1. No category

Remiss
Strategi för svensk idrotts framtid
Remiss:
Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har beslutat att detta remissunderlag ska
skickas på remiss till SF med möjlighet för DF att inkomma med yttranden/synpunkter.
Remisstid: Remissvaren ska ha inkommit till RF:s kansli senast den 15 februari 2015.
Behandling: Efter remisstidens utgång kommer RS att behandla inkomna remissvar och
till RF-stämman i maj 2015 framlägga förslag för beslut.
Obs! Yttranden skickas senast den 15 februari 2015 (gärna tidigare) till
[email protected] .
(Ett undertecknat remissvar kan skickas som pdf-fil med e-post, men skicka gärna även
remissvaret i en word-fil).
Eventuella frågor kring remissen besvaras av Malin Elofsson Järf, RF:s kansli,
08 699 61 53, [email protected] .
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Remissunderlag – Strategi för svensk idrotts framtid
Vid RF-stämman i Luleå 2013 beslutade idrottsrörelsen att en strategisk plan för idrottsrörelsen
skulle tas fram. Vi har nu kommit fram till den punkt där RF vill stämma av några slutsatser och
några viktiga val i strategiarbetet om svensk idrotts framtida förutsättningar. Remissunderlaget utgår från de diskussioner som förts och det som framkommit under hela processen.
Bakgrund
Arbetet har flyttats fram genom samtal och dialoger som förts med SF och RF under 2013 och
2014. RF har haft ambitionen att till varje träff och dialog ha arbetat fram underlag och diskussionsfrågor. Inför Riksidrottsforum (RIF) var detta underlag mer omfattande än tidigare. Samtal och slutsatser på RIF har därför varit alldeles särskilt viktiga, eftersom det var då vi stämde av det som dittills framkommit, sammanfattat och tolkat genom de fyra strategiska områdena som identifierades.
Med detta sagt, är det först genom denna remiss som vi efterfrågar konkreta reaktioner och synpunkter på de val, konstateranden och konsekvenser som vi ser och har fått fram under processen.
En pågående process – allas ansvar
Remissvaren kommer att tillsammans med RS bedömningar, utgöra grunden för den proposition
som RF avser att lägga fram till stämman med de val som RS ser att idrottsrörelsen behöver göra
inför framtiden.
Skulle ni under arbetets gång vilja ha ett särskilt processtöd för ert arbete med remissen, kontakta
gärna Karin Karlsson, [email protected]
Arbetet med strategin för framtidens idrottsrörelse kommer att fortsätta under våren. Konsekvenser
som rör ekonomi och organisation som följer på de beslut som stämman fattar maj behandlas i det
fortsatta arbetet och är inte en del av detta remissunderlag.
2
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Idrottsrörelsen 2.0
3
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Strategi för svensk idrotts framtid –
remissunderlag inför RF-stämman 2015
Bakgrund
Detta är ett remissunderlag för arbetet med den strategi för framtiden som idrottsrörelsen beslutade om
vid RF-stämman i maj 2013.
Arbetet är framme i ett skede där viktiga ställningstaganden behöver göras. Det handlar om hur svensk
idrott aktivt och medvetet väljer att möta framtiden. En viktig del i processen är att alla SF ska ges möjlighet
att komma in med sina synpunkter på dessa ställningstagande och konsekvenserna av dem.
Det finns frågor och områden i denna strategi som berör och kommer att beröra andra beslutsprocesser på
väg till RF-stämman 2015. Det finns till exempel frågor som behöver inkluderas i verksamhetsinriktningen
de kommande två åren. Det finns förslag till vitalisering av verksamhetsidén som innebär stadgeändringar.
Detta kommer RF att återkomma till och tydliggöra i propositioner till RF-stämman 2015.
Bakgrunden till att ta fram en strategi för framtiden var att RF-stämman konstaterade att idrottsrörelsen,
liksom andra aktörer och intressenter, står inför stora utmaningar när det gäller att möta samhällets och
omvärldens förändringar och möjligheter.
Idrottsrörelsen behöver föra en strategisk diskussion hur vi ska utveckla vår verksamhet med
den ideella föreningen som grund. Tillsammans måste vi föra en självkritisk, öppen och konstruktiv diskussion som involverar hela rörelsen. En diskussion som ska syfta till svar på frågan
hur vi tillsammans, som en enad idrottsrörelse, ska, vill och kan möta framtiden.
För att fortsatt vara en stark idrottsrörelse behöver vi möta utmaningarna med medvetna och strategiska
val. En strategi behöver inte vara en total omvälvning av verksamheten. Den kan vara det om behoven kräver det. I stället för ”revolutionär” kan den vara ”evolutionär” till sin karaktär. Det handlar då om att förädla, modernisera och vitalisera (in)riktning och verksamhet i relation till behoven.
Arbetet hittills
Arbetet med den strategiska planen har lagts upp så att SF ska involveras. En stark idrottsgemensam strategi för framtiden är helt beroende av, och behöver vila på, de strategiska diskussioner som förs (och genomförs) i varje SF. En viktig del i arbetet har varit att beskriva vad idrottsrörelsen är och står för idag. RF
har därför djupintervjuat ett antal SF i olika storlek och förutsättningar för att identifiera framgångsfaktorer
och utmaningar.
4
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Stor vikt har också lagts vid att uppdatera och fördjupa kunskaperna om samtiden och omvärlden med sikte
på framtiden genom en analys av trender och förändringar i samhället i stort. Denna uppdatering och fördjupning, gjord av analysföretaget United Minds, har byggt vidare på det motsvarande arbete som gjordes
inom ramen för idéprojektet Framtidens IF och studiematerialet Framtidens
IF – vansinnigt viktiga vägval. Till detta ska läggas en kvalitativ analys av det idrottspolitiska landskapets
förändringar.
