Du kan läsa dokumentet här. - Konsensus. För Vadstenas bästa.
Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 1 Mot 10 000 innevånare i Vadstena Ver 1,1 2015-05-25. MW Vision och Strategi Syften med det här dokumentet att dels identifiera det övergripande målet (Vision= Mot 10 000) och dels beskriva vägen mot målet och vad som sannolikt behöver hända för att man ska kunna nå målet (Strategi = Inriktningsmål) baserat på de förutsättningar som är kända vid ett visst tillfälle. I takt med att förutsättningar ändras, och det kommer de att göra, behöver den strategiska delen av dokumentet uppdateras. Kommunreformer sedan 1950 talet Vid kommunreformen 1952 införlivades Sankt Pers landskommun i Vadstena stad och övriga landskommuner sammanlades i de då bildade Aska, Östgöta-Dals och Folkunga landskommuner. 1967 införlivades Östgöta-Dals landskommun i Vadstena stad. Vadstena kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vadstena stad och en del ur Folkunga landskommun (Hov). 1974 införlivades kommunerna Aska och Vadstena i Motala kommun. 1980 bröts den del som utgjort Vadstena kommun samt områdena Hagebyhöga och Orlunda ut från Motala kommun och återbildade Vadstena kommun. Kommunreformen 1974 var tvingande och blev inte särskilt väl mottagen bland Vadstenaborna och deras folkvalda och man mobiliserade en kraftfull och enad front mot beslutet. Motiven till kravet på en delning kretsade framför allt kring att Vadstena och Motala var mycket olika till sin struktur och hade få gemensamma beröringspunkter och därför olika utvecklingsbehov. Vadstenas företrädare insåg tidigt att den påtvingade sammanslagningen sannolikt skulle leda till att dåtidens Motala utvecklades på Vadstenas bekostnad i och med att det lokala självstyret försvann. Det skulle visa sig att så också blev fallet och den enade fronten fick regeringens utredare att ändra sitt beslut. Fortsatt lokalt självstyre är viktigt för Vadstenas utveckling I Sverige finns idag 290 kommuner vars ansvar omfattar lokala frågor som fysisk planering, infrastruktur, bostadsförsörjning och näringslivsutveckling samt välfärdstjänster som skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Uppdraget för kommunerna är generellt sedan 1862 och innebär att kommuner ska sköta sina ”inre gemensamma angelägenheter” och utveckla och förvalta ett väl fungerande samhälle på lokal nivå med medborgarinflytande och ansvarsutkrävande av valda företrädare. Region Östergötland, tidigare Landstinget, ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och utveckling inom samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, kultur, folkbildning och folkhälsa. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 2 Tillsammans står kommuner och landsting för ungefär 20 procent av BNP och 70 procent av den offentliga konsumtionen. Offentlig sektorn sysselsätter 25 procent av den arbetande befolkningen, drygt en miljon svenskar Lokalt självstyre skapar förutsättningar för demokrati och förankring genom delaktighet och ansvar för samhällets utveckling. Den kommunala självstyrelsen är en frihet att själva kunna fatta beslut under eget ansvar för att utveckla ett väl fungerande samhälle och för att ta till vara och hushålla med gemensamma resurser. De förtroendevaldas närhet till den kommunala verkligheten ger dem möjlighet till överblick. Genom kommunal självstyrelse kan medborgarna själva också vara med och styra hur gemensamma lokala intressen tas tillvara. Det sker genom representativ demokrati, det vill säga genom valda representanter i kommunala råd eller fullmäktige. För att undvika nationella orättvisor som skulle kunna innebära att vissa kommuners invånare får det sämre än andras, utfärdar statliga myndigheter i Sverige detaljerade krav på vård, skola och annat som kommuner och landsting sköter där en del av skillnaderna regleras via skatteutjämningssystemet. Varför 10 000? Redan när Vadstena blev egen kommun igen (1980) framfördes åsikten av dåvarande utredare att det fanns en nedre gräns för befolkningsunderlaget på ca 8000 innevånare för att långsiktigt klara av de basåtaganden som man förväntade sig skulle överföras från stat och landsting till kommunerna. Idag är bedömningen att gränsen nu snarare ligger vid 10000 innevånare och debatten om en ny kommunreform på riksplanet blir allt mer påtaglig. En statlig utredning med bred politisk uppslutning som utreder hur man ska minska antalet Län/Regioner kommer att vara klar 2017 och genomförd senast 2019. När detta väl är beslutat kommer man sannolikt att se över vilka effekter den nya regionala indelningen kommer att ha på framför allt de mindre kommunerna, dvs vi kan förvänta oss en utredning om en ny kommunreform redan under nästa mandatperiod. För Vadstenas del är ett fortsatt lokalt självstyre minst lika viktigt som det var 1980. En av anledningarna till att vi fortfarande är en egen kommun är de samverkansformer och avtal som ingåtts med framför allt Motala kommun och på senare tid även andra kommuner i närområdet. Vissa samhällsfunktioner kräver stora upptagningsområden som är minst 50 000 innevånare i takt med att kraven och de ekonomiska påfrestningarna på mindre kommuner blir allt större. För att motivera varför Vadstena även i fortsättningen ska få fortsätta att vara en egen kommun måste vi kunna påvisa att de problem som gäller de flesta små kommuner inte gäller oss utan att vi istället utgör ett undantag och det goda exemplet. Det är framför allt tre faktorer som är bekymmersamma för de små och krympande kommunerna Utflyttningen av yngre gör att färre barn föds vilket innebär att skola och barnomsorgen måste anpassa resurserna dvs, krympa kostymen. Andelen äldre ökar i förhållande till minskande skatteintäkterna samtidigt som vårdbehovet ökar. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 3 Rekrytering av personal till all kommunal verksamhet försvåras avsevärt. (En kommunal organisation omsätts till sin helhet ungefär vart 10:e år. Under 2014 slutade exempelvis 70 personer sin anställning i Vadstena kommun) Sammantaget är risken uppenbar att små kommuner hamnar i en negativ spiral som sedan påverkar servicegraden i hela kommunen på ett negativt sätt vilket ökar på den negativa förändringshastigheten. 7 av Östergötlands 13 kommuner tillhör den typ av kommuner som krymper varav 5 är mindre eller lika stora som Vadstena. Enbart 46 av Sveriges 290 kommuner är mindre än Vadstena varav drygt hälften finns i Norrland. Hela 77 (26 %) kommuner har färre än 10 000 innevånare. Det har gjort många undersökningar om problematiken kring små kommuner och resultaten tycks peka på att det inte finns någon enskild lösning som kommer att ge önskade effekt utan det måste bli olika lösningar för olika delar av Sverige. Flera grannländer har de senaste åren gjort stora och mycket långtgående kommunreformer men deras geografi och demografi ser lite annorlunda ut. Vadstena har sällsynt goda förutsättningar Förutsättningar för att Vadstena kommun ska kunna nå målet om 10 000 innevånare är osedvanligt gynnsamma beroende på en rad faktorer som tillsammans gör att Vadstenas situation är att betrakta som helt unik. Man kan dela in förutsättningarna i ett antal avsnitt som alla på olika sätt är sammankopplade med varandra. Geografiskt läge- centralt Vårt geografiska läge i Sverige kan beskrivas som ”Nära men ändå avskilt” Vi ligger ganska mitt emellan storstadsregionerna Göteborg och Stockholm som kan nås på 2,5-3 timmar samtidigt som vi har fyra större städer, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro inom 1 timme. Vi ligger ganska mitt i näringslivssverige vilket gör Vadstena intressant för personer och företag med ett stort geografisk arbetsområde men även som mötesplats enligt principen ” vi möts på halva vägen”. Vi har E4 och anslutning till pendel och stambanan 20 minuter bort, internationella flygförbindelser från Linköping, Skavsta, Göteborg och charterflyg från Norrköping, Jönköping och Örebro. Vid vattnet – Europas 6:e största insjö Vi ligger vid den mer fördelaktiga östra stranden av Vättern med sitt klara vatten och speciella djurliv. Den stora grunda viken (Motala bukten) gör att vi har ett bra vindskydd från den normalt sydvästliga vindriktningen och i viken har vi samma badtemperaturer som på öst och västkusten vilket få svenskar känner till. Söderut har vi Sveriges mest sevärda fågelsjö Tåkern och naturreservatet Omberg med sin unika natur. Och där emellan breder Östergyllen ut sig där åker och betesmark utgör ca 80 % av kommunens landyta, Bara kommunerna Staffanstorp och Trelleborg har högre andel jordbruksmark. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 4 Stadsbild - hög mysfaktor Vadstenas stadsbild är ovanlig kompakt tack vare sin långa historia där stor vikt har lagts vid att bygga vidare på de unika miljöer som skapats kring slottsområdet och klosterområdet. I Vadstena är det nära till allt genom att staden redan från början byggdes mellan slottet och klostret. De flesta stadskärnor blev under en period på 60-70 talet ”moderniserad” men Vadstena slapp lindrigt undan och vår stadskärna är idag en stor tillgång. Den mysiga miljön är ofta en av de avgörande faktorerna när man väljer att flytta till Vadstena. När VFAB väl genomfört projektetet med att omdana Konsumfastigheten och övriga delar av det kvarteret så är även det 60-tals ingreppet återställt. Näringsliv – stort oberoende Vadstenas näringsliv har en ovanlig struktur där den övervägande andelen arbetstillfällen finns inom tillverkningsindustrin (25 %) trots att det saknas någon större och dominerande industri. Företagen i Vadstena har det unika gemensamt att alla arbetar direkt mot egna marknader ofta med ett stort inslag av export där inget företag är beroende av något annat vilket gör sektorn väldigt stabil och motståndskraftig vid olika typer av konjunktursvängningar. Vadstena har en mängd mindre företag inom vitt skilda branscher vilket ökar stabiliteten på arbetsmarknaden samtidigt som det finns lokal kompetens inom de flesta områden. 2014 fanns 890 aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor registrerade i Vadstena Kommun vilket innebär att utvecklingspotentialen för ny arbetstillfällen är avsevärt mycket större än när det finns få dominerande företag på en liten ort. Begränsning för många av de små företagen är tillgången på arbetskraft/lokaler/boende. Utvecklingen av näringslivet i Vadstena har en ovanlig historia eftersom kommunens innevånarantal varit ganska konstant och klarat av både mekaniseringen av jordbruket och nedmonteringen av en helt dominerande arbetsgivare (Birgittas Sjukhus med över 1000 anställda) till att bli den kommun i länet som har flest procentandel industrijobb och högst procentandel nyföretagande. Det är värt att notera att det aldrig har funnits någon plan för den här näringslivsutvecklingen utan den har skett av sig självt. Detta är i sig en stark indikator på att många vill bo och verka i Vadstena. I grannkommunen Ödeshög som i början på 1950 talet hade fler innevånare än Vadstena inträffade inte samma utveckling. Arbetspendling – hela 45 % Vadstena är som kommunkategori identifierad som ”Pendlingskommun” där kriteriet är att minst 40 % av nattbefolkningen pendlar till sitt arbete förlagd i en annan kommun. I Vadstena är pendling siffran 45 %. Inom den kategorin gör vi sällskap med 50 andra kommuner. Även här skiljer sig Vadstena genom att vi har lika många som pendlar in. I hela 47 av kommunerna är inpendlingen låg eller mycket låg i förhållande till utpendlingen. Det är bara Hallsbergs och Stenungsunds kommuner som har liknande pendlingsmönster som Vadstena. I dessa båda fall finns några få dominerande arbetsgivare i hemkommunen samtidigt som utpendlingen sker mot ett storstadsområde i angränsande kommun. Vadstena skiljer sig därmed väsentligt även från dessa två kommuner Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 5 Om man som Vadstena har lika många som pendlar in som pendlar ut, utgör det en stark indikation på tre saker. Att arbetsmarknaden numera är regional – det är normalt att arbetspendla. Att det är brist på lokal arbetskraft. Att det saknas bostäder. Jämför man Vadstenas siffror med två andra kommunkategorier som vi ligger i närheten av nämligen ”Varuproducerande” kommuner (min 34 % av nattbefolkningen) kommer vi bara upp till 1/3 av det kriteriet. För kategorin ”Turist och Besökskommun” når vi inte upp till mer är 1/2 eftersom den bedöms enligt principerna att man ska ha minst 21 gästnätter per innevånare eller fler än 0,2 fritidshus per innevånare. Vadstenas hotell, pensionat, vandrarhem och camping, som ingår i beräkningen, har ungefär 70000 gästnätter. I kommunen finns endast 520 fritidshus. Som jämförelse har Motala kommun över 2000 fritidshus. Handel, Turism och Kultur – utan motstycke men magert marknadsfört Mycket tack vare sin gamla stadskärna har Vadstena lyckats behålla en småskalig och diversifierad detaljhandel i anslutning till Storgatan och de två torgen uppblandat med ovanligt många åretruntverksamma caféer och matställen. Många av verksamheterna klarar sig bra på sommarturister och då mest i form av utflyktsturister från regionen samtidigt som Vadstenaborna är förhållandevis köptrogna. I många kommuner av Vadstenas storlek ser man mycket brunpapper i skyltfönstren under vinterhalvåret. Ett bra utbud av dagligvaror är av stor betydelse för en mindre ort och i Vadstena är både tillgänglighet och sortiment mycket högre än vad som är vanligt i mindre kommuner. Konsumtionen av dagligvaror ligger en bra bit över rikets genomsnittsförbrukning per innevånare. Som övernattningsort för ”hotell eller motsvarande standard” ligger Vadstena på ungefär 100:e plats i landet. Det är ovanligt att en så liten ort har två hotell med tre stjärnor eller högre, något som är direkt hänförbart till Vadstenas geografiska läge som mötesplats och hotellen är beroende av en omfattande konferensverksamhet. Den årliga genomsnittliga beläggningsgraden i Vadstena ligger något högre än vad som är vanligt på orter utanför storstadsregionerna och i spannet 35 -40 % med en stor variation i beläggning under året på mellan 20-60% vilket skapar besvärliga bemanningsförhållanden. I regionala centralorter som Linköping ligger den genomsnittliga beläggningsgraden på 50-55% och i storstäderna Göteborg och Stockholm 65-70%. 70 % beläggningsgrad anses allmänt som maximal, högre går inte att komma över tid. Det är inte traditionella turister som är avgörande för en hög beläggningsgrad utan tillgången på affärsresenärer, något som idag är en begränsad företeelse utanför storstadregionerna. Vätterviksbadets camping har ökat sina övernattningar rejält efter den omfattande renoveringen för några år sedan och det finns ett starkt samband mellan handel och campinggäster. Ställplatserna för husbilar på lilla hamnpiren har ökat stadigt för varje år och är i nuläget tre gånger fler än fritidsbåtar. Beläggningen av fritidsbåtar i gästhamnen är ganska konstant eller möjligen vikande beroende på den låga och begränsade Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 6 kapaciteten på Göta Kanal. Den aviserade höjningen av avgifterna i kanalen kommer sannolikt att ha en negativ inverkan på båttrafiken som möjligen kan kompenseras av en ökning av besök från andra hamnar i Vättern. Den helt dominerande fastighetsägaren av historiska byggnader och markomården i Vadstena, Statens Fastighetsverk, anser att förutsättningarna för att öka turismen i Vadstena är helt unika i landet. Enligt deras uppfattning finns det få platser som kan mäta sig med Vadstena och anser att det är mer av ett mysterium varför man inte har lyckats bättre. En viktig infrastrukturfråga som måste hanteras ganska omgående är hur man löser trafik