1. No category

ISSN 1830-6373
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
EESO info
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
en bro mellan EU och det organiserade civila samhället
Februari 2015 | SV
LEDARE
”Vi är
européer”
Det Europa som vi känner och älskar har skakats och chockats av en
tragedi orsakad av terrorism. Vi inom
EESK framför våra kondoleanser till
dem som har förlorat nära och kära
och tackar dem som bidrar till att skydda våra medborgare mot terroristhotet.
EU skapades som ett skydd mot krig. I ett halvt sekel har EU lyckats med sitt uppdrag, och unionen har med stolthet mottagit Nobels fredspris för sina insatser. Men
kampen mot terrorism är annorlunda än tidigare krig. Det finns ingen frontlinje,
inga enkla mål och ingen enkel militär eller politisk lösning. Utöver de ”fredsbevarande” säkerhetsstyrkorna och ”fredsstiftarna” inom politiken måste svaret inkludera ”fredsbyggarna” i det civila samhället, som arbetar tillsammans för att främja
bättre förståelse, ömsesidig respekt och dialog mellan Europas folk.
Vi måste stå enade som européer – människor som tror på de värderingar som är
EU:s grundstenar: fred, demokrati, jämlikhet, frihet, mänskliga rättigheter, respekt,
förståelse, värdighet och tolerans – och försvara dessa värderingar till varje pris. Vi
bör vara lika fanatiska i vår medkänsla och kärlek till våra medresenärer på livets
resa som de personer som vill blockera vägen för oss.
Europas folk måste lära sig leva tillsammans, oavsett kultur, trosuppfattning eller
hudfärg. Vi måste försöka respektera varandras uppfattningar, även om vi inte delar
dem. Vi måste skydda rätten att vara annorlunda och lära oss förstå varandra. Vi
måste bekämpa intolerans, orättvisor och socialt utanförskap så att vi kan dra nytta
av den rika mångfald som gör inrättandet av EU till en sådan bedrift.
Det civila samhällets organisationer spelar en mycket viktig roll i detta sammanhang. Ungdoms- och kvinnogrupper, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar,
kyrkor, andra religösa samlingsplatser, utbildnings-, idrotts- och kulturorganisationer bör alla delta i en process som syftar till att vidga sinnena och öppna
hjärtana. Världen har blivit global, och vårt tänkande bör anpassas till det. De som
förespråkar trångsynthet, sekterism, rasism och hat mot dem som är annorlunda
måste överröstas av dem som värnar alla människors liv, jämlikhet och värdighet.
”Förenade i mångfalden” är Europeiska unionens motto. Vi behöver inte omformulera det – bara se till att det hörs klarare och tydligare. Vi är européer!
Jane Morrice
EESK:s vice ordförande
KOMMANDE
EVENEMANG
20 februari 2015,
Europa i harmoni.
Sista dagen för att lämna in bidrag
till tävlingen för videoklipp gjorda
till melodin ”Hymn till glädjen”
(Ode to Joy)
12 mars 2015, Polen:
Den icke-vinstdrivande sektorns
roll som leverantör av sociala
tjänster av allmänt intresse
18–19 mars 2015,
EESK, Bryssel:
EESK:s plenarsession
Det lettiska ordförandeskapets
prioriteringar
Den 1 januari 2015 övertog Lettland
ordförandeskapet för Europeiska unionens råd för första gången i historien.
Vid EESK:s 504:e plenarsession presenterade Zanda Kalniņa-Lukaševica,
parlamentssekreterare vid Lettlands
utrikesministerium, det lettiska EUordförandeskapets arbetsprogram. De
främsta prioriteringarna är den digitala
tidsåldern, tillväxt, globalisering och
klimatförändringar.
Kommittén är som företrädare för medborgarna fast besluten att tillsammans
med det lettiska ordförandeskapet
hjälpa Europa att klara de kommande
utmaningarna. Genom att delta i lanseringen av Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 i Lettland, visade EESK
sin vilja att aktivt medverka i Europaåret
för utvecklingssamarbete 2015 och att
hjälpa dem som behöver det mest samt
att arbeta för global fred och mänsklig
värdighet.
Under plenarsessionen redogjorde
Zanda Kalniņa-Lukaševica för ordförandeskapets prioriteringar, där bl.a.
följande ingår:
● Ett konkurrenskraftigt Europa för
att främja tillväxt och skapande av
arbetstillfällen: För att förbättra EU:s
konkurrenskraft är det viktigt att
Internationella minnesdagen
för förintelsens offer: ”Lära av
det förflutna, lära för framtiden”
6
Säkra rutter. Säker framtid.
Hur ska man hantera de blandade
migrationsströmmarna över
Medelhavet? Det första europeiska
migrationsforumet vid EESK
Varför EU:s utvecklingspolitik
är viktig
Hur kan det civila samhället
göra skillnad under Europaåret
för utvecklingssamarbete 2015?
EESK lämnade Bryssel för att
delta i en EU-omfattande
dialog om frågor av intresse
för medborgarna: Mitt Europa...
I morgon!
Zanda Kalniņa-Lukaševica,
parlamentssekreterare vid Lettlands
utrikesministerium, presenterar
det lettiska EU-ordförandeskapets
arbetsprogram vid EESK:s plenarsession
underlätta investeringar och stärka
den inre marknaden. Industripolitiken och energipolitiken måste
stå i centrum för unionens insatser
under de kommande fem åren.
● Den digitala tidsåldern: Man måste
ta till vara de möjligheter som informations- och kommunikationstekniken ger. EU måste fortsätta att
ligga i framkant i fråga om nuvarande och framtida tillväxtmöjligheter och se till att man inte lämnar
några regioner på efterkälken.
● Globalisering: Man måste främja en
verklig politik när det gäller Afrika
Zanda Kalniņa-Lukaševica betonade
vikten av ett nära samarbete med EESK
under ordförandeskapet, särskilt i frågor
där det civila samhället är involverat
i beslutsprocessen, i syfte att överbrygga klyftor och föra EU-institutionerna närmare den europeiska allmänheten. Med detta mål för ögonen sade
Zanda Kalniņa-Lukaševica: ”Vi planerar
att blåsa nytt liv i Europa 2020-strategin. Vi vill även engagera medborgare
utanför EU och göra möjligheter till
direkta kontakter mellan människor till
en hörnsten i vårt samarbete inom det
östliga partnerskapet och med länderna
i Centralasien.”
EESK:s ordförande Henri Malosse avslutade med att konstatera att: ”De kommande sex månaderna, med det lettiska
ordförandeskapet vid rodret, är mycket
viktiga eftersom de erbjuder en möjlighet att visa att EU har fått en ny dynamik
som kommer att föra unionen närmare
medborgarna.” (hb)
●
Invigningen av Europaåret
för utvecklingssamarbete i Riga
rini, Lettlands premiärminister Laimdota
Straujuma och EESK:s ordförande Henri
Malosse var några av dem som talade
vid invigningen.
I DETTA NUMMER
2
3
4
5
och stärka partnerskapet med Medelhavsländerna, samt ta itu med
den känsliga frågan om invandring
och ett gemensamt asylsystem.
● Klimatförändringar: EU ska spela en
ledande roll i förberedelserna inför
COP21 i Paris 2015.
Henri Malosse, EESK:s ordförande,
vid inledningen av Europaåret
för utvecklingssamarbete i Riga.
Källa: Europeiska kommissionen
Europaåret för utvecklingssamarbete
(EYD2015) invigdes officiellt i Riga den
9 januari, i samband med att Lettland
tog över ordförandeskapet i Europeiska
unionens råd. Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker,
EU:s höga representant för utrikes frågor
och säkerhetspolitik Federica Moghe-
”Utvecklingspolitik är en mycket viktig fråga. Fattigdom och underutveckling är våra värsta fiender” sade Henri
Malosse i sitt tal vid öppningsceremonin. Han uppmanade deltagarna
att inte glömma bort att Europeiska
unionen bygger på värden som bör
utgöra den vägledande principen och
grunden för all verksamhet, särskilt vid
EU:s insatser utanför unionens gränser. ”Låt oss sluta att bara ge bistånd
och i stället arbeta tillsammans för en
gemensam utveckling! Den europeiska
modellen med regional integration,
kulturell dialog och äkta partnerskap
måste stå i förgrunden för denna pro-
ww
www.eesc.europa.eu
cess, som en av de bästa metoderna
för att driva utvecklingen framåt.”
