Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 INNEHÅLL Året i korthet 3 VD har ordet 4 Stockholm – den uppkopplade staden 6 Stockholmarna8 Samhällsnyttan12 Operatörerna16 Förvaltningsberättelse21 Koncernens resultaträkning 23 Koncernens balansräkning 24 Kassaflödesanalys koncernen 26 Moderbolagets resultaträkning 28 Moderbolagets balansräkning 29 Kassaflödesanalys moderbolaget 31 Noter – tilläggsupplysningar 33 Året i korthet 717 Mkr Nettoomsättningen ökade med 2 procent till 717 Mkr (705). 318 Mkr Orderingången uppgick till 318 Mkr (274). 2 011 förbindelser Antalet levererade nya förbindelser uppgick till 2 011 (1 785). 188 Mkr Resultatet före skatt ökade till 188 Mkr (175), vilket är det bästa resultatet i Stokabs historia. 94 Mkr Årets investeringar uppgick till 94 Mkr (172). Granskningsrapport49 Revisionsberättelse50 Styrelse och revisorer 51 Ledning52 Kontaktuppgifter Ekonomichef Hans Förnestig [email protected] Försäljnings- och marknadschef Veronica Thunholm [email protected] Informationschef Anders Broberg [email protected] På stokab.se finns mer information både på svenska och engelska. Fotografer: Petter Karlberg, Pernille Tofte och Peter Phillips –1– Uppgifter inom parantes avser 2013. Årsredovisning 2014 INNEHÅLL Året i korthet 3 VD har ordet 4 Stockholm – den uppkopplade staden 6 Stockholmarna8 Samhällsnyttan12 Operatörerna16 Förvaltningsberättelse21 Koncernens resultaträkning 23 Koncernens balansräkning 24 Kassaflödesanalys koncernen 26 Moderbolagets resultaträkning 28 Moderbolagets balansräkning 29 Kassaflödesanalys moderbolaget 31 Noter – tilläggsupplysningar 33 Året i korthet 717 Mkr Nettoomsättningen ökade med 2 procent till 717 Mkr (705). 318 Mkr Orderingången uppgick till 318 Mkr (274). 2 011 förbindelser Antalet levererade nya förbindelser uppgick till 2 011 (1 785). 188 Mkr Resultatet före skatt ökade till 188 Mkr (175), vilket är det bästa resultatet i Stokabs historia. 94 Mkr Årets investeringar uppgick till 94 Mkr (172). Granskningsrapport49 Revisionsberättelse50 Styrelse och revisorer 51 Ledning52 Kontaktuppgifter Ekonomichef Hans Förnestig [email protected] Försäljnings- och marknadschef Veronica Thunholm [email protected] Informationschef Anders Broberg [email protected] På stokab.se finns mer information både på svenska och engelska. Fotografer: Petter Karlberg, Pernille Tofte och Peter Phillips –1– Uppgifter inom parantes avser 2013. STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Nationella bredbandsmålet uppnått i Stockholm. Cirka 93 procent av stockholmarna kan få fiberanslutning och 100 procent 3G- eller 4G-täckning. Stokab 20 år Stokab bildades 1994 med uppdraget att bygga ut en konkurrensneutral infrastruktur som kunde möta framtidens kommunikationsbehov, skapa konkurrens, mångfald och valfrihet samt minimera grävandet i stadens gator. 2014 Förutseende politiker hade insett att en kraftfull och robust IT-infrastruktur är nödvändig i ett samhälle där datakommunikation med hög kapacitet är en framgångsfaktor för medborgarna, företagen och samhället i stort. Första 1000-fiberkabeln börjar att användas. Stokabs fibernät sträcker sig idag – 20 år senare – över hela regionen och täcker i stort sett hela Stockholms stad. Nätet motsvarar över 30 varv runt jorden och gör Stockholm 2012 till en av världens mest uppkopplade stad. I samband med prinsessbröllopet sätter SVT världsrekord i antal samtidigt fiberuppkopplade tv-kameror. Möjligt att surfa i t-banan, oavsett operatör. I stort sett alla innerstadens kvarter anslutna. 3G lanseras Alla större bebodda skärgårdsöar anslutna och fiber runt Mälaren. Stockholms stads skolor och förorter ansluts. 2003 2002 2000 Fiberförbindelse till alla länets kommuner. 1999 1998 1997 Stokab bildas. Första kunden KTH kopplar ihop lokalerna på Valhallavägen med Kista. 1996 1995 1994 1993 Den svenska telekom marknaden avregleras 1 juli 1993. Alla större sjukvårdsinrättningar i länet ansluts med fiber. Första skärgårdskabeln på plats. 2005 Dotcom-bubblan spricker, IT-bolagens börsvärde faller och efterfrågan på IT-tjänster minskar. Svenska internetbolag får vind i seglen. 2010 2009 2006 2004 2001 Utbyggnaden av fiber till flerfamiljsfastigheterna startar med miljonprogramsområdena. 2007 2008 Stockholm blir först i världen med 4G. 83% av svenskarna använder Internet. En ny knutpunkt, KN7, börjar byggas. 2011 2013 Stadens äldreboenden ansluts med fiber. Över 90 procent av stockholmarna kan koppla upp sig med fiber, dvs. i princip alla flerfamiljsfastigheter. STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 VD har ordet Under 2014 fyllde Stokab 20 år. På två decennier har vi utbyggt fibernät, eftersom det är grunden för en mängd i hög grad bidragit till att Stockholm idag rankas som en så kallade gröna IT-lösningar. Förutom att fibern i sig av världens främsta IT-städer. Den fiberutbyggnad som är en miljövänlig produkt, bidrar Stokab i hög grad till Stokab på stadens uppdrag genomfört har bland annat att minska negativ miljöpåverkan. Ett mycket konkret resulterat i många nya jobb, ökade fastighetsvärden och exempel är att vi bara gräver upp gatan en gång och lägre bredbandspriser. Utan Stokab hade Stockholm och förlägger så pass mycket fiber att alla kan få de fiberför- stockholmarna inte varit så uppkopplade som vi är idag. bindelser de behöver, utan att själva behöva gräva. Ett Stokabs verksamhet har även under 2014 utvecklats annat exempel är nodstrukturen i nätet som möjliggör positivt. Efterfrågan på fiber har, liksom levererade fiber- att behovet av fysiska transporter kan minimeras. förbindelser, legat på en fortsatt hög nivå. Årets resultat är det bästa i bolagets historia, vilket innebär att vi har en Nätet växer med staden stabil ekonomisk grund att bygga vidare utifrån. Stockholm fortsätter att växa kraftigt. Det ställer självklart krav även på fibernätet. Investeringarna handlar Världens bäst uppkopplade stad både om att möta den växande stadens behov och att Stokabs fibernät har under sina 20 år vuxit till världens upprätthålla och utveckla driftssäkerheten i nätet. Vi största öppna fibernät. Förutom att nätet har byggts måste hela tiden vara beredda att förbättra våra arbets- utan skattemedel har det även inneburit en samhälls- sätt och modifiera våra produkter. ekonomisk vinst på minst 16 miljarder kronor, enligt I en värld där mer än hälften av jordens befolkning forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT. bor i städer och där inflyttningen från landsbygden fort- Stockholm rankas för andra året i rad som världens sätter, är städernas utmaningar och möjligheter stora. bäst uppkopplade stad i Ericssons »Networked Society Att styra trafikströmmar i realtid, se till att produkter kan City Index«. Ett skäl till topplaceringen är bland annat återvinnas, att samutnyttja resurser och bedriva sjukvård det väl utbyggda fibernätet, den höga användningen av i hemmet är bara några exempel som förutsätter tillgång höghastighetsbredband via såväl fiber som mobilt 4G till säkra och kraftfulla höghastighetsnät. Stockholm står samt den konkurrensutsatta IT-marknaden. Ett annat fibermässigt väl rustat för att klara utmaningarna och skäl är den stora användningen av smarta tjänster och vara den stad där det är lättast att implementera nya IT- smarta telefoner. baserade lösningar. Stokabs fibernät är även anledningen till att Stockholm anses ha en av världens bäst uppkopplade skolor, Viktigt att skilja infrastruktur från tjänster liksom att staden rankas som en av de bästa platserna För att skapa en god konkurrens på tjänstenivå bör i världen för start-up företag. Stockholm är också grundläggande infrastruktur vara ägd av en neutral Europas snabbast växande marknad för riskkapital inom aktör och inte av någon som samtidigt levererar tjänster. high-tech och är det näst mest produktiva tekniknavet Skälet till att Stokab bildades 1994 var den avreglering per capita i världen, strax efter Silicon Valley. av telekommarknaden som Sverige genomförde 1993, som ett av de första länderna i världen. Stockholms Fiber gör staden grön stads politiker var bekymrade över att den svenska En förutsättning för att nå Stockholms mål om att vara staten vid avregleringen beslöt att låta det tidigare tele- en fossilbränslefri stad år 2050 är tillgång till ett väl verket (dagens TeliaSonera) både fortsätta äga infra- –4– STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 strukturen och dessutom sälja tjänster. Stadens politiker Avskaffad prisreglering bra för investeringar ansåg att det behövdes en neutral aktör som tillhanda Post- och telestyrelsen beslutade i februari 2015 att höll den grundläggande IT-infrastrukturen till alla på från och med sista november 2016 ta bort prisregle- likvärdiga villkor för att skapa konkurrens, mångfald och ringen av den svenska fibermarknaden. Detta är mycket valfrihet inom tele- och dataområdet. positivt. Prisregleringen har för Stokabs del inneburit Genom att Stokab koncentrerar sig på att enbart successivt minskade investeringar i nätutbyggnad under tillhandahålla ett passivt fibernät uppnås många fördelar. ett antal år. Avskaffandet av prisregleringen innebär att Tröskeln att etablera sig blir mycket låg då en operatör Stockholms stad, enligt kommunfullmäktige, kan komma enbart behöver hyra de förbindelser som behövs för att ompröva sin syn på Stokabs fiberinvesteringar. verksamheten i stället för att först behöva investera stora belopp i ett nät. En operatör behöver heller inte Optimism inför framtiden hyra fiber av någon konkurrent eller vara beroende av Det faktum att efterfrågan på fiber ökar kontinuerligt, konkurrentens nätdesign. att Post- och telestyrelsen beslutat om att avskaffa pris- Det är därför bra att allt fler, såväl nationellt som regleringen, att Stockholm växer kraftigt samt Stokabs internationellt, frågar sig hur ägarskapet av fibernäten positiva utveckling de senaste åren gör att vi kan se fram påverkar konkurrensen, behovet och omfattningen av emot 2015 med tillförsikt. reglering, nätneutralitet och möjligheten att skapa tillväxt och innovationer. Kort sagt – hur