lekmiljön i relation till barns utveckling och lärande? Hur ser pedagogerna på barns olika intressen och behov i förhållande till den lekmiljö som de har skapat? 2 2. Tidigare forskning I det här kapitlet kommer jag redogöra vad tidigare forskning säger om miljön i förskolan hur den är utformad och hur den främjar barns utveckling och lärande samt hur de olika lekmiljöerna kan stimulera barns olika intressen och behov. 2.1 Hemliga rum Björklid (2005) har skrivit en kunskapsöversikt om den fysiska miljön i förskolan där hon hävdar att miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande och att även leken spelar en viktig roll i detta sammanhang. Björklid menar att lärandet inte sker i ett enda rum i förskolan utan det sker hela tiden och att det även sker i utomhusmiljön. Förskolans lokaler glöms oftast bort när den pedagogiska verksamheten planeras och utvärderas, men att pedagogerna ändå gör ett bra arbete oavsett hur lokalerna är. Vidare menar Björklid (2005) att forskning från förskolan visar att det är brist på utrymmen och att lokalerna är för trånga och dessutom är de flesta förskolor byggda för mindre barngrupper än vad det är idag. Detta försvårar givetvis sättet att arbeta på och även ett behov av avskildhet och lugna rum bör finnas för både personalen och barnen. Barn har rätt att kunna leka ostört utan avbrott från pedagogerna. Detta är något som även Sandberg och Vuorinen (2008) hävdar när de beskriver om hur viktigt det är att barnen ska få ha rätten till att leka ostört. Till detta kopplar Sandberg och Vuorinen något som de kallar hemliga rum. Dessa hemliga rum kan vara exempelvis en vind, en låda eller ett litet rum. Detta förknippas med en avskildhet, en bestämmanderätt samt att kunna skapa en känsla av ett skydd och ett oberoende från de vuxna. Vidare menar Björklid (2005) att dessa miljöer dessutom ska vara så pass anpassningsbara, så barnen ska slippa be pedagogerna om hjälp utan att de kan klara sig själva. Det som Björklid även vill framhålla i sin rapport är att det bör finnas löst material i dessa miljöer som barnen ska kunna ha tillgång till, men också att materialet är värdefullt för samspelet mellan den miljön barnen leker i och deras lek. 2.2 Reglering av rummen Nordin-Hultman har i sin studie Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande (2004) gjort två undersökningar, där den första undersökningens syfte är att beskriva olika perspektiv på pedagogiska miljöer. Genom observationer prövar hon att ta reda på hur material och rum organiserats för barns lärande. Studien utgår från två aspekter där den ena fokuserar på vilket material som förskolans olika rum erbjuder samt vilka aktiviteter som är avsedda i rummen. Den andra aspektens fokus ligger på hur material och rum är planerat och reglerat. Beroende på hur styrande dessa regleringar är, får barnen mindre eller mer utrymme till inflytande över rummen och materialen. Genom studien får hon syn på om det finns mönster för hur olika rum är upplagda samt vilka aktiviteter rummen är avsedda för. Ett exempel på detta är hur material är placerat i verksamheten och huruvida det är tillgängligt för barnen eller inte. Vidare skriver hon att barn i mötet med skilda material och miljöer förstår sig själva på olika sätt (Nordin-Hultman, 2004). Enligt Nordin-Hultman (2004) är regleringen av tid och rum i svenska förskolor stark och barnen är beroende av pedagogerna för sina aktiviteter och för tillgången till tid, rum och material. Hon menar att detta begränsar barnens möjligheter till inflytande. 3 Nordin-Hultman skriver i sin studie att barnen har ett litet utrymme för egen kontroll över tid, rum och sina aktiviteter. Rummet och tiden är reglerad genom tradition och genom pedagogernas planering och förhållningssätt. Vidare menar hon att rummens uppbyggnad och utformning styr de aktiviteter som ska pågå, var barnen ska vistas på olika tider på dagen samt vilket material som de får ha tillgång till för sin aktivitet. Detta reglerar barnens aktivitet och styr dem på ett sätt som är ofrånkomligt och det är något som sällan diskuteras inom förskolan. Nordin-Hultman (2004) menar också att rummen är oftast avgränsade med väggar och dörrar vilket gör att pedagogerna då får en begränsad eller ingen överblick alls över vad som sker i de olika rummen. Det gör också att barnen blir starkt reglerade till det de gör i de rum som de befinner sig i. Barnen får inte leka med dockor eller hårda klossar i till exempel i kuddrummet och de får heller inte ta med sig lego eller kapplastavar till en familjevrå. På så sätt blir rummen mycket inrutade och åtskilda från varandra och detta påverkar barnen och deras lek menar Nordin-Hultman. Nordin-Hultman (2004) konstaterar att i förskolan finns det rum som är placerade på ett sådant sätt att de inte blir tillgängliga för barnen i den vardagliga leken. Exempel på sådana rum är ateljéer, verkstadsrum eller rum där vattenlek utförs. Detta begränsar barnens olika möjlighet till aktivitet och hindrar dem från att använda dessa rum när de vill. 2.3 En lärandemiljö utifrån intresse och behov Nordin-Hultman (2004) hävdar vidare att som pedagog ser man planeringen och rutinerna som en viktig del av vardagen och reflekterar inte så mycket över vad barnen tänker och tycker om sin dag på förskolan. Det blir motsägelsefullt när förskolan står för den fria leken och pedagogerna ska se till barnens egen initiativförmåga. Författaren menar att pedagogerna vill se till barnens behov och utveckling genom att ha olika mål för olika åldrar. Det som barnen får vara med om under sin dag i förskolan och allt som görs där görs för deras bästa och för lärandet. Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) samt Åberg och Lenz Taguchi (2009) menar att miljön speglar det som förväntas ske i rummet och i utformningen av miljön bör fokus ligga på en lärandemiljö som underlättar, utmanar och stimulerar till att utforska olika aktiviteter. Den fysiska miljön ska anpassas till de verksamma barnens intresse och behov, och utformningen bör göras med ett tydligt syfte. Författarna menar att miljön är föränderlig och ska signalera det. Barnen ska ha möjlighet att förändra och möblera om i miljön så att den passar just deras lek och aktivitet den dagen. Författarna menar också att barnen ska få vara delaktiga i sitt eget lärande och därför aktivt delta när utformningen av den fysiska miljön sker. Åberg (2009) beskriver hur hon själv såg på den förskolan där hon arbetade att den var precis som vilken förskola som helst och med det menar hon miljön i förskolan. Vidare skriver Åberg att miljön var ombonad och att den såg ut som ett hem, eftersom väggarna var dekorerade med tavlor och affischer men det sa egentligen inget om verksamheten och inte heller om barnens intresse. Den enklaste förklaringen till detta var att pedagogerna såg förskolan mer som ett hem och hade därför ordnat miljön efter den uppfattningen förklarar Åberg. Vidare skriver författaren att deras ”skapande material” var undanstoppad i ett förråd och detta medförde att barnen inte alls fick den möjligheten att själva kunna styra vad de skulle kunna göra i förskolan. Åberg skriver att hon minns en situation när barnen ville måla 4 på förskolan och hur besvärligt det var att först ta bort saker från bordet och sedan lägga en vaxduk på bordet. Åberg förklarar vidare att de fick leta efter färg och penslar i