Henry Malosse underströk vikten av
att involvera arbetsmarknadens parter och civilsamhällesorganisationerna
i EU:s utvecklingspolitik – ”De känner
till området och kan ge EU effektiv
draghjälp.”
I sitt inledningsanförande hyllade
kommissionsordförande Jean-Claude
Juncker särskilt EESK-ledamoten
Andris Gobiņš, som även är ordförande för Europarörelsen Lettland, för
att han tagit initiativ till Europaåret för
utvecklingssamarbete. EESK har spelat
en betydelsefull roll i fastställandet av
>>> sidan 2
Internationella minnesdagen för förintelsens offer:
”Lära av det förflutna, lära för framtiden”
I samband med 70-årsdagen av befrielsen
av fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz
hedrade EESK förintelsens offer genom att föra
samman överlevande, ögonvittnen och ungdomar till en stund av åminnelse och eftertanke. Evenemanget anordnades i samarbete med Europaparlamentet, European Jewish Community Centre
(EJCC) och organisationen A Jewish Contribution
to an Inclusive Europe (CEJI).
”Att minnas är en historisk skyldighet. Mänsklighetens skyldighet gentemot offren. En skyldighet
för oss som lever i en tid där vi ser nya former
av grymhet växa fram under en täckmantel av
religiös eller sekteristisk fanatism. Som européer
måste vi minnas att det europeiska projektet
växte fram ur ruinerna av ett antisemitiskt Europa
och mot bakgrund av avslöjandena om koncentrationslägrens fasor”, sade EESK:s ordförande
även i sina värsta stunder har förmågan att visa
godhet.” Även Simon Gronowski, som också överlevde förintelsen, framförde ett budskap om hopp
och försoning: ”Försoning är mycket mer värt än
hämnd, rättvisa mycket mer värt än vrede. Trots
gårdagens och dagens tragiska händelser tror jag
på det goda i människan.”
Martin Gray, överlevande från förintelsen, vid EESK:s
evenemang på den internationella minnesdagen
för förintelsens offer
Henri Malosse. Martin Gray, som överlevde förintelsen, berättade: ”I lägret såg jag människor
som betedde sig som djur. Men jag såg också
hur mina nödställda medfångar visade solidaritet, broderskap och kärlek. Liv utan kärlek är
ingenting. Vi får aldrig glömma att människan
Europaparlamentets vice talman Antonio Tajani,
Regionkommitténs ordförande Michel Lebrun,
EJCC:s ordförande rabbi Avi Tawil och CEJI:s ordförande Alain Philippson var huvudtalare under
minnesceremonin. (cad)
●
Mer information finns på http://www.eesc.europa.
w.ee
eu/?i=portal.en.news.34564
Fo r t s. f r ån sidan 1
I nv i g n i n g e n av E u r o p a å r e t
f ö r u t ve c k l i n g s s a m a r b e t e i R i g a
2015 som Europaåret för utvecklingssamarbete.
År 2013 antog kommittén ett yttrande om Europaåret för utvecklingssamarbete med Andris Gobiņš
som föredragande, och uttryckte starkt stöd för
det allra första Europaåret med en stark global
och rättighetsbaserad dimension. Idén framfördes konsekvent av EESK tillsammans med andra
organisationer i det civila samhället, främst Concord, den europeiska sammanslutningen av ickestatliga organisationer för stöd och utveckling,
till dess att Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 officiellt godkändes av EU-institutionerna
under våren 2014.
Den 20 mars 2015 kommer EESK att stå värd för
en stor konferens i Bryssel i syfte att sammanföra
olika sektorer inom det europeiska organiserade
civila samhället för att granska den roll som icketraditionella aktörer spelar inom utvecklingssamarbetet. (sg)
●
EESK:s reaktioner på attackerna i Paris i januari 2015
Uttalande från Henri Malosse, EESK:s ordförande
Jag kände stor bestörtning när jag hörde om terroristattacken
mot Charlie Hebdos redaktion. Som ordförande för Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén fördömer jag med kraft detta
avskyvärda dåd. Det är ett vidrigt och omotiverat angrepp på ett
av EU:s grundläggande värden: yttrandefriheten. Det är ett brott
mot mänskligheten.
© Alex Belomlinsky
På EESK:s vägnar vill jag uttrycka mitt deltagande med offren – journalisterna, tidningens anställda, poliserna – samt deras anhöriga.
Mina tankar går också till ledningen och de anställda vid Charlie
Hebdo och till hela journalistsamfundet.
Attacken inträffade i ett spänt läge där skulden ofta
läggs på hela den muslimska befolkningen. Under dessa
omständigheter är det för sammanhållningens skull mycket
viktigt att vi undviker klichéartade föreställningar om människor. Den stora majoriteten muslimer tar också avstånd från
denna sammanblandning, eftersom de är de främsta offren för fundamentalister.
Européerna måste stå ENADE i kampen mot terrorismen. De vill ha ett EU som kan skydda dem.
Vi måste GEMENSAMT arbeta för en starkare och mer sammanhållen utvecklingspolitik i hela världen
för att bekämpa den fattigdom och underutveckling som ligger till grund för extremism och terrorism.
Inom EU måste vi stärka våra integrations- och sammanhållningsinstrument. För att bli effektiva
måste dessa instrument stödjas och genomföras av och tillsammans med det civila samhället. ●
EESK info ställde denna fråga till en ledamot från var och en av de tre
grupperna. De har alla tidigare arbetat som journalister.
Terrorattacken mot ”Charlie Hebdo”: Ett brott begånget av galningar, ett försök att skrämma medier
och regeringar eller en provokation?
”Charlie Hebdo” har publicerat karikatyrer av Jesus, påven, rabbiner, premiärministrar och presidenter, afrikanska diktatorer, den kinesiska regimen och
Bryssel-eurokrater. De vågar göra det utan att utsättas för hämnd. Den epok
då man brände kättare på bål försvann med medeltiden.
I ett demokratiskt samhälle är pressen den fjärde statsmakten, ett medel för
att övervaka regeringar och en röst som är oberoende av religiösa övertygelser. I diktaturer och fanatiska teokratier är pressen underställd censur, och
journalister som uttrycker åsikter som inte överensstämmer med de styrandes världsåskådning fängslas, torteras och dödas. Syftet är att skrämma andra
trotsiga och visa att det inte lönar sig att kritisera makten, religionen eller
maffian. Men ”Charlie Hebdos” redaktion ligger i ett demokratiskt land i Europas mitt, och journalisterna och tecknarna hade franskt medborgarskap.
photo: Michal Dembinski
En attack mot det fria ordet
och det civila samhället!
Vilka följder får Charlie Hebdo-attacken
för yttrandefriheten – och vad kan det civila
samhället göra i detta avseende?
Anna Nietyksza, EESK-ledamot
I den digitala ekonomins och de elektroniska mediernas tidevarv kan fanatiker av alla sorter – inte bara islamister – använda cyberattacker för att paralysera de elektroniska medierna eller
t.o.m. stänga av strömmen i hela Europa. Vi måste stoppa vågen av extrem intolerans som så lätt leder till våld. En
stor roll i det arbetet har de oberoende medierna, som kan förespråka ömsesidig respekt och fredlig samexistens
mellan religionerna. I Europa, som har uppnått mycket på integrationsområdet, finns det inte någon plats för radikalism. Det är tid för handling och åtgärder, och drivkraften bör vara de europeiska institutionerna, t.ex. EESK, som
företräder det civila samhället, men också Europeiska kommissionen och regeringarna i de europeiska länderna.
