1. No category

Läget i länet
Arbetsmarknad och ekonomi
juni 2015
Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala
perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken
har hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och
bearbetats och analyserats vid Avdelningen för Tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag
kan hämtas hem via Länsstyrelsens hemsida: www.lansstyrelsen.se/stockholm.
Kontaktuppgifter:
Per Bark, analytiker
Länsstyrelsen i Stockholms län
Avdelningen för tillväxt
Mobil: 070 520 50 68
e-post: [email protected]
-2-
Inledning
Preliminär statistik visar att BNP-tillväxten i Europeiska unionen (EU) uppgick till 0,4 procent under
årets första kvartal, jämfört med föregående kvartal. Det är samma tillväxttakt som under det fjärde
kvartalet, men tillväxten var nu mer jämnt fördelad inom unionen. Under första kvartalet var det
framförallt Spanien och Frankrike som drog upp den samlade tillväxten medan en svagare utveckling i
Tyskland och Storbritannien höll tillbaka densamma.
Svensk BNP utvecklades i samma takt som genomsnittet i EU (0,4 procent 1). Det är en viss dämpning
jämfört med fjärde kvartalet 2014. För svensk del utvecklades hushållens konsumtion svagare än
förväntat medan bostadsinvesteringar ökade kraftigt, främst till följd av ökad nybyggnation. Exporten
minskade men nettoexporten gav ändå ett positivt bidrag till tillväxten eftersom även importen
minskade. Exportchefsindexet – som mäter stämningsläget bland svenska exportföretag – indikerar
dock en god utveckling av exporten framöver. Den marknad som företagen tror kommer att öka sin
efterfråga på svenska produkter mest är Nordamerika. I Stockholm bedöms konjunkturen vara något
starkare än genomsnittet, vilket inte minst 27 700 fler sysselsatta på ett års sikt vittnar om. Ett lågt
oljepris, låga räntor och en svagare krona är annars faktorer som framförallt bör gynna industritäta
och exportberoende regioner.
Sammanfattning
► Antal sysselsatta i Stockholms län har ökat med 27 700 personer på ett års sikt. Det är
framförallt utrikes födda (21 800) som svarar för ökningen.
► Sysselsättningsgraden beräknas till 70,2 procent. Det kan jämföras med 69,4 procent under
första kvartalet 2014.
► Utrikes födda män har under det senaste året ökat sysselsättningen med drygt tre
procentenheter till 70,7 procent.
► Antal arbetslösa uppgår till 96 000 personer. Av dessa är 30 000 ungdomar (15-24 år). Det
motsvarar en arbetslöshet på 7,7 procent i befolkningen som helhet och 22,2 procent bland
ungdomar.
► Drygt 5 000 personer har varslats om uppsägning i Stockholms län. Det är 29 procent fler än
under motsvarande period 2014.
►Antalet konkurser (t.o.m. april) minskade med 16 procent medan nyföretagande (t.o.m. maj)
ökade med en procent.
► Omsättningen i näringslivet var i stort sett oförändrad under det fjärde kvartalet på ett års sikt.
Det var också första gången sedan tredje kvartalet 2013 som utvecklingen i näringslivet var
starkare i övriga riket.
► Antalet nyregistrerade personbilar i Stockholms län har ökat med tio procent under 2015.
1
Jämfört med första kvartalet i 2014 var BNP-tillväxten i Sverige 2,5 procent
-3-
I april presenterade regering sin vårproposition Ett Sverige som håller ihop. Under 2015 lägger
regeringen åtta miljarder kronor på olika reformer. Bland de reformer som har bäring på
arbetsmarknaden märks till exempel höjt tak i a-kassan, ökad bemanning i äldreomsorgen och fler
utbildningsplatser genom tillskott till Komvux, folkhögskola samt universitet/högskola.
I det följande behandlas arbetsmarknaden, nystartade företag, konkurser och näringslivets
omsättning i Stockholms län. Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den
allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal.
Nyckeltal
Referensperiod
2015
2014
Förändring
Sysselsättning
Arbetslöshet
2
Omsättning
Nystartade företag
Konkurser
Varsel
första kvartalet
första kvartalet
fjärde kvartalet
jan-maj
jan-april
jan-april
70,2%
7,7%
n/a
9 821
674
5 146
69,4%
7,6%
n/a
9 682
803
4 000
0,8 p.e
0,1 p.e
0,1%
1%
-16%
29%
Tabell 1. Nyckeltal för Stockholmsregionen
Utvecklingen på arbetsmarknaden
I detta avsnitt presenteras utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden. När det gäller uppgifter på
länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik.
Denna bör inte jämföras med den som tillhandahålls via SCB. Se bilaga 1 för mer information kring
arbetsmarknadsstatistik, AKU och om revideringen av AKU för åren 2010-2012.
Om inte annat anges avser AKU-statistiken det första kvartalet 2015. Förändringen på ett års sikt är
således utvecklingen jämfört med första kvartalet 2014.
Några definitioner
Arbetskraft, sysselsättning, och arbetslöshet är tre makrovariabler med vilka utvecklingen på arbetsmarknaden kan
beskrivas. När man analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande att känna till hur begreppen
definieras och hur förändringar ska tolkas.
► Arbetskraften är summan av antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet är arbetskraften i
förhållande till befolkningen i åldersgruppen 15-74 år (SCB).
► Andelen sysselsatta beräknas som antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, 15-74 år (SCB).
► Andelen arbetslösa definieras som antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften (SCB).