förrådet och när de väl hittade sakerna, då var det dags att duka för lunch. Med detta menar Åberg att målningen för barnen blev ett krångligt inslag i verksamheten och detta gjorde att barnen blev erbjudna att måla en gång i veckan. Något mer som Åberg (2009) skriver om är att de ändrade inte på miljön varje gång de fick en ny barngrupp, utan barnen fick anpassa sig till den miljö som redan fanns och det skedde sällan förändringar alls i miljön menar Åberg. De resonerade mycket om dockvrån, för en del barn fungerade leken bra där men när det kom en ny barngrupp blev leksakerna i dockvrån helt sonika inte roliga att leka med. Barnen var heller inte rädda om leksakerna menar Åberg. Med detta vill Åberg (2009) påvisa att de utgick ifrån att det var barnen som var krångliga och inte ta alls på hur miljön var utformad och att de heller inte har tänkt på vad barnen är intresserade av. Johansson och Pramling Samuelsson vill påvisa att miljön i förskolan ska kunna förändras efter vad barnen leker och skapa olika teman utifrån det. Författarna nämner som ett exempel att en frisersalong blev utbytt till ett annat tema och blev då istället stenåldern (Jensen och Harvard, 2009). Vidare skriver författarna att när pedagogerna förändrar miljön har de oftast olika syften med detta och då som en långsiktig strategi, för att kunna bryta den trenden att förskolemiljön ska vara så hemlik som möjligt, men detta kan även medföra ett hinder för barnens lek och för barnens meningsskapande vill pedagogerna istället utvidga utrymmet menar Johansson och Pramling Samuelsson (a.a.). 2.4 Utomhusmiljön Författarna Brodin och Lindstrand hävdar att lek i miljöer utomhus kan erbjuda större och annorlunda möjligheter för barn för att kunna utforska området utifrån sin egen förmåga och i den utvecklingsfasen de befinner sig i. Författarna menar också att det är en erfarenhet som ger barn chansen att få prova sina förmågor, hämta nya idéer samt söka utmaningar på ett sätt som är en omöjlighet i andra miljöer. Det som är tydligt är att barn leker på ställen där vuxna inte alls vill att de ska leka, men detta gör de för att utmana de vuxna och det är där som barnen lär sig nya saker enligt Brodin och Lindstrand. Författarna vill även påvisa att förskolebarn har ett visst intresse för naturmaterial och då som sand, vatten och lera. Det är nämligen leken utomhus som stimulerar barns sinnen och det främjar även lärandet hos dem (Sandberg, 2008, s.96). Lindstrands studie visar att vid utelek lär sig barn att samarbeta, kunna kommunicera samt att vara vänner med andra. Författaren hävdar också att lekplatsens utformning har en stor betydelse för barns utveckling och då i olika faser, som till exempel för motorik, det sociala samt för konstruktionsförmågan. För att bidra till barns utveckling bör lekplatsen vara lockande, stimulerande samt att kunna ge barnet utmaningar (Sandberg, 2008, s.96). Den forskningen om lek- och lärandemiljöer utomhus enligt Björklid (2005) handlar till en stor del om möjligheter till lek, lärande och utveckling. Björklid menar att vid utelek har pedagogerna släppt lite på rutinerna, då barnen har större utrymme att röra sig fritt på än vad de har när de leker inomhus. Utomhus har barnen chansen till att hoppa, springa och klättra och det ger barnen en större känsla av frihet. Vid utelek behöver inte barn heller lika mycket färdigt material att leka med, utan de använder sig av det material de hittar ute. Det kan vara allt ifrån stenar, kottar, pinnar med mera och detta är en naturlig del av den miljö som barn 5 leker i. Att även utemiljön kring förskolan är betydelsefull för barns lek men också för deras utveckling och lärande och att barn leker bättre med varandra i förskolan om deras utegård är mer naturtrogen menar Björklid. 2.5 Lekmaterialets betydelse Leken är ett huvudområde för den pedagogiska verksamheten i förskolan och det visar sig att den även är aktuell i skolan menar Lillemyr (2013). Lillemyr vill även påvisa att leken är en viktig aktivitet för barnen i förskolan. Enligt Lillemyr (2013) är leken en viktig del för barns utveckling och lärande, för det är i leken som vänskapsrelationer utvecklas, men också att ha en känsla av social och kulturell samhörighet är en viktig del för lärandet. Vidare skriver Lillemyr att leken på många sätt är ett spänningsfält och en arena, där barn kan utforska, tillsammans få uttrycka sig samt få använda sin fantasi för att komma på egna lösningar på sådant som de ännu inte förstår. Nordin-Hultman (2004) vill framhålla Almqvists omfattande inventering av leksaker i svenska förskolor. Av studien visar det sig att de flesta förskolor har samma utbud av material. Utbudet bygger på en pedagogisk tradition som innefattar skapande och grovmotoriskt material samt skapande aktiviteter. Det innefattar generellt pärlor, lera, dockor, duplo, kapplastavar, musik, spel, pussel och böcker, men Almqvist ser inte mycket variation av leksaker i förskolan. Nordin-Hultman menar att intrycket är att förskolan har ett varierat material och i stor mängd men att förskolorna inte använder det på ett kreativt sätt utan väldigt begränsat och monotont. Materialet är oftast bundet till vad barnen klarar av i olika åldrar och barnen kan då bedömas om de är tidiga eller sena i sin utveckling. Något som Nordin-Hultman (2004) konstaterar är att material som finns på högre höjder är oftast det som är lite svårare att städa bort, det kan vara exempelvis lim, färger, garner, tyg samt musikinstrument. Det materialet som är placerat högt upp krävs ofta hjälp av en vuxen och det används inte lika mycket som det som finns på barnens nivå är något som NordinHultman vill framhålla i sin studie. Om man tar dockvrån som exempel så finns det ett basutbud av dockor, kläder, stolar och bord men väldigt få saker. Det kan vara en våg, dammsugare, rattar att ratta med eller en pepparkvarn. Något som även saknas i förskolan är en laborativ miljö, där barnen kan arbeta med teknik och naturkunskap menar NordinHultman. 6 3. Teoretiska utgångspunkter Jag kommer utgå från Lev S. Vygotskijs teorier och hans syn på barns utveckling och lärande i detta kapitel. Jag kommer då beskriva en proximal utvecklingszon och vad den innebär men också hans tankar om barns lärande genom leken. 3.1 Proximal utvecklingszon Vygotskij beskriver något som han kommer att kalla den närmaste utvecklingszon som också till namnet heter proximal utvecklingszon. Han menar att barnen lär av någon annan med en högre kunskap än barnen själva. Barnet med den högre kunskapen lär den andre genom samspel och handledning. De undersöker tillsammans det som för den ena barnet är en nivå som det ännu inte har befäst men man har nått ett förstadium för mognad. Med hjälp av varandra kan barnen sen utvecklas (Lillemyr 2013). 3.2 Lev Vygotskijs tankar om barns lärande i leken Vygotskijs tankar om lek och lärande låg fokus på lärande som en social process där lärande sker via handling. Hans synsätt genomsyras av att socialt och kulturellt perspektiv. Han menar att människans sociala omgivning och livsvillkor har grundläggande betydelse för tänkandets utveckling och lärande. Han betonar också glädje och regler i sin beskrivning av leken. Med regler menar Vygotskij att leken får en mening beroende på att barnen skapar sina egna regler och utgår från sig själva. Detta gäller även den fria leken (Lillemyr 2013). Vygotskij menar att sambandet mellan lek, utveckling och lärande är sekundärt. Det innebär att Vygotskijs teori lätt blir ihopkopplad med den sociala utvecklingen som barnen övar via lek tillsammans med andra. Vygotskij poängterar också att fantasin och upplevelsen är viktig för att barnen ska förstå sin omgivning. Fantasin och upplevelser är något som vi ofta kan se i barns lek (Lillemyr 2013). 