en marknad bör vara Stockholm i mars 2015 organiserad för att uppnå högsta möjliga konkurrens och samtidigt nå de bredbandsmål som finns. Detta till lägsta samhällsekonomiska kostnad och störst nytta. Jörgen Kleist, VD Föredöme i världen Årligen tar Stokab emot ett 100-tal internationella besökare. De är alla imponerade över hur Stockholm lyckats bygga ett så stort nät utan att använda skattemedel, skapat sådan konkurrens och på olika sätt bidragit till en positiv samhällsutveckling. Nationell operatörsoberoende aktör behövs För ett litet land i en globaliserad värld är det extra viktigt att vara konkurrenskraftig. I dagens kunskapssamhälle är tillgången till bredband baserad på fiber av avgörande betydelse. Förra regeringen tillsatte, efter förslag från bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, en utredning för att undersöka förutsättningarna att samordna det statliga ägandet av fiber infrastruktur. Det är angeläget att detta arbete leder till konkreta resultat, så att de möjligheter som finns tas tillvara på bästa sätt. Det kan också innebära behov av nya och tydligare utredningsdirektiv. –5– STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Stockholm – den uppkopplade staden Det är vi på Stokab som lägger grunden för Stockholms digitala infrastruktur. Vi är ett kommunalt bolag som förser marknaden med fiber. Det innebär att vi bygger, underhåller och hyr ut förbindelser i ett fiberoptiskt nät som ger alla stockholmare unika möjligheter att kommunicera digitalt. Tack vare Stokabs fibernät är Stockholm en av världens mest uppkopplade städer. –6– STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 –7– STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Stockholmarna mest uppkopplade i världen Fiber En fiber eller optisk fiber görs av glas, är tunnare än ett hårstrå och kan exempelvis överföra miljoner telefonsamtal eller hundratals tv-kanaler samtidigt. En snabb blick på busskön räcker för att konstatera att här finns det inga k apacitetshinder – alla är uppkopplade. Stokabs fibernät gör det möjligt för medborgarna i Stockholm att koppla upp sig överallt, med höga hastigheter, till ett lågt pris. Bredband Teknik för snabb datakommunikation för användare. Vilken hastighet som anses snabb förändras allt eftersom tekniken utvecklas. Fiber med valfrihet Konkurrensen gynnar konsumenten För andra året i rad rankas Stockholm som Stockholms stads syfte med Stokabs fibernät världens bäst uppkopplade stad i Ericssons har hela tiden varit – och är fortfarande – »Networked Society City Index«. Ett av många att se till att valfriheten för hushållen och skäl anses vara stockholmarnas utbredda individerna ökar samtidigt som priserna användning av smarta tjänster och telefoner. pressas. Idag är kostnaden för att koppla upp En förutsättning för detta är naturligvis det väl sig via fast bredband hemma, internationellt utbyggda fibernätet och den höga använd- sett, mycket låg. Tack vare att marknaden är ningen av höghastighetsbredband via såväl konkurrensutsatt har medborgarna också fiber som mobilt 4G. exceptionellt många olika bredbandsleveran- Fibernätet i Stockholm finns till för alla som verkar i staden, oavsett om man bor, 3G 4G 4G Fjärde generationens standard för mobilkommunikation erbjuder högre överföringshastigheter jämfört med 3G. jobbar eller är besökare här. Stokabs uppgift törer att välja på, även det i en internationell jämförelse. Tillgången till höghastighetsbredband och som offentlig och neutral aktör är att göra det den dynamiska marknaden med ett n eutralt möjligt, för så många som möjligt, att såväl fibernät har tydligt bidragit till att göra Stock kunna använda tjänster som att skapa egna. holm till en världsledande IT-stad. Här har Alla tar numera för givet att när som helst och många entreprenörer startat IT-baserade var som helst kunna uppdatera Facebook, tjänster som erövrat världen, exempelvis kolla när bussen kommer, köpa biobiljett, Skype, Spotify, Klarna, Minecraft och True lyssna på musik eller till och med betala eller caller. Det väl utbyggda fibernätet gör det ta betalt med mobilen. Bara i mobilnäten har även möjligt att förbättra en rad samhälls- datamängden tiofaldigats de senaste fem tjänster. Ett växande område är omvårdnads- åren och svenskarna o ch i synnerhet stock- tjänster, exempelvis hjälp och stöd i hemmet holmarna, toppar användningen. för äldre eller läkarbesök på distans. –8– STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Tradition av kommunikation Redan för över 100 år sedan var stockholmarna världens mest uppkopplade tack vare entrepre nörerna Ericsson och Cedergren. När det i början av 1990-talet var dags att ersätta koppartrådarna med fiberkablar, byggde Stockholms stad ett passivt fibernät öppet för alla på likvärdiga villkor. Nätet ger idag nästan alla stockholmare möjlighet till höghastighetsbredband. Gröna mobiltjänster Kolla kollektivtrafiken? Hyra en bil i bilpoolen? Inte behöva stanna bilen för att betala trängselskatten? Eller kanske jobba hemifrån för att slippa pendla? Omedelbar uppkoppling ger tillgång till information som i sin tur bidrar till att minska miljö- och klimatbelastningen. 92 % av alla stockholmare kan få bredband med hastighet på minst 100 Mbit/s, enligt Post- och telestyrelsen. För ett mer jämliktsamhälle Fri fart Jämfört med andra tekniker medger fiber obegränsad hastighet såväl ner- som uppströms. Det vill säga att det är lika lätt att titta på strömmad HD-film som att själv skicka iväg samma datamängd. Det sista är viktigt vid exempelvis arbete hemifrån och möjlighet till sjukvård på distans. Idag kan cirka 90 procent av hushållen i Stockholms stad ansluta sig till fibernätet. Under 2007–2012 genomfördes en omfattande utbyggnad som i första hand riktade sig mot flerfamiljsfastigheter. En utbyggnad som startade med de så kallade miljonprogramsområdena. Därmed lades grunden för att alla medborgare ska ha samma tillgång till det öppna fibernätet och de möjligheter som det ger. Sedan 2014 är även alla Stockholms stads äldreboenden anslutna till fibernätet. –9– STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 D et är aldrig för sent att börja använda sociala medier, datorer och bredband, säger Birgitta Jonsson. Birgitta Jonsson, 80 år, med 1 650 följare på Twitter, har varit nominerad till Årets modernaste pensionär och är en av eldsjälarna i SeniorNet – en förening som lär äldre personer hur datorer fungerar. Hon håller själv kurser, bland annat i bildhantering. – Att både hålla kontakten med vänner och få nya vänner är viktigt, allra helst när man med åren blir mindre rörlig. Tänk dig att du ramlat och sitter hemma med gipsat ben, då behöver man kunna röra sig på nätet för att hålla kontakten, säger Birgitta. Sociala medier är inget Birgitta tycker är svårt. Tvärtom har hon bättre koll på internet och sociala medier än många yngre. – Jag är ett socialt mediafreak, men alla har glädje av bredband. När Birgitta en sommar drabbades av en stroke och hamnade på sjukhus var det inte tal om att isolera sig från omvärlden. Med hjälp av sociala medier kunde hon fortfarande hålla koll på världen utanför. – Då skrev jag på Facebook att jag haft en stroke och fick massvis med »krya på dig«-hälsningar. Några skrev och berättade om sina egna erfarenheter och alla dessa hälsningar som fullständigt strömmade in gjorde mig väldigt glad. Birgitta upplever det som att pensionärer generellt sett är rädda för att använda sociala medier och internet. Ganska obefogat, tycker hon själv. – Man kan göra en pakt med tre-fyra vänner och säga »nu går vi med i Facebook och vi ska göra detta tillsammans«. Då kan man prata på Facebook om dagarna och önska varandra god morgon och god natt. Jag skriver alltid till mina vänner varje kväll och önskar dem en god natts sömn. SeniorNet arbetar med att främja seniorers användning av digital informationsteknik för delaktighet i dagens samhälle. SeniorNet är en ideologisk och partipolitiskt obunden förening. www.seniornet.se »Alla har glädje av bredband« STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Samhällsnyttan i fokus Fibernät Fibernätet i Stockholm består av många kablar med 100-tals fiber i varje över hela regionen. Nätet är världens största öppna fibernät med en längd som motsvarar mer än 30 varv runt jorden. Knutpunkt Ett större utrymme, centralt placerat i fibernätet, där aktörer kopplar samman sina nät och utbyter trafik med varandra. En knutpunkt har mycket hög säkerhet. Nod Ett utrymme från vilket slutanvändare nås och där kommunikationsutrustning placeras. Kan liknas vid gamla tiders telefonstationer. Stockholm anses ha bland de bäst uppkopplade skolorna i världen. Information om kollektivtrafik kan följas i realtid. En kirurg vid ett sjukhus kan assistera en kollega på distans vid en operation på ett annat. Detta är bara några exempel på vad Stokabs fibernät bidrar till på samhällsnivå. Vinst för samhället Huvudmålet för Stokabs verksamhet är att bidra till en positiv utveckling av regionen som helhet. Exempelvis grävs en gata upp bara en gång för att lägga ner fiber, så att det täcker allas behov. Därmed kan kostnaden också delas av många och över tid. I dagsläget har över 800 företag och offentliga verksamheter har valt hyra egen fiber av Stokab. Numera är exempelvis kommunens alla verksamheter sammankopplade liksom Stockholms alla större vårdinrättningar. I och med att alla, inte bara traditionella så kallade telekommunikationsoperatörer, kan hyra de fiberförbindelser som behövs för re spektive verksamhet, får företag och myndigheter själva kontroll över nätet och möjlighet att upphandla de tjänster de har behov av. När exempelvis Stockholms läns landsting anslöt sjukhusen med fiber i mitten av 90-talet kunde de upphandla data- och telekommunikation i konkurrens, vilket resulterade i 50 procents lägre kostnad (en minskning med cirka 60 miljoner kronor per år). Privata aktörer med eget fibernät Möjligheten att designa sitt eget nät är även intressant för många privata aktörer som – 12 – banker, affärskedjor och fastighetsägare som knyter ihop sina