årSredoviSning 2012
Stokab – årsredovisning 2012 « 1 Årsredovisning 2012 Detta är Stokab Stokab ägs av Stockholms stad och tillhandahåller ett passivt fiberoptiskt kommunikationsnät i Stockholmsregionen. Företaget har till uppgift att bygga ut, underhålla och hyra ut förbindelser i detta fiberoptiska nät. Verksamheten syftar till att bidra till goda förutsättningar för IT-utvecklingen och en positiv utveckling av Stockholmsregionen. Nätet är öppet för alla på likvärdiga villkor och Stokab hyr ut till alla aktörer som så önskar. Eftersom det endast är svart fiber som hyrs ut måste kunderna själva stå för den aktiva utrustningen. 1994 bildades Stokab med uppdraget att bygga ut en konkurrensneutral infrastruktur som kunde möta framtidens kommunikationsbehov, skapa konkurrens, mångfald, och valfrihet, samt minimera grävning i stadens gator. Fiberoptik är ett optiskt system för överföring av ljus som med sin överlägsna kapacitet utgör grunden för alla former av digital kommunikation. Fiberoptik används för överföring av bland annat datakommunikation, TV och telefoni. En optisk fiber är tunnare än ett hårstrå och kan överföra miljoner telefonsamtal eller 100-tals TV -kanaler samtidigt. Dagens samhälle förutsätter en kraftfull och robust IT-infrastruktur för att möjliggöra datakommunikation med hög kapacitet. Kommunikation som dessutom behöver vara tillgänglig för företag och medborgare, överallt och dygnet runt. Innehåll Detta är Stokab 2 Året i korthet 3 VD har ordet 4 Fibernät för en växande stad 6 Stokabs kunder 9 Ökad säkerhet och grön IT för fler 10 Stokabs medarbetare 12 S:t Erik Kommunikation AB 13 Förvaltningsberättelse14 Koncernens resultaträkning 16 Koncernens balansräkning 17 Kassaflödesanalys koncernen 19 Moderbolagets resultaträkning 20 Moderbolagets balansräkning 21 Kassaflödesanalys moderbolaget 23 Noter – tilläggsupplysningar 24 Granskningsrapport31 Revisionsberättelse32 Styrelse och revisorer 33 Ledning34 På stokab.se finns mer information både på svenska och engelska. Kontaktuppgifter Ekonomichef Hans Förnestig [email protected] Försäljnings- och marknadschef Christel Sandstedt [email protected] Informationschef Anders Broberg [email protected] Fotografer: Peter Phillips, Petter Karlberg och Anders Broberg Året i korthet Nettoomsättningen ökade med 5 procent till 686 Mkr (655) Orderingången uppgick till 375 Mkr (316) Antalet levererade nya förbindelser uppgick till 2 095 (2 018) 5% 375 Mkr 2 095 förbindelser Fastigheter med 98 500 (115 000) hushåll anslöts med fiber. Därmed kan cirka 400 000 hushåll i Stockholm nå Stokabs nät Resultatet före skatt ökade till 174 Mkr (171), vilket är det bästa resultatet i Stokabs historia Årets investeringar uppgick till 332 Mkr (501) Uppgifter inom parantes avser 2011 Fibernätet växer och behovet av omkopplingsmöjligheter ökar hela tiden. Under året designade Stokabs tekniske chef, Stefan Carlsson, en skena som möjliggör flexibel storlek (avseende djup) på kundernas aktiva utrustning utan att nya rack behöver installeras i nodutrymmena. Han designade även ny hållare för patch-kablar inklusive märkning av dessa vilket möjliggjort nästan en fördubbling av antalet anslutningar i varje rack. Det innebär att behovet av att hyra fysiskt utrymme för nya noder, då nätet växer, minimeras. Omslagsbilden visar Åsa Wimark och Jan Oscarsson när de ansluter ett av fler familjsfastigheterna i Stockholm. I och med utbyggnaden till flerfamiljshusen har cirka 90 procent av hushållen och nästan 100 procent av företagen fått möjlighet att ansluta sig till världens största öppna nät. Anslutningen har gjorts med en så kallad mångfiberlösning vilket innebär att varje hushåll kan få sin egen fiberförbindelse, något som i dagsläget innebär hastighet på upp till 1 Gbit/s både ned- och uppströms. 98 500 hushåll 174 Mkr 332 Mkr 4 » Stokab – årsredovisning 2012 VD har ordet Bolagets verksamhet har även under 2012 utvecklats positivt. Anslutningen av flerfamiljsfastigheter i Stockholms stad slutfördes i tid och inom budget. Antalet levererade fiberförbindelser har legat på en fortsatt hög nivå. Årets resultat är det bästa i Stokabs historia, vilket innebär att vi har en stabil ekonomisk grund att stå på. Det är den ekonomiska utvecklingen som skapar förutsättningar för den snabba utvecklingen av såväl fibernätet som verksamheten i övrigt. Flerfamiljsfastigheterna anslutna Det fleråriga projektet med att ansluta i stort sett samtliga flerfamiljsfastigheter i Stockholms stad har slutförst i tid och inom budget. Därmed har cirka 90 procent av stockholmarna givits möjlighet att koppla upp sig till världens största öppna fibernät. Via de operatörer som är verksamma i vårt nät kan hushållen få bredbandsuppkoppling med hastigheter på 1 Gbit/s, både nedströms och uppströms. Flerfamiljsfastigheterna har anslutits med en så kallad mångfiberlösning som möjliggör att varje hushåll kan få sin egen fiberförbindelse. Det ger ökad valfrihet för hushållen då de framöver kan välja bredbandsleverantör fritt. Samtidigt möjliggör den nya nodstruktur som vi byggt en mer rationell, säkrare och mer miljövänlig drift av våra kunders nät. Utbyggnaden till flerfamiljsfastigheterna medger också markant kortare leveranstider till ytterligare drygt 9 000 adresser i Stockholm. Att ansluta ett företag, en basstation för mobilnätet eller koppla upp hushåll tar vid befintligt nät maximalt 10 arbetsdagar. Utbyggnaden möjliggör också en utökning av antalet fastprisområden. Detta möjliggör fler, snabbare och enklare affärer för våra kunder. Stark efterfrågan Efterfrågan på våra produkter är fortsatt mycket stark från samtliga kundsegment. Detta beror på den ökade användningen av alltmer bredbandskrävande tjänster. Tjänster som dessutom i ökande utsträckning förutsätts finnas tillgängliga var som helst, dygnet runt och utan avbrott. Även detta år har vi levererat över 2 000 nya förbindelser. Ett skäl är utvecklingen mot än fler molntjänster och mer rationell drift av datasystem, vilket driver behovet av såväl fler som redundanta fiberförbindelser. Samtidigt fortsätter vi vårt målmedvetna och aktiva arbete med att förbättra leveransprecision och service. Internationell förebild Stockholm nämns, sedan länge, internationellt tillsammans med städer som Singapore och Seoul när det gäller fiberutbyggnad. Det ökade behovet, världen runt, av bredband med höga hastigheter till alla, har ökat intresset att förstå hur Stokab har utvecklats och arbetar. Google gav därför Benoît Felten, chefanalytiker vid Diffraction Analysis, i uppdrag att göra en omfattande beskrivning och analys av Stokab-modellen. Benoît Feltens analys innehåller flera intressanta iakttagelser. Han konstaterar bland annat att Stokab inneburit att Stockholms attraktionskraft har ökat. Detta beror på att konkurrensen skärpts, vilket gör att företag och organisationer fått möjlighet att bedriva en effektiv kommunikation med hög kvalitet till låg kostnad. Stokabs fibernät har också bidragit till ökad innovation. Studien visar också att kunderna hyser stor tillit till Stokab. Både på grund av vår ägare och för att vi enbart tillhanda håller passiv infrastruktur. Därmed konkurrerar vi inte med våra kunder. Det som, enligt Felten, har varit och är en viktig framgångsfaktor är att det hela tiden funnits politisk konsensus kring Stokab, att vi byggt ut nätet i takt med marknadens efterfrågan, samt att nätet är öppet för alla på likvärdiga villkor. Ägarens principiella syn på fiberförbindelser som grundläggande infrastruktur är också betydelsefull. Grön IT Med ett väl utbyggt fibernät som dessutom når de flesta hushåll, läggs grunden för en mängd så kallade gröna IT-lösningar. Genom att distansarbeta minskas resandet och miljöbelastningen. Med 100 procentig bredbandstäckning, såväl fast som mobilt, ges möjlighet till trafikinformation i realtid. Det ger ett effektivare utnyttjande av den traditionella infrastrukturen som vägar och järnvägar. Med fiberanslutning ges fastighetsägare möjlighet att rationalisera drift och skötsel av tjänster som värme reglering, el- och vattenmätning, kameraövervakning, hissar och låssystem. Därmed ges möjlighet till effektivare och snabbare åtgärder. Denna typ av tjänster är något vi själva använder i våra 600 noder. Stokabs noder utformas även för att vara energisnåla. Bland annat tillvaratas, utifrån respektive nods förutsättningar, den värme som alstras. Den kameraövervakning som finns ökar inte bara säkerheten utan