7 4. Metod I detta kapitel kommer jag att redogöra för val av metod, urvalet av informanter, hur studien har gått till och hur bearbetningen av data gick till. Jag tar också upp studiens validitet och reliabilitet samt etiska aspekter som tagits hänsyn till i studien. 4.1 Metodval I denna studie har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer med låg standardisering och då utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Att jag valde just kvalitativa intervjuer var för att få redo på hur pedagogerna tänker när lekmiljön i förskolan utformas. Trost (2005) menar att kvalitativa intervjuer går ”ut på att förstå hur den intervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter den har, hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut” (a.a.s.23). Patel och Davidsson (2010) menar att kvalitativa intervjuer med låg standardisering syftar till att intervjupersonen ska få svara på frågorna med egna ord. Med låg standardisering menas att den intervjuade styr samtalet, dvs. frågorna tas i den ordningen som passar bäst och följdfrågorna ställs utifrån svaret man får. Detta medför att variationsmöjligheterna är stora i de olika intervjuerna (Trost, 2005). Från början hade jag tänkt använda mig av både intervjuer och observationer i min studie, för att få bredare perspektiv på det jag vill undersöka om men jag kom sedan på att observationer inte passar in i de frågeställningar som jag vill ha svar på och just därför valde jag bort observationer som en metod. Patel och Davidsson (2010) menar att observationer är en metod för att skaffa information om något man är intresserad av och det görs mer eller mindre slumpmässigt utifrån vad man har för förväntningar om det man vill observera. Vidare skriver författarna att observationer används i första hand om man vill ha information inom de områden som berör beteenden och skeenden i olika situationer. Vilket i mitt fall inte är aktuellt i min studie, eftersom jag inte heller ska göra tester på det som jag ska undersöka om. Enligt Patel och Davidsson är just observationer ett bra verktyg i laborativa situationer som olika tester men också i experiment. En nackdel med observationer som metod är att den är tidskrävande att genomföra. 4.2 Urval I min undersökning har jag har valt att intervjua fyra pedagoger som är verksamma i förskolan och dessa pedagoger arbetar på två olika förskolor, en kommunal och en kooperativ. Det valet gjorde jag för att se hur deras olika synsätt och tankesätt är, gällande utformningen av de olika lekmiljöerna på just deras förskola. Kvale och Brinkmann (2009) menar att kvalitativa intervjuer ofta har en tendens att bli för många eftersom man tror att det blir mer vetenskapligt då. Det stämmer inte, eftersom analysen av materialet är av stor betydelse för att det ska bli vetenskapligt. Har man många intervjuer hinner man inte lägga ner den tid det krävs för att analysera materialet och då blir undersökningen inte mer vetenskaplig (a.a.). Pedagogerna som jag har valt till min studie arbetar på två olika förskolor i två olika områden i en ort i Mellansverige. Anledningen till att jag valde två olika förskolor var för att kunna få se en eventuellt bredare bild vilka uppfattningar pedagogerna har om lekmiljöerna i förskolan. 8 4.3 Genomförande Innan jag skulle genomföra studien formulerade jag ett brev (se bilaga 1) som jag mailade till två förskolechefer på två olika förskolor. I brevet till förskolecheferna skrev jag vad mitt syfte var med min studie och vad jag vill undersöka. Den ena förskolechefen gav sitt godkännande, men att jag får själv kontakta de pedagoger som det berör. Den andra förskolechefen var svår att få tag på, men slutligen godkände även denna chef studien. När båda förskolecheferna hade gett sitt godkännande för min studie mailade jag även ut informationsbrevet (se bilaga 1) till de berörda pedagogerna, där jag även hade bifogat en svarstalong som de skulle skriva på om de ville delta i studien eller inte. Jag fick till slut svar från fyra pedagoger som tackade ja till att delta i studien. När dessa fyra pedagoger har tackat ja, bokade vi in en tid för intervju. Jag genomförde alla fyra intervjuer under en och samma dag, varav två intervjuer genomfördes på förmiddagen medan de andra två på eftermiddagen. Innan dessa intervjuer skulle genomföras formulera jag en intervjuguide med frågor till mina informanter och på så sätt skulle intervjun bli mer som ett samtal på ett professionellt sätt. Och att både jag som intervjuar och den som blir intervjuad kan känna sig mer bekväm då, än om jag skulle ställa frågorna rätt upp och ner och dessutom i ordningsföljd. Kvale och Brinkmann (2009) menar att det är lätt att kvalitativa intervjuer blir mer lika ett vardagssamtal, men eftersom det görs i forskningssyfte är det bra att hålla intervjun halvstrukturerad med några förbreda frågor så att det blir mer som ett professionellt vardagssamtal. När intervjuguiden var klar gjorde jag en pilotstudie genom att intervjua en kompis som är verksam inom förskolan. Allt fungerade bra när jag intervjuade kompisen, men hon tyckte ändå att jag skulle göra några små justeringar på frågorna. Kompisen som jag testintervjuade tyckte även att jag borde ha med följdfrågor, för att få mer konkreta svar på det som jag vill undersöka om. Innan jag skulle börja med mina intervjuer med de informanter som tackade ja till att ställa upp informerade jag om de fyra forskningsetiska principerna som kommer ligga som grund i min studie. Jag bad dessutom att mina informanter att skriva på ett intyg att jag får använda den information som framkommer i intervjun i studien. Jag informerade även om att jag skulle spela in intervjuerna, men ingen av mina informanter hade något emot att bli inspelade under intervjun. Vilket medförde att jag kunde ställa mina frågor till dem och kunde koncentrera mig på det de hade att berätta för mig. Det enda jag antecknade för hand var bara några stödord. När intervjuerna var väl klara transkriberade jag en av dem samma dag, resten fick jag ta nästa dag. Transkriberingen tog mig fem timmar att slutföra. Vi satt i personalrummet under intervjuerna och där fick vi sitta helt ostört utan att andra kom in och störde. 4.4 Bearbetning Efter att intervjuerna genomförts lyssnade jag på en intervju i taget och skrev ner ordagrant vad intervjupersonen sagt i den första intervjun medan de andra tre lyssnade jag på dagen efter och skrev ner ordagrant även vad dessa intervjupersoner sagt. När jag hade gjort det, så lyssnade jag återigen på intervjuerna om det var något som jag hade missat vid de första avlyssningarna. 9 Efter att ha lyssnat på intervjuerna, skrivit ned vad de sagt och sedan jag hade lyssnat igenom det hela gång på gång, var det dags att analysera. Resultatsammanställningen innebar att jag tog fram mitt syfte, frågeställningarna och intervjufrågorna för att sedan läsa igenom texten och se om jag hittade eventuella mönster i svaren. 