2
Omsättningen i näringslivet avser fjärde kvartalet 2014 jämfört med fjärde kvartalet 2013 (kalender- och
inflationsjusterat)
-4-
Antalet sysselsatta har ökat med 27 700 personer på ett års sikt
På ett års sikt har antalet sysselsatta ökat med 27 700 personer (15-74 år) i Stockholms län. Det
innebär att antalet sysselsatta uppgår till 1 156 400 personer. Sysselsättningsgraden beräknas därmed
till 70,2 procent, jämfört med 69,4 procent första kvartalet 2014, se diagram 1 och 2. Det är
framförallt männen som svarar för ökningen (i antal). Sysselsättningen för kvinnor och män beräknas
till 67,8 respektive 72,6 procent. Av de som är anställda har 85 procent en fast anställning. Bland män
är andelen något högre och bland kvinnor något lägre. Sysselsättningen är fortsatt signifikant högre
än i övriga storstadsregioner och Stockholm har alltjämt den högst uppskattade sysselsättningen av
samtliga län.
I Skåne och Västra Götaland ökade antalet sysselsatta med 14 200 respektive 7 600 personer.
Ökningarna är däremot inte (som i t.ex. Stockholms län) statistiskt signifikanta. I Skåne uppgår
andelen sysselsatta därmed till 63,7 procent medan motsvarande andel i Västra Götaland beräknas till
65,8 procent.
1 400'
72%
Stockholms län
70%
1 200'
68%
1 000'
Västra Götaland
66%
Stockholms län
Västra Götaland
800'
64%
Skåne
600'
62%
Övriga riket (ex. AB län)
60%
Skåne
400'
200'
58%
2006K1
2009K1
2012K1
2006K1
2015K1
2009K1
2015K1
2012K1
Diagram 1. Sysselsättning (15-74 år) i storstadsregionerna
och övriga riket, 2006K1-2015K1. Källa: AKU/SCB
Diagram 2. Sysselsatta (tusentals) i storstadsregionerna,
2006K1-2015K1. Källa: AKU/SCB
I Stockholm stad räknas antalet sysselsatta till
drygt 510 000 personer. Sysselsättningen är på ett
års sikt mer eller mindre oförändrad (72,9
procent), men nivån är fortsatt högre än i övriga
länet (68,2). Inga skillnader i utveckling mellan
kvinnor och män kan noteras under det senaste
året.
80%
Sysselsättningen i Stockholms stad är omkring nio
respektive åtta procentenheter högre än i
Göteborg (64,7) och Malmö (63,9). Skillnaderna är
signifikanta för såväl kvinnor som män men
skillnaden mellan Stockholm och Göteborg/
Malmö är större bland kvinnor, se diagram 3.
30%
60%
59,4%
68,7%
67,7%
Göteborg
74,2%
71,6%
Malmö
70%
61,7%
50%
I riket som helhet ökade antalet sysselsatta med
-5-
Kvinnor
Stockholm stad
Göteborg
10%
Malmö
20%
Stockholm stad
40%
Män
Diagram 3. Sysselsatta i storstadskommunerna 2015K1,
kvinnor och män. Källa: AKU/SCB
drygt 80 000 personer, vilket främst förklaras av en ökning i antalet fast anställda. Exkluderas
Stockholms län uppgår sysselsättningsökningen till knappt 53 000 personer. Det innebär att
Stockholmsregionen svarade för drygt 34 procent av den totala sysselsättningsökningen under det
första kvartalet. Det är mer än regionens arbetsmarknadsandel och en större andel än för helåret
2014, men betydligt lägre än under 2012 och 2013 då regionen svarade för omkring hälften av den
totala sysselsättningstillväxten. I förhållande till befolkningen uppgår sysselsättningen i övriga riket till
64,1 procent 3, vilket kan jämföras med 63,5 procent första kvartalet 2014.
71 000 personer är undersysselsatta
Undersysselsättning mäter en delmängd av
överutbudet på arbetsmarknaden. För att räknas
som undersysselsatt måste man vilja och kunna
arbeta mer än vad man faktiskt gör. Det tas ingen
hänsyn till hur mycket man faktiskt arbetar.
8%
7%
kvinnor
6%
5%
4%
alla
män
Sammantaget uppgår antalet undersysselsatta i
Stockholms län till 71 000 personer. Det kan 3%
jämföras med drygt 75 000 första kvartalet 2014. 2%
Av dessa är 16 000 ungdomar (15-24 år). I
förhållande till antalet sysselsatta är andelen 1%
undersysselsatta 6,1 procent, se diagram 4. Det är
ungefär samma andel som i övriga riket. Bland
2011K1
2013K1
2015K1
2009K1
ungdomar är motsvarande andel knappt 15 Diagram 4. Undersysselsatta som andel av sysselsatta i
procent
vilket
innebär
att
andelen Stockholms län, kvinnor och män. Källa: AKU/SCB
undersysselsatta som är 25 år eller äldre uppgår till drygt 5 procent. Skillnaden mellan kvinnor och
män är fortsatt liten. I övriga riket är däremot kvinnor i högre grad än män undersysselsatta.
Efterfrågan på arbetskraft oförändrad
Efterfrågan på arbetskraft mätt som antal lediga jobb och vakanser är mer eller mindre oförändrad
jämfört med 2014. Antalet lediga jobb under det första kvartalet uppgick till drygt 20 000, se diagram
5. Det är över genomsnittet för tidsserien, men i stort sett på samma nivå som 2014. I övriga riket kan
däremot en ökning till 62 300 lediga jobb noteras. Den så kallade rekryteringsgraden 4 i Stockholms län
och riket som helhet beräknas därmed till 2,3 respektive 2,1.