fastigheter i ett eget nät. Ett annat exempel är Sveriges television som har ändrat sitt sätt att producera tv i Stockholm. I stället för att köra ut teknik bussar kopplar de ihop kamerorna och kontrollrummet på Gärdet med fiber. Förutom att produktionsmetoden är billigare minskar miljöbelastningen samtidigt som kvaliteten ökar. Då aktörer inte själva behöver investera i infrastruktur i form av fiber, eller hyra fiber av någon operatör, blir trösklarna för att etablera sig i Stockholm låga. Samtidigt ökar mångfalden och innovationsmöjligheterna. Valfriheten ökar också eftersom det hela tiden går att välja på att själv driva ett nät eller låta någon operatör göra det. Kunskap skapar välfärd Ett robust och väl utbyggt fibernät är en förutsättning för att skapa framgångsrika företag i en region. Stockholm har den högsta koncentrationen av kunskapsintensiva jobb i Europa. Här finns hälften av Sveriges alla IT-företag och i Stockholm är vart femte arbete ett IT-jobb. STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Fiber åt alla Det är trångt under gatorna i städer som Stockholm. Allt ifrån vatten, avlopp och gas till el och datakommunikation ska få plats. För att inte det fysiska utrymmet ska bli en bristvara är det samhällsnyttigt att en neutral aktör lägger ner så pass mycket fiber att det räcker till alla som har behov. Fiberstruktur för m iljövänlig drift Fibernätet har byggts med en nodstruktur. Det innebär att behovet av fysiska transporter minimeras och livslängden för kommunikations utrustning optimeras. Rationell fastighetsdrift En fastighetsägare som väljer att koppla ihop sina fastig heter till ett eget nät kan rationalisera drift och skötsel av tjänster som värmereglering, el- och vattenmätning, kameraövervakning, hissar och låssystem. 90 % av stockholmarna kan ansluta sig till ett fibernät. Grön knutpunkt Tack vare en genomtänkt teknisk lösning i vår modernaste knutpunkt får gymnasieskolan Östra Real hela sitt värmebehov täckt av den spillvärme som alstras av den kommunikationsutrustning som Stokabs kunder har valt att placera i knutpunkten. – 13 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 M in dröm är att jag ska kunna bidra till förbättrad kommunikation i samhället, genom att hjälpa eleverna att uppnå samhällsnyttiga förmågor. Ord är vassare än svärd, och ännu vassare blir orden med den senaste tekniken, säger Maureen Nalunga, IT-pedagog vid Globala gymnasiet. På Globala gymnasiet vid Zinkensdamm är IT en naturlig del i undervisningen. Här har alla elever och lärare bärbara datorer. Skolan är fiberansluten och har wifi i alla lokaler, men det är pedagogiken som står i centrum. – Gemensamt för oss som driver IT i skolan är att vi ser det som en del i skolutvecklingen. Tekniken kan inte stå för sig själv. Den måste involveras i, och driva på, den pedagogiska verksamheten, säger Maureen. Globala gymnasiets arbete genomsyras av en idé om lärande för hållbar utveckling. Arbetssättet är ämnesövergripande och eleverna förväntas använda IT kreativt för att hämta, analysera och kritiskt värdera information. Ett krav från ledningen är att alla lärare ska använda sig av IT-stöd i undervisningen och det förväntas att lärarna hela tiden utvecklar pedagogiken. – Undervisningen är upplagd för att lära eleverna hur arbetet i samhället ser ut med flexibelt arbetsliv, eget ansvar och användande av molntjänster, oberoende av plats och tid. Därför är ett stabilt, säkert och öppet datanät viktigt, säger Maureen. Tillgång till molntjänster utanför skolan har inte varit något problem. I princip alla elever har tillgång till bredband hemma. Om inte, kan de jobba från bibliotek som också ingår i Stockholms stads egna nätverk. Då blir uppkopplingen precis som om de satt i skolan. Globala gymnasiet är en kommunal gymnasieskola med ambitionen att utveckla pedagogiska metoder för att öka ungdomars engagemang för globala utvecklingsfrågor och möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 »Ord är vassare än svärd« – 15 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 TELE Operatör Ett företag som hanterar och driver egna nätverk för tele- och datakommu nikation inklusive företag som levererar internet/ bredband. PTS är tillsynsmyndighet. Flexibilitet för operatörer Stockholms fibernät kan jämföras med en motorväg som är öppen för alla – en nödvändig infrastruktur för digital kommunikation. Men det som ska forslas på vägen och med vilket slags fordon, alltså innehållet och tjänsterna på nätet respektive tekniken, det står operatörerna för. Leverantörer av innehåll och tjänster Husnod Det skåp i en fastighet i vilket Stokabs fiberkabel möter fastighetens eget fibernät. Husnoden är vanligtvis placerad i källaren. Rent tekniskt är husnoden en stor ODF (optiskt distributionsfält). Genom att Stokab hyr ut ett passivt Det Stokab erbjuder är ett så kallat passivt fibernät till alla på likvärdiga villkor behöver en fiberoptiskt kommunikationsnät, även kallat operatör varken investera i ett eget kostsamt svartfiber. Utan det innehåll och de möjlig fibernät eller hyra av någon konkurrent. En heter som operatörerna erbjuder skulle operatör behöver inte heller vara beroende fibernätet vara relativt ointressant för de av en konkurrents nätstruktur, utan kan själv flesta användare. Operatörerna är de som designa nätet utifrån sin egen affär. levererar bredband, telefoni, data, tv, internet och andra tjänster över fibernätet. Stokab har över 100 operatörer och tjänste Hög säkerhet i nätet Stokabs fibernät är byggt med fokus på leverantörer som kunder. En del operatörer säkerhet. Mängden fiber samt nätdesignen är breda och vänder sig till både företag och gör nätet robust. Om någon exempelvis privatpersoner med sina tjänster, medan råkar gräva av en kabel kan förbindelserna andra är nischade mot ett visst segment, snabbt kopplas om andra vägar i nätet. exempelvis finansbolag eller kaféer och Aktörer med särskilt viktig eller känslig verk- restauranger. samhet kan använda redundanta förbindelser, det vill säga två separata kabelvägar till Fördelar med mångfald och valfrihet Trådlös kommunikation Datakommunikation som sker via radiovågor i stället för någon form av trådbunden teknik. Vanliga tekniker är mobilnätens 3G och 4G, samt wifi och blåtand. Alla trådlösa tekniker har begränsningar vad avser hastighet, avstånd och samtidiga användare. Skälet för Stockholms stad att bilda Stokab en fastighet. Stokab har ett gediget dokumentations- var övertygelsen om att en neutral aktör system och en välstrukturerad driftsorgani- behöver tillhandahålla passiv infrastruktur sation. Exempelvis finns service tillgänglig för att skapa konkurrens, mångfald och dygnet runt, året om. Anläggningar som noder valfrihet inom telekomområdet. Det skulle och knutpunkter övervakas kontinuerligt, vara till nackdel för regionens utveckling och reservkraft finns på viktiga platser och elek- begränsa konkurrensen om ett företag ägde troniska nycklar används i stor utsträckning. fibernätet och samtidigt sålde tjänster. – 16 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Bredbandsmålet uppnått Säker och optimerad driftsmiljö Den nätstruktur, med tillhörande noder, som Stokab har byggt har gjort det möjligt för operatörerna att enkelt skapa och sköta sina nät på ett säkert, drift- och miljöeffektivt sätt. Eftersom utrustning för flera slutkunder kan placeras i nodutrymmena och dessa lokaler nås dygnet runt, kan behovet av fysiska transporter minimeras. Då driftsmiljön i noderna är anpassad för kommunikationsutrustning blir livslängden på utrustningen optimal. Enligt Post- och telestyrelsens statistik för 2014 har 98 procent av stockholmarna möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. 100 procent kan få bredband med hastighet på minst 30 Mbit/s och 92 procent kan få med hastighet på minst 100 Mbit/s. Dessutom är det 100 procents 3G- och 4G-täckning. Därmed har det nationella bredbandsmålet uppnåtts med råge i Stockholm. 100 % kan få bredband med hastighet på minst 30 Mbit/s, enligt Postoch telestyrelsen. Svartfiber Svartfiber är benämningen på en fiberkabel utan påkopplad aktiv utrustning. Kabeln tillhör en nät ägare medan den aktiva utrustningen som ansluts i ändarna ägs av den som hyr svartfibern. 100 % 3G- och 4G-täckning i Stockholm, enligt Post- och telestyrelsen. – 17 – »Trådlöst behöver fiber« STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 F ör att bygga ett högkvalitativt mobilnät behövs det mycket fiber, säger Peter Bryne, ansvarig för nätut byggnaden i Net4Mobility – Telenors och Tele2:s gemensamma 4G-bolag. Peter Bryne svävar inte på målet när det gäller behovet av fiber. De höga hastigheterna i de trådlösa näten uppnås bara på kortare avstånd och till ett begränsat antal samtidiga användare. Därför är det viktigt att ansluta så många sändarenheter och basstationer som möjligt till fibernätet, när man eftersträvar hög kapacitet i m obilnäten. – Vi föredrar att hyra de fiberförbindelser vi behöver från olika fibernätägare. Det ger oss flexibilitet. Bara när inga rimliga alternativ finns gräver vi själva, säger Peter. Att mobilnäten behöver byggas ut och få fler bas stationer fiberanslutna är helt klart. Enligt Post- och tele styrelsen skickades under 2014 hela 164 000 Tbyte via mobilnäten i Sverige. – Med en sådan utveckling är det självklart att trådlöst behöver fiber. Dessutom tar vi mobil uppkoppling allt mer för givet. Om mobiluppkopplingen ska fungera riktigt bra även inomhus behöver basstationerna placeras nära bostäderna. Net4Mobility är ett exempel på så kallad delad infrastruktur. Det innebär att flera, i detta fall två företag, delar på kostnaden för infrastrukturen samtidigt som de konkurrerar med varandra. – I Stockholm har vi valt att samarbeta med Stokab. Ett så väl utbyggt nät hade varit svårt för oss att bygga själva. Nu har vi en bra grund att stå på den dag 5G, nästa generations mobilnät, lanseras, avslutar Peter. Net4Mobility är ett joint venture mellan Telenor och Tele2, med uppdraget att bygga, äga och driva ett rikstäckande nät för mobilkommunikation. INNEHÅLL