4.5 Validitet och Reliabilitet Jag anser att kvalitativa intervjuer var den bästa metoden i min undersökning och att det stämde bra med mitt syfte och frågeställningarna. Jag anser att jag har fått fram pedagogers tankar och erfarenheter i mina kvalitativa intervjuer. Jag anser att mina intervjufrågor var väsentliga och att de svarade upp mot mitt syfte med undersökningen. Och att mina informanter även höll sig till ämnet. I en av intervjuerna fick jag inte alls så detaljerade svar som i de andra, vilket gjorde att jag fick mindre information av den informanten och det kan ha påverkat validiteten. Validitet handlar om att vi undersöker det vi vill undersöka och reliabiliteten handlar om tillförlitligheten i undersökningen menar Patel och Davidson (2010). I mitt fall påverkas reliabiliteten eftersom det är en liten undersökning. Jag anser att min förmåga att hålla intervjuer är något begränsad på grund av att jag inte tidigare har någon erfarenhet av att göra kvalitativa intervjuer och det har givetvis påverkat studiens reliabilitet. Trost (2005) hävdar att trovärdigheten i kvalitativa intervjuer kan vara ett av de största problemen. Jag anser att studien är trovärdig trots att jag är ovan att hålla intervjuer. Kvale och Brinkmann (2009) menar att studiens reliabilitet också kan påverkas av intervjuns reliabilitet, om intervjupersonen verkligen ger en sann beskrivning men också om olika intervjuare får samma svar. Vilket jag inte har något svar på, men tittar man på resultatet så har jag fått en detaljrik beskrivning av tre av informanterna. Precis som reliabilitet kan också validiteten ha påverkats av att jag i en av intervjuerna inte fick så detaljrik beskrivning. Kvale och Brinkmann (2009) menar att en alltför stark tonvikt på reliabiliteten gör att resultaten saknar kreativitet och variation, vilket jag anser att min studie ändå trots allt har. Jag anser att jag i min studie har undersökt det jag ville undersöka. Därför har studien hög validitet. Med detta menar Patel och Davidson (2010) att validiteten och reliabiliteten är till en viss del beroende av varandra och därmed kan man inte bara titta på det ena utan det krävs att man ser på de båda två. Jag anser att genom kvalitativa intervjuer och min intervjuguide har jag kunnat undersöka det jag ville undersöka och genom att jag har fått det materialet som jag har fått genom mina intervjuer har studien en hög reliabilitet. 4.6 Etiska aspekter Innan jag skulle genomföra mina intervjuer informerade jag mina informanter om vilka rättigheter de har. Jag kontaktade även dem via mail där jag frågade om de ville ställa upp och bidra med vad de har för tankar om lekmiljön på sin förskola. Jag bifogade även ett informationsbrev (se bilaga 1) i mailet med deras rättigheter. Jag har utgått ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) i min undersökning och det är fyra huvudprinciper som man ska följa i en forskningsundersökning. Dessa fyra principer är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. 10 4.6.1 Informationskravet Innebär att deltagare får information om vad deras uppgift är i studien och att det är helt frivilligt att delta och att de dessutom kan säga nej eller avbryta intervjun utan att det medföra några negativa konsekvenser. 4.6.2 Samtyckeskravet Handlar om att deltagaren själv får bestämma till medverkan, hur länge de vill delta samt vilka villkor de vill delta på men också kunna själva avbryta sin medverkan utan några som helst påföljder. 4.6.3 Konfidentialitetskravet Handlar om att deltagarna ska ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifterna kommer förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte har den möjligheten att ta del av dem. 4.6.4 Nyttjandeskravet Betyder att all data som har samlats in får endast användas i studien och inte till något annat (a.a.). Jag skickade ut ett informationsbrev med en förfrågan om den tillfrågade ville ställa upp och delta i min studie. Detta gjorde jag för att dessa krav skulle kunna uppfyllas och i brevet stod det om informanternas medverkan och vad syftet med studien var samt att jag garanterade alla de medverkades anonymitet. I brevet fanns även en möjlighet att skriva på en svarstalong för att ge sin medgivande till att delta. Jag informerade informanterna ännu en gång om de fyra huvudprinciperna och att det var dessa jag skulle förhålla mig till innan jag började med intervjuerna. Jag samlade också in svarstalongerna som ett bevis för informanternas samtycke till att delta i studien och jag frågade även om det var okej att jag bandade intervjuerna samt att all data som samlades in skulle endast använda i studien och därefter förstöras. 11 5. Resultat I denna del kommer jag presentera resultatet som jag har fått fram från intervjuerna. Jag kommer även presentera resultaten utifrån fyra olika teman: beskrivning av de olika lekmiljöerna, pedagogernas tankar om de olika lekmiljöerna, inspiration till ett lärande samt att utgå från barnens intresse. Jag kommer ha fingerade namn på mina informanter för att inte avslöja deras riktiga identitet. Som avslutning av denna del kommer det finnas en kort sammanfattning av det jag fick fram genom intervjuerna. 5.1 Kort beskrivning av pedagogerna Gisela har arbetat inom förskolan i 16 år, men började som vikarie i vikariepoolen. Har även arbetat inom pooltjänsten och i förskoleklass, men arbetar nu bara i förskolan. Malin har arbetat inom barnomsorgen i 28,5 år och började då först som barnskötare, men skolade om sig till förskollärare 1998. Annika har varit verksam inom förskolan i 17 år. Marianne har arbetat inom barnomsorgen i 26 år. Gisela och Malin arbetar på Regnbågen som är en kommunal förskola, där barnen är 3-5 år och Annika och Marianne arbetar på Laxen som är ett kooperativ, där är barnen 1-3 år. 5.2 Beskrivning av de olika lekmiljöerna 5.2.1 Regnbågen På avdelningen Regnbågen finns det fem rum där barnen leker i. Det första rummet är det lilla rummet som ofta förändras efter barnens intresse och då med inriktning efter yrken som till exempel brandstation men det har även varit en frisörsalong. Men just nu är temat affär och café i det här rummet för det är vad pedagogerna har sett att barnen är intresserade av nu. Sedan har de två rum med soffor som de använder till sina sagostunder, men i det ena rummet har de även lego, kaplastavar, bilar och utklädningskläder. Och i det andra som de kallar för allrum har de sina samlingar och de sitter även och äter i detta rum. Barnen använder även detta rum när de dansar och lyssnar på musik, vilket de verkligen älskar att göra. I det fjärde rummet står det en dator som barnen spelar spel på, men pedagogerna tycker även att detta rum ska användas till andra aktiviteter än att spela på datorn som till exempel att sitta och pärla, göra halsband. Datarummet är också det rum som de äter i. Sista rummet på Regnbågen är målarrummet där barnen har tillgång till allt material som finns på hyllorna, men också i skåpen som är öppna. Behöver barnen något som står högre upp får de fråga pedagogerna så tar de ner det åt dem. Även i målarrummet sitter de och äter. 12 5.2.2 Laxen Laxen är en avdelning för yngre barn och där har de fyra rum som barnen leker i. I det första rummet hos dem är målarrummet och där inne finns det pennor, papper och färg som barnen själva får ta ner. Det finns även naturmaterial som kottar och pinnar i målarrummet. De sitter även och äter i detta rum. I det andra