Välkommen!
Vänligen placera er två
myndigheter per bord.
Jämställdhetsintegrering av
styrdokument
Karin Bengtsson och Mikael Almén, projektsamordnare
Information
Aktivitet
Datum
Plats
Erfarenhetsutbyte
med myndighetshandläggare
Jämställd
kommunikation
Att gå från plan till
genomförande ur ett
ledningsperspektiv
2 september
Lokalen ”Harpan”
på Jakobsgatan 24,
Sthlm
Scandic
Hasselbacken
Kungliga
myntkabinettet,
Flygelsalen,
Slottsbacken 6
Nätverksträff, från
plan till handling
15 respektive 16
oktober
24 november
26 november
Mer info och inbjudningar på jamstall.nu/jim
Mål för dagen
Deltagarna får inspiration och idéer om hur de kan gå till väga för att
jämställdhetsintegrera styrningen på sina respektive myndigheter.
Praktiskt
Fika 09.30
Start 10.00
Lunch 12.00-13.00
Fika 14.30
Slut 16.00
Dokumentation
Nödutgångar
Toaletter
Internet
Gertrud Åström, jämställdhetskonsult
Workshop steg 1
Myndighetsvis:
• Skriv din myndighets namn överst på blädderblocksbladet.
• Rita upp din/er myndighets styrkedja.
• Märk ut de viktigaste styrdokumenten med en *.
Workshop steg 2
Myndighetsvis:
• På vilka nivåer i styrkedjan finns idag formuleringar om
jämställdhet? Märk ut med ett ”j”.
• Är formuleringarna bra?
• Saknas formuleringar om jämställdhet på någon nivå? Märk
ut nivåer där det saknas med ett ”s”.
Workshop steg 3
Myndighetsvis:
• Rita upp årshjulet för planering och uppföljning av
verksamheten.
• Skriv in vilka aktörer som sitter på mandat att förändra
skrivningar i dokumenten.
• Skriv in tidpunkter i årscykeln då det är möjligt att få in nya
formuleringar.
Workshop steg 4
Myndighetsvis:
• Är det känt bland medarbetarna att ett
jämställdhetsperspektiv finns med i verksamhetens
styrning? Skriv vad skulle krävas för att göra det mer känt.
Presentation av workshopresultat
Försäkringskassan
• Karina Solax Stridh presenterar Försäkringskassans
arbete med jämställdhetsintegrering av
myndighetens styrdokument.
I Försäkringskassan förekommer inga
osakliga skillnader mellan könen, i
handläggning, beslut eller bemötande. Detta
gäller hela organisationen och alla delar av
verksamheten.
Vi främjar ett jämställt nyttjande av
Socialförsäkringen.
Vi bidrar till att motverka mäns våld mot
kvinnor och dess konsekvenser.
Planeringsanvisning 2014
• Chefer för en livssituation ska med utgångspunkt att
skapa jämställdhetsintegrerad verksamhet analysera
förekomsten av osakliga könsskillnader i bemötande,
utfall och nyttjandet av Socialförsäkringen. VO
Kundfrågor ger stöd i arbetet vid behov.
• Avdelnings- och stabschefer ska säkerställa att
verksamheten är jämställdhetsintegrerad. Detta
innebär till exempel att kvalitetssäkra utbildningar,
riktlinjer och övriga tjänster.
Uppföljning 2014
Varje livssituation, stab och avdelning redovisar i
tertialrapporterna uppföljning av mål och indikatorer
samt uppföljning av aktiviteter i de egna
verksamheterna. En gång per år kommer KS (VO
Kundfrågor) att sammanställa en rapport över arbetet
med jämställdhetsintegrering och dess effekter.
Resultatet redovisas i tertial 3.
Riktlinje: Att identifiera, motverka och åtgärda osakliga
könsskillnader i kärnverksamheten
1. Komplettera information
2. Värdera och Analysera underlag
3. Fastställa och Genomföra åtgärder
4. Följa upp resultat av insats
Försäkringskassans ledningsfilosofi
Vi leder och styr utifrån
• en människosyn som bygger på tilltro, respekt och omtanke
• en helhetssyn på vår verksamhet som bygger på att vi
skapar värde för de vi finns till för. Vi tillämpar ett
systemsynsätt.
