Arbetsmaterial

HANDLINGSPROGRAM 2015-2018
Enligt lag (2003:778) om
skydd mot olyckor
HANDLINGSPROGRAM
2015 - 2018
NORRA ÄLVSBORGS
RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Färgelanda
Mellerud
Trollhättan
Vänersborg
Förord
ia
l
Handlingsprogrammet är ett politiskt styrdokument för Norra Älvsborgs Räddnings-tjänstförbund och
som är upprättat mot bakgrund av kraven i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I LSO anges
som ett nationellt mål att skydda människors liv, egendom och miljö. Lagstiftningen anger även att
räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att insatser kan påbörjas inom godtagbar tid och
genomföras på ett effektivt sätt.
at
er
Handlingsprogrammet anger övergripande mål som brutits ner från de nationella målen och som är
grundade på den aktuella riskbilden för förbundets geografiska ansvarsområde, vilket omfattar Färgelanda, Mellerud, Trollhättan samt Vänersborgs kommuner. De övergripande målen ligger sedan till
grund för de årliga verksamhetsplaner som upprättas i samverkan med samtlig personal, och som
styr det dagliga arbetet i förbundet.
ts
m
Handlingsprogrammet omfattar inte de åtgärder som anges i LSO 3kap § 1 och som avser andra
olyckor än bränder vilket leder till att förbundets medlemskommuner, på motsvarande sätt, ska upprätta Handlingsprogram för andra olyckor än bränder samt för extraordinära åtgärder och samhällskriser.
Ar
be
Förbundets direktion har beslutat att anta handlingsprogrammet med giltighetstid som omfattar tidsperioden år 2015 – 2018.
2
Handlingsprogram 2015-2018
Innehåll
m
at
er
ia
l
1. INLEDNING............................................................................................................................................. 5
Nationella mål...................................................................................................................................... 5
Organisation........................................................................................................................................ 5
Politisk direktion.................................................................................................................................. 5
Ledning och administration................................................................................................................. 6
Vision................................................................................................................................................... 6
Enhet Teknik........................................................................................................................................ 7
Enhet Ledningscentral......................................................................................................................... 7
Enhet Beredskap................................................................................................................................. 7
Enhet Samhällsskydd.......................................................................................................................... 7
Enhet Sotning...................................................................................................................................... 7
Kompetens.......................................................................................................................................... 7
Mångfald och jämställdhet................................................................................................................... 7
Ekologisk hållbarhet............................................................................................................................ 8
Samverkan.......................................................................................................................................... 8
Egenkontroll........................................................................................................................................ 8
Uppdrag och geografiskt ansvarsområde........................................................................................... 8
Ar
be
ts
2. RISKBILD.............................................................................................................................................. 10
Sammanfattning Färgelanda............................................................................................................. 10
Sammanfattning Mellerud................................................................................................................. 10
Sammanfattning Trollhättan...............................................................................................................11
Sammanfattning Vänersborg..............................................................................................................11
Riskbilden inom förbundets geografiska ansvarsområde ................................................................. 12
3. TILLFREDSTÄLLANDE OCH LIKVÄRDIGT SKYDD MOT OLYCKOR............................................. 13
Sammanfattning om tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor............................................. 13
4. EFFEKTIVITET.................................................................................................................................... 14
Sammanställning om effektivitet........................................................................................................ 14
5. VERKSAMHETSMÅL........................................................................................................................... 15
Övergripande mål.............................................................................................................................. 15
Säkerhetsmål och prestationsmål..................................................................................................... 15
6. ENHET FÖR TEKNIK.......................................................................................................................... 18
Mål för Teknikenheten....................................................................................................................... 18
Resurser ........................................................................................................................................... 18
Intern resurs...................................................................................................................................... 18
Extern resurs..................................................................................................................................... 19
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
3
Innehåll
at
er
ia
l
7. ENHET FÖR BEREDSKAP................................................................................................................. 20
Mål för Beredskapsenheten.............................................................................................................. 20
Ledning av räddningstjänst............................................................................................................... 20
Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda............................................. 21
Förmåga............................................................................................................................................ 21
Funktionsförmåga.............................................................................................................................. 22
Specialiseringsförmåga..................................................................................................................... 23
Räddningsstyrkor.............................................................................................................................. 23
Brandvattenförsörjning...................................................................................................................... 23
Kompetenskrav................................................................................................................................. 24
Hamnar och deras gränser i vattnet.................................................................................................. 25
Varning och information till allmänheten............................................................................................ 25
Räddningstjänst under höjd beredskap............................................................................................. 25
m
8. ENHET FÖR LEDNINGSCENTRAL.................................................................................................... 26
Mål för Ledningscentralsenheten...................................................................................................... 26
Alarmering......................................................................................................................................... 26
Kompetenskrav................................................................................................................................. 27
Ar
be
ts
9. ENHET FÖR SAMHÄLLSSKYDD....................................................................................................... 28
Mål för Samhällsskyddsenheten....................................................................................................... 28
Organisation och planering............................................................................................................... 28
Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda............................................. 28
Förebygga brand och skador till följd av brand................................................................................. 29
Information och rådgivning................................................................................................................ 29
Utbildning.......................................................................................................................................... 29
Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor............................................................................................. 30
Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor....................................................................... 30
Eldningsförbud.................................................................................................................................. 30
Skydd mot andra olyckor................................................................................................................... 31
Kompetenskrav................................................................................................................................. 31
Olycksundersökning.......................................................................................................................... 32
10. ENHET FÖR SOTNING..................................................................................................................... 33
Mål för Sotning.................................................................................................................................. 33
Kompetenskrav................................................................................................................................. 33
Egen sotning..................................................................................................................................... 34
AVTAL................................................................................................................................................ 35
Släck- och räddningsavtal................................................................................................................. 35
Övriga avtal....................................................................................................................................... 36
11. BILAGOR........................................................................................................................................... 37
4
Handlingsprogram 2015-2018
1 Inledning
er
ia
l
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor beskriver de nationella målen som ligger till grund för
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds Handlingsprogram 2015 - 2018 på följande sätt:
1 kap 1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till
att i hela landet bereda människors liv och hälsa
samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.
1 kap 3 § Räddningstjänsten skall planeras och
organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett
effektivt sätt.
ts
m
Bestämmelserna i Lag (2003:778) om skydd mot
olyckor, 3 Kap. 3§, anger att ”en kommun ska ha
ett Handlingsprogram för förebyggande verksamhet.
I programmet skall anges målet för kommunens
verksamhet samt de risker för olyckor som finns i
kommunen och som kan leda till räddningsinsatser”.
Nationella mål
at
Medborgarnas trygghet och säkerhet står i fokus och
har blivit en allt viktigare fråga för staten och för kommuner och landsting. I propositionen ”Reformerad
räddningstjänstlagstiftning” skriver regeringen att
”det måste bli färre som dör, färre som skadas och
mindre som förstörs”. För att uppnå detta mål måste antalet olyckor och allvarliga samhällsstörningar
minimeras och dessutom måste åtgärder vidtas så
att konsekvenserna av de händelser som trots allt
inträffar blir så små som möjligt. Samtidigt ställs
kravet på samhället att ha en god beredskap för effektiva insatser vid olyckor och allvarliga störningar
i samhället.
Ar
be
Handlingsprogrammet ska ses som ett övergripande
dokument om hur förbundet ska uppnå de nationella
målen, kunna ge information till den enskilde och
även användas som underlag för statens tillsyn.
Detta handlingsprogram ersätter tidigare handlingsprogram från 2011-12-14 och gäller för mandatperioden 2015-2018.
Norra Älvsborgs
Räddningstjänstförbunds organisation
Politisk direktion
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, nedan kal�lat NÄRF, styrs politiskt av en direktion bestående av
6 ledamöter och 6 ersättare. Trollhättans stad och
Vänersborgs kommun har två representanter vardera medan Färgelanda och Melleruds kommuner har
en representant vardera. Direktionen har antagit
närmare riktlinjer som anges i Förbundsordningen,
reviderad 2014-12-12.
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
5
Vision
er
•Trygghet
•Säkerhet
•Omtanke
•Kvalité
ia
l
NÄRF har uttryckt en vision, att ”ingen människa ska
omkomma på grund av brand eller annan olyckshändelse”. Anställda inom Förbundet ska verka för att
nå visionen och arbetet de anställda genomför ska
genomsyras av:
m
NÄRF leds av en Förbundschef som tillika är Räddningschef. Förbundschefen är anställd av direktionen. I förbundet finns även en Stf. Förbundschef/
Räddningschef tillika produktionschef, en ekonomichef/biträdande förbundschef, och en Stf produktionschef vilka tillsammans utgör förbundsledningen.
Förbundsledningens uppgift är att leda verksamheten utifrån fastställda mål, genom personal- och
ekonomiadministration, budgetarbete, planering och
uppföljning. Under produktionschefen finns enhetschefer för teknik, ledningscentral, beredskap, samhällsskydd och sotning. Dessa befattningar utgör
- tillsammans med Stf. Produktionschefen en produktionsledning, vars uppgift är genomföra de uppgifter som förbundsledningen beslutat. Förbundets
stab lyder under produktionschefen och är en central del i förbundets verksamhet och innefattar en
Stf. produktionschef, personalstrateg, ekonomiadministratör, löneassistent och förvaltningsassistent.
Dessa funktioner utgör en servicefunktion till organisationens totala verksamhet.
at
Ledning och administration
ts
DIREKTION
Förbundschef
Ekonomichef
Ar
be
Förbundsledning
Förbundschef
Ekonomichef
Produktionschef
Stf. Produktionschef
Produktionschef
Produktionsledning
Produktionschef
Stf. Produktionschef
Enhetschefer
Enhet
Teknik
Enhet
Beredskap
Enhet
Ledningscentral
Figur 1 Struktur över organisationen i NÄRF
6
Handlingsprogram 2015-2018
Stab
Stf. Produktionschef
Personalstrateg
Ekonomiadministratör
Löneassistent
Förvaltningsassistent
Enhet
Samhällsskydd
Enhet
Sotning
Enhet Ledningscentral
ia
l
Enheten för Samhällsskydd ansvarar för rådgivning,
tillsyn och olycksundersökning enligt lag (2003:778)
om skydd mot olyckor samt samtliga tillstånds- och
tillsynsärenden enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Enheten arbetar även med
övrig förebyggande verksamhet såsom brandskydds
utbildning, informatörsverksamhet, remissyttrande och övrig kommunalsamverkan. Enhet för Samhällsskydd ska ge människor, egendom och miljö ett
tillfredsställande skydd mot olyckor. Den enskildes
förmåga att medverka till ett säkrare samhälle, ska
stärkas. Enheten består av enhetschef, två brandingenjörer, två tillsynsförrättare och en extern utbildare/tillsynsförrättare
Enhet Sotning
Enheten för Sotning ansvarar för rengöring och brandskyddskontroll enligt lag (2003:778) om skydd mot
olyckor. Omfattningen av verksamheten är Trollhättans Stad samt Färgelanda kommun.
