Systematiskt kvalitetsarbete 2013-2014 Pastellens förskola Avdelning Blåbäret Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. (Lpfö 98 rev. 2010) Vi lär varje dag hela livet Lära och växa tillsammans Inflytande och delaktighet Förskolan i nord Lära av varandra En mötesplats för lärande Varmt, tryggt och tillåtande klimat Barnperspektiv och Barns perspektiv Utmanande lärmiljöer Lust, glädje, lek och nyfikenhet Allas lika värde – olikheter berikar Målområden • Barns inflytande ( lärmiljö, pedagogernas förhållningssätt) • Värdegrundsarbete/Demokrati • Entreprenöriellt lärande • Grön flagg/No teknik • Barn i behov av särskilt stöd Barns inflytande ( lärmiljö, pedagogernas förhållningssätt) Mål från Lpfö 98 (rev. 2010) Blåbärets mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: •Lyssna aktivt på barnen! Skapa utrymme, platser och forum där barnen får möjlighet •Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina att uttrycka sina tankar och åsikter, samt tankar och åsikter och därmed få ta till vara på och omsätta dessa idéer till möjlighet att påverka sin situation. handling. •Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för •Utforma miljöer tillsammans med barnen sina egna handlingar och för förskolans där de kan vara delaktiga och ta egna miljö. initiativ samt vara tydliga med konsekvenser av att inte ta ansvar. Barns inflytande Åtgärder för utveckling från föregående läsår inom området ”barns inflytande”, var att Pedagogerna skulle bli bättre på att lyssna aktivt på barnen. Dessutom behövde barnen bli bättre på att lyssna på varandra. Detta har vi arbetet aktivt med under höst- och vårterminen. En strategi har varit att fortsätta organisera barnen i smågrupper, för att på så vis få mer tid med varje enskilt barn. I den lilla gruppen blir det oftast en lugnare och mindre stressfylld miljö, vilket gör att pedagogerna har större möjlighet att lyssna aktivt. Detta ger också goda förutsättningar att föra samtal och diskussioner med varandra. På så vis kan barnens tankar tas tillvara och de får mer inflytande. I våra gemensamma samlingar får barnen möjlighet att lyssna aktivt på varandra under mer strukturerade former. De får ”räcka upp handen” om de vill ha ordet, och på så vis träna på att inte prata ”rakt ut”, vilket bidrar till att alla få tänka efter samt att de lyssna på varandra. Vid spontana samtal som ex. matsituationen, intar pedagogerna vid behov rollen som samtalsledare, så att alla barn ska få utrymme att göra sin röst hörd. Vi strävar ständigt efter att vara mer lyhörda för barnens tankar. Ett exempel på detta var vid arbetet med reglerna. Vid terminsstarten hade vi diskussioner med barnen kring våra regler och ändrade sedan texten på dessa utifrån deras tankar och önskemål. Vidare fick barnen ge förslag på hur man skulle kunna visa och gestalta reglerna. Detta dokumenterades med hjälp av bilder som sedan sattes upp på vår regeltavla. Vi för ofta samtal i arbetslaget kring vad det innebär att ge barn reellt inflytande. Vår utgångspunkt är att inflytande på förskolan handlar om att barn under ordnade former ska få möjlighet att påverka sin vardag. Pedagogerna har ett stort ansvar för att organisera arbetet och ge förutsättningar inom vilka barn kan uttrycka tankar och önskemål och på så vis få inflytande. Detta sker både vid utformandet av den fysiska miljön men också genom det sociala klimat som vi tillsammans skapar. I arbetslaget har vi fört diskussioner kring vad det innebär att lyssna aktivt på barnensamt hur de ska kunna vara delaktiga i utformandet av verksamheten. Vi har diskuterat skillnaden mellan barns perspektiv och barnperspektiv och kommit fram till följande: Barns perspektiv: Hur barn ser sin tillvaro utifrån deras egna föreställningar. Detta varierar från barn till barn beroende på erfarenhet och kunskap. Barnperspektiv: Utifrån pedagogernas värderingar och syn på barn. Pedagogerna utformar en miljö som är fokuserad på barnens behov och utveckling. Det är viktigt att pedagogerna arbetar mot samma mål. För att barn ska få ett reellt inflytande i förskolan så behöver pedagogerna i högre grad försöka ta del av och förstå barns perspektiv. Resultat: Barns inflytande Ett av målen med barns inflytande var att vi skulle lyssna aktivt på dem. Vi ska skapa utrymme, platser och forum där barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter, samt ta till vara på och omsätta dessa idéer till handling. Vid ett tillfälle under höstterminen berättade ett barn att han hade tittat på en löpartävling och att han gärna ville att vi skulle ordna en sådan på förskolan. Han hade pratat med sin pappa om det hemma varav