Elevhälsoplan Furulundsskolan Lå 2015-2016

2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Elevhälsoplan Furulundsskolan
Lå 2015-2016
1
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Innehåll
Vision ....................................................................................................................................................... 3
Elevhälsans uppdrag ................................................................................................................................ 3
Främjande arbete på Furulundsskolan.................................................................................................... 3
Förebyggande arbete .............................................................................................................................. 4
Åtgärdande arbete .................................................................................................................................. 4
Målsättning för elevhälsoarbetet under läsåret 15/16 ........................................................................... 4
Mötesforum ............................................................................................................................................ 4
Rutiner, läxpolicy och ordningsregler...................................................................................................... 5
Frånvarorutin, åk F-9 ........................................................................................................................... 5
Rutin för elevakt .................................................................................................................................. 6
Rutin för utvecklingssamtal och Unikum............................................................................................. 9
Rutin för Extra anpassningar och särskilt stöd .................................................................................. 10
Handlingsplan för språk-, läs och skrivutveckling ............................................................................. 13
Bilagor............................................................................................................................................ 17
Rutin för övergångar ......................................................................................................................... 23
Inför åk 4 och 7 (och andra årskurser efter behov)....................................................................... 23
Från förskola till förskoleklass ....................................................................................................... 24
Mottagande av inflyttade elever ................................................................................................... 25
Mottagande av nyanlända och elever från förberedelseklass ...................................................... 26
Övergång från Furulundsskolan till gymnasieskola ....................................................................... 26
Överlämning av elev som slutar på Furulundsskolan .................................................................... 27
Furulundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling............................................ 28
Utvärdering.................................................................................................................................... 29
Främjande insatser ........................................................................................................................ 30
Kartläggning................................................................................................................................... 31
Förebyggande åtgärder ................................................................................................................. 32
Rutiner för akuta situationer ......................................................................................................... 35
Läxpolicy Furulundsskolan................................................................................................................. 37
2
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Elevhälsoplan Furulundsskolan 2015-2016
Vision
På Furulundsskolan tar vi ett gemensamt ansvar för elevernas måluppfyllelse. Vi lär tillsammans och
av varandra i meningsskapande sammanhang i utmanande, utforskande och trygga miljöer. Vi har en
tydlig bild av att hälsa, trygghet, utveckling och lärande har en stark koppling till varandra.
Elevhälsans uppdrag
Elevhälsan i Skollagen 2010:800
2 kap. 25§ För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska,
psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande
och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
5 kap. 3§ Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som
präglas av trygghet och studiero.
Arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig
personal i skolan samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Elevhälsoarbetet bedrivs i
skolans alla miljöer, inte minst i klassrummet där läraren spelar en central roll. Elevhälsan behöver
samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolors arbets- och
lärandemiljöer.(Vägledning för elevhälsan, 2014. s. 33-34)
Elevhälsoarbetet ägs gemensamt av alla på skolan. Personal söker stöd i sitt arbete kring elever i
behov av stöd. Personal kan inte remittera eller anmäla en elev i behov av stöd till
elevhälsopersonalen. Skillnaden mellan att söka stöd och remittera är väsentlig då ansvaret för
arbetet med en elev i behov av stöd inte går att lämnas över till någon annan part utan arbetet är
gemensamt .(P. Partanen, 2012. s.80)
Främjande arbete på Furulundsskolan







Schemaplaneringen utifrån att främja elevers lärande, utveckling och hälsa. Vi undviker
håltimmar, planerar gruppsammansättningar utifrån behov och parallellägger ämnen i
respektive årskurser.
Lärarna har gemensamma arbetstider för att möjliggöra samarbete.
Individuella hälsosamtal i F, åk.2 åk.4, åk6 och åk.8 (skolsköterskor)
Vi gör nya klassbildningar inför åk.4 och åk.7 för att elever ska få ingå i nya konstellationer
och därmed utvecklas optimalt. De nya klassbildningarna främjar en samhörighet, en vikänsla, på skolan.
Skolan har planerade värdegrundslektioner. Lektionerna tar upp aktuella ämnen som berör
klasserna.
Alla på skolan arbetar med elevers språk-, läs- och skrivutveckling.
Mötesforum där elevhälsoteam och lärare samarbetar (EHM)
3
2015-09-16



FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Samarbete mellan lärare och skolsköterskorna i undervisningen av sex och samlevnad, hälsa
och välbefinnande.
Syv träffar alla åk.9 elever
Främjande insatser i likabehandlingsplanen
Förebyggande arbete




Skolan har ett rastvaktssystem.
Tre fritidspedagoger har ansvar för att erbjuda meningsfulla aktiviteter på rasterna.
Förebyggande åtgärder i likabehandlingsplanen
Rutin vid övergångar
Åtgärdande arbete
På skolan följer vi vår
 rutin för extra anpassningar och särskilt stöd
 rutin vid kränkande behandling
 rutin för frånvaro
Målsättning för elevhälsoarbetet under läsåret 15/16