Inför Riksidrottsforum (RIF) i Gävle i november 2014 togs ett arbetsunderlag fram som syftade till att ge ett
brett underlag för diskussionen om idrottsrörelsen i framtiden. Arbetsunderlaget kan med fördel fortsatt
användas i förbunden under hela perioden fram till RF-stämman i maj. I arbetsunderlaget finns mycket av
de fakta som tagits fram och de övergripande och gemensamma utmaningar vi identifierat under processen. Ur detta bakgrunds- och analysmaterial urskildes sedan fyra förslag till strategiska områden för idrottsrörelsen att ta sig an de närmaste åren:
Föreningsidén utmanas
Vår värdegrund - att leva som vi lär
Hälsotrenden ger oss möjligheter
Idrottsrörelsen gör Sverige starkare
På RIF diskuterades och stämdes dessa strategiska områden av. Slutsatserna av samtalen är att idrottsrörelsen är överens om att dessa fyra områden är områden som har stor strategisk betydelse för rörelsen de
kommande åren samt vad som behöver hanteras inom ramen för vart och ett av dessa områden.
Figur 1. I vilken utsträckning håller du med om att detta område ska vara ett prioriterat strategiskt område för idrottsrörelsen att jobba vidare med?
(En av frågorna som bearbetades på RIF).
Helt
Till stor del
Till viss del
Föreningsidén
Inte alls
Helt
Till stor del
Till viss del
Inte alls
Värdegrund
5
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Helt
Till stor del
Till viss del
Hälsotrenden
Inte alls
Helt
Till stor del
Till viss del
Inte alls
Idrottsrörelsen
6
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Medskick till remissens bearbetning
RF har under arbetets gång vridit och vänt på ett antal frågor under en omfattande process. Detta remissunderlag är en syntes av många möten, samtal, reflektioner, synpunkter, och idéer. Det innehåller förslag
till insatser för att uppnå förändring och förnyelse för att möta framtiden.
I remissunderlaget görs ett antal konstateranden och ett antal tänkbara konsekvenser av dessa. Givetvis
ska enskilda synpunkter på förslag och resonemang lyftas fram. Samtidigt vill RF starkt uppmana till att se
och bearbeta remissunderlaget som den helhet det utgör. I slutet på varje avsnitt finns ett antal frågeställningar att svara på.
När det står ”Vi” i remissunderlaget, menas Idrottsrörelsen vilket används synonymt med ”Svensk Idrott”
som samlar 70 specialidrottsförbund och deras föreningar. De största stödorganisationerna är RF och
SISU Idrottsutbildarna.
Tre strategiska områden för framtiden ger en idrottsrörelse
som gör Sverige starkare
I arbetet efter RIF har tre strategiska områden identifierats och det fjärde förslaget på RIF: ”Idrottsrörelsen
gör Sverige starkare”, ses som en effekt av ett lyckat arbete med de tre områdena.
Inom respektive område finns såväl möjligheter som utmaningar, styrkor som svagheter som idrottsrörelsen behöver arbeta med. Utmaningarna syns bl.a. i minskade medlemssiffror i vissa åldersgrupper, fler som
väljer att idrotta utanför den organiserade idrottsrörelsen och en viss tröghet i att kunna förändra oss. Möjligheterna är många, t ex en allmän hälsotrend, fler möjligheter till samverkan med andra aktörer och alla
ledare som är en enorm resurs.
Under processen har vikten av att förtydliga och förenkla vår gemensamma verksamhetsidé såväl som vår
verksamhet lyfts fram. De tidigare rubrikerna har ersatts med rubriker som talar om vilken position idrottsrörelsen vill ha och ta inom respektive område. Den efterföljande texten är även den mer proaktiv, riktnings- och handlingsinriktad. De tre områdena är:
1. Idrott i förening – navet i idrottsrörelsen.
2. Värdegrunden är vår styrka
3. Livslångt idrottande, engagemang och delaktighet
Idrottsrörelsen gör Sverige starkare - vår roll som samhällsbyggare ska stärkas. Om idrottsrörelsen ska
fortsätta vara en stark samhällsbyggare förutsätter det att alla led inom rörelsen bedriver sin verksamhet
som idrottsrörelsen har kommit överens om. För att stärka positionen i framtiden är det viktigt att vi gemensamt arbetar med de tre strategiska områdena. Det är också en förutsättning att vara en stark samhällsbyggare för att ta del i det offentliga samtalet och påverka för resurser och goda förutsättningar till
idrottsrörelsen.
7
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
1. Idrott i förening – navet i idrottsrörelsen
De olika logikmöten som idrottsrörelsen ställs inför i en allt mer marknadiserad omvärld medför ett antal
utmaningar. Det handlar om hur framförallt marknadslogiken tar sig in i beteende och språkbruk inom alla
samhällssektorer, också den ideella sektorn där idrottsrörelsen finns. Idag är det många gånger svårt att se
skillnaden mellan en förening och ett företag utifrån hur man kommunicerar och i vissa delar beter sig.
För att bemästra dessa krockande logiker behöver idrottsrörelsen tydliggöra den grundidé på vilken den
vilar, det vill säga den svenska idrottsmodellen med idrott i föreningen som utgångspunkt och kopplingen
mellan elit och bredd. Idrottsföreningen bygger på medlemskapet och är idag navet kring vilket verksamheten snurrar. Idrottsrörelsen vill att den även fortsatt ska vara det. Vi tror på kopplingen mellan barnungdoms- bredd- och elitidrott.
Ett annat grundfundament är den gemensamt överenskomna verksamhetsidén, alltså svaret på frågan om
varför idrottsrörelsen finns till. I såväl RF:s stadgar som i det gemensamma idéprogrammet Idrotten vill, är
det idag för otydligt vad själva verksamhetsidén är och innebär. I stadgarna är det som idag beskrivs som
verksamhetsidén snarare en definition av vad idrott är och består av samt hur vi organiserar vår idrott.