Skorstensfejare och tekniker utgör en viktig del i
det brandförebyggande arbetet och är även en operativ resurs vid olika typer av insatser, t ex; Förstainsatsperson vid brand samt vid IVPA (I väntan på
Ambulans).
Enheten består av Enhetschef samt 3 skortensfejartekniker och 4 skorstensfejare.
Ar
be
Enhet Beredskap
ts
m
Enheten för Ledningscentralen ansvarar för mottagande av larm, utalarmering samt operativt stöd till
räddningsledaren enligt Lag (2003:778) om skydd
mot olyckor. Ledningscentralen deltar även i förberedande åtgärder i form av insatsplanering och stabsutveckling. Förbundets ledningscentral säkerställer
en bättre helhetsbild och ett effektivt resursutnyttjande inom förbundets geografiska område.
Förbundets ledningscentral är bemannad dygnet runt.
Enheten består av Enhetschefen och 6 Inre befäl.
Enhet Samhällsskydd
er
Enheten för teknik ansvarar för behovsinventering,
investeringar, metodutveckling, inköp av material och
utrustning, underhåll av fordon m.m. I samverkan
med fastighetsägare ansvarar enheten för planering
av det löpande underhållet av förbundets fastigheter. Enheten ansvarar för omvärldsbevakning inom
området teknikutveckling för att säkerställa och öka
förbundets möjligheter att bistå samhället med en
effektiv räddningstjänst. Enheten består av Enhetschef, fordonsansvarig, servicetekniker samt ett yttre
befäl.
at
Enhet Teknik
Enheten för Beredskap ansvarar för den livräddande och skadeavhjälpande verksamheten enligt Lag
(2003:778) om skydd mot olyckor. Enheten ska hålla
resurser för skadeavhjälpande insatser vid olyckor
eller överhängande fara för olyckor. Enheten skall
även öka den enskildes tillit till förbundets och den
egna förmågan att bistå samhället, då räddningstjänst eller annan krissituation föreligger. Beredskapspersonal skall agera snabbt och effektivt vid
räddningstjänstuppdrag och professionellt i kontakten med medlemskommunernas invånare och besökare.
I förbundet finns 9 brandstationer varav två heltidsstationer och 7 stationer med arvodesanställda
brandmän. Enheten består av Enhetschef, Yttre befäl, 15 styrkeledare (h) och 50 brandmän (h) samt 30
styrkeledare (d) och 105 brandmän (d).
Kompetens
Kompetens och kunskap är en grundförutsättning för
utveckling av verksamheten och NÄRF strävar efter
att bygga arbetslag med bred kompetens. Fördjupning av kunskaper och kompetens sker utifrån intresse och lämplighet samt utifrån samhällets och verksamhetens behov.
Mångfald och jämställdhet
NÄRF arbetar för en ökad jämställdhet och mångfald
som en grund för utveckling av verksamheten. Perspektivet är viktigt för att öka kompetensen hos personalen och förtroendet gentemot medlemskommunernas invånare.
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
7
Uppgifter om samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda skall ingå i handlingsprogrammet. Förordning (2003:789) om skydd mot
olyckor.
Organisationens enheter och stab arbetar
med intern egenkontroll och uppföljning för att
säkerställa att verksamheten uppfyller de mål - och
verksamhetsuppdrag som är planerade för varje
enhet och stab. Resultatuppföljning sker i förbundets
verksamhetssystem för ekonomisk redovisning och i
Daedalos.
m
Förbundet samverkar med medlemskommunerna i
bygg-, miljö- och samhällsplaneringsfrågor. Samverkan
sker med remissyttranden samt deltagande vid möten och delaktighet i byggprocessen. Samverkan sker
även med statliga myndigheter som polismyndigheten
och Länsstyrelsen gällande remissyttranden av olika
ärenden. Samverkan mellan andra kommunala räddningstjänster sker för att utbyta erfarenheter och kunskap via samverkans- och nätverksmöten, seminarier
och utbildningar.
ia
l
Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda.
er
NÄRF arbetar aktivt med att bedriva en ekologiskt hållbar utveckling. Detta innebär en ökad helhetssyn där
hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en
ekonomisk, teknisk och social utveckling. De övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle är
att skydda miljön och människors hälsa, att använda
jordens resurser effektivt och att nå en hållbar försörjning. Förslag till verksamhetsplan utarbetas årligen av
produktionschefen, enhetschefer och stabspersonal
utifrån beslutat handlingsprogram. Planen presenteras för förbundschef för fastställande. Förbundets
verksamhet följs upp i samband med mål – och
verksamhetsuppdragsplanen för innevarande år.
Uppföljningen avseende tillsynsplan, prognoser,
avvikelser samt resultat för respektive enhet
och stab redovisas skriftligen i månadsrapport,
tertialrapport och årsbokslut och sammanställs av
produktionschefen.
Resultatet redovisas till ekonomichef och förbundschef samt vidare till direktionen.
at
Ekologisk hållbarhet
Ar
be
ts
Samverkan mellan olika aktörer bygger kunskap och är
en grundförutsättning för effektiva samverkansinsatser,
oavsett om insatserna gäller olyckor eller samhällsstörningar av olika slag. NÄRF strävar efter att medverka
till en utökad samverkan mellan länets räddningstjänstorganisationer men även andra myndigheter som ingår
i det nationella krishanteringssystemet.
Syfte med samverkan är att åstadkomma ett säkert
och tryggt samhälle. Med säkerhet menas ett tillstånd där olyckor förhindras och skador begränsas
genom att människor, system och miljöer samverkar.
Egenkontroll
Kommunen ska genom egenkontroll följa upp och utvärdera den egna verksamheten. (prop. 2002/03:119 s.73).
8
Handlingsprogram 2015-2018
Uppdrag och geografiskt ansvarsområde för NÄRF
NÄRF ansvarar för att fullfölja de skyldigheter som
vilar på medlemskommunerna enligt Lag (2003:778)
om skydd mot olyckor, förutom vad som sägs om
”andra olyckor än bränder” i 3 kap 1 § första stycket,
samt tillhörande förordning (2003:789) om skydd
mot olyckor. Ansvaret gäller även tillståndsprövning
och tillsyn enligt lag (2010:1011) om brandfarliga
och explosiva varor. Förbundet ansvarar också
för sotning och brandskyddskontroll enligt Lag
(2003:778) om skydd mot olyckor, i kommunerna
Trollhättans Stad och Färgelanda kommun. Frågor
om rengöring(sotning) och brandskyddskontroll för
övriga medlemskommuner regleras i särskilda avtal
för respektive kommun. NÄRF biträder dessutom
medlemskommunerna med kompetens kring brand
och säkerhetsfrågor genom remissyttranden inom
plan- och bygglagen, miljöbalken och socialtjänstlagen.
sjuktransportverksamhet, stöd till andra förvaltningar
och myndigheter i akuta situationer och utbildning av
medlemskommunernas anställda i brandskydd och
hjärt- och lungräddning.
Det geografiska ansvarsområdet för NÄRF begränsas
av kommungränserna för Färgelanda, Mellerud,
Trollhättan och Vänersborg. Inom det området
utefter strandlinjen i Vänern ansvarar NÄRF för
räddningsinsatser enligt Lag (2003:778) om skydd
ia
l
I NÄRF´s uppdrag ingår utöver ovan nämnda
bastjänster, rätten att utföra andra uppgifter som
ansluter till ovanstående lagstiftning eller på annat sätt
ansluter till säkerhet och trygghet i kommunerna, och
som reglerats i avtal. Exempel på sådana uppgifter är
akut restvärdesräddning, förmedling av automatiska
brandlarm, nödvändiga saneringsarbeten efter olycka,
uppdrag för NU-sjukvården med insatser i väntan
på ambulans, stöd till ambulansverksamhetens
at
er
Trygghet • Säkerhet • Omtanke • Kvalité
Mellerud
ts
Högsäter
m
Åsensbruk
Färgelanda
Ar
be
Brålanda
Vänersborg
Vargön
Trollhättan
Sjuntorp
Inre befäl i LC
Yttre befäl
Räddningschef i beredskap
FIP i Mellerud
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
9
2 Riskbild
Ar
be
er
ts
m
Varje kommuns riskbild har presenterats utifrån
uppgifter hämtade från statistik och analysverktyget
(IDA).
För de år IDA saknar statistik för de räddningstjänster som jämförs, har den tillgängliga statistiken används.
Där automatlarm ej brand/gas, trafikolycka och brand
ej i byggnad är fler än de jämförbara kommunerna
medan brand i byggnad är jämförbart med Orsa kommun men dock högre än de andra kommunerna. De
flesta automatlarm sker på kemisk industri, övrig
vårdbyggnad, åldringsvård och skola. Statistiken visar att automatlarm har minskat drastiskt sedan
år 2002 och håller sig runt 20 automatlarm per år.
Trafikolyckorna i Färgelanda kommun har minskat till
cirka hälften med ungefär 15 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Färgelandas kommun sker uteslutande med personbilar, därefter kommer olyckor med
djur, lastbilar ej med farligt gods, moped och buss.
Antalet brand ej i byggnad visar statistiken att olyckorna har varierat med tiden med en minskad trend
t.o.m. år 2011 för att öka ingen. Antalet brand ej i
byggnad uppnår ca 15 stycken per år. De bränder ej i
byggnad som sker i Färgelandas kommun sker främst
i annat objekt som kan vara tex. miljöstation, upplag
och med mera, personbilar och ej trädbevuxen mark.
Sedan år 2003 har brand i byggnad skett ungefär 10
gånger per år. Trenden av brand i flerbostadshus är
väldigt låg och det sker max 2 olyckor per år. Medan
trenden av villabrand har varierat i antal men att det
har varit en liten minskande trend se senaste åren.
Statistiskt sker brand i villor cirka 5 gånger per år.
at
För att NÄRF ska kunna definiera lokalt anpassade
verksamhetsmål och uppfylla de nationella målen,
gällande tillfredsställande och likvärdigt skydd mot
olyckor (1kap 1§ LSO), kommer en överskådlig riskbild
att presenteras för varje medlemskommun i NÄRF.
En mer detaljerad riskbild över varje kommun finns i
bilagan ”Nulägesinventering – Statistisk underlag till
Handlingsprogrammet 2015-2018”.
ia
l
Handlingsprogrammet ska ange bland annat de risker som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsatser samt att kommunen ska genomföra en riskinventering och en riskanalys med åtföljande riskbedömning. Detta är en förutsättning för att kommunen ska kunna planera för hur säkerhetsarbetet skall ordnas.
