1. No category

Läget i länet
Arbetsmarknad och ekonomi
februari 2015
Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala
perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken har
hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och bearbetats
och analyserats vid Avdelningen för Tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag kan hämtas
hem via Länsstyrelsens hemsida: www.lansstyrelsen.se/stockholm.
Rapportförfattare/Kontaktuppgifter:
Länsstyrelsen i Stockholms län
Avdelningen för tillväxt
Per Bark
Mobil: 070 520 50 68
e-post: [email protected]
-2-
Sänkta tillväxtprognoser
Den ekonomiska utvecklingen i världens största ekonomier har överlag varit svagare än vad som
tidigare prognosticerats. Det gäller inte minst Japan, medan Kinas tillväxttakt är den lägsta på nästan
ett kvarts sekel. För Europa och framförallt euroområdet förväntas utvecklingen vara fortsatt svag
under 2015. Trots sjunkande oljepriser (till följd av ett ökat utbud) aviserade Internationella
valutafonden (IMF) att organisationen sänker sin globala tillväxtprognos för åren 2015-2016 på grund
av den låga globala aktiviteten.
USA är ett betydelsefullt undantag. Tillväxten har tagit fart och under 2014 skapades närmare tre
miljoner nya jobb, vilket är den största ökningen sedan 1999. Avslutningen av 2014 var dessutom
starkare än inledningen. Utsikterna för 2015 har förbättrats och mycket talar för en fortsatt stark
ekonomisk tillväxt och sysselsättningsutveckling.
I Sverige fortsätter regeringen att skriva ned utsikterna för den svenska tillväxten. Den senaste BNPprognosen ligger nu på 2,1 procent för 2015. Regeringen bedömer även att de offentliga finanserna
kommer att visa underskott under hela mandatperioden. Därutöver har affärsbanker som t.ex.
Swedbank reviderat ned prognosen till strax över två procent. Efter att det framförallt har varit
hushållen och den privata konsumtionen som drivit på tillväxten under de senaste åren är
förväntningarna nu att företagen i större utsträckning kommer att bidra till aktiviteten via export och
investeringar. Samtidigt bör det påpekas att den svenska ekonomin (mätt i BNP-tillväxt) har haft och
bedöms fortsatt ha - åtminstone på kort sikt - en bättre utveckling än EU28 och euroområdet 1.
På det regionala planet fortsätter flertalet indikator att peka i rätt riktning. Handelskammarens
konjunkturindikator pekar till exempel på en starkare konjunktur än normalt och aktiviteten är
fortsatt högre i Stockholm än i övriga riket. På arbetsmarknaden fortsätter antalet sysselsatta att öka
och i näringslivet ökar nyföretagandet medan företagskonkurserna minskar.
Sammanfattning
► Antalet sysselsatta i Stockholms län har ökat med 21 400 personer på ett års sikt.
► Sysselsättningsgraden beräknas till 70,9 procent vilket kan jämföras med 64,6 procent i övriga riket.
► Utrikes födda män har haft en stark sysselsättningsutveckling. Under det fjärde kvartalet hade
utrikes födda män i Stockholms län en högre sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket.
► Antalet arbetslösa räknas till 79 000 personer vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,3 procent.
► Under 2014 ökade nyföretagandet med tre procent medan antalet konkurser minskade med sju
procent.
► Regionens näringsliv ökade sin omsättning (0,4 procent), men inte i samma utsträckning som
tidigare kvartal.
► Länets befolkning ökade med 35 002 personer under 2014. Stockholm stad hade den största
ökningen i absoluta tal och Sundbyberg den största i förhållande till sin befolkningsstorlek.
1
Se t.ex. European Economic Forecast – Winter 2015 (KOM)
-3-
I det följande behandlas arbetsmarknaden, nystartade företag, konkurser och näringslivets
omsättning i Stockholms län. Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den
allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal.
Nyckeltal
Referensperiod
2014
2013
Förändring
Sysselsättning
Arbetslöshet
Omsättning
Nystartade företag
Konkurser
Varsel
fjärde kvartalet
fjärde kvartalet
tredje kvartalet
fjärde kvartalet
fjärde kvartalet
fjärde kvartalet
70,9 %
6,3 %
486 916m
5 992
614
3 288
70,6 %
6,1 %
484 848m
5 705
656
3 245
0,3 p.e
0,2 p.e
0,4 %
5%
-6%
1%
Tabell 1. Nyckeltal för Stockholmsregionen
Utvecklingen på arbetsmarknaden
I detta avsnitt presenteras utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden. När det gäller uppgifter på
länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik.
Denna bör inte jämföras med den som tillhandahålls via SCB. Se bilaga 1 för mer information kring
arbetsmarknadsstatistik, AKU och om revideringen av AKU för åren 2010-2012.
Några definitioner
Arbetskraft, sysselsättning, och arbetslöshet är tre makrovariabler med vilka utvecklingen på arbetsmarknaden kan
beskrivas. När man analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande att känna till hur begreppen
definieras och hur förändringar ska tolkas.
► Arbetskraften är summan av antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet är arbetskraften i
förhållande till befolkningen i åldersgruppen 15-74 år (SCB).
► Andelen sysselsatta beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, 1574 år (SCB).
► Andelen arbetslösa definieras som antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften (SCB).
Antalet sysselsatta har ökat med 21 400 personer på ett års sikt
Antalet sysselsatta har ökat med 21 400 personer – eller
1,9 procent – på ett års sikt. Antalet sysselsatta i uppgår
därmed till 1 166 000 personer. Det är männen som svarar
för ökningen. Utvecklingen innebär att andelen sysselsatta
(15-74 år) beräknas till 70,9 procent vilket kan jämföras
med 70,6 procent under det fjärde kvartalet 2013, se
diagram 1 & 2. Män (73,6 procent) har fortsatt en högre
-4-
För helåret 2014 uppgick sysselsättningen
i Stockholms län till 70,4 procent, vilket
kan jämföras med 70,3 procent år 2013. I
övriga riket beräknades sysselsättningen
till 65 procent 2014 jämfört med 64,4
procent föregående år.
sysselsättning än kvinnor (68,2). Skillnaderna mellan kvinnor och män är på ungefär samma nivå i
länet som i övriga riket.