Därför har sedan 1995 följande formulering (ur Idrotten vill) fått tjäna som verksamhetsidé:
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.
I arbetsunderlag och i processen med strategin har vi hittills använt en något förändrad formulering:
Vi vill genom idrott som bedrivs i föreningar, tillsammans utveckla människor positivt såväl fysiskt och
psykiskt som socialt och kulturellt.
Med hela processen i ryggen finns det mycket som talar för att idrottsrörelsen behöver vitalisera vår verksamhetsidé såväl i innehåll som i dess konkreta lydelse för att tydliggöra vår identitet. Syftet med en verksamhetsidé är att svara på frågan om varför idrottsrörelsen finns till, och för att klara det behövs en verksamhetsidé som mer effektivt svarar upp mot de inre och yttre krav som ställs på en idrottsrörelse som vill
vara världens bästa, idag och i framtiden. En tydligare verksamhetsidé, behöver sätta idrotten i föreningen i
fokus samtidigt som den lyfter fram idrottens egenvärde.
I RF-stadgarna har idrottsrörelsen definierat vad idrott är: fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Det finns också definierat att idrott består av: träning och lek, tävling och
uppvisning. En vitaliserad och förtydligad verksamhetsidé föreslås vara:
Vi bedriver vår idrott för alla som vill ha roligt, må bra och testa gränser under hela livet, på egen
hand och tillsammans med andra i föreningar och förbund.
En bärande tanke är ambitionen att vara en idrottsrörelse för alla som vill vara med, en idrottsrörelse öppen för alla. Om vi bryter ner formuleringarna i den föreslagna verksamhetsidén får vi följande:
8
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015




Vi: Föreningar och förbund i det som är idrottsrörelsen, svensk idrott. Vi är en samlad och sammanhållen idrottsrörelse som verkar för en gemensam vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund
och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och
breddverksamhet sker i nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft.
Vår idrott: Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må̊ bra och prestera mera. Idrott
består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Under hela livet: Idrottsrörelsen ska vara ett livslångt intresse för alla som vill ha roligt, må bra och
testa gränser.
På egen hand och tillsammans i föreningar och förbund: Människor idrottar på egen hand eller tillsammans med andra och vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
En verksamhetsidé ska svara på de tre frågorna nedan.



Till vem riktar vi oss? Vi riktar oss till alla som vill ha roligt, må bra och vill testa sina gränser.
Vad gör oss unika? Idrottsföreningen bygd på medlemmarnas engagemang och beslut. Föreningen är
navet i vår idrottsmodell.
Vad bidrar vi med? Att idrotta har ett värde i sig. Effekterna är dock många och ofta samhällsnyttiga.
En vitalisering av verksamhetsidén kräver förändring av RF:s stadgar, 1:a paragrafen.
Nuvarande lydelse:
Förslag till nya lydelser, i kursiverad text:
Idrottens verksamhetsidé
Idrottens verksamhetsidé
Idrott är
Vi bedriver vår idrott för alla som vill ha roligt, må bra
och testa gränser under hela livet, på egen hand och
tillsammans med andra i föreningar och förbund.
fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må
bra och prestera mera.
Definitioner och konstateranden:
Idrott består av
Idrott är
träning och lek, tävling och uppvisning.
Idrotten ger
fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må
bra och prestera mera.
fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling.
Idrott består av
Vi organiserar vår idrott
träning och lek, tävling och uppvisning.
i självständiga föreningar och förbund som tillsammans
utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Idrotten ger
Vi delar in vår idrott
Vi organiserar vår idrott
efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i
i självständiga föreningar och förbund som tillsammans
fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling.
9
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar 13-20 år. Med
vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva
på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten.
Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens
villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott.
I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och
goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är
hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om
prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre.
efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i
allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar 13-20 år. Med
vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva
på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten.
Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens
villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott.
Vi är en samlad idrottsrörelse
som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som
elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition
där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan,
som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar,
såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor.
Idrotten följer
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s
konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen)
och FN:s internationella konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.
I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och
goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är
hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om
prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre.
Vi är en samlad idrottsrörelse
som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som
elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition
där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan,
som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar,
såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor.
Idrotten följer
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s
konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen)
och FN:s internationella konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.
Förslaget till ny verksamhetsidé betyder att meningen (syftet, ändamålet) med idrottsrörelsen är att bedriva vår idrott för alla som vill ha roligt, må bra och testa sina gränser och det gör vi i medlemsstyrda föreningar och förbund. Det är vår mission, det är därför vi finns till och det är också det som gör oss unika. Det
är vår särart. Det som skiljer idrottsrörelsen från andra som erbjuder idrott.
Den verksamhet inom idrottsrörelsen där föreningar och förbund tjänar pengar, som visserligen kan vara
på en marknad utifrån marknadslogiska beslut, har ytterst inget annat syfte än att nå ändamålet med verksamhetsidén. Idrott som erbjuds av aktörer med andra ändamål än vad som framgår verksamhetsidén är
däremot inte en del av idrottsrörelsen. I processen med strategiarbetet har det tydligt framgått att vi behöver medvetandegöra detta inom idrottsrörelsen och vi behöver levandegöra vår verksamhetsidé.