och parkeringsbehovet som kommer att uppstå om man lyckas attrahera så många besökande som SFV anser vara motverat med tanke på alla sevärdheter som Vadstena har. Kultur och Fritid – mer än de flesta Det finns få platser i landet som har så mycket kulturhistoria på så liten yta och ännu färre som har byggnadsmonumenten som är så väl bevarade. Att Mårten Skinnare var pionjären inom mentalvården och att vi har Gottfrid Larssons skulpturer som kan mäta sig med Carl Milles, unik kunskap inom knyppling och mycket annat tenderar att komma i skuggan av det som skapades av Vasaätten och Heliga Birgitta. Musik, teater och konst har alltid haft framskjutna positioner med en mycket omfattande föreningsverksamhet som följd. Dock tendera det mesta att vara riktat mot vuxenvärlden, en brist som nog borde korrigeras. Möjligheten till fritidsaktiviteter är nästan obegränsad och det vi inte har t.ex. motorsport, finns i grannkommunerna. På fritidsanläggningssidan är Vadstena väl rustat med flera fotbollsplaner, inomhushall, simhall, ishall, konstgräsplan, golfbana, motionsspår, utförsåkning, längdåkningsspår, båtplatser mm. Utöver alla anläggningar ska adderas närheten till Vättern, Tåkern och Omberg. Ekonomi - Demografi och Bostäder - inte som andra För att vara en ort som har färre innevånare än vad regeringens bedömare anser vara nödvändigt för en långsiktig överlevnad har Vadstena i många avseenden klarat sig bättre än kommuner av motsvarande storlek. Rent allmänt kan sägas att små kommuner har en vikande och åldrande befolkning och studerar man dessa kommuners geografiska läge kan man konstatera att de har en sak gemensamt och det är att de ligger en bra bit bort från storstadsregionerna (många i Norrland) och oftast inne i landet. Små kommuner som ligger vid kusten eller större insjöar tycks klara sig betydligt bättre. Avgörande för mindre kommuners utveckling tycks vara pendlingsavstånd till regionala tyngdpunkter i kombination med själva attraktionskraften hos centralorten i kommunen. Att öka antalet innevånare i en kommen ger högre skatteintäkter men också ökade kostnader (som till stor del utgörs av fler arbetstillfällen inom kommunen) som via det mycket komplicerade skatteutjämningssystemet tenderar att skapa en linjär intäkts och kostandsutveckling om man inte är Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 7 uppmärksam. Visionen ”Mot 10 000” måste därför även innefatta begreppet ”Jobba smartare- inte hårdare” vilket i sin tur kommer att behöva kreativa lösningar för en mer flexibel kommunal organisation och verksamhet. Ser man till antalet innevånare inom kategorin 65 år och äldre är det bara 8 kommuner i Sverige som har en högre procentandel innevånare i det segmentet än vad Vadstena har idag och det kan låta oroväckande. Fram till början av 2000-talet låg andelen vid 21 % (Riket 19 % 2013) för att sedan snabb stiga till nuvarande 30 %. Här finns en stark koppling till nybyggnationerna av bostadsrätter i flerbostadshus under perioden efter 2000 och framåt. Vadstena skiljer sig från majoriteten av andra små kommuner eftersom befolkning inte har minskat nämnvärt sett över en längre tidsperiod och att den demografiska utvecklingen avviker från andra mindre kommuner. En bidragande förklaringen till den avvikande demografiska utvecklingen är att vi har en omfattande innevånaromsättning beroende på en ganska stor inflyttning och utflyttning i alla ålderskategorier. Utflyttning är ofta beroende på ändrade familjesituationer och då tillgängliga bostäder saknats för växande familjer har dessa flyttat ut. Vi vet genom undersökningar att de flesta som flyttar ifrån Vadstena gör det till en närliggande kommun medan många inflyttande kommer från Stockholmsområdet. När bostäder har blivit för små för växande familjer och man tvingats flytta till grannkommunerna har alltså 65+ från andra kommuner flyttat in. För en utomstående statistiker ser det här ut som om de yngre lämnar orten och de äldre blir kvar på samma sätt som det ser ut i andra små kommuner som krymper när det istället handlar om brist på lämpliga bostäder. Under det senaste 50 åren har antalet bostäder i kommunen ökat med 783 stycken (ca 15 per år) samtidigt som befolkningen minskat med 388 under samma period. Boendetätheten har därmed sjunkit ifrån 2,25 till nuvarande 1,95. Genomsnittet i Sverige är 2,1. Skillnaden mellan 2,25 och 1,95 kan låta marginell men på Vadstenas antal bostäder och befolkning blir skillnaden ca 1000 personer. Könsfördelningen mellan män och kvinnor är idag nästa exakt 50/50 upp till 65 år men därefter sker en stor förändrings. I 65+ gruppen är det ca 50 % fler kvinnor än män. En annan indikation på att det är just 65+ som flyttat in är att 73 % av hushållen inte har hemmavarande barn varav fler än hälften dessutom är singelhushåll. Endast 1 av 4 hushåll har alltså hemmavarande barn. Antalet barn i kommunen är för närvarande på sin lägsta nivå någonsin även om trenden vände under 2012 i de yngre åldrarna. Få barn betyder automatiskt få föräldrar i arbetsför ålder vilket kommer att ställa till bekymmer på den lokala arbetsmarknaden framför allt inom den kommunala verksamheten. Det låga antalet barn slår även hårt mot många idrottsföreningar som har svårt med rekryteringen. En helt ny situation uppstår i takt med att de nya generationerna pensionärer är betydlig piggare och förväntas leva längre än tidigare generationer vilket gör att de efterfrågar nya typer av boenden. Många (men inte alla) har numera goda ekonomiska förutsättningar och använder sin bostad som ett ställe att Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 8 återvända till mellan olika typer av resor. Detta kommer i sin tur att ha en negativ inverkan på den lokala handeln. Utveckling utanför tätorten – två olika bilder En demografisk förändring som pågått i många år är konsekvenserna av den omfattande mekaniseringen och rationaliseringen av jordbruket vilket gjort att arbetet på de stora gårdarna på Vadstenaslätten numera drivs med få anställda vilket bidragit till en inflyttning till tätorten – den så kallade urbaniseringen. En effekt av jordbrukets effektivisering blev att byskolorna i Örberga, Hov och i viss mån Strå har lades ned under 1970-80 talet. Rogslösa skola blev då kvar mycket tack vara att det i området kring Borghamn funnits en hel del arbetstillfällen som var kopplade till stenförädling, fiske och till viss del skogsbruk. I dag är antalet yrkesverksamma inom kategorin jordbruk, skogsbruk och fiske under 1 % av den totala arbetskraften i landet och lägre gå det knappast att komma dvs den urbaniseringsprocessen är till stor del redan avklarad. I kommunen bodde 2014 ca 76 % i tätorten, 15 % på landsbyggden inom en radie på 8 km från tätorten och 9 % i den södra kommundelen mot Tåkern/Omberg Områden utanför tätorten men inom en radie på 8 km Innevånarantalet inom en radie på 8 km uppgår till ca 1100 personer (15 %) varav 125 barn i åldern 0-12 år. Den demografiska strukturen är generell sett yngre än i tätorten och stabil sedan flera år tillbaka vilket styrker uppfattningen att urbaniseringen har avstannat och befolkningsantalet tycks vara på väg uppåt. Orsaken tycks vara generationsskiften där många barnfamiljer har valt att bosätta sig i pendlingsstråket mellan Vadsten och de större kringliggande pendlingsorterna Motala, Linköping och Mjölby. Antalet barn per innevånare är lika högt som i kommunen som helhet samtidigt som andelen äldre är färre än hälften. Områdena Väversunda +Rogslösa + Källstad (Borghamn och Skedet) – avviker markant från övriga områden Innevånarantalet i området kring småorterna Borghamn, Rogslösa och Skedet har haft en nedåtgående trend under en lång period och utvecklingen där skiljer sig från resten av kommunen utanför tätorten. Antalet innevånare är ca 630 (9 %) varav 63 barn i åldern 0-12 år. Andelen äldre är högre än i tätorten, dvs över 30%, de flesta (23%) är mellan 65 och 75. Mellan 2005 och 2010 minskade innevånarantalet kring Borghamn, Rogslösa och Skedet från 433 till 331 personer eller -24 % och trenden har fortsatt och minskningen ligger nu i området - 10-15 %. Borghamn blev 2010 omklassificerad från tätort (min 200) till småort på grund av den kraftiga minskningen från 227 till 149 innevånare (till viss del beroende på begreppet småort) mellan 2005 och 2010 där det framför allt är i åldern 55 -80 år som har flyttat från orten. Skedet och Rogslösa kategoriseras numera som fritidshusområden vilket innebär att det finns fler än 30 % fritidshus. Förmodligen ligger inte Borghamn långt efter. Att vända befolkningsutvecklingen i området är en rejäl utmaning på grund av ett flertal faktorer. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 9 Det finns få årsarbetstillfällen utanför jordbruket inom området (färre än 100) vilket innebär att de allra flesta måste pendla och avstånd och riktning gör att det krävs egen bil. Marknadsvärdet på fastigheter är 50 % av produktionsvärdet (snarlika Ödeshög) samtidigt som det är 100 % i Vadstena/Motala vilket komplicera finansieringen av nybyggnation oavsett vem som skulle kunna tänka sig att bygga. Det har funnits lediga tomter i området under många år utan att någon visat intresse att bygga. Det finns få lediga småhus i området. De flesta hus som varit till salu har snabbt övergått till fritidshus efter hand. Med tanke på att det bor så många äldre i området kan man utgå från att den trenden fortsätter. Svårigheter att övertyga Länsstyrelsen om att släppa på strandskyddet (som man inom ÖP lyckats begränsa till 150m) och en rad andra exploateringshinder som finns i området. Ödeshögs kommun driver strandskyddsfrågan på regional och nationell nivå av samma anledning. En långsiktigt hållbar livsmedelsbutik behöver minst 600 köptrogna hushåll vilket omräknat innebär minst 1200 innevånare och då är det fortfarande på gränsen för en närbutik (ex. Mima). 1200 innevånare förutsätter ca 550 årsarbetstillfällen någonstans inom rimligt pendlingsavstånd. Den nuvarande trenden indikerar att födelsetalet i området fortsätter minska från 5 till 4 barn per år samtidigt som det behöver vara det dubbla för att bedriva en bra lokal skolverksamhet i klasserna F-6. Att vända den nedåtgående trenden och få utvecklingen att röra sig från dagens drygt 630 innevånare till en nivå kring 1200 kräver många år av målmedvetet arbete. Om man gör antagandet att man kan öka befolkningen med 2,5 % även i det här området så tar det ca 25 år att nå 1200 från dagens nivå. En annan indikation på svårigheterna är att den busslinje mellan Vadstena och Ödeshög som Östgötatrafiken drivit under ett antal år inte har något resandeunderlag som motiverar en fortsättning. Enligt nuvarande förslag läggs den ner 2016. Med nuvarande utgångspunkt är det ur pedagogisk synvinkel svårt att motivera en fortsatt verksamhet i Rogslösa skola eftersom klasserna inom överskådlig tid fortsätter att krympa och helt enkelt blir för små. Dessutom behöver skollokalerna en omfattande renoveringar och ombyggnationer om man ska kunna bedriva någon verksamhet. En möjlig lösning är att utföra ett begränsat underhåll för att vädersäkra fastigheterna och under ett antal år avvakta befolkningsutvecklingen i området. Det finns anledning att undersöka varför befolkningsutveckling kommit att bli så avvikande i den här delen av kommunen men en möjlig faktor är att området ligger kommunikationsmässigt mer avskärmat än resten av kommunen eftersom resvägarna österut blockeras av Tåkern. Den huvudsakliga arbetsmarknaden finns norr och österut vilket gör att pendling till arbetsplatser utanför kommunen förutsätter att man färdas med bil och i flera fall passerar man den magiska tidsgränsen 45 min även vid bra väglag. Samma faktorer, dvs. den relativa avskildheten, gör området attraktivt som fritidshusområde. Kommunal ekonomi – bättre än många i samma storlek En faktor som har betydelse för den kommunala ekonomin är den så kallade skattekraften som är jämförelsevis hög i Vadstena. Bland de mindre pendlingskommunerna ligger Vadstena i topp med ett index på 95. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 10 En av anledningarna till varför Vadstena behöver växa till 10 000 är att fler och fler ansvarsområden flyttas ut till kommunerna och de mindre kommunerna får med tiden allt svårare att matcha de nödvändiga resurserna kontra skatteintäkterna. Vi har sedan länge ett omfattande samarbete med grankommunerna inom många kommunala ansvarområden och det kommer förmodligen att öka med tiden. Skatteutjämningssystemet är idag så finmaskigt att det är svårt att påverka det ekonomiska utfallet på annat sätt än att arbeta mer resurssnålt. Att balansera kostnaderna för att driva och administrera en kommun med 10 000 innevånare är relativt sett enklare än 7 500 eftersom det administrativa resursbehovet inte behöver vara linjärt. Skatteutjämningsystemet har en baksida genom att det i vissa fall inte ” lönar sig” att bli effektivare eftersom man då får ett minskat bidrag, dvs det ekonomiska incitamentet är för närvarande alltför lågt inom vissa områden. Av den här anledningen pågår det diskussioner riksplanet om att ändra systemet på något sätt. Vi kan förvänta oss en modifiering av systemet i närtid men det kräver en lång övergångstid. Slutsats När man gör en samlad bedömning på Vadstenas förutsättningar att växa så framkommer en bild av en kommun som inte är lik någon annan kommun i landet. Det är svårt att hitta någon nackdel som inte är en förutsättning för det unika, t.ex. att vi ligger en liten bit bort från de stora transportnäten. Vadstenaborna är bortskämda med de korta avståenden och tenderar att överdriva avståndet till bland annat Linköping. I jämförelse med hur många storstadsbor har det, är de 45 minuterna ett kort tidsavstånd och 15-20 minuter rena lyxen. INRIKTNINGMÅL Bygga fler bostäder Att Vadstena inte har kunnat växa beror uppenbarligen inte på att det saknats goda förutsättningar utan helt och hållet på att man inte byggt bostäder i en takt som motsvarar efterfrågan. Att efterfrågan har varit större än tillgång har varit känt länge, i alla fall för industriföretagen, och nu börjat det märkas på allvar inom vårdsektorn som har allt svårare att rekrytera personal. ”Hur fort kan man växa? ” är en annan viktig fråga och vid studier så finner man att det visar sig svårt att växa mer än 2,5 % per år över längre tid vilket i så fall skulle innebära att målet 10000 kan nås först 2030. För att nå dit behöver vi bygga minst 70 nya bostäder per år vilket motsvarar årliga investeringar på ca 120150 miljoner under de kommande 15 åren dvs. sammanlagt ca 2 miljarder. Det saknas fortfarande en fördjupad översiktsplan för Vadstenas tätort vilket innebär att processen att ta fram detaljplaner tar längre tid än om en sådan hade funnits. Bostadsstruktur- 50/50 Vadstenas bostadsstruktur är inte lik andra småkommunerna utan mer lik mellanstora städer med proportionen 50/50 mellan flerbostadshus och småhus. Anledningen till att det finns så många Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 11 flerbostadshus i Vadstena är antagligen kopplat till Birgittas Sjukhus storhetstid. En kommun som Trosa har 33/67 medan det i Båstad är en fördelning på 22/78. Med tanke på att den nya generationens pensionärer gärna bor i tillgänglighetsanpassade hyresrätter i flerbostadshus med ett central läge och helst i blandad bebyggelse finns det anledning att utgå från att de 1000 ytterligare bostäder som behövs för att nå 10 000 innevånare är fördelat ungefär med samma fördelningstal som i nuläget. En kvalificerad bedömning är att vi behöver skapa förutsättningar för att bygga 500 bostäder i flerbostadshus och 500 småhus av olika karaktär. Vi har gott om plats Nödvändig yta för 1000 bostäder är ca 