I övriga riket ökade antalet sysselsatta med 43 600 personer 2 eller 1,2 procent. Därmed svarade
Stockholms län för en tredjedel av den totala sysselsättningstillväxten. Det är något lägre än den
genomsnittliga andelen under de senaste åren, men ändå högre än om ökningen speglade regionens
arbetsmarknadsstorlek. Andelen sysselsatta i övriga riket uppgår därmed till 64,6 procent 3, vilket kan
jämföras med 64,2 procent 2013. Om övriga riket hade haft samma sysselsättningsgrad som
Stockholms län hade antalet sysselsatta varit 350 000 fler.
74%
1 400'
72%
Stockholms län
1 200'
Stockholms län
70%
1 000'
68%
V. Götaland
V. Götaland
800'
66%
Skåne
600'
64%
Skåne
Övriga riket
(ex. AB län)
62%
400'
200'
60%
2005K4
2008K4
2011K4
2005K4
2014K4
Diagram 1. Andel sysselsatta i storstadsregionerna och
övriga riket, 2005K4-2014K4. Källa: SCB/AKU
2008K4
2011K4
2014K4
Diagram 2. Antal sysselsatta (tusentals) i storstadsregionerna, 2005K4-2014K4. Källa: SCB/AKU
I jämförelse med storstadsregionerna Västra Götaland (66,6 procent) och Skåne (63,4) har Stockholm
alltjämt en högre sysselsättning. Vid sidan av Stockholms län har Halland (70,3 procent) och Jönköping
(69,1) en hög andel sysselsatta, medan det omvända kan konstateras om Blekinge (60,1), Gävleborg
(60,3) och Gotland (61,3). Störst skillnad i sysselsättningen mellan kvinnor och män har Östergötland,
följt av Gotland. Se bilaga 2 för samtliga län.
Av de sysselsatta i länet uppger 76 200 personer - eller 6,5 procent - att de är undersysselsatta, vilket
är i nivå med antalet 2013 och med andelen i övriga riket 4. Fördelningen mellan kvinnor och män är
fortsatt jämn i Stockholms län, men i övriga riket är antalet undersysselsatta kvinnor fler än antalet
män.
Förväntad utveckling under 2015
Den samlade bedömningen för framtiden i Stockholms län är försiktigt positiv. Arbetsförmedlingen
uppskattar att antalet sysselsatta kommer att öka med 21 500 under 2015. Det är visserligen lägre än
den prognos som presenterades i våras, men det är ändå i nivå med den genomsnittliga
2
Inkluderas Stockholms län uppgick ökningen till 65 000 personer
Inkluderas Stockholms län uppgår sysselsättningen till 66 procent i riket som helhet
4
I riket som helhet är 320 000 undersysselsatta
3
-5-
sysselsättningsökningen under det senaste decenniet. Under 2015 förväntas sysselsättningsökningen
särskilt att drivas på av branscherna byggverksamhet, vård/omsorg och utbildning. En ökning i den
storleksordningen skulle öka sysselsättningsgraden marginellt.
Avslutningsvis kan det konstateras att den så kallade rekryteringsgraden 5 är fortsatt högre i länet än i
riket som helhet. Rekryteringsgraden definieras som andelen lediga jobb av antalet anställda och
uppgick till 1,9 i Stockholms län och till 1,5 i riket som helhet. Det visar på att aktiviteten - i jämförelse
med övriga riket - är högre i regionen. Den högre aktiviteten kan förklaras av att rekryteringsgraden är
betydligt högre inom tjänstenäringarna - som dominerar regionens näringsliv och arbetsmarknad - än
inom övriga branschgrupper.
Trots en hög rekryteringsaktivitet visar Företagens villkor och verklighet 2014 6 att 23 procent av
företagen i Stockholm uppger att tillgången till lämplig arbetskraft som ett stort hinder för företagets
tillväxt och utveckling. Även Handelskammaren visar i sin Stockholmsbarometern att 26 procent av
företagen upplever brist på arbetskraft, vilket är en ökning jämfört med föregående kvartal. I
branscherna data och byggindustrin är andelen som upplever brist ännu högre. Resultaten ligger i linje
med andra undersökningar och vittnar om bristande matchningseffektvitet på arbetsmarknaden,
vilket är en av regionens stora utmaningar.
Flest sysselsatta inom finans- och företagstjänster
Finans- och företagstjänster 7 sysselsatte lite drygt 290 000 personer under det fjärde kvartalet i
Stockholms län, se tabell 2. Det är därmed den största näringsgrenen med omkring en fjärdedel av
samtliga sysselsatta, se diagram 3. Det är också den näringsgrenen som tillsammans med
Informations- och kommunikationstjänster 8 (IKT) har störst överrepresentation i länet i förhållande till
riket som helhet. På fem års sikt har antalet anställda inom finans- och företagstjänster ökat med
omkring 34 000 personer, medan antalet sysselsatta inom till exempel tillverkning (knappt 60 000) är
mer eller mindre oförändrad.
Diagram 3. Sysselsättningens fördelning över näringsgrenarna i Stockholms Tabell 2. Antal sysselsatta per näringsgren, 2014K4. Källa: SCB/AKU
län och i riket som helhet, 2014K4. Källa: SCB/AKU
5
Hämtas från den Konjunkturstatistik över vakanser (KV)
Ges ut av Tillväxtverkan och kan laddas hem via tillvaxtverket.se
7
SNI-koder 64-82
8
SNI-koder 58-63
6
-6-
Stark sysselsättningsutveckling bland utrikes födda
Den långsiktiga trenden är att utrikes födda utgör
en allt större andel av antalet sysselsatta. 2009
utgjorde till exempel personer som var födda i
ett annat land 21 procent av samtliga sysselsatta
i Stockholms län. I slutet av 2014 var nästan var
fjärde sysselsatt född i ett annat land. En stor del
av detta förklaras med att andelen utrikes födda
ökar i befolkningen som helhet. Som referens
kan det nämnas att i övriga riket är omkring 15
procent av samtliga sysselsatta utrikes födda.
74%
inrikes födda, AB län
70%
66%
62%
58%
inrikes födda, övr. riket
utrikes födda, AB län
utrikes födda, övr. riket
54%
Under det senaste året har sysselsättningen
bland utrikes födda ökat med knappt 21 000
personer i Stockholms län. Det innebär att
2009K4 2010K4 2011K4 2012K4 2013K4 2014K4
utrikes födda svarar för i stort sett för hela
Diagram 4. Sysselsättning, inrikes och utrikes födda i Stocksysselsättningsökningen (netto) i Stockholms län
holms län och övriga riket, 2009K4-2014K4. Källa: SCB/AKU
under det senaste året. Den kraftiga ökningen är
större än befolkningsökningen vilket innebär att sysselsättningsgraden ökar från 64 till 67,1 procent.