10
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Under processens gång har vi bl.a. använt följande modell för att illustrera förhållandet mellan verksamhetsidé, värdegrund och vision i relation till det vi gör (aktiviteter), som omsätter medel och resurser, för
att uppfylla och uppnå idén:
Med förslaget till ny verksamhetsidé är avsikten att synliggöra och tydliggöra skillnaden mellan ändamålet
med verksamheten och det som görs för att uppfylla detta ändamål, inklusive det som görs för att skapa
och generera de medel som behövs för att lyckas. Eller, annorlunda uttryckt, tydliggöra skillnaden mellan
mål och medel. Lägger vi dessutom till en viktig faktor i sammanhanget – effekterna av en självständig idrottsrörelse, där idrotten har ett egenvärde, får vi följande modell:
Med denna modell tydliggörs att medel som behövs gör det för att vara just medel för att uppnå målet och
aldrig mål sig. Här synliggörs också alla de positiva effekter vår verksamhetsidé har för individ såväl som för
samhälle. För att bli tydligare gentemot en omvärld i förändring behöver idrottsrörelsen också kommunicera vår unicitet och vår särart. Det vill säga, berätta om att det är skillnad mellan idrott som bedrivs i företag med ett annat ändamål än idrottsrörelsens och idrottsverksamhet som bedrivs inom idrottsrörelsen.
Konstateranden
Idrottsrörelsens nav är en idrottsförening med det föreslagna ändamålet att erbjuda idrott för alla som vill
ha roligt, må bra och testa gränser under hela livet, på egen hand och tillsammans med andra i föreningar
och förbund. Det kan vid behov göras en bodelning mellan den verksamhet som tjänar till att skapa resurser för att nå ändamålet och verksamheten som vi bedriver för att nå det.
11
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Konsekvenser
Idrottsrörelsen behöver vara överens om vad som är idrottsrörelsens ändamål och övergripande syfte, helt
enkelt svara på frågan om varför vi finns till. Vi måste medvetandegöra vårt ändamål också inom idrottsrörelsen och konsekvent arbeta med att öka kunskapen om detta.
Förslaget till en vitaliserad verksamhetsidé tydliggör idrottsrörelsens ändamål och syfte. Det är en verksamhetsidé som beskriver det som skiljer idrottsrörelsen från andra aktörer som erbjuder idrott. Ambitionen är att tydliggöra kopplingen mellan ändamålet med verksamheten, och de medel som behövs för att nå
ändamålet. Inom ramen för det gemensamt överenskomna kan idrottsföreningar och förbund i andra associationsformer, t.ex. bolag, skapa resurser för att nå ändamålet och fortfarande vara en del av idrottsrörelsen. Bolaget är däremot inte en del av idrottsrörelsen. En konsekvens av den tydliggjorda verksamhetsidén
är att de som erbjuder idrott med ett annat ändamål (t.ex. tjäna pengar för att tjäna pengar) än det som
uttrycks i verksamhetsidén inte är en del av idrottsrörelsen. Här är också stadgarna tydliga, dvs att de som
är en del av idrottsrörelsen också gemensamt kommit överens om vad de grundläggande principerna är och
bygger på. Vad som är medel för att nå målet må skifta och variera, men de får aldrig bli överordnat skälet
till varför idrottsrörelsen finns till.
Att aktivt, medvetet och strategiskt forma vår egen framtid inom detta område är i mångt och mycket ett
identitets- och attitydarbete. För att omsätta detta i handling krävs i första hand en gemensam vilja till
förändring och utveckling.
Förutom att viljan måste finnas, behöver kompetensen generellt höjas hos alla som möter idrotten i frågor
om bl.a. föreningskunskap och föreningslogik i relation till andra logiker. De flesta är överens om att föreningsformen erbjuder möjligheter. Dessa möjligheter som t ex styrkan i medlemskapet, behöver lyftas fram
ännu mer. Det är viktigt i sammanhanget är att dessa insatser för kompetensutveckling inte formuleras som
särskilda satsningar. De bör utgöra en stor del av den ordinarie verksamheten. Här behövs ett nära samarbete mellan SF, RF och SISU Idrottsutbildarna.
Frågor



Ställer ni er bakom förslaget till ny verksamhetsidé?
Om ja, på vilket sätt bidrar den till en starkare idrottsrörelse i framtiden?
Om nej, motivera varför?
12
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
2. Värdegrunden är vår styrka
Idrottsrörelsen bygger på en gemensam värdegrund (enligt 1 kap RF:s stadgar) som manifesteras i fyra
kärnvärden:
- Glädje och gemenskap
- Allas rätt att vara med
- Demokrati och delaktighet
- Rent spel
Dessa kärnvärden är våra ledstjärnor och ska genomsyra all verksamhet. Tillsammans strävar vi mot den
gemensamma visionen: Svensk idrott – världens bästa! Idrottsrörelsen menar själv att värdegrunden också
håller för framtiden.
Värdegrunden är en styrka. Idag fäster allt fler stor vikt vid organisationers och företags värderingar. Det är
viktigt för människor att den verksamhet de väljer att stödja står för bra och tydliga värderingar. Det gör
svensk idrott. Idrottsrörelsen har ett av de viktigaste fundamenten på plats genom den gemensamt överenskomna värdegrunden. Vi är stolta över den. Att vara tydlig med värderingarna och leva efter dem gör att
vi får en bra verksamhet och en framgångsrik idrott på alla nivåer. Idrottsrörelsens varumärke utåt blir
också tydligare och starkare. För idrottsrörelsen finns därför stora möjligheter om man lyckas ta tillvara på
förändringarna i samhället där allt fler människor kritiskt värderar det som företag och organisationer står
för i allt högre grad. Därför konstaterar idrottsrörelsen att värdegrunden behöver tydliggöras och kommuniceras och på ett naturligt sätt vara en del av verksamheten.
