Årsredovisning 2013 - Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

Årsredovisning
2013
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg
1
Innehåll
Förord
3
Direktionens ordförande
Året som gått
Direktion6
Revision7
Norra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund
8
Medarbetare
16
Ekonomi
18
Resultaträkning 21
Personalpolitik, arbetsmiljöarbete,
förebyggande hälsoarbete, utbildning,
antalet anställda och ålderstruktur,
personalrörlighet, personalkostnader
Ekonomiskt resultat, god ekonomisk
hushållning, finansiella mål, intäkter
och kostnader, investeringar
Vårt uppdrag
Uppdrag, vision
Organisation
Balansräkning
Förebyggande, förberedande,
genomförande, följa upp
Verksamheten 2013
Kassaflödesanalys
10
Barn och ungdomar
Vår framtid
Förebygga
Rådgivning, tillsyn, externutbildning,
mässor och liknande evenemang,
julkampanj
Förbereda, genomföra och
följa upp
Utifrån ett trygghetsperspektiv där
medborgare ska känna en trygghet
och säkerhet inom NÄRF:s geografiska
förbundsområde behöver räddningstjänsten bli mer synliga i samhället
Administration och ekonomi
Fortlöpande arbete med att aktualisera
rutiner och system för att säkerställa
att åtaganden utförs på ett professionellt
sätt
2
Investeringsredovisning
Noter
Revisionsberättelse
Jämförelsetal, övergripande
Direktionens ordförande
Förbundet har under året lagt mycket kraft på förberedelser för ett samgående med Lilla Edet. Personalen
har även arbetat intensivt med grundläggande av ett
moderniserat arbetssätt där operativ utryckande personal används mer aktivt än tidigare i det olycksförebyggande arbetet.
Under året har förbundet också arbetat vidare utifrån
det nytecknade samverkansavtalet där delaktighet och
insyn står i fokus.
Ombyggnation och arbetsmiljöförbättrande åtgärder
har skett vid Vänersborg och Vargöns brandstationer
och är nu äntligen klara vilket är glädjande för såväl oss
politiker som för personalen.
NÄRF drabbades den 30 september på ett djupt tragiskt sätt av en svår trafikolycka i Mellerud där en av
våra brandmän omkom och flera skadades. Tankarna
går än idag till de drabbade och deras familjer och vi
kommer att göra allt vi kan för att mildra effekterna av
denna tragiska händelse och förhindra att något liknande inträffar igen.
Bo Carlsson
Direktionens ordförande
Till slut vill jag tacka all personal och direktionen för det
arbete som har lagts ner under året.
Hallstorp i spirande vår
Bo Carlsson
Direktionens ordförande
3
4
Året som gått
Förbundets uppdrag under 2013 har utgått ifrån Handlingsprogram till skydd mot olyckor, antaget av medlemskommunerna; Färgelanda, Mellerud, Trollhättan
och Vänersborg. Uppdraget har inneburit att genom
myndighetsutövning, olycksförebyggande åtgärder och
operativa räddningsinsatser - minska antalet olyckor
och skador till följd av olyckor. Organisationen som
etablerades 2012 har utvecklats ytterligare och personalen har på ett positivt och engagerat sätt arbetat med
att ställa om sitt fokus till ett mer utvecklande arbetssätt, med större delaktighet och där fokus ligger på att
bli en mer professionell aktör i samhällets totala, trygghetsskapande verksamhet.
Tillsyns- och tillståndsverksamheten enligt Lag
(2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:2011)
om brandfarliga och explosiva varor, har förändrats genom tydligare protokollering och uppföljning. Förändringen ställer högre krav på personalens kompetens,
samtidigt som det ger en ökad trovärdighet i uppdraget.
Tillsynsavdelningen har lagt stor energi på personalens
utbildning och samsyn för att skapa enighet i myndighetsutövandet. Bemanningen på avdelningen har under hösten utökats med ytterligare en brandingenjör
och vid årets slut har förbundet uppnått full bemanning
och nödvändig kompetens för att kunna nå verksamhetsmålen. Planering pågår för implementering av all
räddningspersonal i det olycksförebyggande arbetet
under 2015.
NÄRF´s ledningscentral (LC), kontinuerligt bemannad
med ett Inre befäl för strategisk ledning, har fortsatt
skapa rutiner och erfarenhet för en effektivare ledning
av förbundets räddningsinsatser vilket medfört större
kostnadseffektivitet och en trygghet för utryckande personal. En tydligare styrning av centralens utveckling är
nödvändig varför förändringar i organisationen planers
inför 2014. LC har under året fortsatt att öppna upp för
en utvecklad samverkan med medlemskommuner och
övriga samverkansparter.
Samverkansavtalet och arbetet med den interna arbetsmiljön har bl.a resulterat i ombyggnader av brandstationerna i Vänersborg och Vargön. Arbetsplatsträffar har ägnats åt att diskutera den psykosociala miljön
utifrån den medarbetarenkät som genomfördes vintern
2012/2013. Kvalitetssäkring av den fysiska träningen
har fortsatt.
Räddningsavdelningen har genomfört 1 236 insatser
samt fortlöpande övning och utbildning för de uppdrag
som dagligen inträffar. Stort fokus har under året varit på förberedelser för införandet av ett 5:e arbetslag
samt på införlivandet av Lilla Edets räddningstjänst i
förbundet. Verksamheten drabbades under hösten av
stor sorg när en av våra medarbetare tragiskt omkom
och tre medarbetare skadades vid en trafikolycka strax
söder om Mellerud. Styrkan var på väg till en brand i
en ladugård när bilen av hittills okänd anledning körde
av vägen. Utredningar pågår för närvarande och våra
tankar går dagligen till anhöriga och övriga drabbade.
Rutiner och kompetenskrav som rör vår utryckningskörning har diskuterats flitigt och NÄRF kommer att arbeta vidare med dessa frågor under 2014.
Ledarutbildning har genomförts för förbundets Styrkeledare och för övrig personal. Utbildning har även skett
utifrån samverkansavtalet angående arbetsplatsträffar
och utvecklingssamtal. Planering pågår för införande
av ett nytt verksamhetssystem och för en ny hemsida.
Frågan om framtida lokalisering och ett eventuellt gemensamt ”Trygghetscentrum”, mellan Vänersborgs
kommun, Trollhättans stad, Polismyndigheten och NUsjukvården har legat vilande p.g.a. osäkerhet vad gäller polisens framtida organisation. Behovet av en samlokaliserad och förstärkt ledningsfunktion kvarstår som
en av de viktigaste utvecklingsfrågorna.
I väntan på ambulansfrågan (IVPA) har ännu inte funnit sin lösning och i avvaktan på medlemskommunernas beslut så har förbundet satsat på att utrusta varje
släckbil med defibrillator och utbilda personalen i användandet av halvautomatiska defibrillatorer, för den
egna personalens behov av säkerhet och trygghet.
Frågan om regionens roll när det gäller finansiering av
IVPA har skickats till regionstyrelsen men något svar
har ännu inte kommit.
Per Anderson
Förbundschef/Räddningschef
5
Direktionen
Direktionen som är förbundets beslutande organ har
sex ordinarie ledamöter och sex ersättare. Presidiet
som består av ordföranden och vice ordföranden är ett
utskott till direktionen. Trollhättans och Vänersborgs
kommun har vardera två representanter medan Färgelanda och Melleruds kommun har vardera en representant. Direktionen fastställer budget och beslutar i
övergripande och principiellt viktiga frågor avseende
förbundets verksamhet. Direktionen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av förbundets ekonomi och verksamhet.
Under år 2013 har direktionen haft fem sammanträden,
varav ett i Färgelanda, ett i Mellerud, två i Trollhättan
och ett i Vänersborg.
Direktionens ledamöter
Ordförande
Vice ordförande
Ledamot
Bo Carlsson (C)
Monica Hansson (S)
Tobias Bernhardsson (C)
VänersborgTrollhättan Färgelanda
LedamotLedamot Ledamot
Roland Björndahl (M)
Gösta Davidsson (M)
Marie Dahlin (S)
Mellerud TrollhättanVänersborg
Ersättare ErsättareErsättare
Kerstin Fredriksson (S)
Johnny Stucken (S)
Margreth Johnsson (S)
FärgelandaMellerud Trollhättan
ErsättareErsättare Ersättare
Britt Hallgren (FP)
Hans-Erik Aronsson (M)
Lars-Göran Ljunggren (S)
Trollhättan VänersborgVänersborg
6
Revision
Förbundets revisorer ska enligt kommunallagen, reglemente och med iakttagande av god redovisningssed
granska all verksamhet som bedrivs inom förbundet.