Utveckla rastverksamheten
Arbeta fram en ANDT handlingsplan
Implementera nya rutiner på skolan
Introducera elevhälsomöten (EHM) på lågstadiet
Mötesforum
Arbetslaget har planeringstid (AT) på onsdagar. Hela skolan har lärande möten på torsdagar. Under
dessa mötesforum finns möjlighet att samverka med olika parter. Elevhälsoteamet deltar
regelbundet under dessa möten.
Elevhälsoteamet och lärarrepresentanter arbetar tillsammans i en utvecklingsgrupp för en helhetssyn
på skolan. Gruppen träffas varannan måndag.
Elevhälsoteamet har möten på fredagar kl.10-12.
När det finns resurs i klasserna deltar klasslärare, resurs och elevhälsoteamsrepresentant på
planeringsmöten.
Skolans elevhälsomöten (EHM) följer en modell för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Under läsåret 15/16 startar vi EHM i arbetslag F-3 och SUND. Mötena intar ett relationellt perspektiv
där elevhälsa och pedagoger samverkar. Mötena handlar om ett lärande för alla, inte bara ett
görande.
4
2015-09-16
EHM- Utgå
från lärares
behovindivid/grupp
Torsdag
8-9:50
Vuxna i
barngrupp
Personal som
har ordinarie
uppdrag
SUND var 5:e
vecka på
måndagar
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Vecka 1
Vecka 2
Vecka 3
Vecka 4
Vecka 5
F
EHT
Majlis Maria P
1
EHT
Cecilia Ulrika
2
EHT
Annika Marie
Veronika
3
EHT
Synnöve
Marianne
Tina
EHT
Planering
av EHM
Marianne/
Kristina
Camilla/ Sara
AnnaLena
Christer/
Nathalie
Marianne/
Kristina
Camilla/ Sara
Camilla
Sara
Veronica
Veronica
AnnaLena
David
Christer/
Nathalie
Nathalie
Christer
Veronica
Per
Marianne
Kristina
Daniel
Johan
EHT
Britt-Marie
Inger, Jenny
Rutiner, läxpolicy och ordningsregler
Frånvarorutin, åk F-9
Hur och när rapporterar vi?
Undervisande lärare i åk.1-9 ansvarar för att rapportera närvaro i Skola 24 varje dag. Vårdnadshavare
får på så sätt information via e-post om eleven ej närvarat under lektion. Detta gäller även sena
ankomster och när elev avviker från lektion.
Ansvarig lärare i förskoleklass ansvarar för att meddela rektor när elev har hög frånvaro.
När är det avstämning?
Klassansvarig ansvarar för att uppmärksamma ogiltig frånvaro samt sena ankomster varje vecka.
Varje månad ansvarar Elevhälsan för att uppmärksamma anmäld frånvaro som överstiger 20 %.
Maria O ansvarar för åk1-2, Hedvig för åk3-4, Pernilla för åk5-6 och Åsa S för åk7-9. Elevhälsan
ansvarar för att ta upp ärende på arbetslagens möte.
Handlingsplan vid ogiltig frånvaro
5
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
1. Samtal med elev vid det första ogiltiga frånvarotillfället. Ansvarig: mentor/undervisande
lärare
2. Samtal med elev och vårdnadshavare vid upprepad frånvaro (3:e tillfället). Ansvarig: mentor
3. Vid fortsatt frånvaro kallas vårdnadshavare till skolan för ett möte. Ansvarig: mentor
4. Vid fortsatt oro upprättas en handlingsplan med elev och vårdnadshavare. Rektor och
personal från elevhälsan deltar om det t ex finns behov av att t ex utreda frånvaron.
Dokumentationen lämnas till rektor för förvaring i elevakt. Handlingsplanen följs upp med
elev och vårdnadshavare. Ansvarig: mentor
5. Vid fortsatt frånvaro ges en skriftlig varning. Ansvarig: rektor
Handlingsplan vid sen ankomst
1. Samtal med elev vid första sena ankomsten. Sen ankomst är när läraren har startat lektionen.
Det är när lektionen har startat som en sen ankomst stör arbetet. Ansvarig:
mentor/undervisande lärare
2. Samtal med elev och vårdnadshavare vid upprepad sen ankomst (3:e tillfället). Ansvarig:
mentor
3. Vid fortsatt sen ankomst kallas vårdnadshavare till skolan för ett möte. Ansvarig: mentor
4. Vid fortsatt oro upprättas en handlingsplan med elev och vårdnadshavare. Rektor och
personal från elevhälsan deltar om det t ex finns behov av att t ex utreda frånvaron.
Dokumentationen lämnas till rektor för förvaring i elevakt. Handlingsplanen följs upp med
elev och vårdnadshavare. Ansvarig: mentor
5. Vid fortsatt sen ankomst ges en skriftlig varning. Ansvarig: rektor
Handlingsplan vid anmäld frånvaro som påverkar elevens studieresultat
1. Samtal med elev och vårdnadshavare. Mentor ansvarar för att utredning görs tillsammans
med vårdnadshavare om frånvarons orsak.
2. Vid fortsatt frånvaro bokas samtal med elev, vårdnadshavare, elevhälsa och rektor.
Handlingsplan upprättas, arbetas med och följs upp. Dokumentationen lämnas till rektor för
förvaring i elevakt.
3. Vid utebliven effekt övervägs anmälan till socialtjänsten.
Vid misstanke om att en elev sjukanmäler sig själv eller andra elever tas kontakt med berörda
vårdnadshavare. Vårdnadshavare får då endast anmäla frånvaro via dator.
Rutin för elevakt
Alla elever ska ha en elevakt. Den upprättas då eleven skrivs in i förskoleklass. Syftet med elevakten
är att säkra elevernas rättssäkerhet.
På Furulundsskolan lämnas dokument som ska arkiveras i elevakt till rektor. På dokumenten ska
följande finnas med:
 Datum
 Elevs fullständiga namn
 Elevs klass
 Elevs persondata (sex siffror)
Följande dokument, helst original, SKA finnas i elevakt på Furulundsskolan:
6
2015-09-16
-
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd
Beslut om åtgärdsprogram för en elev i behov av särskilt stöd samt utvärdering
Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram
Beslut om att avsluta åtgärdsprogram
Beslut om särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning samt utvärdering
Beslut om anpassad studiegång samt utvärdering
Beslut om särskild undervisning vid sjukhus eller liknande institution
Beslut om särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats
Beslut om arbetsplatsförlagd anpassad studiegång
Mötesanteckningar/protokoll där elevhälsan deltar (Anteckna vilka som är närvarande och
dess roll ex: mamma, pappa, vårdnadshavare, mentor, rektor, kurator m.fl.)
Utredningar. Ex. utifrån kränkningar, sociala utredningar, utredningar från Kärnhuset, BUP,
Hab.
Logopedutlåtanden
Överlämnandeprotokoll
Ansökan om Studiehandledning på modersmål
Beslut om modersmålsundervisning
Beslut om undervisning för elev i svenska som andraspråk
Skriftlig varning
Beslut om avstängning
Beslut om omplacering
Omhändertagande av föremål, beslut (i de fall föremålet inte återlämnas efter lektionens
slut)
Ogiltig frånvaro, meddelande till vh
Befrielse från obligatoriska inslag, beslut och överklagande
Elevens fullgörande av skolplikt, föreläggande till vh om skyldighet
Beslut om omfattning av plats på fritidshemmet, grundat på föräldrarnas förvärvsarbete,
studier, elevens behov
Beslut om placering vid skolenhet
Anmälan till sociala myndigheten (Läggs i ett kuvert och försluts. Skriv elevs namn,
personnummer och datum på framsidan)
Polisanmälning (Läggs i ett kuvert och försluts. Skriv elevs namn, personnummer och datum
på framsidan)
Korrespondens (Brev/epost/anteckningar från samtal från/till/med vårdnadshavare som är
av vikt. E-post kan, vid osäkerhet om denna är av vikt eller ej, förvaras i mappar på
epostkonto)
För ytterligare detaljerad lista på vad som ska finnas i elevakten, läs Rutin för elevakter, BUF.
Byte av skola
7
2015-09-16


FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Då elev byter skola till kommunal skola inom kommunen ska originalelevakt överlämnas av
närstöd till ny skola. Kvittens ska begäras (BUF-blankett).
Då elev byter skola till friskola eller skola utanför kommunen ska vårdnadshavare få
möjlighet att läsa hela elevakten och därefter besluta om de vill att akten ska skickas till nya
skolan. I de fall vh önskar att elevakten skickas ska de skriva på att detta ska göras (BUFblankett). Att blankett skrivs på ansvarar mentor för som sedan lämnar denna till närstöd
som ombesörjer att elevakten skickas vidare till rätt skola. Kopia av akten skickas och
kvittens ska begäras. (Samma BUF-blankett som vh skrivit på)
8
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Rutin för utvecklingssamtal och Unikum
Skriftliga individuella utvecklingsplanen
Läraren ska i årskurs 1-5 en gång per läsår i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen
om elevens kunskapsutveckling och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
kunskapskrav och utvecklas så långs som möjligt.
Utvecklingssamtal
 Utvecklingssamtal ska hållas en gång per termin
 Utvecklingssamtalet ska fylla samma funktion som den skriftliga individuella
utvecklingsplanen, dvs både tillbakablickande och framåtsyftande.
 Information mellan lärare inför utvecklingssamtalen sker i Unikum. Antingen skriver man i
rutorna under Kunskaper eller i inlagda planeringar/matriser. Informationen ska uppdateras
fortlöpande (minst en gång inför varje utvecklingssamtal).
 Alla överenskommelser som görs i samband med utvecklingssamtal ska dokumenteras i
Unikum under fliken Samtalet.
Kunskapsbedömning
Kunskapsbedömning uppdateras minst en gång per termin. Informationen ska uppdateras
fortlöpande (minst en gång inför varje utvecklingssamtal.)