rummet som även är deras tema rum är ”havet”. Rummet kallas så nu eftersom de har utformat detta rum till ett hav. Här inne har de även sin samling och sin vila. Det tredje rummet har de till konstruktionslekar, där barnen leker med byggklossar, duplo och även med tåg och järnväg. Här inne finns det inte så mycket möbler, men det finns en hurts med lådor i där barnen kan plocka ner leksakerna själva. Sist men inte minst det stora rummet, där pedagogerna har skapat ett rum i rummet genom att ställa dit en spis, ett bord och stolar. Det rummet kallas för ”lilla köket”. I ”lilla köket” har både Annika och Marianne märkt att det är där barnen vistas mycket och tycker om att vara där. För där lagar de mat som de bjuder pedagogerna på. De har också dockor och bilar i det stora rummet och även en soffa där barnen kan sitta och titta i böcker eller att pedagogerna läser för dem. Även detta rum används som matrum. Båda avdelningarna har en utegård med klätterställning, gungor, sandlådor, gräsmattor samt rutschbanor. De har även cyklar, spadar, hinkar med mera. Fast på Regnbågens utegård har de även ett litet trädgårdsland, där de odlar potatis och jordgubbar bland annat. På båda avdelningarna finns det ett kök, en hall samt ett tvättrum för barnen. 5.3 Pedagogers tankar om de olika lekmiljöerna ”Det vi försöker med i alla rum är att det är anpassat till både flickor och pojkar och att vi har placerat materialet eller leksakerna på barnens nivå” förklarar Gisela. Vidare berättar hon också att de inte har allt materialet eller alla leksaker framme, utan en del är undanstoppat och plockas fram efter vad barnen intresserar sig för att leka med just då. Gisela berättar att de har en härlig utomhusmiljö och att de vistas mycket på sin gård, men att de även går till andra lekplatser i närområdet. Vidare berättar Gisela att de också går till skogen en gång i veckan för att komma ifrån sin gård en stund. När de är i skogen klarar sig barnen ypperligt utan sina leksaker som finns på gården. Barnen kan istället leka med det de hittar i skogen menar Gisela. ”Vi har ett syfte med varje rum och hur vi använder det till” förklarar Malin. Vidare berättar hon att de delar upp olika aktiviteter, hur de har tänkt sig och att även några rum förändras utifrån barngrupp och tema. Malin menar också att det krävs en tydlig struktur runt omkring barnen vad de får göra, men också hur de använder det här materialet eller leksaken. Även Malin nämner att de är mycket ute på sin gård och där får barnen röra sig fritt och det finns heller inga begränsningar, mer att sanden ska vara i sandlådan och inte på gräset eller på asfalten. ”När vi går till skogen med våra barn, får de röra sig fritt även där” menar Malin. ”Den stora händelsen för barnen är när vi har picknick med oss eller när vi grillar korv på våra utflykter” förklarar Malin. ”Eftersom vi är en avdelning för yngre barn försöker vi tänka på att all material är på barnens nivå, så de har lätt att ta det de vill” ha menar Annika. Vidare förklarar Annika att de heller inte har så jättemycket leksaker framme utan byter ut vartefter som barnen intresserar sig för 13 att leka med olika saker. Annika nämner att rummen har fria ytor och inte så mycket möbler det är för att barnen ska kunna röra sig fritt. Våra barn har den möjligheten att flytta ut det de leker med från ett rum till ett annat, men att leksakerna ska sedan också tillbaka där de hör hemma menar Annika. Annika tycker att alla miljöer ska vara stimulerande men och också inspirerande för barnen. Det menar Annika att barnen får tillgång till ute på gården. Vi är inte på vår gård hela tiden förklarar Annika, utan går även till en skog här i närheten. Marianne förklarar att de försöker anpassa så att alla rummen är barnvänliga och att barnen har lätt att ta det material eller den leksak som de vill leka med, ”men att vi även tar bort leksaker vartefter som barnen inte leker med de leksakerna längre”. Och efter ett tag så tar vi fram något nytt som barnen får leka med istället förklarar Marianne. Även Marianne berättar att de vistas ute på sin gård men att de även går till skogen ibland för att barnen ska kunna få lite miljöombyte och att barnen får leka med andra saker än leksakerna som finns på gården. 5.4 Inspiration till ett lärande Både Gisela och Malin tycker det är viktigt att kunna skapa lekmiljöer som är inspirerande för barnen, men att det också ska vara ett lärande för dem i dessa miljöer. Med detta vill Gisela påvisa att olika rum kan inspirera barnen till olika rollekar, vilket pedagogerna har nu gjort genom utforma ett av rummen till affär och café åt barnen. Medan Malin däremot säger att barnen lär sig i alla lekar, men att de även lär sig in i vuxenvärlden. Vidare förklarar Malin att barnen också lär sig om det sociala samspelet, att ge och ta, dela med sig samt att visa hänsyn och empati. Man kan också försöka inspirera barnen till att hitta kunskap om något som de vill lära sig om och då genom att använda sig av olika digitala verktyg antingen på datorn eller på ”paddan” och att man även göra detta tillsammans med barnen menar Gisela. För kunna inspirera små barn till ett lärande gäller det att man är kreativ och att man framförallt inte har för mycket leksaker eller material framme förklarar Annika. ”Att vi också byter ut leksaker vartefter som vi ser att barnen har tappat intresse för dem och bara slänger dem” förklarar Annika vidare. Marianne anser att det är viktigt att barnen kan hålla sig kvar i samma lek en längre stund och att de inte bara går från ett rum till ett annat och cirkulerar så. Med detta menar Marianne att man som pedagog ska kunna inspirera barnen till att vistas i de olika lekmiljöer genom att ha få leksaker framme och sen kunna byta ut vartefter som intresset för leksakerna har svalnat hos dem. Man kan ta det här med affären/caféet att där såg vi att vissa barn bara tog varorna därinne och la dem i en hög på bordet och betalade inte för dem, medan andra visste precis hur de skulle göra där inne förklarar både Gisela och Malin. Vidare förklarar de att de fick lära barnen vad man gör i en affär, att man inte bara går och tar till sig varor och sedan inte betalar för dem. ”För att få barnen inspirerad att fortsätta med denna lek tog vi även in pengar i kassaapparaterna och vi gjorde även bakverk till caféet” förklarar Gisela. För då fick vi se att det blev en annan typ av lek, för nu fick de säga vad de ville ha och hur många och även fråga vad de kostar och att det även satt en prislista på väggen som barnen kunde titta på berättar Gisela. 14 Annika berättar om ”havet” som de har som tema nu, där har de utgått ifrån vad barnen har fastnat för just med havet och att de då har tittat i olika havsböcker med barnen. De har även sett att vissa av barnen har speciellt fastnat för krabbor i en av havsböckerna och det har gjort att de har blivit inspirerande till att tillverka egna krabbor tillsammans med barnen. Vidare berättar Annika att de även har varit på studiebesök till en djuraffär för att titta på akvariefiskar, för det har de också sett att barnen är intresserade av. Efter det studiebesöket på djuraffären fick de också inspiration till att tillverka ett eget akvarium, vilket blev mycket uppskattat av barnen. För då fick alla vara och göra sin del till akvariet förklarar Annika. 