även pappan uttryckte att han önskade att vi skulle ordna en tävling. Genom att anordna en löpartävling skapade vi ett tillfälle att ta till vara på och omsätta hans tankar och idéer till konkret handling. Tävlingen var en uppskattad och rolig aktivitet som engagerade många barn. Aktiviteten har pågått vid flera tillfällen under en lång period. Barnen fick uppleva att deras idéer och önskemål faktiskt omsätts till handling och att de därmed kan påverka sin vardag på förskolan. Vid en intervju med barnet som kom med idén hade han följande kommentarer till bilderna -Det var roligt när vi skulle göra någonting och allt. Det var roligt när vi tävlade. Det var jätte jätteroligt att vi fick ett kort. Det var roligt att vi fick en medalj. -Det var roligt att inte alla ramlade. -Det var bra att vi fick ett kort med medaljerna. Det var roligt att vi fick ha medaljerna när vi skulle äta mellanmål. Analys: Barns inflytande Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt som grundar sig i vår barnsyn där vi utgår från det kompetenta barnet. En förutsättning till detta är att vi är närvarande pedagoger som lyssnar in, stimulerar och utmanar barnen. Vår utgångspunkt är att delaktighet och inflytande inte innebär att vi pedagoger frånsäger oss ansvaret utan att vi bjuder in barnen att tillsammans med oss ta ansvar för vardagen på förskolan. Pedagogerna har organiserat verksamheten och resurserna på ett sätt som gör att barnen inom vissa ramar kan ha stort inflytande över sin vardag. Vi har genom diskussioner i arbetslaget skapat ett gemensamt förhållningssätt och en strategi för hur man ska arbeta med frågor som rör demokrati och inflytande. Vi har dessutom insett betydelsen av att ge barn inflytande, samt att vårt arbetssätt ger resultat. Åtgärder för utveckling: Barns inflytande Vi har upptäckt att många barn har svårt att göra val och att acceptera beslut som gruppen fattar. Därför behöver vi ge barnen fler tillfällen att ta ställning och delta i majoritetsbeslut. Pedagogerna behöver diskutera och ta ställning till hur länge man kan begära att barn sitter still och lyssnar samt hur mycket talutrymme/tid ett barn ska få för att berätta något inför övriga gruppen? Vad är syftet med samlingar? Vi har blivit medvetna om att vi påverkar barnens beslut kring fredagsvalet mer än vi tidigare trott. Vi har styrt barnen att fokusera på aktiviteterna snarare än på relationerna. Pedagogerna behöver därmed klargöra syftet med att barnen ska få välja aktiviteter/rum på fredagar? Ska barnen få påverka vilket rum, vilken pedagog och vilka kamrater de ska vara med? En framgångsfaktor är vårt sätt att organisera barnen i mindre grupper på förmiddagen . Kan vi utveckla detta ytterligare? Värdegrundsarbete/Demokrati Mål från Lpfö 98 (rev. 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn: • Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Blåbärets mål: •Upprätta och förankra gemensamma regler tillsammans med barnen. •Finnas närvarande i gruppen för att hjälpa, handleda och ge barnen egna redskap för att på olika nivåer hantera konflikter och andra situationer. Värdegrundsarbete på Blåbäret Arbetet med regler och förhållningssätt har pågått regelbundet under höstterminen. Sedan uppstarten i augusti har vi tillsammans med barnen samtalat om reglernas innebörd. Vid arbetet med att ytterligare förankra reglerna i barngruppen fick barnen tillsammans gestalta och dramatisera reglerna. Detta dokumenterades i bilder och barnen fick sedan skriva under med sitt namn. Därefter fick de ta del av dokumentationen där ett barn fick med hjälp av inspelning berätta om reglerna/bilderna. Vision: Alla människor får tycka, tänka och vara olika, men man får inte skada eller såra någon. Stopp/sluta-regeln Om någon säger ”stopp”, ”sluta”, ”nej” eller ”jag vill inte”, så måste man sluta direkt Vi lyssnar på varandra Alla får vara med, och man ska dela med sig Man ska vara snäll Det är förbjudet att slåss, sparkas, knuffas och säga elaka ord som sårar/gör någon ledsen Man får vara olika Man får tycka olika Vi är ”rädda” om sakerna på förskolan och plockar undan efter oss Resultat: Värdegrundsarbete/Demokrati I arbetet med reglerna fick barnen möjlighet att utveckla redskap för att fungera i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Detta arbete har varit mycket framgångsrikt och reglerna är väl förankrade i den dagliga verksamheten. Ett exempel på detta är att barnen är noga med att följa reglerna samt påtalar om någon inte gör detta. Analys: Värdegrundsarbete/Demokrati Pedagogerna lägger stor vikt vid arbetet med värdegrundsfrågor och har medvetet och strategiskt arbetat med att ge