50 hektar vilket som jämförelse är mindre än det område som i översiktsplanen benämns som Utredningsområde 1 (Tycklinge). Eftersom ett sådant område har en lång planeringshorisont på minst 5 år startar vi en förstudie redan 2015. De markområden som i nuvarande översiktsplan är identifierad som möjlig för bostadsbyggande överskrider hela 200 HA vilket möjliggör plats för ytterligare ca 4-5000 nya bostäder (8-9000 fler innevånare) även med reningsverket kvar på nuvarande plats. Det finns dessutom en hel del mark kvar innanför omfarten vilket innebär att tillgången på mark inte är något som helst hinder. Sannolikheten att tätorten behöver expander utanför/öster om väg 919 (omfarten) är mycket liten. Flerbostadshus i centralt läge Ur ett omvårdnadsperspektiv är det bästa scenariot att människor kan bo kvar länge i hyresbostäder och det som då är helt avgörande är att det finns hiss. Flerbostadshusen skall helst vara hyresrätter eller kooperativa bostadsrätter i blandad bebyggelse och helst nära stadskärnan. I Vadstena finns det ett begränsat antal möjliga ytor för byggnation av nya flerbostadshus i anslutning till stadskärnan men på dessa ytor finns för närvarande annan verksamhet som i så fall först måste avvecklas eller flyttas. De fem områden som finns är: BS området efter att ett antal gamla byggnader rivits i området runt det gamla centralköket. Järnvägsområdet. Grönområdet sydost om Gamla Lassaretet. Området där St Persskolan ligger. Området sydväst om Slottet. Området sydväst om slottet är starkt kopplat till vad som händer med Silo projektet Sammanlagt motsvarar de här ytorna ca 6 HA och med ett exploateringstal på 0,5 skulle man kunna åstadkomma 300-400 hyresrätter i 3 våningshus. Störst potential finns på BS området och St Per. Ett altenativ skulle kunna vara att komplettera med hissar i de flerbostadshus som ligger inom området väster/norr om Birgittas väg – Margaretavägen – Södra vägen (gamla genomfarten) Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 12 Arbeta vidare med detaljplan för Silosområdet och strandvillorna med målsättningen att det ska vara möjligt att bygga ungefär 70 bostäder Identifiera områden i hela kommunen som det är möjligt att med kort förberedelse starta ytterligare byggprojekt och gör dessa områden kända såväl lokalt som regionalt. Bostäder utanför stadskärnan Den privata villamarknaden är beroende av många externa faktorerer och det som kommunen måste ha beredskap för är att det finns en acceptabel tillgång på försäljningsklara och byggbara tomter. I nuläget börjar det blir brist på avstyckade villatomter och vi behöver därför påskynda vidare avstyckning och påbörja arbetet med en detaljplan för Drottningmarken 2. I det korta perspektivet finns det utöver ett begränsat antal tomter på Drottningmarken 1 och några tomter vid Vetegatan ett antal mindre områden där privata aktörer ges möjlighet att bygga radhus eller mindre villor. Här pågår ett flertal projekt som skulle kunna ge ett 30 tal nya bostäder. VFAB har för avsikt att bebygga det gamla koloniområdet vid kalkhagen, något som kan ge ytterligare 10-15 nya bostäder. Tomter inom Tycklingeområdet - Utredningsområde 1 ligger tidsmässigt ganska långt bort. En tumregel gällande exploateringskostnader är ca 200 000 kr + anslutningsavgifter per villatomt. Gör en förstudie i området som ligger norr om Tycklingevägen (utredningsområde 1 enligt översiktsplanen). Området ska innehålla cirka 300 bostäder i ett blandat sjönära boende och ska i första skedet mer ha karaktären av en idéskiss som visar på områdets möjligheter. Med detta som grund kan sedan arbetet startas med detaljplan, bygga gator, lägga ner ledningar osv. Arbeta fram en detaljplan i området med före detta koloniområdet, i anslutning till nya förskolan Blanka, som ska innehålla en småskalig bebyggelse om ungefär 10 bostäder. Börja diskussion i positiv anda med lokala entreprenörer som är intresserad av att starta egna projekt med en eller flera bostäder. Landsbygdsutveckling Landsbygdsutveckling i Vadstena kommun skiljer sig ganska markant från andra kommuner eftersom hela 80 % av kommunens totala yta är åkermark, en åkermark som dessutom hör till de bördigaste i världen. Landsbygdsutveckling blir därmed hänvisad till områden där det finns mark som inte brukas alternativ att det går att förtäta befintlig bebyggelse. De tre områden som har störst potential är sannolikt Nässja, Orlunda-Hov och Borghamn. Nässja En utveckling av Nässja området för ökat permanent och fritidsboende är till stor del beroende på när området kan anslutas till kommunens VA nät. Eftersom VA nätet ägs av Vadstena kommun men sköts av Motala kommun är det angeläget att påbörja förhandlingar om när det kan ske. Eftersom många fritidshus ägs av boende i tätorten är en utveckling av Nässja ett sätt att påverka bostadutbudet i tätorten. Nässja området kommer att få bredband under 2015 och cykelväg till tätorten finns redan. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 13 Orlunda-Hov I det här området har det skett en kraftig föryngring de senaste åren där allt tyder på att det är det geografiska pendlingsläget och livet på landet som lockar. Här finns redan en väl fungerande förskoleverksamhet i kombination med skolgång i tätorten. Med anledning av denna förändring har skett helt utan kommunal påverkan finns det anledning att utgå från att det är ett väldigt intressant utvecklingsområde. Borghamn I Borghamn har den föryngring som skett på landsbygden i resten av kommunen uteblivit, förmodligen för att den äldre befolkningen valt att bo kvar alternativ inte hittat något lika kostnadseffektivt boendealternativt i någon annan del av kommunen. På 10-15 år sikt kan man utgå från att en förändring kommer att ske men det är inte givet att det får den föryngring av permanentboende som man kan se på landsbyggden inom 8 km radien. Orsak och verkan har belyst på annat ställe i texten och sannolikheten att det med tiden blir fler fritidshus är stor beroende på närheten till Vättern. Borghamn har oanvänd mark och ett eget VA system vilket är en tillgång vid en framtida exploatering. Den stora utmaningen här är att övertyga Länsstyrelsen om att släppa på flera av de restriktioner som för närvarande hindrar nyexploatering av attraktiva lägen för nybyggnation. Verka för att de tomter som nu är tomma i Borghamn och Rogslösa kan bebyggas. Industrimark Detaljplanerad industrimark är också på väg att ta slut vilket innebär att det är hög tid att börja med detaljplanearbetet för Kungs Starby 2, dvs området söder om nuvarande industriområde enligt översiktsplanen och området kring värmeverket. Redovisa möjligheten att skapa fler byggklara tomter för industrins expansion såväl vid Kungs Starby som i anslutning till fjärrvärmeverket. Balansera demografin Att återfå en bättre balans i demografin är nödvändigt om Vadstena ska klara arbetskraftsförsörjningen framför allt inom vårdsektorn men även för industrin på både kort och medellång sikt. Det innebär att vi i första hand behöver skapa förutsättningar för att få yngre och barnfamiljer att flytta in och det kan åstadkommas på två sätt. Antingen genom att erbjuda äldre innevånare väl anpassade mindre hyresrätter närmare stadskärnan vilket frigör villor och enklare hyresrätter alternativt att bygga nya radhus/parhus som är anpassade för mindre barnfamiljer. I nuläget är det stor brist på alla typer av boenden. I en nyligen gjord undersökning av genomförda byggnationer med SABOs Kombohus i ett flertal olika kommuner har man bland annat analyserat effekterna på flyttkedjorna. Analyserna visar exakt det flyttmönster vi har förvänta oss och eftersträvar nämligen att det är de pigga pensionärerna som säljer sina Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 14 villor och flyttar till den här typen av boende. En intressant notering är att man i analysen säger att det var