5.5 Att utgå från barnens intresse Gisela berättar att de utgår mycket från barnens intressen och att de även lyssnar på vad de har för idéer, men sen går det inte att genomföra allt de vill menar Gisela. Vidare berättar Gisela att de också måste se vad barngruppen intresserar sig för just nu och hur de kan gå vidare med det här, men att det även kan vara på individnivå också förklarar Gisela. Gisela förklarar att barnen är indelade i grupper ibland och då även i mindre grupper och efter ålder. Så här gör pedagogerna när de vill att barnen ska jobba med diverse olika saker som är lämpliga efter barnens ålder. Gisela berättar att just nu jobbar de mycket med skolförberedande inför förskolklass med de äldre barnen med olika saker och sen att de andra två grupperna jobbar med språket, som rim och ramsor eller också med olika begrepp. Malin berättar att de har två pojkar som är superintresserade av att bygga med Star Wars, för det är det man gör inne men också ute. För dessa två pojkar kan det vara svårt att bryta det mönstret när det finns ett sådant superintresse hos dem menar Malin. Vidare förklarar Malin att det inte alltid är positivt med att vara superintresserad av något, för man ska ju även kunna se andra saker också och lära dem det menar Malin. Både Annika och Marianne berättar att de får utgå utifrån vad de ser vad barnen intresserar sig för och vad de leker med, eftersom de inte kan förmedla sig på samma sätt som äldre barn. ”Att vi även tittar mycket på vad vi får fram när vi skriver om barnen inför ett utvecklingssamtal och där kan vi få fram ett tydligt intresse hos barnen” förklarar Annika. ”Att vi är ganska flexibla och ser vad barnen intresserar sig för och vad de vill leka med, men är det något som inte fungerar i barngruppen får vi pedagoger fundera hur gör vi nu då” förklarar Marianne. ”Det kan man väl göra ibland just utifrån intresse eller om det är något speciellt intresse som man ser att de behöver träna extra mycket med, exempel med språket” förklarar Gisela. Hon fortsätt genom att berätta ”vi har fått kört extra med språkträning och då med rim och ramsor och vissa ljudlekar och då på en gruppnivå och att det gynnat alla, fast att kan vara en specifik som behöver träningen”. Malin berättar att de lyssnar in barnen hela tiden gällande deras olika intressen, men hon säger också att det inte är möjligt att göra tjugoen olika lekmiljöer utan att man får begränsa sig lite grann menar Malin. ”Sen får man se till att det man gör gynnar lite fler, så det inte blir en och 15 ens intresse för det är många barn som ska samsas och att man även har sina begränsningar” förklarar Malin. 5.6 Sammanfattning Pedagogerna anser att det är viktigt att lekmiljöerna utformas till en viss del utifrån vad barnen har för intresse men inte helt och hållet. För det krävs ändå en tydlig struktur runt omkring barnen. Pedagogerna är också överrens att man utformar de olika lekmiljöerna så det gynnar alla i barngruppen. Att man även försöker anpassa lekmiljöerna så det passar både flickor och pojkar och att man placera materialet eller leksakerna på en sådan höjd så barnen kan når själva menar pedagogerna. För då behöver inte barnen behöva be om hjälp hela tiden och detta gäller både de äldre och de yngre förklarar pedagogerna. Pedagogerna anser att också att det är viktigt att kunna inspirera barnen till andra aktiviter, än det som de som är intresserade av. För det händer att vissa barn inte alls intresserar sig för något annat än det de har som intresse, med det menar pedagogerna att barnen lätt kan hamna i en ond cirkel och att det kan vara svårt att bryta det mönstret hos barnen. Att man även låter barnen få möta andra lekmiljöer som finns i närheten än sin egen utegård anser pedagogerna som en viktig del i barnens vardag på förskolan, men också att göra utflykter ibland med barnen till skogen för här får de möta en annan typ av miljö. Med detta menar pedagogerna att i skogen behöver inte barnen sina leksaker, utan kan leka med det som skogen har att erbjuda vilket uppskattas mycket av barnen. Två av pedagogerna poängterar att det är viktigt att man skapar lekmiljöer med stora ytor och speciellt för små barn, för att de ska kunna få den möjligheten att röra sig fritt i rummen. Pedagogerna menar också att barnen ska kunna ha den möjligheten att flytta leksakerna från ett rum till ett annat, men också beroende på vilken typ av lek som barnen leker. Men att det är helt okej att flytta ut leksakerna ut från ett rum i en rollek, men inte om leksakerna ska kastas omkring och hamnar huller om buller för skoj skull är inte okej menar pedagogerna. Ute på gården däremot får barnen röra sig helt fritt och där finns inga begränsningar för dem, mer än att pedagogerna vill att sanden ska vara i sandlådan och inte på gräsmattan eller på asfalten. Pedagogerna menar att de är ganska flexibla med hur barnen använder de olika lekmiljöerna, men att det finns begränsningar som kan stoppa dem för det och det är de dagliga rutinerna som de inte kan komma ifrån, eftersom det är sådana rutiner som måste göras i den dagliga verksamheten på förskolan. Som när barnen till exempel målar i målarrummet och inte är klara och vill fortsätta, men det går inte för det ska dukas där till lunch. 16 6. Diskussion I denna del kommer jag diskutera valet av metod samt att jag kommer diskutera resultatet av min undersökning och sedan koppla det samman med litteraturen. Slutsatserna av min undersökning kommer att sammanfattas under en egen rubrik och förslag till fortsatt forskning kommer vara som en sista del i detta kapitel. 6.1 Metoddiskussion Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger för att ta reda på hur de tänker om lekmiljön i förskolan. Två av pedagogerna arbetar på en kommunal förskola där barnen är 1-3 år och de andra två arbetar på ett kooperativ och där är barnen 3-5 år. Jag valde medvetet dessa två olika förskolor just för att få veta om lekmiljön var utformad på olika sätt, vilket den också var vilket framkom genom de olika svaren jag fick av pedagogerna under intervjuerna. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med låg standardisering. Med detta menar Trost (2005) att låg standardisering innebär att de olika intervjuerna kommer se olika ut eftersom intervjufrågorna ställs i den ordningen som passar den enskilda bäst. Jag kan även nu i efterhand se att alla intervjuer kunde lika gärna ha varit med hög standardisering eftersom jag ställde frågorna i den ordningen som jag har skrivit dem i intervjuguiden. Det blev inte att jag ställde så många följdfrågor till informanterna, för de gav mig så detaljrika svar så det behövdes inte. Jag visste redan innan jag började med min studie att jag var ovan med att göra intervjuer eftersom jag endast har gjort det ett fåtal gånger innan. Men jag kan ändå säga att jag har lärt mig en hel del genom att göra dessa intervjuer. Jag var nervös inför den första intervjun, men jag tror ändå inte att min nervositet har påverkat mina informanter eftersom det släppte direkt efter jag hade ställt den första frågan till den första som jag intervjuade. Efter att den första intervjun var genomförd gick det mycket lättare sen att genomföra de andra intervjuerna. Att välja just kvalitativa intervjuer som metod kräver en hel del av dig som intervjuar och att man är mycket väl förberedd inför intervjuerna, vilket jag kan känna nu i efterhand att jag inte var. Men jag tycker ändå att jag lyckades genomföra