Den kommunala revisionen kan delas in i två huvudområden: redovisningsrevision samt förvaltnings- och
miljörevision.
Redovisningsrevisionen syftar i huvudsak till att bedöma om god redovisningssed tillämpas och om räkenskaperna är rättvisande. Förvaltningsrevisionen syftar
till att bedöma om direktionens beslut efterlevs och om
verksamheten, inom budgetramarna och med avsedd
kvalitet, uppnår de politiska målen.
Inför varje räkenskapsår görs en analys som ligger till
grund för vilka granskningsinsatser som ska göras.
Resultatet av granskningarna ska sammanfattas i rapporter. Under år 2013 har förbundets revision granskat
bokslut och Årsredovisning 2012, delårsbokslutet 2013
samt genomfört granskning av Internkontroll och ändamålsenlighet avseende behörigheter i ekonomisystem,
firmateckning, attester, registrering och diarieföring av
handlingar. Resultatet av granskningen har sammanfattats i rapporter som överlämnats till direktionen för
kännedom och beaktande. Revisorerna har till direktionen lämnat en revisionsrapport som innehåller en
redogörelse vilken ligger till grund för prövning av ansvarsfriheten.
Ekonomiskt utfall
Resultaträkning
Tkr
Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter från kommuner
Summa intäkter
Personalkostnader
Övriga kostnader
Summa kostnader
Resultat
Årets-
budget
1 046
71 550
72 596
-1 508
-1 262
-2 770
69 826
UtfallBudget2013avvikelse
364
-682
71 550
0
71 914
-682
-1 706
-198
-1 817
-555
-3 523
-753
68 391
-1 435
7
Norra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds uppdrag och vision och hur förbundet är organiserat för att bäst nå målen. Här kan du även läsa om räddningstjänstens fyra skeden.
Uppdrag
Förebyggande
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund i räddningstjänstfrågor bestående av
fyra medlemskommuner: Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. För dessa kommuner ska förbundet svara för räddningstjänst och förebyggande
brandskydd, utifrån lagen om skydd mot olyckor (LSO).
De bästa bränderna är de som aldrig uppstår. Förbundets skadeförebyggande arbete fokuserar på information, rådgivning, utbildning och tillsyn. Mycket
kraft riktas till allmänheten i syfte att stärka samhällets
brandskydd och öka allmänhetens förmåga att själv förebygga bränder – såväl som privatperson, företagare,
verksamhetsansvarig och i liknande roller.
Förbundets uppdrag är att förhindra och begränsa
olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser
samt vidta åtgärder efter olyckor. Verksamhet och resurser är anpassade efter samhällets risk- och hotbilder. Förbundets kunniga och engagerade medarbetare
arbetar aktivt med att identifiera risker och förebygga
olyckor genom samverkan på lokal och regional nivå.
Vision
Allmänheten ska uppleva trygghet, säkerhet, omtanke
och kvalité i kontakterna med förbundet. Vi arbetar för
att skapa trygghet och säkerhet för människor som arbetar, besöker och bor i våra medlemskommuner och
vi vill att de människor vi dagligen möter ska känna vår
omtanke. All verksamhet ska bedrivas med engagemang, öppenhet, och respekt för alla människors lika
värde.
Förbundet ger råd och vägledning i många olika former
till både myndigheter och enskilda kring rikshänsyn och
samhällsplanering. Räddningstjänsten svarar även på
remisser till andra myndigheter kring bl.a. evenemang,
alkoholservering och brandfarliga och explosiva varor.
Tillsynsverksamheten riktas mot de verksamheter där
vi bedömer att brister finnes och där tillsynsverksamhet
har bäst effekt.
I en värld som ständigt förändras blir omvärldsbevakning allt viktigare.
Förberedande
Organisationen är anpassad för att stödja och driva
räddningstjänstuppdragets fyra skeden; skadeförebyggande arbete, förberedande av räddningsinsatser, genomförande av räddningsinsatser och slutligen uppföljning och analys efter räddningsinsats.
I en värld som ständigt förändras blir omvärldsbevakning allt viktigare. Förbundet analyserar och definierar
den allmänna riskbilden för varje medlemskommun.
Risk- och sårbarhetsanalysen är ett viktigt verktyg för
att kvalitetssäkra förmågan att genomföra räddningsinsatser och dimensionera vår beredskap. Allmänheten
kan ta del av rådande risk- och sårbarhetsanalys i sammanfattad form som en del i förbundets handlingsprogram.
Allmänheten ska uppleva trygghet, säkerhet, omtanke och kvalité i kontakterna med
förbundet.
Att vara väl och rätt förberedd är avgörande för att
kunna genomföra effektiva räddningsinsatser. Övning
och utbildning är därför en del av varje arbetspass för
medarbetare i utryckande tjänst.
Organisation
8
Genomförande
Planering och förberedelser som görs i det förberedande skedet är avgörande för att snabbt kunna vara på
plats och påbörja räddningsinsats på ett effektiv sätt.
Vid en olycka larmas förbundet via nödnummer 112.
Ledningscentralen (LC-NÄRF) bedömer situationen
och larmar ut rätt enheter beroende på olyckans art
och omfattning.
Följa upp
För att kunna fullgöra det uppdrag som ligger på oss
måste enskilda risker identifieras, tillbud och olyckor
dokumenteras och analyseras så att verksamheten
kan optimeras för att möta riskbilden i samhället.
gga
y
b
Fö
rb
föra
om
p
au
Ge
n
p
eda
er
För
e
Förbundet följer upp samtliga genomförda räddningsinsatser och beslutar när det finns behov av detta, om
djupare utredningar för att analysera tendenser utifrån
olika utgångspunkter såsom tid, plats, typ av bebyggelse, typ av händelse m.m. Information från statistik
och fördjupade utredningar utgör underlag för arbete
med skydd mot olyckor. Syftet är att erfarenheterna ska
tas tillvara på ett sådant sätt att de minskar risken för
liknande olyckor.
9
Fö
lj
Verksamheten 2013
Organisationen som etablerades 2012 har utvecklats ytterligare och personalen har på
ett positivt och engagerat sätt arbetat med att ställa om sitt fokus till ett mer utvecklande
arbetssätt, med större delaktighet och där fokus ligger på att bli en mer professionell aktör
i samhällets totala, trygghetsskapande verksamhet.
Barn och ungdomar - vår framtid
Ungdomar från hela NÄRF´s upptagningsområde har
möjlighet att söka till Ungdomsbrandkåren. Sammanlagt tio ungdomar har varit verksamma under år 2013;
fem flickor och fem pojkar i åldern 12 till 16 år. Ungdomarna har haft 28 sammankomster.
Ungdomsbrandkårens program innehåller följande:
Brandkunskap
• Vad händer när det brinner?
• Vad ska man göra när det brinner?
• Hur ska man minska risken för bränder?
• Släcka bränder med handbrandsläckare
• Säkra olyckplatsen
• Larma
• Varna
• Ta hand om skadade
Under höstlovet har ungdomsbrandkåren besökt följande verksamheter:
• Brandoffers anhörigförening (BOA) Backaplan i Göteborg
• Övningsfält Guttasjön i Borås
Polisen, ambulansen och sjöräddningen
10
Genom att få till ett möte mellan brandmännen och barn skapas goda relationer
och förtroende.
Utbildning i brandskydd för elever i årskurs 5 syftar till
att förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och
olyckor runt bostäder och skolor. Under år 2013 nåddes 90 % av alla elever i årskurs 5 i förbundets medlemskommuner. I samverkan med gymnasieskolan har
förbundet haft elever från Omsorgsprogram på deras
PRAO-period. Verksamheten är mycket uppskattad.
Förebygga
I enlighet med Lag om skydd mot olyckor (LSO) har
tillsynsavdelningen arbetat för att bereda människor
ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor genom att bedriva tillsyn vid byggnader och anläggningar
i medlemskommunerna. Förbundet arbetar aktivt med
information och rådgivning till medborgarna i syfte att
underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter
enligt Lag om skydd mot olyckor.
Under året har förbundet arbetat med att få personalen
involverad i det så viktiga förebyggande arbetet mot
olyckor. Omvärldsbevakning är ett prioriterat område
för avdelningen där ny kunskap och erfarenheter från
olyckor och bränder samt utbildning inom tillsynsavdelningens verksamhetsområden bevakas. Förbundets
förändrade tillsynsarbete avseende införandet av föreläggandeprotokoll och tjänsteanteckning har medfört
tydligare krav på ägare och nyttjanderättshavare vid
uppmärksammade brister i brandskydd.