en oväntad effekt. Öka kapaciteten inom barnomsorg 1-5 Antalet barn som omfattas av barnomsorgen hade sin lägsta nivå 2012 med 271 barn i åldern 1-5. Sedan dess har den siffran ökat till 304 barn och den kommer att fortsätta att öka och beräknas nå ca 500 barn 2025. Den högre nivån har funnits tidigare i kommunen när man under perioden 1994-96 hade över 500 barn med en topp på 530 under 1995. Det bör alltså finnas erfarenheter inom kommunen om hur kapaciteten behöver se ut om 10 år. Vadstena har en mycket hög utnyttjandegrad inom barnomsorgen (90 %) förmodligen relaterad till den omfattande pendlingen. Situationen under 2015 innebär ett mycket högt tryck på verksamheten under byggander av nya Blanka och det hade varit bra om den byggnationen hade gjorts några år tidigare. Barnomsorgen kommer att vara beroende av kapaciteten hos familjekooperativen under överskådlig tid. Under 2013 flyttade det in 16 barn och den trenden har fortsatt under 2014 vilket gör att kapaciteten för barnomsorgen inte kan utgå enbart från de lokala födelsetalen. Studier av historiska data visar att inflyttning av barn har legat kring +2 % per åldersgrupp och år utöver det redan befintliga antalet barn. Det kommer att bli nödvändigt att bygga en ny förskola i anslutning till Tycklingeområdet när den marken börjar bebyggas Ökat antal elever inom Grundskola 6-15 Antalet elever i grundskolan når sin lägsta nivå 2015 med 680 elever eller i snitt 67 barn per årskull för att sedan stiga i minst samma takt som ökningen i inom barnomsorgen. Den högsta nivån under senare tid var år 2000-02 när vi hade över 1000 barn i åldrarna 6- 15 år och där tre årskullar hade fler än 110 barn. Inflyttningen av barn i mellan och hög stadiet är inte ökande på samma sätt som inom barnomsorgen utan vänds istället till svagt negativ i högstadiet. Anledningen är förmodligen att familjerna växer ur sina bostäder alternativt flyttar närmare gymnasieskolorna eftersom vi har så hög in och utpendling. Någon i familjen arbetspendlar sannolikt till en grannkommun. Vid en analys av förhållandet mellan antalet lärare per elev och meritvärdesutveckling så kan vi i Vadstena konstatera att de bästa meritvärden har nåts när antalet lärare per elev har varit lågt (större klasser) och som sämst när antalet lärare per elev varit högt (mindre klasser). Det här mönstret kan följas så långt tillbaka som det finns mätningar gjorda. Annan forskning tyder på att störst positiv effekt har hög lärartätheten i F-3, dvs. när grunden för lärandet läggs. Därefter går åsikterna isär. Med beräkningsprincipen att man för F-3 har 20 +- 2 elever per klassrum behövs det redan inom ett par år en 4 spårig verksamhet vilket gör att St Perskolan inte längre räcker till. Inom ramen för målet 10 000 krävs något senare en 5 spårig omfattning. Renoveringsbehov och att åtgärda tillgänglighetsbrister på St Perskolan är avsevärda och en samlad bedömning ger att St Persskolan överges skyndsamt Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 15 För årskurserna 4-6 används beräkningen 24+-2 elever och för 7-9 används 28 +- 2 elever per klassrum. Det innebär i praktiken att det behövs proportionellt sett färre klassrum i de övre klasserna. När ovanstående förändringar är gjorda innebär det att all skolverksamhet i Vadstena inom ramen för F-9 ligger i ett sammanhängande stråk kring Blanka- Katarina- PM där man även tar i anspråk det område som kallas ”Cirkusplatsen”, dvs. öster om simhallen vilket ger en ökad flexibilitet i många dimensioner Detta har också en direkt påverkan på hur man ersätter nuvarande Culinar. En nedre gräns för antalet elever i en årskull i en klass behöver också etableras och den nuvarande bedömningen är att den undre gränsen ligger vid nivån 10 elever. De elever som idag finns kopplade till Rogslösa skola ryms inom befintlig verksamhet i tätorten. Kulturnämnden integreras med barn- och utbildningsnämnden till en ny kultur- och utbildningsnämnd. Förskolan Blanka fullföljs enligt plan och öppnar hösten 2015. Kommunfullmäktiges beslut § 131/140910 upphävs och skollokalsprojektet anpassas till ett växande Vadstena i ett prioriterat projekt under den kommande mandatperioden. I den förstudie som ska göras för området norr om Tycklingevägen (utredningsområde 1 i översiktsplanen) vill vi utreda behovet av en ny skola och förskola inför den ökning av barn och ungdomar som kan bli resultatet av fler bostäder. Vi vill noggrant analysera behovet av underhåll och reparation av skolans befintliga lokaler. Ett mål är att lägga större fokus på de direkta elevkontakterna och det pedagogiska arbetet. Den nya Kultur- och utbildningsnämnden får i uppdrag att begränsa och förenkla de administrativa rutiner som används inom nämndens verksamhet. Vadstenagymnasiet. Underlaget för Vadstenagymnasiet (som ursprungligen var ett försök att rädda Borghamnsskolan) urholkas nu snabbt även om man borde ha kunnat se utvecklingen långt tidigare. I och med att man tappade riksintaget på den ursprungliga utbildningen har dess profil urvattnats samtidigt som andra gymnasieskolor plockar upp motsvarande innehåll. Den demografiska situationen de närmast 5-6 åren är svårhanterlig eftersom barn och ungdomar i åldrarna 10-15 år förnärvarande utgör enbart ca 70-75 % av vad det var för bara några år sedan. Det är samma situation i hela Sverige och Östergötland är inget undantag. Botten nås under 2015 för att sedan långsamt öka. Alla gymnasieskolor står därmed med överkapacitet vilket kommer att ta sig uttryck i att man kommer att vilja ha eleverna kvar i den egna kommunen. Ett tydligt tecken är att Regionen sedan tidigare aviserat att man inte längre kommer att garantera elevantalet. Dessutom kan vi förvänta oss att kostnaderna för våra externa gymnasieplatser kommer att öka i grannkommunerna beroende på den självkostnadsmodell man använder. Ett sätt att hålla nere Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 16 kostnaderna i Vadstena Kommun är därför att medverka till att kapaciteten i grannkommunerna blir bättre utnyttjad och priset per plats lägre. I nuläget kommer kostnaderna att öka för både externa gymnasieplatser och gymnasieplatserna i Vadstena kommun. Möjligheten att fortsätta med en modifierad, ny eller annorlunda gymnasieutbildning måste i så fall vara starkt kopplat till något som är unikt för Vadstena samtidigt som det måste finnas ett tillräckligt stort elevunderlag för att kontinuerligt driva tre årsklasser under lång tid och att utbildningen berättigar till riksintag och att det bedöms som långsiktigt möjligt. Utan riksintag blir det en svårlöslig på gränsen till omöjlig ekvation. Till skillnad från universitetsstudenter har gymnasielever ingen påverkan på t.ex. Vadstena kommuns skatteintäkter vilket innebär att en gymnasieskola i Vadstena alltid kommer att utgöra en potentiell ekonomisk risk med mycket svag uppsida. Vadstena kommer inte att ha fler elever i gymnasieåldern 2030 än vad man hade 1990 och 2010 samtidigt som valmöjligheterna med tiden blivit mycket större i takt med bättre kommunikationer till grannkommunernas gymnasieverksamhet. Det saknas därmed rimliga förutsättningar för att bedriva vanlig gymnasieverksamhet i Vadstena Kommun, något som för övrigt aldrig har funnits sedan gymnasieskolan startade på 1960 talet. Det är därför nödvändigt att planera för en utfasning, överföring eller avveckling av gymnasielinjer som inte berättigar till riksintag. Mat. Kommunens kök Culinar var från början ett centralkök avsett för Birgittas Sjukhus med över 1000 patienter och lika mycket personal. När den verksamheten avvecklades försvann också mycket av behovet av ett centralkök, en typ av produktionsenhet som i dagsläget brukar ha en kapacitet för 3000-5000 portioner. I Vadstena är varje mottagningsenhet liten och inte ens hela behovet sammantaget blir särskilt omfattande. I visionen 10 000 beräknas behovet i kommunen hamna kring 1800 portioner dvs en bra bit lägre än vad ett mindre centralkök brukar dimensioneras för. Culinar sjunger på sista versen och tillagningen behöver komma närmare den stora kundgruppen nämligen skolan som utgör ca 60 % av behovet. Med en F-9 skola och Fritidshem i ett sammanhängande stråk med korta inbördes avstånd mellan olika enheter uppstår nya förutsättningar inom matproduktionen. Ett intressant alternativ är att nya F-3 och Fritids förses med en egen tillagningsenhet medan 4-9 får nya/ombyggda elevmatsalar i anslutning till ett nytt och större tillagningskök vid PM som behöver ha kapacitet att även hantera portioner till övrig barnomsorg, äldreomsorg, gruppboenden och hemtjänst. Blanka kommer att ha ett eget tillagningskök som får utgöra ett testprojekt som sedan utvärderas efter några år. Erfarenheterna får sedan ligga till grund för eventuella förändringar för övriga och nya enheter inom barnomsorgen. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 17 Eftersom man inom all äldreomsorg äter på respektive avdelning och inte gemensamt är utmaningen att kunna leverera varm mat direkt till avdelningarna (catering) utan mellanliggande hantering på respektive vårdboende. Ställ om för en annorlunda Äldreomsorg Med en bättre folkhälsa och en ständig utveckling av den medicinska tekniken finns det en klar trend att vi lever allt längre vilket innebär att de behovsmönster som funnits inom äldreomsorgen inte kommer att gälla. Enligt nuvarande bedömningar är det framför allt personer i åldern 80 år och äldre som är i behov av olika typer av äldreomsorg. De nuvarande 80+ är födda på 1920 och 30 talet och karaktäriseras speciellt av att det finns många änkor. Det är ett mönster som förändras succesivt och när 40-talisterna når 80 årsåldern om 5-10 år har medellivslängden mellan män och kvinnor närmat sig varandra vilket gör att fler bor i parförhållanden längre. Nuvarande bedömningar är att 40-talisterna har ett betydligt senare men framför allt annorlunda vårdbehov och man talar idag om en förskjutning på minst 7-8 år jämfört med dagens läge. Antalet personer i åldern 80-100 nådde under 2013 en topp på 637 personer vilket var det högsta någonsin. Den nivån kommer inte att överskridas före 2022 och eftersom det är vid den tidpunkten som 40-talisterna kommer in i statistiken blir vårdbehovet annorlunda. Andelen innevånare som idag är i behov av särskilt boende utgör 19 % av åldersgruppen 80+ vilket omsatt i antalet platser resulterade i en topp 2014 med 121 platser och den nivån kommer att vara konstant fram till 2022. . När de projekten är genomförda täcks behovet de närmaste 4-6 åren vilket ger bra möjligheter att planer för hur äldreomsorgen ska utvecklas på längre sikt. I och med beslutet att bygga ut Klosterliljan samt bygga ett nytt LSS boende frigörs ytor som kan konverteras till de platser som i dagsläget saknas Boendetiden på trygghetsboende har ökat från ca 2 år till 3,5 år de senaste 5 åren vilket tyder på att det saknas bra boendealternativ för den här gruppen. Under samma period har boendetiden på särskilt boende varit ganska konstant på 3,5 år. En allmän uppfattning är att boendetiden på olika typer av vårdboenden kommer att minska i takt med att andra vårdformer i hemmet ökar. Med tanke på kommande generationers bättre allmänna hälsa är det inte sannolikt att någon utbyggnad av särskilt boende (Vasagården och Vätterngården) behöver göras före 2030, om ens då. Det förändrade levnadsmönstret kommer däremot att ha påverkan på behovet av hemsjukvård och hemtjänst. En faktor som behöver finnas med i beräkningar på lång sikt är att de pensionärer som flyttat till andra länder och mantalsskrivit sig där har en tendens att flytta tillbaka till hemlandet när deras vårdbehov ökar. Vår ambition är också att se över hemtjänsten för att skapa bra arbetsvillkor och trygg service För att hemsjukvården ska fortsätta att vara en viktig del i den kommunala servicen är det viktigt att skapa bra rutiner och viktig integration med den omsorg som redan finns inom kommunen Den tillbyggnad som finns av Klosterliljan med en bostad ska fullföljas samtidigt som en plan för det framtida behovet av ytterligare bostäder inom denna verksamhet ska studeras och planeras Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 18 Överför kommunfastigheter till VFAB Som ett led i att säkerställa en långsiktig effektiv och kontinuerlig förvaltning av de lokaler som är nödvändig för den lagstadgade kommunala verksamhet inom framför allt skola, vård och omsorg överförs succesivt huvuddelen av dagens verksamhetskritiska kommunägda fastigheter till det helägda dotterbolaget VFAB som även får ansvar för underhåll, drift och hyresberäkningar. Alla framtida investeringar i lokaler för den här typen av kommunal verksamhet finansieras och hanteras av VFAB. Vissa fastigheter med stora och nyligen genomförda investering kan tills vidare behöva vara kvar i kommunens ägo under en lite längre period dock max 10 år med hänsyn till speciella kommunala momsregler. Samma sak gäller fastigheter som man planera att avveckla. Några enstaka fastigheter som t.ex. Rådhuset, Rödtornet får sannolikt vara kvar i kommunens fortsatta ägo. Uppdra till Kommunstyrelsen att i samverkan med Vadstena Fastighets AB föreslå tillägg till förvaltningsavtalet med anledning av det utökade uppdraget för Vadstena Fastighets AB Överföra ansvaret för de tekniska frågorna från Kommunstyrelsen till Vadstena Fastighets AB från och med den 1 januari 2015 Ändrad organisation - Samhällsbyggnadsnämnd. Under föregående mandatperiod lades den tidigare Fritids och Tekniska nämnden ner och fritidsdelen överfördes till nuvarande Kultur och Utbildningsnämnd medan de tekniska delarna hamnade under Kommunstyrelsen. Som en konsekvens av överförandet av huvuddelen av fastighetsbeståndet till VFAB återstår vissa tekniska delar där ansvaret för mark, tomter, trafik, tillstånd, gator, vägar, belysning, simhall, idrottsanläggningar, hamnområdet m.m. bör omgående överförs till en utökad version av nuvarande Bygg och Miljönämnden (Samhälsbyggnadsnämnden) som får ansvaret för huvuddelarna av de viktiga beståndsdelarna i samhällsbyggnadsprocessen och därmed mycket kortare beslutsvägar och snabbar hantering. I den händelse någon form av myndighetsutövande kolliderar, får man hitta särskilda lösningar på de eventuella problemen. Inrätta en gemensam Kultur- och utbildningsnämnd genom sammanslagning av Kultur- och fritidsnämnden samt Bildningsnämnden från och med 1 januari 2015 Uppdra till Kommunstyrelsen att lämna förslag på nya reglementen med anledning av ändrad nämndorganisation Uppdra till Kommunstyrelsen att göra en översyn av mål, riktlinjer, styrsystem samt förvaltningsorganisation i syfte att förenkla processen samt anpassa organisationen Infrastruktur inom kommunen Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 19 Storgatan har länge varit föremål för en länge önskad omdaning och det samma gäller Rådhustorget. Med hänsyn till den begränsade fysiska tillgängligheten kommer de här projekten att genomföras i mindre etapper under flera år för att minimera störning inom framför allt turism och handel. I samband med ledningsarbeten längs gamla genomfarten, som också kommer att göras i etapper kommer gång och cykelväg längs gatan att förbättras. Den planerade cykelvägen mellan Vadstena och Motala har finansiering från Vadstena och Trafikverket medan Motala ännu inte har löst sin del. Projektet startas först när alla tre parter är överens. Birgittastranden bör kunna få en ny utformning inom nuvarande mandatperiod. Trafikstrategi Den trafikstrategi som togs i fullmäktige i juni 2014 var baserad på ett antagande om att Vadstenas innevånare skulle öka med maximalt 1000 innevånare fram till 2030 vilket gör att den planen inte är kompatibel med visionen Mot 10 000. Utredningen har många delar som