Anna Nietyksza, medlem i Arbetsgivargruppen, Polen
Jag blev tillfrågad om jag kunde besvara denna fråga med högst 200 ord. Det kan jag inte. Attacken är så bisarr och
overklig att man måste till gå till djupet av den för att försöka förstå. Men även då skulle jag behöva minst dubbelt så
många ord, och det som hände känns ändå omöjligt att begripa. Kommer yttrandefriheten att påverkas? Efter att ha hört de
första reaktionerna så betvivlar jag det. Charlie Hebdo trycktes i rekordstor upplaga och bröt mot tabun som aldrig förr, och
allmänhetens solidaritetsmanifestationer för tidningen var både imponerande och uppmuntrande. De första reaktionerna
är vanligvis känslomässiga och uppriktiga, men vad kommer att hända om dessa
inledande känslor mattas av? När omdömesförmåga ersätts av fördomar och den
högröstade minoriteten dominerar den allmänna opinionen? De första tecknen på
att detta håller på att hända är redan här och de gamla vanliga misstänkta har pekats
ut – islam och invandringen. Så vad kan det civila samhället göra – stänga ned alla
moskéer i Europa och slänga ut alla muslimer? Är problemet löst då? Är det muslimerna som är problemet? De som jag känner är helt vanliga människor som är rätt
väl integrerade i samhället. Självklart finns det en mycket liten minoritet bestående
av enskilda personer som inte vill integrera sig och som förkastar våra samhällsvärderingar. Vi måste lösa det problemet. Hur? Jag vet inte, för jag är inte någon expert,
men att beskylla muslimerna för allt som gått snett i vårt samhälle och att utestänga
dem är helt klart fel väg att gå. Problemet kommer inte att kunna lösas med bara en
Martin Siecker, EESK-ledamot
enda åtgärd – vi kan komma att behöva en hel uppsättning åtgärder. Innan du väljer
vilka, skulle jag vilja föreslå att du besöker utställningen ”Migranter i Europa” i JDEbyggnadens Atrium. Ett av utställningsföremålen är en spegel med texten ”invandringens ansikte”. Migrationen har pågått
under de senaste 2,2 miljoner åren och Europa är en enda stor smältdegel av etniska identiteter. Du, jag – alla härstammar
vi från eller är invandrare, vare sig vi vill det eller inte. För alla som har modet att se sig själva i denna spegel med ett öppet
sinne blir det genast uppenbart att främlingsfientlighet inte är en av de åtgärder som vi behöver. As-salamu alaykum.
Martin Siecker, ordförande i facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT),
medlem i Arbetstagargruppen, Nederländerna
2
Det civila samhällets svar på terroristattackerna som drabbat Europas självaste själ och
hjärta bör vara präglat av solidaritet. I efterdyningarna av grymheterna i Paris har vi sett miljontals människor på gatorna föregå med gott exempel. Politiska ledare och säkerhetstjänster
har en viktig roll att spela för att skydda och försvara människors rättigheter och visa prov på
ansvarsfullt ledarskap, men det civila samhället kan spela en avgörande roll. EU-medborgarna
bör göra sina röster hörda på religösa samlingsplatser, skolor, arbetsplatser, inom idrotten och
inom alla organisationer i det civila samhället där unga och gamla, män och kvinnor samlas. Det är
i dessa gräsrotsorganisationer som det förberedande arbetet bör göras för att främja
tolerans, ömsesidig respekt och förståelse
mellan folken i och utanför Europa. Pressoch mediefriheten har också en roll att
spela eftersom toleransens stämma sällan
når rubrikerna. Det är dags att vi lär oss att
lyssna på dem som står upp för sina åsikter
och visar vägen.
Jane Morrice, EESK:s vice ordförande, medlem i Övriga intressegrupper, Irland
Jane Morrice, EESK-ledamot
–
a
v
5
1
å
r
0
g
ö
ut et f te 2
l
a
c i aår a r b e
e
Sp r o p a m
Eu gss
in
l
k
c
e
v
ut
ISSN 1830-6373
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
EESO info
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
en bro mellan EU och det organiserade civila samhället
Februari 2015 | SV
LEDARE
Kära läsare!
De gemensamma insatserna av
EESK, Europaparlamentet och
Concord, det viktigaste nätverket
för europeiska icke-statliga organisationer för utveckling, har på ett
avgörande sätt bidragit till utnämningen av år 2015 som Europaåret
för utvecklingssamarbete. Vissa institutioner, liksom vår egen, och framför allt
mycket engagerade medarbetare, har utövat ständiga påtryckningar på de andra
institutionerna, särskilt rådet, från projektets lansering 2011 fram till det slutliga
beslutet 2014.
Europaåret för utvecklingssamarbete innebär en möjlighet att öka effektiviteten
inom olika sektorer i det civila samhället i Europa på detta område och att stärka
banden med organisationerna i utvecklingsländerna. För EESK är det viktigaste
att uppnå konkreta och mätbara resultat.
EESK kommer i första hand att delta aktivt i alla högnivåkonferenser som anordnas på EU-nivå, i synnerhet vid öppningskonferensen, som ägde rum i Riga den
9 januari 2015, samt vid avslutningskonferensen i Luxemburg i december. Under
våren kommer EESK också att stå värd för en stor konferens i Bryssel i syfte att
sammanföra olika sektorer inom det europeiska organiserade civila samhället för
att titta närmare på den roll som icke-traditionella aktörer spelar inom utvecklingssamarbetet.
De olika aktiviteter som planeras för 2015 inom ramen för EESK:s förbindelser med
AVS-länderna, Latinamerika och andra delar av världen kommer att vara kopplade
till detta tema. Sist men inte minst kommer samtliga ledamöter att uppmuntras
att inom ramen för ”going local”-initiativet engagera sig på lokal nivå inom sina
egna organisationer.
José María Zufiaur Narvaiza, ledamot av EESK och ordförande i facksektionen
för yttre förbindelser (REX)
Ett tillfälle för det civila samhället att påverka
Andris Gobiņš var föredragande
för EESK:s yttrande om Europaåret för
utvecklingssamarbete. Här förklarar han
varför det civila samhället står i centrum
för Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 och diskuterar sina förhoppningar
för 2015 och framåt.
EESK info: Vilka är enligt dig
de viktigaste aspekterna
på Europaåret för
utvecklingssamarbete 2015?
Andris Gobiņš: En av årets största
framgångar kan vi redan se: att idén
uppstått i det civila samhället samt
fått stöd och hanterats enligt en
nedifrån-och-upp-strategi. En annan
framgång är innehållet i Europaåret,
som sträcker sig över gränserna. Detta
är det första initiativ av detta slag där
man uttryckligen ser utanför EU:s
geografiska område och strävar efter
vår värld
vår värdighet
vår framtid
2015
Europaåret
för utvecklingssamarbete
Det civila samhällets roll för att se till att Europaåret
för utvecklingssamarbete 2015 blir en framgång
Det organiserade civila samhället har
spelat en betydelsefull roll i inrättandet
av 2015 som Europaåret för utvecklingssamarbete (EYD2015).
Idén har konsekvent lyfts fram av EESK
tillsammans med andra organisationer
i det civila samhället, främst Concord,
den europeiska sammanslutningen av
icke-statliga organisationer för stöd och
utveckling. Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 godkändes officiellt av
EU-institutionerna i april 2014.
Källa: http://www.concordeurope.org/
Sedan dess har det organiserade civila
samhället haft ett nära samarbete med
kommissionen för att hjälpa till att planera året. EESK har stött inrättandet av
en bred allians av civilsamhällesorganisationer, som har lagt fram ett förslag
till handlingsprogram för det civila sam-
Viktiga evenemang där det civila samhället kommer att delta är bland annat
den officiella invigningen av Europaåret för utvecklingssamarbete 2015
den 9 januari i Lettland och Europeiska
utvecklingsdagarna den 3–4 juni i Bryssel. En rad Kapuściński-föreläsningar
om utvecklingssamarbete kommer att
hållas i samtliga 28 medlemsstater.
