ÅRSRAPPORT 2014
ÅRSRAPPORT 2014 INNEHÅLL Kraft att förändra........................................................... 3 Forum Syd möjliggör varaktig förändring...................... 4 Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.............. 6 Barnmorskor viktiga pusselbitar för fred i Afghanistan... 8 Forum Syd i världen..................................................... 10 Diasporan central för fattigdomsbekämpningen....... 12 Ett kollapsat land under återuppbyggnad.................. 14 Ett bättre liv för 25 000 barn........................................ 16 Dialog för förändring................................................... 18 En ekologisk zon för hållbar utveckling........................ 20 Fattiga i Kambodja kräver rätten till sin mark.............. 22 Forum Syds styrelse...................................................... 24 5 röster om Forum Syd................................................. 26 Förvaltningsberättelse................................................. 28 Övergripande mål för utvecklingssamarbetet............ 31 Övergripande mål för opinionsbildning...................... 33 Övergripande interna verksamhetsmål....................... 34 Resultat och ställning................................................... 37 Resultaträkning............................................................ 37 Balansräkning.............................................................. 38 Kassaflödesanalys....................................................... 39 Redovisnings- och värderingsprinciper....................... 40 Noter............................................................................ 41 KRAFT ATT FÖRÄNDRA internationell osäker het och många katastrofer – till exempel den ryska annekteringen av Krim och det folkrättsstridiga kri get i östra Ukraina, terrorgruppen IS avrättningar inför öppen ridå i Irak och Syrien och Boko Harams avskyvärda brott mot mänsk ligheten i Nigeria. Detta sam tidigt som nya svåra perio der av torka inträffade i östra Afrika och odlingsbar mark spolades bort i det översväm Rädsla och hopplöshet ningsdrabbade Bangladesh. Vi har inte haft så många är de största hoten mot människor på flykt undan ett öppet samhälle. krig, terror och naturkatastro fer sedan andra världskriget. Men folkrörelser och Samtidigt har klimatföränd samarbeten mellan ringar drabbat de allra fatti människor gör skillnad. gaste i världen och riskerar att leda till ännu större flykting strömmar och konflikter. Rasism och motsättningar på grund av etni citet eller religion är på frammarsch. Främlings fientliga partier och fundamentalistiska samman slutningar frodas, och fruktansvärda attentat sker mot folkgrupper, trosinriktningar och demokra tins förkämpar. Det är därför viktigare än någonsin att stå upp 2014 K ÄNNETECKNADES AV för mänskliga rättigheter och demokratiska värde ringar. Rädsla och hopplöshet är de största hoten mot ett öppet samhälle. Men folkrörelser och sam arbeten mellan människor gör skillnad. Genom att gå samman skapar människor hopp och verktyg för att ta sig ur fattigdomen. I Sverige växer en ny folkrörelse fram bland dem som invandrat till Sverige – till exempel den soma liska diasporan. De blir en allt viktigare resurs i utvecklingssamarbetet. Forum Syd är därför mycket glada över att kunna utvidga detta samarbete. under 2014 stöttat över 300 orga nisationer i 70 länder. Många jobbar tillsammans med svenska organisationer. De kämpar alla för ökad demokrati och mot marginalisering och fattig dom. Genom att bli medvetna om sina rättigheter har exempelvis fattiga kvinnor i Indien organiserat sig och fått makthavare att bygga toaletter, se till att skolorna har lärare och säkerställa att de som har rätt till särskilda livsmedels- och bostadssub ventioner har fått detta. Kvinnorna har fått hopp, självförtroende och en beslutsamhet att ta sig ur fattigdomen. Globaliseringen pågår, världen krymper och gränser suddas ut. Vi får allt större kunskap om varandra och om hur skeenden påverkas av var andra i ett sorts kretslopp. Konsumtionsmönster FORUM SYD HAR STEN RYL ANDER, ORDFÖRANDE styr miljön och arbetsförhållanden, och interna tionella skatteregler möjliggör skatteflykt vilket i sin tur berövar stater inkomster som skulle kunna hjälpa människor till ett drägligare liv. omvärld har Forum Syd under 2014 sett ett behov av att se över sin interna orga nisation, för att mer effektivt kunna verka i denna tätt sammanlänkade värld och bli ännu mer rele vant för våra medlems- och partnerorganisationer världen över. Vi är stolta över alla resultat som har åstad kommits under året. Men vi vill mer – vi vill uppnå ännu bättre resultat för fattiga och marginali serade människor. Där för ser vi fram emot 2015, då vi hoppas ta många viktiga steg som leder i den rikt ningen. Tillsammans har vi kraft att förändra! I EN FÖR ÄNDR AD ANNICA SOHLSTRÖM, GENERALSEKRETERARE . 3| FORUM SYD MÖJLIGGÖR VARAK TIG FÖRÄNDRING Forum Syd möjliggör ett starkt folkligt deltagande genom det civila samhället. När människor har kunskap om sina rättigheter och får inflytande i samhället genom starka organisationer, och makthavare har kunskap om sina skyldigheter och tar ansvar för dem – då kan varaktig förändring uppnås. Det är de utsatta människorna själva som har kunskapen och rätten att beskriva sina problem och föreslå lösningar. Forum Syds förändringsarbete utgår därför alltid från dem. för en rättvis och hållbar värld där alla har makt att förändra sina levnadsvillkor. När människor försvarar och utvecklar demokratin fördelas de gemensamma resurserna rättvisare och fattigdomen minskar. Detta sker världen över när människor går sam man för att hävda sina rättigheter och ta makten att för ändra sina liv. När människor går samman och organiserar sig blir de medvetna om sina rättigheter och skapar då en stark kraft för förändring. Det är de människor som kränks och själva är utsatta, som har kunskapen och rätten att beskriva sina problem och föreslå lösningar. Forum Syds förändringsarbete utgår därför från dem. Lika viktigt som att människor förstår sina rättigheter och organiserar sig för att kräva dem, är det att göra makt havarna medvetna om sina skyldigheter och sitt ansvar. Ett starkt civilsamhälle med starka organisationer skapar goda förutsättningar för att makthavarna ska lyssna och samverka i dialog med sina medborgare. FORUM SY D A RBETA R FORUM SY D är en parti politiskt och religiöst obunden bistånds- och medlemsorganisation, vars 158 medlemmar är biståndsaktörer inom det svenska civilsamhället. Forum Syds utvecklingssamarbete sker dels genom vidareförmedling till svenska organisationer och dels genom att stötta lokala organisationer direkt i olika länder. |4 . Statens roll och ansvar är centralt för att människors rät tigheter ska uppfyllas. Statliga institutioner – eller andra makthavare i de länder där staten har kollapsat – måste uppfylla sina uppdrag. Ett starkt civilsamhälle som mot verkar korruption och brist på öppenhet, minskar risken för att odemokratiska krafter ska slå rot. När marginaliserade människor organiserar sig och får kunskap om sina rättigheter och också möjlighet att utkräva dem – och när makthavare tar ansvar för sina skyldigheter – uppnår vi förändring. Det bidrar till ett hållbart samhälle där alla människor har makt att för ändra sina liv. I Forum Syds arbete integreras alltid jämställdhet, miljö och klimat. Dessa är ömsesidigt beroende av varandra. Sjuttio procent av dem som lever i extrem fattigdom är kvinnor. I stora delar av världen har kvinnor fortfarande försörjningsansvaret för familjen, men saknar rätten att ärva eller äga mark och saknar ofta inflytande över famil jens ekonomi. Kvinnor har också betydligt mindre inflytande över politik, ekonomi och samhällsliv än män. Det är kvin nor som drabbas särskilt hårt av miljöförstöring och kli matförändringar. När torka eller översvämningar förstör skördarna tvingas de arbeta hårdare för att skaffa mat, och de får gå allt längre för att hämta vatten eller ved. Ojämlika maktförhållanden mellan könen måste syn liggöras för att bryta de normer som förhindrar en jäm ställd utveckling. Om fattigdomen ska minska måste kvin nor och män delta i samhällslivet på lika villkor. Återkommande översvämningar, torka, förstörd odlingsmark, reducerade skogsområden samt brist på mat och rent dricksvatten är en följd av dålig förvaltning av jordens naturresurser. Klimatförändringar hotar dag ligen de framsteg som görs av utsatta människor. För att möjliggöra en hållbar utveckling där människor som lever i fattigdom inte måste betala för stigande tem peraturer och extremväder, behöver produktionssätt och konsumtionsvanor förändras. Miljö och klimat är en allt viktigare rättighetsfråga; rätten till mat, rent vatten, natur resurser och hållbart boende. 70 Forum Syd möjliggör utvecklingssamarbete i 70 länder. Totalt stödjer vi 309 lokala partner organisationer i världen. värld förutsätter förändrade attityder från diskriminerande samhällsstrukturer. Därför ingår alltid analys av maktrelationer i Forum Syds utveck lingsarbete, liksom samverkan med strategiska partners samt djup kunskap om den sociala situationen i det spe cifika området. Forum Syd möjliggör kraft till förändring. EN R ÄT T VIS OCH H Å LLBA R . 5| 33 Forum Syd möjliggör 33 projekt i öst, varav 5 i Ukraina. Totalt har drygt 14 miljoner kronor tilldelats partnerorganisationer i öst via Forum Syds vidareförmedling. INGEN KAN GÖRA ALLT, MEN ALL A KAN GÖRA NÅGOT I krisens Ukraina är det många som verkar för att civilsamhället ska få ett större inflytande på samhällsutvecklingen. Bland dessa finns organisationer som samarbetar med Sveriges Civilförsvarsförbund, vars arbete stöds av Forum Syd. har Ukraina gått sin egen väg. Efter den orangea revolutionen 2004 var för hoppningarna stora att Ukraina skulle bli en demokratisk stat. Men Ukraina utvecklades i stället till en alltmer auk toritär och korrupt stat där de medborgerliga rättigheterna inskränktes. Trots detta har det civila samhället kunnat verka mer fritt än i de närliggande länderna. Situationen i Ukraina är i dag turbulent. Det började med protesterna i Kiev mot att presidenten inte skrev under associationsavtalet med EU, och har eskalerat sedan dess. Efter Rysslands erövring av Krim har en väpnad kon flikt utbrutit i östra Ukraina. Ukraina är en svag demo krati med ett relativt starkt civilsamhälle som spelar en viktig roll som förmedlare av demokratiska värderingar. EFTER SOVJETUNIONENS SAMMANBROTT |6 . Det är viktigt att stödet till det civila samhället fortsätter. Förståelsen för hur demokratiska strukturer fungerar ökar i samhället när människor får möjlighet att organisera sig. Sveriges Civilförsvarsförbund har tillsammans med sina partnerorganisationer i Ukraina möjliggjort orga nisering av frivilliga räddningsgrupper, som bidrar med stöd till människor i utsatta lägen när statliga insatser inte räcker till. 2013 låg fokus på kunskapsoch kompetenshöjning hos de lokala organisationerna inom intern demokrati, påverkansarbete gentemot myn digheter och politiker samt rekrytering av och arbete med volontärer. Allt eftersom situationen har förvärrats i Ukraina har NÄR PROJEK TET STARTADE samarbetet mellan Sveriges Civilförsvarsförbund och deras ukrainska partnerorganisationer kommit att inrikta sig på att utbilda både räddningspersonal och allmänhet i första hjälpen samt hjärt- och lungräddning. Verksamheten i den östra delen av Ukraina fick avbry tas när den väpnade konflikten blossade upp. Trots detta fortsätter de frivilliga räddningsgruppernas organiserade arbete – många liv har räddats tack vare deras insatser, inte minst vid den grymma massakern vid Mariupol. Över en miljon människor beräknas vara på flykt i Ukraina och staten står handfallen. De frivilliga rädd ningsgrupperna har även arbetat intensivt med att ta hand om internflyktingar. Myndigheterna – som till en början ifrågasatte pro jektet – är nu positiva och har godkänt en utvidgning av arbetet, något som är ytterst angeläget då de redan efter satta välfärdssystemen står inför kollaps. Det utvidgade arbetet innebär att engagera fler invånare i Ukraina och utbilda i första hjälpen under devisen ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” i krisens Ukraina. . 