Det smalare måttet vakanser har en liknande utveckling, se diagram 6. Antalet vakanser (8 000), det
vill säga lediga jobb som kan tillsättas omedelbart, är högre än genomsnittet men på i stort sett
samma nivå som närmast föregående år. Sammantaget svarade regionen för en dryg tredjedel av
såväl lediga jobb som vakanser.
3
I riket som helhet (inklusive Stockholms län) uppgår sysselsättningen till 65,5 procent
Rekryteringsgrad definieras som andelen lediga jobb av antalet anställda. Ju högre kvot desto högre
rekryteringsaktivitet
4
-6-
45'
16'
40'
14'
35'
12'
Övriga riket
30'
10'
25'
Stockholms län
8'
20
6'
15
4'
10'
2'
5'
2005K1
2007K1
2009K1
2011K1
2013K1
2015K1
Diagram 5. Antal lediga jobb (tusentals) i Stockholms län och
övriga riket. Källa: KS/SCB
2005K1
2007K1
2009K1
2011K1
2013K1
2015K1
Diagram 6. Antal vakanser (tusentals) i Stockholms
län och övriga riket. Källa: KS/SCB
Utrikes födda svarar för sysselsättningsökningen
Det var framförallt utrikes födda som svarat för den antalsmässiga sysselsättningsökningen under det
senaste året. Totalt ökar antalet sysselsatta med 27 700 personer. Av dessa är 21 800 - eller 79
procent - utrikes födda. Det går inte att slå fast inom vilka branscher som ökningen har skett, men
antalet anställda ökar med 18 700 personer5. Av dessa har 17 600 en fast anställningsform, varav en
majoritet är kvinnor. Parallellt med den antalsmässiga sysselsättningsökningen växer befolkningen
snabbare än bland inrikes födda, men det förklarar inte hela ökningen. Sysselsättningsökningen är
nämligen kraftigare än befolkningsökningen vilket innebär att andelen sysselsatta ökar med tre
procentenheter till 65,1 procent 6 jämfört med första kvartalet 2014. Den positiva trenden för utrikes
födda som presenterades i den föregående versionen av Läget i länet – arbetsmarknad och ekonomi
håller således i sig. Som jämförelse uppgår sysselsättningen bland utrikes födda i övriga riket till 55,2
procent. Sysselsättningen bland utrikes födda i Stockholms län är fortsatt signifikant lägre än bland
inrikes födda (72 procent).
I antal har utrikes födda kvinnor i Stockholms län ökat sin sysselsättning kraftigare än männen.
Uttryckt i förhållande till befolkningen ökar däremot männen mer. Det förklaras av en kraftigare
ökning av antalet utrikes födda kvinnor i befolkningen. På ett års sikt har andelen sysselsatta män ökat
med 3,4 procentenheter till 70,7 procent. Även utrikes födda kvinnor tycks öka sin relativa
sysselsättning, men ökningen är inte statistiskt signifikant.
Skillnaden mellan utrikes födda män (70,7 procent) och kvinnor (60,1) är fortsatt signifikanta, till
männen fördel, se diagram 7 och 8. I riket som helhet är sysselsättningen bland utrikes födda män och
kvinnor till 61,9 respektive 54,9 procent, vilket är signifikant lägre än i Stockholms län.
5
6
Den resterande delen är företagare (eller medhjälpande hushållsmedlem)
I riket som helhet uppgår andelen till 58,3 procent
-7-
72%
72%
Stockholm län
68%
68%
64%
64%
Riket
60%
60%
56%
56%
Övriga riket (ex AB län)
52%
Stockholm län
Riket
52%
48%
48%
Övriga riket (ex AB län)
2009K1
2011K1
2013K1
2009K1
2015K1
2011K1
2013K1
2015K1
Diagram 7. Sysselsättning (utrikes födda män) i Stockholms Diagram 8. Sysselsättning (utr. f. kvinnor) i Stockholms
län, riket och övriga riket, 2009K1-2015K1. Källa: AKU/SCB
län, riket och övriga riket, 2009K1-2015K1. Källa: AKU/SCB
109 000 fler sysselsatta sedan 2010
4%
30'
3%
20'
10'
Stockholms län
Skåne & V. Götaland
40'
2%
1%
-1%
-10'
-2%
-20'
2007K1
2009K1
2011K1
2013K1
2007K1
2015K1
Diagram 9. Sysselsättning, förändring i antal på ett års sikt
i Stockholms län och Skåne och Västra Götaland (sammantaget), tusental. Källa: AKU/SCB
7
Stockholms län
Skåne & V. Götaland
Såväl Stockholm som riket har under det senaste året haft en starkare sysselsättningsutveckling (i
antal) än genomsnittet under de senaste fem åren. Utvecklingen innebär att Stockholm inte bara har
en relativt högre sysselsättningsökning jämfört med Skåne och Västra Götaland, Stockholm har
fortsatt en högre sysselsättningstillväxt än de övriga två storstadsregionerna tillsammans, se diagram
9 och 10. Sedan 2010 har antalet sysselsatta ökat med drygt 109 000 personer i Stockholms län 7.