Därmed ligger sysselsättningen för utrikes födda i Stockholm län i nivå med sysselsättningen för
inrikes födda i övriga riket, se diagram 4.
Utrikes födda män i Stockholm har högre sysselsättning än inrikes födda män i
övriga riket
Den goda utvecklingen i gruppen utrikes födda förklaras av en stark sysselsättningsutveckling bland
männen.
Sedan en tid har trenden varit särskilt positiv för
utrikes födda män, både i riket men kanske
framförallt i Stockholms län. Det har bland annat
inneburit att skillnaderna mellan inrikes och
utrikes födda män minskat trendmässigt. Jämfört
med skillnaden i efterdyningarna av finanskrisen
under 2008-2009 var skillnaden mellan inrikes
och utrikes födda män liten under det fjärde
kvartalet 2014, se diagram 5.
9 p.e
8 p.e
7 p.e
6 p.e
5 p.e
4 p.e
3 p.e
Sammantaget ökar sysselsättningen bland utrikes 2 p.e
födda män från 68,2 till 73 procent. Det är en 1 p.e
ökning på 4,8 procentenheter på ett års sikt. Det
är den största ökningen/minskningen på ett år
2010K2
2011K3
2012K4
2014K1
2009K1
för någon grupp under hela tidsserien. Mot
Diagram 5. Sysselsättningsdifferens, inrikes och utrikes födda
bakgrund av den starka utvecklingen för männen
män i Stockholms län, 2009K1-2014K4. Källa: SCB/AKU
är det intressant att jämföra utrikes födda män i
Stockholms län med inrikes födda män i övriga riket. För inrikes födda i övriga riket är sysselsättningen
i stort sett oförändrad på ett års sikt. Utvecklingen på ett års sikt för dessa två grupper innebär
-7-
därmed att utrikes födda män i Stockholms län
numera har en signifikant högre sysselsättning
än inrikes födda män i övriga riket, se diagram
6. Om detta är en tillfällig eller en mer uthållig
trend återstår att se. Jämfört med utrikes
födda män i övriga riket 9 uppgår differensen
till drygt tretton procentenheter, till
Stockholms fördel.
80%
För utrikes födda kvinnor i Stockholm län låg
sysselsättningen på 61,6 procent vilket kan
jämföras med 60,1 procent under det fjärde
kvartalet 2013. Utrikes födda kvinnor befinner
sig fortfarande i större utsträckning än till
exempel inrikes födda kvinnor eller utrikes
födda män utanför arbetskraften.
50%
75%
73
70%
68,7
65%
60%
55%
45%
2013K42014K4
Stockholms län Övriga riket Stockholms län Övriga riket
utrikes födda (män)
inrikes födda (män)
Diagram 6. Andel sysselsatta, inrikes och utrikes födda män i
Stockholms län och övriga riket. Källa: SCB/AKU
Oförändrad sysselsättning i Stockholm stad
Antalet sysselsatta i Stockholms stad uppgår till knappt 516 000 personer. Utvecklingen låg i linje med
befolkningsökningen vilket innebär att sysselsättningsgraden lämnas mer eller mindre oförändrad
(73,8 procent), se diagram 7. I övriga länet ökade antalet sysselsatta med 14 600 personer och
sysselsättningen beräknas därmed till 68,7 procent. Skillnaden mellan Stockholm stad och övriga länet
är - trots ökningen i övriga länet - fortsatt signifikant.
76%
80%
Stockholm stad
74%
70%
72%
76,4
71,2
70%
68,9
66,8
60%
62,6
60
50%
68%
Göteborg
66%
40%
64%
Malmö
62%
30%
2005K4
2008K4
2011K4
Stockholm stad
2014K4
Diagram 7. Andel sysselsatta i storstadskommunerna,
2005K4-2014K4. Källa: SCB/AKU
kvinnor
10%
58%
män
20%
60%
Malmö
Göteborg
Diagram 8. Andel sysselsatta (2014K4), uppdelat på
kvinnor och män. Källa: SCB/AKU
I övriga storstadskommuner var det förhållandevis små förändringar, men det kan vara intressant att
notera att skillnaden mellan andelen sysselsatta män i Stockholm och kvinnor i Malmö uppgår till
drygt 16 procentenheter, se diagram 8. Om Göteborg och Malmö hade haft samma
sysselsättningsgrad som Stockholm stad skulle antalet sysselsatta vara 33 000 respektive 25 000 fler.
9
I övriga riket uppgår andelen sysselsatta utrikes födda män till 59,7 procent. Inkluderas Stockholm är andelen 63,8
procent
-8-
79 000 personer är arbetslösa
Antalet arbetslösa i Stockholms län uppgår till 79 000
För helåret 2014 uppgick arbetslösheten i
personer. Det kan jämföras med drygt 74 000 under
Stockholms län till 7,1 procent, vilket kan
fjärde kvartalet 2013. Av dessa var en tredjedel (27 600)
jämföras med 6,8 procent år 2013. I övriga
heltidsstuderande. I förhållande till arbetskraften
riket
beräknades arbetslösheten till 8,2
bestäms arbetslösheten därmed till 6,3 procent 10, se
procent 2014 jämfört med 9,4 procent
diagram 9 och 10. För kvinnorna uppgår andelen till 6,8
föregående år.
och för männen till 5,9 procent. Den genomsnittliga
arbetslöshetsperioden11 för personer i åldern 25-74 år uppgick till knappt 43 veckor medan
genomsnittet för ungdomar (15-24 år) beräknas till 10 veckor.
I övriga riket är knappt 300 000 12 personer arbetslösa vilket motsvarar 7,6 procent av arbetskraften. I
Västra Götaland beräknas arbetslösheten till 7,4 procent och i Skåne till 9,3, vilket är högst av samtliga
län. Se bilaga 2 för övriga län.
10%
90'
Skåne
9%
Övr. riket (ex. AB län)
8%
V. Götaland
7%
6%
70'
V.G
60'
Skåne
50'
Stockholms län
5%
Stockholms län
80'
40'
4%
30'
3%
2%
20'
1%
10'
2005K4
2008K4
2011K4
2014K4
Diagram 9. Andel arbetslösa i storstadsregionerna och övriga
riket, 2005K4-2014K4 Källa: SCB/AKU
2005K4
2008K4
2011K4
2014K4
Diagram 10. Antal arbetslösa i storstadsregionerna,
2005K4-2014K4 Källa: SCB/AKU
I Stockholms stad uppgår arbetslösheten till 6,4 procent, vilket är i nivå med länet men lägre än i
övriga storstadsregioner. I Malmö är arbetslösheten exakt dubbelt så hög (12,8 procent) medan
arbetslösheten i Göteborg beräknas till 9 procent.
Lägre arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda i Stockholms län
Såväl inrikes (4,6 procent) som utrikes födda (11,4) har en lägre arbetslöshet i Stockholms län jämfört
med övriga riket, se diagram 11 och tabell 3. Totalt uppgår antalet arbetslösa utrikes födda till 36 700
personer, vilket är knappt hälften av samtliga arbetslösa.
En stor utmaning för regionen handlar om att öka arbetskraftsutbudet. I ett internationellt perspektiv
ligger Sverige och framförallt Stockholm förhållandevis bra till. Den största förbättringspotentialen
10
Genomsnittlig arbetslöshet för det fjärde kvartalet sedan 2005 är 6 procent
Avser pågående arbetslöshetsperioder
12
I riket som helhet räknas antalet arbetslösa till 374 800 personer (7,3 procent)
11
-9-
finns bland utrikes födda kvinnor. I åldern 15-74 år finns det 222 000 utrikes födda kvinnor i
befolkningen. Av dessa är 137 000 sysselsatta och 21 000 arbetslösa. Övriga 64 000 står utanför
arbetsmarknaden. Det motsvarar 29 procent av befolkningen (i gruppen) som helhet. Bland utrikes
födda män är motsvarande andel till exempel 19 procent. Att en så stor del av utrikes födda kvinnor
står utanför arbetskraften förklarar varför arbetslösheten inte är högre än vad man förväntar sig, givet
den låga sysselsättningsgraden.
18%
Stockholms län
Övriga riket
11,4
16,7
9,6
17,1
13,3
16,1
4,6
5,8
- varav män
4,6
6,2
- varav kvinnor
4,5
5,4
Utrikes/inrikes född
16%
14%
Utrikes född
12%
- varav män
10%
- varav kvinnor
4%
2%
0%
Inrikes född
Övriga riket
6%
Stockholms län
8%
totalt
män
utrikes födda
kvinnor
totalt
män
kvinnor
inrikes födda
Diagram 11. Andel arbetslösa, utrikes och inrikes födda i
Stockholms län och övriga riket, 2014K4 Källa: SCB/AKU
Tabell 3. Andel arbetslösa, utrikes och inrikes
födda, 2014K4 Källa: SCB/AKU
Det finns ingen regional statistik som delar in gruppen ”ej i arbetskraften” på en mer detaljerad nivå.
Men, nationell och tidigare statistik 13 visar att andelen utrikes födda (gäller både kvinnor och män)
utanför arbetskraften har minskat trendmässigt sedan 2005. Bland utrikes födda kvinnor var 34
procent utanför arbetskraften på grund av sjukdom och 30 procent var heltidsstuderande (i åldern 1664 år). Motsvarande uppgifter för männen var 39 respektive 38 procent. Bland kvinnor var 12,7
procent hemarbetande av de som var utanför arbetskraften. I övrigt var fördelningen jämn över de
resterande orsakerna till varför man stod utanför arbetskraften. Bland inrikes födda var 47 procent av
de som var utanför arbetskraften heltidsstuderande medan 27 procent var sjuka.
17,2 procents ungdomsarbetslöshet
Antalet arbetslösa ungdomar (15-24 år) räknas till
22 500. Det motsvarar 28 procent av samtliga
arbetslösa (15-74 år). Därmed uppgår ungdomsarbetslösheten till 17,2 procent och det finns inga
påtagliga skillnader mellan kvinnor och män. Av dessa
22 500 personer är mer än hälften (14 100)
heltidsstuderande. Som ofta nämnts ska heltidsstuderande ingå i det officiella arbetslöshetsmåttet,
men om man räknar bort dessa är det fiktiva
arbetslöshetsmåttet betydligt lägre. I övriga riket
uppgår ungdomsarbetslösheten till 21,1 procent, se
tabell 4.
Omkring hälften (11 300) har en
arbetslöshetsperiod som är fyra veckor eller kortare.
13
Se Statistiska meddelanden AM 110 SM 1402
- 10 -
Antal (2014K4)
Andel (2014K4)
101 700
21,1
- varav kvinnor
44 500
19
- varav män
57 100
23
22 500
17,2
- varav kvinnor
11 500
17,8
- varav män
11 100
16,7
Region
Övriga riket
Stockholms län
Tabell 4. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms län
och övriga riket. Källa: SCB/AKU
12 500 personer varslades om uppsägning 2014
Antal personer berörda av varsel minskar för andra året i rad (på årsbasis). Det gäller såväl Stockholms
län som Västra Götaland, Skåne och övriga 18 län sammantaget, se diagram 12. Totalt blev 12 500
personer varslade om uppsägning i Stockholms län under 2014. I Skåne och Västra Götaland var
motsvarande antal 6 300 och 8 000 personer. Sätter man däremot antalet varslade om uppsägning i
relation till antalet sysselsatta så är skillnaderna små, se diagram 13. Det rör sig om omkring 1
procent, det vill säga att omkring en på 100 sysselsatta blev under 2014 varslade om uppsägning. Hur
många av dessa varsel som sedan realiserades och hur många som faktiskt blev arbetslösa är oklart,
men tidigare studier visar att det är en mindre än hälften. Det var framförallt under 2008 (hösten) och
2009 (våren) som bland annat Västra Götaland och vissa andra län hade oproportionerligt höga
varseltal jämfört med till exempel Stockholm och Skåne.
Diagram 12. Antal personer berörda av varsel (tusentals) i
storstadsregionerna, 2006-2014. Källa: Arbetsförmedlingen
Diagram 13. Personer beröda av varsel i förhållande
till antalet sysselsatta, 2006-2014. Källa: AF
Det finns ingen regional statistik som visar fördelningen över näringsgrenarna, men på nationell nivå
(2014) har flest antal skett inom tillverkningsindustrin (11 300) och uthyrning/fastighetsservice 14 (9
100). Under det fjärde kvartalet låg antalet varsel (3 288) i Stockholms län på ungefär samma nivå som
motsvarande kvartal 2013 15.
Den inomregionala bilden – högt och lågt
De uppgifter som anges under detta avsnitt ska inte sammanblandas med de mått och definitioner som återgetts
ovan. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen och avser inskrivna arbetslösa i förhållande till en
registerbaserad arbetskraft. Inskrivna arbetslösa (benämns som arbetslös nedan) består av öppet arbetslösa och
personer i program, se bilaga 1 för mer information.
14
SNI-kod 77-82
Under januari 2015 varslades 1 007 personer om uppsägning. Det är 179 personer – eller 18 procent – färre än
under januari 2014
15
- 11 -
På ett övergripande plan är Stockholm en stark arbetsmarknadsregion, även i ett internationellt
perspektiv. Få andra europeiska regioner kommer till exempel i närheten av länets
sysselsättningsgrad. Här startas en tredjedel av rikets företag, och här finns var tredje snabbväxande
företag och den regionala arbetsmarknaden har både spets och bredd. Samtidigt, det finns stora
skillnader inom regionen. I det här sammanhanget är kommunen den lägsta geografiska enhet som
behandlas, men när man bryter statistiken över stadsdelar och områden ökar skillnaderna.
Danderyd, Vallentuna och Täby har lägst arbetslöshet av samtliga 290 kommuner. Sammantaget
återfinns sex Stockholmskommuner bland de tio kommunerna 16 med lägst arbetslöshet. Karta 1 visar
även hur det framförallt är den nordöstra delen av regionen som har en låg arbetslöshet medan
arbetslösheten i den södra regionhalvan ligger på en högre nivå. Järfälla, Botkyrka och Södertälje är
de kommuner i länet som har en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. När det gäller Södertälje är
det bara Landskrona och Storfors som har en högre arbetslöshet, se bilaga 3 för länets kommuner.
Studerar man däremot förvärvsinkomster är det ungefär 100 kommuner som har en lägre
genomsnittlig förvärvsinkomst än Södertälje 17.
Karta 1. Arbetslösheten (16-64 år) i länets kommuner, januari 2015.
Källa: Arbetsförmedlingen
16
17
Tabell 5. Arbetslösheten (16-64 år) i länets
kommuner, januari 2015. Källa: AF
De fyra kommunerna som har lägst arbetslöshet i landet är Knivsta, Öckerö, Tjörn och Lerum
Avser år 2013 och i ålder 20-64 år, och Botkyrka har en lägre genomsnittlig förvärvsinkomst än Södertälje
- 12 -
I figur 1 visas spridningen i arbetslöshet för utrikes födda och ungdomar (18-24 år), uppdelat på
kvinnor och män. Spridningen, mätt som skillnaden mellan den kommun som har lägst respektive
högst arbetslöshet, är störst i gruppen utrikes födda kvinnor. I Täby och Vallentuna uppgår
arbetslösheten till 5,6 procent i den aktuella gruppen, medan i Södertälje ligger motsvarande nivå på
32,5 procent. Det är också bland utrikes födda kvinnor som länsgenomsnittet och länsmedianen är
högst. Omvänt så är spridningen minst bland ungdomar (kvinnor), vilket också är den grupp som har
lägst länsgenomsnitt och median.
Spridning, arbetslöshet i förhållande till uppskattad arbetskraft
1%
5%
AB-kommun med lägst arbetslöshet
10%
15%
Median (AB)
20%
Länet
Riket
25%
30%
35%
AB-kommun med högst arbetslöshet
Utrikes födda, kvinnor
Utrikes födda, män
Ungdomar, kvinnor
Ungdomar, män
Figur 1. Spridning av arbetslöshet bland länets kommuner i olika grupper, januari 2015. Källa: Arbetsförmedlingen
Konkurser och nystartade företag
Antal nystartade företag i Stockholms län under 2014 räknades till knappt 22 000. Det är tre procent
fler än under 2013. Utvecklingen av nyföretagandet var något starkare under det fjärde kvartalet 18 än
under de första tre kvartalen.
I övriga riket startades knappt 40 400 nya företag under föregående år, och den relativa förändringen
jämfört med 2013 var i paritet med utvecklingen i Stockholms län. Därmed svarar Stockholms län
alltjämt för 35 procent av rikets samlade nyföretagande. I Västra Götaland och Skåne startades drygt
10 100 respektive drygt 8 000 nya företag, se diagram 14 och tabell 6.
Inom länet ökade nyföretagandet i drygt hälften av kommunerna under 2014. Den största ökningen
skedde i Stockholms stad (400), följt av Danderyd (84) och Järfälla (81). Uttryckt i termer av
procentuell förändring ökade nyföretagandet mest i Nykvarn och Järfälla. I Södertälje minskade
nyföretagandet mest i absoluta tal (-55) medan Upplands-Bro hade den svagaste procentuella
utvecklingen (- 12 procent). Se bilaga 4 för samtliga länets kommuner.
18
Under det fjärde kvartalet startade 5 992 nya företag. Det är fem procent fler än under motsvarande kvartal 2013
- 13 -
30'
Ref. period
25'
2014
Övriga 18 län
20'
AB län
V. Götaland
Skåne
Övr. 18 län
21 981
10 137
8 004
22 246
Δ 2013
646
431
45
719
2014K4
5 992
2 774
2 076
5 892
Δ 2013K4
287
221
63
447
jan 2015
2 633
1 142
854
2 737
376
112
64
359
Stockolms län
15'
V. Götaland
10'
Skåne
5'
Δ jan 2014
2006
2008
2010
2012
2014
Diagram 14. Antal nystartade företag (i 1000-tal),
2006-2014. Källa: Bolagsverket
Tabell 6. Antal nystartade företag och förändring. Källa:
Bolagsverket
Antalet företagskonkurser minskade med sju procent till 2 340 under 2014, se tabell 7. Det är samma
utveckling som i övriga riket medan minskningen var dubbelt så hög i Västra Götaland. I Skåne var
minskningen marginell. Antalet anställda i de
Konkurser (2014)
Δ (procent, jmf 2013)
konkursdrabbade företagen var drygt 5 700, Region
vilket är 1 500 färre än under 2013. Flest Stockholms län
-7
2 340
konkurser skedde i återigen i byggindustrin Skåne
-1
1 097
(454), följt av företagstjänster (308) 19 och Västra Götaland
-14
1 036
parti- och provisionshandel (190). Företagen Övriga riket (ex. AB län)
-7
4 814
inom byggindustrin och företagstjänster hade
även flest antal anställda (1 561 respektive Tabell 7. Antal företagskonkurser 2013 och 2014. Källa: SCB
601 personer).
Sett till enbart det fjärde kvartalet minskade antalet konkurser i länet med sex procent till 614. I
bilaga 5 redovisas antal konkurser i länets samtliga kommuner
Näringslivets omsättning ökade svagt
Omsättning i Näringslivet
Statistiken kring näringslivets omsättning beställs från SCB och bygger på momsregistrerade företags skyldighet att
lämna uppgifter om mervärdesskatt i en separat skattedeklaration till Skatteverket.
Efter ett antal kvartal med god omsättningstillväxt på ett års sikt var utvecklingen mer blygsam under
det tredje kvartalet. Sammantaget ökade omsättningen i regionens näringsliv med 0,4 procent 20, se
diagram 15. Återigen var det handeln som drev upp omsättningen. Totalt ökade handel sin
19
20
SNI-koder 69-75
Fasta priser och kalenderkorrigerat jämfört med motsvarande kvartal 2013
- 14 -
omsättning med fem procent, vilket visserligen är lägre än tidigare men utan handeln så hade
omsättningen i näringslivet som helhet sjunkit. Även hotell och restaurang drog upp omsättning, men
ökningen i branschen var betydligt mer blygsman än under tidigare kvartal. Omsättningsutvecklingen
inom informations- och kommunikationsteknik fortsätter att vara förhållandevis svag. Fyra av de fem
senaste kvartalen har visat på minskad omsättning. Under det tredje kvartalet sjönk omsättningen
med 2,5 procent. I riket som helhet sjönk omsättningen i näringslivet med 0,6 procent. Exkluderas
Stockholm minskade näringslivets omsättning med 1,2 procent i övriga riket. Det är fjärde kvartalet i
rad som utvecklingen var mer gynnsam i Stockholm jämfört med övriga riket.
Diagram 15. Näringslivets omsättning i Stockholms län och
övriga riket, fasta priser, kalenderkorrigerat och utveckling
på ett års sikt, 2009K1- 2014K3. Källa: SCB/egen bearbetning
Diagram 16. Omsättning, tjänstesektor & tillverkningsindustrin i Stockholms län, utveckling på ett års sikt,
kalenderkorrigerat. Källa: SCB/egen bearbetning
För första gången sedan sista kvartalet 2011 så utvecklades tillverkningsindustrin (två procent)
starkare än tjänstesektorn (0,2 procent), se diagram 16. Till följd av att tillverkningsindustrin svarar för
en liten del av det totala näringslivet i regionen blir effekten på aggregerad nivå förhållandevis liten. I
övriga riket var utveckling för tillverkningsindustrin det omvända; omsättningen sjönk med fem
procent medan tjänstesektorn utvecklades starkare (0,9 procent) än i regionen.
Övrigt i korthet
► Positiv utveckling för regionens näringsliv
Stockholms Handelskammare konstaterar i sin Stockholmsbarometern 21 att regionens näringsliv
fortsätter att stärkas under det fjärde kvartalet. Den så kallade konjunkturindikatorn ökar från 23 till
25, vilket kan jämföras med genomsnittet 13 under perioden 2000-2014. I riket som helhet ökar
indikatorn med två enheter till 19.
21
Stockholmsbarometern går att ladda ner via; http://www.chamber.se/nyheter/stockholmsbarometern-q4-2014byggbranschen-fortsat-2.htm
- 15 -
I takt med förbättrad konjunktur brukar bristen på arbetskraft öka. Under fjärde kvartalet upplever 26
procent av företagen just brist på arbetskraft, vilket är fler än under föregående kvartal. I
databranschen uppger nästan var tredje företag brist på arbetskraft. Även i byggbranschen uppger
arbetsgivarna en större brist på kompetens än i näringslivet som helhet.
De branscher som har flest nyanställningar är byggsektorn, uppdragsverksamhet och sällanköpshandeln.
► Ökad bruttoregionprodukt i Stockholms län
Enligt preliminära beräkningar från SCB ökade bruttoregionprodukten (BRP) med 4,3 procent (löpande
priser) i Stockholms län under 2013. Det kan jämföras med 2,4 procent i riket som helhet. Det var den
tredje högsta tillväxten vid sidan av Gotland och Uppsala. I Skåne och Västra Götalandsregionen
ökade bruttoregionprodukten med 2,1 respektive 2 procent. Det innebär att Stockholm numera
svarar för 32 procent av rikets samlade BNP, se diagram 17. Den långsiktiga trenden är att regionen
svarar för en allt större del av den svenska ekonomi medan t.ex. Västra Götaland och Skåne
(tillsammans) minskar sin andel.
Diagram 17. Stockholms län och V. Götaland och Skånes (till- Diagram 18. De fem länen med högst bruttoregion-,
sammans) andel av rikets BNP, 2000-2013 (prel.). Källa: SCB produkt per capita, 2013 (prel.). Källa: SCB
Utslaget per invånare uppgår BRP per capita till 562 000, se diagram 18. Stockholm är tillsammans
med Norrbotten (411 000) de enda länen som har en högre bruttoregionsprodukt än
riksgenomsnittet. Tillväxten per capita var visserligen klart högre än riksgenomsnittet, men lägre än i
Uppsala, Gotland, Halland, Jämtland och Kalmar.
En liknande bild kan konstateras kring produktivitet, mätt som BRP per sysselsatt. Stockholm har klar
högst av samtliga län, men utvecklingen på ett års sikt var starkare i fem andra län.
- 16 -
► Befolkningen ökade med 35 002 personer under 2014
Under 2014 ökade befolkningen i Stockholms län med 35 002 personer 22, vilket är lägre än 2012 och
2013, se diagram 19 och tabell 8. Det innebar att folkmängden vid utgången av 2014 räknades till 2
198 044. I Västra Götaland och Skåne ökade befolkningen med 16 900 respektive 14 800 personer.
Stockholms stad svarade för den största befolkningsökningen (14 289), följt av Göteborg (7 900) och
Malmö (5 100). Sett till sin befolkningsstorlek svarade Sundbyberg återigen för den största ökningen
(3,4 procent), följt av Knivsta (3,4 procent). Alla länets kommuner ökade sin befolkning medan alla
utom Norrtälje och Lidingö hade ett positivt födelseöverskott. Utvecklingen under året innebar att
Järfälla passerade 70 000- och Värmdö 40 000-strecket. Se bilaga 6 för utvecklingen i länets samtliga
kommuner.
Under 2014 ökade rikets folkmängd med 102 491 personer. Även om det inte var ett rekordår för
Stockholms län så var det första gången som ökningen i riket var över 100 000 personer under ett
enskilt år. Ökningen var 12 600 personer högre än det tidigare rekordåret 1946.
40 000
35 000
Folkökning
30 000
25 000
20 000
Flyttnetto (utrikes)
15 000
10 000
5 000
Födelseöverskott
Flyttnetto (inrikes)
-5 000
-10 000
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
2012 2014
Diagram 19. Befolkningsförändringar i Stockholms län, 1996-2014.
Källa: SCB
Folkökning
35 002
Inflyttning (inrikes)
41 000
Utflyttning (inrikes)
36 933
Flyttnetto (inrikes)
4 067
Inflyttning (utrikes)
34 095
Utflyttning (utrikes)
17 319
Flyttnetto (utrikes)
16 776
Födda
29 496
Döda
15 630
Födelseöverskott
13 866
Justering
293
Tabell 8. Befolkningsförändring 2014,
Stockholms län. Källa: SCB
► Minskad inpendling och pendlingsnetto
Antalet personer som pendlar in till Stockholms län för att arbeta minskade med 500 till drygt 97 000
personer under 2013. I kombination med en ökad utpendling innebar det att pendlingsnettot
minskade till drygt 60 200. Antalet män som pendlar in respektive ut från länet är fler än antalet
kvinnor. Generellt har länet ett positivt pendlingsnetto i samtliga branscher och åldersgrupper. I antal
är nettot störst för branscherna handel och förtagstjänster.
22
Under fjärde kvartalet inledde Skatteverket en registerstädning gällande personer som saknar uppehållstillstånd
och inte har inrapporterade kontrolluppgifter under de tre senaste åren. Det visar sig i statistiken som en ökad
utvandring, och påverkar därmed flyttnettot med utlandet. Denna rensning kan uppskattas motsvara mellan 1500–
2000 personer.
- 17 -
► Starkt år för bilförsäljningen
Antalet nyregistrerade personbilar i Stockholms län ökade med
sex procent till 88 200 under 2014. Laddhybrider och elbilar
stod för den största relativa ökningen, men volymerna är små i
jämförelse med till exempel bensin- och dieseldriva fordon, se
tabell 9.
Jämfört med 2009 – som var ett mycket svagt år – uppgår
ökningen till nästan 50 procent. I övriga riket var ökningen
jämfört med 2013 dubbelt så stor som i Stockholms län (12
procent). Sammantaget registrerades nästan 324 000 bilar i
riket som helhet under 2014.
- 18 -
Drivemedel
Antal 2014 Δ (jmf 2013)
bensin
26 249
2 334
diesel
54 748
964
el
531
408
elhybrid
2 446
320
laddhybrid
1 743
1 278
etanol/flex
701
- 486
1 746
449
7
1
gas/flex
övriga
Tabell 9. Nyregistrerade personbilar, Stockholms
län efter drivmedel, 2014. Källa: Trafikanalys
Bilaga 1 – Kort om arbetsmarknadsstatistik
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen
månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras
genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och
EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik
som ska användas.
Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för
befolkningen i åldern 15-74 år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i
arbetskraften. I Stockholms län var 400 000 ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande,
sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga. 1 244 900 av länets befolkning
definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös.
Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det
aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,709 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 70,9
procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte
befolkningen) vilket under fjärde kvartalet kvartalet 2014 uppgick till 6,3 procent. På grund av att den
relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och
befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras.
Figur B1. Arbetsmarknaden i antal för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, fjärde kvartalet 2014.
Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer.
Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på
arbetsmarknaden:
Kortperiodisk
sysselsättningsstatistik
(KS)
och
registerbaserad
arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för
att ta reda på antalet anställningar. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger på
kontrolluppgifter från Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och – eftersom det
inte är en urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det
- 19 -
innebär att statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt
innebär insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som
korttidsindikator.
Arbetskraftsundersökningens precision
Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning. Det betyder att det finns en viss osäkerhet
vid skattningarna (estimaten). Förändringar från ett år till ett annat i andelar på länsnivå når inte
alltid upp till så kallad statistiskt signifikans men i regel om vi t.ex. jämför Stockholm med övriga riket
eller andra län. De skattade värden som redovisas ska ses som indikationer på utvecklingen.
Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik
Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på
antalet inskrivna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket innebär att nivån är
lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Sedan hösten 2011 relateras antalet till en uppskattning av
arbetskraften. Tidigare sattes antalet arbetslösa i förhållande till befolkningen. Arbetsförmedlingens
statistik täcker – av naturliga skäl – inte in dem som är arbetslösa, men som inte skrivit in sig på
arbetsförmedlingen. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet 15-74 år medan
Arbetsförmedlingen har 16-64 år vilket ytterligare ökar diskrepansen mellan de två måtten.
En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare
uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön,
utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad. Begreppet andel/antal personer som saknar
arbete omfattar såväl öppet arbetslösa som personer i program.
Revidering av AKU
I februari 2013 meddelade SCB att Arbetskraftsundersökningarnas tabellpaket och tidsserier
uppdateras. Uppdateringen avser 2010-2012 och sker med anledning av en förbättrad
beräkningsmetod. Skillnaderna mot tidigare publicerade uppgifter är i huvudsak marginella och
ändrar inte beskrivningen av arbetsmarknaden och dess utveckling, men sysselsättning ligger något
lägre och arbetslöshet marginellt högre. Jämförbarheten med perioden 2005-2009 är fortsatt god.