(LSO kap 3 8§, prop. 2002/03:119 s.48,107)
Jämförelser mellan kommunerna har gjorts
enbart utifrån enligt Sveriges kommuner och
Landstings kommungruppsindelning (SKL) samt
med jämförbart invånarantal. Jämförelser mellan
räddningstjänstförbunden har gjorts utifrån likvärdiga räddningstjänstförbund med jämförbart invånarantal. Arbetet omfattar inte en fullständig analys.
Sammanfattning Färgelanda
Färgelanda kommuns riskbild visar överskådligt att
räddningsinsatserna är ca 70 stycken per år. Jämförelsen
med likvärdiga kommuner visar att Färgelanda kommun
har ungefär lika många insatser per 1000 invånare och
år, förutom år 2002. När statistiken bryts ner ytterligare
visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar
sig över automatlarm ej brand/gas, trafikolycka, brand
ej i byggnad och brand i byggnad.
10
Handlingsprogram 2015-2018
Sammanfattning Mellerud
Riskbilden för Mellerud kommun visar överskådligt
att räddningsinsatserna är ca 100 stycken per år.
Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att
Melleruds kommun har ungefär lika många insatser
per 1000 invånare och år, förutom år 2009 och 2010
ia
l
er
m
De flesta automatlarm sker på åldringsvård, skolor,
annan tillverkningsindustri och övrig vårdbyggnad.
Statistiken visar att automatlarm har varierat med
tiden men att de har minskat de senaste åren
och håller sig vid cirka 30 automatlarm per år.
Trafikolyckorna i Melleruds kommun har ökat med
nästan det dubbla till cirka 25 olyckor per år. De
trafikolyckor som sker i Melleruds kommun sker
uteslutande med personbilar, därefter kommer
lastbilar ej med farligt gods, viltolyckor och moped.
Antalet brand ej i byggnad har varierat med tiden men
de senaste åren är det cirka 15 stycken per år i
antal. De bränder ej i byggnad som sker i Melleruds
kommun sker främst i annat objekt som kan vara
tex. miljöstation, upplag med mera, personbilar,
ej trädbevuxen mark. Brand i byggnad i Melleruds
kommun har förändrat sig över tiden och varit
varierande men olyckorna har stadigt ökat och håller
cirka 15 olyckor per år. De flesta bränder i byggnad
som sker i Melleruds kommun är uteslutande i villor.
att automatlarm håller sig konstant mellan cirka 250
till 325 automatlarm per år. De senaste tre åren har
brand ej i byggnad minskat till ca 80 per år. Dock har
brand ej i byggnad understigit 80 per år förutom år
2002 och 2012. De bränder ej i byggnad som sker i
Trollhättan Stad sker främst i annat som är miljöstation
och upplag. Samt i personbilar och ej trädbevuxen
mark. Trafikolyckorna i Trollhättans kommun har ökat
med nästan det dubbla till cirka 110 olyckor per år.
De trafikolyckor som sker i Trollhättans kommun sker
oftast med personbilar, därefter kommer lastbilar
ej med farligt gods, motorcykel och moped. Brand i
byggnad i Trollhättans kommun har förändrat sig över
tiden men har de sista fyra åren vara konstant på 50
olyckor per år. De flesta bränder i byggnad som sker
i Trollhättans Stad sker i flerbostadshus och i villor.
Trenden av brand i flerbostadshus har ökat och sker
med cirka 20 olyckor per år. Trenden av villabrand
har varierat i antal men är minskande och ligger på
ungefär 10 olyckor per år.
at
då det var fler insatser i Mellerud. När statistiken
bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa
olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej
brand/gas, trafikolycka, brand ej i byggnad och brand
i byggnad. Där automatlarm ej brand/gas, brand ej i
byggnad och brand i byggnad är likvärdigt eller bättre
än jämförbara kommuner medan trafikolycka ligger i
överkant av de jämförbara kommuner.
Sammanfattning Vänersborg
Ar
be
ts
Vänersborgs kommuns riskbild visar överskådligt
att räddningsinsatserna är ca 325 stycken per år.
Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att
Vänersborgs kommun har färre insatser per 1000
invånare och år. När statistiken bryts ner ytterligare
visar den att de mest frekventa olyckstyperna
fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, brand ej
i byggnad, trafikolycka och brand i byggnad. Där alla
de fyra olyckstyper är färre per 1000 invånare jämfört
med de likvärdiga kommunerna.
Sammanfattning Trollhättan
Riskbilden för Trollhättans Stad visar överskådligt
att räddningsinsatserna är ca 600 stycken per år.
Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att
Trollhättans stad har fler insatser per 1000 invånare
och år. När statistiken bryts ner ytterligare visar
den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar
sig över automatlarm ej brand/gas, brand ej i
byggnad, trafikolycka och brand i byggnad. Där både
automatlarm ej brand/gas och brand ej i byggnad är
högre än de jämförbara kommunerna.
De flesta automatlarm sker i övrig vårdbyggnad, skola,
metall/maskinindustri och handel. Statistiken visar
De flest automatlarm sker på övrig vårdbyggnad, skola, åldringsvård, annan tillverkningsindustri och kriminalvård samt att statistiken visar att automatlarm
har varierat med tiden men, att de senaste åren har
ökat och håller sig mellan vid cirka 130 automatlarm
per år. Antalet brand ej i byggnad visar statistiskt att
olyckorna har varierat med tiden men att de under de
senaste åren legat stabilt ungefär med 50 olyckor per
år. De bränder ej i byggnad som sker i Vänersborgs
kommun sker främst under benämningen annat som
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
11
Riskbilden inom förbundets geografiska
ansvarsområde
ia
l
er
Gällande befolkningsförändringen inom NÄRF anger
statistiken att några kommuner har en minskade
invånarantal medan andra kommuner har en ökande
prognos för invånarantal. Vid en linjär minskning eller
ökning av olyckorna i förhållande till antal invånare
till år 2030 kan man anta att olyckorna kommer att
öka inom NÄRF. Färgelanda och Mellerud kommer
statistiskt att ha minskade olyckor medan Trollhättan
och Vänersborg kommer ha ökande olycksstatistik.
Inom NÄRF kommer automatlarm öka med 112 stycken
per år, trafikolyckor kommer öka med 47 stycken per år,
bränder ej i byggnad kommer öka med 33 stycken per
år och brand i byggnad kommer öka med 21 stycken
per år.
ts
m
Inom NÄRF´s geografiska område finns omkring
109 000 invånare fördelade i ett antal tätorter och
landsbygder. De största tätorterna är Trollhättan
och Vänersborg, övriga tätorter är Mellerud och
Färgelanda.
objekt som kan vara t.ex. miljöstation, upplag och
med mera, personbilar, ej trädbevuxen mark samt
containrar. Antalet brand ej i byggnad i NÄRF varierar
men kommer troligen att vara omkring 160 stycken
per år. De bränder i byggnad som sker inom NÄRF
varierar för de olika kommunerna. Främst sker de i
bostadsbebyggelse, såsom villor och flerbostadshus.
Antalet brand i byggnad i NÄRF varierar men kommer
troligen att ligga på omkring 110 stycken per år.
at
ex miljöstation och upplag samt buss m.m. Därefter
kommer brand av personbil, ej trädbevuxen mark och
container. Trafikolyckorna i Vänersborg kommun har
ökat med nästan det dubbla till cirka 60 olyckor per
år. De trafikolyckor som sker i Vänersborg kommun
sker uteslutande med personbilar, därefter kommer
lastbilar ej med farligt gods, motorcykel och moped.
Brand i byggnad i Vänersborg kommun har förändrat
sig över tiden, men har den senaste tiden minskat till
cirka 35 olyckor per år. De flesta bränder i byggnad
som sker i Vänersborg kommun sker i flerbostadshus och i villor. Trenden av brand i flerbostadshus har
ökat och det sker cirka 10 olyckor per år. Trenden av
villabrand har varierat i antal men ligger på ungefär
10 olyckor per år.
Ar
be
Riskbilden ser ungefär likadan ut inom hela ansvarsområdet. De övergripande olyckstyperna är automatlarm ej brand/gas, trafikolycka, brand ej i byggnad
och brand i byggnad. För alla kommuner inom NÄRF
är den likvärdiga riskbilden jämförbar med likvärdiga kommuner. Dock är antalet automatlarm högre i
NÄRF jämfört med andra kommuner.
De flest automatlarm inom NÄRF sker på övrig
vårdbyggnad,
skola,
tillverkningsindustri
och
åldringsvård. Antalet automatlarm i NÄRF varierar
men kommer troligen att ligga på omkring 470
automatlarm per år. De trafikolyckor som sker inom
NÄRF sker oftast med personbilar. Därefter sker
det med lastbilar ej med farligt gods, moped och
motorcykel och olyckor med djur. Antalet trafikolyckor
i NÄRF varierar men kommer troligen att ligga
på omkring 210 stycken per år. De bränder ej i
byggnad som sker inom NÄRF sker främst i annat
12
Handlingsprogram 2015-2018
Det finns många fler faktorer som spelar in när
det gäller olycksbilden i kommunerna än bara
personantal. Om en bedömning enbart görs med
denna faktor innebär det att till år 2030 kommer
olyckorna, för de fyra mest frekventa olyckorna, att
öka från cirka 950 stycken per år till 1163 stycken
inom hela förbundet. Vilket är en ökning med cirka
22 %. Då de fyra mest frekventa olyckorna utgör cirka
83 % av olyckorna inom förbundet innebär det att den
totala ökningen av antalet olyckor, med linjär ökning,
kommer att stiga från cirka 1150 olyckor per år till
cirka 1400 olyckor per år.
3
Tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor
at
er
Gällande fördjupad olycksundersökning genomför
NÄRF allt mindre antal undersökningar än de
jämförbara räddningstjänsterna. NÄRF har genomfört
sex stycken och bör genomföra mellan 5 - 10
undersökningar per år för att uppnå likvärdigt skydd
mot olyckor. Detta kan dock variera beroende på vilka
olyckstyper som sker under året.
Då de jämförbara förbunden enbart har valts ur ett
invånarperspektiv är det svårt att jämföra exakt
dessa tre förbunden med varandra. Gällande
för tillsyn, enligt 2 kap. 2§ och 2 kap. 4§, är det
beroende på hur många objekt som finns i kommunen
samt hur ägare eller nyttjanderättshavare till dessa
sköter sitt brandskydd. Utbildningsnivån påverkas
av hur många som vill utbildas samt av trender. För
fördjupade olycksundersökningar påverkas det av
vilka olyckor som skett i förbundet samt vilka nivåer
räddningstjänstförbunden har angett för att en sådan
undersökning ska ske.
ts
m
Enligt statistiken genomför NÄRF fler tillsyner, enligt
2kap. 2§, på byggnader och anläggningar jämfört med
de jämförbara räddningstjänsterna. Fortsättningsvis
bör NÄRF genomföra cirka 225 tillsyner per år och
kommer därmed uppnå ett likvärdigt skydd mot
olyckor för kommuninvånarna. Genom åren har
NÄRF påpekat flest brister vid tillsyn, förutom för år
2010, men under samma period utfärdades minst
antal förelägganden. Gällande tillsyn enligt 2kap.