Dessa föreläsningar, som organiseras
gemensamt av kommissionen och FN
(UNDP), ger EU:s studenter möjlighet att
diskutera utvecklingsfrågor.
Vad bör Europaåret för
utvecklingssamarbete 2015
handla om: utvecklingen av
den privata sektorn, stöd
till små och medelstora
företag...?
Jag anser att varje aktör bör fokusera
på sina starka sidor. Inom EESK erbjuder det sektorsövergripande samarbetet mellan den privata sektorn, fackföreningarna och andra ekonomiska
och sociala aktörer enorma möjligheter, och detta kan och bör utnyttjas bättre. EESK anger i sitt yttrande
att olika aspekter bör tas upp under
året. Var och en av oss kan bidra till
en bättre och rättvisare värld genom
vårt agerande som konsumenter, politiska aktörer m.m. Varje organisation,
företag eller fackförening kan skapa
Andris Gobiņš, EESK-ledamot
samverkanseffekter och kopplingar
till utvecklingsfrågor.
Vad hoppas du ska uppnås
med Europaåret för
utvecklingssamarbete 2015?
Utöver det som nämnts tidigare hoppas jag att året också ska bidra till
större framgång när det gäller att
uppnå millennieutvecklingsmålen
och till en större känsla av ansvar för
dagordningen efter 2015. Ur EESK:s
samordningsgrupps perspektiv hoppas
jag att vi kommer att bygga vidare på
det utmärkta samarbetet med Concord
och andra som främjar denna idé och
att vi får med oss EESK-ledamöterna
ombord.
●
Varför EU:s utvecklingspolitik är viktig
Intervju med Charles Goerens,
Europaparlamentsledamot och medlem i Europaparlamentets utskott för
utveckling.
hället. Detta förslag har en sammanlagd
budget på nästan 1 miljoner euro.
Viktiga inslag är inrättandet av ett
sekretariat för alliansen för europeiska
civilsamhällesorganisationer och en
mekanism för bidrag som ska betalas
vidare till nationella eller regionala
civilsamhällessammanslutningar som
genomför verksamhet i anslutning till
Europaåret. Alla berörda parter kommer
att uppdatera det avsnitt på webbplatsen för Europaåret för utvecklingssamarbete som berör det civila samhället.
mer än att bara informera människor
eller bedriva kampanjer. Året syftar
till att öka involveringen och diskussionen, och det civila samhället ställs
i centrum för processen. Det ger ett
ypperligt tillfälle att gå utanför den
traditionella kretsen av aktörer genom
att involvera fler berörda parter, också
aktörer från den privata sektorn, fackföreningar, konsumenter, miljöaktivister, icke-statliga organisationer m.m.
Ett år är dock en mycket kort tid.
Under Europaåret för utvecklingssamarbete kommer
varje månad att ha ett särskilt tema. Temat för
februari är utbildning och mars kommer att handla om
jämställdhetsfrågor. Källa: Europeiska kommissionen
Målsättningar för det civila samhället
Civilsamhällesorganisationerna hoppas att Europaåret för utvecklingssamarbete kan bli ett tillfälle att informera
EU:s medborgare om utvecklingssamarbete, främja direkt deltagande och ett
aktivt intresse samt öka medvetenheten om fördelarna med ett Europeiskt
utvecklingssamarbete. Det är viktigt att
medborgarna engageras i utvecklingsfrågor, särskilt eftersom FN för närvarande arbetar för att bygga vidare på
millennieutvecklingsmålen och för att
utforma en ambitiös utvecklingsagenda
för perioden efter 2015.
●
EESK info: Vilka är de
största fördelarna med EU:s
utvecklingspolitik, och var
kan EU göra skillnad?
Charles Goerens: EU:s utvecklingspolitik baseras på principerna i det europeiska samförståndet om utveckling.
I detta hänseende är EU:s utvecklingspolitik en värdebaserad politik. Detta
innebär att den inte är givarstyrd,
utan i stället syftar till att ge partnerna
egenmakt genom bättre styrning och
samfinansiering av grundläggande
initiativ, projekt och program.
Vilka framsteg har du sett till
följd av EU:s ansträngningar
på utvecklingsområdet?
Sedan den europeiska
utvecklingspolitikens
först introducerades
har EU åtagit sig att
utrota extrem fattigdom
Charles Goerens,
i utvecklingsländerna
Europaparlamentsledamot
genom att finansiera
och medlem
initiativ, projekt och
i Europaparlamentets
program inom så kallutskott för utveckling
lade grundläggande
sektorer som hälsa, sanitet och kvinnors
egenmakt.
I dag har många människor tillgång till
läkarvård. Den kombinerade effekten
av EU:s utvecklingspolitik, å ena sidan,
och arbetet inom den globala fonden
för bekämpning av aids, tuberkulos och
malaria, å den andra, ger hopp till människor som lider av dessa sjukdomar.
>>> sidan 4
ww
www.eesc.europa.eu
3
2015: en milstolpe i det
internationella utvecklingsarbetet
FN arbetar med regeringar, det civila samhället
och andra partner för att skapa en ambitiös global
utvecklingsagenda för tiden efter 2015. Ett förslag
som innehåller 17 mål för hållbar utveckling har
utarbetats. Dessa mål täcker en rad frågor, bl.a. hur
man ska få slut på fattigdom och hunger,
förbättra hälsa och utbildning och göra
städerna mer hållbara. Målet är att se
till att alla länder, även industriländerna,
sluter upp bakom dessa mål för hållbar
utveckling. FN:s generalförsamling 2015
kommer att sammanträda i september
2015 för att anta målen för hållbar utveckling och utvecklingsramen för tiden efter
2015. Förhandlingarna på FN-nivå inför
denna inleddes i januari 2015.
EESK:s REX-sektion och Observationsgruppen för
hållbar utveckling anordnade också ett gemensamt sammanträde den 20 oktober 2014 för att
bidra till Europeiska rådets slutsatser om ramarna
för perioden efter 2015 vid mötet i december.
Att avskaffa fattigdom och svält: ett av målen för hållbar
EESK har spelat en central roll när det
utveckling. Källa: Europeiska kommissionen
handlat om att lägga fram det civila
samhällets synpunkter i denna fråga.
Ivan Voleš yttrande om den privata sektorns delRådets slutsatser antogs den 16 december 2014.
tagande i utvecklingsramen för perioden efter
REX-sektionen och observationsgruppen för håll2015 var en viktig milstolpe. Som en uppföljning
bar utveckling kommer att fortsätta sina insatser
av detta genomförde EESK i februari 2014 en konför att övervaka och om möjligt påverka förhandferens om det europeiska civila samhällets ståndlingsprocessen, framför allt i syfte att se till att det
punkter i fråga om ramen för tiden efter 2015, och
civila samhället får en roll att spela när den nya
i juni anordnade EESK och EU:s FN-delegation tillglobala utvecklingsramen genomförs.
●
sammans en lunchdebatt om det civila samhällets
syn på agendan efter 2015.
Den privata sektorns roll när det gäller att
göra Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 framgångsrikt
”Europaåret
för utvecklingssamarbete 2015 bör
utnyttjas för att visa
att det är möjligt
att kombinera den
privata sektorns
affärsintressen med
utvecklingsmål.
Mycket få känner till
Ivan Voleš, EESK-ledamot
den värdefulla verkoch föredragande för
samhet som bedrivs
EESK:s yttrande om den
av Private Investors
privata sektorns roll
for Africa, som är en
i utvecklingssamarbetet
sammanslutning av
flera globala företag som tillhandahåller stöd till
utvecklingsländer i Afrika. Europaåret för utvecklingssamarbete öppnar vägen för enskilda företagsinitiativ. Många innovativa idéer har förts fram, t.ex. att
märka produkter med Europaårets symbol, anordna
informationskampanjer om utvecklingsbistånd och
tillhandahålla stöd och frivilligarbete när det gäller att
coacha lokala små och medelstora företag.”