Godtagbara kunskaper används när elevens kunskaper i ämnet utvecklas i den takt som
förväntas av en elev i årskursen
Insats krävs används när eleven inte utvecklas i den takt som förväntas av en elev i
årskursen. Detta är en signal om att skolan kan behöva sätta in extra anpassningar eller
särskilda åtgärder för att stötta eleven framåt.
Mer än godtagbara kunskaper används när eleven har kommit längre i sin
kunskapsutveckling än vad som förväntas för godtagbara kunskaper för aktuell årskurs.
Extra anpassningar
 Extra anpassningar dokumenteras i lärloggen.
9
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Rutin för Extra anpassningar och särskilt stöd
Personal uppmärksammar att en elev riskerar att inte
utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller mot att
nå de kunskapskrav som minst ska nås.
Det kan också förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska
uppnås, men uppvisar andra svårigheter som kan göra att eleven längre fram kan få svårt
att nå kunskapskraven. Det kan handla om en funktionsnedsättning, svårigheter i det
sociala samspelet, koncentrationssvårigheter, frånvaro etc.
Elevens behov av stöd
tillgodoses genom
extra anpassningar
Unikum
En utredning av elevens
behov av särskilt stöd görs.
Beslut
om att
inte
upprätta
ÅP
Stödet är inte tillräckligt.
Utredningen visar att eleven är
i behov av särskilt stöd.
En utredning av elevens
eventuella behov av särskilt
stöd behövs.
ÅP utarbetas.
Beslut om ÅP för
en elev i behov
av särskilt stöd
Eleven ges den ledning och
stimulans som alla elever
ska få i den ordinarie
undervisningen
Arbetet med ÅP genomförs,
följs upp och utvärderas.
Nytt ÅP
utarbetas
Beslut om ÅP
för en elev i
behov av
särskilt stöd
Sammanfattningen är tagen från Allmänna rådArbete medextra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram
Utredning och
ped.bedömning
Arbetet med ÅP
genomförs, följs
upp och utvärderas.
Unikum
ÅP avslutas
Beslut om att
avsluta ÅP
Eleven ges extra anpassningar
eller den ledning och stimulans
som alla elever ska få i den
ordinarie undervisningen.
10
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
1. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det är varje lärares ansvar att planera och genomföra
en undervisning som möter alla elever.
2. Personal uppmärksammar att en elev kan få svårt att nå kunskapsmål eller kunskapskrav samt
meddelar mentor. Detta ska resultera i att extra anpassningar1 görs. Mentor och undervisande
lärare i arbetslaget är ansvariga. Om elev eller vårdnadshavare uttrycker oro görs alltid en
utredning, använd blanketten: Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av
särskilt stöd. Detta gäller även då oro kommer fram vid tex hälsosamtal eller utvecklingssamtal
etc.
3. Extra anpassningar dokumenteras i Unikum (glöm inte att använda mejlfunktionen). Mentor
ansvarar för att informera och samverka med elev och vårdnadshavare. Varje lärare och
arbetslag på Furulundsskolan tar ett gemensamt ansvar för att kontinuerligt göra de extra
anpassningar som det finns behov av inom ordinarie undervisning. Information och uppföljningar
av de extra anpassningarna tas upp på veckomötena, årkursarbetslag eller arbetslag. Den
enskilde mentorn är ansvarig för att uppföljning och utvärdering dokumenteras i Unikum. Rektor
och specialpedagog får information på samma sätt som vårdnadshavare.
4. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot
kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt
att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. I detta
skede samverkar undervisande lärare med specialpedagog eller annan personal inom elevhälsan.
Om anpassningarna inte är tillräckliga följer vi nedanstående rutin:
5. Mentor tillsammans med funktion från EHT ansvarar för att en utredning och pedagogisk
bedömning görs, använd blanketten: Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov
av särskilt stöd. I utredningen ska elever och vårdnadshavare göras delaktiga. Alla undervisande
lärare bidrar i utredningen. Originalet lämnas till rektor som ansvarar för att dokumentet
förvaras i elevakten.
6. Utifrån vad utredningen visar beslutar rektor i samråd med arbetslag/specialpedagog om de
extra anpassningarna förändras eller åtgärdsprogram ska upprättas eller ej. Beslut om att ÅP ej
upprättas dokumenteras i blanketten "Beslut tas om att ÅP inte upprättas." Originalet av beslut
ska lämnas till rektor. Mentor ansvarar för att vårdandshavare får en kopia. Rektor ansvarar för
att dokumentet förvaras i elevakten.
1
•
•
•
•
•
•
Exempel på EXTRA ANPASSNINGAR:
Hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen,
Ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet.
Ge ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt.
Färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning.
Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa
tider samt digital teknik med anpassade programvaror.
Enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till
exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven.
11
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
7. Om rektor beslutar att eleven är i behov av särskilt stöd ansvarar mentor, med hjälp av berörda
lärare, för att upprätta ÅP i samråd med elev och vårdnadshavare. Samråd med EHT sker via
specialpedagog. BUF-blankett används: "Beslut om åtgärdsprogram för en elev i behov av
särskilt stöd”
Originalet lämnas till rektor, som ansvarar för att dokumentet förvaras i elevakten.
Kopia lämnas till vårdnadshavare/elev. Mentor ansvarar för att undervisande lärare/arbetslag tar
del av ÅP. Om en elev har ÅP behöver inte stödinsatser sammanfattas i Unikum.
8. Personalen följer upp åtgärderna kontinuerligt i vardagen.
9. En utvärdering av ÅP är en systematisk analys och helhetsbedömning som personal, elev och
vårdnadshavare gör av hur åtgärderna fungerar i riktning mot kunskapsmålen eller
kunskapskraven. Hur ofta det är lämpligt att följa upp och utvärdera ett ÅP beror på elevens
behov av särskilt stöd. Behovet kan också skifta över tid. Original lämnas till rektor som ansvarar
för att dokumentet förvaras i elevakten. Kopia till vårdnadshavare/elev och mentor.