Avdelningens arbetsuppgifter är fördelade i följande
ansvarsområden, Tillsyn LSO – LBE, Tillsyn Farlig
verksamhet, Tillstånd brandfarlig vara, Tillstånd explosiv vara, Byggprocess, Olycksundersökning, Extern utbildning, Utbildning barn – ungdomar, Remissärenden,
Information och rådgivning. Personal vid avdelningen
har ansvarsområden inom respektive kompetensområde.
förbundets egna insatser. Utvärdering av egen insats
och att lära av inträffade olyckor ser vi som mycket
utvecklande för organisationen samt nödvändiga erfarenheter för våra medlemskommuner i arbetet med att
verka för skydd mot olyckor.
Under året har tillsynsavdelningen ansvarat, enligt
avtal, för området myndighetsutövning i Lilla Edets
kommun. Förbundet har avsatt personal för uppdraget
i kommunen. Förbundets arbetar vidare med att öka
möjligheter för samverkan mellan avdelningarna och
möjliggöra ett effektivare arbete samt att utveckla medarbetarna i att vara delaktiga inom olika arbetsprojekt.
Att hitta samarbetsformer mellan avdelningarna är högt
prioriterat av förbundet. Det är viktigt att skapa en tydlig helhets bild över vårt uppdrag och därigenom öka
tryggheten för kommuninvånarna.
Mål/verksamhetsuppdrag
Under året 2013 har avdelningen genomfört kompetenshöjande aktiviteter såsom grupputveckling, utbildning i tillsynsprocessen samt målstyrning. Utbildning är
en viktig del av avdelningens arbete, där utbildningsdagar planeras in under pågående verksamhetsår.
Samhällets komplexa riskbild medför att vår personal
ständigt är i behov av ny kunskap om lagar, föreskrifter och kompetensutveckling inom tillsynsavdelningens
verksamhetsområden. Avdelningen har under året deltagit vid nätverksträffar med samverkande räddningstjänster.
Genomföra minst 225 regelbundna tillsyner enligt
tillsynsregistret
Målet är uppfyllt.
Avdelningens ansvar för olycksundersökning sker i
samverkan med räddningsavdelningen, där syftet med
arbetet är att i skälig omfattning undersöka, klarlägga
orsaker till olyckor, olycksförlopp samt att utvärdera
Vid behov genomföra tillsyner på olika objekt utanför tillsynsregistret t.ex. tematillsyn, händelsetillsyn
Målet är delvis uppfyllt.
Genomföra minst 3 regelbundna tillsyner på ”farlig
verksamhet” enligt tillsynsregistret
Målet är uppfyllt.
Genomföra avtalsutbildningar i brandskydd för anställda i medlemskommunerna där avtal upprättas
Målet är uppfyllt.
Ekonomiskt utfall
Resultaträkning
Tkr
Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter från kommuner
Summa intäkter
Personalkostnader
Övriga kostnader
Summa kostnader
Resultat
Årets-
budget
3 102
0
3 102
-4 561
-240
-4 801
-1 699
UtfallBudget2013avvikelse
3 006
-96
0
0
3 006
-96
-5 362
-801
-219
21
-5 581
-780
-2 575
-876
11
Förbereda, genomföra och följa upp
Utifrån ett trygghetsperspektiv där medborgare ska känna en trygghet och säkerhet inom NÄRF:s geografiska förbundsområde behöver räddningstjänsten bli mer
synliga i samhället.
Sedan år 2012 är räddningsavdelningen indelad i
två enheter, en utryckningsenhet och en teknikenhet.
Platsbefäl finns på stationerna Vargön, Brålanda och
Sjuntorp, samt stationsbefäl i Melleruds kommun och
Färgelanda kommun. Inrättande av inre befäl med inriktning strategisk ledning- och beslut och yttre befäl
med inriktning operativ ledning har varit spännande
och utvecklande. Skiftorganisationen är som tidigare
med styrkeledare som närmsta chef för brandmannen.
Uppdraget vi har är att utifrån Lagen om skydd mot
olyckor (LSO) i samråd med avdelning tillsyn, planera
och genomföra räddningsinsatser vid inträffade olyckor
eller överhängande fara för olyckor.
Under år 2013 har uppföljning och analys av befintlig
operativ organisation genomförts. Fördelning av ansvar och resurser inom avdelningen har inneburit att vi
i större utsträckning än tidigare kunnat planera före en
inträffad händelse samt vid en inträffad händelse agerat på ett mer slagkraftigt sätt. När sedan räddningstjänstuppdraget är avslutat har organisationen idag en
väl utvecklad idé hur uppdraget ska utredas och följas
upp. För att i framtiden stärka vår roll i samhället, allt
ifrån vardagsolyckan till den stora katastrofen krävs det
ett bredare samarbete med våra ägarkommuner och
dess verksamheter.
Utifrån ett trygghetsperspektiv där medborgare ska
känna en trygghet och säkerhet inom NÄRF: s geografiska förbundsområde behöver räddningstjänsten
bli mer synliga i samhället, där planering och aktiviteter
är vardagssysslor att jobba med för att skapa en trygg
och säker miljö. Inriktningen är att räddningstjänsten
arbetar mer förebyggande mot olyckor i hem och fritidsmiljö.
Förbundet har under året arbetat aktivt med olika myndigheter och organisationer i samverkansfrågor. Man
deltar också i nätverk där samverkande räddningstjänster träffas regelbundet för att diskutera samar12
betsformer, utbildningsfrågor och resursbehov. Mest
utvecklad samverkan har man under året haft med
räddningstjänsten i Lilla Edets kommun där såväl operativ avdelning som tillsyn/förebyggande avdelning
samverkat. En samverkansform som för båda organisationerna har varit mycket lyckad.
Insatser/räddningstjänstuppdrag
Antalet räddningstjänstuppdrag under 2013 är oförändrat jämfört med 2012. Glädjande nog har antalet
bränder i byggnad samt trafikolyckor minskat. Antalet
bränder utomhus samt utsläpp av farligt ämne har dock
ökat. Automatlarm – ej brand har minskat något och
utgör 38 % (41 %) av räddningstjänstuppdragen. Totalt
genomfördes 1 380 (1 380) utryckningar förorsakade
av 1 235 (1 237) räddningstjänstuppdrag i förbundet
under år 2013. Siffror inom parentes avser år 2012.
Utryckningsstyrkorna är strategiskt placerade i förbundsområdet där även specialisering för specifika
händelser finns på de olika stationerna. Vi har 9 styrkor
i vårt upptagningsområde där Trollhättan och Vänersborg är bemannade med heltidspersonal. Sjuntorp,
Vargön, Brålanda, Färgelanda, Högsäter, Mellerud
samt Åsensbruk är bemannade med arvodesanställd
personal.
Utryckningsstyrkorna är strategiskt placerade. Man ska
ha en god yttäckning för att inom godtagbar tid komma
fram till alla tänkbara olycksplatser. Vi ska snabbt och
effektivt kunna ingripa när en olycka inträffar för att begränsa konsekvenserna av den inträffade händelsen.
Personalens kompetens ska tillvaratas och utnyttjas så
att man är väl förberedd för en insats, genomför och
avslutar den på ett yrkesmässigt sätt. Utryckningsstyrkornas primära uppgift är att se till så våra kommuninvånare och de som vistas inom våra kommungränser
kan känna sig trygga. Vår huvuduppgift är att ansvara
för att vid olyckor och överhängande fara för olyckor
hindra och begränsa skador på människor, egendom
och miljö.
Under året har personalen varit ute på
många uppdrag, såväl stora som små. Några insatser som kan nämnas är bland annat
branden på Ulvstorps gård i Sjuntorp där
det fanns 1 200 grisar i svinstallarna. Räddningstjänstens personal gjorde en mycket
2012
96
2011
9696
2011
2011
85
8282
82
2010
2010
2010
83
2009
Statistik
Statistik
år
år2013
2013
Statistik
år 2012
2012
2012
8585
800 800
800
700
700
700
700 700
700
600
600
600
600 600
600
Antal utryckningar
500
500
500
400
400
400
300
300
300
417
617
374
612
612
106
106
617
617
125
125
1919
374
1313
16
401374
722
722
804722
19
417
417
401
401
361
13
1616
4
500 500
500
400 400
400
300 300
300
200
100
100
100
100
200
200
100
100
0
00
Färgelanda
Färgelanda
Färgelanda
99
9699
2013
2013
2012
2012
2012
2011
96
8296
Mellerud
Mellerud
Mellerud
111
111
92
9292
106
19
0Räddnings0
Byggnad
Trafikolycka
Skog natur
Kemikalier
Automatlarm
Räddnings
Trafiknatur
Räddnings Byggnad
Byggnad
Trafik- Skog
Skog
natur Kemikalier
Kemikalier AutomatAutomatuppdrag
-uppdrag
olycka
larm
-uppdrag
olycka
larm
2012
133
161
238
167
29
508
2013
130
156
174
266
37
474
2013
130
156
174
266
37
474
2011
130
13
2010
159
Annan
Trollhättan
Trollhättan
Vänersborg
Vänersborg räddningstjänst
Trollhättan
Vänersborg
Annan räddnings-tjänst
670
670 612
349
349
612 617
612
417
417
417
77
374
1919
16
4
2011
2011
2010
8282
85
106
106
125
617 722
617
374
374
401
1313
2010
2010
2009
85
8385
125
125
128
722
722 804
401
401
361
1616
Typ av objekt
Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Färgelanda
annan räddningstjänst
bra insats där ca 600 grisar räddades samt
flera intilliggande byggnader skyddades
mot brandspridning. Skogsbranden på Halleberg under senhösten är också en händelse som kan nämnas. Här arbetade utryckningspersonalen under ett par dygn i
svårframkomlig terräng för att släcka branden.