EESK-ledamot Ivan Voleš, Arbetsgivargruppen,
föredragande för EESK:s yttrande om den privata
sektorns roll i utvecklingssamarbetet
Att öka medborgarnas medvetenhet om internationellt samarbete
© GLOBAL FOCUS WORLD’s BEST NEWS
Europaåret för utvecklingssamarbete innebär en
möjlighet för icke-statliga organisationer och andra
aktörer i det civila samhället att öka allmänhetens
medvetenhet om värdet av internationellt samarbete. Global Focus (Globalt fokus) är Danmarks stödmottagande paraplyorganisation för icke-statliga
organisationer, och den ansvarar för att anordna
ett antal landstäckande verksamheter under 2015.
”Vårt fokus bör i första hand ligga på att visa
allmänheten att internationellt samarbete finns
med på EU:s dagordning”, säger Thomas RavnPedersen, chef för den danska icke-statliga organisationen World’s Best News (som är en del av
Globalt Fokus). ”Många människor inser inte att
EU är en av de största aktörerna i det internationella utvecklingssamarbetet eller ens att EU
är en biståndsgivare.
Vår uppgift är att visa
att vi arbetar tillsammans med andra. Vi
måste kunna visa på
den europeiska dimensionen.”
Styrkan i Europas civila samhälle illustreras av det
faktum att inte bara icke-statliga organisationer
utan även andra intressenter, exempelvis fackföreningar, näringslivsorganisationer, lantbruksorganisationer osv., är engagerade i utvecklingsprojekt utomlands och tillhandahåller sin expertis
och kunskap. ”Det civila samhället som helhet har
en viktig roll att spela utanför Europas gränser”,
säger Thomas Ravn-Pedersen. ”Europaåret för
utvecklingssamarbete 2015 är en möjlighet att
visa på detta, genom olika projekt som handlar
om allt från utbildning till främjande av anständiga
arbetsvillkor.”
Fokus på frågor som berör
medborgarna
2015 ser ut att bli ett betydelsefullt år. I september förväntas FN:s generalförsamling sätta upp nya
utvecklingsmål för de närmaste 15 åren, medan
klimatkonferensen COP 21 i december kommer att
riktas in på att uppnå ett juridiskt bindande internationellt avtal. Nationella icke-statliga organisationer är väl lämpade att öka medborgarnas medvetenhet om dessa kommande beslut som kommer
att påverka alla. ”Vårt mål är att engagera människor och få allmänheten att utöva påtryckningar”,
säger Thomas Ravn-Pedersen. ”Under de sex första
månaderna inför generalförsamlingen kommer vi
att arbeta med ungdomsorganisationer som får
besöka gymnasieskolor och starta diskussioner. Vi
samarbetar även med danska radio- och tv-bolag.
Vi måste engagera allmänheten både innan och
efter att dessa utvecklingsmål har fastställts, för att
upprätthålla ansvarsskyldigheten mellan politiker
och medborgare.”
Fördelar med samarbetet
Thomas Ravn-Pedersen ser Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 som en möjlighet att bringa
icke-statliga organisationer, den privata sektorn,
det civila samhället, staten och internationella
organisationer närmare varandra. ”De mest framgångsrika programmen är just de där dessa olika
aktörer bidrar med sina respektive styrkor”, säger
han. ”Världens bästa nyhetskampanj bygger t.ex.
på att den privata sektorn sprider våra positiva
nyheter om internationell utveckling.”
●
Fo r t s. f r ån sidan 3
Va r f ö r EU: s u t ve c k l i n g s p o l i t i k
är viktig
Vad skulle du vilja att EU gör för
att stärka utvecklingspolitiken?
Enligt min mening är allmän tillgång till social
trygghet den viktigaste och mest kraftfulla åtgärd
som bör vidtas för att bekämpa ojämlikhet.
Vilka möjligheter hoppas du att
Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 kommer att skapa?
Nästan alla EU-medlemsstater lider fortfarande av
[den ekonomiska] krisen. Vi bör inte heller glömma
att vi fortfarande brottas med en global kris. Det
som står på spel är inget mindre än vår värld, vår
framtid och vår värdighet.
Charles Goerens (Gruppen Alliansen liberaler
och demokrater för Europa) är ordförande i samordningsgruppen för Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 vid Europaparlamentets
utskott för utveckling. Han presenterade den
11 november 2014 Europaparlamentsledamöternas förslag till hur parlamentet kan delta
i verksamheten i samband med Europaåret för
utvecklingssamarbete.
●
Den allmänna
opinionen om EU:s
utvecklingspolitik
I januari 2015 offentliggjorde kommissionen en
särskild Eurobarometer-rapport om allmänhetens
åsikter inför Europaåret för utvecklingssamarbete.
De viktigaste slutsatserna i rapporten var följande:
● Det stora flertalet (85 %) invånare i alla medlemsstater anser att det är viktigt att hjälpa
människorna i utvecklingsländerna.
● Något mer än två tredjedelar av de svarande
håller med om att bekämpning av fattigdomen i utvecklingsländerna bör vara en av EU:s
huvudprioriteringar.
● En betydande andel svarande håller med om
att bekämpning av fattigdomen i utvecklingsländerna också påverkar EU-invånarna positivt
(69 %) och ligger i EU:s intresse (78 %).
● I hela Europa känner 12 % av de svarande till att
2015 är Europaåret för utvecklingssamarbete.
● Hälften av européerna tror att enskilda personer kan bidra till att bekämpa fattigdomen
i utvecklingsländerna.
Undersökningen finns på http://ec.europa.eu/
public_opinion/archives/ebs/ebs_421_en.pdf.
s/ebs
●
Hur kan det civila samhället göra skillnad under Europaåret för utvecklingssamarbete 2015?
Jacek Krawczyk, ordförande
för Arbetsgivargruppen
Under Europaåret för
utvecklingssamarbete spelar
det civila samhället, i synnerhet
arbetsgivarna, en mycket viktig
roll. Det är inom den privata sektorn som tillväxt och sysselsättning
skapas, och det är fullt möjligt att
kombinera affärsintressen med
utvecklingsmål.
Den privata sektorns roll kan definieras på två sätt. För det första skulle företag från EU:s medlemsstater
kunna delta i program som utformats för att uppnå utvecklingsmål
i mottagarländerna. För det andra skulle de kunna hjälpa lokala företag
i utvecklingsländerna att tjäna som katalysatorer för tillväxt och fattigdomsbekämpning.
Det är viktigt att främja de privata företagens delaktighet i utvecklingsprogrammet. Europaåret för utvecklingssamarbete är ett ypperligt tillfälle att visa att den privata sektorns kommersiella intressen kan förenas
med utvecklingsmålen.
Jacek Krawczyk
Ordförande, Arbetsgivargruppen
Fackföreningsrörelsen är till
sin natur präglad av solidaritet.
Vi anser att en balanserad utveckling
av alla regioner i världen är en nödvändighet, eftersom alla människor,
oavsett var de befinner sig, måste ha
anständiga levnads- och arbetsvillkor.
Enligt vår uppfattning är demokrati och mänskliga rättigheter en förutsättning för utveckling. I synnerhet gäller detta de fackliga rättigheterna och
den kollektiva förhandlingsrätten. Om så krävs, måste det utövas påtryckningar på regeringarna att säkerställa dessa rättigheter.
Det civila samhället och
i synnerhet EESK har redan gjort
stor skillnad, eftersom själva idén om
att utnämna 2015 till Europaåret för
utvecklingssamarbete kommer från
kommittén och därefter fick stöd av
Europaparlamentet. Det är första
gången som Europaåret handlar om
EU:s «yttre åtgärder», och under ett
Luca Jahier, ordförande
år som kommer att få stor betydelse
för Övriga intressegrupper
för det internationella utvecklingssamarbetet (fastställande av millennieutvecklingsmålen för tiden efter
2015 och den andra halvtidsöversynen av Cotonouavtalet) har det civila
samhället en avgörande roll att spela. Att öka medvetenheten, sprida
information, skapa allianser, sätta människor i kontakt med varandra och
driva kampanjer, projekt och studier – möjligheterna är oändliga för det
civila samhället både i Europa och i Syd. Men 2015 måste också handla om
stöd till individen, prioritering av social utveckling, mänskliga rättigheter
och familjevärderingar. Året bör också handla om att främja den sociala
ekonomin som ett praktiskt sätt att garantera anständigt arbete och en
hållbar utveckling. Det civila samhället är en viktig aktör i denna process,
och 2015 kommer att vara ett år av både möjligheter och ansvar.