7| 69 BARNMORSKOR VIK TIGA PUSSELBITAR FÖR FRED I AFGHANISTAN Det afghanska barnmorskeförbundet Afghan Midwives Association arbetar för att alla kvinnor och nyfödda i Afghanistan ska få mödra- och barnhälsovård. Med stöd av Forum Syd och i samarbete med Svenska Afghanistankommittén driver de ett mentorskapsprogram där erfarna barnmorskor stöttar nyexaminerade barnmorskor. M E NTORS K A PS PROGR A M M ET STÖDJ E R N Y UTB I LDA D E barnmorskor när de återvänder till sina hemdistrikt. När de unga barnmorskorna börjar jobba på de små kli nikerna på landsbygden är de ofta den enda kvinnan på plats och därför mycket utsatta. De har ett stort ansvar och ger inte bara vård och hälsoinformation. De infor merar också om mänskliga rättigheter, familjeplanering och hiv och aids. Mentorerna stöttar barnmorskorna både i det prak tiska yrkesutövandet och i hur de kan arbeta med attity der och förhålla sig till sina patienter, deras familjer och lokalsamhällena. Mentorerna stärker barnmorskorna i |8 . deras yrkesroll samt förespråkar barnmorskornas bety delse och kvinnors rätt till hälsa, både i Afghanistan och i övriga världen. I hela Afghanistan, och i synnerhet på landsbygden, är tillgången till mödra- och barnhälsovård begränsad och sällan betrodd. Av den anledningen sker en majoritet av förlossningarna fortfarande i hemmet. mentorskapsprogram har bidragit till ett ökat förtroende för barnmorskorna hos patienter, deras familjer och de styrande. Lokala hälso myndigheter intygar att allt fler ledare i lokalsamhällena AFGHAN MIDWIVES ASSOCIATIONS kräver att barnmorskor finns på plats, och att de ställer upp med mat och husrum om den lokala kliniken anstäl ler en barnmorska. Av 115 slutrapporterade insatser under 2014 har 69 stycken tydligt bidragit till ett förändrat beteende bland rättighetsbärarna, 39 insatser har bidragit till att civilsamhället har ökat sitt deltagande och inflytande i demokratiska processer och beslut. 6 insatser har bidragit till förändring i juridiska eller politiska ramverk. M Å NGA BA RNMORSKOR BER ÄT TA R om hur de tidigare haft svårt att vinna patienters och familjers förtroende, men numera ofta blir tillfrågade om att även följa med hem till svärmödrarna och förklara vikten av mödra hälsovård och allas rätt till hälsa. Mursal Musawi från Afghan Midwives Association menar att projektet ökar förståelsen och acceptansen för kvinnors rättigheter på den afghanska landsbygden. – En barnmorska är inte bara en barnmorska. Hon är lärare, förhandlare och fredsambassadör då hon ofta får den svåra rollen att medla mellan familjemedlemmar i känsliga ämnen. En av barnmorskorna som har deltagit i programmet berättade att hon nu har förstått att hon och hennes kollegor har en viktig roll att spela i den långa processen i att uppnå fred och utveckling i Afghanistan. . 9| FORUM SYD I VÄRLDEN Afghanistan Albanien Angola Argentina Armenien Azerbajdzjan Bangladesh Belarus Landkontor i Vilnius Bolivia Bosnien och Hercegovina Brasilien Burkina Faso Burundi Chile Colombia Landkontor Demokratiska republiken Kongo |10 . Dominikanska Republiken Ecuador Egypten El Salvador Etiopien Filippinerna Gambia Georgien Ghana Guatemala Haiti Honduras Indien Indonesien Irak Kambodja Landkontor Kenya Landkontor Kina Kosovo Kirgizistan Laos Libanon Makedonien Malawi Malaysia Mali Mongoliet Mocambique Myanmar Namibia Nepal Nicaragua Pakistan Palestina Peru Rwanda Senegal Serbien Sierra Leone Somalia Landkontor öppnar 2015 Sri Lanka Sudan Sverige Landkontor Sydafrika Tanzania Landkontor Thailand Togo Turkiet Uganda Ukraina Uruguay Vietnam Zambia Zimbabwe . 11 | DIASPORAN CENTRAL FÖR FATTIGDOMSBEKÄMPNINGEN De migranter som har en gemensam identitet, gruppmentalitet och solidaritet med sitt ursprungsland – diasporan – får en allt större roll i det internationella samarbetet för att minska fattigdomen i världen. så mycket som Sveriges bistånd till landet. Dessa pengar bidrar till att minska fattigdomen genom att användas till mat, hälsovård, bostäder, utbildning och kompetens utveckling. har diasporagruppernas betydelse upp märksammats, både i ursprungsländerna och i destina tionsländerna. Människan har ständigt förflyttat sig över stora områ den och mellan länder. I dag finns ungefär 232 miljoner migranter på jorden. Om de alla skulle samlas i ett land skulle de bilda världens femte största nation – större än Brasilien. Ändå utgör de bara drygt tre procent av jor dens befolkning. Detta kan jämföras med sekelskiftet 1900, då tio procent av jordens befolkning var migranter. Globaliseringen och dagens migrationsmönster har lett till att allt fler migranter lever delar av sina liv i flera samhällen och rör sig mellan olika länder. IT-utveck lingen har underlättat möjligheterna att hålla kontak ten och många migranter har i dag nära kopplingar till FÖRUTO M E KON O M I S K HJÄ LP DE SE N ASTE Å RE N |12 . flera länder samtidigt. De har nära familjemedlemmar både i landet de har flyttat till och i det gamla hemlandet. En migrant påverkar utvecklingen i sitt forna hem land trots att hen har flyttat. Enligt Världsbanken sän der diasporan årligen ungefär 435 miljarder dollar till sina ursprungsländer. Det är nästan fyra gånger så mycket som det totala internationella biståndet. överför varje år cirka 1,3 miljarder dollar till Somalia. Det motsvarar ungefär 50 procent av landets bruttonationalinkomst, och 40 pro cent av landets befolkning är beroende av de pengarna för sin överlevnad. Den svensk-somaliska diasporan skickar cirka 60 mil joner dollar varje år till Somalia. Det är mer än dubbelt DEN SOM A LISK A DI ASPOR A N bidrar diasporan till utveckling och fattigdomsbekämpning genom att över föra nya kunskaper, erfarenheter, teknik och kontak ter. När migranterna för en kortare eller längre tid åter vänder har de ofta med sig en ökad kompetens och nya erfarenheter. Diasporan är ofta den enda aktören som kontinuerligt stöder ett specifikt område eller samhälle. Då de har en djup förståelse för sammanhanget och sitt ursprungsland baseras deras arbete på lokala behov och förutsättningar. Det är därför som många stater och internationella sam fund nu riktar sin uppmärksamhet mot diasporans roll i utvecklingen av deras ursprungsländer, som ett effek tivt komplement till det internationella samarbetet för att minska fattigdomen i världen. DI ASPOR A Minoritetsgrupp som lever i utlandet och som har ett kollektivt minne av sitt ursprungsland. Diasporan har en gemensam identitet, gruppmentalitet och solidaritet. De tror på ett eventuellt återvändande och är engagerade i utvecklingen eller återuppbyggnaden av sitt ursprungsland genom en gränsöverskridande verksamhet. . 13 | UDEYISMAIL / SHUTTERSTOCK.COM ETT KOLL APSAT L AND UNDER ÅTERUPPBYGGNAD Somalia är ett land som står inför enorma utmaningar när landet nu åter ska byggas upp. De senaste 15 åren har Forum Syd stöttat utvecklingsinsatser i delar av Somaila. Arbetet sker tillsammans med flera av de mer än 800 svensk-somaliska diasporaföreningarna som finns registrerade i Sverige. ett genusperspektiv. Organisationen har också utarbetat ett lagförslag till Somalilands parlament om förbud mot kvinnlig könsstympning. Förslaget ligger för närvarande under behandling i parlamentet. det här arbetet är bland annat den expertis inom diasporaorganisationen som utgörs av läkare, psykologer och forskare. De tillför både kunskap och legitimitet. En annan framgångsfaktor är att arbetet sker på flera fronter, eftersom omskärelse av kvinnor har både religiösa, kulturella och ekonomiska aspekter. Och detta kräver olika angreppssätt. Swedish Somali Research Association fortsätter sitt arbete tillsammans med Amoud University för att ta fram ett utbildningsprogram för barnmorskor, och där med förbättra hälsovården för mödrar och barn. Detta gör att kvinnorna i framtiden kan hävda sina grundläg gande rättigheter till hälsa, och får möjlighet att delta i beslut som påverkar deras egen och deras barns hälsa. EN FR AMGÅNGSFAK TOR I FORUM SYDS ENGAGEMANG i Somalia började under 1990- talet då centralstaten Somalia kollapsade och inbördes kriget bröt ut. Många välutbildade somalier flydde landet och fick uppehållstillstånd i bland annat Sverige. Forum Syd stödjer ett nätverk av kvinnliga journalis ter i landet, för att de på ett organiserat sätt ska kunna arbeta för jämställdhet och yttrandefrihet. Insatser görs för att höja barns och ungdomars utbildningsnivå – något som på sikt gör det möjligt för dem att försörja sig själva. Detta bidrar till en minskad fattigdom i Somalia, och motverkar rekryteringen av fattiga och arbetslösa ung domar till piratverksamhet och terroristorganisationen al-Shabab. |14 . Forum Syd stödjer också Swedish Somali Research Association, som samarbetar med den lokala organisa tionen Network Against Female Genital Mutilation. Till sammans arbetar de på bred front med att dels påverka klanledare, ”birth attendants” och andra religiösa grupper som förespråkar kvinnlig omskärelse, dels påverka poli tiker för att få ett förbud mot denna kultur, som skapar så mycket lidande för kvinnor. TACK VARE SIT T engagemang och framgångsrika arbete har den lokala organisationen fått en samordnande roll, som inkluderar samarbete med statliga departement. Bland annat genomlyser man myndigheternas förslag ur . 