800
800800
700
700700
600
600
600
Antal utryckningar
128
612
Antal utryckningar
Antal utryckningar
Antal
utryckningar
Antal
utryckningar
Antal
utryckningar
800
800
800
200
200
200
Antal utryckningar
Antal utryckningar
125
9292
Typ av objekt
Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Färgelanda
annan räddningstjänst
Utryckningar per kommun
0
92
106
500
500
500
400
400
400
300
300
300
200
200
200
100
100
100
00
0
Räddnings-
Byggnad
Räddnings
Räddnings
Byggnad
uppdrag Byggnad
Trafikolycka
TrafikTrafik-
Skog natur
Kemikalier
Skog
Skognatur
natur Kemikalier
Kemikalier
Automatlarm
AutomatAutomat-
-uppdrag
-uppdrag
olycka
larm
Vi har
också
åretolycka
råkat
2012
133 under 161
238 ut för en
167 olyckshändelse
29 larm
508
2013
2013
130
130
156
156
174
174
266
266
3737
474
474
2011
130
159
210
175
26 gick ett
492
i vår
egen
organisation.
I
slutet
av
september
2012
2012
133159
161
161 172
238
238 233
167
167 228
2929
508
2010 133
19 508
539
larm
på
station
i
Mellerud
om
en
ladugårdsbrand
i
Björ2011
2011
130165
159
159 179
210
210 237
175
175 249
2626
492
2009 130
18 492
532
nebol,
På
till
körde släckbil
2010
2010 Erikstad.
159
159
172
172 väg 233
233 brandplatsen
228
228
1919
539
539
4610 av vägen på E45. Tyvärr med ett tragiskt slut där
en arbetskamrat till oss miste sitt liv och tre andra av
våra kamrater skadades. Detta är en händelse som
satt djupa spår i vår organisation. Förbundet har gjort
allt man kunnat för att hantera det inträffade. Det man
inte klarat av internt i organisationen har man externt
tagit hjälp med.
Regionalt oljeskyddsförråd
NÄRF har ett uppdrag från staten att hålla förstärkningsresurser avseende oljesanering. Under verksamhetsåret 2013 har det inte inträffat oljeutsläpp av någon
större omfattning inom oljeskyddsförrådets geografiska
ansvarsområde. Förrådet har under året samverkat
med ägarkommuner, kustbevakning och Länsstyrelsen. Vidare ser Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) och förrådskommunerna över fortsatt uppdrag beträffande maritimt oljeskydd.
2012
2012
2011
2011
2009
133
133
130
130
165
2010
2010
159
159
159
210
175
26
172
233
228
19
161
161
159
159
179
172
172
238
238
210
210
237
233
233
167
167
175
175
249
228
228
492
2929
508
508
2626
18
492
492
532
1919
539
539
539
Teknik
Enheten har under året startat arbetet med att anpassa
förbundets förmåga enligt beslutad fordonsplan samt
genomdrivit flera betydande renoveringar av förbundets lokaler i Vargön och Vänersborg. Arbete med investeringar enligt beslutad investeringsplan kopplat till
arbetet i metodutvecklingsgruppen har genomförts. Vidare har utbildning av personal på ett nytt släcksystem
samt driftsättning en ny framskjuten enhet i Åsensbruk
och en ny släckbil i Trollhättan genomförts. Arbetsmiljöarbetet har fortskridit med skyddsronder i förbundets
lokaler samt med ytterligare förbättringar av förbundets
förmåga att hantera kontaminerad utrustning genom
att driftsätta en ny tvättanläggning för larmkläder i Trollhättan. Enheten har med utgångspunkt från förbundets
budget och verksamhetsplan verkat för att säkerställa
en god kvalité på förbundets materiel, fordon, lokaler
samt personlig skyddsutrustning. Målsättningen har
varit att skapa långsiktiga och hållbara lösningar inom
fastställd budget. Årets arbete ligger till grund för den
fortsatta utvecklingen av verksamheten med ambitionen att samtliga brandstationer inom förbundet ska
hålla en hög kvalité gällande fordon, materiel, lokaler
samt skyddsutrustning.
Operativt ledningsstöd
Arbetet med att ta fram ett ledningssystem för verksamheten har fortskridit. Planen var att kunna driftsätta
detta system i ”skarpt” läge i december. Systemet är
komplext och flera olika aktörer är inblandade för att få
igång ledningssystemet, däribland SAAB, MSB, ELTEL
och Contal Security. Systemstarten är flyttad till inledningen av februari 2014.
13
Under året har möjligheten till utalarmering av våra
stationer och enheter förfinats. För att få ökad redundans planeras och förbereds reservalarmeringsfunktion via RAKEL. Alarmeringsfunktionen kommer
också att bli en funktion i ledningssystemet (se ovan).
Båda dessa funktioner planeras att införas under januari-februari 2014. Ett 20-talet automatiska brandlarm har under året direktanslutits till Ledningscentralen-NÄRF (LC) (bl.a. från Melleruds Kommun). Under
första kvartalet 2014 kommer ytterligare ett 40-tal att
anslutas (Vänersborgs kommun). LC-NÄRF har fått
uppdraget att utalarmera Tjänsteman i beredskåp
(TIB) och POSOM - gruppen i Färgelanda kommun.
Mål/verksamhetsuppdrag
RAKEL är nu sedan 2 år tillbaka en väl etablerad
standard för kommunikation, internt och externt,
för våra operativa enheter. Inom ramen för RAKEL
diskuteras och planeras vidareutnyttjande av systemet, bl.a. för utalarmering och kommunikation med
kommunala TIB’ar etc. Support till ägarkommunerna
avseende kommunikationsplanering, inköp etc. har
lämnats av NÄRF.
Aktuella insatsplaner ska finnas för samtliga objekt som omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagen
Revidering av insatsplaner och utalarmeringsplaner
pågår. Uppdraget bedöms som mycket omfattande
och kommer att fortgå under år 2014 och 2015.
Förbundet har sedan maj månad lagt över drift och
supportansvaret för organisationens administrativa
datasystem till IT-avdelningen i Trollhättans Stad.
Denna lösning har varit lyckad och mer kraft har
frigjorts för att koncentrera den interna IT-verksamheten till mer verksamhetsspecifika områden. Vissa
förberedelsearbeten har påbörjats för att byta till ett
mer tidsenligt verksamhetssystem. Under året har
utvärderingar av de system som marknaden har att
erbjuda gjorts. Denna utvärdering har engagerat ett
15-tal medarbetare i organisationen. I planeringen för
detta arbete har 1 december 2014 satts som start för
det nya administrativa systemet.
Vid räddningsinsatser i samverkan med medlemskommunerna ska fungerande rutiner när det gäller information och massmedia finnas
Metoder för efterföljande åtgärder ses över vid införande av femte skiftlag.
Förbundets insatsrapporter ska kvalitetsäkras löpande
Förbundet följer fastlagda rutiner avseende kvalitetsarbete med insatsrapportering. Målet är delvis uppfyllt.
Förbundet ska färdigställa och driftsätta ledningscentralen med tillhörande teknik
Målet är till stora delar uppfyllt. Kontinuerlig utbildning sker inom området. Implementering av nytt ledningssystem pågår.
Verka för att förbundet ska kunna erbjuda främst
medlemskommunerna anslutning av automatiska
brandlarm och andra driftlarm till ledningscentralen
Målet är uppfyllt.