kan appliceras oavsett ökningens storlek och då särskilt de delar av stadskärnan där det egentligen saknas förutsättningar för några större trafikförändringar. Det som däremot förändras är trafiklösningar utanför stadskärnan vilket innebär att man får göra ett omtag i vissa delar. Något som idag saknas är en plan för att hantera möjligheter till samåkning och någon form av resecentrum. Det är en fråga som har legat i träda i väntan på beslut från Östgötatrafiken och trafikkonsekvenser av omfarten men eftersom den informationen nu är tillgänglig är det dags att påbörja planarbetet. För att komma vidare behöver utredningen deals upp i flera mindre delar så att helheten inte blockar delar som inte behöver mer utredning. Gör om innerstaden så att den är i stort sett bilfri inom de centrala delarna. Där kan variationer förekomma vid olika tider under året. Slutför omdaningen av Storgatan där särskilt behoven för personer med rörelsehinder och föräldrar med barn ska prioriteras Starta en dialog med alla fastighetsägare med syftet att miljöregler, behovet av underhåll och framtida utveckling ska belysas. I detta arbete måste Vadstena kommun som fastighetsägare vara ett föredöme. Fastställ vilken miljö som i framtiden ska prägla Rådhustorget och gör sedan en budget och tidplan så att en omdaning av torget kan slutföras. Slutför arbetet med att omdana Konsumfastigheten så att den smälter in i den omgivande miljön på ett attraktivt sätt. Ha målsättningen att innerstaden ska ha en kedjefri detaljhandel där arbetet med att undvika tomma butikslokaler har hög prioritet. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 20 Kommunikationer Genom utökad turtäthet i busslinjerna till Motala och till pendelstationen i Skänninge och därifrån vidare från Mjölby till resten av regionen har kommunikationsmöjligheterna med kollektivtrafik inom regionen ökat avsevärt. En ny situation som uppstått är att pendeln och nya Rv 50 mellan Motala och Mjölby kommer att underlätta arbetspendlingen mellan dessa kommuner vilket kan komma att försvåra rekrytering av personal för Vadstena kommun, framför allt av vårdpersonal. Värt att notera är att våra ungdomar faktiskt anser att de kollektiva kommunikationerna numera är bra och det beror sannolikt på att de är mer förändringsbenägna och tar till sig nya möjligheter snabbare. Debatten om dåliga kommunikationer tycks bli mer lågmäld i samband med att fler upptäcker möjligheterna något som flera pendlande kommuntjänstemän kan vittna om. Resandefrekvensen med buss söderut är så låg att vissa delar kommer att ersättas av annan typ av service. Kvaliten och genomsnittsfarten på Länsväg 206 mellan Vadstena och Skänninge och vidare mot Mantorp kan komma att spela stor roll för såväl privat som kollektivtrafik och det är ett område där vi måste bevaka våra intressen i de länstrafikplaner som för närvarande är under utvärdering. Av särskild vikt är möjligheterna till arbetspendlingen till och från de större arbetsplatserna Mjärdevi, US och SAAB i Linköping. Gör en plan tillsammans med Östgötatrafiken hur en förbättrad kollektivtrafik ska se ut i framtiden Prioritera särskilt behovet av möjligheten att göra en ytterligare utveckling av pendlingen till och från Linköping Arbeta fram ett underlag för hur nuvarande busslinjer inom kommunen kan förbättras både vad det gäller taxa, turtäthet och sträckning. Lyft fram barnfamiljernas och de äldres behov av bra kollektivtrafik samt hur dessa behov kan tillgodoses Näringsliv, Handel, Turism och Marknadsföring Inom det här ganska svårgreppbara området har det under årens lopp spenderats mycket tid och resurser utan att det skett något egentligt genombrott. En avgörande faktor är antagligen att även om de olika delarna sinns emellan har en hel del gemensamma beröringspunkter saknas det ett kollektivt behov av en bredare samverkan. Den överväldigande majoriteten av aktörer inom det här diffusa området är i nuläget fristående organisationer eller privatägda verksamheter där det ofta förkommer konkurrerande intressen. Man vet vad man har men inte vad man kan få vilket tenderar att resultera i ett svårlösligt dilemma. För att komma framåt är det därför viktigt att i ett första skede identifiera inom vilka delar kommunen kan göra någon nytta och vilka som även fortsättningsvis sköter sig själva därför att de är svåra eller ibland omöjliga att påverka. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 21 Inom näringslivet finns det framför allt två områden som under decennier sköter sig själva och det är industriföretagen och lantbruket. Utöver markberedskap, samhällsbyggnadsinsatser och olika former av rådgivning har kommunen mycket små möjlighet att påverka på den här typen av verksamheter. Enda möjligheten till direkt påverkan är om kommunen ägt ett industrihotell eller motsvarande vilket man inte gör. Sker något av stor betydelse i Vadstena kommun måste ändå kommunstyrelsen vara involverad. Nyföretagande, småföretagande, handel och lokala aktiviteter hanteras idag av ViVa och det finns ingen större anledning att ändra på det under den närmaste tiden utöver ett mer formellt uppdrag och engagemang från kommunstyrelsen. Besöksnäring och turism är ett svårhanterligt område hos alla mindre kommuner och i synnerhet om kommunen inte har rådighet (bestämmanderätt) över de delar som utgör grunden för besöksnäringen, vilket alltså är fallet i Vadstena. De parter som verkligen har möjlighet att påverka den breda utvecklingen i Vadstena är de organisationer som har äganderätten till den mark och de fastigheter som utgör basen för det som i allmänhet kallas turism. I det här sammanhanget är det framför allt SFV, Stiftet och Regionens som är de organisationer som avgör den breda turismens framtid och fokus behöver ligga på att via en långsiktig och aktiv påverkan från Vadstenas politiker och tjänstemän få dessa aktörer mer intresserade av utvecklingspotentialen i Vadstena kommun. Med utgångspunkt från att det skulle kunna vara möjligt att lyfta besöksantalet till den nivå som SFV anser vara möjligt (x10!!) behöver Vadstena kommun påbörja en analys av olika infrastrukturlösningar för hur man hanterar en sådan besökarvolym med tanke på skyltning , trafikföring och P-platser för bussar och bilar något som det i nuläget helt saknas en handlingsplan för. Platsmarknadsföring av Vadstena som boendeort och besöksort är ett område där kommunen nog måste anses ha ett visst övergripande ansvar. I nuläget samverkar kommunen och Viva för att med ytterst begränsade ekonomiska resurser åstadkomma en mer aktiv platsmarknadsföring än vad som skett tidigare. Den minimala budget man har till sitt förfogande för att kunna ta Vadstena till den positionen vi behöver uppnå för att nå målet 10 000 innevånare och även i fortsättning kunna vara en egen kommun är i dagsläget helt otillräckliga Arbeta vidare med Viva och dess ägare för att skapa sammanhållen marknadsföring av Vadstena som en intressant ort ur många aspekter. Öka samarbetet med enskilda företag, region och stat för att Vadstena som kommun ska få en positiv utveckling. Stärka slagkraften hos kultur, stadsmiljö och handel för att locka fler turister och andra besökare till Vadstena. Lyft fram Vadstenas unika kärnvärden och gör spännande kombinationer för att visa alla de intressanta fördelar som finns i vår kommun. Arbeta med en marknadsföring som visar på den trygga miljö Vadstena är för personer i livets alla skeden. Nulägesanalys och Strategidokument 2015-05 22 Eftersom Vadstena är Östergötlands kulturhuvudstad är det viktigt att ha en medveten långsiktig plan för att ytterligare utveckla de kulturella särdrag som kommunen har Använda den kulturella dynamik som finns i form av internationellt kända byggnader och aktiviteter kombinerat med den mångfald av lokal kultur som finns tillsammans med ett bra och spännande bibliotek.
© Copyright 2025