15 | SOS BA RNBYA RS P ROGR A M I SA NTA CRUZ DISTRITO 12 ETT BÄTTRE LIV FÖR 25 000 BARN Allt fler barn överges i Bolivia. SOS Barnbyar driver därför, med stöd av Forum Syd, ett program för att bättre skydda barnen och de utsatta familjerna. Totalt räknar man med att över 25 000 barn och ungdomar nås av insatserna. av Sydamerikas fattigaste länder. Många föräldrar har inte råd att ta hand om sina barn och över ger dem. Nästan 17 000 barn lever på barnhem, i foster hem eller på andra institutioner. Trots insatser från staten och det civila samhället ökar antalet barn som överges. I Santa Cruz Distrito 12 driver SOS Barnbyar ett pro gram med fokus på barns rättigheter, med stöd av Forum Syd. Ett av projekten syftar till att tillgodose barnens rättigheter och skydda de barn som riskerar att bli över givna eller omhändertas, genom att tillsammans med de lokala myndigheterna utveckla gemensamma strategier för barnomsorg. BOLIVIA ÄR ET T |16 . Ett stort problem är bristen på förskolor, vilket särskilt drabbar ensamstående föräldrar. SOS Barnbyar driver där för flera förskolor så att föräldrarna kan arbeta utan att barnens välmående riskeras. Det långsiktiga målet är att de lokala myndigheterna och samhället ska engagera sig mer, ta fullt ansvar och ta över förskolorna. SOS Barn byar arbetar för att invånarna i Distrito 12 ska få ökad kunskap om barnens rättigheter, eftersom detta i sin tur leder till att de ställer krav på den lokala myndigheten att ta ansvar för barnens situation. Ofta sätts barnens säkerhet och hälsa på spel på grund av hög arbetslöshet, våld i hemmet och missbruk. Familjerna riskerar att hamna utanför samhället. Genom direkt stöd till fattiga familjer som riskerar att splittras får många arbetslösa föräldrar hjälp att hitta nya inkomst källor, samtidigt som de får utbildning i föräldraskap och rättigheter. Målet är att minska antalet barn som över ges av sina föräldrar. SOS Barnbyar utför i Distrito 12 har bidragit till att livet för många fattiga familjer har blivit lite lättare. En av de ensamstående kvinnorna som fått stöd av SOS Barnbyar i Distrito 12 berättar att det har bidragit till att hon har kunnat uppfylla sin dröm om att gå en bageriutbildning och starta ett café som kan för sörja henne och hennes barn: – Det har gjort att mina barn har fått tillbaka sin trygg het och att jag nu kan stödja andra familjer som är fatti gare än min, säger hon. DET A RBETE SOM • Programmet är femårigt och startade 2012. Det består av tre delar: förskola, fosterfamiljer och hjälp till familjer i kris. • Under de fem åren beräknas 76 barn ingå i SOS-familjer och fosterfamiljer, och 850 barn i förskola. Därtill kommer 2 850 barn indirekt att kunna dra nytta av förskoleverksamheten genom föräldrautbildningar och kringaktiviteter. • Programmet innefattar arbete för att stärka ledare och familjer i det lokala samhället. Detta beräknas komma 1 223 familjer och 4 852 barn tillgodo. • Tack vare SOS Barnbyars samarbete med myndigheterna förväntas 26 562 barn och ungdomar nås av myndigheternas arbete med att hjälpa utsatta familjer. . 17 | RIGHT(S) WAY FORWARD DIALOG FÖR FÖRÄNDRING Det finns områden i Kenya som präglas av drogmissbruk, miljöföroreningar och kvinnoförtryck. Med hjälp av Forum Syds verktyg ”Right(s) Way Forward” har de boende i Maua tagit fram en handlingsplan för att ta makt över sin situation. Flickorna var dessutom tvungna att ta hand om hem och småsyskon när mödrarna arbetade. Många pojkar började missbruka khat i tidig ålder och hoppade därför av skolan. en handlingsplan om vad de själva ska göra respektive kräva av makthavarna, för att deras situation ska förbättras. De kom fram till att de måste påverka makthavarna för ökad tillgång till rent vatten, sanitet och avlopp. De kommer också att kräva en särskild mottagning på den lokala polisstationen för rap portering och utredning av kvinnomisshandel. Ett särskilt program ska upprättas för att komma tillrätta med det utbredda alkohol- och drogmissbruket hos män och poj kar. Planen innefattar även arbete för jämnare arbetsför delning mellan könen i och utanför hemmet samt kvin nors rätt att äga land och kontrollera sin inkomst. Detta arbete är fortfarande i sin linda och reella för ändringar har ännu inte skett. Men ett stort steg har tagits i form av handlingsplanen med formulerade lösningar utifrån gemensamt identifierade problem. Det är ett steg som leder framåt. DISKUSSIONERNA RESULTER ADE I på de nordvästra sluttningarna av Nyam bene Hills och väster om Meru Nationalpark, ligger den lilla staden Maua. Området är fattigt och staden anses utgöra centrum för den illegala khathandeln i Kenya. Drogmissbruket är utbrett och som en följd präglas många kvinnors liv av misshandel och sexuellt våld. Trots de vackra omgivningarna är många vattendrag förorenade och de tidigare skogsbeklädda sluttningarna är på många håll kala eftersom skogen har huggits ned för att människor ska få tillgång till ved. Avskogningen har lett till flera jordskred i området. När Forum Syd i december genomförde två workshops i och runt Maua deltog ett stort antal kvinnor och män för att identifiera och analysera utmaningarna i sitt lokal samhälle. Målet var att tillsammans skapa förändring och ta makt över sin situation. MIT T I KENYA , |18 . Med hjälp av de olika stegen i Forum Syds verktyg ”Right(s) Way Forward” identifierade deltagarna de miljö aspekter som påverkade deras liv negativt och de ojämlika och ojämställda förhållandena. DELTAGARNA DISKUTER ADE PROBLEMET med avskogningen och det förorenade vattnet och vilken betydelse det har för deras hälsa och fortlevnad. Det blev också tydligt att det var männen som ägde land, hus och redskap trots att det var kvinnorna som oftast nyttjade dem. Kvinnorna försörjde familjen – deras arbetsbelastning var mer än dubbelt så stor som männens, men männen kontrollerade inkomsten. Därför hade män i betydligt högre utsträck ning tillgång till rent vatten och hälsovård. Många barn gick inte i skolan eftersom familjerna inte hade råd att betala för skoluniformer och skolmaterial. • Forum Syd har utvecklat ett kraftfullt verktyg som möjliggör för kvinnor och män att ta makt över och påverka sina egna liv. Verktyget, Right(s) Way Forward, är till för människor som lever på landsbygden eller i fattiga stadsdelar, där mänskliga rättig heter kränks och där användningen av naturresurserna är ohållbar och ojämlik, leder till miljöförstöring eller bara är tillgänglig för vissa. • Med fokus på de grundläggande rättig heterna för både kvinnor och män bidrar verktyget till att ojämlika och ohållbara maktstrukturer blottläggs och tydliggörs. De kvinnor och män som deltar i lokalsamhällena identifierar sina gemensamma problem, utmaningar och gemensamma lösningar. • Det senaste året har Forum Syd tillsammans med flera lokal samhällen i Kenya, Tanzania, Colombia och Kambodja framgångsrikt använt sig av verktyget. . 19 | 161,3 2014 förmedlades 161,3 miljoner kronor till 200 utvecklings- och informationsprojekt genom 131 svenska organisationer. 52 av organisationerna var medlemmar i Forum Syd. EN EKOLOGISK ZON FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I den nordindiska regionen Ladakh arbetar organisationer för att skapa ett helt ekologiskt samhälle, i samarbete med Framtidsjorden och med stöd av Forum Syd. Arbetet har redan lett till att det lokala parlamentet vill förklara hela Ladakh som en ekologisk zon. floden Indus och är omgiven av Himalaya. Regionen tillhör staten Jammu och Kashmir och har omkring 250 000 invånare. Omgivningarna är karga och torra. Vatten är en bristvara medan solljus är en tillgång som traditionellt inte har utnyttjats. Ladakh var tidigare ett helt självförsörjande samhälle som även var stängt för turister. Men under 1980-talet öppnades regionens gränser för både turism och import av livsmedel, vilket bidrog till omställningar i såväl jord bruk och matvanor som i värderingar och kultur. Som svar på denna förändring startades Ladakh Envi ronment and Health Organization, för att arbeta för en hållbar utveckling, ekologi och hälsa samt för att stärka regionens lantbrukare. De välkomnar den sociala och eko nomiska utveckling som öppnandet av gränserna har med fört. Samtidigt finns en oro att varken människor eller miljö hinner med i den snabba utvecklingen. L A DA KH LIGGER VID |20 . Ladakh Environment and Health Organization har sam verkat med Framtidsjorden, en av Forum Syds medlems organisationer, sedan mitten av 1990-talet. En viktig del i deras arbete är att uppmuntra ny lantbruksteknik baserad på traditionella metoder, bland annat genom användande av växthus och komposter. Flera av deras projekt har kun nat genomföras med hjälp av stöd från Forum Syd. beslöt Ladakh Environment and Health Organization att arbeta mer med ekologisk odling och med så kallad deltagande certifiering, något som flera av Framtidsjordens partnerorganisationer i Brasilien och Indien arbetar med. Ett seminarium ledde till att många blev intresserade och idén att arbeta för ett ekologiskt Ladakh föddes. Tre år senare lyckades organisationen övertyga Ladakh Autonomous Hill Development Council att godkänna FÖR FEM Å R SEDA N planen om Ladakh som ekologisk region. Arbetet har fort satt och organisationen har bland annat skapat ”Organic Board of Ladakh”, som tagit fram ett policydokument som utgör grunden för den fortsatta utvecklingen. I gruppen ingår medlemmar från såväl lokala organisationer som statliga myndigheter. med omställningen arbetar de lokala organisationerna med att förändra arbetsmetoder och för hållningssätt i en by i taget. Hittills är en handfull byar helt ekologiska. I Takmachik, en av dessa byar, har lant brukarna organiserat sig i grupper för att både kontrol lera och stötta varandra. Det har möjliggjort att de också gemensamt kan marknadsföra och sälja sina ekologiska produkter med en ekomärkning. Ett mål är att det ökade utbudet av ekologiska produkter ska bidra till ett långsik tigt hållbart samhälle. När produkterna är ekologiskt märkta kan bönderna ta ut ett högre pris för dem. På kort sikt är detta nödvän digt för att täcka de kostnader omställningarna medför, och på längre sikt betyder prishöjningen en ökad vinst för jordbrukaren. FÖR AT T LYCK AS . 21 | FATTIGA I KAMBODJA KRÄVER RÄTTEN TILL SIN MARK OPINIONSBILDNING Landgrabbing eller markrofferi – det vill säga att med juridiskt och etiskt tveksamma metoder ta över mark som tillhör någon annan – är ett stort problem i många länder, bland annat Kambodja. Forum Syd samarbetar med den kambodjanska organisationen Equitable Cambodia, för att driva opinionsarbete och verka för att lokalbefolkningens rätt till mark skyddas. jordbruksmark för odling av olika exportgrödor har ökat i fattiga länder. Många småbrukare fördrivs från sin mark när stora företag lägger beslag på marken. Landgrabbing är ett växande problem i många delar av världen och leder ofta till att människor som redan lever på mycket knappa resurser lämnas utan möj lighet att försörja sig. I Kambodja har både inhemska och utländska investe rare lockats att hyra bördig jordbruksmark för att anlägga storskaliga odlingar av bland annat socker och gummi. Tvångsförflyttningar av bybor genomförs ofta med ett kraftigt övervåld och allvarliga övergrepp mot mänsk liga rättigheter. Så många som 400 000 småbrukare och deras familjer uppskattas ha påverkats av dessa mark investeringar i landet. Forum Syd driver ett opinionsarbete genom att påverka beslutsfattare och företag för att få till stånd ansvarsfulla JA K TEN PÅ BÖRDIG |22 . och hållbara investeringar i naturresurser, men också för att fattiga och marginaliserade människor ska få rätt till mark och andra naturresurser. Det handlar om att visa på effekterna av landgrabbing och ge röst åt de människor som drabbas när företag tar över och röjer deras mark. I K AMBODJA SAMARBETAR Forum Syd med den kambod janska organisationen Equitable Cambodia för att kart lägga hur lokalbefolkningen i de nordöstra delarna av landet drabbats av storskaliga investeringar i gummip lantager. 13 byar och nästan 11 000 människor har hittills påverkats av dessa investeringar. Lokalbefolkningen har fått stöd för att kräva sina rättigheter, vilket har lett till att det vietnamesiska företag som investerat i plantagerna slutligen gick med på att förhandla med de bybor som förlorat sin mark. Företaget har tills vidare också infört stopp för ytterligare röjning av mark i området. EU:s handelsförmåner under programmet ”Everything But Arms” syftar till att hjälpa världens fattigaste länder genom att främja export och skapa sysselsättning. I Kambodja har dessvärre förmånerna för export av socker i stället lett till att socker blivit en lukrativ exportvara och att allt fler stor skaliga sockerodlingar anläggs. Och ännu fler människor har fråntagits sin mark och sin källa till försörjning. tillsammans med andra europeiska och kambodjanska civilsamhällesorganisationer i många år krävt att EU-kommissionen ska göra en utredning av sambanden mellan handelsförmånerna och tvångsför drivningar av lokalbefolkningen. Dessutom kräver man kompensation till bybor som blir berövade sin mark till förmån för de stora sockerplantagerna. Kraven har tidigare hörsammats av EU-parlamentet, som har antagit två resolutioner med uppmaning till kom missionen att agera i frågan. Nyligen påbörjade EU-kom missionen en upphandling av oberoende experter som ska utreda fördrivningarna av kambodjanska småjord brukare och deras familjer. Detta är en första seger för de många människor som berövats sin mark och i dag står utan försörjning. FORUM SYD HAR Forum Syd informerar och opinionsbildar genom två program finansierade av Sida: Globala utvecklingsfrågor och Globalportalen samt ett program finansierat av EU: Capital Flight Programme. Under 2014 fokuserades opinionsarbetet på skatteflykt, svensk biståndspolitik och rätten till naturresurser (landgrabbing). . 