medger kontroll på distans vilket minskar behovet av resor och fysiska besök. Under året har vi flyttat verksamheten i knutpunkt 1, vår äldsta knutpunkt, till knutpunkt 7, vilken är vår mest miljöeffek tiva knutpunkt. Värmen som alstras tas till exempel tillvara och konverteras in i gymnasieskolan Östra Reals värmesystem. Flera energieffektiviserande insatser har gjorts och görs i våra knutpunkter och noder. Stokab – årsredovisning 2012 Dynamik i Stockholms IT-bransch Stokabs uppgift är att tillhandahålla en öppen och operatörs neutral fiberinfrastruktur för elektronisk kommunikation. Genom att fibernätet är operatörsneutralt säkerställer Stockholms stad, genom Stokab, att alla kan hyra fiberförbindelser på likvärdiga villkor. I och med att nya aktörer inte själva behöver investera i ny infrastruktur (eller hyra infrastruktur av konkurrenter) blir också trösklarna för att etablera sig i Stockholm låga. Stokab bidrar därigenom till en kontinuerlig dynamik i Stockholms IT-bransch. I den årliga jämförelse konsultföretaget Price Waterhouse Cooper gör mellan olika städer världen över – Cities of opportunity – konstateras återigen att Stockholm är bäst av alla jämförda städer på att verkligen använda sig av IT och alla de smarta tjänster som finns, samt på att koppla upp skolorna. Alla Stockholms skolor har Gigabit-anslutning och trådlösa nätverk. Mer än hälften av Stockholms förskolor har under året fiberanslutits. Detta ger eleverna världsunika möjligheter. « det gäller att skapa förutsättningar för en IT-utveckling i världsklass. Dessa besök resulterar många gånger även i kontakter med företag baserade i Stockholm. Vi ser fram emot nästa år då världens största fiberkonferens FTTH Council, med cirka 3 000 deltagare, äger rum i Stockholm. Tillförsikt inför framtiden Vi fokuserar nu på att än bättre möta våra kunders behov, såväl avseende leveransprecision som ökad servicegrad. Bolagets positiva utveckling de senaste åren har skapat goda förutsättningar inför framtiden. Det gör att vi kan se fram emot 2013 med optimism. Stockholm i mars 2013 Jörgen Kleist, VD Prisregleringen riskerar att skada svensk IT-utveckling Enligt Stockholms kommunfullmäktige skapar PTS (Postoch telestyrelsen) beslut om prisreglering av den svenska fibermarknaden osäkerhet beträffande förutsättningarna för investeringar i grundläggande IT-infrastruktur, vilket riskerar att skada svensk IT-utveckling. För Stokabs del har kommunfullmäktige, mot denna bakgrund, beslutat att fiberutbyggnad till övriga delar av hushållssektorn inte ska genomföras och att stor försiktighet därutöver ska iakttas avseende framtida investeringar. Internationellt intresse Det är inte bara Google som intresserar sig för vårt nät och utbyggnaden av fiber till hemmet. Intresset för Stokab medförde att vi även under 2012 besöktes av ett stort antal personer från världens alla hörn, vilka vill ta del av Stockholmsmodellen när Med Stokabs nät kan företag och organisationer bedriva en effektiv kommunikation med hög kvalitet till låg kostnad. 5 6 » Stokab – årsredovisning 2012 Fibernät för en växande stad Ett väl utbyggt fibernät är en förutsättning för en smart och hållbar stad i världsklass. Med möjlighet till Gigabit-uppkoppling till cirka 90 procent av hushållen, nästan alla företag och skolor är det inte underligt att konsultföretaget Price Waterhouse Cooper i sin årliga ranking av städer anser Stockholm vara den stad i världen som är bäst på att använda alla de fördelar digitala tjänster ger. I Stockholm finns dessutom fyra 4G/LTE-nät. Stockholm kommer växa med ett helt Olso fram till 2030 då närmare 3 miljoner människor beräknas bo i regionen. Det motsvarar en inflyttning med två fullsatta SL-bussar varje dag. Det ställer inte bara krav på vägar, kollektivtrafik och bostäder, utan också på IT-infrastrukturen. Detta för att möta behovet av högre datatrafik, såväl för fast som mobilt bredband. Det gäller helt enkelt att se till att hållbara, smarta och innovativa lösningar är möjliga i Stockholm. Att IT-infrastruktur ska finns överallt och tillgänglig för alla på likvärdiga villkor har varit Stockholms stads syn ända sedan avregleringen av telemarknaden i början av 90-talet. Därför har Stockholm successivt, utifrån marknadens behov via Stokab, byggt ut ett operatörsneutralt fibernät. Med fiber motsvarande fler än 30 varv runt jorden anses Stockholm ha världens största öppna fibernät. Det väl utbyggda nätet har skärpt konkurrensen samt ökat mångfalden och valfriheten. Nätet har dessutom bidragit till innovationer, fler jobb, effektivare arbetssätt och möjlighet att utveckla hållbara lösningar. ICT-kluster i världsklass Stockholm är idag den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA. Bara i Kista finns över 1 100 ICT-företag, 6 300 universitetsstudenter och 1 100 forskarexaminerade inom ICT. 90 procent av ICT-företagen är exportföretag, en siffra som ligger mycket högt jämfört med andra branscher. Genom Kista Science City har Stockholmsregionen blivit en världsledande innovationszon och ett internationellt centrum för trådlös teknologi, bredband samt mobila applikationer och tjänster. Här återfinns den tätaste koncentrationen av forskare med fokus på IT i norra Europa. Lågt pris på bredband Tröskeln för att etablera sig i Stockholm är låg. Det beror på att en operatör varken behöver göra kostsamma infrastruktur investeringar, eller hyra infrastruktur från någon som är ens konkurrent. Idag är över 100 operatörer verksamma i Stokabs nät. Det har lett till nästan halva priset på bredband jämfört med övriga Sverige enligt Computer Swedens undersökning, och då är de svenska priserna låga internationellt sett, enligt en prisjämförelse gjord av United Minds. Enligt Post- och tele styrelsens kartläggning är priserna i öppna nät, som exempelvis i Stockholm, 20-25 procent lägre än där konkurrensen är låg. Tack vare att fibernätet i Stockholm är öppet för alla kan även företag och myndigheter hyra och designa sitt eget nät. Exempelvis kunde sjukhusen i länet genom denna möjlighet halvera sina kostnader för data- och telekommunikation. Bredband skapar jobb För varje 1 000 ytterligare bredbandsanvändare skapas 80 nya arbetstillfällen och för varje 10 procentenheter ökad bredbands penetration ökar BNP-tillväxten med omkring en procent, enligt rapporten ”Socioeconomic effects of broadband investments” av Arthur D Little. Det är de kunskapsintensiva företagen som under flera år skapat flertalet av de nya jobben. En grundläggande förutsättning för dessa företag är tillgång till ett väl utbyggt, robust och tillförlitligt bredbandsnät till såväl själva företagen som dess medarbetare, konstaterar konsultföretaget Price Waterhouse Copper i rapporten ”Cities of opportunity”. Det är antagligen därför Stockholm, med sitt väl utbyggda fibernät, för andra året i rad får en topplacering när det gäller kvalitet på bredband, uppkoppling av stadens skolor, och att använda sig av alla de möjligheter IT ger. Fibernät till hushållen Alla behöver bredbandsanslutning med hög kapacitet, inte bara företag. Därför har fibernätet byggts ut så att cirka 90 procent av hushållen kan få sin egen fiberförbindelse. Därmed har hushållen givits möjlighet att ta emot och skicka obegränsad mängd rörlig media, distansarbeta och ta del av samhällsviktiga tjänster som exempelvis hemsjukvård. Valfriheten för hushållen har ökat i och med att flerfamiljsfastigheterna har anslutis med en så kallad mångfiberlösning. Den möjliggör individuella val av bredbandsleverantörer samtidigt som bredbandsleverantörer getts möjlighet till en mer effektiv, säker och miljövänlig drift av sitt nät. E-tjänster och öppen data I Stockholm lanseras kontinuerligt nya e-tjänster för att underlätta människors vardag samtidigt som resurser frigörs. Under året öppnade Stockholms stad flera av sina databaser. I samband med detta anordnades tävlingen ”Open Stockholm Award”. Till tävlingen inkom inte mindre än 336 idéer och 42 färdiga e-tjänster baserad på de databaser som öppnats. Stokab – årsredovisning 2012 Överst t v: Otto Hahn, spelad av Andreas Liljeholm, i Lise & Otto, världens första drama som utspelar sig på två fysiskt skilda platser men där skådespelare och publik interagerar med varandra tack vare fiberförbindelse. Överst t h: Med ett nät öppet för alla på likvärdiga villkor är konkurrensen stor och priserna på bredband låga i Stockholm. Detta är något som både United Minds och PTS konstaterar i sina