Ledningsfilosofin riktar sig till alla medarbetare och baseras på
Försäkrings-kassans uppdrag, att rättssäkert och effektivt
administrera försäkrings- och bidragssystemen och ge god och
likvärdig service. På det sättet når vi statsmakternas mål om
ekonomisk trygghet för kvinnor, män och hushåll i olika
livssituationer
(---)
Ledningsfilosofin riktar sig till alla medarbetare
och baseras på Försäkringskassans uppdrag,
att rättssäkert och effektivt administrera
försäkrings- och bidragssystemen och ge god
service. På det sättet når vi statsmakternas
mål om ekonomisk trygghet för enskilda och
hushåll i olika livssituationer.
Ur riktlinjen för kvalitetsutveckling:
Kundansvariga
(---)
Ta fram och utveckla kvalitetsindikatorer
utifrån livsituationens uppdrag. Detta sker
tillsammans med AP. När det gäller mål och
indikatorer för jämställdhetsintegrering ska
dialog även ske med GK.
Stöd i
verksamhets
planeringen
och
uppföljning
en
Kvalitetsindikatorer
Insatser
för chefer
Fördjupade
studier och
könsuppdela
d statistik
Jämställdhetsintegre
rad kärnverksamhet
Metodstöd
för att
fråga om
våld
Riktlinje
Jämställdhe
ts-krav i
upphandling
Utbildninga
r
Handläggarstöd
Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor
• Helena Lundgren presenterar myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågors arbete med
jämställdhetsintegrering av myndighetens
styrdokument.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram
kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets
förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv, kommuner och
internationellt samarbete.
Foto: Colourbox
Bildpolicy
Tänk på:
Var kvinnors och mäns blickar är vända? Och vad signalerar blicken?
Hur upplevs maktbalansen i bilden? Vilket kön skildras som passivt
eller aktivt?
Tips: Tänk tvärt om ibland
Om du ska välja en bild som porträtterar en kille hade du valt samma
typ av bild om det varit en tjej och tvärtom? Likadant kan du tänka när
det gäller hbtq-personer eller personer med funktionsnedsättningar.
Arbets- och delegationsordning
Ekonomiska och administrativa regler
Avdelningscheferna
Utveckla verksamhetens innehåll och kvalitet, bland annat se till
att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar all verksamhet.
Stabschefen
Har det övergripande ansvaret för myndighetens arbete med
jämställdhetsintegrering.
Bilder
Val av bilder i tryckt eller elektroniskt material ska styras av att
läsarna ska känna sig inkluderade – oavsett klass, etnicitet,
religion, funktionsförmåga, kön och sexuell läggning. Beslut om
trycklov omfattar även att ta ställning till om detta krav uppfylls.
Instruktion ÅR
13 § Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde
redovisa statistik, uppföljningar och analyser med kön
som övergripande indelningsgrund om det inte finns
särskilda skäl mot detta. Redovisningarna ska också
vara uppdelade på ålder och andra indelningsgrunder som är relevanta för redovisningen.
Presentation av workshopresultat
Brottsoffermyndigheten
• Hanna Netzell presenterar Brottsoffermyndigheten
arbete med jämställdhetsintegrering av
myndighetens styrdokument.
En generisk styrkedja
Lagar, nationella mål, statsbudgeten,
regleringsbrev, instruktioner, samt särskilda
beslut om uppdrag
Verksamhetsplan, budgetunderlag, övergripande
policys, strategidokument, arbetsordning, vision
Planeringsanvisningar, riskanalyser, projekt-arbetsverktyg,
Verksamhetsplan och budget
Vägledningar, riktlinjer, checklistor, rutiner
Års- och delårsredovisning, budgetuppföljning, myndighetsdialoger, intern resultatdialog
Skolverkets styrkedjor för olika processer
Projekt
Remisser
Föreskrifter/
AR
Kommunikat.