Idrottsrörelsen är enorm i sin omfattning och storlek. Den består av cirka 20 000 föreningar, nästan tre
miljoner medlemmar och över 650 000 ledare varav de allra flesta är ideella. Givetvis uppstår det emellanåt
situationer då någon bryter mot värdegrunden. Det kan handla om träningsmetoder där barn far illa, utslagning, kränkningar, doping-, matchfixingfall eller huliganism, som utspelar sig inom ett specifikt förbund.
Studier av mediabilden av idrottsrörelsen bekräftar att idrottsrörelsen uppfattas som en helhet i allmänhetens ögon, vilket innebär att om ett förbund, eller en förening har en verksamhet som avviker från värdegrunden kommer detta att uppfattas som att hela idrottsrörelsen agerar på samma sätt. Människor som
får sin enda erfarenhet av och inblick i idrottsrörelsen via media, är mindre positiva till idrottsrörelsen än
de som är en del av den.
Förtroendet för hela rörelsen påverkas alltså om någon bryter mot de gemensamma värderingarna, och vi
kan konstatera att ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. I RF:s stadgar är det dessutom fastställt:
Inom idrottsrörelsens respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd varandras roller och
verksamhetsvillkor. Det är något som både betyder en ömsesidig respekt för de olika delarna inom idrotten,
men också hur vi agerar och beter oss mot varandra.
Varje led inom idrottsrörelsen måste därför vara noga med att följa värderingarna och kommunicera dem,
både till de som redan finns i verksamheten och gentemot omvärlden. Idrottsrörelsen måste säkerställa att
det inom föreningar, förbund, distriktsförbund och riksidrottsförbundet också finns ett gemensamt tillvägagångssätt hur vi hanterar situationer när någon uppenbart bryter mot värdegrunden.
13
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Att vår värdegrund är på plats betyder också att värdegrunden också är ett grundfundament i vår verksamhetsutveckling. Det är inte ett parallellt arbete som kan ske vid sidan av verksamheten, istället går ett värdegrundsarbete och verksamhetsutveckling hand i hand. Styrka och framgång är ett resultat av hur lyckade
vi har varit i att utveckla vår verksamhet, men också hur vi lyckats tydliggöra och levandehålla vår värdegrund.
Ett exempel på hur förbund och föreningar bör agera för att leva upp till värdegrunden när det gäller barnoch ungdomsidrott är att följa de anvisningar som beslutades av RS i maj 2014. I dokumentet finns också en
metod beskriven hur föreningar, SF, och RF/DF ska agera om någon uppenbart bryter mot anvisningarna.
Grundprincipen här är att försöka åstadkomma en utveckling av förbunds/föreningarnas verksamhet genom dialog med berört förbund/förening och att även ge stöd genom till exempel utbildning. Bara i sista
hand blir ekonomiska sanktioner aktuella. Denna princip innebär att föreningar, SF och RF/DF har ett gemensamt ansvar att se till att alla inom rörelsen lever upp till värdegrunden. SF har ansvaret att se till att
komma till rätta med problem hos sina medlemsföreningar inom sitt förbund och RF/DF har ansvaret att
stödja SF.
Konstateranden
Idrottsrörelsens värdegrund är en styrka och det är viktigt att verksamheten på alla nivåer styrs enligt våra
värderingar. Förtroendet för idrottsrörelsen stärks om vi kommunicerar vår värdegrund och lever som vi
lär. Då blir också idrottsrörelsen attraktivare vilket gör det enklare att rekrytera och behålla medlemmar.
Det stärker även organisationens position i förhållande till bidragsgivare och sponsorer.
Konsekvenser
I arbetet med att leva efter idrottsrörelsens värdegrund behöver alla led inom rörelsen ta ansvar. Det handlar att varje SF bör styra, leda och följa upp förbundets inklusive föreningars verksamhet enligt värdegrunden. Det kan t ex vara att tydligare kommunicera värdegrunden, till exempel genom utbildning och föreningsutvecklig. Det handlar också om att komma överens om hur och vem som ska agera när någon uppenbart agerar i motsats till värdegrunden.
Idrottsrörelsen bör tydliggöra ansvaret som idrottsföreningar, SF, RF/DF har även när någon uppenbart
bryter mot överenskommelsen om våra gemensamma värderingar. Det kräver att SF behöver ha en aktiv
kommunikation med sina medlemsföreningar och/eller SDF, och stödja dem för att komma till rätta med
eventuella problem. Om föreningen inte vidtar åtgärder har SF ansvaret att följa upp detta. Om IF/SF inte
visar någon vilja till förändring kan det i sista hand få konsekvenser för det ekonomiska stödet.
Frågor




Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna.
Vilka konsekvenser skulle det få för er idrott?
Vilket ansvar har föreningarna?
Vilken typ av stöd skulle ni behöva från stödorganisationerna? (RF, DF, SISU Idrottsutbildarna).
14
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
3. Livslångt idrottande, engagemang och delaktighet
Den föreslagna nya verksamhetsidén innebär att idrottsrörelsen axlar ett stort ansvar. ”hela livet” eller
”livslångt” pekar på en ambition att erbjuda något för alla åldrar. Kanske görs det redan idag i form av att
olika specialidrottsförbund har verksamhet som är olika attraktiv för olika åldrar. Eller så går det att göra
mera, kanske genom att flera SF funderar av sin verksamhet och hur den kan breddas med innehåll som i
större utsträckning passar under hela livet.
Idag vet vi att allt fler utmanar sig själva inom en rad traditionella idrotter. Löpning, simning, cykling, längdskidåkning, kanske även kombinationer av några av dessa, är aktiviteter som lockar en allt större skara
människor. Inför julen 2014 spås aktivitetsarmbandet bli årets julklapp. Handelns Utredningsinstitut skriver
i sin motivering att ”den fortsatt starka hälsotrenden gör allt fler konsumenter medvetna om sin egen hälsa
och om sambandet mellan aktivitet och välbefinnande. En annan trend är att dela med sig av upplevelser
och bilder i sociala medier. I aktivitetsarmbandet sammanförs dessa trender och det är därför en symbol för
en hälsomedveten konsument som vill dela med sig av sina framgångar till andra”.