Drygt hälften (54 procent) av dessa är utrikes födda. Motsvarande ökning i Skåne och Västra Götaland
sammantaget uppgår till knappt 84 000 personer, trots att regionernas sammanlagda befolkning (1574 år) är större än Stockholms län.
2009K1
2011K1
2013K1
2015K1
Diagram 10. Sysselsättning, förändring i procent på ett
års sikt i Stockholms län och Skåne och Västra Götaland
(sammantaget). Källa: AKU/SCB
2010K1 uppgick sysselsättningen till 68,7 procent jämfört med 70,2 procent 2015K1
-8-
96 000 personer är arbetslösa i Stockholms län
Antalet arbetslösa i Stockholms län räknas till 96 000 personer. Det är en marginell förändring jämfört
med 2014 men 40 000 fler än vid motsvarande tidpunkt 2008, se diagram 12. I förhållande till
arbetskraften bestäms arbetslösheten därmed till 7,7 procent vilket är i nivå med andelen 2014, se
diagram 11. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden för personer 25 år eller äldre uppgick till drygt
38 veckor 8. Män tenderar att ha en längre arbetslöshetsperiod än kvinnor. 22 000 personer har en
arbetslöshetsperiod som är 27 veckor eller längre. Knappt 24 000 har en arbetslöshetperiod som
uppgår till fyra veckor eller mindre. Av dessa är en majoritet ungdomar (15-24 år).
I såväl Skåne som Västra Götaland uppgår antalet arbetslösa till omkring 70 000 personer. Det
motsvarar en arbetslöshet på 10,3 respektive 8,2 procent. Lägst uppskattad arbetslöshet har Uppsala
(6 procent), följt av Kalmar och Halland (båda 6,2 procent). Omvänt är arbetslösheten högst i Blekinge
(11) och Gävleborg (10,5), se bilaga 2 för arbetsmarknadsstatistik för samtliga län.
I riket som helhet uppgår antalet arbetslösa till 425 000 personer. Det motsvarar en arbetslöshet på
8,2 procent, vilket är 0,4 procentenheter lägre än 2014 (8,6 procent). Exkluderas Stockholms län
uppgår arbetslösheten till 8,4 procent i övriga riket. I Stockholm stad uppgår arbetslösheten till 7,6
procent. Det kan jämföras med 13,1 procent i Malmö och 10,5 procent i Göteborg.
12%
120'
Skåne
10%
Övr. riket (ex. AB län)
8%
100'
Stockholms län
80'
Västra Götaland
6%
60'
Stockholms län
4%
40'
2%
20'
2006K1
2009K1
2012K1
Skåne
2006K1
2015K1
Diagram 11. Arbetslöshet (15-74 år) i storstadsregionerna
och övriga riket, 2006K1-2015K1. Källa: AKU/SCB
V. Götaland
2009K1
2012K1
2015K1
Diagram 12. Arbetslösa (tusental) i storstadsregionerna,
2006K1-2015K1. Källa: AKU/SCB
Eftersom Arbetskraftundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning är det inte möjligt att
inkludera detaljerade bakgrundsvariabler kring vilka dessa 96 000 personer är. Arbetsförmedlingen
har däremot i sitt arbete identifierat fyra grupper som bedöms ha en högre sannolikhet att hamna i
(långvarig) arbetslöshet. Dessa benämns som utsatta grupper och består av (1) personer med högst
förgymnasial utbildning, (2) personer födda utanför Europa, (3) personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga och (4) äldre (55-64 år). I april tillhörde drygt sju av tio arbetslösa
(72 procent) en eller flera av dessa grupper. Enligt Arbetsförmedlingen kan i stort sett hela ökningen
av antalet inskrivna arbetslösa de senaste tio åren förklaras av en ökning av antalet arbetslösa som
ingår i de utsatta grupperna. En viss försiktighet ska dock tillämpas när man jämför
Arbetsförmedlingens statistik med SCB:s Arbetskraftsundersökningar (se bland annat bilaga 1).
8
För ungdomar (15-24 år) uppgår den genomsnittliga arbetslöshetsperioden till drygt 13 veckor
-9-
Andelen på 72 procent kan inte direkt appliceras på AKU:s statistik över antalet arbetslösa men det
ger ändå en fingervisning om de utmaningar som länet och övriga rikets arbetsmarknad står inför.
30 000 arbetslösa ungdomar
Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) i Stockholms län uppgår till 22,2 procent, jämfört med 22,9
procent 2014. Det motsvarar drygt 30 000 arbetslösa ungdomar, se diagram 13 och 14. Av dessa är
drygt sex av tio heltidsstuderande. Det innebär vidare att ungdomar svarar för en knapp tredjedel av
samtliga arbetslösa. I riket som helhet räknas antalet arbetslösa ungdomar till 147 000 (varav 86 000
var heltidsstuderande) eller 23,7 procent.
Bland utrikes födda ungdomar uppgår arbetslösheten till 31,1 procent. Det kan jämföras med 20,8
procent bland inrikes födda. I övriga riket beräknas motsvarande arbetslöshetsnivå till 38,2 respektive
22,3 procent.