Myndighetsstyrning
Projektmodell
(Direktiv, projektplan,
metodstöd)
Kvalitetssäkring
(Stabens riktlinjer)
GD-beslut
(Föredragnings-PM)
Remissyttrande
(Riktlinjer)
Kvalitetssäkring
(Stabens riktlinjer)
GD-beslut
(Föredragings-PM)
Föreskrifter/AR
(Riktlinjer, konskevensutr.)
Kvalitetssäkring
Rätts.
GD-beslut
(Föredragnings-PM)
Skriva för webb
(Riktlinjer)
Verksamhetsplan
(VP-direktiv)
Skriva för
publikationer
(Riktlinjer)
Bilder/foton
(Riktlinjer)
Verksamhetsuppföljning
(Riktlinjer + indik.)
Årsredovisning
(Riktlinjer + indik.)
Musikverket
• Anna Hedar presenterar musikverkets arbete med
jämställdhetsintegrering av myndighetens
styrdokument.
Musikverkets uppdrag
• Främja ett varierat musikliv med konstnärlig
förnyelse och hög kvalitet
• Fördela ekonomiskt stöd till samarbets/utvecklingsprojekt i musiklivet. Konstnärligt råd
beslutar om stödet.
• Bevara och levandegöra kulturarv inom teater,
dans och musik.
Myndighetens organisation
• Musikplattformen
• Arkiv och bibliotek
– Svenskt visarkiv
– Musik- och teaterbiblioteket
– Caprice records
• EMS Elektronmusikstudion
• Scenkonstmuseet
• Stödfunktioner, administration och
kommunikation
Styrdokument Statens musikverk
Vad är ett styrdokument?
En snårskog på Musikverket
• Strategier
• Policydokument
• Riktlinjer
• Rutiner, handböcker, checklistor
• Regler
Saknades samstämmighet om vad som var vad och
hur de olika dokumenten kopplade till varandra.
Musikverkets barn- och
ungdomsstrategi (före)
• Statens musikverk tillsätter ett barn- och
ungdomsråd för att göra barn och unga delaktiga i
vår utveckling av verksamhet och metoder. Syftet
är att göra Statens musikverk mer inspirerande,
tillgängligt och intressant för barn och unga och
hjälpa dem att ta vara på sina rättigheter inom
myndighetens område. För att bedöma graden av
delaktighet ska R. A. Harts delaktighetsstege
användas (”Ladder of participation”), se
beskrivning sist i detta dokument.
Nu jämställdhetsintegrerad:
• Det finns på myndigheten ett barnråd och ett
ungdomsråd där barn och unga ska ha möjlighet att
påverka verksamheterna. I råden strävar vi efter en
jämn könsfördelning, och ett mångfaldsperspektiv.
Arbetssättet är inkluderande och demokratiskt, t ex
genom att vi håller koll på taltiden och vem som får
genomslag för sina idéer. Barn och unga tar därmed
vara på sina rättigheter till delaktighet och inflytande i
kulturlivet. För att bedöma graden av delaktighet ska R.
A. Harts delaktighetsstege användas (”Ladder of
participation”), se beskrivning sist i detta dokument.
Barn och unga syftar i denna strategi på flickor
och pojkar, unga kvinnor och män, samt de unga
som inte definierar sig som vare sig det ena eller
andra, under 26 år.
Barn och ungdomsperspektivet ska finnas med i
den årliga verksamhetsplanen för varje
avdelning på Musikverket. Beslut om barn- och
ungdomsverksamhet föregås av en
könskonsekvensanalys för att säkerställa en
jämställd tillgång till Musikverkets resurser.
Aktivt nätverksarbete (före)
Statens musikverk ska vara en aktiv samarbetspart i
relevanta nätverk som rör barn och unga inom musik,
teater och dans.
Aktivt nätverksarbete (efter)
Musikverket ska vara en aktiv samarbetspart i relevanta
nätverk som rör barn och unga inom musik, teater och
dans. Musikverket ser som ett särskilt uppdrag att lyfta
fram jämställdhetsperspektivet i dessa nätverk.
• Aktivt nätverksarbete
Elektronmusikstudion
• Återrapportering till departementet sker dels i
löpande text i Statens musikverks
verksamhetsberättelse, dels i form av statistik
enligt tabellverk. Statistiken ska om det inte är
uppenbart irrelevant registreras och redovisas
könsuppdelad samt innehålla en analys och
bedömning av eventuella skillnader mellan
kvinnor och män.