Det är med andra ord många som vill ägna sig åt idrott och gärna under så stor del av livet som möjligt. Kan
och vill idrottsrörelsen, dra nytta av denna tillväxt och det nästan explosionsartade intresset?
antal
Sammanfattat skulle en kurva som en funktion av antal medlemmar och ålder på dessa i idrottsrörelsen
kunna ritas som nedan. När (vid vilken ålder) puckeln är som högst skiljer sig mellan idrotter och SF men få
är de SF och föreningar som lyckas hålla medlemsantalet på en hög nivå också med stigande ålder hos medlemmarna. Särskilt känslig vet vi att situationen är någonstans i mitten till slutet av tonåren men det finns
tendenser till att avhoppen till andra alternativ inträffar allt tidigare.
ålder
I en idrottsrörelse som vill finnas till för människors livslånga idrottande är detta ingen bra bild. Ska vi trovärdigt kunna stå upp för ord som ”livslång”, ”hela livet” eller allas rätt att vara med som det uttrycks i värdegrunden bör vi nog fundera på hur vi kan förändra den. Hur skapar vi verksamhet som är än mera attraktiv för tonåringar och vuxna? Det kan också finnas andra skäl att vilja påverka denna kurva. Till exempel
ekonomin. Med flera medlemmar i verksamheten som bidrar till intäkterna borde det finnas möjligheter att
sänka kostnaderna i den vänstra delen av figuren. Ett annat är prestationsperspektivet – om kurvan når sin
topp redan en bra bit innan puberteten, finns det då risk att pojkar och flickor som ”kunde ha” blivit riktigt
bra slutar i förtid? Eller att de inte en kommer till ”sin rätta” idrott därför att de tror det redan är för sent
att börja, om de inte varit med från början?
15
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Ur ett samhällsperspektiv finns det nog också anledning att fundera: Skulle idrottsrörelsen ha en annan
och starkare roll i samhället om den lockade fler medlemmar till ett livslångt intresse? Kanske skulle idrottsrörelsen samlat tjäna på att fundera över vilka idrotter som vill, eller borde, vara starkast inom vilket segment? Ska alla försöka rekrytera samma 7-åringar eller vore det bättre om några sa att ”vi siktar på 13-17”
eller kanske ”vi ska bli bäst mellan 18 och 25”? Det kanske till och med är så att något eller några SF skulle
få ett särskilt utpekat ansvar för det livslånga idrottandet? Eller bör så många som möjligt ha den inriktningen och ambitionen?
Tidigare synsätt på statiska grupper som över tid hålls samman för att arbeta för något, verka för något
eller för att kunna påverka i någon riktning behöver utmanas och det blir än mer tydligt om vi sätter inflytande och delaktighet i relation till detta.
Den demokratiska uppbyggnaden och formen är en styrka men den behöver utvecklas och vitaliseras. Allt
fler verkar välja bort att delta i den demokratiska processen. Det visar på att det finns ett behov av att
också vitalisera delaktigheten i den demokratiska processen.
I arbetsunderlaget till svensk idrotts strategiarbete; Bilaga till arbetsunderlag – den svenska idrottsrörelsen
pekas ett antal trender ut som var för sig och tillsammans säger oss något om vart vi är på väg. Det förs ett
resonemang om medlemmen som inte längre nöjer sig med att vara passiv utan vill vara en aktiv medskapare av framtiden. Om medlemmar inte ges den möjligheten kan risken finnas att de skapar sina egna lösningar utanför idrottsrörelsen. Ett annat argument för att statiska grupper inte behöver vara det enda sättet för engagemang och delaktighet är den starka och snabba digitaliseringen.
Internet har gett oss nya möjligheter att kommunicera och utbyta information och kunskap med andra som
delar våra värderingar, intressen och engagemang utan att vara begränsad till geografi. I resonemanget
pekas också en längtan efter flexibla och skräddarsydda engagemangsformer som är anpassade efter den
egna livsstilen ut. Skillnaden kanske vid en första anblick inte verkar så stor. Men förhållningsmässigt innebär det en förflyttning från att en individs engagemang anpassas efter organisationen till att organisationen
anpassar sig till individens engagemang. Syftet och målet med både engagemang och organisation är dock
desamma och skiljer sig inte. Vi vet att idrottsrörelsen tjänar på att verkligen ta tillvara engagemang och att
låta idrottsrörelsen vara en arena för engagemang där det finns stora möjligheter för utveckling. Ledorden
är flexibilitet och deltagande på egna villkor.
En annan trend som pekas ut som relaterad till resonemanget ovan, ger en verklighet som sätter den vedertagna sanningen om att samhället individualiseras i ny dager. Snarare har vi gått mot att människor vill
tillhöra en grupp. Från jag till vi. Det verkar vara viktigt att höra till något, att finnas i ett sammanhang där
intressen och värderingar delas. Oavsett hur smala intressen individen har eller vad denne känner engagemang för går det att del av det, eller snarare vara en del av det, tack vare den ständiga uppkopplingen som
gör att avstånd inte längre begränsar oss. Samtidigt ser vi att vikten av en lokal identitet växer.
Detta sammantaget talar för att ungdomar vill engagera sig i föreningar, men på sina egna villkor utifrån
där de befinner sig idag. Därför blir det i den strategiska planen viktigt för oss att beakta tidigare erfarenheter och väga samman dem med ovan förda resonemang.