Ekonomiskt utfall
Resultaträkning
Tkr
Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter från kommuner
Summa intäkter
Personalkostnader
Övriga kostnader
Summa kostnader
Resultat
14
Årets- UtfallBudgetbudget
2013avvikelse
3 902
6 453
2 551
0
0
0
3 902
6 453
2 551
-50 322
-49 831
491
-10 233
-11 863
-1 630
-60 555
-61 694
-1 139
-56 653
-55 241
1 412
Administration och ekonomi
Mål/verksamhetsuppdrag
Uppdraget är att vara beredningsfunktion för direktionen avseende budget, bokslut och löpande redovisning, sammanställning av årsredovisning, inkommande
ärenden och förfrågningar till direktionen, utredningar
och remisser samt att lämna service till övriga verksamheter i ekonomiska frågor, personalfrågor och löneadministration mm. Dessutom ansvar avdelningen
för gemensamma uppgifter som posthantering, diarieföring, arkiv- och försäkringsfrågor.
Kvalitetssäkra ekonomisystem och lönehantering
Målet har uppnåtts. Under år 2013 har avdelningen
upprättat 1 314 kundfakturor, betalat 2 890 leverantörsfakturor samt utbetalat 2 590 löner.
Vad har hänt under året?
Vidareutveckling av rutiner för arkivering och diarieföring
Målet är uppfyllt.
Översyn och uppdatering av förbundets blanketter
och upprättande av ett blankettregister
Arbete med översyn pågår.
Inom ekonomi- och administrativområde pågår ett fortlöpande arbete med att aktualisera rutiner och system,
för att säkerställa att åtaganden utförs på ett professionellt sätt. Personalen bör vara uppdaterad inom all
förekommande områden vilket kräver flexibilitet för att
arbetet ska fungera utan större problem vid eventuell
frånvaro. Vidareutveckling av ekonomisystemet pågår kontinuerligt och översyn av blanketter fortgår och
kommer att fortgå tills blankettförrådet är fullständigt.
Omarbetade blanketter implementeras successivt i förbundets administrativa system.
Ur sårbarhetssynpunkt är avdelningen dock något
svag men sårbarheten har minskat väsentligt under
det gångna året. Medarbetarna har ett utbyggt nätverk
och samarbetar med andra förbund och medlemskommuner som kan bistå vid problem.
Ekonomiskt utfall
Resultaträkning
Tkr
Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter från kommuner
Summa intäkter
Personalkostnader
Övriga kostnader
Summa kostnader
Resultat
Årets-
budget
0
0
0
-1 728
-1 005
-2 733
-2 733
UtfallBudget2013avvikelse
9
9
0
0
9
9
-1 639
89
-899
106
-2 538
195
-2 529
204
15
Medarbetare
Förbundet strävar efter att vara en hälsofrämjande arbetsplats som kännetecknas av arbetsglädje, dialog och delaktighet. Medarbetarnas engagemang, kompetens och ansvarstagande, samt tro på alla människors lika värde är grunden för att uppnå vår vision trygghet, säkerhet, omtanke och kvalité.
Personalpolitiken inom förbundet
Antalet anställda
Direktionen för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har fastställt ett flertal olika policys bl.a. personal-, alkohol-, drog-, och arbetsmiljöpolicy samt policy
för kamratstöd. Dessa handlingar ska vara levande dokument som ska efterlevas och vara väl kända i organisationen. Förbundet har även en jämställdhetspolicy
med handlingsplan samt en policy mot kränkande särbehandling som godkänts av Jämo. Alla policys finns
tillgängliga på förbundets intranät och har delgivits personal och arbetsledare.
Per den 31 december 2013 fanns det totalt 219 personer anställda inom förbundet. Med anställd avses heltids- och timanställd, vikarier och räddningspersonal i
beredskap. Av de anställda var 133 personer anställda
som arvodesanställd räddningspersonal i beredskap
vid någon av förbundets sju s.k. deltidsstationer. Totalt,
vid årsskiftet, fanns det 11 kvinnor anställda inom förbundet. Det fanns tre kvinnliga brandmän heltid, fem
kvinnliga arvodesanställda brandmän och tre kvinnor
återfanns inom administration.
Arbetsmiljöarbete
Idag har vi åtta brandmän som är kvinnor; tre kvinnliga brandmän heltid och fem
kvinnliga arvodesanställda brandmän.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Därför behöver arbetsmiljöarbetet ingå som en naturlig del i verksamheten samtidigt som det ständigt behöver ske en utveckling och
förbättring inom området. En förutsättning för detta är
ett aktivt deltagande i det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer i organisationen och ett engagemang hos såväl chefer som medarbetare inom hela
förbundet. Ett förbättringsarbete har gjorts för att kvalitetsäkra hantering av arbetsskador, tillbud och avvikelser. Förbättringsarbetet ger oss bättre förutsättningar
att identifiera risker i arbetsmiljön så att ett förebyggande arbetsmiljöarbete kan bedrivas.
Förebyggande hälsoarbete
Förbundet erbjuder alla anställda företagshälsovård
genom avtal. Personal i utryckningstjänst genomgår
årligen läkarundersökning enligt Arbetsmiljöverkets
föreskrifter och övrig personal erbjuds årlig hälsokontroll. Företagshälsovården har under året medverkat i
förbundets arbete med rehabiliteringsärenden och personalrekrytering och har också bistått med särskilda
arbetsmiljöåtgärder i verksamheten, bl.a. efter inträffad
arbetsplatsolycka.
16
Åldersstruktur
Genomsnittsåldern i förbundet är relativt hög. I tabellen
nedan redovisas åldersfördelning mellan den heltidsanställda personalen respektive räddningstjänstpersonal i beredskap.
Ålder 29
30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 -
Totalt
Antal
Totalt
26
54
60
62
17
219
% av total
12 %
25 %
27 %
28 %
8 %
100 %
Antal
Antal
heltid arv.anst.
11
15
21
33
19
41
27
35
8
9
86
133
Medelåldern för en brandman i heltidsstyrka var 43 år.
Medelåldern för räddningstjänstpersonal i beredskap
var 44 år. För dagtidspersonalen var medelåldern 49 år.
Personalrörlighet
Under år 2013 har förbundet anställt 4 personer heltid. Arbetet med att rekrytera arvodesanställd räddningspersonal i beredskap pågår mer eller mindre
året om. Den kraftiga globala lågkonjunkturen har
påverkat och kommer att påverka möjligheten att
nyrekrytera arvodesanställd personal. För att kunna
bevilja den ordinarie utryckningspersonalen sin huvudsemester rekryterade och anställde förbundet 15
semestervikarier, under sommaren. P.g.a. sjukdom,
interna vikariat, projektarbeten, tjänstledigheter och
andra ledigheter samt genomförda kompetensutbildningar har förbundet även haft några vikarier anställda under övriga delar av året.
Sjukfrånvaro
Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna av sjukfrånvaro. Dag ett är karensdag då ingen ersättning
utgår. För tiden 15-90 dagar är kostnaden för arbetsgivaren 10 % av lönen.
Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp och kön framgår av tabellen nedan:
Sjukfrånvaro i % av total bruttoarbetstid
Grupp
29 år eller yngre
30-49 år
50 år eller äldre
20132012
0,42
0,46
2,61
3,72
6,16
3,23
Sjukfrånvaro i % av respektive köns totala bruttoarbetstid
Fördelning
20132012
Kvinnor
-
Män
3,50
3,02
Total sjukfrånvaro av total bruttoarbetstid uppgick till
3,5 % (3,02 %). Andelen sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvaro uppgår till
78,14 % (54,16 %).
Personalkostnader
Personalkostnaderna uppgick till drygt 69,5 % av förbundets totala kostnader. Att bedriva räddningstjänst
är således en mycket personalintensiv uppgift. Med
personalkostnader avses löne- och pensionskostnader, sjuklön samt personalomkostnader.
Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens framgår
inte av den ekonomiska redovisningen.
Det är därför viktigt att tänka på att synliggöra den i andra sammanhang.
Personal
20132012
Heltid, inklusive semesterlön
38 878 35 190
Räddningstj.personal i beredskap 14 894 13 899
Övertid, fyllnadstid
1 580
1 386
OB-tillägg, beredskap
3 031 3 875
Arvode/förtroendevalda
194
171
Pensionsutbet. inkl. skatt
3 025
2 467
Förändr. sem- & övertidsskuld
241
277
Totalt
61 843 57 265
Semesterskulden
Förbundets skuld till de anställda avseende inarbetad, ej uttagen semester samt inarbetad, ej uttagen
övertid, har ökat med 241 tkr och uppgick till 4 136 tkr
vid 2013 års slut. Ett aktivt arbete med personalplanering har möjliggjort semesteruttag vilket har bidragit till att skuldökningen har hållits nere.