Svenskt visarkiv eftersträvar en jämn könsfördelning i samlingarna, och
könskonsekvensanalys genomförs inför varje utgallring av material
Försvarsmakten
• Valter Vilkko presenterar Försvarsmakten arbete
med jämställdhetsintegrering av myndighetens
styrdokument.
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Jämställdhetsintegrering
av styrdokument
Valter Vilkko
Försvarsmakten
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Agenda
Målbild för JiM-styrdokument i Försvarsmakten
Två genomförda granskningar
Exempel på integrerade skrivningar
Hur säkrar vi uppföljningen & långsiktigheten?
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Målbild
Genom att integrera jämställdhetsperspektivet i ordinarie styr- och
uppföljningsmekanismer uppfattas FM som trovärdig, av både kvinnor och män, i
sitt yrkesutövande. Kärnverksamheten, insats nationellt och internationellt, kan
genomföras med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsintegreringen
stärker FM:s attraktion/rekryteringsförmåga, FM:s arbete för att behålla
medarbetare och myndighetens varumärke.
[Logiskt antagande:]
Jämställdhetsintegrerad styrning är en förutsättning för att en organisation
ska bygga en jämställd basorganisation och värdegrund.
Det är också en förutsättning för att stärka FM:s attraktion/rekryteringsförmåga,
arbete för att behålla medarbetare och myndighetens varumärke. Styrdokument
som slår fast jämställda arbetsformer ger också en grund för nya initiativ inom
jämställdhetsintegrering och implementerandet av resolution 1325 i verksamheten.
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Två genomförda granskningar
När genomfördes granskningarna?
• 2014, i samband med ordinarie revidering av styrdokument. Sker i
Försvarsmakten oftast 1 gång per år per dokument.
• I de två fallen kom JiM:s granskning in i olika skeden av arbetet med
styrdokumentet
⇒ Lärdom: Viktigt att komma in i arbetet i tid = innan ett enda ord är skrivet
Metod
• Pejling mot Diskrimineringslagen, de Jämställdhetspolitiska målen och
regeringens Handlingsplan för genomförandet av resolution 1325
• Medvetet försök att skapa koherens mellan regeringens styrningar
(Regleringsbrevet, HP för 1325) och Försvarsmaktens interna styrningar på
jämställdhetsområdet
• ”Genomläsning med kritiska ögon”
Integrerade skrivningar
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Två genomförda granskningar
•
FM Utvecklingsplan (FMUP) 15
– 10 år framåt, strategiskt, centralt styrdokument
– God samverkan med upprättades med Ledningsstabens (LEDS) arbetsgrupp i
remissfasen
=> gott genomslag
- Resultat: ca 30 integrerade styrningar på jämställdhetsområdet
• FM Strategisk Inriktning (FMSI) 14
– Målbildsinriktat, upp till 25 år framåt, strategiskt, centralt styrdokument
– Dialog öppnades redan innan skrivfasen med arbetsgruppen
– Resultat: handläggarna integrerade en del skrivningar redan i remissen. Ett stort
antal skrivningar fastslogs, 13 st i de öppna delarna, och processen inkluderade en
diskussion kring jämställdhetsperspektiv.
=> organisationen har tagit ett första steg i att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv
i utformningen av styrningen
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Arbetsgång FMUP
Genomläsning
av allmän
remiss,
ändringsförslag
och samverkan
med LEDS
LEDS
kommunicerar
ändringsförslag
till ansvariga
staber
Samverkan
med LEDS
kring
skrivningar som
väckt
diskussion
LEDS skickat
underlag till
FML
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
Beslutsunderlag
från JiM till
chefer i FML
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Arbetsgång FMSI
Samverkan med
arbetsgrupp på
LEDS, orientering
jämst. integr.