I de fall utvärderingarna visar att åtgärderna i ett ÅP behöver förändras utarbetas ett nytt ÅP.
I vissa fall kan ytterligare utredningar behövas innan skolan kan göra en bedömning av vilka
åtgärder som är lämpliga.
Om skolan kommer fram till att ÅP fungerar, men att de tidigare beslutade åtgärderna skulle
behöva pågå under en längre tid, utarbetas även då ett nytt ÅP. Det tidigare ÅP kan kopieras,
man kan föra in eventuella kompletteringar eller stryka åtgärd som inte längre är aktuell. ÅP
förses med ett nytt beslutsdatum och namnunderskrifter. Det behövs inte göras något
formellt avslut av tidigare ÅP när nytt utarbetas.
Om utvärderingen visar att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas ÅP. Efter att
ÅP avslutats kan stöd ges i form av extra anpassningar. Blanketten ”Beslut om att avsluta
åtgärdsprogram” används. Originalet av beslut ska lämnas till rektor. Rektor ansvarar för att
dokumentet förvaras i elevakten.
OBS! Tänk på att du som är mentor är ”beslutsfattare” och ska skriva under och datera innan du
lämnar original till rektor.
12
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Handlingsplan för språk-, läs och skrivutveckling
Med utgångsgångspunkt i den kommungemensamma rutinen för att kvalitetssäkra elevers språk-,
läs- och skrivutveckling genom hela skoltiden är det rimligt att varje enskild skola utformar och
använder en skolgemensam handlingsplan. Alla lärare är delaktiga i processen av framtagandet och
genomförandet då ett medvetet arbete kring språk-, läs- och skrivutveckling görs som en integrerad
del av elevernas hela skolvardag.
Extra
anpassningar
Bilden ovan visualiserar rutingången och de olika delprocesserna som ett flödeschema över ett läsår.
Flödesschemat är tänkt att fungera som ett ramverk. Rutingången visar att det är flera olika
delprocesser som måste samverka för att eleverna ska kunna uppnå en god språk-, läs- och
skrivutveckling. Delprocesserna är inte skarpt avgränsande utan överlappar och kompletterar
varandra samt pågår i flera fall kontinuerligt.
Förebyggande arbete och tidiga insatser
Det förebyggande arbetet, för att alla elever ska ha möjlighet att nå de kommunala hållpunkterna
och de nationella kunskapskraven, beskrivs i vårt didaktiska kontrakt, se bilaga 1.
13
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Kommunens hållpunkter för språk-, läs- och skrivutveckling
Som ett stöd har hållpunkter för språk- läs- och skrivutveckling, för förskoleklass t.o.m. åk 2,
utarbetats för Halmstads kommun, med utgångspunkt i kunskapskraven för årskurs 3. Hållpunkterna
ska ses som lägsta godtagbara nivåer för elevers språk-, läs- och skrivutveckling i alla ämnen.
Hållpunkterna har beslutats av BUF:s ledningsgrupp 2012-10-04.
Förskoleklass Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och därmed god beredskap inför
den kommande formella läs- och skrivinlärningen i åk 1. Alla elever har en effektiv
bokstavskännedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och läsförståelse samt sin reflekterande
förmåga.
Åk 1 Alla elever lämnar åk 1 med en fungerande avkodningsförmåga, dvs. läser ihop bokstäver till ord
med visst flyt. Eleverna förstår det de läser, kan reflektera kring innehållet och utvecklar sin ord-,
text- och läsförståelse. Eleverna lär sig förstå sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att
skriva ljudenligt stavade ord både för hand och med tangentbord. Eleverna berättar och uttrycker
egna erfarenheter, tankar och åsikter i tal och skrift.
Åk 2 Alla elever utvecklar sitt läsflyt, dvs. läser med god hastighet, ordigenkänning och intonation,
samt sin ord-, text- och läsförståelse. Eleverna reflekterar och drar slutsatser kring innehållet med
hjälp av olika förståelsestrategier. Eleverna använder sig av alla bokstäver i skrift och stavar elevnära
ord med allt större säkerhet. Eleverna skapar enkla berättelser i skrift med början till viss struktur,
dvs. inledning, handling och avslutning.
Åk 3 Delar av kunskapskrav svenska: Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att
använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några
för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och
relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor
bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt
förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling
och avslutning.
Förtydliganden, vad hållpunkterna innebär, återfinns i kommunens stödmaterial, se bilaga 2.
Observation, kartläggning och analys
När vi använder olika sorters kartläggningsmaterial ska vi alltid analysera det. Specialpedagogen kan
delta. Tid för analys läggs in i kalendariet. Analyserna kan leda till förslag på en förändrad
undervisning.
F-3
Vi utgår från Nya språket lyfter i vår planering av undervisning. Vid behov görs ord- och
bokstavskedjor, God LäsUtveckling samt Bravkodtestet (H4).
Förskoleklassen gör Bornholmstestet med alla på hösten. På våren gör man om Bornholmstestet med
de elever som riskerar att inte nå hållpunkten för F-klass
Åk 1 Bokstavskännedom.
14
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Åk 2, Lundbergs Läsförståelsetest görs en gång på hösten och en gång på våren för att se
läsförståelseutvecklingen.
Åk 3 Nationella proven i Sv/SvA görs i mars
4-6
Vi utgår från Nya språket lyfter i vår planering av undervisning. Vid behov görs
ord-, bokstavs- och meningskedjor samt Bravkodtestet (H4).
Åk 4 Lässtandarder alt DLS genomförs i jan-feb.
Åk 5 Läsförståelseprov och skrivuppgift från gamla nationella prov från åk 5 genomförs jan-feb.
Åk 6 Nationella prov i Sv/SvA
7-9
Vid behov görs ord-, bokstavs- och meningskedjor samt Bravkodtestet (H4).
Åk 7 Lässtandarder genomförs under höstterminen.
Åk 8 Bedömningsmaterial från Liber genomförs under höstterminen. Gammalt nationellt prov för åk
9 genomförs i maj.
Åk 9 Nationellt prov i Sv/SvA
Extra anpassningar
Inom ramen för den ordinarie undervisningen ger vi tid att träna på de momenten som är svåra. De
olika momenten går vi igenom på flera olika sätt. Vi granskar kritiskt vår undervisning för att
förbättra undervisningen.
F-3
Vi gör mindre grupperingar utifrån det vi ska träna. Dessa grupper ska inte vara statiska och endast
vara under en begränsad period.
Vanligt förekommande extra anpassningar:
 parläsning av ord, meningar och olika texter.
 skrivarkompisar.
 modellera och utveckla mallar.
 bildstöd.
 olika varianter av intensivläsning. BRAVKOD används t ex som ett tätningsmaterial för elever
som behöver träna på sin avkodningsförmåga.
15
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
4-6
Vi ser kontinuerligt över våra resurser för att tillgodose de behov som kartläggning visar.
Vanliga förekommande extra anpassningar:
 intensivträning med material, t.ex. ”Läs mellan raderna”, BRAVKOD
 läsveckor – intensivträning av läsning ev. både i skolan och hemma
 mallar eller listor som är ett stöd när det gäller att skriva och läsa
 arbeta mer med modellering inom det som är svårt
 blanda klasser under en period för att kunna träna utifrån det man behöver träna
 förnya material och läromedel
 använda oss av alternativa verktyg i undervisningen
 använda oss av filmer, inspelningar mm som vi lägger i Fronter
7-9
Vanliga förekommande extra anpassningar:
 för att få med alla i samma läsupplevelse och ge samma förutsättningar fungerar ofta
högläsning. Då blir alla färdiga samtidigt och har hört samma text. Detta kan också ske i
mindre grupper. Då kan man lyssna in varandra och inspirerats av andras tankar.
 många boktitlar finns i lättläst version. Andra böcker man läser kan hålla en nivå som kan
passa flera.
 tillhandahålla olika böcker inom samma tema. Eleverna väljer själva/tillsammans med läraren
bok utifrån den nivå de behärskar.
 använda oss av alternativa verktyg i undervisningen.
 intensivträning med material, t.ex. ”Läs mellan raderna”, BRAVKOD
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Handlingsplanen ligger till grund för lärares planering av undervisningen och följs därmed upp
kontinuerligt av undervisande lärare.
Handlingsplanen utvärderas varje år och utifrån en analys av utvärderingen utvecklas vår
handlingsplan.
Överlämning och mottagande
Se rutin för övergångar.
16
2015-09-16
Bilagor (till Handlingsplan för språk-, läs och skrivutveckling)
Bilaga 1
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Didaktiskt kontrakt svenska Furulundsskolan 14/15
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar
människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra tänker och känner (Lgr 11,
3.17).
Genom undervisningen ska eleverna utveckla sin förmåga att:
 formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
 läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
 anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
 urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
 söka information från olika källor och värdera dessa
Våra lektioner har en tydlig struktur där eleverna vet vad syftet är och vilka mål som ska uppnås. Vår
undervisning tränar eleverna att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkliga
förmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
En viktig del av undervisningen är att eleverna ger respons på varandras arbeten samt uppmuntras
att förbättra utifrån given feedback.
Vårt mål är att skapa ett flerstämmigt klassrum. Olga Dysthes definition av flerstämmigt klassrum är
ett klassrum där lärarens röst bara är en av många som hörs, där eleverna lär av varandra och där
både muntligt och skriftligt språk intar en central plats.
Eleverna blir aktiva deltagare i sitt skapande av kunskap snarare än passiva mottagare av regler och
procedurer (Van de Walle 2003).
När vi arbetar med läsförståelsestrategier använder vi oss av följande modeller: RT (Reciprocal
Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). Både RT och
TSI utgår från fyra grundstrategier:
 Att förutspå och ställa hypoteser
 Att ställa frågor
 Att reda ut oklarheter
 Att sammanfatta
Vi tycker också det är viktigt att arbeta med att skapa inre bilder och att träna eleverna på att vara
källkritiska.
Vi arbetar med att läsa och skriva; berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och
argumenterande texter. Vi arbetar med olika texttyper i alla ämnen för att tydliggöra framträdande
drag hos olika texter och för att träna de språkliga förmågorna (analysförmåga, kommunikativ
förmåga, metakognitiv förmåga, förmågan att hantera information och begreppslig förmåga). Vikten
av att arbeta med olika texttyper finns beskrivet i Lyft språket, lyft tänkandet av P Gibbons,
Reflekterande läsning och skrivning av G Molloy samt Greppa språket från Skolverket.
17
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Åk: 1-3
Caroline Lidberg skriver i sin bok ”Hur barn lär sig läsa och skriva”: ”Allt arbete tar avstamp i elevens
tidigare erfarenheter och bygger på elevens egen motivation och inre drivkraft. Ett kraftfullt läs- och
skrivprogram ska ge barnet möjlighet att lära en mängd olika tekniker”.
Det är vi vuxna som måste skapa dessa meningsfulla sammanhang för att hjälpa barnet in i
skriftspråket. Det gör vi genom:
 att elever har en mottagare i sitt arbete
 samtal.
 att ge olika typer av modeller
 språklekar
 digitala verktyg
Läsa
I vårt arbete med att lära barn läsa, arbetar vi systematiskt med avkodning och tränar läsförståelsen.
Skriva
För att utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig skriftligt är vi tydliga med att vi vuxna först visar
hur man gör t ex hur man formar bokstäver eller skriver en faktatext. Vi skapar modeller för elevens
skrivande.
Tala/Samtala
För att utveckla elevernas muntliga förmåga övar vi på att:
 beskriva
 berätta
 redovisa
 uttrycka åsikter
 argumentera
 sammanfatta
 återberätta
Åk: 4-6
Läsa
Vi tränar ord och begrepp i alla texter eleven möter. Eleverna ska även få ett metaspråk (ett språk
om språket).
En läsande klass används för att eleverna ska få träna och utveckla lässtrategier.
Skriva
Vi arbetar med olika texttyper, se ovan.
Vi skapar modeller för elevens skrivande, visar goda exempel och skriver utifrån en tydlig mall.
Eleven ska behärska enkel ordbehandling.
18
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Tala/samtala
Eleverna tränar muntliga redovisningar först i liten grupp, sedan i ”helklass” och andra större
grupper. Eleverna ska kunna använda talkort och bygga upp sitt tal med inledning, huvuddel och
avslutning.
Vi tränar samtal muntligt och/eller skriftligt i smågrupper och medvetandegör eleverna om
betydelsen av kroppsspråk, bekräftelseord (hm, ja, jasså) och följdfrågor.
Åk: 7-9
Läsa
Texter i form av skönlitteratur, aktuella tidningsartiklar, elevarbeten och faktatexter väljs av läraren
och berör ämnen som livsfrågor och tonåringens vardag. Ur texterna väljer eleverna citat kring vilka
de reflekterar med hjälp av egna tankar och erfarenheter. Eleverna tränas att se och ta ansvar för sitt
eget och andras språkbruk.
Skriva
Vi arbetar med genreskrivning utifrån en tydlig mall.
Tala/samtala
För att eleverna ska kunna och våga framföra sina åsikter och tankar tränas de att tala i olika
sammanhang.
Eleverna får öva sig i att leda samtal, formulera och bemöta argument. På så sätt tar de del av
varandras tankar och får inspiration, ser modeller och alternativ som utvecklar eget tänkande och
skrivande.
19
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Bilaga 2
Vad innebär hållpunkten för förskoleklass?
”Fonologisk medvetenhet”
Att vara fonologiskt medveten innebär att kunna skifta fokus mellan språkets innehållssida till dess
formsida, dvs. hur språket och orden är uppbyggda. Det innebär bl.a. att barnen och eleverna förstår
funktionen av rim genom att vissa ord slutar på samma stavelse och har möjlighet att identifiera
detta samt komma på egna rimord. Det innebär också att kunna identifiera olika språkljud i ord och
höra vilket ljud som kommer först eller sist i ett ord samt om vissa ord börjar på samma ljud. En
annan förmåga är att kunna höra vilket ord som är längst av olika ord, t.ex. tändsticksask är längre är
ordet tåg, även om fenomenet tåg är mycket större än en tändsticksask.