undersökningar. Ovan t h: Bredband skapar jobb och ökad tillväxt. Stockholmsregionen är en världsledande innovationszon och ett internationellt centrum för bland annat bredband och mobila tjänster. Ungdomarna i Kista är några av de som bidrog till att mobila datatrafiken mer än fördubblades förra året. Nedan t v: Utbyggnaden till Stockholms flerfamiljsfastigheter blev klar i tid och inom budget. Därmed har ca 90 procent av hushållen givits möjlighet att få sin egen fiberförbindelse med hastigheter upp till 1 Gbit/s, både ner- och uppströms. « 7 8 » Stokab – årsredovisning 2012 Fiberinnovationer Med obegränsad tillgång till så kallad svart fiber skapas helt nya innovativa sätt att arbeta. Genom att koppla TV-kameror direkt till fiber när produktion görs utanför TV-huset behövs varken stora OB-bussar, innehållande all teknik, eller satellitdistribution användas. Därmed kan SVT och andra TV-bolag producera program med högre kvalitet till betydligt lägre kostnad och samtidigt på ett mer miljövänligt sätt. Även Kista Teater använde fiber när de satte upp världens första drama som samtidigt utspelade sig på två fysiskt helt skilda platser, där såväl skådespelare som publik interagerade med varandra trots att de var skilda åt. Grön IT Möjligheterna till gröna IT-lösningar är många i Stockholm. I Stokabs nyaste knutpunkt tas överskottvärmen tillvara och värmer gymnasieskolan Östra Real. Med smarta e-tjänster kan resandet minskas, trafikanter informeras i realtid och transporter välja effektivaste färdvägen. Med fiberanslutning ges fastighetsägare helt nya möjligheter att rationalisera drift och skötsel av tjänster som värmereglering, el- och vattenmätning, kameraövervakning, hissar och låssystem. Ca 90 procent av hushållen kan nu ansluta sig till Stokabs öppna fibernät. Digitalt deltagande Stockholm försöker ge de bästa förutsättningarna för digitalt deltagande i samhället. Förutom ett väl utbyggt fibernät, har många låginkomsttagare fått gigabitsanslutning i sitt boende. De som behöver hjälp tillbaka in på den ordinarie bostadsmarknaden ges nödvändiga kunskaper om Internet och dess möjligheter. Stockholm är ett tydligt exempel på hur man med långsiktighet och genom samarbeten kan utveckla staden, både ekonomiskt och socialt, för att öka livskvaliteten. En stad full av möjligheter Fortfarande är det endast i fyra av landets kommuner som minst 75 procent av hushållen och företagen har möjlighet att få bredband med en hastighet med minst 100 Mbit/s. För tre av dessa fyra kommuner (Stockholm, Solna och Sundbyberg) beror det på att Stokab där har ett väl utbyggt fibernät. I Stockholms kommun har cirka 90 procent av hushållen och nästan 100 procent av företagen möjlighet att inte bara få 100 Mbit/s utan 1 Gbit/s eller mer. Kort sagt är Stockholm en stad full av möjligheter – en stad på väg mot världsklass. Stokab – årsredovisning 2012 « Stokabs kunder Av Stokabs drygt 800 kunder är över 100 operatörer eller tjänsteleverantörer. Kunderna är företag inom många olika branscher och har därmed olika behov när det gäller nätstruktur och IT-lösningar. Stokabs nät är därför anpassat för att möjliggöra för kunderna att designa sin egen nätstruktur. Operatörer Via Stokabs nät levererar drygt 100 operatörer och tjänste leverantörer tjänster i form av Internet, TV och telefoni. Oavsett vilken typ av affärsmodell kundgruppen tillämpar så gör Stokabs olika produktlösningar det möjligt att designa sin egen nätinfrastruktur och nå slutkunder enkelt och kostnadseffektivt. Företag och organisationer Företag och organisationer som behöver hög datakapacitet och som eftersträvar en effektiv och säker datakommunikation hyr egna fiberförbindelser av Stokab. Genom att företagen själva ansvarar för eller handlar upp kommunikation som tjänst uppnås valfrihet, kostnadseffektivitet och full kontroll. Det innebär att det blir lättare att påverka samt förändra överföringshastighet och kommunikationsteknik. Offentlig verksamhet Behovet att utveckla offentlig verksamhet med ny teknik fortsätter att öka. Genom att koppla samman datakommunikation, telefoni och TV förenklas och effektiviseras processerna inom Jon Karlung, vd Bahnhof, i deras nya datacenter Thule i Brunke bergsåsen. Extremt korta svarstider uppnås genom att hela datacentret är byggt med supermodern teknik och att det finns en fibertäthet som är oöverträffad i resten av Norden. den offentliga miljön samt kommunikationen med medborgarna. Möjligheten att hyra fiberförbindelser av Stokab medför en garanti för en säker och kraftfull IT-infrastruktur för all offentlig verksamhet som exempelvis sjukhus, skolor och förvaltningar. Boende i Stockholm Den fortsatta utvecklingen av hushållens behov av snabb kommunikation och ständig uppkoppling fortsätter att driva kraven på ökad bandbredd, som i sin tur ökar behovet av en kraftfull och framtidssäker IT-infrastruktur. Stokab har därför byggt ut nätet så att det når nästan alla flerfamiljsfastigheter i Stockholms stad. En anslutning till Stokabs öppna fibernät möjliggör för fastighetsägare att rationalisera drift och skötsel av tjänster som värmereglering, el- och vattenmätning, kameraövervakning, hissar, tvättstugor och låssystem. Framförallt kan hyresgästernas ökande behov av Internet, telefoni och TV via olika tjänsteleverantörer tillgodoses. Samtidigt ökar konkurrensen, mångfalden och valfriheten. I synnerhet om fastighetsägaren installerar ett inomhusnät av fiber. 9 10 » Stokab – årsredovisning 2012 Ökad säkerhet och grön IT för fler Anslutningen av flerfamiljsfastigheter har möjliggjort säkrare och miljövänligare drift av nätet och gett hushåll, mindre företag och fastighetsägare bättre möjlighet att använda så kallade gröna IT-lösningar. Det ökade antalet noder som etablerats i och med fiberanslutning av flerfamiljsfastigheter, möjliggör för våra kunder att enklare designa och sköta sina nät på ett säkert-, drift- och miljöeffektivt sätt. De senaste årens utbyggnad av nätet har skapat ännu bättre redundans och möjlighet till omkoppling. Säkerhetsaspekten har alltid vägt tungt vid utbyggnaden av Stokabs nät. Skälen är självklara. Utan ett robust nät och tillförlitlig drift kan inte våra kunder känna sig trygga i sin verksamhet, eftersom vårt nät utgör en viktig förutsättning för kundernas affär. Därför har säkerhetsfrågorna alltid varit en integrerad del i företagets verksamhet och bedrivs bland annat inom områdena nätsäkerhet, beredskap och krisplaner, IT-stöd samt uppföljning. Kontinuerligt görs säkerhetshöjande insatser vid alla Stokabs anläggningar. Även detta år har ett stort antal nodutrymmen försetts med kameraövervakning. Detta, i kombination med den automati serade hanteringen av fysiska nycklar, har ökat säkerheten, effektiviserat arbetet och bidragit till minskat resande. I och med flytten av vår äldsta till vår modernaste knutpunkt, har säkerheten, utifrån flera aspekter, ökat för våra kunder och deras utrustning. Gröna möjligheter Utbyggnaden av nätet till nästan alla flerfamiljsfastigheter möjliggör en mängd gröna lösningar för såväl fastighetsägare som hushåll. För en fastighetsägare innebär anslutningen ökade möjligheter att använda sig av styr- och reglertjänster, elektroniska låssystem och kameraövervakning av viktiga utrymmen, anläggningar och passager. För hushållen innebär det ökade möjligheter till väl fungerande distansarbete, planering och optimering av resande, och inte minst kunna konsumera media som tjänst i stället för att behöva köpa en fysisk produkt som CD, DVD eller bok – varor som alla måste tillverkas och transporteras. Numera får rättighetsinnehavarna en majoritet av sina intäkter från strömmad musik och en mindre del från traditionell försäljning av CD-skivor. Det stockholmsbaserade företaget Spotify är ett av de företag som banat väg för detta miljövänliga distributionssätt. TV och film kommer nu efter på allvar i och med att flera stora internationella företag som strömmar rörlig media etablerar sig i Sverige, samtidigt som SVT sänder alla sina kanaler direkt även över nätet. Utbudet av arkivmaterial har ökat markant då Utbildningsradion lyckats lösa en mängd upphovsrättsliga hinder. Stokab – årsredovisning 2012 Med hjälp av höghastighetsbredband delas kunskap på ett snabbt, effektivt och miljövänligt sätt. Allt fler privatpersoner, organisationer och företag direktsänder föredrag och händelser, exempelvis via tjänsten Bambuser. Filmer och bilder distribueras via tjänster som