4§ genomför NÄRF mindre antal tillsyner än de
jämförbara räddningstjänsterna. NÄRF bör genomföra
cirka 3-5 tillsyner per år enligt 2kap. 4§ för att uppnå
likvärdigt skydd mot olyckor.
ia
l
Att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala
förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Skyddet ska innefatta inte bara räddningsinsatser utan även olycksförebyggande åtgärder. (LSO 1kap. 1§, prop. 2002/03:119 s.132)
Ar
be
Då siffrorna för utbildning av enskilda personer, vid
NÄRF är en uppskattning är det svårt att jämföra
detta med likvärdiga räddningstjänster. NÄRF bör
utbilda cirka 4000-6000 personer per år för att
uppnå likvärdigt skydd mot olyckor.
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
13
4 Effektivitet
Sammanställning om effektivitet
at
er
längre körtid. Mellan tiden 2 till 15 minuter finns skillnader medupp till cirka 14 % fler insatser där NÄRF
och Dala Mitt kommer fram till skadeplats snabbare
vid samma tid som Medelpad. Detta innebär att NÄRF
och Dala Mitt har cirka, mellan tiden 2-15 minuter, en
till två minuter snabbare körtid till en skadeplats än
Medelpad. NÄRF har under de senaste åren haft en
oförändrad körtid.
m
För att NÄRF ska kunna definiera lokalt anpassade
verksamhetsmål och uppfylla de nationella målen,
gällande effektivitet (1kap 3§ LSO), kommer en sammanfattning av effektivitet att presenteras för de
jämförbara räddningstjänsterna. En mer detaljerad
jämförelse över räddningstjänsterna finns i Nulägesinventering – Statistisk underlag till Handlingsprogrammet 2015-2018.
ia
l
Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar
tid och genomföras på ett effektivt sätt. Snabbhet anses vara ett självklart mål för effektivitet men
även utbildning, övning, utrustning, ledning och samverkan kan vara väsentliga. (LSO 1kap. 3§, prop.
2002/03:119 s.44)
Insatstiden för NÄRF är lägre än för de jämförbara
räddningstjänstförbunden. Mellan tiden 4 till 19 minuter finns skillnader upp till cirka 17 % fler insatser
som NÄRF kommer fram till skadeplats och kan påbörja insatsen snabbare vid samma tid som Medelpad och Dala Mitt. Detta innebär att NÄRF har cirka,
mellan tiden 4-19 minuter, en till två minuter snabbare insatstid vid en skadeplats än Medelpad och
Dala Mitt. NÄRF har under de senaste åren haft en
marginell förändrad insatstid.
Ar
be
ts
Genomsnitt från år 2010-2013 visar att NÄRF har haft
en lägre responstid än jämförbara räddningstjänstförbunden. För anspänningstiden 5 till 15 minuter finns
skillnader med upp till cirka 10 % fler insatser som
NÄRF anländer till på samma tid Vilket i tid innebär
att NÄRF kan komma ungefär 1-1,5 minuter snabbare
fram till en skadeplats än de jämförbara förbunden.
NÄRF har mellan år 2010 och 2013 minskat responstiden marginellt vid tiden 7 minuter och framåt.
Jämförs anspänningstiden mellan de tre förbunden
så har NÄRF och Räddningstjänsten Medelpad likvärdiga anspänningstider medan Räddningstjänsten
Dala Mitt blir likvärdig vid cirka tiden 4 minuter. Mellan tiden 1 till 4 minuter finns skillnader med upp till
cirka 25 % fler insatser där NÄRF lämnar stationen
vid samma tid som Dala Mitt. NÄRF har från år 2010
minskat anspänningstiden vilket innebär att NÄRF
lämnar brandstationerna, mellan tiden 1-5 minuter,
cirka 30-60 sekunder snabbare från år 2010.
NÄRF och Räddningstjänsten Dala Mitt har likvärdiga körtider medan Räddningstjänsten Medelpad har
14
Handlingsprogram 2015-2018
Då jämförbara förbund enbart har valts ur ett
invånarperspektiv är det svårt att jämföra exakt dessa
tre förbunden med varandra. Gällande responstiden
är handlingstiden från SOS en avgörande faktor
när brandstationen får sitt larm. Anspänningstiden
påverkas av om förbunden har fler deltidstationer
samt vart deltidsbrandmännen bor i förhållande till
deltidsstationen. För körtiden är det samhällsstrukturen
i förbundet som vägar, trafikled, korsningar, rondeller,
hastighetsminskade åtgärder (vägbulor), förbundets
geografiska storlek samt placering av brandstationerna
som påverkar körtiden. Alla dessa delmoment påverkar
räddningstjänstförbundens effektivitet.
5Verksamhetsmål
ia
l
De nationella målen, som anges i LSO 1 kap. 1§ och 3§, är av riktningsgivande och övergripande karaktär
som ska i sin tur brytas ner, konkretiseras och förtydligas till lokalt anpassade verksamhetsmål. Även bör
det anges hur räddningsinsatser kan genomföras på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålet ska utryckas i
form av säkerhetsmål och prestationsmål. (prop. 2002/03:119 s.42-44)
er
Verksamhetsmålen för NÄRF har brutits ner i olika
steg från de nationella målen, enligt lag om skydd
mot olyckor, till lokala mål (säkerhetsmål och prestationsmål) enligt Figur 2.
at
Nationella mål
Övergripande mål
Övergripande mål
Ar
be
ts
m
NÄRF har brutit ner de nationella målen till
övergripande mål (se kap. 1.1). De övergripande
målen anger inriktningen för produktionsledningen,
stab och enheternas verksamhetsplanering
och visar vad NÄRF övergripande vill uppnå. De
övergripande målen är:
• Den enskildes kunskaper om brandskydd ska öka.
• Den enskildes förmåga att agera vid olycka ska öka.
• Den enskildes väntetid vid olycka ska
minska.
• Den enskildes omfattning av skada
ska minska.
Säkerhetsmål
Prestationsmål
Figur 2 Kedja från nationella mål till prestations mål
Säkerhetsmål och prestationsmål
Utifrån den presenterade riskbilden, tillfredställande
skydd mot olyckor och effektivitet har de övergripande
målen ytterligare brutits ner till säkerhetsmål och
prestationsmål. Säkerhetsmålen formuleras till prestationsmål eller konkreta uppdrag för enheterna
och stab att arbeta med för att uppnå t.ex. minskade
olycksrisker, färre dödsfall eller mindre skador.
Prestationsmål innebär det resultat som ska uppnås
för att tillgodose de övergripande målen
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
15
Övergripande mål Den enskildes kunskaper om olyckor skall öka.
. Trafikolyckor ska minska med 10% inom förbundet vid mandatperiodens slut.
. Brand ej i byggnad har minskat med 10 % vid mandat periodens slut.
. Antal ”falska” automatlarm ska minska med 10 % vid mandat periodens slut.
. Brand i byggnad ska minska med 10 % inom förbundet vid mandat periodens slut.
. Tillfredställande teknisk brandskydd ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut.
. Tillfredställande SBA ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut.
Prestationsmål
Informerat minst 30 000 personer inom förbundet vid mandatperiodens slut.
Övergripande mål
Den enskildes förmåga att agera vid olycka skall öka.
ia
l
Säkerhetsmål . Fungerande brandvarnare i bostad ska vara 100 % vid mandatperiodens slut.
Prestationsmål
Erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning till minst 16 000 personer vid
mandat periodens slut.
I samverkan med skolan ska förbundet erbjuda samtliga elever i årskurs 5
utbildning i brandskydd varje år.
Genomföra minst 2000 hembesök vid mandat periodens slut.
Övergripande mål
Den enskildes väntetid vid olycka skall minska.
at
m
. Vid normal beredskap ska styrkorna nå 75 % av insatserna inom 10 minuter,
% inom 20 minuter och 100 % inom 30 minuter vid mandatperiodens slut.
. 90
Anspänningstiden 6 min ska uppnås till 100 % vid mandatperiodens slut.
. Vid samtliga av insatserna ska de olycksdrabbade vara klara för transport inom
ts
Säkerhetsmål
er
Säkerhetsmål
60 min från ankomst
Ar
be
Prestationsmål
Genomföra en utredning över möjligheterna med mindre framskjutna enheter.
Samtliga utryckningsfordon ska godkännas vid årlig besiktning.
100 % av anmälningar om brister av fordon ska åtgärdas inom 3 veckor.
100 % tillfredställande bemanning i ledningscentral.
Samtliga av förbundets insatsrapporter ska kvalitetsäkras
Övergripande mål Säkerhetsmål
Den enskildes omfattning av skada ska minska.
. Brand i byggnad ska minska med 10 % inom förbundet vid mandat periodens slut.
. Tillfredställande teknisk brandskydd ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut.
. Tillfredställande SBA ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut.
Prestationsmål Genomföra minst 20 olycksundersökningar vid mandat periodens slut.
Genomföra minst 900 tillsyner enligt 2kap 2§ vid mandatperiodens slut.
16
Genomföra minst 32 tematillsyner enligt 2kap 2§ vid mandat periodens slut.
Genomföra minst 16 tillsyner enligt 2kap 4§ vid mandat periodens slut.
Handlingsprogram 2015-2018
6 Enhet för Teknik
Mål för Teknikenheten
ia
l
Målet för kommunens verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de
nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.110)
Prestationsmål
Intern resurs
at
För att kunna disponera NÄRF:s materiel och fordon
på ett så effektivt sätt som möjligt, både insatsmässigt, kostnadsmässigt, effektivt och ur ekologisk
synvinkel kan materiel och fordon flyttas runt i förbundet. I tabellerna 4 och 5 nedan, anges de fordon
och materiel inom hela förbundet.
m
Samtliga utryckningsfordon ska godkännas vid
årlig besiktning.
er
I nedanstående tabell finns de prestationsmål som
enhet för Teknik ska genomföra för att uppnå säkerhetsmålen.
på samtliga stationer förutom station Åsensbruk. I
Åsensbruk finns en framskjuten enhet placerad med
en s.k. CAFS utrustning. Under år 2015–2016 planeras inköp av tre nya Bas 4:or.
ts
100 % av anmälningar om brister av fordon skall
åtgärdas inom 3 veckor.
Ar
be
100 % av anmälningar om brister av utryckningsmaterial ska åtgärdas inom 3 veckor.
Tabell 3 - Prestationsmål för enhet Teknik
Resurser inom Norra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund
Vilka resurser kommunens räddningstjänst har
och avser att skaffa sig ska anges. Även ska förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling
beaktas. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.44)
Enheten för Teknik är placerad på brandstationen i
Trollhättan och hanterar verksamheten för 2 heltidsstationer och 7 deltidsstationer. Heltidsstationerna
är placerade i Trollhättan och Vänersborg medan deltidsstationerna är placerade i Mellerud, Färgelanda,
Sjuntorp, Brålanda, Vargön, Åsensbruk och Högsäter.
NÄRF har byggt upp en verksamhet där basbilar finns
Fordon
Antal
Släckfordon
Höjdfordon
Terrängfordon
Lastväxlare
Stationsfordon
Befälsfordon
FIP
Offensivenhet
Stabsfordon
Båt
Tillsynsbilar
Sotningsbilar
Personbilar
Servicebil
inom NÄRF
9
2
7
5
7
3
1
1
1
7
4
6
5
1
st
st
st
st
st
st
st
st
st
st
st
st
st
st
Tabell 4 - Fordon inom NÄRF
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
17
Antal inom NÄRF
st
st
st
st
st
st
st
st
st
st
ia
l
5
1
2
1
1
1
1
1
1
1
er
Vatten/Skum container
Skogsbrandsenhet
Vattentransportenhet MSP
Kemenhet
Djurlivräddningsenhet
Saneringsenhet
Transportenhet
Oljeskyddsenhet
Rappellering
Restvärdesenhet
at
Utrustning
ts
Extern resurs
m
Tabell 5 - Materiel inom NÄRF
Ar
be
Räddningscheferna i Västra Götalands Län, har kommit överens om att vid behov hjälpa varandra med
materiella och personella resurser. Via avtal mellan
organisationerna finns framtagna rutiner som beskriver vad som ingår i en specifik funktion, om begäran
om hjälp ställs till annan kommunal räddningstjänst.
Det är dock alltid den tillfrågade räddningstjänsten
som avgör om resursen kan skickas.
18
Handlingsprogram 2015-2018
7 Enhet för Beredskap
Ledning av räddningstjänst
Prestationsmål
m
Informera minst 30 000 personer inom förbundet
vid mandat periodens slut.
I en kommun skall det finnas en räddningschef.
Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är
räddningsledare men han eller hon kan utse annan
att vara räddningsledare som anses vara behörig
inom den egna organisationen eller behörig person
som tjänstgör i annan kommun räddningstjänstorganisation. (LSO 3kap. 16§, prop. 2002/03:119
s.114)
er
I nedanstående tabell finns de prestationsmål som
enhet för Beredskap skall genomföra för att uppnå
säkerhetsmålen.
at
Mål för Beredskapsenheten
ia
l
Målet för kommunens verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de
nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.110)
Genomföra minst 2000 hembesök vid mandat
periodens slut.
Ar
be
ts
Erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning
till minst 16000 personer vid mandat periodens
slut.
Inom NÄRF är förbundschefen tillika räddningschef.
Förbundschefen har delegerat arbetsuppgiften
som räddningsledare till dem som tjänstgör som
räddningschef i beredskap (RCB), inre befäl, yttrebefäl och styrkeledare inom förbundet enligt
delegationsordningen. Vid tillfälle då så anses lämpligt
kan räddningsledare från annan kommun tjänstgöra
som räddningsledare inom NÄRF. Delegation för detta
ges av räddningschefen vid aktuellt tillfälle.
I samverkan med skolan ska förbundet erbjuda
samtliga elever i årskurs 5 utbildning i brandskydd varje år
100 % av personalen ska ha genomfört den beslutade utbildningsplanen.
Genomföra minst 32 tematillsyner enligt 2kap 2§
vid mandat periodens slut.
Genomföra en utredning över möjligheterna med
mindre framskjutna enheter.
Tabell 6 - Prestationsmål för Beredskapsenheten
Ledning av räddningstjänst inom NÄRF sker utifrån fyra
ledningsnivåer nämligen; räddningschef i beredskap,
inre befäl, yttre befäl och styrkeledare. Mellan dessa
ledningsnivåer fördelas de tre ledningskomponenterna
systemledning, insatsledning och uppgiftsledning.
Systemledning innebär generellt att funktionen tolkar
och beslutar om organisationens roll, definierar insatsernas ram, resursförsörjning och fastställer hur
prioritering och beredskap skall hållas inom förbundet
i förhållande till riskbild och hjälpbehov. Systemledning
föres främst av inre befäl, dock kan RCB eller
förbundschefen överta denna ledning vid behov.
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
19
Insatsledning innebär generellt att funktionen utövar
den samlade ledningen av insatsen på skadeplats och
fastställer mål med insats, fördelar arbetsuppgifter
och samordnar insatsens genomförande. Insatsledning utförs främst av styrkeledare, dock kan yttre
befäl eller RCB överta denna ledning vid behov.
m
Mellerud 1+5
Åsensbruk 0+2
Ar
be
Färgelanda 1+4
Högersäter 1+4
RCB
Yttre befäl
Styrkeledare
ts
Uppgiftsledning
at
Insatsledning
ia
l
Förbundschef
RCB
Inre befäl
er
Systemledning
Uppgiftsledning innebär generellt att funktionen
utövar en ledning av en viss uppgift och genomför
utförande och samordning av den tilldelad uppgiften.
Uppgiftsledning utförs främst av styrkeledare, dock
kan yttre befäl överta denna ledning vid behov.
Trollhättan 1+5
Sjuntorp 1+4
Vänersborg 1+4
Vargön 1+4
Brålanda 1+4
Figur 3 Bild över ledningskomponenter i NÄRF
Förmåga
Vilken förmåga kommunens räddningstjänst har
och avser att skaffa sig ska anges. Även skal förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling
beaktas. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.44)
I tabellerna på nästa sida framgår vilken förmåga
NÄRF har. NÄRF har för avsikt att i framtiden utöka
förmågan med s.k. IVPA (I Väntan På Ambulans)
för förbundets samtliga nio stationer samt för per-
20
Handlingsprogram 2015-2018
sonal vid enhet sotning. Avseende tung räddning
är ambitionen att NÄRF ska utveckla en bättre
förmåga att hantera större skred och ras inom vårt
geografiska område. NÄRF kommer att genomföra
en utredning och se över möjligheterna att anpassa
vår förmåga med mindre framskjutna enheter.
Förbundets förmåga anpassas till de kommuner där
riskbilden analyserats som mest skälig och där flest
olyckor kan tänkas inträffa samt inom de områden
där befolkningsmängden ökar.
Förmågan hos respektive funktion upprätthålles
genom särskilda utbildningsplaner för respektive
befälskategori
Funktioner
Antal inom
förbundet
Förbundschef/
Räddningschef
1 stycken
Räddningschef
i beredskap
5 stycken
Inre befäl
6 stycken
Yttre befäl
4 stycken
Styrkeledare (heltid) 15 stycken
Styrkeledare (deltid) 30 stycken
Brandman (heltid)
44 stycken
Brandman (deltid)
105 stycken
Minimum nivå
1 stycken
1 stycken
1 stycken
1 stycken
2 stycken
6 stycken
9 stycken
27 stycken
ia
l
De personalresurser som behövs för att bedriva
räddningstjänst i NÄRF framgår av Tabell 6. I tabellen
redovisas de funktioner, antal inom förbundet samt
miniminivån för att kunna upprätthålla tillräcklig
beredskap.
er
Personalfunktioner
Högsäter
Färgelanda
Åsensbruk
Mellerud
Vargön
Brålanda
Vänersborg
at
Sjuntorp
I tabellerna redovisas föörbundets insatsförmåga per
station. Förmågan utförs inom vissa delar av specialiseringar som nyttjas inom hela förbundsområdet
vid insats.
Trollhättan
Tabell 6 - Personalresurser för räddningstjänst inom NÄRF
Insatsförmåga
Ar
be
ts
m
Livräddning och släckande insats med rökdykare*
X
X
X
X
X
X
X
X
Insats med höjdfordon
X
Insats med stegfordonX
Livräddning och losstagning trafikolyck lätta fordon
X
X
X
X
X
X
X
X
Livräddning och losstagning trafikolyck tunga fordon
X
X
X
X
Livsuppehållande åtgärder vid olycksfall
XXXXXXXXX
Ytlivräddning me RIB-båt
X
XXX
Tankenhet 10 kbt
X X X X
Vattentransportenhet Motorspruta Klass 3XX
Motorspruta minst klass 2
X
X
X
X
X
Båtenhet för insats på vatten
X
X
X
RestvärdesräddningX
DjurlivräddningsinsatsX
RappelleringsinsatsX
Offensiv enhet **X
Losstagning och räddning - tung räddning
X
Sanering av räddningspersonal vid keminsats
X
Keminsats med kemdykare
X
Oljeskyddsenhet för insats vid oljeutsläpp
X
Skuminsats mot spillbrand i brännbar vätska 300 kvm
X
X
X
X
Ledning och stabsfunktion
X
* Livräddande släckinsats med rökdykare med en styrka bestående av minst 1+4.
** Offensiv enhet bebannad med 1+1.
Tabell 7
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
21
Förutom specialiseringen ska även olika funktioner
kunna samverka med varandra och andra enheter
inom förbundet för att kunna genomgöra följande
insatser:
I samverkan med andra enheter i förbundet
ska följande insatser kunna utföras
Inom Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund sker
brandvattenförsörjning främst med tillgång till brandposter som är anslutna till medlemskommunernas
vattenledningsnät. Dessa brandposter har en kapacitet enligt Svenska vatten- och avloppsverksföreningens (VAV) anvisningar och ska finnas i följande
delar av medlemskommunerna:
ia
l
- Samtidig invändig livräddnings- och släckinsats på skadeplats med lång inträngningsväg för rökdykare kombinerat med utvändig livräddning och släckning.
- Större skogsbränder
- Större trafikolyckor
- Större kemolyckor
- Större fartygsolyckor
- Flera samtidiga små olyckshändelser
Brandvattenförsörjning
er
Orter
Inom tätorterna Färgelanda, Högsäter, Stigen
och Ödeborg i Färgelanda kommun.
Inom tätorterna Dals Rostock, Mellerud och
Åsensbruk inom Melleruds kommun.
at
Inom tätorterna Sjuntorp, Trollhättan, Åsaka
och Velanda i Trollhättans stad.
Beredskapsstyrkor
Inom tätorterna Brålanda, Frändefors, Vargön
och Vänersborg inom Vänersborgs kommun.