16
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Konstateranden
Hälsotrenden ger oss möjligheter. Idrottsrörelsen ska därför bli en attraktivare arena för fler som vill må
bättre genom att träna och tävla under hela livet. Fokus ska vara på den verksamhet idrotten bedriver, men
vi behöver också utveckla idrottsrörelsens arbete och synsätt på hur medlemmarnas delaktighet kan stärkas.
Konsekvenser
Verksamheten inom idrottsrörelsen behöver utvecklas och göras mer flexibel för alla som vill träna och
tävla i första hand för att må bättre eller utmana sig själv, men göra det tillsammans med andra. Vi behöver
också utmana vårt eget tidigare synsätt på framförallt idrottsrörelsens medlemmars engagemang och delaktiget utifrån nya behov, nya krav och nya möjligheter.
Frågor




Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna.
Vad kan ert SF göra för att utveckla delaktigheten i den demokratiska processen?
Vad skulle ert SF vilja göra för att utveckla verksamheten för de som vill träna och tävla hela livet?
Vilken typ av stöd bör stödorganisationerna bör utveckla? (RF, DF, SISU Idrottsutbildarna)?
Idrottsrörelsen gör Sverige starkare – vår position som samhällsbyggare
ska stärkas
Sverige ser annorlunda ut idag jämfört med igår. Från att vara ett relativt homogent samhälle har vi gått
mot ett mer heterogent samhälle. Det är numera större skillnader mellan stad och land, mellan social bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Sverige har en större befolkning med utländsk bakgrund och fler
som växer upp i hem med en förälder än tidigare. Detta är förändringar som också utmanar idrottsrörelsen,
inte minst som samhällsbyggare.
Med samhällsbyggare menas här att idrottsrörelsen har varit och är en av viktig aktör som gör Sverige starkare. Idrottsrörelsen har ett egenvärde i sig och ska även i framtiden vara självständig gentemot stat och
kommun. Effekten av verksamheten blir att idrottsrörelsen bidrar med samhällsnytta i form av exempelvis
bättre hälsa både fysiskt och psykiskt, gemenskap mellan människor, ökad demokratikunskap i samhället,
mindre kriminalitet, utbildade och erfarna ledare och ungdomar som är mogna för arbetsmarknaden. Idrottsrörelsen bidrar också till samhället genom de 650 000 ledare vilka de allra flesta arbetar ideellt på sin
fritid i princip utan ersättning.
Idrottsrörelsen är en del av den svenska modellen och är därför ett allmänintresse och inte ett särintresse.
Genom att vara en samhällsbyggare tar idrottsrörelsen också plats i det offentliga samtalet vilket är en förutsättning för att också i framtiden få goda förutsättningar och resurser som till exempel offentliga medel
och tillgång till anläggningar.
17
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Om idrottsrörelsen ska kunna fortsätta att vara en stark samhällsbyggare är det avgörande att alla led inom
rörelsen bedriver sin verksamhet som idrottsrörelsen har kommit överens om. För att stärka positionen i
framtiden är det viktigt att vi gemensamt arbetar med de tre strategiska områdena.
1. Genom att leva upp till verksamhetsidén som innebär att alla som vill ska kunna vara med i en förening för att ha roligt, må bra, testa gränser och utvecklas under hela livet, blir effekten att idrottsrörelsen är en positiv kraft i samhället.
2. Genom att leva upp till värdegrunden: Glädje och gemenskap, allas rätt att vara med, demokrati
och delaktighet samt rent spel ,stärks också idrottsrörelsens varumärke och således också vår position som samhällsbyggare.
3. Genom att utveckla verksamheten så människor attraheras att till ett livslångt engagemang inom
idrottsrörelsen samlar vi många människor vilket är en styrka som samhällsbyggare. En stärkt demokratisk process med fler som deltar ökar människors engagemang och som en följd av det också
idrottsrörelsens påverkanskraft.
Idrottsrörelsen behöver möta förändringarna i samhället genom att möjliggöra för fler att vara med oavsett
förutsättningar och livsvillkor. Alla som vill ska kunna vara med. För att leva upp till det behöver kunskapen
om olikheter i förutsättningar öka. Idrottsrörelsen måste bli mer flexibel när det gäller att möta och attrahera nya medlemmar, samt ha kvar de som finns inom rörelsen längre. Det finns idag ”vita fläckar” där idrottsrörelsen inte når ut till invånarna. Detta måste idrottsrörelsen vara medveten om och utveckla sin
verksamhet utifrån. Idrottsrörelsens position som samhällsbyggare ska stärkas.
Idrottsrörelsen är en betydande samhällsbyggare och ska fortsatt vara det genom att öppna upp för fler att
vara med och att sträva efter enkelhet i allt som görs. Idrottsrörelsen behöver veta mer och ta hänsyn till
förändringar i samhället när det gäller förutsättningar att vara med, framförallt för barn och ungdomar,
men också göra det enkelt för vuxna. Behovet av en aktör som ser bortom hudfärg, ekonomiska eller andra
förutsättningar är stort i ett allt mer heterogent samhälle. Idrottsrörelsen har en viktig roll att spela för det
och ska därför stärka sin samhällsroll. Det ökar också idrottsrörelsens attraktionskraft.
Konstateranden
Idrottsrörelsen spelar idag en viktig roll i samhället och vill göra det även i framtiden. Idrottsrörelsen har ett
egenvärde i sig och effekterna av verksamheten blir samhällsnytta. Genom att arbeta med de tre strategiska områdena stärks idrottsrörelsens position som samhällsbyggare och möjligheten att påverka för goda
förutsättningar och resurser stärks. Idrottsrörelsen ska ta plats i det offentliga samtalet och vår position
som samhällsbyggare bli ännu tydligare.