17
Ekonomisk översikt
Förbundet redovisade ett positivt resultat om 648 tkr jämfört med budget för år 2013.
Avgiften från medlemskommunerna är förbundets dominerande inkomstkälla och uppgick
under året till 71 550 tkr exklusive pensionsutbetalningar.
God ekonomisk hushållning
Årets resultat
Med stöd av kommunallagen ska alla Sveriges kommuner, landsting och kommunalförbund arbeta enligt
god ekonomisk hushållning. Kravet på en god ekonomisk hushållning innefattar inte enbart att den ekonomiska ställningen ska vara i balans utan även att verksamheten bedrivs ur ett hushållningsperspektiv, det vill
säga att verksamheten är effektiv, att resurserna används optimalt och att målen formas och uppnås med
medborgarnas bästa i fokus. Överfört i konkreta termer
innebär detta att vi ska planera, organisera och utföra
vårt arbete på ett så effektivt sätt som möjligt.
Förbundet redovisar under året ett positivt resultat
om 648 tkr. Under år 2013 har förbundet inte erhållit
återbetalning av premier om ca. 1 000 tkr för Avtalsgruppsförsäkring (AGS) från Fora för år 2005 och
2006. I december kom besked via telefonsamtal med
Fora, att förbundet kommer att erhålla den återbetalning under år 2014. Av år 2013 överskott reserverar
förbundet 500 tkr för att använda under år 2014. Förbundet ska fortsätta med kompetensutbildning av befäl
och brandmän heltid samt utbildning av heltidsanställd
personal när det gäller samverkan, arbetsplatsträffar
och medarbetaresamtal. Förbundet har gjort nedskrivning av det förolyckade fordonet i Mellerud och erhållit
inlösen från försäkringsbolag. Netto mellan inlösen och
nedskrivningen av den skadade släckbilen har starkt
bidragit till det positiva resultatet.
Finansiella mål
Syftet med kommunal verksamhet är inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar, utan
att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat
att genomföra. Finansiella mål behövs för att betona
att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för
att visa hur mycket av de olika verksamheterna som
ryms inom de finansiella målen, d.v.s. kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för
att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt. De finansiella målen och riktlinjerna för
verksamheten har en central roll för den ekonomiska
förvaltningen enligt kommunallagen.
Finansiella mål för förbundet
Resultatets andel av totala intäkter bör öka
Förbundet redovisade ett positivt resultat för år 2013.
Soliditeten bör inte försämras
Soliditeten försämrades marginellt om man jämför med
bokslut 2012.
Låneskulden ska uppgå till högst 20 mkr
Vid årsskiftet hade förbundet enbart 5 200 tkr i låneskuld.
18
Sveriges Kommuner och Landstig (SKL), har beslutat
under år 2013 att diskonteringsräntan som används i
pensionsskuldberäkningar enligt RIPS, ska sänkas
med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldberäkningen har stor betydelse för pensionsskuldens
storlek. Ju lägre diskonteringsräntan desto större blir
pensionsskulden. Denna sänkning medförde att pensionsskulden ökade i högre grad än normalt. Ökningen
av pensionsskulden för år 2013 uppgick till 5 588 tkr
varav 4 353 tkr är hänförlig till sänkningen av diskonteringsräntan.
Förbundet kommer att fortsätta ställa krav på budgetdisciplin, tydliga prioriteringar och effektiviseringar för
att klara målet med ett positivt resultat. All erfarenhet
visar att först när ekonomin är i balans kan en trygg
utveckling ske i verksamheten.
Intäkter och kostnader
Förbundets totala intäkter under år 2013 uppgick till
89 009 tkr och totala kostnader uppgick till 89 657 tkr.
Avgiften från medlemskommunerna är förbundets do-
minerande inkomstkälla och uppgick under året till
71 550 tkr exklusive pensionsutbetalningar.
Personalens bra arbete har lett till, att förbundets
intäkter är högre än budgeterade, trots lågkonjunkturen. Vidare har förbundet varit behjälpligt med tillsynsarbete i Lilla Edets kommun, vilket har genererat
intäkter för förbundet. I verksamhetens intäkter ingår
medel från medlemskommunerna som avser ersättning för utbetalda pensioner inklusive särskild löneskatt.
Personalkostnader redovisar något mindre avvikelse
mot budgeterade medel. Under år 2013 har förbundet endast haft en stor, personalkrävande insats och
genom en bra personalplanering har vi lyckats hålla
nere personalkostnaderna. Under hösten har förbundet arbetat aktivt för att minska semesterskulden och
lyckats med det på ett mycket bra sätt. Utfallet för
övriga kostnader överstiger budgeterade medel vilket
bl.a. beror på kostnader för konsultverksamhet, jurister, Sambruksanalys och utredning angående Lilla
Edets inträde i förbundet. Ett område som ständigt
visar på ökade kostnader och ökad sårbarhet är den
allt högre graden av IT-beroende i allt från kartdatabaser, insatsplaner till säkerhetsfunktioner på utryckningsfordon.
Finansnetto
Finansnetto, det vill säga skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor, uppgick för år 2013 till
136 tkr. Kostnadsräntor om 189 tkr avsåg i princip
kostnader för upptagande av långfristiga lån för att
finansiera investeringar. Förbundet har erhållit ränteintäkter om 53 tkr från sina kunder.
Materiella anläggningstillgångar
För år 2013 har det redovisade värdet på transportmedel, maskiner och inventarier ökat med 1 115 tkr
till 40 047 tkr. Förbundet har gjort nedskrivning av det
skadade fordonet i Mellerud och erhållit inlösen från
försäkringsbolag. Nyinvesteringar uppgick till 8 588
och avskrivningar till 7 473 tkr.
19
Betalningsberedskapen
Soliditet
Under året har förbundet haft något sämre likviditet än
under år 2012. Likvida medel uppgick vid årets slut till
6 225 tkr. Förbundet har inte utnyttjat checkräkningskredit under det gångna året.
Soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel och utgör den långsiktiga
betalningsförmågan. Soliditetens utveckling beror på
två faktorer, dels förändring av eget kapital och dels
tillgångarnas värdeökning respektive minskning. Soliditeten vid 2013 års slut uppgick till 20,29 % vilket är
en marginell försämring om man jämför med år 2012,
då soliditeten uppgick till 20,45 %.
Låneskulden
Den långfristiga låneskulden var vid årsskiftet 5 200
tkr och avser lån som förbundet har upptagit från externa aktörer för att finansiera investeringar. Under år
2013 har förbundet amorterat 1 400 tkr.