intervjuerna på ett bra sätt, trots att jag inte var så påläst på intervjuguiden som jag egentligen borde ha varit. Jag fick spela in alla mina intervjuer, vilket var en fördel för min egen skull för på så sätt fick jag mycket mer information av informanterna än vad jag hade fått om jag hade fört anteckningar under intervjuerna. Kvale och Brinkmann (2009) menar att när man spelar in under intervjun kan man som intervjuare fokusera på informanten vad den säger, och sedan kunna lyssna igenom intervjun i lugn och ro hemma och då till tonfall, formuleringar och pauser. Jag antecknade lite ändå under intervjuerna, men det var mest stödord som jag antecknade. Annars satt jag bara och lyssnade på vad min informant sa och i mellanåt ställde jag också följdfrågor för att få mer information kring mina frågor. Jag är mycket nöjd med att jag fick den möjligheten att spela in alla intervjuer, för hade jag inte fått det hade jag istället fått föra anteckningar och det hade medfört ett mer tidskrävande arbete av mig. Och det kan även ha medfört att jag då kan ha förlorat viktig information från informanterna, om min uppmärksamhet hade varit att skriva ner vad informanten sa under intervjun. 17 6.2 Resultatdiskussion 6.2.1 Pedagogers tankar om de olika lekmiljöerna Resultatet av min studie visar att pedagogerna försöker skapa lekmiljöer utifrån den barngrupp de har och vad barnen är intresserade av. De försöker även anpassa miljöerna till både pojkar och flickor. Med detta menar Gisela att de vill bryta det traditionella som var på förskolan förr, att pojkar skulle vara i ”byggrummet” och flickor i ”dockvrån” utan nu får barnen vara i de rum som de själva vill leka i. I likhet med vad Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) samt Åberg och Lenz Taguchi menar är att den fysiska miljön ska anpassas till barns intresse och behov, men också att barnen ska ha möjlighet att förändra och möblera om i miljön så den passar just deras lek eller aktivitet. Både Malin och Annika talar om att de placerar materialet och leksakerna i de olika rummen på en sådan nivå att barnen själva kan ta det de behöver till sin lek eller aktivitet, men är det något som de vill ha som står högre upp får de givetvis be om hjälp av pedagogerna. Slutsatsen jag kan dra av detta är att forskningen och pedagogerna säger samma sak gällande lekmiljön och det är att den utformas utifrån vad barngruppen är intresserad av. Det jag kan ta med mig i mitt blivande yrke är att titta på vad hela barngruppen är intresserad av när de olika lekmiljöerna utformas. 6.2.2 Inspiration till ett lärande Björklid (2005) menar att den fysiska miljön i förskolan har en stor betydelse för barns utveckling och lärande, men också att leken spelar en viktig roll i detta sammanhang. Detta är något som även Gisela och Malin är eniga om, för de anser att det är viktigt att kunna skapa lekmiljöer som är inspirerande för barnen men också att miljön ska vara ett lärande för dem. Gisela talar om att olika rum kan ge barnen inspiration till olika rollekar, vilket det också har gjort nu hos dem eftersom de har utformat ett rum till affär och café åt barnen. Medan Annika och Marianne vill framhålla är att för att kunna inspirera små barn gäller det att man är kreativ som pedagog och framförallt att inte ha för mycket material eller leksaker framme. För det kan hämma små barns inspiration till vad de vill leka med menar pedagogerna. Vidare berättar Annika att innan de utformade ett av rummen till ”havet” som de har som tema nu, tittade de mycket i havsböcker tillsammans med barnen för att få inspiration till vad de ville ha i sitt ”hav”. För många av barnen hade fastnat just för krabbor som de hade sett i en av böckerna, vilket gjorde att de började tillverka egna krabbor som de kunde ha i sitt ”hav”. Nordin-Hultman (2004) menar att regleringen av tid och rum i svenska förskolor är stark men också att barn är beroende av pedagoger när det gäller deras aktiviteter och tillgången för tid, rum och material. Vilket jag anser inte stämmer med det jag har fått fram genom mina intervjuer från pedagogerna. De menar att barnen har tillgång till rummen i stort sett som de vill och även materialet, eftersom det står på den nivån så barnen kan ta det de vill ha själva. Något som även Johansson och Pramling Samuelsson vill framhålla i sin forskning, är att miljön i förskolan ska kunna förändras efter vad barnen leker och därefter skapa olika teman utifrån det (Jensen och Harvard, 2009). Vilket pedagogerna har gjort nu eftersom de har utformat ett av rummen till affär och café och till ”havet”. 18 Vygotskij beskriver att barn lär sig av någon med högre kunskap och att den med högre kunskap lär den andre genom samspel och handledning. Detta är vad Vygotskij kommer kalla den närmaste utvecklingszon eller också för proximal utvecklingszon (Lillemyr, 2013). Detta var något som jag fick exempel på i intervjuerna från både Malin och Gisela. De berättar att de nämligen fick lära vissa barn vad man gör i en affär, för det såg de att de barnen inte klarade av utan bara tog till sig varorna och la dem i en hög på bordet. De berättar också att de fick visa dessa barn genom att ”handla” i sin affär, att man först plockar de varor man vill ha för att sedan gå till kassan för att betala Slutsatsen jag kan dra av detta är att man som pedagog bör vara kreativ när lekmiljöerna utformas, framförallt för små barn men också att man skapar miljöer som är inspirerande för barnen så att de vill leka i dessa miljöer. Även detta kommer jag ta med mig i min kommande yrkesroll som pedagog hur barn beter sig i vissa situationer, som i detta fall med affären och att man då som pedagog visar dem hur man ska göra för då vet de det till nästa gång. 6.2.3 Att utgå från barnens intresse Pedagogerna nämner att de utgår inte bara från vad några barn intresserar sig för utan de tittar på hela barngruppen när de utformar lekmiljöerna. Med det menar Malin att de lyssnar på barnen och på vad de har för intressen, men att det inte går att göra tjugoen olika lekmiljöer utan att man även får begränsa sig en aning menar hon. Malin förklarar vidare; ”Sen får man se till att det gynnar fler i gruppen, så det inte blir en och ens intresse för det är många barn som ska samsas och det sätter även sina begränsningar”. För Annika och Marianne är det annorlunda, eftersom där är barnen yngre och har inte alltid språket för att kunna förmedla om sina intressen eller vad de vill leka med. Så här får pedagogerna istället titta på vad barnen intresserar sig för och vad de leker med. Annika förklarar; ”Vi tittar mycket på vad vi får fram när vi skriver om barnen inför ett utvecklingssamtal och av det kan vi få fram vad våra barn intresserar sig för just nu”. Så här får Annika och Marianne utgå mycket från utvecklingssamtalen när de utformar de olika lekmiljöerna. Gisela och Malin nämner också att de delar in barnen i olika grupper ibland och det är då utifrån olika intressen som barnen har, men det kan också vara sådant som de ska träna på som till exempel språket med rim och ramsor eller också olika begrepp. Det kan också vara som för de stora barnen nu menar Gisela och Malin; ”Att de får jobba med olika skolförberedande material inför förskoleklassen”. Pedagogerna talar även om att utomhusmiljön kan locka barnens intresse på olika sätt genom att låta dem gå till andra lekplatser i närheten, men också gå på utflykter och då till skogen. Vilket är mycket uppskattat av barnen menar pedagogerna och att de tycker det är roligt att få vara i skogen, för där kan de hoppa och skutta som de vill och där finns det inga begränsningar för dem. Författarna Brodin och Lindstrand framhåller att lek i miljöer utomhus kan erbjuda större och annorlunda möjligheter för barn att kunna utforska området utifrån sin egen förmåga men också i den utvecklingsfasen de befinner sig i. Vidare menar författarna också att det är en 19 erfarenhet som ger barn chansen att få prova sina förmågor, hämta nya idéer samt att söka utmaningar på det sätt som är en omöjlighet i andra miljöer (Sandberg, 2008). Slutsaten jag kan dra av detta är att man som pedagog utgår från barnens intresse när de olika lekmiljöerna utformas men att man även kan försöka få barnen till ett annat intresse än det de har genom att erbjuda barnen med till exempel andra leksaker/ material eller andra aktiviteter. Något som jag i alla fall kommer ta med mig i min framtida yrkesroll som pedagog. 