Konsekvenser
Kunskapen om människors olika förutsättningar och livsvillkor för att kunna vara med inom idrottsrörelsen
behöver öka och flexibiliteten i verksamheten utvecklas utifrån detta. Det innebär också att idrottsrörelsen
behöver ta plats i det offentliga samtalet och kommunicera samhällsnyttan som idrotten ger som en effekt
av verksamheten.
18
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Frågor




Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna.
Vilket ansvar har ert SF har för att idrotten ska vara en stark samhällsbyggare?
Vilket ansvar har era föreningar?
Vilken typ av stöd bör stödorganisationerna bör utveckla? (RF, DF, SISU Idrottsutbildarna).
Bedömningar och vägval
För att möta framtiden utifrån de strategiska områden idrottsrörelsen är överens om måste vi gemensamt
uttrycka vart vi vill, vad vi strävar efter och vilken riktning verksamheten ska ta de kommande åren. Det
finns en vision om vart vi är på väg; Svensk idrott – världens bästa! Den pekar ut en långsiktig strävan för
idrottsrörelsen, men den behöver kompletteras med en tydligare riktning.
En ny position - idrottsrörelsens riktning
En positionsförflyttning för idrottsrörelsen utifrån de två begreppen Förtroende och Attraktionskraft konkretiserar riktningen mot förändring och utveckling.
19
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Barn
Ungdomar
Elit
Motionsidrott
För att åskådliggöra modellen ännu mer bryter vi ner den i fyra områden som delar upp vår idrott i: barn,
ungdomar, elit och motionsidrott. De olika delarna har olika utgångslägen och insatser som behövs för att
kunna förflytta positionen utåt i figuren. För varje nedbrutet område betyder arbetet med att öka förtroende och attraktionskraft olika insatser. Under förtroende finns idrottsrörelsens värdegrund och den gemensamma överenskommelse den utgör. Ett arbete kring förtroende inom exempelvis barnidrotten kan
handla om att motarbeta och hantera träningsmetoder där barn far illa, utslagning eller kränkningar. Inom
elitidrotten kan antidopingarbetet, matchfixingfall eller huliganism vara motsvarande frågor att arbeta
med.
Genom att utveckla verksamheten inom alla fyra delar av idrotten, visserligen specifika och olika insatser
för barn-, ungdom, elit- och vuxenidrotten, ökar attraktionskraften. Idrottsrörelsen ska bli en attraktivare
arena för fler som vill må bättre genom att träna och tävla under hela livet. Verksamheten behöver utvecklas i den riktningen. Det kan t.ex. handla om att öka flexibiliteten i verksamheten för att öka möjligheterna
för fler att vara med och/eller att förenkla för alla att vara en del av idrottsrörelsen. Inom elitidrotten handlar det också om framgångar och medaljer på mästerskap. Att bedriva en framgångsrik elitidrott är ett
grundfundament för en ökad attraktionskraft.
Insatser för att förflytta idrottsrörelsen utåt på båda axlarna kräver en mer fördjupad analys inom SF. Den
här typen av modeller kan också vara ett verktyg i RF och SF:s utvecklingsdialoger.
20
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Frågor



Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna.
Är detta en modell som kan illustrera utvecklingsarbetet inom SF kring barn-, ungdoms-, elit- och
motionsidrotten?
Är det relevant att arbeta med förtroende och attraktionskraft? Ser ni andra ord/begrepp på axlarna? Om, ja vilka?
Förändra strukturen
Under processen vikten av att förtydliga och förenkla såväl verksamhetsidé som verksamhet lyfts. För att
genomföra en sådan förändring föreslås att Idrotten Vill arbetas om och delas upp i tre delar: Idrotten är,
Idrotten vill och Idrotten ska.
Idrotten är bör innehålla RF:s stadgar, visionen, verksamhetsidén och definitionerna av vad idrott är enligt
idrottsrörelsen. Dessa delar är de grundläggande fundamenten för idrottsrörelsen och ska, även om de ska
levandehållas och underhållas, förslagsvis inte förändras i snabbare takt än i cykler om var tredje eller var
fjärde RF-stämma. Helt enkelt vara en plattform att utgå ifrån under längre tid.
Idrotten vill bör innehålla riktningen som idrottsrörelsen ska ta de närmaste åren (se nedan om positionsförflyttningen). Riktlinjer och policys bör också finnas i denna del. Idrotten vill bör ha en lite högre förändringstakt än de grundläggande fundamenten, men ändå kunna ha en långsiktighet som pekar ut en riktning
på tre-fem år.
Idrotten ska bör innehålla verksamhetsinriktning med ekonomisk plan och verksamhetsplaner som varje
stämmoperiod riktar in sig på. Dessa delar är i hög grad föränderliga och i behov av kontinuerlig utveckling.
21
Strategi för svensk idrotts framtid – remissunderlag inför RF-stämman 2015
Frågor

Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna.
Avslutande reflektioner eller kommentarer?
I detta remissunderlag lyfter vi fram tre områden som vi tillsammans identifierat som viktiga inför framtiden och för att idrottsrörelsen fortsatt ska stå stark i framtiden. Har ditt SF några andra medskick eller
kommentarer så delge gärna dem.
Nästa steg
Arbetet med strategin för framtidens idrottsrörelse är en pågående process och kommer att fortsätta under våren. Förändringar som rör ekonomi och organisation som följer på de ställningstaganden som stämman kommer att göra i maj behandlas i det fortsatta arbetet och är inte en del av detta remissunderlag.
Utifrån bl.a. SF:s kommentarer och synpunkter kommer RS att lägga fram en proposition till RF-stämman i
maj 2015. Tidplanen för det fortsatta arbetet ser ut så här:




19 december – 15 februari 2015.
Februari 2015. SF-dialoger.
April 2015 RS fattar beslut om RF-stämmoärenden och handlingar till RF-stämman skickas ut.
29-31 maj – 2015 RIM.
22