Genomläsning av
internremiss,
ändringsförslag
och samverkan
med LEDS
LEDS
kommunicerar
ändringsförslag
till ansvariga
staber
Samverkan med
LEDS kring
skrivningar som
väckt diskussion
Genomläsning av
allmän remiss,
ändringsförslag,
samverkan med
LEDS
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
LEDS skickat
underlag till FML
för beslut
Beslutsunderlag
från JiM till chefer
i FML
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel på integrerade skrivningar:
Övningar
3.2 Övningsverksamhet
Internationell beredskap förutsätter att krigsförbanden genomgått evaluering för att kontrollera interoperabilitet och förmåga. Detta
medför krav på att övningsplaneringen tar hänsyn till tidpunkter för evaluering samt att överordnade ledningsnivåer och stödfunktioner
samövas för att uppnå givna målsättningar.
Ett genderperspektiv ska tillämpas i planeringen, genomförandet och utvärderandet av nationella övningar. Försvarsmakten ska verka
för att detta sker även i internationella övningar som man deltar i.
[…]
I syfte att säkerställa en ensad utbildningsståndpunkt inför gemensam övningsverksamhet så ska konceptet för träning och utbildning
fortsatt utvecklas under perioden. För att kvalitetssäkra att övningar förbereds och utvärderas med ett genderperspektiv ska Checklista
GENUS SMART övning/insats användas vid planeringen av övningar. Betjäningsförbandens deltagande i övningsverksamheten inriktas i
perioden till att kunna stödja FHQ respektive brigadstaber.
(FMVP 15)
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel på integrerade skrivningar:
Informationstjänst
Före:
3.10.1.1 Informationstjänst
[…]
”Informationstjänsten vilar på Försvarsmaktens värdegrund, vision, verksamhetsidé, strategier och mål, såväl som på fakta om
organisationens kompetens, tillgångar, erbjudande och resultat.”
(FMUP 14, antogs 2013)
Efter:
”Informationstjänsten vilar på Försvarsmaktens värdegrund, vision, verksamhetsidé, strategier och mål, såväl som på fakta om
organisationens kompetens, tillgångar, erbjudande och resultat. All informationsverksamhet ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv, där
den information som förmedlas skall behandla kvinnor och män som likvärdiga och ta i beaktande att målgruppen för kommunikationen
kan bestå av såväl kvinnor som män. Både kvinnor och män ska fungera som talespersoner för Försvarsmakten.”
(FMVP 15)
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel på integrerade skrivningar:
Materielförsörjning
Före:
3.7.1.3 Materielförsörjning
[…]
Materielförsörjningen av Försvarsmakten ska säkerställa att levererad materiel i ett livscykelperspektiv uppfyller
insatsorganisationens efterfrågade krav på prestanda, ekonomi, leveranstid samt leveranssäkerhet.
(remissförslag för FMUP 15)
Efter:
Materielförsörjningen av Försvarsmakten ska säkerställa att levererad materiel i ett livscykelperspektiv uppfyller
insatsorganisationens efterfrågade krav på prestanda, ekonomi, leveranstid samt leveranssäkerhet. Materielförsörjningen ska
säkerställa användar- och arbetsmiljöperspektivet och då även ta hänsyn till användarnas fysiska attribut och
förutsättningar, så som skillnader mellan män och kvinnor.
(FMUP 15, antogs 2014)
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel på integrerade skrivningar:
Materielförsörjning
Före:
3.7.1.3 Materielförsörjning
[…]
Materielförsörjningen av Försvarsmakten ska säkerställa att levererad materiel i ett livscykelperspektiv uppfyller insatsorganisationens
efterfrågade krav på prestanda, ekonomi, leveranstid samt leveranssäkerhet.
(remissförslag för FMUP 15)
Efter:
3.7. Försvarslogistik
3.7.1. Inledning
Materielsystems och enskilda objekts tillgänglighet behöver ökas och ska utvecklas och vidmakthållas med användaren i fokus och integrering av
Human Factors genom hela livcykel-modellen (ISO-15288). Befintlig materiel ska prioriteras före materiell förnyelse.
3.7.2.2 Materielförsörjning
•
Utveckla och samordna integrering av konceptet Human Factors, det vill säga ett systems användbarhet, effekt och effektivitet samt påverkan
på arbetsmiljön, över hela livscykeln för materielsystem.
(FM VP 15)
Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Hur säkrar vi uppföljningen & långsiktigheten?