barnen redskap och metoder för att fungera i grupp och hantera konflikter. Arbetet har pågått under en lång tid och är väl genomtänkt och väl genomarbetat hos både pedagoger och barn. Åtgärder för utveckling: Värdegrundsarbete/Demokrati Alltid inleda höstterminen med att introducera och förankra reglerna. Använda mer drama och teater för att förankra värdegrund och regler. Bli ännu tydligare med ”nolltoleransen”. Att ställa upp för kollektivet utan att själv ”vinna” på det. Göra barnen medvetna om att människor är olika och familjer kan se olika ut. Entreprenöriellt lärande ”En entreprenör är en som tänker själv och som har förmågan att lösa problem genom att pröva sina tankar och idéer på egen hand eller tillsammans med andra” (Blåbärets tolkning av begreppet) Mål från Lpfö 98 (rev. 2010) Blåbärets mål: •Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. •Skapa förutsättningar och miljöer så att barnen ska kunna utveckla entreprenöriella egenskaper. •De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. •Lägga grunden till ett hållbart entreprenörskap med hållbara entreprenörer. Helikopterbygge i ateljén I ateljén får barnen möjlighet att utveckla och pröva sina tankar och färdigheter. Miljön är öppen och tillgänglig, vilket bidrar till att barnen kan utveckla sin kreativitet och sitt hantverk. Utgångspunkten är att barnen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna omsätta kreativa tankar och idéer på sina egna initiativ. På detta sätt stärks deras självständighet och tillit till sin egen förmåga. Materialet i ateljén består till största del av återanvända ”saker”, vilket är en del i att bygga ett långsiktigt och hållbart förhållningssätt till entreprenöriellt lärande. För att undvika ”massproduktion” och slöseri, samt för att ge barnen förutsättningar att skapa ting som får ett värde, har vi infört ett förhållningssätt och en process som bygger på; tanke, ide, ritning, samtal, val av material och hantverksmetod, skapande, utvärdering. Denna process är väl etablerat i arbetet tillsammans med barnen och har gett goda resultat. En ritning på helikoptern -Jag ska göra en helikopter. -Jag ska såga. -Jag ska faktiskt skruva den, för att det är en helikopter och…vad heter det nu igen….det är en snurra! -Jag ska måla den…och jag ser stolen och jag biter på stolen! -Nu är den klar! Ögon, lampa, släck! Entreprenöriellt lärande Åtgärder för utveckling inom enreprenöriellt lärande från föregående läsår var att göra miljöerna med material ännu mer tillgängligt för barnen. Vi skulle också utveckla vårt förhållningssätt genom att också ställa mer utmanande frågor där barnen får förklara hur de tänker. Resultat: Vår ateljé är ett bra exempel på hur barnen uppmuntras till entreprenöriellt lärande. Under höstterminen har miljön i ateljén förändrats. Rummet har delvis möblerats om, det har tillkommit andra material och arbetssättet har fått en lite mer tydlig struktur. Vi har fört diskussioner i arbetslaget kring hur ett entreprenöriellt lärande kan kombineras med hållbar utveckling. Vår uppfattning var att barnen ofta ”massproducerade” och ”slösade” med materialet, då deras idéer kring skapandet inte alltid var så väl genomtänkta. Därför har vi delvis ändrat och strukturerat arbetssättet så att barnen får börja med att göra ritningar, berätta för pedagogerna hur de tänker samt återvända till sitt projekt vid ett flertal tillfällen. Utgångspunkten är dock att det är barnens egna idéer som ska vara grunden till projekten. Vi vill att barnen ska uppleva känslan av att kunna skapa nästan vad som helt, när som helst och på eget initiativ. Detta har lett till att barnen lägger ner mycket tid och engagemang i sina projekt, samt att varje färdigt projekt får ett ”högre värde”. Barnen upplever att de kan, och blir helt enkelt stolta över det som de har skapat. När det gäller utbudet av material i ateljén har vi beslutat att så mycket som möjligt ska vara återanvänt material eller naturmaterial. På så vis blir det entreprenöriella lärandet också hållbart i framtiden. Analys: Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt som grundar sig i vår barnsyn där vi utgår från det kompetenta barnet. En förutsättning till detta är att vi är närvarande pedagoger som lyssnar in, stimulerar och utmanar barnen. Pedagogerna har organiserat verksamheten och resurserna på ett sätt som gör att barnen inom vissa ramar kan vara kreativa och ta egna initiativ. Vi har genom diskussioner i arbetslaget skapat ett gemensamt förhållningssätt och en strategi för hur vi ska arbeta med det entreprenöriella lärandet. Åtgärder för utveckling: Hur fortsätter vi att uppmuntrar ett