23 | FORUM SYDS STYRELSE STEN RY L A NDER ORDFÖR A NDE Tidigare diplomat. Har arbetat för Sida och UD, bland annat som chef för Sidas bistånds kontor i Botswana och som ambassadör i Angola, Namibia, Tanzania och Zimbabwe. Nominerad av Svensk-Tanzaniska föreningen. ERN A SUNDQVIST VICE ORDFÖR A NDE Konsult som arbetar med utvecklingsfrågor. Har kunskap om organisering och ledarskap inom områdena organisation, genus och idébaserat arbete. Tycker att medlemsoch genusperspektivet är viktigt. Nominerad av Kvinnor i Samverkan. Från vänster: Erna Sundqvist, Eva Maria Rask, Monica Erwér, Olav Magnusson, Gerardo Lizano, Inga-Lena Fischer, Linda Rosén, Sten Rylander, Lennart Sundström, Ida Ragnarsson, Göte Isaksson och Maja Dahlin. |24 . MONICA ERWÉR ORDIN A RIE LEDA MOT Verksamhetsledare på Föreningen Svalorna Indien Bangladesh. Erfarenhet av genusfrågor inom forskning och undervisning samt från fältarbete i Indien. Engagerad i medlemsnyttan och i att Forum Syd är en stark röst och aktör i det svenska civilsamhället. Nominerad av Svalorna Indien Bangladesh. INGA - LEN A FISCHER ORDIN A RIE LEDA MOT Tidigare politisk chefredaktör. Många års erfarenhet av biståndsarbete i Östeuropa och kunskap om utvecklingen i de östra grannländerna. Har ett politiskt kunnande som kan bidra till en bättre strategisk utveckling av Forum Syds arbete. Utvecklingen av svenskt biståndsarbete och möjligheten för ett stärkt civilsamhälle att kunna ge människor ”kraft att förändra”, engagerar. Nominerad av Svensk-Litauiska föreningen. GÖTE ISA KSSON ORDIN A RIE LEDA MOT Har som före detta skol ledare och projektledare lång erfarenhet av ledarskap och arbete med utvecklingsfrågor. Engagerad i globala utvecklingsfrågor, stöd till medlemmarnas arbete och att Forum Syd vidareutvecklas som en kunskapsrik, spännande och tydlig aktör i den biståndspolitiska debatten. Nominerad av BLLF Sweden. EVA M A RI A R ASK ORDIN A RIE LEDA MOT Projektkoordinator. Tillför juridisk kompetens. Specialiserad i folkrätt, inklusive mänskliga rättigheter. Har även praktisk och akademisk kompetens rörande barnrätt och ungdomsfrågor. Är engagerad i att tydligare synliggöra mervärdet av de svenska medlemsorganisationerna och det ömsesidiga partnerskapet i utvecklingsarbetet. Nominerad av Adoptionscentrum. LINDA ROSÉN ORDIN A RIE LEDA MOT Handläggare för studeranderättsfrågor på Folkbildnings rådet. Har kunskaper om folkbildning och organisation, samt om det civila samhällets förutsättningar utifrån erfarenheter i Sverige och Östafrika, liksom kunskaper om likabehandlings- och diskrimineringsfrågor. Att Forum Syd ska ha möjlighet att vara en tydlig och stark röst för rättighetsperspektiv och det civila samhällets perspektiv i utvecklingssamarbetet är en fråga som engagerar. Nominerad av Föreningen Karibu. GER A RDO LI Z A NO ORDIN A RIE LEDA MOT Ordförande och fraktansvarig i Praktisk Solidaritet. Har 25 års erfarenhet av biståndsarbete i Latinamerika och Afrika. Medlemsorganisationernas inflytande i Forum Syds arbete engagerar. Nominerad av Praktisk Solidaritet. CHRISTER WIK ORDIN A RIE LEDA MOT HR-ansvarig på Sensus Stockholm Gotland. Lång erfarenhet från IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete där mycket av tankarna hämtar sitt fokus i synen på alkohol som utvecklingshinder och som ett hinder i bekämpandet av fattigdom. Är engagerad i styrdokumentens betydelse, synen på alkohol och fokus på medlemsorganisationerna. Nominerad av IOGT-NTO-rörelsen och Sensus. A MINEH K A K A BAVEH SUPPLE A NT Riksdagsledamot. Är engagerad i flera sociala och feministiska samt antirasistiska rörelser som jobbar nationellt och internationellt. Ett särskilt engagemang finns i fackliga frågor samt frågor om feminism och rättvisa. Nominerad av Emmaus Stockholm samt av Varken Hora eller Kuvad. OL AV M AGNUSSON SUPPLE A NT Tidigare bokhandlare. Erfarenhet från styrelsearbete, folkbildningsarbete och engagemang i frivillig biståndsorganisation. Att stödja och utveckla medlemsorganisationerna engagerar. Nominerad av PACS Pan Asia Cooperation Society. LENN A RT SUNDSTRÖM SUPPLE A NT Projektsamordnare för Emmaus Fredriksdal. Har flerårig erfarenhet som lärare. Uppmuntrar och stödjer all form av utveckling som grundar sig på samförstånd och ömsesidig hjälp. Nominerad av Svenska Palestinakommittén. IDA R AGN A RSSON SUPPLE A NT Projekthandläggare på LSU, Sveriges ungdomsorganisationer. Har examen i African Studies. Arbetar för ungas engagemang och delaktighet i utvecklingssamarbetet. Engagerad i att bidra till att fortsätta utveckla Forum Syd som en stark aktör som företrädare för medlemsorganisationerna i deras mål att bidra till fattigdomsbekämpning ur ett rättig hetsperspektiv. Nominerad av LSU. M A JA DA HLIN SUPPLE A NT Europavetare med master i utvecklingsstudier. Har jobbat med klimatforskning och är nu konsult med uppdrag inom bland annat redovisning, webb och översättning. Jobbar också med språkintroduktion för ensamkommande flyktingungdomar. Erfarenhet av styrelsearbete och organisationsförändring i biståndsorganisationer. Bidrar med kunskap inom miljö och klimat. Nominerad av Gambia grupperna. . 25 | 5 RÖSTER OM FORUM SYD |26 . A NN A - K A RIN JOH A NSSON, generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén STELL A M A FWILI, deltagare i projektet Social Accountability, Ukerewedistriktet, Tanzania JOH A N BORGSTA M, ambassadör, Svenska ambassaden, Kenya CHUON BORITH, VD, Khmer Youth and Social Development, Kambodja. MINH BUNLY, program samordnare, Fisheries Action Coalition Team, Kambodja – Forum Syd är en viktig kontakty ta mellan engagerade svenskar och medmänniskor runt om i världen. Forum Syd är också ett stöd till det civila samhället i alla dessa länder kring metoder och arbetssätt för att skapa så mycket förändring som möjligt. Dessutom en allt starkare röst i den svenska debatten om utveckling och bistånd. – Stödet från Forum Syd har varit mycket viktigt och meningsfullt för mig. Genom Forum Syds stöd till lokala resurscentrum och deras juridiska stöd har vi som marginaliserad grupp fått kunskap om våra rättigheter och möjligheter att hävda dem. – Vi uppskattar Forum Syds arbete i Kenya med ett stort nätverk inom det civila samhället, hela tiden med öronen mot marken. Ambassaden och Forum Syd har en nära och förtrolig dialog om hur vi tillsammans kan samverka för att bidra till utveckling och fattig domsminskning i Kenya. – Forum Syd är vår bästa givare. De har en tydlig vision och kan ge ett långsiktigt stöd samtidigt som de har lång erfarenhet och ett bra system för bidragshantering. Vi fick inte bara bidrag för vårt arbete utan också möjlighet att kompetens utveckla oss själva, vilket ledde till att våra projektplaner kunde genomföras mer effektivt. Forum Syds personal lägger stor vikt vid att handleda och vara som en mentor för sina partners. – Forum Syd är en stabil partner med tydliga policyer som inte lämnar utrymme för korruption. De låter sina partners verka självständigt samtidigt som de stärker dem för att säkerställa bra ledning, tydlighet och demokrati. . 27 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisationsnummer: 802400-7620 Styrelse och generalsekreterare för Forum Syd avger härmed följande årsredovisning Forum Syd är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell bistånds organisation. Medlemmarna i Forum Syd är svenska organisationer som arbetar för global rättvisa och hållbar utveckling. Forum Syd verkar för en rättvis och hållbar global utveckling, baserad på alla människors lika värde och rätt till rimliga levnadsbetingelser liksom en hållbar användning av jordens resurser. Sten Rylander, ordförande 9 Christer Wik, vice ordförande* 4 Erna Sundqvist, vice ordförande* 8 FORUM SYDS SYFTE ÄR ATT: Eva-Maria Rask, ordinarie 8 • Stärka marginaliserade människor som organiserar sig och hävdar sina rättigheter, världen över. • Bilda opinion för förändringar som bidrar till en rättvis och hållbar värld. Monica Erwér, ordinarie 7 Linda Rosén, ordinarie 9 Inga-Lena Fischer, ordinarie 8 Göte Isaksson, ordinarie 9 Gerardo Lizano, ordinarie 6 Olav Magnusson, suppleant 7 Amineh Kakabaveh, suppleant 4 Lennart Sundström, suppleant 8 Ida Ragnarsson, suppleant, nyval 2014 4 Maja Dahlin, suppleant, nyval 2014 6 Markus Malm, suppleant t o m årsmöte 2014 3 FORUM SYDS VISION ÄR: En rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra. STYRNING OCH LEDNING Årsmötet är Forum Syds högsta beslutande organ. Varje medlemsorganisation har en röst. Årsmötet väljer styrelse, valberedning och revi sorer, som nominerats av medlemsorganisatio nerna. Forum Syds verksamhet utgår från de ramar som årsmötet beslutar om i den över gripande verksamhetsplanen. Organisationens löpande verksamhet leds av generalsekreteraren som är direkt underställd styrelsen. Styrelsen har under året haft 9 (10)* protokoll förda möten och har inom sig utsett ett arbets utskott som haft 8 (12) protokollförda möten. Styrelsen har även deltagit i årsmöte, medlems möten och verksamhetsplaneringsdagar. |28 . MEDLEMSORGANISATIONEN ST YRELSELEDAMÖTERNAS DELTAGANDE I ST YRELSEMÖTEN 2014 * SIFFROR INOM PARENTES AVSER 2013 Forum Syds styrelse fattar huvudsakligen över gripande och strategiska beslut. I början av 2014 beslutade styrelsen om en projektplan för att se över Forum Syds interna organisation, detta projekt löpte under hela året och diskuterades på samtliga ordinarie styrelsemöten. Styrel sen har följt upp den interna styrningen och kontrollen samt utvärderat sitt eget och general sekreterarens arbete. Uppdateringar har gjorts av Ansvars- och delegationsordningen och Kapital placeringspolicyn. En riskanalys för att identi fiera risker som kan påverka måluppfyllelsen i verksamhetsplanen har genomförts. Styrelsen har under hösten haft utvecklingsdagar tillsam mans med en extern konsult. * Christer Wik är vice ordförande t o m 27 augusti, därefter Erna Sundqvist. Årsmötet hade 63 deltagare från 48 organisa tioner, totalt 36 ombud (65 från 47 organisatio ner, 38 ombud). Fem organisationer valdes in som medlemmar, fem gavs observatörsstatus. Tre organisationer lämnade och ytterligare tre uteslöts på grund av obetalda medlemsavgifter under tre år. Antalet medlemmar (inklusive nya observatörer) efter årsmötet var 158 (159). Två motioner var insända, den ena angå ende medlemsavgifter vilken behandlades till sammans med styrelsens proposition i frågan, den andra om medlemsnytta. Årsmötet antog ett uttalande om att Sveriges urholkning av bistån det måste stoppas. Forum Syds ordförande, Sten Rylander, valdes om. Antalet medlemmar har minskat, från 205, 2008 till 158, 2014. Årsmötet 2013 gav styrelsen i uppdrag att till 2014 se över kriterierna för medlemskap samt