Vi hoppas att detta år som ska gå i utvecklingens tecken kommer att ge våra
beslutsfattare tillfälle att reflektera över vad solidaritet egentligen innebär.
Luca Jahier
Ordförande, Övriga intressegrupper
Arbetstagare ska inte längre behöva
tvingas lämna sina regioner för att
försöka undgå arbetslöshet och fattigdom. Det enda sättet att komma till rätta med detta är att främja en
global utveckling och att bekämpa den motbjudande praxis som innebär
att arbetande fattiga skickas till ställen där levnads- och arbetsvillkoren har
förbättrats tack vare kollektiva förhandlingar, i syfte att underminera dessa
villkor. Alla arbetstagare måste, på de ställen där de arbetar, kunna åtnjuta
samma rättigheter som sina arbetskamrater.
Georgios Dassis, ordförande
för Arbetstagargruppen
Georgios Dassis – Ordförande, Arbetstagargruppen
4
EESK lämnade Bryssel för att delta i en EU-omfattande dialog om
frågor av intresse för medborgarna: Mitt Europa... I morgon!
Som en första etapp i denna dialog höll EESK
tillsammans med universitetet i Graz och det
österrikiska institutet för europeisk lagstiftning
och politik (Salzburg/Wien/Graz), ett seminarium
den 10–11 december 2014. Vid seminariet presenterade EESK sitt splitternya verktyg för medborgarnas e-deltagande, som finslipades under de
två dagarna. EESK:s ordförande, Henri Malosse,
delade med sig av sina funderingar med projektledaren, professor Johannes W. Pichler:
Professor Pichler: Henri Malosse,
här vid universitetet i Graz inleder
vi tillsammans den EU-omfattande
civila dialogen. Du har låtit utveckla
ett verktyg för e-deltagande i en
medborgardialog. Studenter och
ungdomar från Graz, många av dem
datorfantaster, arbetar faktiskt med
verktyget just nu, för att testa och
förbättra det.
Henri Malosse: Jag valde den svåra frågan om ungdomssysselsättning som inledning på dialogen,
eftersom jag är fast övertygad om att Europa till slut
måste agera i enlighet med medborgarnas berättigade förväntningar. Det är vad ungdomsgarantin
handlar om. Men det betyder att vi måste ta oss an
utmaningen tillsammans med ungdomarna. All
arbetslöshet är oacceptabel, men ungdomsarbetslösheten är särskilt beklämmande. Här i Österrike har
ni klarat er relativt bra. Det är därför som vi vänder
oss till de österrikiska ungdomarna för att uppmana
dem att engagera sig och förklara för oss varför ni har
klarat er så mycket bättre. Europa har länge intresserat sig för Österrikes föredömliga utbildningsmodell
där teoretiska studier varvas med praktik.
Professor Pichler: Hjälper det att
prata om det?
Henri Malosse: Ja, självklart. Innan vi agerar i Bryssel så måste vi veta vad människorna i EU själva
tycker. Det finns en enorm kreativ potential hos
EU:s 500 miljoner invånare. Så låt oss äntligen börja
prata med varandra.
industrier, för det går inte att lägga
samma vikt vid båda grupper på en
och samma gång.
Professor Pichler: Det är en god idé.
Om man tittar i vår ”konstitution” –
artikel 11.1 i fördraget om Europeiska
unionen – så har det faktiskt
funnits ett krav på en dialog
med medborgarna om
EU-frågor sedan 2009.
Men än så länge
har ingen försökt
att göra något
av detta – varken
kommissionen eller
parlamentet, som
hävdar att det har
en så nära kontakt
med gräsrötterna.
Varför just du?
Henri Malosse: Den måste först lyssna till vad folket har att säga. Det är trots allt folket som avgör
i slutändan – ingen annan. Europeiska unionen har
ingen framtid utan sina medborgare.
Henri Malosse: Tack professor Pichler, för att du
tackade ja till att tillsammans med mig bli först
med ta itu med denna svåra
uppgift. Varför just vi? Till Europeiska ekonomiska
och sociala kommitténs uppgifter hör att göra det
europeiska civila samhällets röst hörd i Bryssel. Vi
anser att detta är grundläggande, eftersom det
är ett praktiskt sätt att föra EU och medborgarna
närmare varandra. Jag är djupt övertygad om att
Europa äntligen måste börja inge människor hopp
och blicka framåt.
Professor Pichler: Anser du att
unionen kommer att ha styrka nog
att lyssna till vad vanliga medborgare
faktiskt säger? För att kunna göra
detta så måste den fly undan det
betydligt starkare trycket från
välorganiserade lobbygrupper och
Låt oss göra vår nya medborgardialog
till en diskussion mellan likasinnade människor i Europa. Jacques Delors sade en gång:
”Man kan inte förälska sig
i en inre marknad.” Det är
sant att det är endast om
vi gör det möjligt för människor att ge Europa en
själ som européerna själva
kommer att engagera sig
med själ och hjärta i unionen. En kultur behöver en själ, en
känsla av värden – kort sagt, en
identitet, vetskap om vem du
är. Annars kommer den
att falla samman. Men
man kan inte införa en själ
genom dekret – den måste komma från folket och
folket måste prata om den tillsammans. Det har vi
alltid varit mycket bra på i Europa.
Professor Pichler: Är denna nya
medborgardialog verkligen en bred
kulturell dialog, där frågor, problem
och lösningar tas upp? Det gör mig
ännu mer entusiastisk att bidra till
den.
Henri Malosse: Det verkar som om jag har fått dig
med på tåget! Nu behöver vi bara få med oss de
övriga ungefär 499 miljonerna – och vi kommer
att lyckas med detta. Det är trots allt deras Europa
vi talar om.
●
INOM KORT PÅ EESK
Guldbiljetter!
Deltagarna i Ditt Europa, Din mening
2015 har utsetts
De 28 lyckliga vinnarskolor som under 2015
kommer att delta i evenemanget Ditt Europa,
Din mening drogs i en lottning som hölls den
22 januari.
Elever från dessa skolor – som var och en representerar en medlemsstat – kommer nu att bjudas in till
EESK:s huvudbyggnad i Bryssel för att delta i detta
populära initiativ som i år äger rum den 23–25 april.
Ditt Europa, Din mening är ett unikt evenemang
där man simulerar det arbete som utförs av EESK:s
ledamöter. Varje år sedan 2010 har ett hundratal
elever som företräder Europas ungdomar kommit
till Bryssel för att diskutera de viktigaste frågorna
för ungdomar i relation till EU-medborgarskapet
och bidra till strategier och beslut på EU-nivå, t.ex.
hur EU kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen
SAMMANFATTNING
AV PLENARSESSIONEN
Mot en blomstrande datadriven
ekonomi
(föredragande: Anna Nietyksza)
En bred spridning av it inom alla delar av samhället skapar enorma utvecklingsmöjligheter,
men it-relaterad forskning och utveckling inom
de tekniska, samhällsrelaterade och ekonomiska
vetenskaperna måste också stödjas. EESK beklagar i detta yttrande den ansenliga minskningen
av medlen för finansiering av digital infrastruktur
inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)
och efterlyser helhjärtat att man drar relevanta
slutsatser.
Omröstning: 213 röster för, 1 röst emot och 1 nedlagd röst
Situationen och verksamhetsvillkoren
för civilsamhällesorganisationerna
i Turkiet
(föredragande: Arno Metzler)
EESK:s yttrande på eget initiativ bygger delvis på
ett undersökningsuppdrag som gällde det civila
samhällets organisationer i Turkiet under 2014.