Intäkter och kostnader
Diagram visar fördelning av totala intäkter och kostnader för år 2013
Intäktsstruktur 2013
Intäktsstruktur
Intäktsstruktur
2013
2013
FinansiellaFinansiella
intäkter 0,1%
intäkter 0,1%
Upplupen Upplupen
medlemsavgift
medlemsavgift
5,4%
5,4%
Övriga intäkter
Övriga
14,8%
intäkter 14,8%
Medlemsavgift
Medlemsavgift
Färgelanda
Färgelanda
8,7%
8,7%
Medlemsavgift
Medlemsavgift
Mellerud 9,3%
Mellerud 9,3%
Kostnadsstruktur 2013
Kostnadsstruktur
Kostnadsstruktur
2013 2013
Uppr.av pensions-åtaganden
Uppr.av pensions-åtaganden
5,4%
5,4%
Avskrivningar
Avskrivningar
8,4%
8,4%
FinansiellaFinansiella
kostnader kostnader
0,2%
0,2%
Personal-kostnader
Personal-kostnader
69,5%
69,5%
Medlemsavgift
Medlemsavgift
Vänersborg
Vänersborg
28,4%
28,4%
Medlemsavgift
Medlemsavgift
TrollhättanTrollhättan
33,5%
33,5%
20
Material, tjänster
Material,
och
tjänster
avg. 16,5%
och avg. 16,5%
Resultaträkning
Tkr
Verksamhetens intäkter
(not 1)
Jämförelsestörande poster
(not 1)
Verksamhetens kostnader
(not 2)
Avskrivningar (not 3)
Uppräkning av pensionskostnader
(not 2)
Verksamhetens nettokostnader
Medlemsavgifter från kommuner
Upplupen medlemsavgift pensioner
(not 1)
Finansiella intäkter
(not 4)
Finansiella kostnader
(not 5)
Årets resultat
(Förändring av eget kapital) Budget
2013
11 465
0
-74 521
-7 135
-3 000
-73 191
71 550
3 000
0
-1 358
1
Bokslut 2013 13 248
0
-76 541
-7 473
-4 806
-75 572
71 550
4 806
53
-189
648 Bokslut
2012
11 593
1 527
-71 062
-5 598
-1 503
-65 043
69 850
1 503
64
-315
6 059
Balansräkning
Budget
Bokslut Bokslut
Tkr
2013
2013 2012
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
(not 6)
37 000
40 047
38 932
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar (not 7)
57 500
47 159
42 353
Långfristiga fordringar
Summa anläggningstillgångar
94 500
87 206
81 285
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
(not 8)
4 500
5 938
5 774
Kassa och bank
(not 9)
500
6 225
8 723
Summa omsättningstillgångar
5 000
12 163
14 497
Summa tillgångar
99 500 99 369 95 782
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Ingående eget kapital
15 446
21 505
15 446
Årets resultat
1
648
6 059
Summa eget kapital
15 447
22 153
21 505
Avsättningar Avsättningar pensioner
(not 10)
57 500
56 573
50 985
Skulder
Långfristiga skulder
(not 11)
15 000
5 200
6 700
Kortfristiga skulder
(not 12)
11 553
15 443
16 592
Summa skulder
26 553
20 643
23 292
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
99 500
99 369 95 782
21
Kassaflödesanalys
Bokslut Bokslut
Tkr
2013 2012
Den löpande verksamheten
Årets resultat
648
6 059
Justering för av- och nedskrivningar
(not 3)
7 473
5 598
Justering för gjorda avsättningar
(not 10)
5 588
2 280
Medel från verksamheten före förändring 13 709
13 937
av rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar
(not 8)
-164
-1 983
Ökning/minskning av kortfristiga skulder
(not 12)
-1 149
3 825
Kassaflöde från den löpande verksamheten
12 396
15 779
Investeringsverksamheten
Investering i materiella anläggningstillgångar
-8 588
-5 414
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-8 588
-5 414
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
(not 11)
0
0
Amortering av skuld (not 11)
-1 500
-4 400
Ökning långfristiga fordringar
(not 7)
-4 806
-1 503
Minskning av långfristiga fordringar
0
0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-6 306
-5 903
Årets kassaflöde/förändring av likvida medel
Likvida medel vid årets början
(not 9)
Likvida medel vid årets slut
(not 9)
-2 498 8 723
6 225
-2 498
4 462
4 261
8 723
4 462
Netto
Budgetavvikelse
636
755
-123
30
780
-1 262
-4 004
-3 188
Investeringsredovisning
Budget
Tkr
2013
Fordon
2 500
Teknisk utrustning
1 510
Fastigheter
510
Friskvård
100
Kommunikation/IT
780
Diverse inventarier
0
Ersättningsfordon för förolyckat fordon 0
Totalt
5 400
22
Inkomster
0
0
0
0
0
0
0
Utgifter
1 864
755
633
70
0
1 262
4 004
8 588
1 864
755
633
70
0
1 262
4 004
8 588
Under år 2013 har förbundet investerat 8 588 tkr.
Förbundet har införskaffat teknisk utrustning som
andningsskydd, brandmateriel och defibrillator till
släckfordon. När det gäller fastigheterna har investeringar genomförts avseende arbetsmiljö på stationerna i Vänersborg och Vargön. Den sista investeringen
i inventarier på stationen i Vargön avslutas i februari
2014. Förbundet har även byggt om och moderniserat tvättanläggning för larmkläder på stationen i Trollhättan. Fordonsparken har utökats med framskjuten
enhet (CAFS), personbil och lastväxlare. Höjdfordon
har fått face lift. En trafikolycka i område Mellerud har
föranlett omprioriteringar avseende investeringar i
släckfordon. Investering av en ny släckbil till stationen i Mellerud prioriterades under hösten 2013 och
fordonet är redan i drift. Inom IT- och kommunikationsområdet har förbundet investerat i navigationsutrustning, RAKEL dispascher samt IT-utrustning till
granskningsrum i Vänersborg.
23
Noter
Noter
Resultaträkning,
Resultaträkning,
tkr tkr
20132013 20122012Balansräkning,
Balansräkning,
tkr tkr
20132013 20122012
Not 1Not
Verksamhetens
1 Verksamhetens
intäkter
intäkter
Not 6Not
Materiella
6 Materiella
anläggningstillgångar
anläggningstillgångar
Intäkter
Intäkter
13 248
13 24811 593
11 593Pågående
Pågående
arbete
arbete
6 1116 111 1 7561 756
Medlemsavgifter
Medlemsavgifter
från kommuner
från kommuner
71 550
71 55069 850
69 850Fordon
Fordon
varavvarav
preliminärt
preliminärt
betald
betald
pensionsförskott
pensionsförskott
781 781 777 777Anskaffningsvärde
Anskaffningsvärde
46 555
46 55543 770
43 770
Upplupen
Upplupen
medlemsavgift,pensionsåtagande
medlemsavgift,pensionsåtagande 4 8064 806 1 5031 503Ackumulerade
Ackumulerade
avskrivningar
avskrivningar
-27 207
-27 207-22 955
-22 955
Jämförelsestörande
Jämförelsestörande
poster
poster
0
0 1 5271 527Bokfört
Bokfört
värdevärde
19 348
19 34820 815
20 815
Återbetalning
Återbetalning
av försäkringspremier
av försäkringspremier
Maskiner,
Maskiner,
inventarier
inventarier
Summa
Summa
89 604
89 60484 473
84 473Anskaffningsvärde
Anskaffningsvärde
40 175
40 17538 727
38 727
Ackumulerade
Ackumulerade
avskrivningar
avskrivningar
-25 587
-25 587-22 366
-22 366
Not 2Not
Verksamhetens
2 Verksamhetens
kostnader
kostnader
Bokfört
Bokfört
värdevärde
14 588
14 58816 361
16 361
LönerLöner
och personalomkostnader
och personalomkostnader
61 843
61 84357 265
57 265Anskaffningsvärde
Anskaffningsvärde
totalttotalt
92 841
92 84184 253
84 253
Jämförelsestörande
Jämförelsestörande
poster
poster
0
0
0
0Ackumulerade
Ackumulerade
avskrivningar
avskrivningar
totalttotalt
-52 794
-52 794-45 321
-45 321
varavvarav
Summa
Summa
40 047
40 04738 932
38 932
Pensionsutbetalningar
Pensionsutbetalningar
inkl. skatt
inkl. skatt
3 0253 025 2 4672 467
Förändring
Förändring
semestersemester& övertidsskuld
& övertidsskuld
241 241 277 277Not 7Not
Finansiella
7 Finansiella
anläggningar
anläggningar
Uppräkning
Uppräkning
av pensionsåtagande
av pensionsåtagande
4 8064 806 1 5031 503Långfristiga
Långfristiga
fordringar,
fordringar,
medl.kommuner
medl.kommuner
47 159
47 15942 353
42 353
Inventarier
Inventarier
605 605 382 382Pensionsåtagande
Pensionsåtagande
Material
Material
4 2364 236 4 6424 642Summa
Summa
47 159
47 15942 353
42 353
Tjänster,
Tjänster,
köpt köpt
verksamhet,
verksamhet,
avgifter
avgifter
9 5909 590 8 4778 477
Leasingavgifter,
Leasingavgifter,
hyrorhyror
bilar bilar
267 267 150 150Not 8Not
Kortfristiga
8 Kortfristiga
fordringar
fordringar
Övriga
Övriga
kostnader
kostnader
0
0 146 146Kundfordringar
Kundfordringar
1 7921 792 1 3491 349
Summa
Summa
81 347
81 34772 565
72 565Fordringar
Fordringar
medlemskommuner
medlemskommuner
2 7022 702 2 4822 482
Individuell
Individuell
del inkl
delskatt
inkl skatt
Förbundet
Förbundet
har erhållit
har erhållit
ersättning
ersättning
från medlemskommuner
från medlemskommuner
för för
Övriga
Övriga
kortfristiga
kortfristiga
fordringar
fordringar
1 4441 444 1 9431 943
pensionsutbetalningar
pensionsutbetalningar
i enlighet
i enlighet
med med
finansiell
finansiell
överenskomöverenskomSumma
Summa
5 9385 938 5 7745 774
melsen
melsen
mellan
mellan
förbundet
förbundet
och medlemskommunerna.
och medlemskommunerna.
Not 9Not
Kassa
9 Kassa
och bank
och bank
Not 3Not
Avskrivningar
3 Avskrivningar
BankBank
och postgiro
och postgiro
6 2256 225 8 7238 723
Planenliga
Planenliga
avskrivningar
avskrivningar
beräknas
beräknas
på anläggninstillgångarnas
på anläggninstillgångarnas
Summa
Summa
6 2256 225 8 7238 723
anskaffningsvärde
anskaffningsvärde
i enlighet
i enlighet
med med
Kommunförbundets
Kommunförbundets
rekomendationer.
rekomendationer.