avgiftsnivåer. Styrelsen åter kom till årsmötet som antog nya avgiftsnivåer och införde fler nivåer. Motiveringen var att ge mindre organisationer en rättvisare avgiftsnivå. Årsmötet beslutade också om justeringar i stad garna med syfte att förenkla för organisatio ner att bli medlemmar. Några delar av förslaget återremitterades till styrelsen för omarbetning och presenterades på medlemsmötet i novem ber där de antogs. En bekräftelse av dessa juste ringar ska göras av årsmötet 2015 för att de ska MEDLEMSUT VECKLING 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 träda i kraft. Om årsmötet beslutar enligt det av medlemsmötet antagna förslaget kommer med lemmar att kunna väljas in löpande under året genom beslut i styrelsen. K ANSLIORGANISATIONEN I början av 2014 hade Forum Syd kontor i Sve rige, Kenya, Tanzania, Kambodja, Colombia, Kosovo och Belarus (kontoret beläget i Litauen). Kontoret i Kosovo stängdes i april 2014. Samtliga kontor arbetar med direktstöd till lokala orga nisationer, kontoret i Sverige och för Belarus har också vidareförmedling via svenska orga nisationer. Av de anställda var 35 (37) procent män och 65 (63) procent kvinnor. En likabehandlingsutbildning hölls för alla chefer i organisationen. Forum Syds likabe handlingsplan och beredskapsplaner uppdate rades. Ett strategiskt kompetensförsörjningspro jekt genomfördes, med syfte att identifiera och åtgärda strategiska kompetensluckor, och ledde till prioriteringar av strategiska kompetensut vecklingsinsatser. Projektet ”Internal Learning Project”, en utbildning i Forum Syds föränd ringsteori och tematiska områden påbörjades. Likabehandlingsarbetet kommer att fortsätta under 2015 och en utbildning gällande projektoch förändringsledning kommer att genomföras. Forum Syd har kollektivavtal i Sverige och flera personalrelaterade policyer som gäller för hela organisationen (personalpolicy, lönepolicy och jämställdhetspolicy). Forum Syd har sedan 2014 inte kvar någon IT-infrastruktur i egen ägo. Policyhandläg garna på Internationella Programenheten flyt tades under året till Kommunikationsenheten. INTERNT MILJÖARBETE ORGANISATION M E D LE M S ORGAN I S AT I ON E R S T YRE LS E GE N E RALS E KRE T E RARE Forum Syd strävar efter att minska sin miljö påverkan. Förbrukningen av skrivarpapper på huvudkontoret har minskat från 350 000 ark 2012 till 192 500 ark 2014 (250 000, 2013). Av Forum Syds inköpsvillkor framgår att ”Leve rantören ska inom sitt uppdrag beakta en miljö mässigt hållbar utveckling”. Forum Syd har el avtal med Bra Miljöval-märkt el. Kaffe och te är KRAV- och Fair trade-märkta. 2014 upp handlades nytt städavtal med en miljö- och kvalitetscertifierad städfirma som utför Sva nenmärkta städtjänster. En återvinningstjänst för förpackningar har använts som har Bra Miljövalcertifiering på sina transporter. Forum GE N E RALS E KRE T E RARE N S S TAB P ROJE KT S T ÖD S ENHETEN I N T E RN AT I ON E LLA P ROGRAM E N H E T E N KOM M UN I KAT I ON S ENHETEN E KON OM I ENHETEN H R- OC H AD M I N I S T RAT I ON S E N H E T E N LAN D KON TOR KAM BOD JA LAN D KON TOR C OLOM BI A LAN D KON TOR BE LARUS (BE LÄGE T I LI TAUE N ) LAN D KON TOR KE N YA LAN D KON TOR TAN ZAN I A . 29 | VISIO ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET F T E ( I D É P R O G RA M M N OCH SY ET) Mål: Marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter, arbetet har bidragit till utvecklingen av ett hållbart samhälle på lokal, nationell och global nivå. VERKSAMHETSMÅL (VERKSAMHETSPLANEN) Syds riktlinjer för tjänsteresor framhåller miljö aspekten och ett hållbart resande. FINANSIERING Forum Syds verksamhet finansieras genom anslag från Sida, EU, andra svenska och utländ ska myndigheter, privata organisationer, försälj ning, insamling och medlemsavgifter. Forum Syd innehar ett 90-konto (Plusgiro 90 01 44-7). KAPITALPL ACERING Finansiella placeringar sker enligt Forum Syds placeringspolicy. Samtliga placeringar är passiva och hanteras i annans regi. |30 . SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT UPPNÅ ÖVRIGT Under 2014 förlades flera större arrangemang till Hilton Hotell vid Slussen, de erbjöd kraf tigt rabatterade konferensrumspriser, förtäring till självkostnadspris samt boende till lägre pris, bland annat när en global konferens för Forum Syds personal och förtroendevalda hölls. SÅ ARBETAR FORUM SYD Forum Syds idéprogram, antaget av medlem marna 2012, styr verksamhetens riktning. Uti från idéprogrammet finns en målstruktur som används för planering och uppföljning av Forum Syds verksamhet. Enligt modellen skapar arbetet med att nå den övergripande verksamhetsplanens fem mål (den vänstra delen i figuren ovan) för utsättningar för att nå framgång i Forum Syds MÅL FÖR UTVECKLINGSSAMARBETE OCH OPINIONSBILDNING utvecklingssamarbete och opinionsbildning (den högra delen i figuren ovan). Måluppfyllelse mäts genom ett antal uppsatta indikatorer. Utvecklingssamarbetet sker dels genom vidare förmedling till svenska organisationer och dels genom att stötta lokala organisationer i olika län der direkt. Flera av Forum Syds program inom utvecklingssamarbetet som programmen i Soma lia och Belarus, har numera ett integrerat arbets sätt där vidareförmedling till svenska organisatio ner kombineras med stöd direkt till lokala orga nisationer. Under 2014 stöttade Forum Syd 42 lokala organisationer genom 13 program via landkon toren. Programmen finansierades huvudsakli gen av olika avdelningar på Sida (ej Sida Civsam) och/eller EU samt av utländska myndigheter eller ambassader och andra organisationer. 2014 förmedlades 161,3 mkr (156,0) till 200 (206) utvecklings- och informationsprojekt genom 131 (130) svenska organisationer. 52 stycken eller 40 procent av organisationerna var medlemmar i Forum Syd (57 stycken, 44 pro cent). Förmedlingen av bidrag till svenska orga nisationer finansierades av Sida Civsam, Sida Partnership Forum, Sida Konflikt samt Sida Europa. Forum Syd förmedlade också 85 prak tikantschabloner om totalt 7,6 mkr, från Uni versitets- och högskolerådet, till tio volontär sändande organisationer. För att aggregera resultat från allt Forum Syds utvecklingssamarbete (vidareförmedling via svenska organisationer och direktstöd till lokala organisationer) används Forum Syds resultat modell. Resultat av vidareförmedlade bidrag till svenska organisationer rapporteras i ärendehan teringssystemet Dira. Uppföljning och redovis ning av direktstödet till lokala organisationer har hittills redovisats till respektive givare och i tertialrapporter internt. Resultaten kommer från och med 2015 att aggregeras i Dira. Totalt antal länder i vilka Forum Syd stöttar utvecklings samarbete Totalt antal lokala partner organisationer i världen 70 309 Varje slutrapport bedöms i förhållande till Forum Syds övergripande mål för utvecklings samarbete. Det övergripande målet har sex indi katorer. Indikatorerna bygger på Forum Syds idéprogram. Indikatorerna speglar olika typer av förändringar på olika nivåer i samhället. De utvalda förändringarna är alla viktiga steg på vägen till ökat demokratiskt inflytande, mänsk liga rättigheter och mer hållbara samhällen. Indikatorerna visar antalet insatser som Forum Syd har bedömt har lett till, eller på ett tydligt sätt bidragit till, den specifika förändringstypen. Antalet kan spåras tillbaka till de enskilda insat ser som bedömts. Varje insats kan ha bidragit till flera olika typer av förändring. Diagrammet visar vad antalet slutrapporte rade insatser 2014 har lett till. En insats är en tidsbegränsad aktivitet som genomförs av en svensk eller utländsk organisation i enlighet med ett upprättat avtal. Den första indikatorn handlar om föränd ringar i beteende hos rättighetsinnehavare (fat tiga och marginaliserade människor). Den andra och tredje innebär förändringar i det civila sam hällets kapacitet att arbeta med demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, vilket är centralt i Forum Syds förändringsteori. Indikator fyra till sex handlar om föränd ringar hos ansvarsbärare (makthavare). Var aktig förändring uppnås endast när ansvars bärarna, oftast staten på olika nivåer, föränd rar lagstiftning, praxis eller lämnar utrymme för demokratisk dialog. Dessa typer av föränd ring är ofta resultatet av långsiktigt arbete med komplexa och multipla orsakssamband. Antalet insatser som kan sägas ha bidragit på ett signi fikativt sätt till den här typen av förändringar är således färre. ANTAL SLUTR APPORTER ADE INSATSER (AV TOTALT 115 ST ) SOM T YDLIGT BIDR AGIT TILL:* (1) Förändrat beteende bland rättighetsinnehavare 69 (2) Ökad representativitet och/eller stärkt intern demokrati i det civila samhällets organisationer 79 (3) Att legitima civilsamhällesorganisationer och deras nätverk ökat sitt deltagande i demokratiska processer/beslut (4) Utvidgning av demokratiskt och politiskt utrymme och dialog (5) Förändringar i juridiska och/eller politiska ramverk (6) Förändrat beteende hos ansvarsbärare och/ eller förändrad tolkning eller tillämpning av existerande juridiska ramverk, internationella konventioner och internationell praxis. 39 10 5 31 *varje insats kan ha bidragit till flera typer av förändring. . 31 | ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR OPINIONSBILDNING Mål: Målgrupper med fokus på Sverige agerar för en rättvis och hållbar global utveckling. Det är vanligt att förändringar inom indika torerna 1 till 3 bedöms vara resultat av Forum Syds stöd då de i högre grad kan tillskrivas enskilda eller begränsade insatser än de i indi katorerna 4 till 6. Resultaten inom indikator 1 och 2 handlar om att målgrupperna organiserar sig kring sina, för dem, nyupptäckta rättigheter. Därigenom blir de en del av det civila samhället eller i vissa fall del av ansvarsbärare i form av valda lokala, regionala eller nationella beslutshavare. Vissa projekt arbe tar konkret med till exempel konventionen om avskaffande av diskriminering av kvinnor eller FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säker het. På detta vis ges utsatta grupper verktyg att själva stärka sina möjligheter till att kräva och få sina rättigheter tillgodosedda. I konflikt- och postkonfliktområden eller där de demokratiska principerna är starkt åsido satta (till exempel Somalia, Belarus, Sudan, Irak), riktas arbetet oftast medvetet mot en spe cifik grupp vars rättigheter är lättare att lyfta fram och mindre kontroversiella, till exempel vis människor som lever med funktionshinder. Arbetet kan då till viss del innefatta samhälls service som ett verktyg för att initiera arbete med ett rättighetsbaserat perspektiv. |32 . Resultaten inom indikator 3 och 4 visar på när det civila samhället lyckas stärka sin roll via aktivt deltagande i nätverk och demokratiska processer. Detta möjliggörs ofta genom öpp nande av nya demokratiska arenor såsom sär skilda kommittéer, direkta förfrågningar eller erkännanden av civilsamhällesorganisationer från myndigheter på lokal, regional eller natio nell nivå. Det kan också ske genom att infor mella aktörer så som klan-, religiösa och tradi tionella ledare eller äldre och byråd aktivt bidrar till att inkludera civilsamhället genom att invol vera och erkänna dem. Resultaten inom indikator 5 och 6 handlar oftast om att makthavare förändrar sitt bete ende, justerar eller tolkar lagar annorlunda som följd av utvecklingssamarbetet. Det kan, till exempel leda till att minska diskriminering på grund av kön eller finna vägar att öka repre sentativiteten av kvinnor i beslutsfattande för samlingar. Forum Syds främsta målgrupper för extern kommunikation är