Rekommendationerna ger EU-institutionerna vägledning om hur man på ett bättre sätt kan stödja
de turkiska civilsamhällesorganisationerna och
förbättra deras arbetsvillkor. I dialogen mellan EU
och Turkiet bör man ägna särskild uppmärksamhet
åt respekten för de grundläggande rättigheterna.
Omröstning: 205 röster för, 0 röster emot och
2 nedlagda röster
Situationen efter avskaffandet
av systemet med mjölkkvoter 2015
(föredragande: Padraig Walshe)
EESK föreslår att man utnyttjar andra pelaren i den
gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020
och ”mjölkbestämmelserna” för att undvika att
småbrukare överger mjölkproduktionen, särskilt
i missgynnade områden. EESK anser också att den
alltför låga nivån på de ”skyddsnätsmekanismer”
som införts i den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska ses över så att de på ett tydligare sätt
avspeglar de verkliga produktionskostnaderna.
Omröstning: 219 röster för, 1 röst emot och
14 nedlagda röster
och uppmuntra ungdomar att starta nya företag.
De unga deltagarna måste nå samförstånd om
dessa centrala frågor.
Översynen av strategin EU–
Centralasien – Det civila samhällets
bidrag (föredragande: Jonathan Peel,
medföredragande: Dumitru Fornea)
De europeiska ungdomarnas röst
Evenemanget ger även unga européer möjlighet
att ställa frågor direkt till de politiska ledarna, att
uppleva kommitténs arbete och på plats studera
hur den representerar det civila samhället i Bryssel. Programmet är också ett idealiskt tillfälle för
ungdomarna att möta likasinnade studerande från
andra medlemsstater.
EESK-ledamöterna Marie Zvolská (Arbetsgivargruppen), Béatrice Ouin (Arbetstagargruppen)
och Indrė Vareikytė (Övriga intressegrupper) fick
äran att dra de lyckliga vinnarna bland de 408
skolor som registrerat sig. En reservlista över 56
skolor – ytterligare två skolor per medlemsstat –
har också upprättats.
EESK-ledamöterna Indrė Vareikytė, Marie Zvolská
och Béatrice Ouin fick äran att dra de lyckliga
vinnarna bland de 408 skolor som registrerat sig
En utförlig beskrivning av de 28 utvalda skolorna
finns på EESK:s webbplats: http://www.eesc.
europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-youreurope-your-say-2015-selected.. (fg
(fgr)
●
Detta förberedande yttrande ligger i linje med en
av det lettiska ordförandeskapets främsta utrikespolitiska prioriteringar. Det syftar till att fördjupa
EU:s förbindelser med fem centralasiatiska länder
(Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan
och Uzbekistan). EU kan bidra inom områdena
sekundärutbildning, infrastruktur, transport och
energi. Mot bakgrund av krisen i Ukraina, samt
dessa fem länders geostrategiska läge och betydelse, rekommenderar EESK starkt att tjänsten som
EU:s särskilda representant återupptas.
Omröstning: 180 röster för, 2 röster emot och
18 nedlagda röster (hb)
●
Offentlig hearing i observationsgruppen för inre marknaden om ”Självreglering och samreglering inom EU:s rättsliga ram”
Den 27 januari 2015 anordnade observationsgruppen för inre marknaden i EESK:s lokaler en offentlig hearing om ”Självreglering och
samreglering inom EU:s rättsliga ram” inom
ramen för utarbetandet av initiativyttrandet
i samma ämne (föredragande: Jorge Pegado
Liz, Övriga intressegrupper). Hearingen leddes
av Anna Maria Darmanin, ordförande för observationsgruppen för inre marknaden, och Martin Siecker, ordförande för facksektionen för inre
marknaden, produktion och konsumtion (INT).
Bland de 100 deltagarna fanns företrädare för
EU-institutionerna, tankesmedjor och Brysselbaserade intressegrupper samt för arbetsmarknadsparterna. Välkända experter bidrog till en
bred diskussion. Evenemanget var ett utmärkt
tillfälle att visa hur observationsgruppen för inre
marknaden nu samarbetar med kommissionens
generalsekretariat om den europeiska databasen
för självreglering och samreglering (på grundval av ett samförståndsavtal från 2007) och med
GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik om
dess ”forum för praxis” för bättre självreglering
och samreglering. Observationsgruppen samar-
betar också med ett antal forskningsinstitut, t.ex.
juridiska fakulteten vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens, Italien, och Haaginstitutet för
internationalisering av lagstiftning (HiiL).
Bortsett från det interinstitutionella avtalet
”Bättre lagstiftning” (IIA) från 2003 finns det
ingen rättslig grund för EU att utveckla självreglering och samreglering. Det finns emellertid höga förväntningar från olika berörda parter
inom det civila samhället, och EESK:s yttrande
syftar till att fungera som bidrag till diskussio-
nerna om en revidering av IIA före årets slut.
Detta kommer att utgöra en viktig utveckling
av EU:s uppsättning av lagstiftningsinstrument.
I debatten framfördes också ett antal farhågor
som visade hur komplex hela frågan kan vara
om den granskas kritiskt, med beaktande av
alla konsekvenser och alla nödvändiga mått på
framgång. Kort sagt enades alla deltagare om att
självreglering och samreglering var värda övervägande, men att de måste övervakas noggrant
av lagstiftaren. (jpf)
●
5
Det är möjligt att bekämpa klimatförändringarna och samtidigt trygga den ekonomiska tillväxten – detta är den mycket glädjande nyheten
i rapporten Better growth, better climate, som
publicerades av The Global Commission on the
Economy and Climate i september 2014. Samtidigt varnade man i rapporten för att de närmaste
15 åren kommer att bli avgörande för möjligheten
att hantera klimatriskerna.
minska fattigdomen samtidigt
som man bekämpar klimatförändringarna. Dessutom är det
endast genom att ta itu med
klimatförändringarna på ett
systematiskt sätt som vi kan
hoppas skapa hållbar tillväxt
i Europa och inom den globala
ekonomin.
Rapporten presenterades den 22 januari på
inbjudan av EESK:s observationsgrupp för hållbar
utveckling och World Resources Institute (WRI)
i kommitténs lokaler i Bryssel. Brendan Burns
(Arbetsgivargruppen, Storbritannien) ledde
evenemanget och välkomnade Jos Delbeke,
generaldirektör för GD Klimatpolitik, Manish
Bapna, WRI:s vice ordförande och verkställande
direktör, och Jennifer Morgan, WRI:s internationella direktör för klimatprogrammet, som presenterade rapporten.
Rapporten innehåller tio specifika rekommendationer till
regeringar och företag om hur
de kan snabba på övergången
till en ekonomi med stark tillväxt och låga koldioxidutsläpp,
och den beskriver också de rätta
lösningarna.
Spara resurser och samtidigt
stärka ekonomin
Rapporten utarbetades av en kommitté bestående av 24 internationella ledare från 19 länder,
och den gör upp med föreställningen att ekonomisk tillväxt och bekämpning av klimatförändringar skulle stå i motsats till varandra. Det är
möjligt att skapa tillväxt och arbetstillfällen och
”EESK stöder den planerade övergången till
en mer resurseffektiv och klimatvänlig politik,
och Europa måste göra mycket mer”, sade Lutz
Ribbe (Övriga intressegrupper, Tyskland). EESK
ser rapporten som en bekräftelse på kommit-
téns egen ståndpunkt i frågan, som kommit till
uttryck i ett flertal yttranden (NAT/590: Grön
ekonomi – främja hållbar utveckling i Europa,
Bryssel, 23 maj 2013, föredragande Joana
Agudo i Bataller och Pedro Narro; NAT/620:
Marknadsbaserade instrument – en ekonomi
med låga koldioxidutsläpp i EU, Bryssel, 25 mars
2014, föredragande Martin Siecker och Lutz
Ribbe). Rapporten bör bli en väckarklocka för de
europeiska aktörerna, som behöver bli djärvare
och omvandla politiska deklarationer till konkreta
åtgärder på ett mer handlingskraftigt sätt.