35'
25%
24%
Kvinnor
23%
Totalt
30'
25'
22%
21%
Män
20%
20'
Kvinnor
15'
19%
18%
Män
10'
17%
5'
16%
2009K1
2011K1
2013K1
2015K1
Diagram 13. Arbetslöshet, ungdomar (15-24 år) i Stockholms
län 2009K1-2015K1, kvinnor och män. Källa: AKU/SCB
2009K1
2011K1
2013K1
2015K1
Diagram 14. Antal arbetslösa ungdomar i Stockholms
län 2009K1-2015K1, kvinnor och män. Källa: AKU/SCB
Drygt 5 000 personer har varslats om uppsägning under 2015
Till och med utgången av april hade 5 146 personer varslats om uppsägning i Stockholms län. Det är
1 146 eller 29 procent fler än under motsvarande period 2014. Under april sjönk däremot antalet
varslade marginellt. I riket som helhet varslades drygt 19 700 personer om uppsägning. Även det
representerar en ökning (18 procent) jämfört med 2014.
Tre kommuner i länet har högre arbetslöshet än riksgenomsnittet
De uppgifter som anges under detta avsnitt ska inte sammanblandas med de mått och definitioner som återgetts
ovan. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen och avser inskrivna arbetslösa i förhållande till en
registerbaserad arbetskraft. Inskrivna arbetslösa (benämns som arbetslös nedan) består av öppet arbetslösa och
personer i program, se bilaga 1 för mer information.
- 10 -
Vallentuna (2,4 procent), Danderyd (2,4), Täby (2,6), Vaxholm (2,6) och Ekerö (2,8) har återigen länets
lägsta arbetslöshet, medan det omvända gäller för Järfälla (8,2), Botkyrka (11,6) och Södertälje (15),
se karta 1 och tabell 2. De sistnämnda var de enda kommunerna i länet med en arbetslöshet högre än
riksgenomsnittet. Södertälje har tillsammans med Landskrona högst arbetslöshet av rikets samtliga
kommuner. På ett års sikt har antalet inskrivna som arbetslösa minskat i 21 och ökat i fem kommuner
(Södertälje, Huddinge, Danderyd, Vaxholm och Nykvarn).
Karta 1. Arbetslöshet i länets kommuner, april 2015. Källa: AF
Tabell 2. Arbetslöshet i länets
kommuner, april 2015. Källa: AF
Överlag är skillnaderna mellan kvinnor och män små. Tre kommuner - Södertälje, Botkyrka och
Norrtälje - har en differens på en procentenhet eller mer. I Norrtälje är det däremot - till skillnad från
Södertälje och Botkyrka – män som har en högre arbetslöshet än kvinnor, se bilaga 3 för samtliga
kommuner.
- 11 -
Det finns (av förklarliga skäl) ett starkt samband mellan hög arbetslöshet rent generellt och en hög
arbetslöshet bland t.ex. utrikes födda och ungdomar. Är arbetslösheten i en kommun hög bland
ungdomar är den (vanligtvis) även hög bland utrikes födda. Som framgår av diagram 15 är spridningen
inom länet stor när det gäller arbetslöshet inom dessa grupper.
I förhållande till övriga 290
kommuner är arbetslösheten bland utrikes födda
lägst i Täby (5,5), Vallentuna (5,8), Danderyd (6,3)
och Knivsta (6,3). Dessa
kommuner står i stark
kontrast
till
Bollnäs,
Ockelbo,
Vilhelmina,
Vingåker och Ovanåker
där arbetslösheten bland
utrikes födda når över 50
procent.
28%
Södetälje
24%
Riket
20%
Arbetslöshet utrikes födda
Danderyd (2,8 procent),
Lidingö (3,1), Öckerö (3,5)
och Täby (3,7) hör till de
kommuner med lägst
ungdomsarbetslöshet
medan Munkfors är den
kommun där flest andel
ungdomar
(32,8)
är
arbetslösa.
Järfälla
Botkyrka
Stockholms län
16%
Nynäshamn
12%
Lidingö
Nykvarn
8%
Danderyd
4%
Täby
4%
8%
12%
Arbetslöshet ungdomar (18-24 år)
16%
Diagram 15. Andel arbetslösa ungdomar och utrikes födda, april 2015. Källa: AF
Konkurser och nystartade företag
Under årets fyra första månader försattes 674 företag i Stockholms län i konkurs. Det 129 färre än
under 2014, diagram 16 och tabell 3. Flest konkurser skedde inom byggindustrin (129) följt av
företagstjänster 9 (102) och Informations- och kommunikationsföretag (59). Den sistnämnda
branschen var tillsammans med kreditinstitut och försäkringsbolag den näringsgren där antalet
konkurser ökat mest 10. De konkursdrabbade företagen sysselsatta sammantaget 1 506 personer. Det
är nästan 700 personer färre än under 2014. 17 företag hade 20 eller fler anställda och ett av de
konkursdrabbade företagen (transport och magasinering) hade fler än 50 anställda.
I Västra Götaland låg antalet konkurser på samma nivå som 2014 medan antalet minskade med 21
procent i Skåne. I övriga riket minskade antalet konkurser med sex procent, se tabell 3. I Skåne
minskade antalet personer som var sysselsatta i företagen med 42 procent till drygt 600. I Västra
Götaland var 850 personer sysselsatta i de konkursdrabbade företagen. Det motsvarar en minskning
på 8,5 procent jämfört med 2014. Se bilaga 4 för antal konkurser i länets kommuner.