hållbart entreprenöriellt lärande med hållbara entreprenörer? Hur får vi barnen att tänka långsiktigt i olika sammanhang. Pedagogerna behöver bli ännu bättre på att låta barnen pröva sina tankar och omsätta sina idéer till konkreta handlingar .Detta genom att ställa utmanande frågor, be dem förklara och utveckla deras tankar. Grön flagg/No teknik Lpfö 98 rev. 2010 Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp. Förskolan ska därför sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhället påverkar varandra. Blåbärets mål: Att arbeta mot en hållbar utveckling i temat konsumtion. Att barnen utvecklar ett medvetet och kritiskt förhållningssätt till konsumtion. Att barnen utvecklar förståelse för livets uppkomst och förutsättningarna för att kunna leva. Tema konsumtion Delmål: Att lära barnen om återvinning och återanvändning, genom att sopsortera och att återanvända skräpmaterial i ateljén. Att barnen blir medvetna om var maten kommer ifrån och vad djuren ger oss för livsmedel. Att barnen ska tänka kritiskt om reklam. Resultat: Grön Flagg/ No teknik Barnen har lärt sig hur man sopsorterar. När de är i ateljén så vet de i vilket kärl de ska slänga det skräp som blir när de städar. De har blivit mycket bättre på att använda skräpmaterial och att återanvända material i sina byggprojekt. Genom att barnen har planterat frön i krukor, vattnat, planterat om, sålt växter på vår trivselkväll, skördat det vi planterat har de fått kunskap om levnadssätt samt blivit medvetna om hållbar utveckling. Lejon av skräpmaterial. Analys: Grön Flagg/ No teknik Pedagogerna har varje vecka arbetat medvetet med hjälp av drama, där barnen har fått komma med förslag på hur man kan lösa problemen. Vi har använt oss av vår smartboard i informationssyfte, skapande verksamhet, sagoäventyr, Vi har gett barnen kunskap om levande tings behov. Åtgärder för utveckling: Grön Flagg/ No teknik Barnens starka upplevelser i sagoäventyret med tema värdegrund och sopsortering bidrar att de vill tillbaka till sagoskogen. Där kan vi introducera andra ämnesområden. Även nästa år plantera. Göra barnen uppmärksamma på små och vardagliga moment och situationer där vi tillsammans kan minska slöseri och på så vis bidra till en mer hållbar global miljö. Ex. släcka lampan efter sig och inte slösa mer vatten. Barn i behov av särskilt stöd Mål från Lpfö 98 (rev. 2010) Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Blåbärets mål: •Arbetslaget ska ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. •Utveckla metoden tecken som stöd i barngruppen. Barn i behov av särskilt stöd Vår specialpedagog har introducerat en mall, triangeln, där vi pedagoger, uppmärksammar de barn som har speciella behov. En åtgärd har varit att vissa barn fått vistas mer i en liten grupp. I denna grupp har vi arbetat mycket med leken, det sociala samspelet, och även med olika typer av språkutveckling. Vi har förstärkt det positiva beteendet och uppmärksammat inför andra barn deras positiva sidor. Vi har även nonchalerat deras negativa beteenden i vissa fall. Vår specialpedagog har haft samlingar där både barn och pedagoger lärt sig tecken som stöd. Resultat: Barn i behov av särskilt stöd Åtgärderna har gett effekt och vi har sett en tydlig utveckling av barns lek, sociala utveckling och språkutveckling. Triangeln har varit ett stort stöd i att upptäcka de barn som behöver extra stöd på olika sätt. Analys: Barn i behov av särskilt stöd Medvetna och riktade åtgärder och insatser av pedagogerna har lett fram till en positiv utveckling hos barnen. Genom att ha ett nära och bra samarbete med föräldrarna, samt stöd och hjälp av specialpedagog har vi kunnat nå framgång i vårt arbete. Åtgärder för utveckling: Barn i behov av särskilt stöd Fortsätta att låta barn med speciella behov vara i smågrupper, där de kan få den hjälp och det stöd som de behöver av pedagogerna. Lära oss fler tecken som stöd. Fortsatt arbete och vägledning av Specialpedagog. Utveckla arbetet och användandet av digitala hjälpmedel. Sammanfattning av läsårets kvalitetsarbete På blåbäret arbetar vi ständigt för att öka kvalitén i den pedagogiska verksamheten. Några av framgångsfaktorerna är att vi organiserar verksamheten där barnens bästa och verksamheten står i centrum. Ibland kan brukarnas enskilda önskningar och service få stå tillbaka för verksamheten och alla barns bästa. Ett exempel kan vara förläggandet av tiderna för allmän förskola. En annan framgångsfaktor är ett starkt sammanhållet arbetslag med stort engagemang och god vilja att utvecklas. Arbetslaget har ett bra stöd av ledning och andra yrkesgrupper såsom specialpedagog, talpedagog och psykolog.