YouTube, Vimeo, Instagram och Flickr. Alla dessa kapacitetskrävande tjänster förutsätter ett väl utbyggt fibernät, som möjliggör hög uppladdningshastighet. Våra kunder värmer skola De kunder som idag har placerat sin utrustning i vår modernaste knutpunkt bidrar aktivt till att värma upp en stor del av gymnasie skolan Östra Real. Värmen från all den utrustning som finns i knutpunkten konverteras, via en värmeväxlare, in i skolans värmesystem. I och med att skolan, genom att ta tillvara värmen, skickar kyla i retur, förlängs livslängden på knutpunktens kylanläggning och driftskostnaderna sänks. Denna klimatsmarta anläggning har uppmärktsammats både nationellt och internationellt och ses som ett föredöme. Knutpunkten är den ”gröna” bredbandsvägen in i miljöprofilområdet Norra Djurgårdsstaden. Där byggs nu en lokal nod som beräknas värma upp del av det flerfamiljshus som noden placeras i. Egna miljöinsatser Vårt miljöarbete syftar till att minska den miljöpåverkan som blir en följd av verksamheten. Övergripande mål är bland annat att transporter i största möjligaste mån ska ske med miljöfordon, I vår nyaste och mest miljöeffektiva bredbandsknutpunkt bidrar våra kunders utrustning till att värma upp gymnasieskolan Östra Real. Denna klimatsmarta anläggning har uppmärktsammats både nationellt och internationellt och ses som ett föredöme. Genom insamling och spridning av trafikdata i realtid, tillgängligt för alla, kan människor själva avgöra resrutt och när resan ska göras. Det finns även tjänster som visar vilken miljöpåverkan olika resalternativ har. « material ska tas om hand så att utsläppen av växthusgaser och påverkan på miljön begränsas, och avfall ska omhändertas på ett kretsloppsanpassat sätt. Stokab köper bara miljövänlig el, har 100 procents miljöfordon, flera tjänstecyklar och även SL-kort för resor i tjänsten. Under året har en högkvalitativ videokonferensanläggning installerats, och flera energieffektiviserande insatser har gjorts på kontoret, exempelvis automatisk belysning i gemensamhetsutrymmen och serverparken har minskats och effektiviserats. Energieffektiviseringar har även gjorts i nodutrymmen och knutpunkter vilket minskat energiförbrukningen med cirka 10 procent. Stokab jobbar till stor del med entreprenörer och konsulter. För att försäkra sig om att miljöarbetet inte stannar i den egna verksamheten ställs krav på systematiskt miljöarbete hos anbuds givarna vid upphandlingar. Bland annat ställs krav på att man har ett miljöledningssystem och att eventuella underleverantörer också uppfyller miljökraven. Stokab en miljövänlig idé Förutom att fibern i sig är en miljövänlig produkt, är hela idén med Stokab att minska miljöpåverkan. Detta genom att endast en gång gräva upp gatan och förlägga så pass mycket fiber att alla kan få de fiberförbindelser de behöver utan att själva behöva gräva. 11 12 » Stokab – årsredovisning 2012 Stokabs medarbetare Stokab är ett kunskapsintensivt företag där kunniga och engagerade chefer och medarbetare utgör grunden för verksamheten. Kontinuerlig utveckling Vi utvecklar organisationen med syfte att nå våra affärs- och verksamhetsmål. Våra medarbetares kunskaper och engage mang är då viktigt för oss. Stokab arbetar med kontinuerlig utveckling. För oss handlar det om en övertygelse om att vi alltid kan bli lite bättre i det vi gör. I kundbemötandet är kommunikationen viktig. Målet för oss är därför att ge alla medarbetare möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga för att på så sätt kunna bidra till att vi kan uppnå våra affärs- och verksamhetsmål. Stokab arbetar med kontinuerlig utveckling. vi kan alltid bli lite bättre i det vi gör. Arbetsmiljö och hälsa Varje enskild medarbetare är unik och viktig för oss. Varje människa bidrar till verksamheten. Vi bedriver ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete kring arbetsmiljörisker. Stokab erbjuder även en mängd hälsofrämjande aktiviteter. Genom detta är vi övertygade om att vi skapar förutsättningar och utrymme för trygghet, delaktighet och glädje. Årets sjukfrånvaro visar på 1,87 procent av ordinarie arbetstid i koncernen. Den visar att vårt strategiska arbete ger goda hälsoeffekter och bidrar till verksamhetens resultat. Vid årets slut var 94 personer anställda, varav 60 män och 34 kvinnor. Ledningsgruppen består av 57 procent män och 43 procent kvinnor. Stokab – årsredovisning 2012 « 13 S:t erik kommunikation AB S:t Erik Kommunikation AB är ett helägt dotterbolag till Stokab och är Stockholms stads kommunikationsoperatör. Uppdraget är att administrera och utveckla stadens interna samlade kommunikationsnät. Ett exklusivt nät för Stockholms stad Nätet är exklusivt för Stockholms stads förvaltningar och hel ägda bolag och avsett för såväl administration som de mer publika behoven skola, barnomsorg, fritid och kultur. Syftet är att säkerställa att stadens kommunikationsnät är effektivt och sammanhållet. Totalt knyts verksamheter på cirka 2 250 adresser över hela staden ihop. Till nätet är runt 40 000 medarbetare och cirka 100 000 elever i Stockholms stad uppkopplade. I och med Stokabs fiberanslutning av flerfamiljshus får även mindre enheter inom staden, såsom förskolor och gruppboenden, höghastighetsanslutning. både den elektroniska utrustningen och det tillhörande passiva fastighetsnätet. Under 2012 har över hälften av alla förskolor uppgraderat sina anslutningar och i samband med detta även installerat trådlöst nätverk. Stockholm – staden med bäst skoldatanät Världens bästa skoldatanät finns i Stockholm. Det konstateras i den internationella ranking som konsultföretaget Price Waterhouse Copper årligen gör av städer runt om i världen – Cities of opportunity. Stockholm är staden med bäst skoldatanät. Att alla skolor har Gigabit-anslutning och trådlöst nätverk är också något som gör staden till ett internationellt föredöme. Driftansvar för Stockholms LAN-nät S:t Erik Kommunikation har driftansvaret för stadens LAN-nät för både bolag och förvaltningar. Driftansvaret sträcker sig över S:t Erik Kommunikation driver ett nät för 40 000 medarbetare och 100 000 elever på 2 250 adresser över hela staden. 14 » Stokab – årsredovisning 2012 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2012 till 31 december 2012. Verksamheten Stokabs uppgift är att bygga och hyra ut samt underhålla ett passivt fibernät i Stockholmsregionen. Bolaget är konkurrensneutralt och ska tillhandahålla ett nät som är öppet för alla på likvärdiga villkor. Syftet med infrastrukturen och verksamheten är att stimulera en positiv utveckling för Stockholm genom att bidra till goda förutsättningar för IT-utvecklingen i regionen. Stokabs huvudsakliga verksamhet utgörs av nätverksamheten, vilken innefattar utbyggnad och drift av ett fibernät samt upplåtelse av fiberförbindelser utan aktiv ändutrustning - ”svart fiber”. I Stokabs verksamhet ingår vidare, att på uppdrag av Stockholms stad administrera, driva och utveckla stadens samlade kommunikationsnät för såväl administration som det mer publika behovet för skola, barnomsorg, fritid och kultur samt ett kommunikationsnät för Stockholms stads styrning av gatubelysning. Denna verksamhet bedrivs i ett helägt dotterbolag, S:t Erik Kommunikation AB. Väsentliga händelser under året Resultat före skatt 2012 ökade med 2 procent till 174 mkr jämfört med 2011 vilket är det bästa resultatet i koncernens historia. Resultatet berodde på en fortsatt hög efterfrågan på koncernens produkter, en hög leveranskapacitet och en lägre kostnadsmassa till följd av effektiviseringar. Orderingången uppgick till 375 mkr. Samtliga kundkategorier har under året beställt produkter vilket i huvudsak beror på en ökad efterfrågan från hushåll och företag på mera bredbandskrävande tjänster. Till följd av hög orderingång fortsätter nettoomsättningen att öka och uppgick till 686 mkr vilket är 5 procent (31 mkr) högre än föregående år. Antalet levererade förbindelser uppgick till 2 095 stycken. Därutöver har, inom ramen för fortsatt fiberutbyggnad till fler familjsfastigheter, fastigheter med cirka 98 500 lägenheter fiberanslutits. Väsentliga händelser efter balansdagens slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagens slut. Styrelseförändringar Inga styrelseförändringar har inträffat under året. Personalfrågor Stokab bedriver sedan ett antal år tillbaka ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet innebär hälsoinriktade insatser såväl som långsiktigt rehabiliteringsarbete. Detta