9
Omfattar SNI-koderna 69-75
Små näringsgrenar (med färre än tio konkurser) är inte medräknade
10
- 12 -
3 000
2014 jan-apr
2015 jan-apr
Stockholms län
803
674
-16%
Skåne
383
303
-21%
V. Götaland
345
347
1%
55
87
58%
Riket
2 430
2 206
-9%
Övr. riket (ex. AB län)
1 627
1 532
-6%
Region
Δ
hela året
2 500
2 000
1 500
Uppsala
jan-april resp. år
1 000
500
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Diagram 16. Antal företagskonkurser i Stockholms län, 2009-2015. Källa: SCB
Tabell 3. Antal företagskonkurser (jan-april) i
storstadsregionerna. Källa: SCB
Under årets första fem månader startades drygt 9 800 företag i Stockholms län, se diagram 16. Det är
marginellt fler än under motsvarande period 2014. Sammantaget svarade regionen för knappt 36
procent av rikets nyföretagande. I övriga storstadsregioner och i riket sjönk (om än marginellt)
nyföretagandet jämfört med 2014, se tabell 4.
Nyföretagandet ökade i 15 och minskade i elva av länets kommuner. Flest antal företag startades i
Stockholms stad (5 915), medan minst antal företag startades i Vaxholm (46). Nyföretagandet ökade
mest i Salem och Ekerö, medan det minskade mest i Danderyd och Nynäshamn. Se bilaga 5 för
samtliga kommuner.
25 000
5 000
2015 jan-maj
Stockholms län
9 682
9 821
1%
Skåne
3 578
3 364
-6%
V. Götaland
4 433
4 321
-3%
861
837
-3%
Riket
27 731
27 564
-1%
Övr. riket (ex. AB län)
18 049
17 743
-2%
Uppsala
jan-maj
10 000
juni-dec
20 000
15 000
2014 jan-maj
Region
2007
2009
2011
2013
2015
Diagram 17. Antal nystartade företag i Stockholms län, 20072015. Källa: Bolagsverket
Δ
Tabell 4. Nystartade företag i storstadsregionerna,
2014 och 2015. Källa: Bolagsverket
Svag utveckling av näringslivets omsättning
Omsättning i Näringslivet
Statistiken kring näringslivets omsättning beställs från SCB och bygger på momsregistrerade företags skyldighet att
lämna uppgifter om mervärdesskatt i en separat skattedeklaration till Skatteverket.
- 13 -
Näringslivets omsättning utvecklades svagt i Stockholms län under förra årets sista kvartal. Efter
justering för prisförändringar (KPI) och kalendereffekter ökade omsättning med blygsamma 0,1
procent på ett års sikt, se diagram 18. Det är lägre än den genomsnittliga utvecklingen (2,8 procent)
sedan 2009. Det är också första gången sedan tredje kvartalet 2013 som näringslivet i Stockholms län
utvecklades svagare än i övriga riket.
Under de närmast föregående kvartalen har bland annat handeln bidragit till en god
omsättningsutveckling i näringslivet som helhet. Under årets sista kvartal minskade - om än marginellt
- däremot omsättningen på ett års sikt, se diagram 19. Branschen fungerade därmed som ett sänke
för näringslivet som helhet. Handeln täcker dock in en stor del av ekonomin och vissa delsegment som t.ex. handeln med motorfordon - fortsatte dock att utvecklas starkt. Bland de branscher som
utvecklades starkt kan även hotell och restaurang samt byggindustrin nämnas.
Sett till helåret 2014 ökade omsättningen i näringslivet med 2,6 procent jämfört med 2013, det är
marginellt mer än i övriga riket. Ökningen kan tillskrivas det första halvåret, medan kvartal tre och fyra
var svagare än normalt.
Diagram 18. Utveckling av näringslivets utveckling på ett års Diagram 19. Utveckling av näringsgrenen handel på ett
sikt, 2009K1-2014K4, i Stockholms län och övriga riket. Källa: års sikt, 2009K1-2014K4, i Stockholms län och övriga
SCB/egen bearbetning
riket. Källa: SCB/egen bearbetning
Övrigt i korthet
► 7 000 fler stockholmare
Länets befolkning ökade med 7 061 personer under det första kvartalet 2015. Det kan jämföras med
drygt 8 400 under föregående års första kvartal. Utvecklingen pekar på en viss inbromsning men
inbromsningen förklaras främst av en så kallad registerrensning 11. I riket som helhet ökade
befolkningen med 22 000 personer, medan Västra Götaland och Skåne ökade sin befolkning med
3 600 respektive 2 700 personer.
11
Det handlar om personer som inte har inrapporterade kontrolluppgifter under de tre senaste åren och som därför
antas ha flyttat utomlands.
- 14 -
Stockholm stad ökar mest (nästan 4 000 personer), följt av Södertälje (477) och Huddinge (453). I
förhållande till sin befolkningsstorlek ökade Sundbyberg mest (1,3 procent), följt av Järfälla (0,6) och
Tyresö (0,5). Danderyd var den enda kommunen i länet där antalet invånare minskade under årets
första tre månader. Alla kommuner utom Danderyd, Norrtälje och Nynäshamn hade en positivt
födelseöverskott. Se bilaga 6 för länets samtliga kommuner.
► Stockholmskonjunkturen starkare än normalt
Enligt Handelskammarens Stockholmsbarometer var konjunkturen under första kvartalet starkare än
normalt. Trots en marginell försvagning ligger nivån ändå över det historiska genomsnittet. Den så
kallade konfidensindikatorn för näringslivet stärks och regionens företag går bättre än i övriga riket.
Däremot har hushållen en mer pessimistisk syn på ekonomin. Skillnaden mellan företag och hushåll
ökar och var under det första kvartalet den största på sju år.
En av de branscher som går starkt är handel med motorfordon. För tillverkningsindustrin är
situationen det omvända och konjunkturen bedöms som svagare än normalt.