institutionella givare och beslutsfattare. I opinionsarbetet informerar och opinionsbildar Forum Syd inom ramen för allmän extern kommunikation, genom två program finansierade av Sida: Globala utveck lingsfrågor och Globalportalen och ett program finansierat av EU: Capital Flight Programme. Under 2014 fokuserades opinionsarbetet på skatteflykt, svensk biståndspolitik och rätten till naturresurser (landgrabbing). Forum Syd har under året arbetat mot poli tiker i både Sverige och EU och krävt krafttag mot skatteflykt, i samband med bland annat EUoch riksdagsval och avgörande förhandlingar. En rapport lanserades om skatteflykt i Sverige och EU, Stop Tax Dodging Report. Ett antal sociala mediekampanjer mot skatteflykt samt debattartiklar är aktiviteter som genomförts, som bidragit till resultaten i opinionsa rbetet. Under 2014 kom skatteflykt upp både på den mediala och politiska agendan. Biståndsminis ter Isabella Lövin lyfte skatteflykt som en av de prioriterade frågorna i arbetet med politik för global utveckling och konstaterade att skatte flykt är ett område där civilsamhällets opinions bildning behövs och gör nytta. I EU:s förhand lingar i december kring penningtvättsdirektivet övergav Sverige sin tidigare hållning och röstade för öppna ägarregister. Inom ramen för svensk biståndspolitik har frågan om urholkning av biståndet lyfts bland annat via debattartiklar, öppna brev till politiker och kampanjer i sociala medier. Genom Forum Syds och andra organisationers opinionsbildande arbete fick frågan god medial uppmärksamhet under hösten. Dessvärre ledde inte detta till minskad urholkning utan tvärtom ökade den ytterligare. Ett viktigt resultat från arbetet relaterat till naturresurser var att EU-kommissionen påbör jade en process med utredning av kopplingarna mellan EU:s handelsförmåner och kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med socker plantager i Kambodja. Europeiska och kambod janska organisationer samt Forum Syd, har upp repade gånger skrivit brev till EU-kommissionen med uppmaningen att undersöka sambanden och säkerställa att fattiga bybor som drabbats av tvångsförflyttningar ska kompenseras. Ett annat resultat är att de svenska pensions fonderna (AP-fonderna) under hösten backade från tidigare uttalanden om att svenska folket inte vill att överväganden om miljö och respekt för mänskliga rättigheter ska leda till lägre pen sioner. Alla politiska partier har sagt att de vill se att respekten för mänskliga rättigheter och miljö ingår i regelverket för pensionsfonderna. Övriga aktiviteter som genomförts under året: • Seminarier i bland annat Almedalen, på Bok mässan, Inspiration Världen samt på MR- dagarna. Teman har varit relationen mellan EU och Afrika, skatteflykt, landgrabbing och AP-fondernas investeringar, mänskliga rättig heter, korruption och utfrågningar inför valet. • Produktion och lansering av PGU-Barome tern samordnat från Concord. • Anslutning till kampanjen om schyssta pen sioner och lanseringen av en ny kampanjwebb. • Debattartiklar om bland annat svensk biståndspolitik, post 2015 och AP-fonderna. Globalportalen är ett program med målet att bidra med ökad kunskap om globala frågor hos unga (16–25 år). Besöken på Globalportalens webbplats ökade med 19 procent från 255 000 besök till 303 859 och på Facebook ökade antalet följare med 24 procent från 6 040 till 7 468. Forum Syd visar positiva resultat när det gäl ler att nå ut i medierna, inklusive sociala medier. Under året besökte 51 678 personer (unika) webbplatsen. Forum Syds Facebooksida hade 2 653 (2 021) följare och Twitter 2 534 (1 802). Av följarna på Twitter var 380 identifierade som tillhörande gruppen beslutsfattare. Forum Syd har under året ingått i en arbets grupp tillsammans med andra organisationer och UD för att utforma gemensamma åtagan den mellan regeringen och svenska civilsam hällesorganisationer verksamma inom bistån det. Åtagandena förtydligar betydelsen av dialog samt mervärdet av svenska organisationer i svenskt utvecklingssamarbete. Forum Syd har också aktivt försökt påverka inriktningen av nya strategier för stöd till civilsamhället och för informationsbidrag. . 33 | ÖVERGRIPANDE INTERNA VERKSAMHETSMÅL I den övergripande verksamhetsplanen för 2014 finns fem verksamhetsmål. Den övergripande verksamhetsplanen, liksom planerna för varje enhet rapporteras och följs upp med IT-verktyget Sopal. Uppföljning sker tre gånger per år och redovisas till styrelsen. Att mäta måluppfyllnad genom indikatorer gjordes första gången 2013. Dessa är långsiktiga mål och vissa indikatorer mäts endast vartannat år. MÅL 1: KVALITET MÅL 2: PROFIL MÅL 3: MEDLEMSVÄRDE MÅL 4: INTERN SAMVERK AN Forum Syds verksamhet visar goda resultat och är kostnadseffektiv. Forum Syd uppfattas av bidrags givare och samarbetspartners som en pålitlig och enkel organisation att samarbeta med. Forum Syd är känd för att vara en rättighetsbaserad organisation som kombinerar demokrati och rättigheter samt genus och miljö och klimat. Denna profil genomsyrar utvecklingssamarbetet och opi nionsbildningen. Medlemmarna uppskattar att Forum Syd är en meningsfull och stimulerande mötesplats i hela världen som bidrar till ömsesidigt utbyte och påverkan i utvecklingsfrågor. Medarbetare på landkontor och huvudkontor känner sig som del av EN organisation där personalen samarbetar mellan enheter och länder på ett effektivt och strategiskt sätt. INDIK ATORER Totala projektadministrationskostnaden i förhållande till totala projektkostnaden/projektfinansieringen, d v s den totala kostnaden att administrera vidareförmedling av Sida Civsam-bidrag till svenska organisationer (%). Andel svenska sökande organisationer som är nöjda eller mycket nöjda med Forum Syds projekthandläggning (%). Givaruppfattningsindex. Givarnas syn på Forum Syd, i relation till hur Forum Syd önskar att bli uppfattad. (0-11)* MÅL 2014 UTFALL 2014 MÅL 2013 UTFALL 2013 UTFALL 2014 MÅL 2013 UTFALL 2013 Andel beslutsfattare som har en positiv attityd till Forum Syd och organisationens arbete (%).* 65 25 – – Andel beslutsfattare som har Forum Syd ”Top of mind” när de ska nämna en biståndsorganisation (%).* 75 25 – – INDIK ATOR 22 20 20 20 *Denna indikator mäts vartannat år. 70 76 70 81 9 9 *Denna indikator mäts vartannat år. Andel svenska sökande organisationer som är nöjda med Forum Syds handläggning har enligt indikatorn sjunkit något men är fortsatt högt. Fortsatt förenkling för sökande och partnerorganisationer och en enhetlig hantering av vidare förmedling av bidrag liksom att öka kostnadseffektiviteten har varit fokus under 2014 och fortsät ter under 2015. Organisationer kan sedan hösten 2014 ansöka och rapportera direkt via Forum Syds webbplats, vilket förväntas öka kostnadseffektiviteten och leda till en mer positiv bild av bidrags hanteringen. Under hösten 2014 infördes en rådgivningstelefon för sökande organisationer. Ett arbete med harmonisering av handböcker, instruktioner samt ansökningsfrågor beräknas vara klart i början av 2015. Effekten av förändringarna som gjorts 2014 kommer att kunna mätas först 2015. |34 . MÅL 2014 Verksamhetsplanens indikator delades under året i två: en om attityd och en om kännedom. Under året gjordes för första gången en kvalitativ attitydundersökning hos målgruppen besluts fattare. Med beslutsfattare menas riksdagspolitiker, politiskt anställda i stabsfunktion, tjänstemän med högsta beslutsfattande befattning inom statlig förvaltning, statliga verk eller bolag, närings livsrepresentanter med högsta beslutsfattande befattning på koncern- eller företagsnivå samt jour nalister med åsiktsbärande uppdrag i redaktionella medier. Denna undersökning är att betrakta som en baslinje för arbetet framåt. Undersökningen visar att målgruppen har kännedom om Forum Syd i någorlunda omfattning när de spontant ska nämna biståndsorganisationer. Forum Syd är minst känd hos näringslivet och journalister. Forum Syd är mer känd som en paraplyorganisation än som en biståndsorganisation med goda resultat av utvecklingsarbete. Forum Syd är relativt känd som en opinionsbildande organisation men uppfattningen om orga nisationens arbete inom detta område är skiftande. Forum Syd anses antingen ha hög trovärdig het och stor kompetens eller ha en tydlig vänsterpolitisk agenda. Organisationen uppfattas av en del beslutsfattare vara byråkratisk och inte näringslivsvänlig. INDIK ATOR Antal medlemmar Medlemsnöjdhetsindex (0–100)* Andel medlemsorganisationer som deltagit i kurser och seminarier (%) MÅL 2014 UTFALL 2014 MÅL 2013 UTFALL 2013 175 158 163 159 – – 70 67 INDIK ATOR Kommunikationsindex* Internserviceindex (0–100) MÅL 2014 UTFALL 2014 MÅL 2013 UTFALL 2013 – – 70 65 70 71 70 69 *Denna indikator mäts vartannat år. 65 50 47 58 *Denna indikator mäts vartannat år. Medlemsantalet har fortsatt att sjunka under 2014. I verksamhetsplanen för 2015 finns för första gången ett mål om att antalet medlemmar ska öka. En medlemsvärvarbroschyr togs fram under hösten som skickats till organisationer som önskat information om medlemskap och till organisationer som inte är medlemmar men som sökt projektbidrag. Styrelsens arbete med att förenkla regelverket för med lemskap, kommer att ge utslag tidigast 2016, om det antas. Fyra (tre) av Forum Syds fem (sex) landkontor har, under året, haft samarbete med en eller flera medlemsorganisationer. Medlemsbrevet som skickats till alla medlemsorganisationer sedan hösten 2013 hade i decem ber 2014, 319 (280) mottagare. Syftet med brevet är att sprida information om vad som sker cen tralt i organisationen och hålla medlemmarna uppdaterade på händelser inom biståndspolitiken. Under 2014 genomfördes en fördjupad studie om medlemmarna, som en del i översynen av Forum Syds interna organisation. Där framkom att många medlemmar upplever Forum Syd som en menings full och stimulerande mötesplats i Sverige. Erfarenhetsutbyte och kontakter med andra organisationer var ofta en primär anledning till medlemskapet samt att kursutbudet upplevdes som relevant. Med lemsbrevet uppskattades som en viktig informationskanal. Kännedomen om Forums Syds landkon tor och deras verksamhet var däremot låg. Ett nytt intranät, helt på engelska, har höjt kvaliteten och användbarheten för all personal. Ett utökat användande av engelska har också bidragit till att all personal får samma information vid samma tillfälle. Under hösten hade huvudkontorets personal en heldag tillsammans med en kon sult och övade på feedback. Projektstödsenheten och Internationella programenhetens arbete för ökad samstämmighet i olika arbetsprocesser har fortsatt. Tematiska arbetsgrupper har bidragit till mer samarbete mel lan enheter och landkontor. 2013 konstaterades att vissa nyckelsystem hade låg grad av användning och användandet av dessa behövde öka. Interna utbildningstillfällen har hållits under 2014 samt introduktionsdag för nyan ställda på huvudkontoret, där dessa system gicks igenom. Internserviceenkäten för 2014 visar att medarbetarnas totala upplevelse av den interna servicen, nyckelsystemen samt processer blivit bättre. . 