Fördelar
•
Slår fast resultatmålen
•
Skapar mätbarhet
•
Anknyter aktiviteter till resultat inom projektet
•
Anknyter aktiviteter och delmål inom jämställdhet till övergripande
verksamhetsmål
•
Förtydligar skillnaden mellan aktivitet, indikator och resultat
•
Skapar transparens och spårbarhet i arbetet
•
Skapar en uppföljningsmekanism och förvarnar om
uppföljningsbehov
Granska styrdokument
• Står jämställdhet utskrivet någonstans i texten?
• Står det något om kvinnor, män, kön eller genus?
• Står det att verksamheten ska fungera likvärdigt för alla
som verksamheten finns till för, oavsett deras kön?
• Står det att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra hela
verksamheten?
Granska styrdokument
• Är kön utskrivet på målgrupper (medborgare, unga, klienter
m.m.) när det är relevant?
• Redovisas statistik och resultat könsuppdelat?
• Är den könsuppdelade statistiken beskriven i text och
analyserad?
• Framgår att resultat och indikatorer ska följas upp på kön?
• Framgår att måluppfyllelse ska redovisas utifrån kön?
• Finns särskilda mål för jämställdhet?
Utgå från de jämställdhetspolitiska målen
Delmål 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att
vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren
för beslutsfattandet.
• Påverkar verksamheten kvinnors och mäns möjlighet
att vara aktiva samhällsmedborgare? På vilket sätt?
• Har det gjorts verksamhetsprioriteringar som syftar till
att uppfylla verksamhetsmål och samtidigt bidrar till
det jämställdhetspolitiska målet? Behöver det göras
omprioriteringar i verksamheten utifrån
jämställdhetspolitisk hänsyn?
Utgå från de jämställdhetspolitiska målen
Delmål 2. Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga
om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk
självständighet livet ut.
• Påverkar verksamheten kvinnors och mäns ekonomi? På
vilket sätt?
• Har det gjorts verksamhetsprioriteringar som syftar till att
uppfylla verksamhetsmål och samtidigt bidrar till det
jämställdhetspolitiska målet? Behöver det göras
omprioriteringar i verksamheten utifrån jämställdhetspolitisk
hänsyn?
Utgå från de jämställdhetspolitiska målen
Delmål 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha
möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
• Påverkar verksamheten möjligheten för kvinnor och män att
dela det obetalda hemarbetet? På vilket sätt?
• Har det gjorts verksamhetsprioriteringar som syftar till att
uppfylla verksamhetsmål och samtidigt bidrar till det
jämställdhetspolitiska målet? Behöver det göras
omprioriteringar i verksamheten utifrån jämställdhetspolitisk
hänsyn?
Utgå från de jämställdhetspolitiska målen
Delmål 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig integritet.
• Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor eller
kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig
integritet? På vilket sätt?
• Har det gjorts verksamhetsprioriteringar som syftar till att
uppfylla verksamhetsmål och samtidigt bidrar till det
jämställdhetspolitiska målet? Behöver det göras
omprioriteringar i verksamheten utifrån jämställdhetspolitisk
hänsyn?
Jämställd språk- och bildanvändning
• Milles, Karin. (2008) Jämställt språk : en handbok i att
skriva och tala jämställt.
• Nationella sekretariatet för genusforsning. (2014) Jämställd
kommunikation.
• Sveriges kommuner och landsting. (2013) Guide till
jämställd kommunikation.
Erfarenhetsutbyte – granskning av
styrdokument
o Finns det någon som vill dela med sig av exempel? Hur
såg formuleringarna ut förut och hur ser de ut nu?
o Vad har gått bra när ni jämställdhetsintegrerat
styrdokument?
o Hur har ni gjort för att få till dom bra formuleringarna?
o Har ni använt något granskningsverktyg?
o Vilka var ni i gruppen som arbetade med
förändringarna?
Avslutning
Kontakt
Karin Bengtsson
Projektsamordnare
Nationella sekretariatet för
genusforskning
Göteborgs universitet
[email protected]
031 786 93 44
Mikael Almén
Projektsamordnare
Nationella sekretariatet för
genusforskning
Göteborgs universitet
[email protected]
0708 76 94 21