Förvaltningsberättelse20 Koncernens resultaträkning 22 Koncernens balansräkning 23 Kassaflödesanalys koncernen 25 Moderbolagets resultaträkning 27 Moderbolagets balansräkning 28 Kassaflödesanalys moderbolaget 30 Noter – tilläggsupplysningar 32 Granskningsrapport48 Revisionsberättelse49 Styrelse och revisorer 50 Ledning51 – 20 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1januari – 31 december 2014. Verksamheten Stokabs uppgift är att bygga och hyra ut samt underhålla ett passivt fibernät i Stockholmsregionen. Bolaget är konkurrensneutralt och skall tillhandahålla ett nät som är öppet för alla på likvärdiga villkor. Syftet med infrastrukturen och verksamheten är att stimulera en positiv utveckling för Stockholm genom att bidra till goda förutsättningar för IT-utvecklingen i regionen. Stokabs huvudsakliga verksamhet utgörs av nätverksamheten, vilken innefattar utbyggnad och drift av ett fibernät samt upplåtelse av fiberförbindelser utan aktiv ändutrustning - ”svartfiber”. I Stokabs verksamhet ingår vidare att på uppdrag av Stockholms stad administrera, driva och utveckla stadens samlade kommunikationsnät för såväl administration som det mer publika behovet för skola, barnomsorg, fritid och kultur samt ett kommunikationsnät för Stockholms stads styrning av gatubelysning. Denna verksamhet bedrivs i ett helägt dotterbolag, S:t Erik Kommunikation AB. Ägarförhållanden AB Stokab är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB (org.nr 556415-1727). Väsentliga händelser under året Resultat efter finansiella poster uppgick för 2014 till 188 Mkr, villket är en ökning med 8% jämfört med 2013. Ökningen berodde på en fortsatt hög efterfrågan på koncernens produkter, en hög leveranskapacitet och en låg kostnadsmassa till följd av effektiviseringar. Orderingången uppgick till 318 mkr. Samtliga kundkategorier har under året beställt produkter vilket i huvudsak beror på en ökad efterfrågan från hushåll och företag på mera bredbands krävande tjänster. Till följd av hög orderingång fortsätter nettoomsättningen att öka och uppgick till 717 mkr vilket är 2% (11 mkr) högre än föregående år. Utveckling av verksamheten, ställning och resultat – Koncern (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster 2014 20132 20121 20111 716 634 705 452 686 063 655 026 188 014 174 780 173 979 170 538 1 968 447 2 188 522 2 270 742 2 149 132 Avkastning på totalt kapital3 10,00% 9,20% 9,37% 10,15% Investeringar 94 444 172 140 332 352 501 174 2014 20132 20121 20111 645 269 633 380 616 353 581 062 Balansomslutning 1Jämförelseåret har ej omräknats till K3 2Omräknat till K3. Se not 4 3Resultat före finansiella poster/Genomsnittlig balansomslutning Utveckling av verksamheten, ställning och resultat – Moderbolag (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning 180 788 172 581 170 732 167 213 1 912 041 2 102 187 2 222 792 2 114 507 9,97% 9,28% 9,38% 10,16% 88 409 165 165 325 059 492 393 Avkastning på totalt kapital3 Investeringar 1Jämförelseåret har ej omräknats till K3 2Omräknat till K3. Se not 4 3Resultat före finansiella poster/Genomsnittlig balansomslutning – 21 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Nya redovisningsprinciper AB Stokab tillämpar för första gången BFN:AR 2012:1 Årsredovisning och Koncernredovisning (”K3”) vid upprättande av årsredovisning och koncernredovisning. Se not 4 för ytterigare information. Väsentliga händelser efter balansdagens slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagens slut. Styrelseförändringar Under oktober månad har Tina Ghasemi avgått som ordförande och tillträtt som vice ordförande. Gunnar Sandell har vid samma tillfälle avgått som vice ord förande och tillträtt som ordförande. Personalfrågor Stokab bedriver sedan ett antal år tillbaka ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet innebär hälsoinriktade insatser såväl som långsiktigt rehabiliteringsarbete. Detta arbetsmiljöarbete har under 2014 bidragit till att Stokab har haft en mycket låg sjukfrånvaro, 2%. Miljöfrågor Stockholms stads miljöprogram och Stokabs miljöutredning ligger till grund för bolagets miljöarbete. Stokabs viktigaste insats är att minska påverkan på miljön genom att samordna nyttjandet av IT-infrastrukturen. Investeringar Årets investeringar uppgick till 94 mkr (172 mkr) inklusive ett ökat lager med 3,5 mkr. I huvudsak består investeringarna av nätutbyggnad driven av kundefterfrågan. Pågående nyanläggningar uppgick vid årets slut till 133 mkr (206 mkr), vilket är 73 mkr lägre än vid årets ingång. Finansiering Finansieringen av investeringarna har skett genom egna och lånade medel. Total upplåning, inklusive finansiell leasing, uppgick vid periodens slut till 578 mkr (923 mkr), varav check räkningskredit 561 mkr (897 mkr). Finansnettot för 2014 blev -20 mkr vilket är 34% (-30 mkr) bättre än föregående år. Detta förklaras huvudsakligen av lägre upplåning samt därtill längre räntor. Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagets ledning ser inga risker eller osäkerhetsfaktorer utöver normal marknadsrisk som i väsentlig omfattning kan påverka bolagets verksamhet, resultat eller finansiella ställning inom en överskådlig framtid. Framtida utveckling Ledningens utmaning är att utifrån en tydlig strategi och med en på affärsmannaskap grundad verksamhet vidareutveckla Stokabs affärsmodell. Samtidigt ska Stokab tillgodose Stockholms stads och regionens behov av infrastruktur. Därmed läggs grunden för etablering av nya företag i Stockholmsregionen, som kan utnyttja IT-infrastrukturen för nya typer av tjänster och tekniska lösningar. I Stokabs fortsatta utveckling står därför fiberutbyggnaden för hushållens och företagens behov i centrum. Därmed skapas möjligheter till interaktion i bredbandsnäten mellan samhälle, hushåll och näringsliv. Vinstdisposition (kr) Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning avseende medel i moderbolaget Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade medel 258 107 Årets resultat 885 505 Summa 1 143 612 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: 1 143 612 I ny räkning överföres 1 143 612 Beträffande moderbolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt tilläggsupplysningar. Samtliga belopp är uttryckta i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. – 22 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Koncernresultaträkning (tkr) Not 2014 2013 716 634 705 452 5 326 5 927 156 143 722 117 711 523 RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 5 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter RÖRELSENS KOSTNADER Driftskostnader 5 -96 364 -95 506 Övriga externa kostnader 5, 7 -44 056 -49 763 Personalkostnader 6–7 -86 634 -89 139 Reaförlust, av- och nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar 10–11 -286 912 -271 845 Summa rörelsens kostnader -513 967 -506 254 Rörelseresultat 208 150 205 269 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 12 970 461 Räntekostnader och liknande resultatposter 13 -21 106 -30 951 Summa resultat från finansiella poster -20 136 -30 490 Resultat efter finansiella poster 188 014 174 780 -161 000 -56 000 27 014 118 780 -5 826 -25 403 21 188 93 377 Bokslutsdispositioner Lämnade koncernbidrag Resultat före skatt Årets Skatt 15–16 ÅRETS RESULTAT – 23 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Koncernbalansräkning (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 Balanserade utvecklingskostnader 570 1 171 Summa immateriella anläggningstillgångar 570 1 171 19 495 27 732 1 689 789 1 790 844 133 436 205 649 Summa materiella anläggningstillgångar 1 842 720 2 024 225 Summa anläggningstillgångar 1 843 290 2 025 396 88 366 116 708 Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 10 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 11 Inventarier Markinventarier Pågående nyanläggningar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos moderbolag – – Fordringar hos systerbolag 5 911 6 314 Aktuella skattefordringar 5 671 5 903 Övriga fordringar 5 254 5 744 Tillgodohavande koncernkonto 7 997 18 446 11 958 10 011 Summa kortfristiga fordringar 125 157 163 126 Summa omsättningstillgångar 125 157 163 126 1 968 447 2 188 522 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 SUMMA TILLGÅNGAR – 24 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Koncernens balansräkning forts. (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 Aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde SEK 100) 50 000 50 000 Annat eget kapital 659 584 638 396 709 584 688 396 20 2 189 1 819 Uppskjuten skatteskuld 14 182 324 176 755 Övriga avsättningar 20 944 1 585 185 457 180 159 Övriga långfristiga skulder 17 234 6 963 Summa långfristiga skulder 17 234 6 963 561 174 896 822 50 202 65 925 Not EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Checkkredit 21 Leverantörsskulder Skulder till moderbolag 161 844 56 796 Skulder till systerbolag 37 296 10 890 Övriga kortfristiga skulder 1 443 21 310 244 213 261 261 Summa kortfristiga skulder 1 056 172 1 313 004 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 968 447 2 188 522 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER – 25 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Kassaflödesanalys Koncernen (tkr) Not 2014 2013 208 150 203 148 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring avsättningar Realisationsförlust, av- och nedskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital -271 363 286 912 252 715 970 461 -21 084 -28 462 -348 908 474 329 429 133 FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL 37 971 22 076 Ökning / minskning av kortfristiga skulder Ökning / minskning av kortfristiga fordringar -26 208 -2 109 Kassaflöde från den löpande verksamheten 486 092 449 100 -94 444 -172 140 – 6 000 -94 444 -166 140 -56 000 -15 200 Förändring checkkredit; Stockholms Stad -335 648 -267 760 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -391 648 -282 960 Förändring av likvida medel 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 0 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Lämnat koncernbidrag Utnyttjad checkkredit uppgår till 