Många barn och elever är i tidig ålder väldigt nyfikna på språkets struktur och dess uppbyggnad. Det
gäller därför att personalen hittar meningsfulla sammanhang där nyfikenhet för språket och
språkljuden väcks. Detta görs kanske inte främst under formella former, dvs. i arrangerade
inlärningssituationer, utan i olika lärmiljöer samt med utgångspunkt i barns erfarenheter,
intresseområden och samspel med andra. Dock finns det även de barn och elever som inte uppvisar
detta intresse. Att identifiera dessa och sätta in adekvata åtgärder tidigt kan vara helt avgörande för
dessa barns och elevers fortsatta språk-, läs- och skrivutveckling.
”Effektiv bokstavskunskap”
Att ha en effektiv bokstavskunskap innebär att barn och elever kan identifiera bokstäverna, kan
bokstävernas namn och vet vilket ljud som hör till respektive bokstav samt har en förståelse för
bokstavsljudets position i ordet (t ex /f/-ljudet i fisk, tuff, skaffa). Att endast kunna rabbla alfabetet
utantill innebär inte att barnen och eleverna uppnått en effektiv bokstavskunskap. Fokus ligger
istället på hur barn och elever kan använda sig av och identifiera bokstavsljuden i olika meningsfulla
sammanhang.
”Ord-, text- och läsförståelse”
Avgörande för alla elevers kunskapsutveckling är ett rikt ord- och begreppsförråd. Ett rikt ordförråd
ger barn och elever förutsättningar att ta till sig det innehåll som finns i olika texter och böcker. Barn
och eleverna lär sig reflektera kring och analysera text och bild redan innan de kan läsa. Detta genom
bl.a. samtal, dialog och högläsning. Utveckling av text- och läsförståelse sker i sociala sammanhang
knutet till barns och elevers egen erfarenhetsvärld.
Att fundera kring
Om vi har elever som inte uppvisar något intresse eller förståelse för bokstäver, bokstavljud och
språklekar; hur går vi vidare då? Om vi har elever som inte tycker om att lyssna på högläsning; hur
arbetar vi så att dessa elever utvecklar ord-, text- och läsförståelse? Om vi har elever som kommer till
f-klass och redan kan läsa; hur utmanar vi dessa elever vidare?
Vad innebär hållpunkten för åk 1?
”Fungerande avkodningsförmåga”
Avkodning motsvarar den tekniska delen av läsningen, vilket i den tidiga läsinlärningen ofta börjar
med att elever ljudar sig fram. Avkodningen är i de flesta fall beroende av en snabb bokstavljudkoppling för att anses riktigt effektiv. Eleverna behöver också lära sig ordbilder, dvs lära sig läsa
ord som helord för att inte avkodningen ska ta för lång tid och påverka läsförståelsen. Detta är något
20
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
som utvecklas hela tiden under de första skolåren för att sedan vara automatiserat när eleverna
börjar åk 3. Att kunna läsa med flyt innebär att det tar rimligt lång tid för eleven att ta sig igenom en
text samt att eleven läser orden korrekt. Att mäta ordavkodning är tämligen enkelt med hjälp av olika
normerade kartläggningsmaterial.
”Utvecklar ord-, läs- och textförståelse”
Barn och elever utvecklar sitt ordförråd och sin ordförståelse främst i mötet med olika texter, med
betoning på läromedelstexter. Barnen och eleverna behöver tidigt tillägna sig en ämnesspecifik
litteracitet för att kunna utvecklas mot målen.
Läsförståelse, som begrepp, är tolkningsbart. I olika sammanhang innebär det olika saker, vilket kan
orsaka förvirring kring vad som avses. I detta sammanhang innefattar läsförståelse barns och elevers
förmåga att tolka, förstå och reflektera kring en text och dess innehåll, oavsett om barnet eller
eleven läser texten själv eller om texten blir uppläst. Läsförståelse kan därför i detta sammanhang
likställas med begreppet textförståelse.
Ur ett kartläggande perspektiv kan det å andra sidan vara av stor vikt att skilja på begreppen
läsförståelse, textförståelse och hörförståelse. Läraren behöver ta reda på om en elev själv klarar av
att avkoda och förstå en text eller om det finns en bristfällig avkodningsförmåga som begränsar
tillägnandet av text. Detta kan vara avgörande när det gäller åtgärder och särskilt stöd. Det finns dock
ett positivt samband mellan avkodning och läs/textförståelse, där det ena underlättar för det andra
och tvärtom.
”Berättar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och åsikter i skrift”
Eleverna skriver olika typer av enklare texter med olika syften och olika mottagare. Tonvikt läggs vid
innehållet snarare än formen. Alla elever bör redan i åk 1 lära sig hantera olika digitala verktyg som
ljudningsprogram och talsyntes, vilka utgör en viktig del i det förebyggande arbetet och de tidiga
insatserna.
Att fundera kring
Om vi har elever som inte utvecklar en fungerande avkodningsförmåga i åk 1; hur går vi vidare? Vilka
insatser genomför vi på skol-, grupp- och individnivå? Hur säkerställer vi att eleverna får möjlighet att
utveckla sin ord-, begrepps-, och text/läsförståelse även i dessa fall? Om vi har elever som redan har
kommit långt i sin avkodning och/eller ord-, text- och läsförståelse; hur går vi vidare så att dessa
elever kan nå ännu längre? Vilka insatser genomför vi på skol-, grupp- och individnivå? Hur använder
vi oss i undervisningen av olika digitala verktyg för att stimulera elevernas språk-, läs- och
skrivutveckling?
Vad innebär hållpunkten för åk 2?
”Läsflyt”
Att eleven har ett gott läsflyt innebär att denne har en god avkodningsförmåga, läshastighet,
ordigenkänning och intonation. Elevens läsflyt påverkas i hög grad av den typ av text (genre,
svårighetsgrad, antal okända/kända ord mm) eleven möter.
Läshastighet är ett mått på hur många ord en elev hinner läsa på t.ex. en minut. Läshastighet i sig
räcker dock inte som mått på om en elev har ett gott läsflyt, då det inte ger tillräcklig information
kring elevens avkodningsförmåga. Det finns elever som tycks ha ett gott läsflyt pga. att de har en god
läshastighet, men där läsningen präglas av många felläsningar och där eleven inte reflekterar kring
det lästa.
21
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Ordigenkänning avser förmågan att känna igen ett skrivet ord som en helbild, dvs utan att behöva
ljuda ihop ordet, oberoende av kontext. I den tidiga läsutvecklingen klarar de flesta barn och elever
av att känna igen ordbilder som sitt och sin familjs namn utan att de egentligen kan läsa. Allt
eftersom elevens avkodningsförmåga utvecklas övergår den första ljudande läsningen till
ordbildsläsning, främst då av korta, elevnära ord och där efter till att även gälla längre och mer
ovanliga ord. Eleven behöver dock ha kunskap om båda strategierna (ljudande läsning och
ordigenkänning) för att avkodningen ska bli så effektiv som möjligt.
”Förståelsestrategier”
Genom pedagogernas modellande får barnen och eleverna kunskap om och lär sig använda flera
olika förståelsestrategier vid textbearbetning samt vid skrivning. Barnen och eleverna kan då
förutsäga ett händelseförlopp, sammanfatta och klargöra ett textinnehåll, ställa frågor på det lästa
på olika nivåer samt kritiskt granska en text. Andra exempel på förståelsestrategier är t.ex.:
 att koppla text till sig själv och sina egna erfarenheter
 att koppla text till text, dvs. att kunna jämföra olika texter med olika syften
 att koppla text till omvärlden, dvs. att kunna relatera och jämföra text med det som händer
runt omkring oss och i världen i stort
Förståelsestrategier hjälper barnen och eleverna att tolka, förstå och analysera text även i andra
sammanhang än i arrangerade inlärningssituationer.
22
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Rutin för övergångar
Syfte
Rutinen är en beskrivande lathund för all personal på skolan så att eleverna når så långt som möjligt i
sin kunskaps- och sociala utveckling.
Rutinen är även en kvalitetssäkring av övergångar för att inte tappa viktig information eller moment.
Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller
särskilt stöd. De kan t.ex. gå miste om fysiska och pedagogiska anpassningar och stöd som de
behöver eller bli bemötta på ett felaktigt sätt. Att bytet – övergången – fungerar är en betydelsefull
faktor för en god skolgång. Professionen på skolan ansvarar för arbetet med övergångar.
Mål
Alla inblandade i övergångsarbetet upplever att informationen har varit tydlig och relevant samt att
tidsplanen har följts. Rutinen ska gynna elevernas fortsatta lärande och utveckling.
Inför åk 4 och 7 (och andra årskurser efter behov)
Klassindelning
Grupperna skall ha en sammansättning som bidrar till elevernas trygghet vid övergången, men som
också påverkar deras lärande och arbete i skolan på ett bra sätt.
 Alla elever har någon/några kamrater som de känner sig trygga med.
 Elever som inte gynnar varandras utveckling delas
 Utgå från att få en jämn könsfördelning i de nya klasserna (Detta kan innebära två klasser
med en jämn könsfördelning och en klass med bara ett kön.)
1. Mentorer, specialpedagoger och rektor möts i början av maj för att gemensamt göra en
gruppindelning för alla elever. Mentorerna ansvarar för att ta med ett första utkast till
klassindelning. Indelningen görs utifrån ovanstående kriterier. Rektor ansvarar.
2. Rektor tar beslut om vilken klassindelning som ska gälla.
3. Eleven får endast sin klasslista hemskickad (se ovanstående rubrik). Rektor ansvarar.
4. Eleverna träffar mottagande mentor i slutet av maj. Mottagande mentor ansvarar.
Information till vårdnadshavare
I maj får elever och vårdnadshavare reda på elevens klassplacering via brev. Brevet skickas innan en
helg.
23
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Överlämnande
Överlämnande till mottagande undervisande lärare sker i augusti. Elevhälsan deltar och mottagande
rektor ansvarar. Överlämnandet sker vecka 33.
Om vårdnadshavare önskar vara med på överlämning bokas ytterligare ett möte i augusti
med rektor, mentorer samt specialpedagog. (särskilt överlämnande)
Överlämningen är muntlig och det som ska överlämnas på gruppnivå är:
 Arbetssätt, metoder och verktyg som eleverna är vana vid.
 Elevernas kunskaper i förhållande till mål och kunskapskrav.
Övrig information för alla elever som ska delges:
 Elever som har varit utsatta för trakasserier och/eller kränkande behandling.
 Hemsituationen när det gäller separation och dödsfall eller liknande.
 Modersmålsundervisning och/eller SvA.
 Elever med skyddad identitet
Överlämning för elever i behov av stöd som ska delges:
 Elever med extra anpassningar i gruppen. Vilka är behoven och anpassningarna?
 Elever som har åtgärdsprogram; vilka är behoven (t ex bemötande, verktyg, miljö) och vilka
åtgärder har fungerat och bör fortsätta?
 Funktionsnedsättningar och hur man arbetat för att kompensera nedsättningen.
 Hög skolfrånvaro samt vilka insatser som har genomförts.
Dokumentation
Följande dokumentation får mottagande lärare tillgång till. Rektorerna ansvarar.
 Den skriftliga individuella utvecklingsplanen i digital form.
 Elevakten
Uppföljning och utvärdering
I september har vi uppföljningskonferens. Kallade till denna konferens är överlämnande och
mottagande mentorer, berörda rektorer samt elevhälsan. Vid denna konferens får mottagande lärare
möjlighet att ställa frågor och överlämnande lärare får information om hur det gått för deras tidigare
elever. Dessutom gör vi en utvärdering av årets övergång och mottagande.
Eleverna utvärderar första veckan i september (rektor ansvarar).
Från förskola till förskoleklass
1. I september träffas pedagogerna på förskolorna, mentorer och specialpedagoger. Syftet med
mötet är att skolan ska få information om hur förskolan arbetat på gruppnivå samt att det
finns möjlighet att följa upp enskilda elever i samband med det mötet. Skolan ansvarar för
att meddela om det finns behov av uppföljning kring enskilda elever. Skolan ansvarar i så fall
för att bestämma tid i samband med mötet.
2. Val av skola mellan november och januari.
24
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
3. I februari överlämnas elever i behov av stöd från förskolorna i centrum. Personal från
förskola och förskoleklass, specialpedagoger och rektor deltar. Följande överlämnas:
 Övergångsdokument
 Handlingsplan
 Dokumentation från extern instans ( ex hab, bup, logoped)
 Skyddad identitet
 Om elev har annat modersmål än svenska
 Funktionsnedsättning och hur man arbetat för att kompensera nedsättningen
 All dokumentation lämnas innan mötet om möjligt. Allra senast på mötet
4. Klassplacering är klar i mars.
5. Förskolepersonal fyller i överlämningsdokument och sänder till specialpedagog på skolan.
6. I april inbjuds vårdnadshavare till skolan på föräldramöte. Inbjudan skickas via brev.
Vårdnadshavare får reda på gruppindelning under mötet. Rektor ansvarar.
7. I maj besöker blivande elever förskoleklassen vid två tillfällen. . Inbjudan skickas hem till
vårdnadshavarna Förskolorna från Furet och Laxön ansvarar för att följa barnen till Furulund.
Övriga bestämmer tillsammans med vårdnadshavare vem som följer med på besöken.
8. I augusti bjuds vårdnadshavare in till ett ”lära känna samtal”. Ansvarig: mentorer
Mottagande av inflyttade elever
1. Rektor får en ansökningsblankett från barn- och elevenheten.
2. Rektor tar en första kontakt med vårdnadshavare. Efter kontakten avgör rektor om det är
mottagande lärare för aktuell årskurs eller specialpedagog som tar kontakt med avlämnande
skola.
Följande information efterfrågas:
 Arbetssätt, metoder och verktyg som eleven är van vid.
 Elevens kunskaper i förhållande till mål och kunskapskrav
 Om eleven har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.
 Om eleven har varit utsatta för trakasserier och/eller kränkande behandling.
 Hemsituationen när det gäller separation och dödsfall eller liknande.
 Modersmålsundervisning, studiehandledning och/eller SvA.
Dokumentation som efterfrågas:
 Skriftlig individuell utvecklingsplan om eleven kommer från annan kommun eller friskola
 En kopia av elevakten om eleven kommer från annan kommun eller friskola.
25
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Följande information efterfrågas om elev haft extra anpassningar eller särskilt stöd:
 Vilka är elevens behov och vilka extra anpassningarna har fungerat?