StyrkaAnspänningstid
1 SLH + 5 BmH
1,5 min
1 SLH + 4 BmH
1,5 min
1 SLD + 4 BmD
6,0 min
1 SLD + 4 BmD
5,0 min
1 SLD + 4 BmD
6,0 min
1 SLD + 5 BmD
5,0 min
0 SLD + 2 BmD
5,0 min
1 SLD + 4 BmD
6,0 min
1 SLD + 4 BmD
6,0 min
Ar
be
Ort
Trollhättan
Vänersborg
Sjuntorp
Vargön
Brålanda
Mellerud
Åsensbruk
Färgelanda
Högsäter
ts
m
Beredskapsstyrkor finns på följande orter med
angiven storlek och anspänningstid vid normalt
beredskapsläge. Utöver angivna styrkor finns Räddningschef i beredskap, inre befäl och ett yttre befäl
i tjänst.
Tabell 8 - Förbundets beredskapsstyrkor och
anspänningsstöd
Förklaring:
SLH = Styrkeledare
SLD = Styrkeledare
BmH = Brandman
BmD = Brandman
22
Heltid
Arvodesanställd
Heltid
Arvodesanställd
Handlingsprogram 2015-2018
Tabell 9 - Befintliga brandposter inom NÄRF tätorter
Respektive medlemskommun ansvarar för skötsel
och underhåll av brandposter och vattentag. Brandposter och vattentag ska vara tydligt markerade samt
tillgängliga och i brukbart skick. Förbundet ska alltid
i god tid underrättas när vattenledning till brandpost
ska stängas av och när den ska öppnas igen, samt
när ny brandpost ska anordnas eller gamla tas bort.
Respektive medlemskommun ansvarar för att förbundet får tillgång till aktuellt kartmaterial och annan
nödvändig geodata avseende brandposternas och
vattentagens placering, samt att brandvattennät och
vattentag levererar de vattenmängder som krävs.
Förbundet har lastväxlarsystem som vid behov ska
transportera vatten till skadeplats. Dessa fordon
kan vattenförsörjas via olika brandposter och vattenreservoarer som förbundet har tillgång till t ex.
speciellt iordningställda vattentag eller förberedda
platser vid sjöar och vattendrag.
Kompetenskrav
Förbundschef/Räddningschef
Erfarenhet / Lämplighet
er
Kompetens
Brandingenjör
Erfoderlig kompetens
I tabellen redovisas den lägsta kompetens som
behövs för att försäkra allmänheten en tillfredsställande utbildningsnivå på den personal som har
till uppgift att genomföra uppdraget.
ia
l
Den personal som för kommunens räkning
har att leda samt genomföra och följa upp
räddningsinsatser ska genom utbildning och
erfarenhet ha den kompetens som behövs för
att försäkra allmänheten en tillfredställande
säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden.
(LSO 3kap. 14 §, prop. 2002/03:119 s.113)
Beslutas av Direktionen
Produktionschef
at
KompetensErfarenhet/Lämplighet
Räddningsledning B + Tillsyn B
Beslutas av Förbundschefen
Räddningschef i beredskap
Kompetens
Räddningsledning B + Tillsyn A
Yttre befäl
Kompetens
Räddningsledning B + Tillsyn A
Erfarenhet / Lämplighet
Beslutas av Förbundschefen
Erfarenhet / Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Ar
be
Styrkeledare (Heltid)
Erfarenhet / Lämplighet
Beslutas av Produktionschefen
ts
Kompetens
Räddningsledning B + Tillsyn A
m
Ställföreträdande Produktionschef
KompetensÖvrigt
Räddningsledning B + Tillsyn A
Körkort B + C
Brandman (Heltid)
KompetensÖvrigt
Skydd mot olyckor (eller ”liknande”)
Körkort B + C
Platsbefäl
KompetensÖvrigt
Räddningsledare A
Körkort B + C
Stationsbefäl
KompetensÖvrigt
Räddningsledare A
Körkort B + C
Styrkeledare deltid
Kompetens Räddningsledare A
Övrigt
Körkort B + C
Brandman (deltid)
KompetensÖvrigt
Utbildning i räddningsinsats
Körkort B + C
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
23
Varning och information till allmänheten
Vilken förmåga och resurs kommunens räddningstjänst har och avser att skaffa sig med avseende på förhållanden under höjd beredskap skall redovisas. (LSO
3kap 8§, prop. 2002/03:119 s.110)
Planerad tid för anpassning till eventuell höjd beredskap har under senare årtionden varit mer än 10 år.
Dagens världsläge har förändrats drastiskt under de
senaste två-tre åren och skapat andra förutsättningar för synen på såväl det militära försvaret som på
det civila försvaret.
m
Upplysning om hur varning och information sker vid
allvarliga olyckor till allmänheten skall uppges. Upplysning kan fullgöras genom t.ex. kommunens hemsida
på Internet, annonser i dagspress, genom information
eller på kommunen anslagstavlor. (LSO 1kap. 7§, prop.
2002/03:119 s.103)
Räddningstjänst under höjd beredskap
ia
l
NÄRF ansvarar för ytlivräddning, släckning och
begränsning inom förbundets vattengräns (se bilagor).
Utanför dessa områden är det statlig räddningstjänst
där Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddningstjänst och
Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst.
er
En kommun ska i förekommande fall lämna uppgifter
om hamnar och deras gränser i vatten. (FSO 3kap. 3§)
dessa anläggningar. Vid nyinstallation, flytt eller
borttagning av anläggning för VMA-systemet,
skall samråd ske mellan NÄRF och respektive
kommuns säkerhetssamordnare. Teknik för all VMAverksamhet tillhandahålls och bekostas av medlemskommunerna i NÄRF.
at
Hamnar och deras gränser i vattnet
Om planeringsförutsättningarna ändras under aktuell mandatperiod och påverkar NÄRF:s uppdrag så
kommer adekvata åtgärder att genomföras efter politiska beslut i medlemskommunerna.
Ar
be
ts
NÄRF varnar medlemskommunernas invånare vid
allvarlig olyckshändelse genom ”Viktigt Meddelande
till Allmänheten” (VMA). Räddningschef i beredskap
beslutar om denna åtgärd och meddelar Inre befäl
att ge SOS Alarm i uppdrag att lämna informationen
till berörda radio- och tv-stationer som sedan sänder
informationen till allmänheten via riks- och lokalradion
genom Sveriges Television och Nordisk Television
(TV4). Inom NÄRF finns även ljudanläggningar för
VMA hos medlemskommunerna Mellerud, Trollhättan
och Vänersborg samt möj-lighet att via SMS varna och
informera samtliga mobil-abonnemang inom avgränsat
område. Aktiveringen av dessa ljudanläggningar
och SMS-utskick sköts av NÄRF. Detta gäller även
händelser som inträffar utanför kommunen, men som
kan påverka kommunen. För varning på andra platser
inom NÄRF kan räddningstjänstens fordon utnyttjas.
Kontroll och service av VMA-anläggningarna utförs av
särskild utbildad personal hos NÄRF och uppdraget
sker på respektive medlemskommuns bekostnad.
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
tillhandahåller experthjälp och reservdelar för
24
Handlingsprogram 2015-2018
Vi ser idag en annan hotbild mot samhället vilket föranleder ett behov av fördjupad analys för förbundet
avseende påverkan, uthållighet samt handlingsplan
och agerande över tänkbara scenarier.
8 Enhet för Ledningscentral
Prestationsmål
Samtliga av förbundets insatsrapporter ska
kvalitetsäkras
ts
100 % av personalen ska ha genomfört den
beslutade utbildnings plan.
Tabell 10 - Prestationsmål för ledningscentralen
Ar
be
Alarmering
Vid ankommet 112-samtal till SOS-alarm genomför
SOS-alarm intervju med hjälpsökande och svarar
för utalarmering av första räddningsenhet, enligt
fastställda planer. Inre befäl på ledningscentral kan,
genom medlyssning, fatta beslut om behovet av
ytterligare förstärkande resurser samt aktivering av
befälsfunktioner. Vid ankommet direktsamtal eller på
annat vis,till ledningscentral vidtar inre befäl de åtgärder
som anses vara relevanta utifrån händelsen. Som
stöd finns fastställda åtgärdsplaner. Vid ankommet
brandlarm från automatisk brandlarmsanläggning
kan utalarmering av räddningsstyrka ske antingen
via SOS-alarm eller via ledningscentralen beroende
på vilket avtal anläggningsägaren har. Vid avtal
mellan anläggningsägaren och SOS-alarm, där NÄRF
ansvarar för åtgärd, finns avtal om denna åtgärd
mellan NÄRF och anläggningsägaren.
m
100 % tillfredställande bemanning i ledningscentral.
er
I nedanstående tabell finns de prestationsmål som
enheten för Ledningscentral ska genomföra för att
uppnå säkerhetsmålen.
Alarmering av NÄRF:s räddningsstyrkor sker, vid
normala larmförbindelser, via två ingångskanaler till
förbundet, 112-samtal till SOS och telefonsamtal till
ledningscentralen.
at
Mål för Ledningscentralsenheten
ia
l
Målet för kommunens verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de
nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.110)
Kommun som ansvarar för räddningstjänst ska se till
att det finns anordningar för alarmering av räddningsorgan. Detta avses för allmänheten att både larma och
påkalla räddningsorgan vid normala och vid avbrott i
de ordinarie larmförbindelserna. (LSO 6kap. 10§, prop.
2002/03:119 s.121)
NÄRF har en kommunsamordnings- och ledningscentral placerad på brandstationen i Trollhättan.
Ledningscentralen är ständigt bemannad med ett
inre befäl som har till uppgift att, efter larm inkommit
från SOS Alarm AB, tillhandahålla operativt stöd
till räddningsledaren på skadeplats. Syftet med
ledningscentralen är att åstadkomma en bättre
helhetsbild och ett effektivt resursutnyttjande
inom förbundets geografiska område. Från
ledningscentralen kan även VMA utlösas.
Vid avbrott i det trådbundna/mobila telenät som
förhindrar samtal till SOS-alarm eller ledningscentralen
meddelas detta till inre befäl vid ledningscentralen.
Meddelande om detta sker från teleoperatör, SOSalarm eller annan myndighet. Åtgärderna som
genomförs beror på antalet drabbade och tid tills
avbrottet är åtgärdat. Åtgärderna som kan genomföras
omfattar att meddela samtliga befälsfunktioner och
Räddningschef i beredskap. RCB har att fatta beslut
om att meddela Tjänstemän i beredskap i respektive
kommuner och Länsstyrelsen om behovet av mobila
alarmeringsplatser. Även kan RCB besluta om
att VMA , viktigt meddelande till allmänheten ska
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
25
m
Kompetenskrav
at
er
ia
l
meddelas. Vid beslut om mobila alarmeringsplatser
ska respektive kommuner utplacera personal på
centrala platser i drabbat område. Denna personal ska
tillhandahållas RAKEL-terminal för vidarebefordran
av nödsamtal till ledningscentralen. Räddningschef
i beredskap, kommunens tjänsteman i beredskap
samt tjänsteman i beredskap vid Länsstyrelsen
underrättas via RAKEL.