Att stödja utvecklingsländerna
är att investera i Europas framtid
Särskilt under detta år – Europaåret för utvecklingssamarbete – bör Europa hjälpa de framväxande ekonomierna och utvecklingsländerna att
växa på ett resurseffektivt sätt. Genom att stödja
och dela med oss av vårt europeiska kunnande till
dessa ekonomier investerar vi också i våra framtida generationer. (sma)
●
I KORTHET
Det första europeiska migrationsforumet vid EESK
Den 26–27 januari 2015 stod EESK värd för det första sammanträdet inom det europeiska migrationsforumet – en plattform för dialog
om migration, asyl och integration av migranter.
”I dagens Europa är det som om en sedelpress är viktigare än att
skydda den mänskliga värdigheten”, säger Luis Miguel Pariza
Castaños, EESK-ledamot.
Det europeiska migrationsforumet bygger på arbetet inom det
europeiska integrationsforum som kommissionen i samarbete
med EESK inrättade 2009. Mot bakgrund av det europeiska integrationsforumets framgång beslutade man att utvidga verksamhetsområdet till att även omfatta frågor om invandring och
asyl. Forumet samlar cirka 140 organisationer och företrädare
för EU-institutioner, lokala och regionala myndigheter, EUmedlemsstaterna och internationella organisationer.
Det gränsfria EU måste bevaras
Den 27 januari 2015 organiserade EESK en konferens med titeln
”Den grundläggande europeiska rätten till fri rörlighet är i fara”. Evenemanget organiserades i samarbete med Europeans Throughout the
World (ETTW) och det lettiska EU-ordförandeskapet. Även om denna
rättighet räknas som EU:s största framgång bland medborgarna – 88 %
säger sig veta om att de har denna rättighet (Flash Eurobarometer 365
från februari 2013) – så har den interna kritiken mot den fria rörligheten
växt. Under tre paneldiskussioner vid evenemanget fokuserade man på
att klargöra den kommande politiska dagordningen, lägga fram bevis
för fördelarna och riskerna med fri rörlighet inom EU:s arbetsmarknad
och slå hål på de myter som ofta förknippas med migration.
Deltagare i det första europeiska migrationsforumet
Vid forumet diskuterade deltagare från den offentliga och privata
sektorn samt från den lokala, nationella och europeiska nivån hur
man ska hantera de blandade migrationsströmmarna i Medelhavsområdet på ett sätt som gör att man förhindrar mänskliga tragedier.
Med tanke på det ständigt ökande antalet personer som försöker
komma till EU genom att ta sig över Medelhavet så har denna fråga
blivit synnerligen angelägen.
Ett av de politiska budskap som växte fram under sammanträdet var
att det krävs bästa möjliga samarbete och samordning mellan de
olika aktörerna på området om man ska kunna åtgärda problemen
i Medelhavsområdet på ett effektivt sätt. Detta bekräftar den roll som
det civila samhället och EESK spelar i forumet, och mer generellt vid
utformningen av EU:s invandringspolitik. (aw/cad)
●
En av talarna vid evenemanget, EESK-ledamoten Andris Gobiņš, sade
att ”EU inte längre vore detsamma utan den fria rörligheten. Medlemsstaterna bör avstå från frestelsen att begränsa denna rättighet,
även i tider av ekonomisk kris och säkerhetshot. Vi måste röra oss
framåt för att nå framsteg, och inte se bakåt.”
problem på lokal nivå. Dessa slutsatser kommer att ligga till grund
för den högnivåkonferens som ska hållas i Riga den 11–12 maj 2015
under ledning av EU:s lettiska ordförandeskap. (as/cad)
●
Professor Gerd Wolf har tilldelats Minervapriset
Professor Gerd Wolf (Övriga intressegrupper, Tyskland) och professorerna Chevalier Paul Vandenplas och Marnix van der Wiel har
tilldelats Minervapriset av stödföreningen för Jülichs museum för
sitt gemensamma arbete om fusionsforskning. De tre pristagarna
grundade 1996 ”Trilateral Euregio Cluster” (TEC) som en del av EU:s
FoU-program inriktat på att finna metoder för att generera stora
mängder ren energi i ett kraftverk genom att efterlikna processer
i solen. Syftet med TEC var att ge arbetet i dess laboratorier liksom
infrastrukturen en gemensam inriktning (i Belgien, Nederländerna
och Tyskland). Samtliga tre TEC-partner bidrog med sin forskning
och sina instrument till fusionsexperimentet TEXTOR i Jülich. De
vetenskapliga resultaten av detta samarbete har sedan införlivats
med internationella projekt, t.ex. Iter – en kärnfusionsreaktor som
håller på att byggas i Cadarache, Frankrike – och experimentanläggningen Wendelstein 7-X i Greifswald. Det är elfte gången som
Minervapriset delas ut och priset består av en liten statyett föreställande gudinnan med samma namn som man funnit i Jülichområdet.
Mottagarna är personer som har lämnat ett framstående bidrag till
områdena kultur, vetenskap eller ekonomi i staden och regionen
Jülich. (sma)
●
© R.-U. Limbach, forskningscentret i Jülich
Säkra rutter, säker framtid. Hur ska man hantera de
blandade migrationsströmmarna över Medelhavet?
Niels Jørgen Thøgersen, ETTW:s ordförande, presenterade ett insatspaket som bland annat omfattade följande åtgärder: mer välgrundad
statistik om migrationsströmmarna, ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att bekämpa missbruk av systemet, antagande av
bindande krav eller förordningar i stället för direktiv samt kollektiva
insatser från grupper i det civila samhället och snabbare verkställighetsförfaranden.
Konferensen ledde till konkreta slutsatser och belyste behovet av att
lägga större vikt vid att försvara denna grundläggande europeiska
rättighet. Samtidigt erkände man också behovet av att åtgärda vissa
Professor Gerd Wolf tar emot Minervapriset
Dessutom finns EESK info tillgänglig på 23 språk i pdf-format påå komm
kommitténs webbplats: http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.eesc-info
Redaktionskommitté:
Béatrice Ouin – företrädare för EESK:s
ledamöter i redaktionskommittén
(Arbetstagargruppen, Frankrike)
Peter Lindvald Nielsen (chefredaktör)
Siana Glouharova (sg)
Övergripande samordning:
Agata Berdys (ab)
Medverkande i denna utgåva:
Ana Isabel Sousa Teles De Oliveira (as)
Annemarie Wiesma (aw)
Caroline Alibert Deprez (cad)
Fabiola Giraldo Restrepo (fgr)
Henry Borzi (hb)
Jean-Pierre Faure (jpf)
Milen Minchev (mm)
Siana Glouharova (sg)
Silvia M. Aumair (sma)
EESK info kommer ut nio gånger om året i samband med EESK:s plenarsessioner.
Adress:
Internet: http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.eesc-info
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Jacques Delors-byggnaden,
Rue Belliard 99, 1040 Bryssel,
Belgien
Tfn +32 25469476
Fax +32 25469764
E-post: [email protected]
Internet: http://www.eesc.europa.eu/
EESK info är inte att betrakta som en officiell sammanfattning av EESK:s arbete. För sådan information
hänvisar vi till Europeiska unionens officiella tidning eller andra publikationer från kommittén.
Tryckta versioner av EESK info på tyska, engelska och franska kan erhållas gratis från EESK:s presstjänst.
Dessutom är EESK info tillgänglig på tjugotre språk i pdf-format på kommitténs webbplats.
Innehållet i EESK info får spridas under förutsättning att källan anges och att
en kopia skickas till redaktören.
Upplaga: 8 230 exemplar.
Nästa nummer utkommer i mars 2015.
Februari 2015/2
QE-AA-15-002-SV-N
Rapport slår fast att färdplanen för 2050 kan uppnås ”med lätthet”