561 mkr, vilket förklarar att de likvida medlen vid årets utgång är 0 kr. – 26 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Koncernens förändringar i eget kapital Aktiekapital Annat eget kapital Summa eget kapital 50 000 545 019 595 019 93 377 93 377 (tkr) Ingående balans per 1 januari 2013 Årets resultat Utgående balans per 31 december 2013 50 000 638 396 688 396 Ingående balans per 1 januari 2014 50 000 638 396 688 396 21 188 21 188 659 584 709 584 Årets resultat Utgående balans per 31 december 2014 50 000 – 27 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Moderbolagets resultaträkning (tkr) Not 2014 2013 645 269 633 380 5 326 5 927 156 147 650 751 639 454 RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 5 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter RÖRELSENS KOSTNADER Driftskostnader 5 -70 136 -67 130 Övriga externa kostnader 5, 7 -39 978 -45 111 Personalkostnader 6–7 -80 361 -82 659 Reaförlust, av- och nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar 10 –11 -260 082 -243 890 -450 557 -438 790 200 194 200 664 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 12 903 392 Räntekostnader och liknande resultatposter 13 -20 309 -28 475 Summa resultat från finansiella poster -19 406 -28 083 Resultat efter finansiella poster 180 788 172 581 6 200 2 400 Bokslutsdispositioner Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Förändring överavskrivningar 19 Resultat före skatt Skatt på årets resultat 15–16 ÅRETS RESULTAT – 28 – -161 000 -56 000 -25 000 -119 900 988 -919 -102 928 886 9 STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Moderbolagets balansräkning (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 Balanserade utvecklingskostnader 570 1 171 Summa immateriella anläggningstillgångar 570 1 171 2 270 1 265 1 668 317 1 772 274 126 748 194 868 1 797 334 1 968 406 200 200 200 200 1 798 104 1 969 777 85 480 108 024 Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 10 –11 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 10 –11 Maskiner och inventarier Markinventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterbolag 17 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag 8 673 4 477 Fordringar hos systerbolag 4 514 5 748 Aktuella skattefordringar 4 692 4 794 Övriga fordringar 2 775 2 161 7 802 7 205 Summa kortfristiga fordringar 113 936 132 409 Summa omsättningstillgångar 113 936 132 409 1 912 041 2 102 187 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 SUMMA TILLGÅNGAR – 29 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Moderbolagets balansräkning forts. (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 Aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde SEK 100) 50 000 50 000 Reservfond 10 000 10 000 Balanserad vinst 258 249 Årets resultat 886 9 61 144 60 258 828 754 803 754 828 754 803 754 2 189 1 585 944 1 819 3 133 3 404 561 174 896 822 39 909 40 711 Skulder till moderbolag 161 834 56 796 Skulder till systerbolag 34 968 8 069 1 324 3 404 219 801 228 969 Summa kortfristiga skulder 1 019 010 1 234 771 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 912 041 2 102 187 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Not EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital Fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Överavskrivning 19 Summa obeskattade reserver Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar 20 Summa avsättningar Kortfristiga skulder Checkkredit; internbank Stockholms stad 21 Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER – 30 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Kassaflödesanalys moderbolaget (tkr) Not 2014 2013 200 194 200 664 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Förändringar avsättningar Realisationsförlust, av- och nedskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital -271 363 260 082 243 890 903 392 -20 288 -28 427 -102 929 440 518 417 811 FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 22 274 35 280 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 14 865 -13 965 477 657 439 125 -88 409 -165 165 – 6 000 -88 409 -159 165 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Erhållet koncernbidrag 2 400 3 000 Lämnat koncernbidrag -56 000 -15 200 Förändring checkkredit; Stockholms Stad -335 648 -267 760 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -389 248 -279 960 Förändring av likvida medel 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 0 0 Utnyttjad checkkredit uppgår till 561 mkr, vilket förklarar att de likvida medlen vid årets utgång är 0 kr. – 31 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Moderbolagets förändringar i eget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserat kapital Årets resultat Summa eget kapital 50 000 10 000 249 0 60 249 Disposition av föregåends års resultat – – – – – Årets resultat – – – 9 9 Utgående balans per 31 december 2013 50 000 10 000 249 9 60 258 Ingående balans per 1 januari 2014 50 000 10 000 249 9 60 258 Disposition av föregåends års resultat – – 9 -9 – Årets resultat – – – 886 886 50 000 10 000 258 886 61 144 (tkr) Ingående balans per 1 januari 2013 Utgående balans per 31 december 2014 – 32 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Tilläggsupplysningar NOT 1. Allmän Information AB STOKAB med organisationsnummer 556475-6467 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Tulegatan 11, 113 53 Stockholm. Företagets verksamhet är att bygga och hyra ut samt underhålla ett passivt fibernät i Stockholmsregionen, samt genom dotterbolaget S:t Erik Kommunikation AB administrera, driva och utveckla stadens samlade kommunikationsnät för såväl administration som det mer publika behovet för skola, barnomsorg, fritid och kultur samt ett kommunikationsnät för Stockholms stads styrning av gatu belysning. AB Stokab är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB, org-nr: 556415-1727, med säte i Stockholm. NOT 2. Redovisnings- och värderingsprinciper Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncern redovisning (”K3”). Detta är första året företaget tillämpar K3 och eftersom koncern redovisningen presenterar ett års jämförelsesiffror har övergångsdatum till K3 fastställts till den 1 januari 2013. Företaget tillämpade tidigare BFN:s allmänna råd samt Redovisningsrådets rekommendation nr 9 avseende inkomstskatter och nr 17 avseende nedskrivningar. Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35 tillämpats, vilka kräver att företag tillämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3. Det finns emellertid ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta övergången till K3. En beskrivning av hur företaget tillämpat dessa undantag, inklusive en beskrivning av hur koncernens resultat och finansiella ställning påverkades av övergången till K3 samt en sammanfattning av de förändringar som gjorts av redovisningsprinciperna presenteras i not 4. Koncernen och Moderföretagets övergång till K3 presenteras i not 4. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderföretaget AB Stokab och de företag över vilka moderföretaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterföretag). Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett annat företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen av om ett bestämmande inflytande föreligger, ska hänsyn tas till innehav av finansiella instrument som är potentiellt röstberättigade och som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras till röstberättigade eget kapitalinstrument. Hänsyn ska också tas till om företaget genom agent har möjlighet att styra verksamheten. Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderföretaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 % av rösterna. Ett dotterföretags intäkter och kostnader tas in i koncernredovisningen från och med tidpunkten för förvärvet till och med den tidpunkt då moder företaget inte längre har ett bestämmande inflytande över dotterföretaget. Redovisningsprinciperna för dotterföretag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Nettoomsättningen består av intäkter från upplåtelse av fiberförbindelser samt från drift och underhåll av det aktiva nätet för Stockholm Stad. Intäkterna redovisas linjärt över avtalens löptid. Förskottsfakturerade avgifter redovisas som förutbetald intäkt. Väsentliga engångsavgifter periodiseras över upplåtelseavtalens löptid. Leasingavtal Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till verkligt värde vid leasingperiodens början eller till nuvärdet av minimileasingavgifterna om detta är lägre. Den skuld som leasetagaren har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubrikerna Övriga långfristiga skulder respektive Övriga kortfristiga skulder. Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden. Utländsk valuta Moderföretagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK). Omräkning av poster i utländsk valuta Vid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om. Valutakursdifferenser redovisas i rörelseresultatet eller som finansiell post utifrån den underliggande affärshändelsen, i den period de uppstår. Låneutgifter Låneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. Riksdagen beslutade i slutet av år 2012 om ytterligare begränsningar för avdrag för koncerninterna räntor. Därefter har Skatteverket kommit ut med skriftliga ställningstaganden där verket tydliggör sina bedömningar av hur begränsningarna ska tolkas. Stockholms Stad för mot bakgrund av de nya reglerna sedan år 2013 en dialog med Skatteverket om huruvida rätt till avdrag föreligger för räntekostnader på lån från Stockholms stad. I boksluten för 2013 och 2014 har räntekostnaderna till fullo bedömts vara avdragsgilla. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. – 33 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Koncernen tillämpar ett premiebaserat tjänstepensionssystem. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs. Alla anställdas pensionsåtaganden är tryggade via tjänstepensionsförsäkring. VD erhåller pension i enlighet med reglerna för KAP-KL samt en kompletterande avgiftsbaserad chefspension som tillämpas för chefer inom Stockholms Stad. Den kompletterande chefspensionen är en tilläggspension till KAP-KL som innebär en avsättning motsvarande 15% av lönen. Avsättningen kan användas till temporär pension före 65 års ålder. Det finns inga övriga långfristiga ersättningar till anställda. Inkomstskatter Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redo visade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sanno likt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar redovisas inte om den temporära skillnaden är hänförlig till goodwill. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar omprövas varje balansdag och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur företaget, per balansdagen, förväntar sig att återvinna det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller reglera det redovisade värdet för motsvarande skuld. Uppskjuten skatt beräknas baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats före balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma myndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp. Aktuell och uppskjuten skatt för perioden Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas direkt mot eget kapital. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa den på plats och i skick att användas samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där den finns. Tillkommande utgifter inkluderas – 34 – endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med posten kommer att tillfalla koncernen och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjande period. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas är den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas till: Inventarier, verktyg, instrument Inventarier, verktyg, instrument - Finansiell leasing Kommunikationsutrustning Markinventarier, installationsmaterial Markinventarier, kabel Markinventarier, kanalisation 5 år 3 år 5 år 5 år 10 år 20 år Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat. Borttagande från balansräkningen Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången eller komponenten. Vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Realisationsvinst som uppkommer då en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen på raden Övriga rörelseintäkter. Realisationsförlust redovisas på raden Reaförlust, av- och nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar. Immateriella tillgångar Koncernen redovisar utgifter för avseende immateriella anläggningstillgångar som kostnad i den period de uppkommer. Immateriella anläggningstillgångar redovisade i koncernen vid räkenskapsårets utgång avser tidigare erlagd lincesavgift. Dessa förväntas vara fullt avskrivna under 2015 Borttagande från balansräkningen En immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppkommer när en immateriell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Detta redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Vid varje balansdag analyserar koncernen de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar koncernen återvinnings värdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som koncernen beräknar kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har koncernen använt budget för de kommande fem åren. Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen. Vid varje balansdag gör koncernen en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Vid värdering efter det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip, dvs. det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kortfristiga skulder värderas till nominellt belopp. Långfristiga skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde avses det belopp till vilket tillgången eller skulden initialt redovisades med avdrag för amorteringar, tillägg eller avdrag för ackumulerad periodisering enligt effektivräntemetoden av den initiala skillnaden mellan erhållet/betalat belopp och belopp att betala/ erhålla på förfallodagen samt med avdrag för nedskrivningar. Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden. Finansiella Instrument En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när koncernen blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången upphör, regleras eller när koncernen förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld, eller del av finansiell skuld, bokas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör. Vid det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till anskaffningsvärde. Långfristiga skulder värderas vid det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Låneutgifter periodiseras som en del i lånets räntekostnad enligt effektivräntemetoden (se nedan). Förlustkontrakt En avsättning för förlustkontrakt redovisas då de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktet överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna. Koncernen har vid räkenskapsårets utgång inte identifierat några förlustkontrakt. Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet nuvärdet av dessa utbetalningar. Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, särredovisas gottgörelsen som en tillgång i koncernbalansräkningen när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse är en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i balansräkningen. – 35 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Eventualtillgångar En eventualtillgång är en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir. En eventualtillgång redovisas inte som en tillgång i balansräkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar koncernens förändringar av koncernens likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar. Redovisningsprinciper för moderföretaget Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens med följande tillägg: Dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt när rätten att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Koncernbidrag Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. NOT 3. Viktiga uppskattningar och bedömningar Koncernen årsredovisning är delvis baserade på antaganden och uppskattningar som tillämpats vid upprättandet av koncernens redovisning. De uppskattningar och bedömningar som tillämpats grundar sig på historisk erfarenhet samt vissa antaganden om framtiden, vilket resulterar i beräkning av värdet på tillgångar eller skulder som inte kan fastställas på annat sätt. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Nedan följer de mest väsentliga uppskattningarna och bedömningarna som använts vid upprättandet av koncerens årsredovisning. Avskrivningstider på anläggningstillgångar Vid fastställande av nyttjandeperiod för anläggningstillgångar beaktas den historiska utvecklingen samtidigt som antaganden görs om framtida teknisk utveckling. Avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod med avdrag för eventuellt beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Om teknologin utvecklas snabbare än förväntat eller konkurrens, reglering eller andra marknadsförutsättningar utvecklas på annat sätt än förväntat, kan företagets framtida bedömning om nyttjandeperioder och restvärden påverkas till följd av det. Värdering av anläggningstillgångar I samband med upprättandet av årsredovisningen genomför koncernen en nedskrivningsprövning för att bedöma huruvida verkligt värde av anläggningstillgångar understiger det bokförda värdet, varpå nedskrivningsbehov skulle föreligga. Bedömningen av verkligt värde grundar sig på ledningens bedömning av förväntade framtida kassaflöden diskonterat med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar ett rimlig avkastningkrav med hänsyn till risker som förknippas med tillgången. Ledningens uppskattning av de framtida intäkterna och kostnaderna som ger upphov de förväntade kassaflödena samt den tillämpade diskonteringsfaktorn påverkas av den framtida utvecklingen som kan påverkas. Värdering av kundfordringar Kundfordringar värderas löpande och upptas till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella reserveringar för osäkra kundfordringar baserar sig på historisk erfarenhet. – 36 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 NOT 4 Övergång till K3 AB Stokab har tidigare tillämpat Årsredovisningslagen och BFN:s allmänna råd samt Redovisningsrådets rekommendation nr 9 avseende inkomstskatter och nr 17 avseende nedskrivningar. Från och med 1 januari 2014 upprättar AB Stokab sin års- och koncernredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”). Övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Övergången till K3 redovisas i enlighet med kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas. Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd retroaktivt vid fastställande av ingångsbalansen. Koncernen har sedan 2010 ingått ett leasingavtal avseende leasing av nätverksutrustning som enligt tidigare regler redovisats som ett operationellt leasingavtal. Koncernen har vid övergången till K3 delat upp Koncern balansräkning TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utvecklingskostnader leasingavtal som finansiella eller operationella beroende på kriterierna i kapitel 20. Vid upprättande av ingångsbalansräkningen, uppfyller leasingavtalet kriterierna för att anses vara ett finansiellt leasingavtal. Detta leder till att den ingående balansen justeras med 30 054 tkr (Maskiner och Inventarier) samt att en skuld till leasegivare bokas upp om totalt 30 054 tkr (varav kortfristig del utgör 18 809 tkr). Under år 2013 har detta inneburit en ytterligare resultateffekt för koncernen om -249 tkr, varav +71 är hänförligt till förändring av Uppskjuten skattefordran. I följande tabeller presenteras och kvantifieras de av företagsledningen bedömda effekterna vid övergången till K3 för företaget. Not Tidigare redo visnings principer Effekt vid övergång till K3 2012-12-31 K3 2013-01-01 10 2 513 – 2 513 2 513 – 2 513 2 421 1 641 032 439 572 30 054 – – 32 475 1 641 032 439 572 Summa materiella anläggningstillgångar 2 083 025 30 054 2 113 079 Summa anläggningstillgångar 2 085 539 30 054 2 115 593 148 059 43 10 160 4 413 5 440 565 16 524 – – – – – – – 148 059 43 10 160 4 413 5 440 565 16 524 Summa kortfristiga fordringar 185 204 – 185 204 Summa omsättningstillgångar 185 204 – 185 204 2 270 742 30 054 2 300 796 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Markinventarier Pågående nyanläggningar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos moderbolag Fordringar hos systerbolag Aktuella skattefordringar Momsfordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 18 SUMMA TILLGÅNGAR – 37 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 forts. EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde SEK 100) Övrigt tillskjutet kapital Annat eget kapital Not Tidigare redo visnings principer Effekt vid övergång till K3 2012-12-31 K3 2013-01-01 50 000 543 406 1 613 – – – 50 000 543 406 1 613 595 019 – 595 019 Överavskrivning markanläggningar – – – Summa obeskattade reserver – – – 1 456 150 448 – – 1 456 150 448 Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld 20 Övriga avsättningar 20 1 585 – 1 585 153 488 – 153 488 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder – 11 245 11 245 Summa Långfristiga skulder – 11 245 11 245 Summa avsättningar Kortfristiga skulder Checkkredit; internbank Stockholms stad Leverantörsskulder Skulder till moderbolag Skulder till systerbolag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 22 1 164 582 64 179 15 599 11 810 6 044 260 020 18 809 1 164 582 64 179 15 599 11 810 24 853 260 020 Summa kortfristiga skulder 1 522 235 18 809 1 541 044 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 270 742 30 054 2 300 796 Inga Inga – – Inga Inga STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser – 38 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Koncernresultaträkning RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Not 5 Tidigare redo visnings principer Effekt vid övergång till K3 2013 K3 2013 705 452 5 927 143 – – – 705 452 5 927 143 711 523 – 711 523 -116 756 -49 763 -89 139 21 250 – – -95 506 -49 763 -89 139 -252 716 -19 129 -271 845 -508 375 2 121 -506 254 203 148 2 121 205 269 461 -28 509 – -2 442 461 -30 951 Summa resultat från finansiella investeringar -28 048 -2 442 -30 490 Resultat efter finansiella poster 175 100 -320 174 780 Bokslutsdispositioner Lämnade koncernbidrag -56 000 – -56 000 Resultat före skatt 119 100 -320 118 780 -25 474 71 -25 403 93 626 -249 93 377 Summa rörelsens intäkter RÖRELSENS KOSTNADER Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Reavinst, av- och nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar 5 5, 7 6–7 10–11 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat före finansnetto Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Årets skatt 12 13 15–16 ÅRETS RESULTAT – 39 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Koncernbalansräkning TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utvecklingskostnader Not Tidigare redo visnings principer Effekt vid övergång till K3 2013-12-31 K3 2013-12-31 10 1 171 – 1 171 1 171 – 1 171 1 298 1 790 844 205 649 26 434 – – 27 732 1 790 844 205 649 Summa materiella anläggningstillgångar 1 997 791 26 434 2 024 225 Summa anläggningstillgångar 1 998 962 26 434 2 025 396 116 708 6 314 5 903 – – – 116 708 6 314 5 903 5 664 82 18 446 10 011 – – – – 5 664 82 18 446 10 011 Summa kortfristiga fordringar 163 128 – 163 128 Summa omsättningstillgångar 163 128 – 163 128 2 162 090 26 434 2 188 524 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Markinventarier Pågående nyanläggningar 11 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos systerbolag Aktuella skattefordringar Momsfordran Övriga fordringar Tillgodohavande koncernkonto Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 SUMMA TILLGÅNGAR – 40 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Koncernbalansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde SEK 100) Annat eget kapital Not Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Tidigare redo- visnings principer Effekt vid övergång till K3 2013-12-31 K3 2013-12-31 50 000 638 647 – -249 50 000 638 398 688 647 -249 688 398 20 1 819 – 1 819 20 176 826 1 585 -71 – 176 755 1 585 180 230 -71 180 159 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder – 6 963 6 963 Summa långfristiga skulder – 6 963 6 963 896 822 65 925 56 796 10 890 1 519 261 261 – – – – 19 792 – 896 822 65 925 56 796 10 890 21 311 261 261 Summa kortfristiga skulder 1 293 213 19 792 1 313 005 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 162 090 26 434 2 188 524 Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Kortfristiga skulder Checkkredit; internbank Stockholms stad Leverantörsskulder Skulder till moderbolag Skulder till systerbolag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 22 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga – 41 – Inga Inga STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 NOT 5. Inköp och försäljning mellan koncernbolag/Stockholms stad KONCERNEN 2014 0,0% 0,0% 7,0% 15,0% Försäljning angivet i procent av nettoomsättningen – till moderbolag (Stockholms Stadshus AB) – till dotterbolag – till systerbolag – till Stockholms stad (förvaltningar) MODERBOLAGET 2013 0,0% 0,0% 6,8% 15,9% 2014 0,0% 4,0% 7,0% 5,0% 2013 0,0% 2,9% 5,9% 5,3% Inköp angivet i procent av bolagets rörelsekostnader före av- och nedskrivningar KONCERNEN 2014 0,0% 0,0% 1,0% 5,0% – av moderbolag (Stockholms Stadshus AB) – av dotterbolag – av systerbolag – av Stockholms stad (förvaltningar) MODERBOLAGET 2013 0,4% 0,0% 0,6% 6,1% 2014 1,0% 1,0% 1,0% 6,0% 2013 0,5% 1,0% 0,7% 8,0% Utöver ovanstående görs inköp från andra koncernbolag och från Stockholms stad av mark- och anläggningsarbeten. Dessa inköp återfinns som pågående nyanläggningar och som aktiverade markinventarier i bolagets balansräkning. Not 6. Antal anställda KONCERNEN Antal anställda Antal anställda vid årets slut – varav män – varav kvinnor Medelantalet anställda MODERBOLAGET 2014 91 58 33 2013 93 60 33 2014 85 55 30 2013 87 56 31 93 94 87 88 Medelantalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer enligt mätningar vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret. KONCERNEN MODERBOLAGET Fördelning ledande befattningshavare Kvinnor: styrelseledamöter andra personer i företagets ledning inkl. VD Män: styrelseledamöter andra personer i företagets ledning inkl. VD Totalt – 42 – 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2 3 2 3 2 3 2 3 5 4 5 4 5 4 5 4 14 14 14 14 STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 NOT 7. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader KONCERNEN 2014 304 3 733 95 3 075 (1 807) 48 407 28 028 (11 738) Löner och andra ersättningar till styrelsen, ej anställda Löner och andra ersättning till VD, vVD Sociala kostnader styrelse, ej anställda Sociala kostnader VD, vVD (varav pensionskostnader) Löner och andra ersättningar till övriga anställda Sociala kostnader (varav övriga pensionskostnader) MODERBOLAGET 2013 307 3 670 91 2 746 (1592) 52 175 26 625 (9 837) 2014 304 2 803 95 2 558 (1582) 45 455 26 199 (10 997) 2013 307 2 770 91 2 226 (1356) 48 490 25 037 (9 221) Pensioner Koncernens kostnad för avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 13 545 tkr (11 429 tkr). Moderbolagets kostnad för avgiftsbestämda, förmånsbestämda och premiebestämda pensionsplaner uppgår till 12 559 tkr (10 577 tkr). Av koncernens pensionskostnader avser 1 807 tkr (1 592 tkr) gruppen styrelse och VD. Koncernens utestående pensionsförpliktelse till dessa uppgår 2 189 tkr (1 819 tkr). Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 582 tkr (1 356 tkr) gruppen styrelse och VD. Företagets utestående pensionsförpliktelse till dessa uppgår till 2 189 tkr (1 819 tkr). Avtal om avgångsvederlag Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 24 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag. NOT 8. Ersättning till revisorer KONCERNEN MODERBOLAGET 2014 2013 2014 2013 Ernst & Young AB revisionsuppdrag revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag skatterådgivning övriga tjänster 167 50 128 69 218 62 77 – 167 50 128 69 218 62 77 – Summa 413 357 413 357 Ersättningar har utgått till: Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser granskning av internkontroll utöver den granskning som sker inom ramen för lagstadgad revision. Med skatterådgivning avses granskning av skatteberäkning samt rådgivning avseende materiella anläggningstillgångar ur ett skattehänseende. Övriga tjänster avser avser konsultation avseende K3 samt Transparensdirektivet. – 43 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 NOT 9. Leasingavtal Operationella leasingavtal Koncernen är genom sitt dotterbolag S:t Erik Kommunikation AB leasetagare genom operationella leasingavtal avseende leasing av nätverksutrustning. Summan av årets kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal uppgår till 2 018 tkr (2 713). Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande: KONCERNEN MODERBOLAGET Inom ett år Senare än ett år men inom 5 år 2014 1 022 1 421 2013 1 498 136 2014 544 1 421 2013 170 136 Summa 2 443 1 633 1 965 305 Finansiella leasingavtal Koncernen har genom sitt dotterbolag S:t Erik Kommunikation AB ingått ett finansiellt leasingavtal avseende leasing av nätverksutrustning. Leasingperioderna uppgår till 3 år. Leasingavtalet innehåller inga variabla leasingavgifter utöver ränta. Vid leasingperiodens slut har koncernen möjlighet att förlänga leasingperioden, avsluta leasingavtalet eller förvärva de leasade tillgångarna enligt de villkor som framkommer i leasingavtalen. Det finns inga restriktioner i de gällande avtalen, dock kan tillgångarna inte vidareuthyras under leasingperioden. Nedan tydliggörs förfallotidpunkterna för den finansiella leasingskulden: KONCERNEN MODERBOLAGET Inom ett år Senare än ett år men inom 5 år 2014 11 098 6 137 2013 19 792 6 963 2014 – – 2013 – – Summa 17 235 26 755 – – NOT 10. Immateriella anläggningstillgångar KONCERNEN Balanserade utvecklingskostnader Ingående anskaffningsvärden Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Restvärde – 44 – MODERBOLAGET 2014 25 120 25 120 2013 25 120 25 120 2014 25 120 2013 25 120 25 120 -23 949 -601 -24 550 -22 607 -1 342 -23 949 -23 949 -602 -24 551 -22 607 -1 342 -23 949 570 1 171 569 1 171 STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 NOT 11. Materiella anläggningstillgångar KONCERNEN 2013 55 565 15 509 – 71 075 2014 24 611 1 767 – 26 378 2013 24 611 – – 24 611 -43 345 -20 277 364 -63 258 -23 090 -20 253 – -43 343 -23 346 -762 – -24 108 -22 368 -978 – -23 346 19 495 27 732 2 270 1 265 2014 4 611 216 164 891 4 776 107 2013 4 216 322 406 061 -11 167 4 611 216 2014 4 495 111 154 761 – 4 649 872 2013 4 107 469 398 809 -11 167 4 495 111 – – -601 533 – – -601 533 – – -606 928 – – -606 928 -2 218 840 -265 946 -2 484 786 -1 973 757 -255 776 10 693 -2 218 840 -2 115 908 -258 719 – -2 374 627 -1 879 505 -247 096 10 693 -2 115 908 1 689 789 1 790 844 1 668 317 1 772 274 2014 205 652 92 677 -164 890 2013 439 573 172 140 -406 061 2014 194 868 86 641 -154 761 2013 428 512 165 165 -398 809 133 436 205 649 126 748 194 868 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering, försäljning, återläggning Ackumulerade avskrivningar Restvärde Markinventarier & tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden Omklassificering Utrangering, försäljning Ackumulerade anskaffningsvärden Årets nedskrivning Reversering nedskrivning Ackumulerade nedskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering, försäljning Ackumulerade avskrivningar Restvärde Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Omklassificering MODERBOLAGET 2014 71 075 12 130 -451 82 754 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Utrangering, försäljning Ackumulerade anskaffningsvärden Utgående balans NOT 12. Ränteintäkter och liknande resultatposter KONCERNEN Ränteintäkter Summa – 45 – MODERBOLAGET 2014 970 2013 461 2014 903 2013 392 970 461 903 392 STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 NOT 13. Räntekostnader och liknande resultatposter KONCERNEN MODERBOLAGET Räntekostnader checkräkningskredit Räntekostnader leasing Övriga räntekostnader Kursdifferenser 2014 20 439 624 22 22 2013 28 446 2 442 17 47 2014 20 267 – 20 22 2013 28 412 – 16 47 Summa 21 107 30 951 20 310 28 475 NOT 14. Uppskjuten skatt Bolaget redovisar till följd av finansiell leasing uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld då tillgångars och skulders redovisade värde skiljer sig från dess skattemässiga värde. Då den framtida skatten kommer att regleras mot samma skatteverk har beloppen nettoredovisats i balansräkningen såsom uppskjuten skattefordran. KONCERNEN MODERBOLAGET 2014 2013 2014 2013 Finansiell leasingskuld 3 792 5 887 – – Summa uppskjuten skattefordran 3 792 5 887 – – Överavskrivningar Finansiell leasingtillgång 182 326 3 790 176 826 5 816 – – – – Summa uppskjuten skatteskuld 186 116 182 642 – – Redovisad uppskjuten skatteskuld 182 324 176 755 – – NOT 15. Årets skatt KONCERNEN Förändring uppskjuten skatt Skatt på årets resultat Justering hänförlig till tidigare år Not 14 Summa – 46 – MODERBOLAGET 2014 -5 569 -433 175 2013 -26 307 -199 1 103 2014 – -277 175 2013 – -175 1 103 -5 827 -25 403 -102 928 STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 NOT 16. Avstämning årets redovisade skattekostnad KONCERNEN MODERBOLAGET Redovisat resultat före skatt 2014 27 014 2013 118 780 2014 988 2013 -919 Skatt beräknad enligt svensk skattesats (22%) Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter Skatteffekt av kostnader som inte är avdragsgilla Skatteeffekt av obeskattade reserver Förändring uppskjuten skatt leasing Justering av skatt tidigare år -442 4 531 -4 522 -5 500 -68 175 176 98 -473 -26 378 71 1 103 -217 155 -215 – – 175 202 96 -473 – – 1 103 Summa -5 826 -25 403 -102 928 Årets redovisade skattekostnad -5 826 -25 403 -102 928 Antal andelar Org. Nummer 556738-9951 556801-6603 Bokfört värde per innehav 100 100 Säte Stockholm Stockholm NOT 17. Andelar i dotterbolag Moderbolaget S:t Erik Kommunikation AB S:t Erik Fiber AB Andel % kapital och röster 100% 100% S:t Erik Kommunikation AB redovisar ett resultat efter skatt uppgående till 800 tkr och ett eget kapital uppgående till 2 101 tkr för räkenskapsåret 2014. S:t Erik Fiber redovisar ett resultat efter skatt uppgående till 2 tkr och ett eget kapital uppgående till 111 tkr för räkenskapsåret 2014. S:t Erik Fiber har inte bedrivit någon verksamhet under 2014. NOT 18. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter KONCERNEN Upplupna intäkter Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa MODERBOLAGET 2014 355 2 334 9 269 2013 481 9 530 – 2014 292 2 334 5 176 2013 438 2 618 4 149 11 958 10 011 7 802 7 205 NOT 19. Obeskattade reserver KONCERNEN Överavskrivningar Summa – 47 – MODERBOLAGET 2014 – 2013 – 2014 828 754 2013 803 754 – – 828 754 803 754 STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 NOT 20. Avsättningar Koncernen och moderbolaget Enligt ett avtal med Stockholms Läns Landsting (SLL) från 1997 kan Stokab, under vissa förutsättningar, bli återbetalningsskyldig för investeringar som SLL bekostat. Denna förpliktelse föreligger, enligt avtalet, under åren 2003 t o m 2007. För åren 2005 och 2006 har återbetalningsskyldigheten ersatts med en överenskommelse där Stokab skall bygga fiberlösningar åt SLL för det reserverade beloppet 11,0 mkr. Reserveringen kommer successivt att lösas upp när Stokab levererar förbindelserna. KONCERNEN Vid årets början Tillkommande avsättningar Belopp som tagits i anspråk Återföring av outnyttjade belopp Summa MODERBOLAGET 2014 1 585 – -641 – 2013 1 585 – – – 2014 1 585 – -641 – 2013 1 585 – – – 944 1 585 944 1 585 Avsättning för VD:s chefspension enligt tilläggspension som tillämpas för chefer inom Stockholms stad. KONCERNEN MODERBOLAGET Vid årets början Tillkommande avsättningar Belopp som tagits i anspråk Återföring av outnyttjade belopp 2014 1 819 370 – – 2013 1 819 – – – 2014 1 819 370 – – 2013 1 819 – – – Summa 2 189 1 819 2 189 1 819 NOT 21. Internkredit Stockholms stad KONCERNEN 2014 1 500 000 Beviljad internkredit Stockholms stad 2013 1 500 000 MODERBOLAGET 2014 1 400 000 2013 1 400 000 NOT 22. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter KONCERNEN MODERBOLAGET Semesterlöneskuld Sociala avgifter Särskild löneskatt Upplupna konsult-och revisonsarvoden Upplupna hyreskostnader Upplupna leasingkostnader Övriga upplupna kostnader 2014 3 362 2 448 2 973 2 275 13 393 – 7 399 2013 3 770 2 614 2 553 2 542 12 205 9 000 10 526 2014 3 144 2 278 2 482 882 13 393 – 7 399 2013 3 562 2 445 2 085 1 269 12 205 – 10 526 Summa 31 850 43 210 29 578 32 092 UPPLUPNA KOSTNADER KONCERNEN MODERBOLAGET Förutbetalda engångsavgifter Förutbetalda hyresintäkter 2014 90 542 121 822 2013 73 919 144 132 2014 89 515 100 708 2013 72 510 124 367 Summa 212 364 218 051 190 223 196 877 Total summa 244 213 261 261 219 801 228 969 FÖRUTBETALDA INTÄKTER – 48 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Stockholm den 9 mars 2015 Gunnar Sandell Ordförande Tina Ghasemi Vice ordförande Magnus Baude Ledamot Åke Askensten Ledamot Anders Blom Hartung Ledamot Ulf Keijer Ledamot Jörgen Kleist Verkställande direktör Katina Staf Ledamot Min revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2015 Magnus Fredmer Auktoriserad revisor Till årsstämman i AB Stokab Till fullmäktige i Stockholms stad för kännedom Granskningsrapport Organisationsnummer 556475-6467 Jag, av fullmäktige i Stockholms stad utsedd lekmannarevisor, har granskat AB Stokabs verksamhet under 2014. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. En sammanfattande redogörelse för den utförda granskningen har redovisats i en särskild granskningspromemoria 2015-02-04 som har överlämnats till bolagets styrelse. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för min bedömning. Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Stockholm den 4 februari 2015 Ulf Bourker Jacobsson Av kommunfullmäktige i Stockholms stad utsedd lekmannarevisor – 49 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Revisionsberättelse Till årsstämman i AB Stokab, org nr 556475-6467 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för AB Stokab för räkenskapsåret 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsens och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB Stokab för 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm 10 mars 2015 Magnus Fredmer Auktoriserad revisor – 50 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelse och revisorer GUNNAR SANDELL Ordförande (S) född 1947 I styrelsen sedan 2011 TINA GHASEMI Vice ordförande (M) född 1985 I styrelsen sedan 2011 KATINA STAF Ledamot (S) född 1982 I styrelsen sedan 2011 ÅKE ASKENSTEN Ledamot (MP), född 1936 I styrelsen sedan 2007 MAGNUS BAUDE Ledamot (M), född 1954 I styrelsen sedan 2006 ANDERS BLOM HARTUNG Ledamot (M), född 1972 I styrelsen sedan 2009 ULF KEIJER Ledamot (FP), född 1940 I styrelsen sedan 2003 CHRISTER BERGSTRÖM Suppleant (S) född 1943 I styrelsen sedan 2011 OLOF GUSTAFSSON Suppleant (M), född 1981 I styrelsen sedan 2009 DATEVIG MARDIROSSIAN TJÄRNBERG Suppleant (M), född 1981 I styrelsen sedan 2011 JÖRGEN HALLSUND Ledamot, arbetstagar representant I styrelsen sedan 2012 Auktoriserade revisorer MAGNUS FREDMER Ordinarie Lekmannarevisorer utsedda av kommunfullmäktige i Stockholms stad ULF BOURKER JACOBSSON (M) Ordinarie REBECKA HANSSON Suppleant JAN DEMUTH (MP) Suppleant MADELENE ÖHRMAN Suppleant, arbetstagar representant I styrelsen sedan 2008 Valet hösten 2014 resulterade i ett majoritetsskifte i Stockholms stad varvid en ny ordförande, Gunnar Sandell, utsågs av kommunfullmäktige. – 51 – STOKAB – ÅRSREDOVISNING 2014 Ledning Från vänster på bilden: HANS FÖRNESTIG Ekonomichef Anställd 2004 JESSICA BRUN Produktionschef Anställd 1997 NIKLAS CEDSTEDT Nätchef Anställd 1995 ÅSA LINDBERG Administrativ chef Anställd 2000 VERONICA THUNHOLM Försäljnings- och marknadschef Anställd 1995 JÖRGEN KLEIST Verkställande direktör Anställd 2007 PER-OLOF GUSTAFSSON Vice verkställande direktör Anställd 2007 – 52 – Stokab Tulegatan 11, Box 6813, SE-113 86 Stockholm Tel: 08-508 30 200 Fax: 08-508 30 210 www.stokab.se
© Copyright 2024