Ar
be
ts
Den personal som för kommunens räkning har att leda
samt genomföra och följa upp räddningsinsatser skall
genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens
som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden. (LSO 3kap. 14 §, prop. 2002/03:119 s.113)
Nedan redovisas den lägsta kompetens som behövs
för att försäkra allmänheten en tillfredställande utbildningsnivå på den personal som har till uppgift att
genomföra uppdraget.
Enhetsschef
Kompetens
Räddningsledare B + Tillsyn A
Inre befäl
Erfarenhet / Lämplighet
Beslutas av Produktionschefen
KompetensErfarenhet/Lämplighet
Räddningsledning B + Tillsyn A
Beslutas av Enhetschefen
26
Handlingsprogram 2015-2018
9 Enhet för Samhällsskydd
Prestationsmål
Erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning till
minst 16 000 personer innan mandatperiodens slut.
Personalen vid enheten arbetar med olika arbetsuppgifter utifrån kompetens, erfarenhet och lämplighet.
Brandingenjörer arbetar främst med kvalificerande
arbetsuppgifter såsom, remissyttranden gällande
plan- och bygglagen, rådgivning, tillsyn av komplicerande anläggningar och farlig verksamhet samt andra
projekt. Tillsynsförrättare med längre erfarenhet och
erforderlig kompetens arbetar med tillsyn av komplicerande anläggningar, tillståndshantering av brandfarlig
vara samt remiss- och tillståndsyttranden. Tillsynsförrättare med kort-are erfarenhet och erforderlig kompetens arbetar främst med tillsyn av okomplicerade
anläggningar. Utbildningsansvarig arbetar med tillsyn,
intern och extern utbildning, inom medlemskommunerna främst med brandskyddsutbildning. Enheten
har även tillgång till det dagtidstjänstgörande skift,
som normalt inte är i beredskap, utan deltar i det förebyggande arbetet exempelvis vid tillsyn, utbildning
och information.
m
I samverkan med skolan ska förbundet erbjuda
samtliga elever i årskurs 5 utbildning i brandskydd
varje år.
er
I nedanstående tabell finns de prestationsmål som
enhet för Samhällsskydd ska genomföra för att uppnå säkerhetsmålen innan mandatperiodens slut.
Enheten leds av Enhetschefen och organiserar dessutom två brandingenjörer, två tillsynsförrättare, en
externutbildare/tillsynsförrättare. Till enheten finns
det ytterligare två personresurser som arbetar med
olycksundersökning samt två styrkeledare heltid med
uppgift att samordna tilldelade tillsynsuppdrag och
utbildningsverksamheten i organisationen.
at
Mål för Samhällsskyddsenheten
ia
l
Målet för kommunens förebyggande verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för
att uppfylla de nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 3§, prop. 2002/03:119 s.107)
ts
Genomföra minst 20 olycksundersökningar innan
mandatperiodens slut.
Ar
be
Genomföra minst 900 tillsyner enligt 2kap 2§ innan
mandatperiodens slut.
Genomföra minst 16 tillsyner enligt 2kap 4§ innan
mandatperiodens slut.
Genomföra minst 32 tematillsyner enligt 2kap 2§
innan mandatperiodens slut.
Tabell 11 - Prestationmål för Enhet Samhällsskydd
Organisation och planering
Hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad
och hur den planeras skall anges. De resurser som
kommunen har eller planerar för verksamheten ska
beskrivas. Även ska förutsättningarna för en ekologiskt
hållbar utveckling beaktas. (LSO 3kap. 3§, prop.
2002/03:119 s.44, 107)
Det finns även möjlighet att använda den arvodesantällda personalen för olika former av olycksförebyggande
arbete på hemorten.
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
27
Enheten för Samhällsskydd ansvarar enligt förbundsordningen för att samtliga anställda i medlemskommunerna får tillgång till utbildningar för ökad medvetenhet om brands uppkomst och spridning samt
ökad förmåga att kunna vidta rätt åtgärder, vid en
brand eller annan olycka, och därmed bidra till att
begränsa skadorna. Förbundet erbjuder även privata
företag och organisationer brandskyddsutbildningar.
ia
l
För att förebygga brand och skador till följd av
brand arbetar NÄRF i medlemskommunerna med
information och rådgivning, utbildning och tillsyn enligt
lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga
och explosiva varor. Brandskyddskontroll och sotning
av eldstäder regleras i särskilda avtal med två av
medlemskommunerna. För övriga med-lemskommuner
regleras detta i särskilda avtal med extern leverantör.
En kommun kan genom utbildningsverksamhet bidra
till den enskildes egna säkerhet och möjlighet att denne skall kunna fullgöra sina skyldigheter. (LSO 3kap. 2§,
prop. 2002/03:119 s.107)
er
För att skydda människors liv och hälsa samt egendom
och miljö ska kommunen se till att åtgärder vidtas för
att förebygga brand och skador till följd av brand. Detta görs inom ramen för tillsyn, sotningsverksamhet, information och rådgivning samt utbildning. (LSO 3kap.
1-2§§, prop. 2002/03:119 s.106-107)
Utbildning
at
Förebygga brand och skador till följd av
brand
Utbildningar som erbjuds
Information och rådgivning
m
Allmän brandkunskap
Anpassad brandskyddsutbildning
Brandskyddsombud
Brandskyddsansvarig
Information och rådgivning gällande ärenden som
avser det förebyggande ansvarsområdet hanteras
främst inom enheten för Samhällsskydd via telefonsamtal till organisationen, dock finns alltid möjlighet
att kontakta övriga enheter i förbundet vid uppkomna
frågeställningar som berör vår verksamhet.
Förbundet arbetar även med riktade informationsträffar
som anordnas för att tillgodose informationsbehovet
för intresseorganisationer, föreningar, förvaltningar
och enskilda för att tydliggöra behovet av ett gemensamt engagemang för ett säkrare samhälle. Förbundet
medverkar även vid mässor och evenemang i medlemskommunerna för att delge kommuninvånare
information avseende brandskydd.
Utrymningsövningar
Ar
be
ts
En kommun ska genom information och rådgivning bidra till den enskildes egna säkerhet och möjlighet att
denne skall kunna fullgöra sina skyldigheter. (LSO 3kap.
2§, prop. 2002/03:119 s.106-107)
28
Handlingsprogram 2015-2018
Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
Ungdomsbrandkår
Utrymningsledare
L-ABC-sjukvård och hjärtlungräddning
Specifika utbildningar:
Omvårdnadsprogram Gymn. skolan
SFI Vuxen utb.
ia
l
Händelsestyrd tillsyn innebär att tillsynen sker då allvarliga brister i brandskyddet i en byggnad eller anläggning samt vid tillfälliga arrangemang/evenemang
har uppmärksammats, eller till följd av att en brand,
explosion eller annan olycka har inträffat. Tillsynen
syftar till att genom punktinsatser snabbt kunna reagera på inträffade händelser i samhället för att förhindra olyckor samt att säkerställa att skäligt brandskydd kan uppnås.
m
Enheten för Samhällsskydd genomför tillsyn enligt
lag om skydd mot olyckor i medlemskommunerna.
Vid genomförande av tillsyn bedöms om de organisatoriska och tekniska brandskyddsåtgärderna är tillfredställande samt i skälig omfattning med hänsyn
till objektets art. Detta innebär att det systematiska
brandskyddsarbetet granskas. Behovet av dokumentation av brandskyddet ska prövas samt att övriga direktiv följs för att förebygga brand och att hindra eller
begränsa skador till följd av brand. En årlig tillsynsplan antas av direktionen för att uppnå de uppsatta
målen för enheten.
Tematillsyn innebär att tillsynen sker utifrån att förbundet fått information om att skäligt brandskydd
inte upprätthålls eller anses bristfällig vid byggnaden
eller anläggningen. Tillsynen syftar till att få verkan
på att skäligt brandskydd säkerställs.
er
Efterlevnaden av denna lag och föreskrifter utövas av
en kommun inom kommunens område. Tillsynen ska
fortfarande riktas mot den enskilde och utövas som en
kontroll att denne uppfyller de skyldigheter som framgår av lagstiftningen och kopplade föreskrifter. (LSO
5kap. 1§, prop. 2002/03:119 s.73)
Regelbunden tillsyn innebär att tillsynen sker utifrån
beslutad tidsintervall som reglerats i särskild instruktion. Tillsynen syftar till att minska risken för brand
och explosion med allvarliga konsekvenser för samhället.
at
Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor
Skyldigheter för ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar
Ar
be
ts
De beslutade tillsynsobjekt som finns inom förbundet
är indelade i riskkategorierna, lågrisk, mellanrisk och
högrisk objekt. Denna kategorisering styr kompetenskraven som gäller för den som ska utföra tillsynen,
vilken tidsintervall objektet besöks samt vilka lägsta
krav förbundet anser objektet bör/ska erhålla.
Riskkategorier för tillsynsobjekt
Lågriskobjekt
Mellanriskobjekt
Högriskobjekt
Enheten för Samhällsskydd bedriver tillsyn enligt en
fastställd process som delas in i tre olika kategorier .
Tillsynskategorier
Regelbunden tillsyn
Tematillsyn
Händelsestyrd tillsyn
I 2 kap. 2§ lag om skydd mot olyckor talas om
ägarens och nyttjanderättshavarens skyldigheter
att vidta åtgärder för att förebygga brand och andra
olyckor samt att hindra och begränsa skador till följd
av dessa. För att ägare och nyttjanderättshavare
ska kunna uppfylla lagstiftningen ska de ha ett tillfredsställande brandskydd, vilket innebär att objektet
ska både uppfylla tekniska åtgärder enligt Boverkets
byggregler (BBR) samt organisatoriska åtgärder
såsom ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
och en skriftlig redogörelse.
Skyldighet att i skriftlig form redogöra för
brandskyddet
Enligt 2kap. 3§ lag (2003:778) lag om skydd mot
olyckor skall ägare för vissa byggnader eller anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvensen av brand ställas särskilda krav på
kontroll av brandskyddet, upprätta en skriftlig redoNorra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
29
Kompetenskrav
Kommunen ska verka för att åstadkomma skydd mot
andra olyckor än bränder. Att verka för en säker omgivning och för att riskerna för olyckor och skador minskar
eller undviks är tanken att kommen skall i större utsträckning ta initiativet till en samordning. (LSO 3kap.