 Elever som har åtgärdsprogram; vilka är behoven (t ex bemötande, verktyg, miljö) och vilka
åtgärder har fungerat och bör fortsätta?
 Funktionsnedsättningar och hur man arbetat för att kompensera nedsättningen.
 Hög skolfrånvaro samt vilka insatser som har genomförts.
3. Mottagande lärare i berörd årskurs beslutar om klassplacering.
4. Ny mentor meddelar skolkontoret, Tina Johansson (barn- och elevenheten) klassplacering.
5. Mentor meddelar närstöd samt berörda lärare på skolan att ny elev börjar i klassen.
6. Mentor tar kontakt med elev och vårdnadshavare och informerar om tider, när eleven ska
börja samt ser till att bänk och skåp finns för eleven.
7. Mentor tar ev. ytterligare kontakt med avlämnande skola för kompletterande information.
När det gäller elevakten så skickas den via närstöden inom kommunen, avlämnande skola har ansvar
för överlämning/kontakt. I de fall där elever kommer från friskolor eller andra kommuner får mentor
gå via vårdnadshavare.
Mottagande av nyanlända och elever från förberedelseklass
(Ej klart)
Övergång från Furulundsskolan till gymnasieskola
Under vårterminen intervjuar en studie- och yrkesvägledare från UAF de elever som enligt betyg från
höstterminen riskerar att inte bli behöriga till nationellt program. Information om dessa elever
lämnas av BUF. Syftet med intervjuerna är att få en bild av elevernas önskemål och eventuella behov
av stöd. Informationen används som underlag för planering och organisering av gymnasieskolans
introduktionsprogram.
Januari
• BUF/systemadministratör översänder lista över de elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen
till Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli.
Mars-April
• Utvecklingssamtal/utcheckningssamtal i åk 9 där överlämningsinformationen diskuteras och
formuleras samt information kring gymnasieskolornas incheckningskvällar lämnas. Använd Blankett
överlämning gr-gy
26
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Maj
• Senast den 1 maj översänder BUF’s rektorer dokumentation till UAF (Blankett överlämning gr-gy)
gällande stöd för de elever som ej nått godkänt betyg och för de elever som nått godkänt betyg
genom att stödinsatser satts in.
• Materialet sänds med internposten till Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli
Augusti
• UAF organiserar och bjuder in till ett överlämningsmöte mellan grundskolor och gymnasieskolor,
med bland annat specialpedagoger/speciallärare.
• UAF bjuder in skolsköterskor från respektive skola till överlämningsmöte under denna period.
• UAF bjuder in kuratorer från respektive skola till överlämningsmöte under denna period.
• UAF organiserar och bjuder in alla blivande elever med vårdnadshavare till så kallade
”incheckningskvällar”. Här kan elev, vårdnadshavare och blivande mentor samtala kring den
information som lämnats av mentor från åk 9 för att planera kring hur undervisningen på gymnasiet
bör utformas.
• Information går vidare även till fristående gymnasieskolor men incheckningstillfällen kan se
annorlunda ut.
Överlämning av elev som slutar på Furulundsskolan
Så fort mentor får kännedom om att elev ska sluta på skolan kontaktas vårdnadshavare så
informationen är korrekt och så att vi kan överlämna till rätt skola.
Följ rutinen för elevakt.
27
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Furulundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: F-9
Läsår: 2015-2016
Ansvariga för planen
Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor.
Vår vision
På Furulundsskolan tar vi ett gemensamt ansvar för elevernas måluppfyllelse. Vi lär tillsammans och
av varandra i meningsskapande sammanhang i utmanande, utforskande och trygga miljöer. Vi har en
tydlig bild av att hälsa, trygghet, utveckling och lärande har en stark koppling till varandra.
Planen gäller från
2015-04-01
Planen gäller till
2016-03-31
Läsår
2015-2016
Elevernas delaktighet
 Elevintervjuer genomfördes i åk.4-9 som sedan följdes upp i EHT.
 Rektorer diskuterade planen med eleverna på elevrådet.
 Skolsköterskorna genomförde hälsosamtal med åk F, 2, 4, 6 och 8.
Vårdnadshavarnas delaktighet
 Planen presenterades i Forum för samråd som består av representanter från varje skolår som
träffas 2 ggr/termin.
 Planen ligger i det Fronterrum som både lärare och rektorer använder för
informationshantering med vårdnadshavare och elever.
 Planen finns på skolans hemsida.
Personalens delaktighet
 Pedagoger har utvärderat den tidigare planen samt gett förslag på förbättringsområden.
 Pedagoger har beskrivit skolans främjande arbete.
Förankring av planen
 Planen har arbetats fram av arbetslagen i en gemensam förståelse och som en grund
för skolans värdegrundsarbete.
 Planen tas upp och arbetas med på värdegrundslektionerna.
 Planen ligger på hemsidan samt i det Fronterrum som både lärare och rektorer använder för
informationshantering med vårdnadshavare och elever.
 Planen presenteras på Forum för samråd.
28
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
 Främjande insatser och förebyggande åtgärder utvärderades av personal i mars i samband
med att en ny plan upprättades.
 Utvärderingarna utgör tillsammans med kartläggningar och nuläge grund för nästa års
förebyggande arbete.
 Elever arbetar med och utvärderar trivselreglerna under läsåret.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Pedagoger, Trygghetsteam, EHT samt elever.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
 Klasserna på skolan har arbetat med värdegrundsfrågor, både i den ordinarie undervisningen
och på värdegrundslektionerna.
 F-2 har arbetat med bemötande och språkbruk i sina klasser. De har även arbetat med
materialet ”Glädjetjuven”. Materialet är ett utbildningsmaterial för skolelever i åldern 6-10
år. Det handlar om hur man kan hantera barns våld mot varandra. Barnen medvetandegörs
om att det är en brottslig handling att slå någon och att våld alltid får konsekvenser. Kurator
har i flera samtal mött elever som refererar till "Glädjetjuven".
 Elevintervjuer har genomförts och vissa åtgärder har vidtagits utifrån de intervjuerna.
Arbetslag, EHT och Trygghetsteam har tagit del av samt analyserat intervjuerna.
 Trygghetsteamet har gått igenom kränkningsrapporterna varje vecka och vidtagit åtgärder då
det behövts. Oftast har åtgärder redan vidtagits av mentorerna. Vi har inte kunnat se ett
tydligt mönster på gruppnivå.
 Utöver ovanstående insatser och åtgärder så har skolan deltagit i kommunens projekt i att
förebygga nätkränkningar. Det har varit ett givande arbete som har satt igång diskussioner på
skolan. Vi har uppmärksammat att vi behöver arbeta vidare med hur vi kan förebygga
nätkränkningar.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-03-01
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
 Främjande insatser och förebyggande åtgärder utvärderas av personal i mars i samband med
att en ny plan ska upprättas. Utvärderingen sker i samtal.
 Elever deltar i och utvärderar delar av insatserna och åtgärderna. Denna utvärdering sker i
samtal mellan elev och personal.
 Elevernas känsla av trygghet följs upp 2 gånger/termin. Detta görs webbaserat i form av
enkät.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor.
29
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Främjande insatser
Namn
Arbeta kontinuerligt med värdegrundsfrågor
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Målet är att likabehandlingsplanen är känd för elever och att den finns tillgänglig för elever
och vårdnadshavare. Vi följer upp måluppfyllelsen i elevenkäten.
Insats
 Lbp tas upp och arbetas med under värdegrundslektionerna. För att innehåll och de
förebyggande åtgärderna i vår likabehandlingsplan ska bli känd för alla elever måste
vi arbeta aktivt med den under hela skoldagen. Men vissa förebyggande åtgärder
kräver att eleverna får träna för att kunna använda sin kunskap och då är
värdegrundslektionerna ett bra tillfälle. I vår utvärdering kom det även fram en
önskan om att strukturera upp värdegrundslektionerna.
 Utöver att planen finns på hemsidan och på Fronter ska den även finnas tillgänglig i
varje klassrum och på fritidshemmet ska ett ex av planen finnas tillgänglig så
pedagoger kan hänvisa till den i undervisningen och under fritidstid.
Ansvarig
Undervisande lärare och fritidspersonal
Datum när det ska vara klart
2016-03-01
Namn
Elevenkäter med uppföljningar
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
 Målet med enkäterna är att få en samlad bild av elevgrupperna. Efter genomförda
elevenkäter sammanställer, analyserar mentor och arbetslag resultaten och vidtar
eventuella åtgärder. De lämnas till EHT för en sammanställning och analys på
skolnivå som kan leda till åtgärder.
 Enkäten utvärderas i mars.
30
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Insats
Eleverna i år 4-9 genomför enskilt enkäter utifrån känsla av trygghet. Enkäterna genomförs i
oktober och februari.
Ansvarig
EHT
Datum när det ska vara klart
2016-03-01
Namn
Hälsosamtal
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
 Målet är att få en uppfattning av varje enskild elevs mående samt att få en samlad
bild även på gruppnivå. Utifrån analys vidtas eventuella åtgärder.
 Skolsköterskorna följer upp kontinuerligt under året.
Insats
Skolsköterskorna i F, 2, 4, 6, 8 kallar till hälsosamtal
Ansvarig
Skolsköterskorna
Datum när det ska vara klart
2016-03-01
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
 Åk 7 och 8 har svarat på trivselenkäter.
 Årskurs 4, 5, 6, 7, 8 och 9 har intervjuats.
 Samtal med elever och observationer
 Samtal med vårdnadshavare (utvecklingssamtal och övriga samtal)
 Analys av incidentrapporterna
31
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har intervjuats och svarat på trivselenkäter.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
 Personalen har med sina klasser utvärderat trivselenkäten och tittat på åtgärder på klassnivå.
 Pedagoger har under läsåret hittat förbättringsområden utifrån det vardagliga arbetet.
 Trygghetsteamet har analyserat intervjuerna.
Resultat och analys
 De allra flesta eleverna trivs mycket bra på skolan.
 Likabehandlingsplanen är inte väl förankrad hos all personal och alla elever.
 Vi behöver bli bättre på att organisera elevernas raster.
 Pedagoger på skolan har olika syn på konflikthantering.
Förebyggande åtgärder
Namn
Raster
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
 Målet är att raster har ett meningsfullt innehåll för alla elever.
 Rasterna följs upp på arbetslagsmöten och i analysen av våra incidentrapporter.
 Utvärdering i mars.
Åtgärd
 Låg- och mellanstadiet har planerade rastaktiviteter som leds av vuxna. Tid avsätts
för tre fritidspedagoger som ansvarar för att planera och genomföra rastaktiviteter.
 På högstadiet har vi en skolvärd och trygghetsvärd.
Motivera åtgärd
Enligt incidentrapporterna är det på rasterna det ofta förekommer kränkningar och
trakasserier mellan elever.
Ansvarig
Dick Hero, rektor.
Datum när det ska vara klart
2015-03-01
32
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Namn
Konflikthantering
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
 Målet är att skolan har en plan för hur vi hanterar konflikter.
 Utvärdering i mars.
Åtgärd
Vi utgår från tankarna som Ilse Hakvoort förmedlar i boken ”Konflikthantering i
professionellt ledarskap”. Vi skapar gemensam förståelse kring begreppen konfliktlösning
och konflikthantering samt vad konsekvenserna blir om man arbetar utifrån de olika
synsätten. Vi inventerar skolans arbete utifrån Cohens pyramid för att kunna upprätta en
plan över hur vi arbetar med konflikter på skolan.
Motivera åtgärd
I utvärderingen framkom det att vi på skolan saknar ett gemensamt arbetssätt när vi stöter
på konflikter. En del utgår från konfliktlösning och andra utifrån konflikthantering.
Ansvarig
Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor.
Datum när det ska vara klart
2016-03-01
Namn
Kränkande behandling och trakasserier
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
 Målet är att alla elever känner till rutinen vid kränkande behandling/trakasserier och
alla lärare handlar efter den.
 Vi följer upp måluppfyllelsen i elevenkäten.
Åtgärd
33
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Eleverna får under värdegrundslektionerna arbeta med rutinen så att de förstår att delar
utgår från lagtext och att den är utformad för att stödja både den utsatte och den som
utsätter. Lärarna får träna på rutinen under konferenstid.
Motivera åtgärd
Vid uppföljningen framkom det att rutinen behöver repeteras.
Ansvarig
Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor.
Datum när det ska vara klart
2016-03-01
Namn
Nätkränkningar och nättrakasserier
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
 Målet är att undervisningen berör nätkränkningar och nättrakasserier.
 Utvärdering i mars.
Åtgärd
 Lärare planerar och genomför lektioner för att förebygga nätkränkningar och
nättrakasserier.
 För att kunna genomföra lektionerna planeras fortbildning under konferenstid för
lärare. Lärare får tillgång till material som kan användas i undervisningen. Skolan
samarbetar med kommunens jämställdhetsutvecklare.
Motivera åtgärd
I utvärderingen av kommunens fortbildningsinsats framkom det ett behov av att fortsätta
arbetet med nätkränkningar och nättrakasserier.
Ansvarig
Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor.
Datum när det ska vara klart
2016-03-01
34
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt
upptäcka trakasserier och kränkande behandling är viktigt och ett ständigt förbättringsområde.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
 Rastvärdar enligt schema.
 Alla vuxna är lyhörda för vad eleverna säger och gör och agerar utifrån situation.
Incidentrapporter lämnas till mentor och rektor. De sammanställer för att se eventuella
mönster.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar kan vända sig till samtlig personal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
När vårdnadshavare eller annan vuxen anmäler en kränkande behandling används BUF:s arbetsgång
och blankett.
1. Vuxen som blir vittne till eller på annat sätt får kännedom om en händelse agerar direkt och
ansvarar för att