► Antalet nyregistrerade personbilar ökar i Stockholms län
Under maj månad registrerades knappt 8 800 nya personbilar i Stockholms län, se diagram 20. Det är
nio procent fler än under maj 2014. I riket som helhet registrerades drygt 31 300. Det motsvarar en
ökning på fem procent. Sammantaget uppgår antalet nyregistrerade personbilar i Stockholms län
under 2015 till 40 500, se tabell 5. Det är den högsta noteringen i tidsserien och tio procent fler än
under motsvarande period 2014.
År (jan-maj)
8 000
8 771
10 000
6 000
4 000
2 000
jan-maj
Δ % (föregående år)
2006
31 938
1
2007
32 806
3
2008
33 360
2
2009
23 443
-30
2010
29 522
26
2011
35 814
21
2012
35 436
-1
2013
34 335
-3
2014
36 879
7
2015
40 532
10
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Diagram 20. Antal nyregistrerade personbilar i maj för åren
2006-2015. Källa: Trafikanalys
- 15 -
Tabell 5. Antal nyregistrerade personbilar för
perioden januari-maj för åren 2006-2015. Källa:
Trafikanalys
Bilaga 1 – Kort om arbetsmarknadsstatistik
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen
månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras
genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och
EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik
som ska användas.
Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för
befolkningen i åldern 15-74 år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i
arbetskraften. I Stockholms län var 395 700 ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande,
sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga. 1 252 400 av länets befolkning
definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös.
Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det
aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,702 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 70,2
procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte
befolkningen) vilket under fjärde kvartalet kvartalet 2014 uppgick till 7,7 procent. På grund av att den
relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och
befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras.
Figur B1. Arbetsmarknaden i antal för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, första kvartalet 2015.
Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer.
Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på
arbetsmarknaden: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för att ta reda på
antalet anställda. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger på kontrolluppgifter från
Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och – eftersom det inte är en
urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det innebär att
- 16 -
statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt innebär
insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som
korttidsindikator.
Arbetskraftsundersökningens precision
Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning. Det betyder att det finns en viss osäkerhet
vid skattningarna (estimaten). Förändringar från ett år till ett annat i andelar på länsnivå når inte
alltid upp till så kallad statistiskt signifikans men i regel om vi t.ex. jämför Stockholm med övriga riket
eller andra län. De skattade värden som redovisas ska ses som indikationer på utvecklingen.
Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik
Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på
antalet inskrivna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket innebär att nivån är
lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Sedan hösten 2011 relateras antalet till en uppskattning av
arbetskraften. Tidigare sattes antalet arbetslösa i förhållande till befolkningen. Arbetsförmedlingens
statistik täcker – av naturliga skäl – inte in dem som är arbetslösa, men som inte skrivit in sig på
arbetsförmedlingen. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet 15-74 år medan
Arbetsförmedlingen har 16-64 år vilket ytterligare ökar diskrepansen mellan de två måtten.
En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare
uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön,
utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad. Begreppet andel/antal personer som saknar
arbete omfattar såväl öppet arbetslösa som personer i program.
Revidering av AKU
I februari 2013 meddelade SCB att Arbetskraftsundersökningarnas tabellpaket och tidsserier
uppdateras. Uppdateringen avser 2010-2012 och sker med anledning av en förbättrad
beräkningsmetod. Skillnaderna mot tidigare publicerade uppgifter är i huvudsak marginella och
ändrar inte beskrivningen av arbetsmarknaden och dess utveckling, men sysselsättning ligger något