arbetsmiljöarbete har under 2012 bidragit till att Stokab har haft en mycket låg sjukfrånvaro, 1,9 procent. Miljöfrågor Stockholms stads miljöprogram och Stokabs miljöutredning ligger till grund för bolagets miljöarbete. Ett utvecklingsarbete pågår för att systematisera och strukturera förbättringsarbetet inom miljöområdet. Stokabs viktigaste insats är att minska påverkan på miljön genom att samordna nyttjandet av IT-infrastrukturen. Finansiella nyckeltal (tkr) 2012 2011 2010 2009 Nettoomsättning 686 063 655 026 624 022 553 353 514 892 Resultat före disp. o skatt 173 979 170 538 167 823 148 708 142 866 2 270 742 2 149 133 1 875 559 1 651 368 1 522 764 9,4% 9,5% 11,3% 11,5% 12,7% 332 352 501 174 360 700 331 000 390 000 Balansomslutning Räntabilitet på totalt kapital Investeringar 2008 Stokab – årsredovisning 2012 Investeringar Årets investeringar uppgick till 332 mkr (501 mkr) inklusive ett minskat lager med 3 mkr. I huvudsak består investeringarna av utbyggnad av nät till flerfamiljsfastigheter i Stockholms ytterstad. Pågående nyanläggningar uppgick vid årets slut till 439 mkr (416 mkr), vilket är 23 mkr högre än vid årets ingång. Finansiering Finansieringen av investeringarna har skett genom egna och lånade medel. Total upplåning uppgick vid periodens slut till 1 164 mkr (1 155 mkr). Finansnettot för 2012 blev -33 mkr vilket är 2 procent (1 mkr) bättre än föregående år. Detta förklaras huvudsakligen av en lägre ränta. Riksdagen har i slutet av år 2012 tagit beslut om skärpta avdragsregler för interna räntor. Stockholms Stadshus AB har mot bakgrund av de nya reglerna ansökt hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked huruvida rätt till avdrag föreligger för räntekostnader på lån från Stockholms stad från år 2013. Ansökan avser samtliga bolag. « Framtida utveckling Ledningens utmaning är att utifrån en tydlig strategi och med en på affärsmannaskap grundad verksamhet vidareutveckla Stokabs affärsmodell. Samtidigt ska Stokab tillgodose Stockholms stads och regionens behov av infrastruktur. Därmed läggs grunden för etablering av nya företag i Stockholmsregionen, som kan utnyttja IT-infrastrukturen för nya typer av tjänster och tekniska lösningar. I Stokabs fortsatta utveckling står därför fiberutbyggnaden för hushållens och företagens behov i centrum. Därmed skapas möjligheter till interaktion i bredbandsnäten mellan samhälle, hushåll och näringsliv. Vinstdisposition (kr) Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning avseende medel i moderbolaget Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade medel Årets resultat Summa 249 018 0 249 018 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: I ny räkning överföres 249 018 249 018 15 16 » Stokab – årsredovisning 2012 KONCERNRESULTATRÄKNING (tkr) Not 2012 2011 686 063 655 026 5 876 7 197 216 146 692 155 662 370 RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 2 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter RÖRELSENS KOSTNADER Driftskostnader 2 -107 293 -120 436 Övriga externa kostnader 2, 4 -42 091 -42 977 Personalkostnader 3-6 -91 159 -84 735 Av- och nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar 7 -244 620 -209 873 -485 163 -458 022 206 992 204 348 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat före finansnetto Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 1 047 688 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -34 060 -34 498 Summa resultat från finansiella investeringar -33 013 -33 810 Resultat efter finansiella poster 173 979 170 538 Bokslutsdispositioner Lämnade koncernbidrag 10 Resultat före skatt Årets skatt ÅRETS RESULTAT 11 - 12 -15 200 158 779 170 538 -13 599 -45 614 145 180 124 924 Stokab – årsredovisning 2012 KONCERNBALANSRÄKNING (tkr) 2012-12-31 2011-12-31 Balanserade utvecklingskostnader 2 513 4 225 Summa immateriella anläggningstillgångar 2 513 4 225 Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 7 Inventarier 2 421 4 017 1 641 032 1 573 072 439 572 416 493 Summa materiella anläggningstillgångar 2 083 025 1 993 581 Summa anläggningstillgångar 2 085 539 1 997 806 148 059 110 005 Markinventarier Pågående nyanläggningar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos moderbolag 43 Fordringar hos systerbolag 10 160 4 928 Skattefordran 4 413 6 111 Momsfordran 5 440 16 713 565 352 16 524 13 217 Summa kortfristiga fordringar 185 204 151 326 Summa omsättningstillgångar 185 204 151 326 2 270 742 2 149 132 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR 14 « 17 18 » Stokab – årsredovisning 2012 Koncernens balansräkning forts. (tkr) Not 2012-12-31 2011-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde SEK 100) 50 000 50 000 543 406 398 407 Fria medel -143 567 -105 493 Årets resultat 145 180 124 924 Summa eget kapital 595 019 467 838 Bundna reserver Fritt eget kapital Avsättningar Uppskjuten skatt 150 448 138 604 Avsättningar 17 1 585 1 585 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 17 1 456 1 178 153 488 141 367 1 164 582 1 155 157 64 179 99 586 Summa avsättningar Kortfristiga skulder Checkkredit; internbank Stockholms stad 18 Leverantörsskulder Skulder till moderbolag 20 15 599 1 052 Skulder till systerbolag 20 11 810 11 434 6 044 10 742 260 020 261 957 Summa kortfristiga skulder 1 522 235 1 539 928 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 270 742 2 149 133 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Stokab – årsredovisning 2012 KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN (tkr) 2012 2011 173 979 170 538 278 233 244 620 209 873 -1 755 -82 417 122 380 562 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar -33 878 17 695 Ökning / minskning av kortfristiga skulder -17 693 187 917 Kassaflöde från den löpande verksamheten 365 551 586 174 Investering i materiella anläggningstillgångar -332 352 -501 174 Kassaflöde från investeringsverksamheten -332 352 -501 174 Lämnat koncernbidrag -15 200 0 Utbetald utdelning -18 000 -85 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -33 200 -85 000 Förändring av likvida medel 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 0 0 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 21 FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN « 19 20 » Stokab – årsredovisning 2012 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2012 2011 616 353 581 062 5 876 7 197 216 146 622 445 588 404 RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 2 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter RÖRELSENS KOSTNADER Driftskostnader 2 -63 654 -62 991 Övriga externa kostnader 2, 4 -37 659 -46 701 Personalkostnader 3-6 -84 581 -78 130 Av- och nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar 7 -233 063 -199 894 -418 957 -387 717 203 488 200 687 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat före finansnetto Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 1 013 653 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -33 769 -34 129 Summa resultat från finansiella investeringar -32 756 -33 476 Resultat efter finansiella poster 170 732 167 211 3 000 Bokslutsdispositioner Erhållna koncernbidrag 10 3 000 Lämnade koncernbidrag 10 -15 200 Överavskrivningar 16 -156 843 -173 120 1 689 -2 907 -1 689 789 0 -2 907 Resultat före skatt Årets skatt ÅRETS RESULTAT 11 - 12 Stokab – årsredovisning 2012 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING (tkr) 2012-12-31 2011-12-31 Balanserade utvecklingskostnader 2 513 4 225 Summa immateriella anläggningstillgångar 2 513 4 225 2 243 3 613 1 621 035 1 546 176 428 512 408 293 2 051 790 1 958 081 200 200 200 200 2 054 503 1 962 506 Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 7 Maskiner och inventarier Markinventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterbolag 13 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa Anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar 137 910 99 287 Fordringar hos koncernföretag 5 076 22 983 Fordringar hos systerbolag 6 874 2 151 Skattefordran 3 280 4 969 Momsfordran 3 292 11 520 524 323 11 332 10 767 Summa kortfristiga fordringar 168 289 152 000 Summa omsättningstillgångar 168 289 152 000 2 222 792 2 114 507 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR 14 « 21 22 » Stokab – årsredovisning 2012 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING forts. (tkr) Not 2012-12-31 2011-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde SEK 100) 50 000 50 000 Reservfond 10 000 10 000 249 21 156 0 -2 907 60 249 78 249 683 854 527 011 683 854 527 011 1 585 1 585 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 1 456 1 178 Summa avsättningar 3 041 2 763 1 164 068 1 168 951 42 916 78 300 Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Överavskrivning 16 Summa obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar 17 Kortfristiga skulder Checkkredit; internbank Stockholms stad 18 Leverantörsskulder Skulder till moderbolag 20 15 586 1 043 Skulder till systerbolag 20 5 099 9 411 5 860 10 538 242 120 238 241 Summa kortfristiga skulder 1 475 649 1 506 484 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 222 792 2 114 507 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Stokab – årsredovisning 2012 KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET (tkr) 2012 2011 170 732 167 213 278 233 233 063 199 894 -1 689 - 402 383 367 340 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar -16 289 15 223 Ökning/ minskning av kortfristiga skulder -30 835 191 830 Kassaflöde från den löpande verksamheten 355 259 574 393 -325 059 -492 393 - - -325 059 -492 393 Erhållet koncernbidrag 3 000 3 000 Lämnat koncernbidrag -15 200 Utbetald utdelning -18 000 -85 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -30 200 -82 000 Förändring av likvida medel 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 0 0 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 21 FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utnyttjad checkkredit uppgår till 1164 mkr, vilket förklarar att de likvida medlen vid årets utgång är 0 kr « 23 24 » Stokab – årsredovisning 2012 Tilläggsupplysningar Not 1. Allmänt Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisning och koncernredovisning är upprättad enligt Årsredovisnings lagen och BFN:s allmänna råd. Redovisningsrådets rekommendation nr 9 avseende inkomstskatter och nr 17 avseende nedskrivningar har tillämpats. Koncernredovisning Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röst värde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett bestämmande inflytande och en mer betydande andel av resultatet av deras verksamhet. Koncernredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagens 7:e kapitel. Samtliga förvärv av företaget är redovisade enligt förvärvsmetoden. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterföretag det beräknade marknadsvärdet av företagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen, utgörs skillnaden av koncernmässig goodwill, vilken skrivs av över uppskattad livslängd. I koncernens balansräkning redovisas de enskilda bolagens obeskattade reserver uppdelade på eget kapital (bundna reserver) och uppskjuten skatteskuld. I resultaträkningen redovisas som uppskjuten skatt den skatt som är hänförlig till årets förändring av obeskattade reserver. Minoritetsandel av nettovinst och eget kapital i delvis ägda dotterföretag redovisas separat vid beräkningen av koncernens nettovinst och eget kapital. Internvinster och mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Ändrade principer för redovisning koncernbidrag Från och med år 2012 redovisas erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Jämförelseårets siffor har omräknats i enlighet med detta. Intäktsredovisning Nettoomsättningen består av intäkter från upplåtelse av fiberförbindelser som intäktsredovisas linjärt över upplåtelseavtalets löptid. Förskottsfakturerade upplåtelseavgifter redovisas som förutbetald intäkt. Väsentliga engångsavgifter periodiseras över upplåtelseavtalens löptid. Nedskrivningar och reverseringar Redovisat värde för materiella anläggningstillgångar granskas beträffande eventuell värdeminskning när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet eventuellt inte kommer att kunna återvinnas. Om det finns sådana indikationer och om det redovisade värdet överstiger det förväntade återvinningsbara beloppet skrivs tillgångarna eller de kassagenererande enheterna ned till det återvinningsbara beloppet. Det återvinningsbara beloppet för materiella anläggningstillgångar motsvarar det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av att de förväntade framtida kassaflödena enligt en diskonteringsfaktor före skatt som avspeglar marknadens aktuella uppskattning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För tillgångar som inte till övervägande del genererar oberoende kassainflöden fastställs det återvinningsbara beloppet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Ned skrivningen redovisas i resultaträkningen. Reversering av nedskrivning sker när grunderna, helt eller delvis, för nedskrivningen har bortfallit. Reverseringar redovisas i resultaträkningen. Skatter Skattebelastning påverkas av de bokslutsdispositioner och andra skatte mässiga dispositioner som görs. I november 2012 beslöt riksdagen att reducera skattesatsen från 26,3 % till 22 %. Den lägre skattesatsen gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. I redovisningen aktiveras uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag och temporära skillnader i den mån de bedöms kunna utnyttjas inom en rimlig framtid, vid beräkning har reducerad skattesats använts. En avstämning av teoretisk och faktisk skattesats samt övriga upplysningar redovisas i noterna 11-12. Pensioner Koncernen tillämpar ett premiebaserat tjänstepensionssystem. Alla anställdas pensionsåtaganden är tryggade via tjänstepensionsförsäkring. VD erhåller pension i enlighet med reglerna för KAP-KL samt en kompletterande avgiftsbaserad chefspension som tillämpas för chefer inom Stockholms Stad. Den kompletterande chefspensionen är en tilläggspension till KAP-KL som innebär en avsättning motsvarande 15% av lönen. Avsättningen kan användas till temporär pension före 65 års ålder. Flertalet bolag i Stockholms Stadhus AB har sina pensionsåtaganden försäkrade i S:t Erik Livförsäkringsbolag AB som har till uppgift att samordna och strukturera hanteringen av pensioner inom bolagskoncernen. De vatal som är försäkrade är KAP-KL (tidigare PFA), PA-KFS och PA-KL. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till historiska anskaffningsvärdet med tillägg för ackumulerade uppskrivningar samt med avdrag för ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade avskrivningar. Mark avskrivs inte. Avskrivning sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningar % 2012 2011 Balanserade utvecklingskostnader 20% 20% Inventarier, verktyg, instrument 20% 20% Kommunikationsutrustning 20% 20% Markinventarier, installationsmaterial 20% 20% Markinventarier, kabel 10% 10% 5% 5% Markinventarier, kanalisation Stokab – årsredovisning 2012 Koncernfordringar och skulder I enlighet med koncerngemensamma redovisningsprinciper gällande inom Stockholms Stadshus AB har inte koncernfordringar och skulder mot samma juridiska person nettoredovisats. Ägarförhållanden AB Stokab är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB (5564151727), säte i Stockholm. Not 3. Medelantal anställda 2012 2011 Antal anställda vid årets slut - varav män - varav kvinnor Koncernen 94 60 34 96 61 35 Medelantalet anställda 95 97 2012 2011 88 56 32 89 90 57 33 91 Moderbolaget Not 2. Inköp och försäljning mellan koncernbolag/Stockholms stad Koncernen 2012 2011 0,3% 6,8% 15,9% 0,0% 5,9% 16,6% Försäljning angivet i procent av nettoomsättningen - till moderbolag (Stockholms Stadshus AB) - till systerbolag - till Stockholms stad (förvaltningar) Medelantalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer enligt mätningar vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret. Koncernen - av moderbolag (Stockholms Stadshus AB) - av systerbolag - av Stockholms stad (förvaltningar) 0,3% 0,8% 7,1% 0,3% 1,3% 6,4% Moderbolaget 2012 2011 Försäljning angivet i procent av nettoomsättningen 0,3% 2,9% 6,1% 5,4% 0,0% 2,2% 5,2% 5,3% Inköp angivet i procent av bolagets rörelsekostnader före av- och nedskrivningar - av moderbolag (Stockholms Stadshus AB) - av dotterbolag - av systerbolag - av Stockholms stad (förvaltningar) Antal anställda vid årets slut - varav män - varav kvinnor Medelantalet anställda Not 4. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Inköp angivet i procent av bolagets rörelsekostnader före av- och nedskrivningar - till moderbolag (Stockholms Stadshus AB) - till dotterbolag - till systerbolag - till Stockholms stad (förvaltningar) « 0,5% 1,1% 1,0% 9,2% 0,4% 1,0% 1,4% 8,5% Utöver ovanstående görs inköp från andra koncernbolag och från Stockholms stad av mark- och anläggningsarbeten. Dessa inköp återfinns som pågående nyanläggningar och som aktiverade markinventarier i bolagets balansräkning. Löner och andra ersättningar till styrelsen, ej anställda Löner och andra ersättning till VD, vVD Sociala kostnader styrelse, ej anställda Sociala kostnader VD, vVD (varav pensionskostnader) Löner och andra ersättningar till övriga anställda Sociala kostnader (varav övriga pensionskostnader) Ersättningar har utgått till: Ernst & Young AB revision revisionsnära tjänster skatt Moderbolaget Löner och andra ersättningar till styrelsen, ej anställda Löner och andra ersättning till VD, vVD Sociala kostnader styrelse, ej anställda Sociala kostnader VD, vVD (varav pensionskostnader) Löner och andra ersättningar till övriga anställda Sociala kostnader (varav övriga pensionskostnader) Ernst & Young AB revision revisionsnära tjänster skatt 2012 2011 326 3 616 83 2 683 (1 546) 341 3 516 75 2 495 (1 388) 55 848 25 369 (9 509) 48 245 26 028 (9 993) 201 138 73 113 135 64 2012 2011 326 2 733 83 2 194 (1 334) 341 2 676 75 1 996 (1 155) 52 588 23 515 (8 696) 44 987 24 118 (9 113) 186 138 73 113 136 64 Vid uppsägning från bolagets sida erhåller VD avgångsvederlag motsvarande 24 månadslöner. 25 26 » Stokab – årsredovisning 2012 Not 5. Sjukfrånvaro Koncernen Total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro /ordinarie arbetstid /total sjukfrånvaro1 Grupperad efter kön och ålder Ålderskategori < 29 år Kvinnor Män Summa Ålderskategori Kvinnor Män Summa Ålderskategori Kvinnor Män Summa Totalt Kvinnor Män Samtliga anställda Grupperad efter kön och ålder Ålderskategori Kvinnor Män Summa 0,00% 0,00% 0,00% 30 - 49 år 1,30% 1,83% 1,60% > 50 år 1,46% 2,63% 2,36% 1,31% 2,22% 1,87% Total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro /ordinarie arbetstid /total sjukfrånvaro1 Moderbolaget 0,00% < 29 år 0,00% 0,00% 0,00% Ålderskategori Kvinnor Män Summa 30 - 49 år 1,34% 1,88% 1,63% Ålderskategori Kvinnor Män Summa > 50 år 1,67% 1,51% 1,54% Totalt Kvinnor Män Samtliga anställda 1,37% 1,70% 1,58% 0,00% 1 Redovisas ej per kategori på grund av undantagsregel i lagstiftningen, som säger att uppgiften ej skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst 10 eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Med grupp avses både ålderskategorier och könsfördelning inom ålderskategori. Långtidssjukfrånvaron redovisas därför endast som andel av total sjukfrånvaro för samtliga anställda. Not 6. Könsfördelning bland personer i ledande ställning Koncernens och moderbolagets styrelse består vid årsskiftet av 70 % män och 30 % kvinnor. Koncernens och moderbolagets ledningsgrupp består av 57 % män och 43 % kvinnor. Not 7. Immateriella och Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Koncernen Balanserade utvecklingskostnader Ingående anskaffningsvärden Omklassificering Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Restvärde Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 25 120 0 25 120 -20 895 -1 712 -22 607 24 299 821 25 120 -17 093 -3 802 -20 895 25 120 0 25 120 -20 895 -1 712 -22 607 24 299 821 25 120 -17 093 -3 802 -20 895 2 513 4 225 2 513 4 225 Stokab – årsredovisning 2012 « Materiella tillgångar Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 26 537 52 -1 077 25 793 937 -193 25 438 52 -879 24 694 937 -193 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering, försäljning, återläggning 25 512 -22 520 -1 612 1 042 26 537 -20 990 -1 720 191 24 611 -21 825 -1 422 879 25 438 -20 516 -1 500 191 Ackumulerade avskrivningar -23 090 -22 519 -22 368 -21 825 Restvärde 2 421 4 017 2 243 3 613 Markinventarier 2012 2011 2012 2011 Ingående anskaffningsvärden Omklassificering Utrangering, försäljning 3 922 980 309 220 -15 878 3 485 247 437 733 0 3 802 452 304 788 229 3 374 195 428 257 0 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade nedskrivning Årets nedskrivning Reversering nedskrivning Ackumulerade nedskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering, försäljning 4 216 322 -601 533 -601 533 -1 748 376 -241 054 15 673 3 922 980 -601 533 -601 533 -1 544 026 -204 350 - 4 107 469 -606 928 -606 928 -1 649 347 -230 071 -87 3 802 452 -606 928 -606 928 -1 454 757 -194 590 - Ackumulerade avskrivningar -1 973 757 -1 748 376 -1 879 505 -1 649 347 Restvärde 1 641 032 1 573 071 1 621 038 1 546 177 Maskiner och Inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Utrangering, försäljning Koncernen Moderbolaget Koncernen Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Omklassificering Utgående balans Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 416 493 332 300 -309 221 354 810 500 237 -438 554 408 293 325 007 -304 788 345 915 491 456 -429 078 439 572 416 493 428 512 408 293 Not 8. Ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 Ränteintäkter 1 047 688 1 013 653 Summa 1 047 688 1 013 653 27 28 » Stokab – årsredovisning 2012 Not 9. Räntekostnader och liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 Räntekostnader moderbolag Övriga finansiella kostnader -34 060 -34 498 - -33 769 -34 129 - Summa -34 060 -34 498 -33 769 -34 128 Not 12. Skillnader mellan gällande och effektiv skattesats Not 10. Bokslutsdispositioner Koncernen 2012 2011 Lämnade koncernbidrag -15 200 0 Summa -15 200 0 2012 2011 Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Moderbolaget 3 000 -15 200 3 000 0 Summa -12 200 3 000 Not 11. Årets Skatt Koncernen Uppskjuten skatt på överavskrivning Skatt på årets resultat Summa Moderbolaget 2012 2011 -11 844 -45 531 -1 755 -83 -13 599 -45 614 2012 2011 Aktuell skatt -1 689 - Summa -1 689 0 Koncernen Gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt av förändring av skattesats Effektiv skattesats enligt resultaträkningen Moderbolaget Gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Koncernbidrag Effektiv skattesats enligt resultaträkningen 2012 2011 26,30% 1,13% 0,34% 26,30% 0,53% -0,08% -18,52% 0,00% 8,56% 26,75% 2012 2011 26,30% 105,92% -32,85% 0,00% 26,30% -30,96% 4,64% 0,00% 100,00% 0,00% Not 13. Andelar i dotterbolag Moderbolaget S:t Erik Kommunikation AB S:t Erik Fiber AB Andel % kapital och röster 100% 100% Antal andelar Org. Nummer Säte 556738-9951 556801-6603 Stockholm Stockholm S:t Erik Kommunikation AB redovisar ett resultat efter skatt uppgående till 179 tkr och ett eget kapital uppgående till 1 459 tkr för räkenskapsåret 2012. St Erik Fiber redovisar ett resultat efter skatt uppgående till 2 tkr och ett eget kapital uppgående till 106 tkr för räkenskapsåret 2012. St Erik Fiber har inte bedrivit någon verksamhet under 2012. Stokab – årsredovisning 2012 « Not 14. Förutbetalda kostnader och Upplupna intäkter Koncernen 2012 2011 Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 6 927 9 592 4 712 8 505 16 524 13 217 2012 2011 4 775 2 846 3 711 3 975 2 530 4 262 11 332 10 767 Summa Moderbolaget Upplupna intäkter Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Not 15. Förändring av eget kapital Koncernen Aktiekapital Bundna reserver Fria Reserver Årets Resultat Summa Vid årets början 50 000 398 407 -105 493 124 924 467 839 - 144 999 -124 924 0 0 - - 124 924 -144 999 -18 000 - 145 180 -18 000 145 180 50 000 543 406 -143 567 145 180 595 019 Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Summa -2 907 2 907 78 249 0 0 -18 000 0 0 60 249 Fria medel Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Lämnad utdelning Årets resultat Utgående balans Moderbolaget Aktiekapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Balansering av föreg. års resultat enl. beslut på årsstämma Lämnad utdelning Årets resultat 50 000 - 10 000 - - - Utgående balans 50 000 10 000 -18 000 249 Not 17. Avsättningar Not 16. Obeskattade reserver Moderbolaget 21 156 -2 907 2012 2011 Överavskrivningar 683 854 527 011 Summa 683 854 527011 Koncernen och moderbolaget Enligt ett avtal med Stockholms Läns Landsting (SLL) från 1997 kan Stokab, under vissa förutsättningar, bli återbetalningsskyldig för investeringar som SLL bekostat. Denna förpliktelse föreligger, enligt avtalet, under åren 2003 t o m 2007. För åren 2005 och 2006 har återbetalningsskyldigheten ersatts med en överenskommelse där Stokab ska bygga fiberlösningar åt SLL för det reserverade beloppet 11,0 mkr. Reserveringen kommer successivt att lösas upp när Stokab levererar förbindelserna. Avsättning för VD:s chefspension uppgår till 1 585 tkr. 29 30 » Stokab – årsredovisning 2012 Not 18. Internkredit Stockholms stad Koncernen Beviljad internkredit Stockholms stad Moderbolaget Beviljad internkredit Stockholms stad Not 20. Skulder till moder- och systerbolag 2012 2011 1 500 000 1 500 000 2012 2011 1 400 000 1 400 000 2012 2011 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld Sociala avgifter Särskild löneskatt Övriga upplupna kostnader 3 691 2 539 2 462 24 089 3 711 2 563 2 537 19 249 Summa 32 781 28 060 Förutbetalda intäkter Förutbetalda engångsavgifter Förutbetalda hyresintäkter 83 018 144 221 88 372 145 525 Summa 227 239 233 897 Total summa 260 020 261 957 Moderbolaget Koncernen 2011 15 599 11 810 984 7 070 Summa 27 409 8 054 2012 2011 Skulder till moderbolag Skulder till systerbolag 15 586 5 099 1 043 8 091 Summa 20 685 9 134 Moderbolaget Not 19. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen 2012 Skulder till moderbolag Skulder till systerbolag 2012 2011 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld Sociala avgifter Särskild löneskatt Övriga upplupna kostnader 3 531 2 384 1 962 21 136 3 312 2 336 2 019 13 892 Summa 29 012 21 559 Förutbetalda intäkter Förutbetalda engångsavgifter Förutbetalda hyresintäkter 81 066 132 042 86 263 130 219 Summa 213 108 216 482 Total summa 242 120 238 041 Not 21. Specifikation justering för poster som ej ingår i kassaflödet Koncernen 2012 2011 Avsättningar 278 233 Summa 278 233 2012 2011 Avsättningar 278 233 Summa 278 233 Moderbolaget Stokab – årsredovisning 2012 « Stockholm den 11 mars 2013 Gunnar Sandell Vice ordförande Tina Ghasemi Ordförande Magnus Baude Ledamot Ulf Keijer Ledamot Åke Askensten Ledamot Jörgen Kleist Verkställande direktör Anders Blom Ledamot Katina Staf Ledamot Min revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2013 Magnus Fredmer Auktoriserad revisor Granskningsrapport Till årsstämman i AB Stokab Organisationsnummer 556475-6467 Jag har granskat bolagets verksamhet under år 2012. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att jag planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra mig om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Min granskning har utgått från de beslut bolagets ägare fattat och har inriktats på att granska att besluten verkställts samt att verksamheten håller sig inom de ramar som bolagsordningen anger. En sammanfatt ande redogörelse för den utförda granskningen har redovisats i en särskild granskningspromemoria 2013-02-05 som jag har godkänt och överlämnat till bolagets styrelse. Jag anser att min granskning ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Jag bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag finner därför inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Stockholm den 5 februari 2013 Ulf Bourker Jacobsson Av kommunfullmäktige i Stockholms stad utsedd lekmannarevisor 31 32 » Stokab – årsredovisning 2012 Revisionsberättelse Till årsstämman i AB Stokab, org.nr 556475-6467 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för AB Stokab för räkenskapsåret 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncern redovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisnings principer som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassa flöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultat räkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB Stokab för 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 11 mars 2013 Magnus Fredmer Auktoriserad revisor Stokab – årsredovisning 2012 Styrelse och revisorer Tina Ghasemi Gunnar SandelL Magnus Baude Anders Blom Ordförande (M) född 1985 Vice ordförande (S) född 1947 Ledamot (M), född 1954 Ledamot (M), född 1972 I styrelsen sedan 2011 I styrelsen sedan 2011 I styrelsen sedan 2006 I styrelsen sedan 2011 Ulf Keijer Katina Staf Åke Askensten Olof Gustafsson Ledamot (FP), född 1940 Ledamot (S) född 1982 Ledamot (MP), född 1936 Suppleant (M), född 1981 I styrelsen sedan 2003 I styrelsen sedan 2011 I styrelsen sedan 2007 I styrelsen sedan 2009 Datevig Mardirossian TJÄRNBERG Christer Bergström Madelene ÖHrman Jörgen Hallsund Suppleant (S) född 1943 Ledamot, arbetstagar Suppleant, arbetstagar Suppleant (M), född 1981 I styrelsen sedan 2011 representant representant I styrelsen sedan 2008 Nyvald 2012 I styrelsen sedan 2011 Auktoriserade revisorer Lekmannarevisorer utsedda av kommunfullmäktige i Stockholms stad Magnus Fredmer Ulf Bourker Jacobsson (M) Ordinarie Ordinarie Ulrika Bergström Jan Demuth (MP) Suppleant Suppleant « 33 34 » Stokab – årsredovisning 2012 Ledning Från vänster: Christel Sandstedt, Per-Olof Gustafsson, Jörgen Kleist, Niklas Cedstedt, Åsa Lindberg, Hans Förnestig och Veronica Thunholm. Jörgen Kleist Niklas Cedstedt Hans Förnestig Verkställande direktör, Nätchef, Ekonomichef, född 1958 född 1969 född 1966 Anställd 2007 Anställd 1995 Anställd 2004 Per-Olof Gustafsson Åsa Lindberg Veronica Thunholm Vice Verkställande direktör, Administrativ chef, Chef Produktion, född 1952 född 1966 född 1969 Anställd 2007 Anställd 2000 Anställd 1995 Christel Sandstedt Försäljnings- och marknadschef, född 1966 Anställd 2008 Stokab – årsredovisning 2012 « Stockholms stad utsågs till ”Intelligent community of the Year 2009” av den New York-baserade tankesmedjan Intelligent Community Forum. Bland annat för Stokabs öppna fibernät, för det arbete Kista Science City bedriver och stadens satsning på e-tjänster. De städer som får utmärkelsen Intelligent arbetar banbrytande med ekonomisk utveckling Community och socialt inkluderande inom den så kallade of the Year Intelligent bredbandsekonomin. Community www.intelligentcommunity.org Awards Stockholm blev som första stad utnämnd till Stockholm - Capital of Scandinavia - är ett självklart centrum i den växande regionen, en region med stark internationell konkurrenskraft och en av de främsta tillväxtregionerna i Europa. Näringslivet präglas av kunskapsintensiva verksamheter, innovationskraft och av samverkan med utbildning och forskning. Här finns ett stort kulturellt utbud som tillsammans med naturen och vattnet lockar besökare. Stockholm är en tillgänglig och trygg stad där människor reser, bor och möts. Här finns uppskattad samhällsservice och här jobbar varje dag medarbetare i Stockholms stad med att stärka konkurrenskraften, möta behoven från boende, företag och besökare, och utveckla en innovativ och växande stad. Stockholm är en stad på väg mot världsklass. Stockholm IT Region är ett samarbetsprojekt mellan ett antal offent liga och privata aktörer med syfte att stärka konkurrenskraften för ICTbranschen i Stockholmsregionen. Stockholm IT Region fokuserar sitt arbete i första hand på kompetensförsörjning och marknadsföring. Bakom Stockholm IT Region står Ericsson, IBM, Stokab, Logica, Tieto, Microsoft, Stockholms stad, Intel, IT&Telekom-företagen, Stockholm Business Region Development, Kista Science City och Stockholms läns landsting. www.stockholmitregion.com Intelligent Community of the Year 2009 Intelligent Europas Miljöhuvudstad 2010 av Europeiska Community kommissionen. Utmärkelsen delas ut till den stad of the Year som visar vägen till ett miljövänligt stadsliv och hållbar utveckling. Ett av skälen till utmärkelsen var att Stockholm anses vara en uppkopplad stad som med en väl utbyggd IT-infrastruktur möjliggör en mängd ”gröna” IT-lösningar. http://ec.europa.eu/environment/ europeangreen capital/index_en.htm Stockholm är Skandinaviens huvudstad och är en naturlig mittpunkt med mobil och trådbunden kommunikation i världsklass, och med världsledande akademiska institutioner. Stockholm är även Skandivaniens ekonomiska centrum med högst representation av multinationella företag, innovationscentrum med bland annat IT och miljöteknik i världsklass, och ett av Europas största bioteknikkluster. www.stockholmbusinessregion.se Stockholm är den stad med bäst möjligheter i Europa, enligt den årliga rankingen Price Waterhouse Cooper gör över ”Cities of Opportunity”. Totalt är Stockholm den 5:e bästa staden i världen och anses som en av de främsta städerna inom områdena innovation, levnadsvillkor, hälsa och säkerhet. Bäst av alla jämförda städer är Stockholm på att koppla upp stadens skolor och få både företag och människor att verkligen använda sig av IT och alla de smarta tjänster som finns. Stockholm får också en topplacering när det gäller kvaliteten på bredbandet. http://www.pwc.se/sv/offentlig-sektor/publikationer/cities-of-opportunity-2012.jhtml 35 tulegatan 11, box 6813, se-113 86 stockholm tel: 08-508 30 200 fax: 08-508 30 210 [email protected] stokab.se
© Copyright 2024