Samtal sker enskilt med alla berörda elever. Eleverna får under samtalet möjlighet att
reflektera över hur de kan göra för att förändra situationen.
Samtliga vårdnadshavare informeras.
Blanketten "Incidentrapport Furulundsskolan Halmstad" används.
2. Blanketten lämnas till rektor och mentor snarast, dock inom 24 timmar. Rektor anmäler till
huvudman.
3. Rektor beslutar om ärendet ska utredas mer och dokumenteras på kommunens
utredningsblankett. Utredningsblanketterna finns på Intranätet. Mentor ansvarar för utredningen
och använder sig av den personal som först fått kännedom. Tillsammans avgör man vem som gör
vad.
4. Vid kränkning där våld förekommer skall alltid skolsköterskan kontaktas för dokumentation. Om
skolsköterskan inte är på plats dokumenteras eventuella skador med foto.
5. Utifrån utredningen kan man komma fram till att åtgärder behöver göras även på skol- eller
gruppnivå. Det kan t ex vara




återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov
ökade observationer vid olika tillfällen, t ex ökad rasttillsyn
omorganisation i och av grupper
information till andra berörda på skolan i syfte att stödja elever
Kränkningar kan föranleda polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten.
35
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Vid kränkningar som utförs av vuxen mot elev ansvarar rektor för utredningen enligt huvudmannens
direktiv.
Rutiner för uppföljning
BUF:s rutiner följs.
Rutiner för dokumentation
Vi använder BUF:s blanketter samt en förenklad blankett för skolans dokumentation.
Ansvarsförhållande
Personal/Mentor och rektor.
36
2015-09-16
Läxpolicy Furulundsskolan
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016