6.3 Slutsatser Jag har i denna studie lärt mig en hel del om de olika lekmiljöerna och dess utformning, men också hur man kan utforma lekmiljöerna utifrån olika teman eller från ett intresse som barnen har. Jag har i denna studie lärt mig också att utformningen av miljöerna ska vara anpassningsbara både till pojkar och flickor och att man inte särskiljer på det som pedagog. Det är något som jag själv kommer tänka på i min yrkesroll som förskollärare. Studien har också bidragit till att man som pedagog ser till hela barngruppen och deras gemensamma intressen och utgår från det när de olika lekmiljöerna utformas och att man framförallt lyssnar och pratar med barnen om vad de har för önskemål till förändringar i lekmiljöerna på förskolan. Min studie har även bidragit till att man som pedagog bör tänka på att lekmiljöerna utformas på ett sätt som känns inbjudande och inspirerande för barn att vilja leka där. Vilket jag kan anse att lekmiljöerna var på de två förskolor där jag gjorde mina intervjuer, eftersom pedagogerna verkligen beskrev lekmiljöerna på ett sådant sätt kändes inbjudande och inspirerande till lek. Att utforma dessa lekmiljöer i förskolan är något som jag kommer få göra många gånger i mitt yrke och nu vet jag också hur de utformas. Det är något som jag kommer ha i tankarna i min framtida yrkesroll som pedagog. Nu när jag vet hur dessa lekmiljöer utformas, har jag en önskan att få en tjänst på en förskola som är nybyggd och få vara med när dessa lekmiljöer utformas från grunden. 6.4 Förslag till vidare forskning I en kommande studie skulle jag vilja undersöka om hur de olika lekmiljöerna kan påverka barn med särskilda behov och hur pedagoger kan inspirera dessa barn till lek i dessa miljöer. För i den litteratur som jag har läst in mig på gällande min egen studie, fanns det inte alls så mycket forskning om just detta. 20 Referenser Björklid, P. (2005) Lärande och fysisk miljö- En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Jensen, M & Harvard, Å (Red.) (2009) Leka för att lära- Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur AB. Kvale S, & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Lillemyr, OF. (2013) Lek på allvar - En spännande utmaning. Stockholm: Liber AB. Nordin-Hultman, E. (2011) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Doktorsavhandling, Stockholm: Liber AB Patel, R & Davidsson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB. Pramling Samuelsson I & Sheridan S. (2006) Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur AB. Sandberg, A. (Red) (2008) Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur AB. Kap. 4. Att ha tillgång till uteleken. sid.96. Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Rev. Uppl.) Stockholm: Skolverket. Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [ Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Åberg, A & Lenz Taguchi, H. (2009) Lyssnandets pedagogik - Etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB. 21 Bilagor Bilaga 1- Brev till pedagoger Hej! Mitt namn är Ann-Sofie Olsson och jag är lärarstudent på Karlstad universitet och läser nu min sista termin, vilket innebär att jag skriver på mitt examensarbete som kommer handla om de olika lekmiljöerna i förskolan. Jag vill undersöka hur förskollärare tänker om förskolans lekmiljöer i relation till barns utveckling och lärande. Jag kommer använda mig utav kvalitativa intervjufrågor, då syftet är att få information om de intervjuade har för egna erfarenheter och tankar om just det som frågas efter. Intervjuerna kommer pågå ungefär i 30 minuter och jag kommer dessutom att spela in intervjuerna. Detta kommer givetvis ske enskilt och informanten får själv bestämma tid och plats. Det kommer vara frivilligt att medverka i min undersökning och man kan givetvis när som helst säga Nej till att medverka i intervjun. Det insamlade materialet kommer endast användas i mitt arbete och kommer därefter förstöras efter att arbetet är godkänt. Jag kommer även i arbetet att avidentifiera era namn, förskolans samt avdelningens namn. Jag kommer istället använda mig av påhittade namn på er för på så sätt inte avslöja er riktiga identitet. Vid frågor kan Ni kontakta mig på telefon: XXX- XXXXXXX eller via mejl: xxx@xxx Min handledare för detta examensarbete är: Ingmarie Sellin på Karlstad universitet Hon kan nås via mejl: xxx@xxx Tack på förhand! Ann-Sofie Olsson –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Examensarbete om de olika lekmiljöerna i förskolan. Du får min tillåtelse att använda den information som kommer fram i intervjun i ditt examensarbete. Namn: ………………………………………………………………………………… Datum:…………………………………………………………………………………. 22 Bilaga 2- Intervjuguide Bakgrund Kön/ålder: Examensår: Antal år inom yrket: Beskrivning av de yrkesverksamma åren: Inomhus/ utomhusmiljön: Hur ser det ut på er avdelning? Beskriv hur de olika rummen är utformade? Olika teman för olika rum? Vad har ni för leksaker/material i de olika rummen? Hur är er utegård utformad? Finns det en klätterställning, gungor, sandlåda, gräsmatta m.m. Hur är utbudet av leksaker/material i de olika rummen? Utegården? Har barnen den möjligheten att flytta på leksakerna från ett rum till ett annat? Kan du beskriva en situation när barnen får den möjligheten att flytta på leksakerna? Har barnen tillgång till alla leksaker som finns på avdelningen? Utveckling och lärande: Vad tror du barnen lär sig i sin lek i de olika miljöerna? Kan du beskriva en situation när du tror att de har gjort det? Hur tror du de olika miljöerna påverkar barnens utveckling och lärande? Vad anser du som viktigt och stimulerande för barnen i de olika miljöerna? Vad är dina tankar kring detta? Upplever du att lekmiljön hos er gynnar barns utveckling och lärande och då på vilket sätt? Intresse och behov: Utgår du och dina kollegor utifrån barnens olika intressen och behov när ni utformar de olika lekmiljöerna? I vilken utsträckning lyssnar du och dina kollegor på barnen, om deras idéer hur de skulle vilja att de olika miljöerna utformas? Diskuterar du och dina kollegor med barnen om detta? Hur utnyttjar barnen de olika miljöerna? Har du och dina kollegor förändrat något i miljön p.g.a. ett enskilt barn? Vad har det fått för konsekvenser för resten av barngruppen? Övriga frågor: Har du något som du själv vill tillägga? 23
© Copyright 2024