lägre och arbetslöshet marginellt högre. Jämförbarheten med perioden 2005-2009 är fortsatt god.
- 17 -
Bilaga 2 – Arbetslöshet och sysselsättning per län
Län
Arbetslöshet (%)
Män
Stockholms län
Uppsala län
Sörmland
Östergötlands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Gotlands län
Blekinge län
Skåne län
Hallands län
V. Götalands län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Dalarnas län
Gävleborgs län
V-norrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län
7,3
6,4
10
10
4,9
7,9
6,7
6,8
12
10,4
6
8,4
8,1
9,9
8,3
8,1
12,6
7,8
9,9
9,7
7,6
Kvinnor
Sysselsättning (%)
Totalt
8,1
5,5
5,8
10,2
6,8
7,4
5,6
7,4
9,7
10,3
6,5
8
8
10
8,7
6,5
8,1
8,1
4,7
6,6
6,9
7,7
6
8,1
10,1
5,8
7,7
6,2
7,1
11
10,3
6,2
8,2
8
10
8,5
7,3
10,5
7,9
7,3
8,4
7,3
Män
Kvinnor
72,6
68,1
64,6
66,4
71,1
71,7
66,5
65,7
62,3
66,4
70,6
68
64
63,5
67
63,7
60,1
65,9
61,2
64,9
60,3
67,8
65,3
62
58
65,1
64,3
62,8
57,8
55,7
60,9
68,2
63,6
58,2
60,2
60,5
62,6
56,2
57,8
66,5
60,7
62,1
Tabell B2. Andel sysselsatta och arbetslösa per län, uppdelat på kvinnor och män, 2015K1. Källa: SCB/AKU
- 18 -
Totalt
70,2
66,7
63,3
62,2
68,2
68,1
64,7
61,8
59,2
63,7
69,4
65,8
61,2
61,9
63,8
63,1
58,2
62
63,8
62,9
61,1
Bilaga 3 – Arbetslösa i länets kommuner
Kommun
kvinnor (procent)
öppet arbetslösa
i program
män (procent)
totalt
öppet arbetslösa
i program
totalt
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands-Bro
Upplands Väsby
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
6,6
1,8
1,7
3,8
3,7
5,1
2,2
2,9
1,8
1,7
3,0
2,3
3,9
2,8
2,9
3,6
4,1
7,4
2,4
1,7
4,0
3,6
1,5
1,7
2,4
2,0
6,0
0,6
1,2
3,1
2,8
3,1
1,2
1,4
2,3
1,8
2,7
2,5
2,5
1,5
1,6
2,5
2,6
9,3
1,3
0,7
2,7
2,1
0,7
0,7
1,5
1,3
12,6
2,4
2,9
6,9
6,5
8,2
3,4
4,3
4,0
3,5
5,8
4,8
6,4
4,3
4,5
6,1
6,7
16,7
3,7
2,4
6,7
5,7
2,2
2,4
4,0
3,3
6,3
2,0
1,8
3,9
3,7
5,2
2,1
2,9
2,5
2,4
2,9
2,2
3,6
2,7
3,0
4,0
4,5
6,4
2,6
2,0
3,6
4,0
1,6
1,9
2,4
2,4
4,5
0,5
0,9
2,7
2,5
3,0
1,1
1,7
2,6
1,8
2,9
2,3
2,5
1,5
1,4
2,6
2,7
7,1
1,4
0,7
2,9
2,0
0,9
0,8
1,6
1,4
10,8
2,4
2,7
6,6
6,2
8,2
3,2
4,6
5,0
4,2
5,8
4,4
6,2
4,2
4,4
6,5
7,3
13,5
4,0
2,7
6,4
6,1
2,5
2,8
4,1
3,8
Länet
3,6
2,6
6,2
3,7
2,5
6,3
Tabell B3. Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd i förhållande till arbetskraften i länets
kommuner, april 2015. Källa: Arbetsförmedlingen
- 19 -
Bilaga 4 – Konkurser i länets kommuner
Kommun
2014 (jan-april)
2015 (jan-april)
Δ (antal)
Upplands Väsby
Vallentuna
Österåker
Värmdö
Järfälla
Ekerö
Huddinge
Botkyrka
Salem
Haninge
Tyresö
Upplands-Bro
Nykvarn
Täby
Danderyd
Sollentuna
Stockholm
Södertälje
Nacka
Sundbyberg
Solna
Lidingö
Vaxholm
Norrtälje
Sigtuna
Nynäshamn
13
7
7
10
14
5
20
24
3
24
14
2
2
22
6
13
483
30
16
9
25
14
2
8
22
8
13
9
6
12
11
7
21
11
2
17
11
4
5
14
6
13
410
17
20
5
30
5
4
8
9
4
0
-2
1
-2
3
-2
-1
13
1
7
3
-2
-3
8
0
0
73
13
-4
4
-5
9
-2
0
13
4
Länet
803
674
129
Tabell B4. Företagskonkurser i länets kommuner, januari-april för åren 2014 och 2015. Källa: SCB
- 20 -
Bilaga 5 – Nystartade företag i länets kommuner
Kommun
2014 (t.o.m maj)
2015 (t.o.m maj)
Δ (%)
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby kommun
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
247
245
73
248
282
174
179
347
165
33
64
35
129
240
268
5 659
126
232
122
237
110
53
81
39
147
147
233
151
92
258
268
148
184
338
170
36
51
49
135
218
286
5 915
136
188
121
250
96
62
87
46
167
136
-6
-38
26
4
-5
-15
3
-3
3
9
-20
40
5
-9
7
5
8
-19
-1
5
-13
17
7
18
14
-7
Stockholms län
9 682
9 821
1
Tabell B5. Antal nystartade företag i länets kommuner under januari-maj för åren 2014 och 2015.
Källa: Bolagsverket
- 21 -
Bilaga 6 – Befolkningsförändringar, första kvartalet 2015
Kommun
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
Riket
Stockholm
Befolkning
Folkökning
12
Födelseöverskott
Flyttnetto ,
inrikes
Justering
89 142
32 286
26 770
82 676
104 353
71 130
45 598
96 420
57 694
9 862
27 168
16 201
44 174
69 525
74 273
914 909
44 663
92 490
45 629
67 519
41 883
25 370
32 008
11 385
40 660
41 317
241
-9
72
269
168
429
133
203
126
47
127
61
89
200
232
2 920
573
255
239
185
67
83
39
56
119
137
141
-24
35
94
145
87
17
115
-46
11
-13
10
46
64
112
1 643
103
75
23
24
37
43
38
2
50
22
-200
-16
14
80
-79
224
61
43
72
36
115
15
-44
98
9
99
399
-138
173
101
-36
-9
-14
44
52
94
270
33
21
81
72
113
45
40
101
2
26
31
79
30
110
1 082
70
315
42
47
67
47
12
10
14
20
30
-2
2
14
30
5
10
5
-1
-2
-1
5
8
8
1
96
1
3
1
13
-1
2
3
0
3
1
9 767 357
2 205 105
20 002
7 061
2 356
2 854
n/a
1 193
16 276
2 780
1 370
234
Tabell B6. Befolkningsförändring i länets kommuner, första kvartalet 2015. Källa: SCB
12
Flyttnetto,
utrikes
För kommuner inkluderas även in- och utflyttning till andra Stockholmskommuner
- 22 -