Inga läxor ges för att eleven inte hunnit med det som läraren planerat ska hinnas med på
lektion. Läraren anpassar istället undervisningen så att den passar gruppens/individens
förutsättningar och tar vid behov kontakt med vårdnadshavare.

Alla elever ska ha förutsättningar att kunna genomföra sina läxor.

Eleven får relevant feedback på sin läxa.

Berörda lärare ansvarar för att balansera upp mängden läxor över veckan. Från och med åk 4
läggs alla läxor och prov i Fronterkalendern.

Varje arbetslag/stadie erbjuder läxhjälp/kunskapsverkstad för elevens lärande.
Vill ni läsa mer om läxor. Gå in på skolverkets stödmaterial.
37
2015-09-16
FURULUNDSSKOLAN
LÅ 2015-2016
Ordningsregler Furulundsskolan 2015-16
På varje skola ska det finnas ordningsregler som syftar till
att skapa studiero i skolan. En trygg och stimulerande
lärmiljö är en förutsättning för att eleverna ska få de
kunskaper och värderingar som skolan ska förmedla.
Ordningsreglerna ska ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt föräldrar om
förhållanden eller situationer som rör miljön i skola. Det är viktigt att målsman är väl
medveten om skolans ordningsregler och kan vara med och stötta sitt barn. Våra
ordningsregler omfattar alla, både elever och vuxna.
Personalen har tillsynsplikt vilket innebär en skyldighet att ingripa för att hindra att elever
skadar andra personer, egendom eller själva blir utsatta för skada.
Allmänna förhållningsregler



Vi ska visa varandra respekt och uppmuntra olikheter samt arbeta för en skola där
alla känner sig sedda och välkomna.
Samtalet emellan oss på skolan skall präglas av att vi lyssnar på varandra, låter var
och en få framföra sin åsikt samt använder oss av ett vårdat språk.
Vi visar varandra generositet, tillit och är hjälpsamma mot varandra.
Inomhus/klassrummen

Personal och elever har ett gemensamt ansvar att tillgodose att goda förutsättningar
för lärande råder i klassrummet. Vi är rädda om våra lokaler och inventarier. Varje
klass arbetar fram egna trivselregler
Matsituationen

I matsalen följer vi personalens anvisningar samt hjälps åt att skapa en harmonisk
miljö som gör att alla elever och personal i lugn och ro kan äta sin lunch.
Utemiljö/skolgård

Inga ”hjul” används på innergården, snöbollskastning inom skolområdet är
förbjudet.
Konsekvenser om ordningsreglerna inte följs:





Tillsägelse (bedöms utifrån situationen)
Kontakt med vårdnadshavare (bedömning görs av personal)
Avstängning (beslut av rektor)
Byte av skolmiljö (beslut av rektor)
Vi överväger alltid att polisanmäla kränkningar, våld och skadegörelse
Ordningsreglerna är framtagna i samråd med elever, personal och skolledning!
38