- 20 -
Bilaga 2 – Arbetslöshet och sysselsättning per län
Län
Arbetslöshet (%)
Män
Stockholms län
Uppsala län
Sörmland
Östergötlands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Gotlands län
Blekinge län
Skåne län
Hallands län
V. Götalands län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Dalarnas län
Gävleborgs län
V-norrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län
5,9
6,9
9
8,3
5,5
7,2
5
7,1
9,4
10,2
4,8
7,6
7
8,2
7,6
9,7
9,5
6,4
8,7
8
7,3
Kvinnor
Sysselsättning (%)
Totalt
6,8
5,1
7,6
9,5
4,1
6,5
5,8
7,9
6,8
8,3
5,4
7,2
7,5
8,6
8,5
6,6
7,6
7,2
6,6
4,5
8
Män
6,3
6
8,4
8,9
4,8
6,9
5,4
7,4
8,2
9,3
5,1
7,4
7,2
8,3
8,1
8,2
8,6
6,7
7,7
6,4
7,6
Kvinnor
73,6
69,2
64,5
69
71,5
71
65,3
65,8
61
65,8
72
68,9
66,4
65,5
67
63,3
63
68,1
64,4
66,9
64
68,2
63,9
62,1
57,1
66,6
66,4
58,9
56,7
59,1
60,9
68,6
64,2
58,6
58
61,1
61,2
57,6
59,6
65,4
62,9
59,6
Tabell B2. Andel sysselsatta och arbetslösa per län, uppdelat på kvinnor och män, 2014K4. Källa: SCB/AKU
- 21 -
Totalt
70,9
66,6
63,3
63,1
69,1
68,8
62,1
61,3
60,1
63,4
70,3
66,6
62,6
61,8
64
62,3
60,3
64,1
64,9
65
61,9
Bilaga 3 – Arbetslösa i länets kommuner
Kommun
kvinnor (procent)
öppet arbetslösa
i program
män (procent)
totalt
öppet arbetslösa
i program
totalt
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands-Bro
Upplands Väsby
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
7,0
1,9
1,9
3,9
3,7
5,5
2,2
2,9
2,2
2,2
3,5
3,0
3,7
3,0
3,1
3,9
4,7
8,1
2,7
1,8
4,5
3,8
1,6
1,7
2,8
2,3
5,9
0,6
1,0
3,0
2,7
2,8
1,1
1,4
1,9
1,7
2,6
2,4
2,4
1,6
1,6
2,4
2,5
8,6
1,2
0,7
2,6
2,2
0,7
0,8
1,5
1,2
13,0
2,5
3,0
7,0
6,4
8,3
3,3
4,3
4,1
3,9
6,1
5,4
6,1
4,6
4,6
6,3
7,2
16,7
3,9
2,5
7,1
6,0
2,3
2,5
4,3
3,5
6,6
1,8
1,7
4,3
3,9
5,7
2,4
3,0
3,1
2,4
3,1
2,8
4,1
3,1
3,1
4,2
4,9
6,8
2,9
2,2
4,1
4,3
1,8
2,5
2,7
2,7
4,8
0,5
1,1
2,6
2,5
2,8
1,0
1,6
2,2
1,6
2,8
1,9
2,2
1,5
1,4
2,5
2,6
6,9
1,2
0,8
2,3
2,0
1,0
0,8
1,5
1,4
11,4
2,4
2,8
6,9
6,4
8,5
3,4
4,6
5,4
4,1
5,9
4,7
6,3
4,6
4,5
6,7
7,6
13,7
4,1
3,0
6,4
6,2
2,8
3,2
4,2
4,1
Sthlm län
3,8
2,5
6,3
4,0
2,4
6,5
Tabell B3. Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd i förhållande till arbetskraften i länets
kommuner, januari 2015. Källa: Arbetsförmedlingen
- 22 -
Bilaga 4 – Nystartade företag i länets kommuner
Kommun
2014
Δ 2013 (antal)
Δ 2013 (%)
Januari 2015
Δ jan 2013 (antal)
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
559
448
183
553
645
429
422
764
358
59
172
79
279
528
636
12 835
293
519
299
568
277
135
183
100
329
329
65
84
0
45
22
81
-20
-33
-4
17
13
-7
-22
-4
8
400
-6
-55
19
39
10
-18
-8
6
-1
15
13
23
0
9
4
23
-5
-4
-1
40
8
-8
-7
-1
1
3
-2
-10
7
7
4
-12
-4
6
0
5
55
43
23
62
61
26
56
79
40
9
10
11
38
60
73
1 642
36
46
31
86
22
16
25
13
35
35
11
2
2
10
13
-13
12
-7
7
3
-8
2
19
6
13
244
5
1
-1
36
2
1
9
3
7
-3
Stockholms län
21 981
646
3
2 633
376
Tabell B4. Antal nystartade företag i länets kommuner under 2014 och i januari 2015.
Källa: Bolagsverket
- 23 -
Bilaga 5 – Konkurser
Kommun
2014
2013
Δ (antal)
Δ (procent)
Upplands Väsby
Vallentuna
Österåker
Värmdö
Järfälla
Ekerö
Huddinge
Botkyrka
Salem
Haninge
Tyresö
Upplands-Bro
Nykvarn
Täby
Danderyd
Sollentuna
Stockholm
Södertälje
Nacka
Sundbyberg
Solna
Lidingö
Vaxholm
Norrtälje
Sigtuna
Nynäshamn
24
15
28
23
34
12
77
68
7
58
35
10
10
66
18
34
1 474
76
52
23
62
28
7
35
45
19
40
13
30
22
48
23
56
71
8
61
39
11
9
58
25
48
1 593
77
48
34
61
23
8
60
30
25
-16
2
-2
1
-14
-11
21
-3
-1
-3
-4
-1
1
8
-7
-14
-119
-1
4
-11
1
5
-1
-25
15
-6
-40
15
-7
5
-29
-48
38
-4
-13
-5
-10
-9
11
14
-28
-29
-7
-1
8
-32
2
22
-13
-42
50
-24
Länet
2340
2521
-181
-7
Tabell B5. Företagskonkurser i länets kommuner, 2014. Källa: SCB
- 24 -
Bilaga 6 – Befolkningsförändringar, 2014
Kommun
Befolkning
Folkökning
23
Födelseöverskott
Flyttnetto ,
inrikes
Flyttnetto,
utrikes
Justering
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
88 901
32 295
26 698
82 407
104 185
70 701
45 465
96 217
57 568
9 815
27 041
16 140
44 085
69 325
74 041
911 989
44 090
92 235
45 390
67 334
41 816
25 287
31 969
11 329
40 541
41 180
1 321
73
343
1 475
1 628
1 534
287
1 794
723
292
245
139
713
1 180
1 301
14 289
1 464
1 163
1 109
1 042
367
584
353
141
757
685
716
7
106
513
736
351
-2
577
-52
30
2
60
305
351
631
7 481
428
448
206
129
167
139
183
37
165
152
-600
-33
138
259
23
573
78
760
370
245
147
-7
-63
291
336
-576
529
-876
679
692
-3
273
88
44
386
314
1 181
96
101
690
851
605
212
445
407
18
90
81
462
531
338
7 220
507
1 579
219
208
203
172
83
58
206
213
24
3
-2
13
18
5
-1
12
-2
-1
6
5
9
7
-4
164
0
12
5
13
0
0
-1
2
0
6
Riket
Stockholms län
9 747 355
2 198 044
102 491
35 002
25 931
13 866
n/a
4 067
75 729
16 776
831
293
Tabell B6. Befolkningsförändring i länets kommuner, 2014. Källa: SCB
23
För kommuner inkluderas även in- och utflyttning till andra Stockholmskommuner
- 25 -