1§, prop. 2002/03:119 s.106)
Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet, att planera samt utöva tillsyn ska genom utbildning och erfarenhet ha den
kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en
tillfredställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden. (LSO 3kap. 14§, prop. 2002/03:119 s.113)
I förbundsordningen står det skrivet att NÄRF
ansvarar för det skydd mot olyckor som enligt lag
åvilar medlemskommun, förutom att verka för att
åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
I tabellen redovisas den lägsta kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande
utbildningsnivå på den personal som har till uppgift
att genomföra uppdraget.
er
ia
l
Skydd mot andra olyckor
Enhetschef
Kompetens
Erfarenhet/Lämplighet
at
Räddningsledare B + Tillsyn A
Beslutas av Produktionschefen
Externutbildning
Kompetens
m
Erforderlig kompetens + Tillsyn A
Tillsyn av 2kap. 2§
Låg risknivå
Kompetens
ts
Tillsyn A eller annan likvärdig erforderlig kompetens
Mellan risknivå
Kompetens
Ar
be
Tillsyn A
Hög risknivå
Kompetens
Tillsyn A+B
Tillsyn av 2kap. 4§
Kompetens
Tillsyn B
Tillståndshantering av brandfarlig vara
Kompetens
Tillsyn A+B
Tillsyn av brandfarlig vara
Kompetens
Tillsyn A+B
Remissyttrande enligt plan- och bygglag
Kompetens
Tillsyn B
Remissyttrande övrigt
Kompetens
Tillsyn A
30
Handlingsprogram 2015-2018
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
ia
l
m
NÄRF genomför olycksundersökning på uppdrag
av medlemskommunerna enligt lag om skydd mot
olyckor. Olycksundersökning genomförs i förbundets
medlemskommuner då beslutade kriterierna för utredning uppfylls. Förbundets olycksutredare kan om
annan kommunal räddningstjänst eller förbund önskar, genomföra en olycksundersökning på dennes
bekostnad. Syftet med olycksundersökning är att
lära sig om, hur och varför olyckan skedde samt vilka åtgärder som kan vidtas för att lära av inträffade
händelser.
Fördjupad olycksundersökning är den högsta nivån
innebär att en rapport skrivs med underlag av information av nivå 1 och 2 som ska resultera i ett resultat
som redovisas till enhetschefen för Samhällsskydd.
En fördjupad olycksundersökning sker alltid vid dödsolyckor, drunkningstillbud, bränder med brand- och
rökspridning över brandcellsgränser, olycka med betydande miljöskada etc. Förbundet har två personer
som arbetar med fördjupade olycksundersökningar.
er
När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se
till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning
klargöra orsakerna till olycka, olycksförloppet och hur
insatsen har genomförts. Undersökningen skall genom
genomföras med rimliga insatser. (LSO 3kap. 10§, prop.
2002/03:119 s.111)
Olycksundersökning är den mellersta nivån och innebär att räddningsledaren på skadeplats skriver, efter
händelsen, en rapport om dennes iakttagelser, händelseförlopp samt eventuella brister och åtgärder.
Även bör räddningsledaren ta bilder eller rita skisser
över händelsen.
at
Olycksundersökning
Ar
be
ts
Förbundet prioriterar utvärderingar av egna insatser
högt för att säkerställa att räddningsinsatserna påbörjas inom godtagbar tid och att dessa genomförs
på ett effektivt sätt.
Olycksundersökning inom NÄRF genomförs enligt tre
nivåer.
NivåerÅtgärd
Nivå 1
Insatsrapport
Nivå 2
Olycksundersökning
Nivå 3
Fördjupad olycksundersökning
Tabell 12 - Nivåer för olycksundersökning
Insatsrapport är den lägsta nivån av olycksundersökning som innebär att räddningsledaren på skadeplats skriver, efter händelsen, en rapport om dennes
iakttagelser, händelseförlopp samt eventuella brister
och åtgärder.
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
31
10 Enhet för Sotning
Inhämta statistik till förbundet avseende
brandskyddsutrustning vid hembesök
Genomföra utbildning i HLR-IVPA
m
I nedanstående tabell finns de prestationsmål som
enhet för sotningscentral skall genomföra för att uppnå säkerhetsmålen.
er
Målet för kommunens förebyggande verksamhet, mot
bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att
uppfylla de nationella målen ska anges. (LSO 3kap. 3§,
prop. 2002/03:119 s.107)
Prestationsmål
Erbjuda hög kompetens och lämna god service
vid sina uppdrag
at
Mål för Sotningsenheten
ia
l
En kommun ska bl.a. i brandförebyggande syfte ansvara för att brandskyddskontroll och rengöring sker av
fasta förbränningsanordningar och därtill hörande rökkanaler. (LSO 3kap 4§)
Kompetenskrav
ts
Tabell 13 - Prestationsmål för sotningsenheten
Ar
be
Den personal som för kommunens räkning har att genomföra brandskyddskontroll ska genom utbildning
och erfarenhet ha den kompetens som behövs för att
försäkra allmänheten en tillfredställande säkerhetsnivå. (LSO 3kap. 14 §, prop. 2002/03:119 s.113)
I tabellen redovisas den lägsta kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande
utbildningsnivå på den personal som har till uppgift
att genomföra uppdraget.
Enhetschef
KompetensErfarenhet/Lämplighet
Erforderlig kompetens
Beslutas av Produktionschefen
Skorstensfejare
Kompetens
Skorstensfejarutbildning
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Skorstensfejartekniker
Kompetens
Skorstensfejartekniker utbildning
Tabell 14 - Kompetenskrav
32
Handlingsprogram 2015-2018
Erfarenhet/Lämplighet
Beslutas av Enhetschefen
Egen sotning
Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten
samt ska kommunen meddela föreskrifter om hur ofta
rengöring ska ske. (LSO 3kap 4§, FSO 3kap 1§)
er
at
Ar
be
ts
m
De medgivanden som givits avseende egen sotning
redovisas årligen till myndigheten för samhällsskydd
och beredskap.
ia
l
NÄRF bedömer inkomna ansökningar om egensotning utifrån gällande lagstiftning och meddelar om
ägaren bedöms lämplig, att på egen hand eller annan
utförare genomföra egensotning vid aktuell fastighet.
Ett sådant beslut om egensotning får endast ges om
sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt
betryggande sätt.
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
33
Avtal
Släcknings- och räddningsavtal
En kommun får träffa avtal med en annan kommun om
att de uppgifter kommunen har enligt lag om skydd mot
olyckor helt eller delvis ska utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Kommunens ansvar för verksamheten kan inte överlåtas, utan endast
utförandet. (LSO 3kap. 12§, prop. 2002/03:119 s.112)
Samverkanspartner
ia
l
er
Bengtsfors
Ömsesidig förstainsats inom södra delen av
Bengtsfors kommun och norra delen av Färgelanda kommun.
Dals-Ed
Ömsesidig förstainsats inom området Östra
Fjälla-Lerdals k:a och Fårängen.
at
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har inget avtal om att någon uppgift inom lag (2003:778) skydd
mot olyckor skall utföras av någon annan kommun.
Däremot finns det olika släcknings- och räddningsavtal samt övriga avtal som förbundet har med andra
kommuner och aktörer inom området.
Alingsås
Räddningsstyrkan i Sollebrunn svarar för förstainsats inom Lagmansereds församling.
m
Grästorp
Ömsesidigt avtal finns om insats på väg 44 och
räddningstjänst inom Halle- och Hunneberg.
Ar
be
ts
Lilla Edet
NÄRF svarar för förstainsats inom nordvästra
delen av Lilla Edets kommun (Öresjö).
Ömsesidigt avtal om insats på väg E 45 mellan
Trollhättan och Lilla Edet.
Uddevalla
Ömsesidigt avtal finns om insats på riksväg 44
och på länsväg 172.
Åmål
Ömsesidig insats på väg E 45 samt att NÄRF
svarar för förstainsats inom södra delen av
Åmål.
Västra Götaland
Avtal med samtliga kommuner i Västra Götaland
om hjälp vid räddningstjänst
Tabell 15 - Släcknings- och räddningsavtal inom NÄRF
34
Handlingsprogram 2015-2018
Övriga avtal
Samverkanspartner
ia
l
SOS-alarm
Avtal angående alarmeringstjänster via larmnumret 112 och utalarmering av räddningsstyrkor.
Vidare finns avtal om utlarmning vid automatiska brandlarm som genom avtal anslutits till förbundet.
er
Försäkringsbranschens Restvärdesräddning
NÄRF svarar för restvärdesräddning i samband med räddningsinsatser inom förbundet.
at
Trollhättans och Vänersborgs flygplats
NÄRF tillhandahåller instruktör för utbildning/övning av flygplatsens brand- och räddningspersonal.
m
Trafikverket
Avtal finns om viss utrustning och övningsverksamhet avseende järnvägstunneln mellan
Trollhättan och Öxnered.
Ar
be
Tabell 16 - Övriga avtal inom NÄRF
ts
Trafikverket och ägarkommunerna
Avtal finns med ägarkommunerna, Mellerud och Vänersborg om sanering av vägbana vid behov
efter t.ex. trafikolycka
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
35
11 Bilagor
Bilaga 1
Avgränsning hamnanläggning Vänersborg, markerat område kommunalt ansvar.
ia
l
Bilaga 2
Avgränsning Vassbotten, markerat område kommunalt ansvar
er
Bilaga 3
Avgränsning inlopp Göta Älv - Vargön, ”Stålbron”, markerat område kommunalt ansvar
at
Bilaga 4
Avgränsning Dalbergsån’s utflöde i Vänern, markerat område kommunalt ansvar
m
Bilaga 5
Avgränsning hamnanläggning Sunnanå Mellerud, markerat område kommunalt ansvar
Bilaga 6
Avgränsning Holmsån’s utflöde i Vänern, markerat område kommunalt ansvar
Ar
be
ts
Bilaga 7
Avgränsning Köpmannebro - Vänern, markerat område kommunalt ansvar
36
Handlingsprogram 2015-2018
ia
l
er
at
m
ts
Vänersborg
Ar
be
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
37
ia
l
er
at
m
ts
Ar
be
Vargön
38
Handlingsprogram 2015-2018
ia
l
er
at
m
ts
Ar
be
Dalbergså
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
39
ia
l
er
at
m
ts
Ar
be
Sunnanå
40
Handlingsprogram 2015-2018
ia
l
er
at
m
ts
Ar
be
Holmsån
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
41
ia
l
er
at
m
ts
Ar
be
Köpmannebro
42
Handlingsprogram 2015-2018
ia
l
er
at
m
ts
Ar
be
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
43
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg
Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan
Tel. 0521-26 59 00
E-post: [email protected]
www.brand112.se