35 | RESULTAT OCH STÄLLNING RESULTATRÄKNING Under 2014 uppgick Forum Syds intäkter exklusive finansiella poster till 246,2 mkr (284,9) vilket är en minskning med 38,7 mkr eller 13,6 procent jämfört med föregående år. Bidrag från Sida uppgick till 234,5 mkr (264,3) och utgör den väsentligaste andelen av intäk terna, totalt 95,2 procent (92,8). Rambidrag från Civsam utgjorde den största delen av intäkterna från Sida med 186,7 mkr (189,5). Detta är en minskning med 2,8 mkr eller 1,5 procent jämfört med föregående år. Övriga Sidabidrag uppgick till 47,9 mkr (74,8) vilket är en minskning med 26,9 mkr (36,0 procent). Andra bidrag har minskat från 18,9 mkr till 9,1 mkr. MÅL 5: FINANSIERING VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSK APSÅRETS UTGÅNG Forum Syd är mer självständigt genom ökad finansiering från olika källor. Under 2015 kommer Forum Syd att: • Öppna landkontor i Somalia • Outsourca IT-supporten • Intensifiera arbetet med säkerhetshantering • Starta ett projekt med e-learning INDIK ATOR Andel av totala finansieringen från den huvudsakliga givaren (%) Antal givare Totalt anslag för Forum Syd (miljoner kronor) MÅL 2014 60 UTFALL 2014 76 MÅL 2013 60 UTFALL 2013 16 12 11 14 284 246 295 285 Förlusten av ett Sida-finansierat program i Colombia hade stor inverkan på indikatorerna, som andel av Forum Syds totala finansiering från den huvudsakliga givaren liksom på det totala ansla get för Forum Syd. Forum Syd har under 2014 lämnat in 29 (16) ansökningar. Målet var 23 (18). 19 av de 29 inläm nade ansökningarna var till andra givare än Sida. Totalt 10 har godkänts under året (två väntar och 17 har fått avslag). Av de 10 godkända är tre från andra givare än Sida. Utfallet av de godkända ansökningarna kommer att avspeglas först 2015. Ökningen av inlämnade ansökningar är ett resultat av den ändrade inriktningen som gjordes 2014, från insamling riktad till företag och privatpersoner till institutionell ”fundraising”. Målet var bland annat att öka diversifieringen av givarportföljen. Under 2014 har Forum Syd märkt ett allt större intresse från givare för diasporans roll i utveckling och hur de kan involveras i högre utsträckning i svenskt utvecklingssamarbete. Lärdomar att dra av mängden avslag är att det är vik tigt att vara känd hos givarna i de aktuella länderna. Under 2015 kommer mer uppsökande verk samhet gentemot givare att genomföras från både huvudkontor och landkontor. |36 . Faktorer som kan påverka Forum Syds framtida utveckling: • Utvecklingen av givartrender • Definitionen av biståndseffektivitet • Regeringens nya CSO-strategi samt informations- och kommunikationsstrategi • Resultatet av det interna organisationsprojektet • Utfallet av implementeringen av systemen Dira och Sopal på landkontoren • Utfallet av e-learningprojektet 2014 2013 Medlemsavgifter 1 399 423 Gåvor 1 36 39 Sidabidrag 2 234 540 264 263 Andra bidrag 3 9 063 18 762 Nettoomsättning 4 672 670 Övriga intäkter 4 1 486 772 246 196 284 929 –229 702 –268 659 –263 –573 Summa verksamhetsintäkter 2014 2013 2012 2011 2010 Bidrag Sida Civsam (mkr) 186,7 189,5 201,6 194,7 204,6 47,9 74,8 80,8 62,3 54,5 Ändamålskostnader Övriga bidrag (mkr) 9,1 18,7 10,7 6,2 2,2 Insamlingskostnader Medlemsavgifter (mkr) 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Antal medlemmar FRAMTIDA UTV ECKLING NOT FLER ÅRSÖVERSIK T Bidrag andra enheter Sida (mkr) 65 BELOPP I TKR 158 159 163 170 172 Antal anställda Sverige 52 52 53 54 52 Antal anställda landkontor 45 60 58 52 42 5 6 7 8 8 12 14 13 9 10 Antal landkontor Antal givare De totala kostnaderna före finansiella poster uppgick till 245,5 mkr (284,4). Av detta avsåg 229,7 mkr (268,6) ändamålskostnader varav största delen, 70,2 procent (58,0) var bidrag till andra enskilda organisationer i Sverige. Totalt under 2014 har 161,3 mkr (156,0) utbetalats till 200 (206) utveck lings- och informationsprojekt som beviljats till 131 (130) svenska organisationer. Totalt var 52 (57) av organisationerna motsvarande 40 procent (44) medlemmar i Forum Syd. De administrativa kostnaderna uppgick till 15,6 mkr (15,2) vilket utgör 6,3 procent (5,3) av de totala kostnaderna. Programverksamheten i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa uppgick till 38,3 mkr (79,3) eller 16,7 procent (29,5) av ändamålskostnaderna. Verksamhetsresultat 5 6, 7 –15 555 –15 179 –245 520 –284 411 676 518 230 204 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter –32 –12 Summa resultat finansiella poster 198 192 Resultat efter finansiella poster 874 710 Årets resultat 874 710 . 37 | KASSAFLÖDESANALYS BAL ANSRÄKNING BELOPP I TKR NOT 2014 -12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 8 249 149 9 497 45 10 Summa anläggningstillgångar Eget kapital 875 710 Avskrivningar 189 201 Justeringar för övriga poster som inte ingår i kassaflödet 989 24 Betald skatt –72 –19 1 981 916 Ökning/minskning av fordringar –1 006 1 028 Ökning/minskning av skulder 44 785 –26 254 12 Balanserat kapital 16 Leverantörsskulder 11 051 3 335 Skatteskulder 11 842 3 705 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag för återbetalning Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Kortfristiga fordringar Summa kortfristiga skulder Kundfordringar 836 792 Övriga fordringar 681 166 3 277 2 859 4 794 3 817 4 028 11 665 90 680 46 655 Summa omsättningstillgångar SUMM A TILLGÅ NGA R |38 . 2013 Resultat efter finansnetto Omsättningstillgångar Kassa och bank 2014 Den löpande verksamheten 15 074 14 246 2 710 2 663 17 784 16 910 659 13 Övriga skulder Kortfristig placering BELOPP I TKR Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 11 10 99 502 111 344 SUMM A EGET K A PITA L OCH SK ULDER 14 523 65 137 10 711 7 284 2 373 2 254 79 752 38 734 93 560 48 932 111 344 65 842 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Kassaflöde från den löpande verksamheten efter förändringar av rörelsekapital TILL ÄGGSUPPLYSNINGAR TILL K ASSAFLÖDESANALYSEN 2014 2013 Erhållen ränta 230 204 Erlagd ränta –32 –12 Kursdifferens i likvida medel 994 140 Försäljning av anläggningstillgångar Betalda räntor Kortfristiga skulder Långfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2013-12-31 205 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 2014 -12-31 EGET K APITAL OCH SKULDER Summa eget kapital Materiella anläggningstillgångar Inventarier NOT Reserver Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram BELOPP I TKR Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m –80 –116 Förlust vid utrangering av anläggningstillgångar 75 – I resultatet ingående ändamålsbundna medel – – Skuld utan resultatpåverkan – – 989 24 81 41 Banktillgodohavanden 90 598 46 614 Summa 90 679 46 655 Summa justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m 45 760 –24 310 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –140 –20 Likvida medel Förvärv av materiella anläggningstillgångar –517 –55 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: 80 116 Kassamedel –79 –4 936 –656 –4 895 Årets kassaflöde 45 104 –29 205 Likvida medel vid årets början 46 655 76 000 Investeringsverksamheten Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 62 137 65 842 Kursdifferens i likvida medel –1 080 –140 Likvida medel vid årets slut 90 679 46 655 . 39 | REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER NOTER Forum Syds redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och FRII:s Styrande riktlinjer för årsredovisning. Detta år är det första året K3 tillämpas. Övergången har inte inneburit någon omräkning av räkenskapsåret 2013. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Belopp i tkr om inget annat anges GÅVOR Samtliga gåvor är ovillkorade och intäktsförs vid gåvotillfället. NETTOOMSÄTTNING Nettoomsättningen avser försäljning av tjänster, böcker och publikationer. ÖVRIGA INTÄK TER Övriga intäkter är intäkter som inte är primära för organisationen. MEDLEMSAVGIFTER Forum Syds årsmöte fastställer medlemsavgif ten för nästkommande år. Redovisade intäkter är fakturerade avgifter för aktuellt år. BIDRAG FRÅN SIDA OCH LIKNANDE MYNDIGHETER Samtliga bidrag från Sida och liknande myn digheter redovisas i enlighet med K3 om bidrag |40 . från offentligrättsliga organ. Det innebär att de intäktsförs endast om det med hög grad av san nolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas, dvs. att organisationen haft utgif ter för ändamålet. Villkorade bidrag skuldförs tills dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. ÄNDAMÅLSKOSTNADER Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till organisationens upp d rag enligt dess stadgar. Till ändamålskostnader räknas även kostnader för opinionsbildande verksamhet i de fall opinionsbildning och upplysande verksamhet ligger i själva uppdraget som organisationen har. Exempelvis tematiska kampanjer som organisationen driver. Till ändamålskostnader räknas även de till ända målsk ostn adern a förd elade gemensamma kostnaderna (samkostnaderna). Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet/projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader. Exempel på sådana kostnader är en organisations utlandskontor. Att observera är att hantering av projekt inom ramen för ändamålet ofta inkluderar kostnader för ansökan om bidrag eftersom bidraget ofta är en förutsättning för att projektet ska genomföras. Därmed hänförs även denna särkostnad för bidragsansökan, som oftast är mycket liten, till ändamålskostnader. Uppföljning och rapporte ring av såväl själva projektet till exempelvis en bidragsgivare ingår också här. och planering) som inte utgör ändamålskost nader, insamlingskostnader eller kostnader för medlemsorganisationen (års- och medlems möten). Administrationen utgör en kvalitets garanti för ändamålet och för givaren. REDOVISNING AV BIDRAG Lämnade bidrag till enskilda organisationer i Sverige och utomlands kostnadsförs i samband med utbetalning. Erhållna bidrag intäktsförs vid betalningstillfället. Under året ej utnytt jade bidrag överförs till nästa år som förutbe tald intäkt. Avtal om lämnade bidrag som löper över flera år är ej upptagna som skulder i balans räkningen. Motsvarande intäkter från finansiär är ej heller upptagna som fordringar. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnads förs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in. Provisionsbaserad ersätt ning förekommer inte i organisationen. om nyttjandetiden överstiger tre år och anskaff ningsvärdet överstiger 20 tkr. Aktiverade data program avser licenser. Följande avskrivningstider tillämpas: Dataprogram 5 år Inventarier: Kontorsutrustning 5 år Datautrustning 3 år Fordon 5 år NOT 1 MEDLEMSAVGIFTER OCH GÅVOR FÖRDELNING AV ÖVRIGA SIDABIDR AG 2014 Medlemsavgift kr Antal medlemmar 2013 2014 Antal medlemmar Somalia 2 844 3 152 tkr tkr Colombia 1 623 28 978 900 93 83 89 80 Kosovo 1 800 26 45 27 49 Kambodja 4 500 15 67 17 77 Tanzania FINANSIELL A TILLGÅNGAR 6 000 10 60 11 66 Aktie-, obligations- och räntefonder redovisas som finansiella anläggnings- och omsättnings tillgångar. Tillgångarna värderas till anskaff ningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Värderingen görs för hela värdepappersportföl jen i sin helhet, så kallad portföljvärdering. Belarus 8 000 6 48 7 56 Övriga länder 12 000 8 96 8 96 Praktikantprogrammet 158 399 159 424 2014 2013 Summa Gåvor fördelar sig enligt följande: Allmänheten 36 39 K A SSAFLÖDESANALYS Summa 36 39 Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indi rekta metoden, dvs den utgår från verksamhets resultatet. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbe talningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa, bank, banktillgodohavanden och kort fristiga placeringar. Av ovanstående belopp har 36 tkr samlats in via 90-konton år 2014. Summa 2014 2013 Civsam rambidrag syd 160 835 159 070 9 190 11 511 Fordringar upptas till det belopp som efter indi viduell prövning beräknas bli betalt. Civsam rambidrag info 16 650 18 917 Övriga Sidabidrag 47 865 74 765 UTLÄNDSK A VALUTOR Summa 234 540 264 263 3 215 19 587 7 916 9 986 14 484 4 360 82 335 7 651 5 152 47 865 74 765 2014 2013 169 80 – 7 701 EU-bidrag 6 057 7 434 Bidrag från andra organisationer 2 837 3 547 Summa 9 063 18 762 Utländska myndigheter/ambassader NOT 2 SIDABIDR AG 250 13 013 NOT 3 ANDR A BIDR AG Svenska myndigheter Civsam rambidrag öst FORDRINGAR 2013 Fordringar, skulder och likvida medel i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. ADMINISTRATIONSKOSTNADER ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Med administrationskostnader avses kostnader för central administration i Sverige (ledning och funktioner för administration, ekonomi, IT, HR Materiella och immateriella anläggningstill gångar värderas till anskaffningsvärde och skrivs av systematiskt över den bedömda livslängden . 41 | NOT 4 NET TOOMSÄT TNING OCH ÖVRIGA INTÄK TER NOT 6 ANTAL ANSTÄLLDA , LÖNER OCH SOCIAL A KOSTNADER 2014 2013 610 624 62 46 Övriga intäkter 1 486 772 Sverige 20 542 Summa 2 158 1 442 Litauen 560 319 Colombia 936 1 947 Försäljning av tjänster Försäljning av böcker/skrifter Löner, och andra ersättningar Styrelse och generalsekreterare NOT 5 ÄNDAMÅLSKOSTNADER 2014 2013 837 777 Övriga anställda Guatemala 20 367 – 16 Kambodja 1 954 2 126 Kenya 1 587 1 852 2014 2013 Kosovo 129 674 Kommunikation 1 608 1 304 Tanzania 942 953 Opinions- och påverkansarbete 1 158 2 167 Summa 26 650 29 031 Globalportalen 1 376 1 644 Program för hållbar utveckling 2 350 2 061 Sociala kostnader Gemensamt programarbete 4 789 4 173 (varav pensionskostnader) Program Afrika 11 294 13 206 Program Asien 13 214 19 093 5 836 38 050 Program Latinamerika Program Europa Bidrag till svenska organisationer Handläggning av bidrag IT, ekonomi, HR, kontorskostnader Summa 7 930 8 990 161 129 155 955 12 823 14 734 6 195 7 282 229 702 268 659 Styrelseledamöter och ledande befattnings havare 2013-12-31 NOT 8 DATAPROGR AM Antal. Varav män Antal Varav män Styrelseledamöter 9 44% 9 44% Generalsekreterare 1 0% 1 0% Övrig ledningsgrupp 5 0% 4 0% Generalsekreteraren är anställd på ett förordnade på fem år. Ömsesidig uppsägningstid med sex månader tillämpas. Lön revideras årligen enligt överenskommelse med styrelsen. Under 2014 upp gick månadslönen till 60 000 kr. Lokala bestämmelser om förmåner kopplade till anställningen tillämpas. Pensionsavsättningar görs i enlighet med gällande kollektivavtal. Av pensionskostnaderna avser generalsekreterare Ersättningar understigande ett halvt prisbasbelopp 10 880 11 531 2 690 2 977 273 228 219 185 Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Nyanskaffningar Summa 2013 2 148 2 128 0 0 140 20 2 288 2 148 –1 999 –1 962 0 0 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Summa Redovisat värde vid årets slut Organisationen leasar framförallt kontorslokaler och kontorsutrustning. Kostnadsförda leasing avgifter uppgår till 4 159 (3 988). Av leasingavgifterna för 2014 avser 3 698 kostnader för hyror. Det mest väsentliga hyresavtalet avser huvudkontoret i Stockholm med en kostnad på 3 022. Avtalet sträcker sig till 2016-12-31 och är möjligt att förlänga till 2019-12-31. 2014 Ackumulerade anskaffningsvärden Årets avskrivning enligt plan NOT 7 LEASING –40 –37 –2 039 –1 999 249 149 2014 2013 4 594 5 700 NOT 9 INVENTARIER Framtida leasingavgifter förfaller enligt följande: Ackumulerade anskaffningsvärden 2014 Medeltal anställda 2014 2013 Inom 1 år 4 121 3 903 4 508 7 217 0 0 8 629 11 120 2013 Antal. Varav män Antal Varav män Sverige 52 25% 52 25% 1–5 år Litauen 3 31% 2 50% Senare än 5 år Colombia 6 48% 13 45% Guatemala - - 1 0% 16 60% 16 59% Kenya 7 23% 10 31% Kosovo 1 24% 5 22% Tanzania 12 51% 13 54% Summa 97 35% 112 37% Kambodia |42 . 2014 -12-31 Summa Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Summa 517 55 –683 –1 161 4 428 4 594 –4 389 –5 386 608 1 161 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Summa Redovisat värde vid årets slut –149 –164 –3 930 –4389 497 205 . 43 | NOT 10 VÄRDEPAPPERSINNEHAV NOT 11 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄK TER 2014 2013 Löner och uppdragsarvoden Långfristiga Vid årets början 3 335 0 Förvärv 7 716 3 335 Försäljningar Redovisat värde vid årets slut 0 0 11 051 3 335 Försäkringar Hyror Bidrag lokala partners Övriga poster Summa NOT 14 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄK TER 2014 2013 – 33 Löne- och semesterskuld 2014 2013 750 975 53 41 Upplupna sociala avgifter 211 277 826 785 Förutbetalda bidrag Sida 58 435 25 067 1 762 1 484 Förutbetalda bidrag övriga 18 287 10 699 636 515 2 069 1 716 3 277 2 858 79 752 38 734 Övriga poster Summa Kortfristiga Vid årets början Förvärv Försäljningar Redovisat värde vid årets slut Summa värdepappersinnehav 11 665 0 0 11 665 –7 637 0 4 028 11 665 15 079 15 000 Stockholm den 22 april 2015 NOT 12 EGET K APITAL Detta år är det första året K3 tillämpas. Övergången har inte inneburit någon omräkning av räken skapsåret 2013. BAL ANSER AT K APITAL RESERVER REDOVISAT VÄRDE MARKNADS VÄRDE 1 000 1 117 Nordea Emerging Stars Equity fond 695 797 Nordea Swedish Stars 701 759 2 396 2 673 SPECIFIK ATION AV VÄRDEPAPPER: Aktiefonder Institutionella Aktiefonden stabil Obligationsfonder Institutionella Företagsobligationsfonden 3 813 4 054 Nordea Bostadsobligationsfond 4 842 5 002 8 655 9 056 4 028 4 092 Ingående balans Reserveringar Medel till egen insats mm Kapital administrationsreserv 3 483 10 763 195 633 3 678 11 396 Marknadsvärdet per 2014-12-31 uppgick till 15 821. Årets resultat efter fördelning Utgående balans 16 909 Erna Sundqvist Christer Wik Eva-Maria Rask Linda Rosén Inga-Lena Fischer Göte Isaksson Gerardo Lizano Monica Erwér 828 47 47 2 710 17 784 NOT 13 SKULD ERHÅLLNA EJ NY T TJADE BIDR AG FÖR ÅTERBETALNING Outnyttjade bidrag Sida Räntor Återbetalningar av vidareförmedlade medel Summa |44 . TOTALT EGET K APITAL Utnyttjande Räntefonder Nordea Institutionell Kortränta 2 663 Sten Rylander Annica Sohlström OrdförandeGeneralsekreterare Outnyttjade bidrag avser överskott från avslutade projekt. 2014 2013 3 461 2 606 255 485 6 995 4 193 10 711 7 284 Vår revisionsberättelse har avgivits den 30 april 2015 Fredrik Sjölander Auktoriserad revisor Jon-Erik Rehn Föreningsrevisor KPMG AB . 45 | PRODUKTION: Publik GRAFISK FORM: Jamendåså TEXTER: Forum Syd, Daniel Palin, SAK, samt Tobias Linghag och Johanna Sundberg, Framtidsjorden. TRYCK: Norra Skåne Offset, Hässleholm 2015 FOTOGRAFER: Christoffer Hjalmarsson: s 1, 7, 27, 5 · Forum Syd: s 1, 13, 15, 19, 21, 24, 32, 47 · Maja Brand: s 17 · Malin Hoelstad: s 19 · Nicolas Axelrod: s 23 · Södermalms Foto: s 3 |46 . FORUM SYDS MEDLEMSORGANISATIONER A WORLD OF FRIENDS, SWEDEN, ADOPTIONSCENTRUM, AFARVÄNNER I SVERIGE, AFRICAN CARE & SCHOOL, AFRIKAGRUPPERNA, AFRIKANSKA LÄKARFÖRBUNDET I SKANDINAVIEN, AFRO-EUROPEISKA RIKSFÖRBUNDET, AFROSVENSKARNAS RIKSFÖRBUND, AFS INTERKULTURELL UTBILDNING, AMAZONASFÖRENINGEN I HÄRRYDA, ARKITEKTER UTAN GRÄNSER, ARTISTER FÖR FRED, ATTAC SVERIGE, BARNFONDEN INSAMLINGSSTIFTELSE, BHARAT INDIEN-BISTÅND, BIBLIOTEKSSTÖD TILL CENTRALAMERIKA, FÖRENINGEN BLLF SWEDEN – FRONT MOT SLAVERI, CARITAS SVERIGE, CENTERPARTIETS INTERNATIONELLA STIFTELSE, CENTERPARTIETS UNGDOMSFÖRBUND, CINEMAFRICA, CIVIS, CLOWNER UTAN GRÄNSER, COLCHAJ NAC LUUM, DARYEEL ASSOCIATION, DIAKONIA, ECPAT SVERIGE, FÖRENINGEN EDUARDO MADARIAGA, EMMAUS BJÖRKÅ, EMMAUS STOCKHOLM, FAIR TRADE CENTER, FARMACEVTER UTAN GRÄNSER, FIAN SVERIGE, FÄLTBIOLOGERNA, FÄRNEBO FOLKHÖGSKOLA, FÖRENINGEN FÖR HÄLSA OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, FÖRENINGEN FJÄRDE VÄRLDEN, FÖRENINGEN FRAMTIDSJORDEN, FÖRENINGEN FÖR REHABILITERING OCH UTVECKLING, FÖRENINGEN FÖR SUS-KVINNOPROJEKT I BANGLADESH, FÖRENINGEN FÖR UTVECKLINGSFRÅGOR, FÖRENINGEN HAND IN HAND, FÖRENINGEN KARIBU, FÖRENINGEN KVINNOR I SAMVERKAN , FÖRENINGEN PALMERAS VÄNNER, FÖRENINGEN SOFIA, FÖRENINGEN VÄSTSAHARA, GAMBIAGRUPPERNA, GHANA UNION, UMEÅ, GUATEMALANSKA FÖRENINGEN M.A. ASTURIAS (I LUND), HIIRA AN REHABILITATION AND DEVELOPMENT ORGANISATION, HORN OF AFRICA DEVELOPMENT ASSOCIATION, INDIVIDUELL MÄNNISKOHJÄLP, INGENJÖRER OCH NATURVETARE UTAN GRÄNSER, INGENJÖRER UTAN GRÄNSER, ININCATE, INSAMLINGSSTIFTELSEN JLOF (JEREMIAH LUCAS OPIRA FOUNDATION) SWEDEN, INSTITUTET FÖR IDÉER SAMARBETE, INTACTS VÄNNER, INTERNATIONELLA ARBETSLAG, INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET, INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET, IOGT-NTO, IRANSK-SVENSKA SOLIDARITETSFÖRENINGEN I MALMÖ, ISLAMIC RELIEF SVERIGE, JAKOBSBERGS FOLKHÖGSKOLA, JIDCA, JORDENS VÄNNER, KARAGWE-FÖRENINGEN, KIDS FUTURE, KLIMATAKTION STOCKHOLM, KVINNOR FÖR FRED, LATINA – LATINAMERIKANSKA KOOPERATIONSFÖRENINGEN, LATINAMERIKAGRUPPERNA, FÖRENINGEN LIDKÖPING I VÄRLDEN, LSU – SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER, LÄRANDE UTAN GRÄNSER, MDM SVERIGE LÄKARE I VÄRLDEN, MIDNIMO IF, MUSLIMSKA KVINNORS IDROTTSFÖRENING, STIFTELSEN NORDENS BISKOPS-ARNÖ, NORDISK HJÄLP, ORDFRONT, ORGANISATIONEN FAIR TRADE ÅTERFÖRSÄLJARNA, PALESTINAGRUPPERNA I SVERIGE, PAN ASIA COOPERATION SOCIETY, PACS, PEACEQUEST INTERNATIONAL, PEACEWORKS SWEDEN, PERUKOMMITTÉN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, PLAN SVERIGE, PMU-INTERLIFE, PINGSTMISSIONENS UTVECKLINGSSAMARBETE, PRAKTISK SOLIDARITET, RFSU – RIKSFÖRBUNDET FÖR SEXUELL UPPLYSNING, RIKSFÖRBUNDET FÖR HOMOSEXUELLAS, BISEXUELLAS OCH TRANSPERSONERS RÄTTIGHETER, RYSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE, RÖRELSEFOLKHÖGSKOLORNAS INTRESSEORGANISATION, SALVADORANSKA RIKSFÖRBUNDET, AMOAR, SAMERÅDET SVENSKA SEKTIONEN, SCHOOLS FOR THE FUTURE, SCOUTERNA, SELF-MANAGEMENT, ORG. FÖR NYKOOPERATION I U-LAND, SENSUS STUDIEFÖRBUND, SERBISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE, SOCIALDEMOKRATER FÖR TRO OCH SOLIDARITET, SOCIONOMER UTAN GRÄNSER, SOMALI INTELLEKTUELL BANADIR FÖRENING, SOMALIA INTERNATIONAL REHABILITATION CENTRE, SOMALILAND FÖRENING, SOMALILAND NORDIC RELIEF, SOSBARNBYAR SVERIGE, SRI LANKA BARNS VÄNNER, STIFTELSEN COGITO, STOCKHOLMS FN-FÖRENING, RIKSFÖRBUNDET STUDIEFRÄMJANDET, STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN, STÖDFÖRENINGEN FÖR MARTASKOLAN, SURYOYO HJÄLPFONDEN, SVALORNA INDIEN BANGLADESH, SVALORNA LATINAMERIKA, SWEDEN LIBERIA COOPERATIVE, SWEDISH INTERNATIONAL LIBERAL CENTRE, SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN, SVENSKA ARALSJÖSÄLLSKAPET, SVENSKA BAHAI-SAMFUNDET, SVENSKA BURMAKOMMITTÉN, SVENSKA FN-FÖRBUNDET, SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN, SVENSKA KVINNORS VÄNSTERFÖRBUND, SVENSKA MOUNT ELGONFÖRENINGEN, SVENSKA PALESTINAKOMMITTÉN, SVENSKIRAKISKA SOLIDARITETSKOMMITTÉN, SVENSK-LITAUISKA RIKSFÖRENINGEN, SVENSK-SOMALISKA VÄNFÖRENINGEN, SVENSK-TANZANISKA FÖRENINGEN, SVENSK-TIBETANSKA SKOL- & KULTURFÖRENINGEN, SVENSK-UKRAINSKA FÖRENINGEN I KARLSKRONA, SVENSKZAMBISKA FÖRENINGEN, SVERIGE NAMIBIA FÖRENINGEN, SVERIGE-DOMINICA VÄNSKAPSFÖRENING, SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND, TOGETHER FOR PROGRESS, TOGO KOMMITTÉN FÖR DEMOKRATINS ÖVERLEVNAD, TOSTAN SVERIGE, TWIGA, UNICEF SVERIGE, UNITED AFRICA RIKSFÖRBUNDET, VARKEN HORA ELLER KUVAD, STOCKHOLM, SVERIGE, WE EFFECT, VÄNORTSFÖRENINGEN JÖNKÖPING-BANGLADESH, VÄNORTSFÖRENINGEN SALA-PAO, VÄNORTSFÖRENINGEN STRÄNGNÄSSIMANJIRO-LOIBOR, VÄNSKAPSFÖRBUNDET SVERIGE-NICARAGUA, VÄNSKAPSFÖRENINGEN SVERIGE GUINEA-BISSAU, VÄNSTERNS INTERNATIONELLA FORUM, YARI – IRANSKA UNGDOMSHJÄLPSFÖRENINGEN, YRKESFÖRENINGEN MILJÖ OCH HÄLSA, ZAMBIAN ASSOCIATION FOR SUSTAINABLE PROJECTS, ÄLDRE FÖR ÄLDRE FORUM SYD | BOX 154 07 | KATARINAVÄGEN 20 104 65 STOCKHOLM | PG 90 01 44-7 | 08-506 370 00 | [email protected] | WWW.FORUMSYD.ORG Stöd Forum Syds arbete för en mer rättvis värld: 90 01 44-7
© Copyright 2024