Under
Under
år 2013
år 2013
har gjorts
har gjorts
nedskrivning
nedskrivning
om 1om
0281 tkr
028 tkr
Not 10
NotAvsättningar
10 Avsättningar
pensioner
pensioner
(bokförd
(bokförd
värde)
värde)
av brandfordon
av brandfordon
som som
olyckdrabbades.
olyckdrabbades.
Den totala
Den totala
pensionsskulden
pensionsskulden
uppgår
uppgår
till 56till573
56 tkr.
573Enligt
tkr. Enligt
finansiell
finansiell
överenskommelse
överenskommelse
mellan
mellan
förbundet
förbundet
och medlemskommuner
och medlemskommuner
Not 4Not
Finansiella
4 Finansiella
intäkter
intäkter
angående
angående
pensionsåtagande,
pensionsåtagande,
kvarstår
kvarstår
personalens
personalens
intjänade
intjänade
Räntor
Räntor
likvida
likvida
medel
medel
53 53
64 64pensionsrätt
pensionsrätt
t o mt 1997
o m 1997
som som
skuldskuld
hos medlemskommunerna.
hos medlemskommunerna.
Summa
Summa
53 53
64 64Intjänade
Intjänade
pensionsrätt
pensionsrätt
f o mf 1998
o m 1998
belastar
belastar
NÄRF
NÄRF
som som
en direkt
en direkt
pensionsskuld
pensionsskuld
och indirekt
och indirekt
medlemskommunerna
medlemskommunerna
Not 5Not
Finansiella
5 Finansiella
kostnader
kostnader
Räntor
Räntor
långfristig
långfristig
upplåning
upplåning
315 315Not 11
NotLångfristiga
11 Långfristiga
skulder
skulder
Räntor
Räntor
kortfristig
kortfristig
upplåning
upplåning
189 189
0
0SE-banken,
SE-banken,
Kommunivest
Kommunivest
5 2005 200 6 7006 700
Summa
Summa
189 189 315 315Summa
Summa
5 2005 200 6 7006 700
Av årAv
2013
år 2013
överskott
överskott
reserverar
reserverar
förbundet
förbundet
500 tkr
500förtkrårför
2014.
år 2014.
Förbundet
Förbundet
skall skall
fortsätta
fortsätta
med med
kompetensutbildning
kompetensutbildning
av befäl
av befäl
och och
brandmän
brandmän
samtsamt
utbildning
utbildning
av personal
av personal
inominom
Kommunals
Kommunals
avtalsavtalsområde
område
när det
närgäller
det gäller
individuella
individuella
löner.löner.
24
Not 12
NotKortfristiga
12 Kortfristiga
skulder
skulder
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder
3 6003 600 6 2246 224
Arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgift
& prel.skatt
& prel.skatt
2 1042 104 2 2432 243
Särskild
Särskild
löneskatt
löneskatt
634 634 508 508
Upplupen
Upplupen
särskild
särskild
löneskatt
löneskatt
individuell
individuell
del del
528 528 485 485
Upplupen
Upplupen
pensionskostnad
pensionskostnad
individuell
individuell
del del 2 1742 174 1 9971 997
SemesterlöneSemesterlöneoch övertidsskuld
och övertidsskuld
4 1364 136 3 8953 895
Övriga
Övriga
kortfristiga
kortfristiga
skulder
skulder
2 2672 267 1 2401 240
Checkkredit
Checkkredit
0
0
0
0
Summa
Summa
15 443
15 44316 592
16 592
Redovisningsprinciper
Ord och begreppsförklaringar
Syfte med den finansiella redovisningen är att den ska ge en
rättvisande bild av förbundets finansiella ställning. Förbundet
följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av
den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.
Anläggningstillgångar
Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas.
Avskrivningar
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar.
Avsättningar
Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller
betalningspunkt inte är helt bestämd.
Balansräkningen
Balansräkningen visar totala tillgångar, skulder, avsättningar
och eget kapital på bokslutsdagen.
Eget kapital
Eget kapital definieras som totala tillgångar minus totala avsättningar och skulder.
Finansieringsanalysen/kassaflödet
Finansieringsanalysen redovisar betalningsflödena uppdelade på sektorerna löpande verksamhet, investeringar, finansiering och mynnar ut i förändring av likvida medel.
Kortfristiga skulder
Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år.
Långfristiga skulder
Skulder som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets
utgång.
Nettoinvesteringar
Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag.
Omsättningstillgångar
Tillgångar avsedda att omsättas, förbrukas för framtagandet
av en vara/tjänst eller på annat sätt användas för förbundets
verksamhet, t.ex. kontanter eller fordringar hos kunder.
Periodisering
Intäkter och kostnader ska hänföras till den period under vilken de intjänas respektive förbrukas. Ändrade principer för
periodisering kan medföra resultatpåverkan.
Resultaträkning
Resultaträkningen sammanfattar årets intäkter och kostnader
och visar hur förändringen av förbundets eget kapital framkommit.
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar förbundets finansiella styrka.
Soliditet
Andelen eget kapital av de totala tillgångarna d.v.s. graden av
självfinansierade tillgångar.
Årets resultat
Förändring av eget kapital.
God redovisningssed
God redovisningssed ska medverka till att redovisningen är
tillförlitlig och kan utgöra ett objektivt beslutsunderlag för aktörer inom och utom förbundet. God redovisningssed bygger
på ett antal grundläggande principer. I förbundets verksamhet
är balansräkningen underordnad resultaträkningen. Värdering
av tillgångar och skulder bygger på att resultatet i verksamheten ska vara rättvisande. Resultatmätningen är viktig. Därför
måste inkomster och utgifter hänföras till rätt period och intäkter matchas mot de kostnader som uppstått. Principen om
öppenhet i redovisningen är speciellt viktig för förbundet som
är en demokratiskt styrd organisation.
Periodisering
Kostnader och intäkter på väsentliga belopp som är hänförliga
till redovisningsåret har periodiserats och belastar 2013 års
resultat. Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad men ej utbetald övertid och andra ersättningar avseende
december skuldförs. Detta gäller också intjänad ej uttagen
semester.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar är upptagna i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärde t.o.m. innevarande år. Avskrivningar sker linjärt,
d.v.s. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstider följer i huvudsak
Kommunförbundets rekommendationer.
Kortfristig upplåning
Till kortfristig upplåning har hänförts lån som förfaller inom ett
år från balansdagen.
Pensioner
Enligt finansiell överenskommelse mellan förbundet och medlemskommunerna angående pensionsåtagandet, kvarstår
personalens intjänade pensionsrätt t.o.m. 1997 som skuld
hos medlemskommunerna. Intjänad pensionsrätt fr.o.m. 1998
belastar förbundet som en direkt skuld och medlemskommunerna som indirekt skuld. Skuldökning tas upp i resultaträkningen.
25
26
Jämförelsetal, övergripande
Antal invånare i förbundet, 31 december
Antal utryckningar
Antal automatlarm
Utförda tillsyner
Medlemsavgift/invånare, kr
Externa intäkter, tkr
Årets resultat, tkr
Tillgångar, tkr
Nettoinvesteringar, tkr
Soliditet, %
Personalkostnader, tkr
Antal anställda, 31 december
2013
2012
109 354
108 212
1 236
1 380
473
510
228
227
654
645
13 248
13 120
648
6 059
99 369
95 782
8 588
5 414
22,29
22,45
61 843
57 265
219
219
2011
2010
108 135
107 938
1 192
1 351
492
526
225
252
624
602
11 310
10 911
6 976
5 498 88 018
77 813
11 401
3 808
17,55
10,89
53 075
52 757
225
227
2009
107 696
1 371
513
348
576
10 727
2 033
72 243
9 310
4,11
52 846
225
27
Trygghet • Säkerhet • Omtanke • Kvalité
Trygghet • Säkerhet • Omtanke • Kvalité
Åsensbruk
Åsensbruk
Högsäter
Högsäter
Färgelanda
Färgelanda
Mellerud
Mellerud
Brålanda
Brålanda
Vänersborg
Vänersborg
Vargön
Vargön
Trollhättan
Trollhättan
Sjuntorp
Sjuntorp
Inre befäl i LC
Inre befäl i LC
Yttre befäl
Yttre befäl
Räddningschef i beredskap
Räddningschef i beredskap
FIP i Mellerud
FIP i Mellerud
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund
Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan
Tel. 0521-26 59 00
E-post: [email protected]
www.brand112.se
28
JustNu Trollhättan 2014
Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg