1. No category

Rönne å - Vattenkontroll 2014
1
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Rönne å
vattenkontroll 2012-2014
Det samordande vattenkontrollprogrammet för Rönne
å 2014 omfattar:
•
Vattenkemi i vattendrag - 32 provpunkter
i vattendrag och 7 i sjöar
•
Transportprogram - 12 provpunkter
•
Metaller i vattenmossa - 6 provpunkter i
vattendrag
•
Metaller i vatten - 2 provpunkter i
vattendrag
•
Plankton i sjöar - 7 sjöar
•
Bottenfauna i vattendrag – 5 provpunkter
•
Bottenfauna i Västra Ringsjön
•
Elfiske i vattendrag - 2 provpunkter
•
Påväxtalger i vattendrag - 2 provpunkter
•
Extra sammanställning av näringstillstånd
i biflöden
Den rörliga programdelen
2014 omfattar:
•
Specialundersökning, absorbans - 7
provpunkter i vattendrag
•
Vattenkemi - 4 provpunkter
•
Biologisk extraundersökning av påväxt
(6 provpunkter)
2
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Vattenkemiska förhållanden i Rönne å 2014
Klassning av vattenkvalitet
1
2
3
4
5
Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvalitéten, där
klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd.
Provpunkt
Syretillstånd &
Vattendrag
Syretärande ämnen
Syrehalt
CODMn
mg/l
mg/l
Min
Medel
uppströms Ringsjön
Ri10 Höörsån
Ri9 Kvesarumsån
Ri8 Nunnäsbäcken
Ri71 Hörbyån, norra armen
Ri72 Hörbyån, södra armen
Ri 7 Hörbyån
Ri6 Snogerödsbäcken
Ringsjön
Ri5 Sätoftasjön, ytan
Ri5 Sätoftasjön, 15 m
Ri4 Östra Ringsjön, ytan
Ri4 Östra Ringsjön, 15 m
Ri2 Västra Ringsjön, ytan
Ri2 Västra Ringsjön, 4 m
Ringsjöns utlopp
nedströms Ringsjön
3 Rönneå, uppstr Bålamöllan
11 Rönneå, vid Djupadalsmölla
14 Rönneå, uppstr Ljungbyheds AR
25 Rönneå, vid Stackarps bro
34 Rönneå, vid Tranarps bro
49 Rönneå, uppstr Ängelholm
57 Rönneå, vid utl t Skälderviken
73 Hålsaxabäcken
6 Bäljaneå, uppstr Röstånga
8 Bäljaneå, före utfl t Rönneå
59 Klingstorpabäcken, vid Färingtofta
15 Ybbarpsån, utfl ur Ybbarpssjön
16 Ybbarpsån, nedstr Perstorp AB
17 Ybbarpsån, Storarydsdammens utl
22 Ybbarpsån, vid Herrevadskloster
28 Perstorpsbäcken, uppstr Perstorp
29 Perstorpsbäcken, nedstr Perstorp
30 Bäljaneå, Hyllstofta
32 Bäljaneå, uppstr Klippan
33 Bäljaneå, nedstr Klippan
74 Smålarpsån
36 Pinnån, nedstr Åsljungasjön
40 Pinnån, nedstr Örkelljunga
42 Pinnån, uppstr Gelita
44 Pinnån, utfl ur Kopparmölledamm
58 Pinnån, vid utfl t Rönneå
70 Kägleån, vid Ängeltofta
55 Kägleån, vägbro Åkersholm
56 Rössjöholmsån, f utfl t Rönneå
Rönnesjöar
19 Ö Sorrödssjön, ytan
19 Ö Sorrödssjön, 4 m
37 Hjälmsjön, ytan
37 Hjälmsjön, 6,5 m
Ljusförhållanden
Grumlighet
FNU
Medel
Färg
mgPt/l
Medel
Surhet/försurning
pH
Min
Alkalinitet
mmol/l
Min
Näringstillstånd
Tot-P
µg/l
Medel
Tot-N
µg/l
Medel
40
30
25
42
76
55
100
1800
1542
1375
2550
5783
3325
6117
31
67
45
93
29
20
38
1292
1675
1421
1190
1168
927
1078
10,1
9,9
22
24
5,6
8,2
122
97
7,5
7,8
1,05
2,01
7,1
1,5
7,7
3,5
8,1
8,2
12
9
7,9
7,7
9,0
55
50
40
7,7
8,5
7,9
1,30
1,66
1,90
9
7,2
35
7,9
1,91
7,0
6,8
7,8
8,5
7,2
7,4
7,6
7,8
8,8
7,5
8,9
6,3
7,9
6,6
7,6
9,1
7,9
8,8
8,3
8,1
9,4
6,1
8,3
7,5
8,2
8,5
10,6
9,7
8,4
10
10
11
12
15
15
16
19
7
8
15
17
18
16
23
39
29
34
29
27
35
32
20
20
23
20
15
15
15
7,0
4,9
5,2
4,4
5,8
15
18
5,7
7,4
8,6
4,1
8,2
9,4
6,3
6,1
20
15
15
11
12
13
9,6
4,2
5,3
5,9
9,3
17
19
24
43
43
60
70
103
130
139
107
53
63
129
189
172
175
165
371
288
388
304
308
350
317
167
171
185
183
131
133
148
7,6
7,7
7,4
7,5
7,2
7,2
7,2
7,1
7,4
7,4
6,8
6,5
6,8
6,7
6,9
6,1
6,4
6,7
6,6
6,7
6,6
6,3
6,7
6,6
6,7
6,8
7,3
7,3
6,9
1,85
1,77
1,26
1,05
0,80
0,50
0,43
0,61
1,68
1,31
0,13
0,15
0,28
0,24
0,33
0,06
0,16
0,20
0,12
0,11
0,04
0,08
0,15
0,15
0,16
0,20
1,05
0,96
0,47
39
38
35
27
31
44
49
49
47
37
19
27
35
27
28
36
34
33
28
32
38
38
25
25
33
41
56
63
55
1377
1470
1500
1650
1833
2250
2333
2567
2567
2333
1193
980
3142
2183
1883
1483
2100
1750
1700
1900
1583
1037
1350
1450
1933
2150
1867
2033
2383
7,8
8,0
6,7
2,6
15
4,6
125
6,8
0,27
19
3,0
138
6,7
0,11
23
24
20
19
2100
1950
965
945
10
1,9
65
6,9
0,14
12
530
50 Västersjön, ytan
8,4
50 Västersjön, 10 m
7,8
51 Rössjön, ytan
8,8
51 Rössjön, 18 m
4,4
9
1,7
48
3
Ekologgruppen i Landskrona AB
7,0
0,19
18
650
12
680
13
695
Rönne å - Vattenkontroll 2014
54,2
54,0
10
53,8
8
53,6
6
4
53,4
2
53,2
0
53,0
jan
feb
mar
apr maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Rönneå, utloppet
Månadsmedelvattenföring
m3/s
60
2014
50
medel 1988-2010
40
30
20
10
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Syrgashalter i Sätoftasjön, minimivärde
7
6
svagt tillstånd
5
4
syrefattigt tillstånd
3
2
syrefritt tillstånd
1
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
0
mg/l
80
COD Mn
glidande medel/6
2004
Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28)
70
60
50
40
30
20
10
4
Ekologgruppen i Landskrona AB
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2003
1997
1996
1995
0
1994
Medelhalterna av organiskt material
CODMn (omräknat från permanganattal)
bedömdes som mycket höga (klass 5) i
Hörbyån, Hålsaxabäcken, Ybbarpsån,
Perstorpsbäcken, Bäljaneå, Smålarpsån och
Pinnån. Som högst var permanganttalen i
Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt
28). En tendens till ökade halter (ökat
humusinnehåll) de senaste 20 åren kan ses
på provpunkten. Medelhalterna av TOC
(totalt organiskt kol) 2014 bedömdes vara
låga (klass 2) till måttliga (klass 3) i
Snogerödsbäcken (Ri6), Ringsjön utlopp
(Ri1) och Rössjöholmsån (pkt 56). Höga
halter (klass 4) uppmättes i Ringsjöns övriga
tillflöden (Ri10,9,8 och 7), samt i Rönneå,
uppströms Ängelholm (pkt 49)
54,4
12
mg/l
Syrgastillståndet var syrerikt (klass 1) till
måttligt syrerikt (klass 2) vid alla
provtagningar med undantag av sjöarnas
bottenvatten, där tillståndet var svagt (klass
3) i Östra Ringsjön och Rössjön, samt
syrefattigt (klass 4) i Sätoftasjön och
Hjälmsjön. Syrgashalterna i Sätoftasjöns
bottenvatten 1972-2014 ses i diagrammet
till höger. Efter 2010 har vattnet inte varit
syrgasfritt under någon av provtagningarna.
54,6
14
2002
Syretillstånd och
syretärande ämnen
16
2001
Vattenföringen i vattendragen var som
högst i februari och december. Årsmedelflödet 2014, vid Rönneåns utlopp var 24
m3/s, vilket är det samma som medelflödet
1988-2010. I juni var flödena som lägst och
vattendragen hade medelflöden under de
normala.
möh
vattenföring, Heåkra m3/s
Vattenstånd i Ringsjön, m ö h
2000
När det gäller hydrologin i Ringsjön så
tappades de största vattenmängderna från
Västra Ringsjön i mitten/slutet av februari
och i slutet av december. Vattenståndet var
som högst 54,4 m ö h i slutet av december.
Den lägsta nivån, 53,6 m ö h, uppmättes i
slutet av september till mitten av oktober.
Vattenomsättningstiden i Ringsjöarna 2014
har beräknats till 1,0 år.
avtappning, Ringsjöns utflöde m3/s
Hydrologi i Ringsjön
1999
Årsmedeltemperaturen i Helsingborg
2014 (10,0 oC) var betydligt högre än
normalt (7,6 oC). Året både inleddes och
avslutades betydligt mildare än vanligt och
ingen månad hade en medeltemperatur som
var kallare än normalt. Årsnederbörden i
Helsingborg (772 mm) var något större än
normalt (737 mm). Månader med större
nederbörd än normalt var maj, augusti, och
december. De nederbördsfattigaste
månaderna var mars och november.
m3/s
18
1998
Väder, hydrologi och flöden
Rönne å - Vattenkontroll 2014
mg Pt/l
800
Klorofyll a-halterna i Ringsjöarna var höga
i juli-november, med en topp i augusti i alla
delsjöarna. Baserat på augustivärdena
klassas klorofyll a-halterna som extremt
höga (klass 5) i Sätoftasjön, Östra- och
Västra Ringsjön, mycket höga (klass 4) i
Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön och
Västersjön, samt höga (klass 3) i Rössjön.
Sätoftasjön
Östra Ringsjön
siktdjup
aug (m)
0,7
0,7
klorofyll a
aug (mg/l)
56
67
0,6
1,0
1,0
2,0
2,5
63
10
8,3
11
10
Västra Ringsjön
19 Ö Sorrödssjön
37 Hjälmsjön
50 Västersjön
51 Rössjön
glidande medel/6
600
500
400
300
200
100
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1997
1996
0
1995
I Ringsjöarna var siktdjupet som minst i
augusti och som störst i maj.
Augustivärdena pekar på mycket litet (klass
5) siktdjup i Ringsjöns tre bassänger. I Östra
Sorrödssjön, Hjälmsjön och Västersjön var
siktdjupet litet (klass 4, medan det var
måttligt (klass 3) i Rössjön.
färgtal
700
1994
Vattnet var starkt grumlat och starkt färgat
(klass 5) på mer än hälften av provpunkterna. Absorbansen visade också
mestadels på starkt färgat vatten vid de
analyserade provpunkterna. Höga värden
uppmättes i samband med nederbörd i
oktober-december. Perstorpsbäcken är ett
vattendrag med starkt färgat vatten. Vid
provpunkten uppströms Perstorp (pkt 28)
ses en ökning av färgtalen de senaste 20
åren.
Perstorpsbäcken uppströms Perstorp (pkt 28)
1998
Ljusförhållanden
Ringsjöarna, siktdjup 2014
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug sep
okt
nov
dec
nov
dec
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
Sätoftasjön
Östra Ringsjön
Västra Ringsjön
m
mg/m3
Ringsjöarna, klorofyll a 2014
80
Sätoftasjön
70
Östra Ringsjön
60
Västra Ringsjön
50
40
30
Från mitten av 1990-talet fram till 2003
försämrades siktdjupet tydligt i Ringsjöarna.
Därefter en har en ökning kunnat märkas.
20
10
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
0,0
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Ringsjön, siktdjup, sommarmedelvärden (juni-september)
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
1,4
Sätoftasjön
1,6
Östra Ringsjön
1,8
Västra Ringsjön
2,0
m
5
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Surhet/försurning
Metaller 2014
1
Metaller i vatten
2
Pinnån nedstr Åsljungasjön (pkt 36)
8,5
pH
glidande medel/6
8,0
7,5
7,0
6,5
6,0
5,5
5,0
1992
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2012
2013
2014
pH var mestadels neutralt till svagt surt, med
ett par undantag då det var måttligt surt (klass
3) i Perstorpsbäcken vid pkt 29 och i Pinnån
nedströms Åsljungasjön, samt surt (klass 4) i
Perstorpsbäcken vid pkt 28. I diagrammet till
höger ses utvecklingen av pH i Pinnån
nedströms Åsljungasjön under 1992-2014.
Inga tendenser till varken stigande eller
sjunkande värden under perioden kan ses.
Alkaliniteten visade på måttlig buffringskapacitet (klass 3) i Perstorpsbäcken vid pkt
28 och i Pinnån nedströms Åsljungasjön, samt
mycket svag (klass 3) i Smålarpsån i januari. I
övrigt har alkaliniteten visat på mycket god till
god buffringskapacitet (klass 1-2) vid alla
provpunkter under året.
3
4
5
Koppar
Zink
Kadmium
Bly
Krom
Nickel
Provpunkt
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
1 Rönneå, utloppet ur Ringsjön
2,12
0,93
0,006
0,39
0,04
0,396
0,35
49 Rönneå, uppstr Ängelholm
1,26
2,90
0,020
0,24
0,19
1,00
0,26
Koppar
Zink
Kadmium
Bly
Krom
mg/kg TS
mg/kg TS
Metaller i mossa
Provpunkt
mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
Nickel
Arsenik
Arsenik Kvicksilver Kobolt
mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
11 Rönneå, vid Djupadalsmölla
9,2
114
0,296
9,33
4,50
6,54
1,93
0,043
7,79
15 Ybbarpsån, utfl ur Ybbarpssjön
12,2
114
0,282
9,96
4,84
8,6
1,33
0,042
9,43
17 Ybbarpsån, Storarydsdammens utl
19,7
231
0,676
10,40
5,69
47,9
2,45
0,068
31,6
33 Bäljaneå, nedstr Klippan
11,7
203
1,550
6,74
8,0
7,61
3,22
0,060
92,3
44 Pinnån, utfl ur Kopparmölledamm
11,9
197
0,944
9,82
2,12
6,28
3,64
0,090
90,8
56 Rössjöholmsån, f utfl t Rönneå
10,5
133
0,863
5,29
6,7
10,1
2,30
0,036
19,6
Analysen av metaller i vatten (övre tabellen)
visade för samtliga metaller mycket låga till låga
(klass 1-2) halter vid de två undersökta
provpunkterna.
•
•
Metallhalterna i vattenmossa (nedre tabellen) var
mycket låga till måttliga (klass 1-3) vid alla
undersökta provpunkter med följande undantag:
I Ybbapsån (pkt 17), var nickelhalten hög
(klass 4).
Höga (klass 4) kobolthalter uppmättes i
Ybbarpsån, Bäljaneå och Pinnån (pkt 17, 33
och 44).
Rössjöholmsån före utflödet till Rönne å (pkt 56).
6
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd
Fosfor
Fosforhalterna i Ringsjöarna under juni-september
2014 var lägre än medelvärdena för perioden 19902013. I Sätoftasjön och i Västra Ringsjön var
halterna de lägsta i hela mätserien (sedan 1975). I
alla tre sjöarna har halterna varit på ungefär samma
nivå de senaste tio åren.
I Ringsjöns tillflöden var årsmedelhalterna av
fosfor i de flödesproportionellt blandade proven
höga (klass 3) i Höörsån, Kvesarumsån och
Nunnäsbäcken, samt mycket höga (klass 4) i
Hörbyån och extremt höga (klass5) i Snogerödsbäcken. Mycket höga fosforhalter noterades i
bottenvattnet i Sätoftasjön och Östra Ringsjön och
vid tre provpunkter i rinnande vatten (pkt 70, 55
och 56), medan resterande provpunkter bedömdes
ha måttliga till låga (klass 1-3) halter.
µg/l
Utvecklingen av fosforhalten (flödesviktad halt) vid
Rönneåns mynning 1978-2014 är nedåtgående.
Minskningen av halterna har skett 1978-2004 och
sedan fortsatt de senaste 10 åren.
Ringsjön, ytprover, totalfosfor, sommarmedelvärden (juni-september)
400
Sätoftasjön
350
Östra Ringsjön
Västra Ringsjön
300
250
200
150
100
50
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
Rönneåns utlopp
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
140
120
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
100
80
60
40
20
7
Ekologgruppen i Landskrona AB
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Kväve
I Ringsjöns tillflöden var årsmedelhalterna av
kväve i de flödesproportionellt blandade proven
mycket höga (klass 4) i Höörsån, Kvesarumsån,
Nunnäsbäcken och Hörbyån, samt extremt hög
(klass 5) i Snogerödsbäcken. Även i Hörbyåns
Södra arm uppmättes extremt hög fosforhalt.
Mycket höga (klass 4) kvävehalter noterades i
Sätoftasjön, Östra Ringsjön (ytvatten), Östra
Sörrödssjön, samt på alla provpunkter i rinnande
vatten utom tre. Dessa tre (pkt 15, 16 och 36), samt
övriga sjöar hade höga halter (klass 3), med
undantag av Västersjöns ytvatten där kvävehalten
var måttlig (klass 2).
µg/l
Kvävehalterna i Ringsjön under juni-september 2014
var lägre än medelvärden för perioden 1990-2013. I
Västra Ringsjön var halten den lägsta i hela
mätserien (sedan 1975). I alla tre sjöarna låg halterna
på ungefär samma nivå som de varit under de senaste
fem-sex åren.
Utvecklingen av kvävehalten (flödesviktad halt) vid
Rönneåns mynning 1978-2014 är nedåtgående.
Minskningen av halterna har skett under hela
tidsperioden.
Ringsjön, ytprover, totalkväve, sommarmedelvärden (juni-september)
4000
Sätoftasjön
3500
Östra Ringsjön
Västra Ringsjön
3000
2500
2000
1500
1000
500
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
Rönneåns utlopp
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
1000
500
8
Ekologgruppen i Landskrona AB
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Ämnestransporter
Ämnestransporterna i avrinningsområdet var som
störst i december, då flödena var som högst. Till
Ringsjön transporterades 6,8 ton fosfor, 506 ton
kväve och 2220 ton TOC via vattendragen och
reningsverken 2014. Av dessa mängder lämnade 72
% (4,8 ton) av fosforn, 30 % (151 ton) av kvävet
och 54 % (1200 ton) av TOC-mängden Ringsjöns
utlopp i Rönne å (pkt 1).
ton fosfor och 457 ton kväve). Men ut från sjön, har
transporterna varit mindre 2014 än de senaste tio
åren (medel 2004-2013: 6,6 ton fosfor och 177 ton
kväve).
Jämfört med de senaste tio åren var tillförseln av
kväve och fosfor 2014 till Ringsjöarna via
tillflödena och reningsverken något större än
medelvärdet för perioden (medel 2004-2013: 5,9
Transporten till havet var i nivå med medelvärdena
för den senaste tioårsperioden (2004-2013), som
har varit 40 ton fosfor, 1700 ton kväve och 10000
ton TOC.
Ut till havet via Rönne å 2014 transporterades 40
ton fosfor, 1700 ton kväve och 9600 ton TOC från
utloppet i Skälderviken.
9
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Fosfortransporter till och från Ringsjöarna 1976-2014
ton/år
35
30
25
20
15
10
5
2014
2014
2010
2008
2012
Linjär (tillflöden)
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
utlopp
2012
tillflöden
1988
1986
1984
1982
1980
1978
1976
0
Linjär (utlopp)
Kvävetransporter till och från Ringsjöarna 1976-2014
ton/år
1200
1000
800
600
400
200
tillflöden
utlopp
Linjär (tillflöden)
10
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
1976
0
Linjär (utlopp)
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Rönneåns utlopp
Fosfortransporter 1978-2014
ton
120
m3/s
45
110
40
100
35
90
80
30
70
25
60
20
50
40
15
30
10
20
5
10
Fosfortransport
Linjär (Fosfortransport)
Årsmedelvattenföring
Linjär (Årsmedelvattenföring)
Rönneåns utlopp
Kvävetransporter 1978-2014
ton
4000
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
0
m3/s
45
40
3500
35
3000
30
2500
25
2000
20
1500
15
1000
10
kvävetransport
Linjär (kvävetransport)
Årsmedelvattenföring
Linjär (Årsmedelvattenföring)
Rönneåns utlopp
TOC 1996-2014
ton
20000
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
0
1982
0
1980
5
1978
500
m3/s
45
18000
40
16000
35
14000
30
12000
25
10000
20
8000
15
6000
TOCtransport
Årsmedelvattenföring
11
Ekologgruppen i Landskrona AB
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
0
1986
0
1984
5
1982
2000
1980
10
1978
4000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Arealspecifik förlust
Reningsverkens fosforbidrag var relativt litet, runt 10 %
av vattendragets fosfortransport, i Ybbarpsån, Bäljaneå
och Pinnån. För kväve, hade Ybbarpsån den största
reningsverksandelen, med ca 40 % av den totala
kvävetransporten.
Vid Rönneåns utlopp (pkt 57) hade ca 7 % av fosforn
och ca 10 % av kvävet sin källa i reningsverken (oaktat
självrening i vattensystemet).
Arealförlusterna 2014 för fosfor var mycket höga (klass
5) i Snogerödsbäcken, höga (klass 4) i Hörbyån,
Pinnån och Rössjöholmsån, samt måttliga (klass 3) vid
övriga beräknade vattendrag. För kväve bedömdes
arealförlusterna 2013 som mycket höga (klass 5) i
Hörbyån och Snogerödsbäcken, samt höga (klass 4) vid
övriga beräknade mätpunkter utom i Ringsjöns utlopp,
där den var måttlig (klass 3).
Kg/ha*år
0,45
Arealspecifik förlust av fosfor 2014
fosforförlust
Kg/ha*år
reningsverkens andel
35
0,40
Arealspecifik förlust av kväve 2014
kväveförlust
reningsverkens andel
30
0,35
0,30
25
0,25
20
0,20
0,15
15
0,10
10
0,05
5
0,00
0
Klassning av arealförlust
1
2
3
4
5
Fosfor 2014 (kg/ha år)
Kväve 2014 (Kg/ha år)
12
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Biologiska förhållanden
Klassning av ekologisk status 2014
Hög
God
Måttlig
Otillfredställande
Dålig
Statusklass enligt Naturvårdsverket, handbok 2007:4: Bedömningen anger den ekologiska statusen, där hög
status anger ett bra eller önskat tillstånd och dålig status anger ett bristfälligt eller oönskat tillstånd.
13
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Bottenfauna
Diagrammen nedan visar artantal och föroreningsindex (DFI) under åren 1992-2014 (med röda
staplarna för 2014) på de undersökta provpunkterna i Rönneåns vattensystem. Vid maximalt
DFI-index, 7, bedöms föroreningsgraden vara
obetydlig.
Undersökningen 2014 omfattade 5 lokaler. Utifrån
beräknade bottenfaunaindex bedömdes alla lokalerna
vara obetydligt påverkade av näringsindikerande
föroreningar utom Ybbarpsån (pkt 22) där
föroreningspåverkan bedömdes vara svag. Alla
lokalerna bedömdes vara obetydligt försurningspåverkade.
Under tidsperioden råder stabila förhållanden med
obetydlig föroreningspåverkan vid lokalerna 33,
Bäljaneå nedströms Klippan och 46, Pinnån vid
Storamölla. I Rönneå vid Djupadalsmölla (pkt 11)
har föroreningspåverkan varierat mellan svag och
obetydlig, medan det i Ybbarpsån vid
Herrevadskloster (pkt 22) och Rössjöholmsåns
utlopp (pkt 56) har skett en förbättring med högre
DFI-index i slutet av tidsperioden. Samma
tendenser kan ses när det gäller antalet arter.
Den sammanvägda ekologiska statusen avseende
bottenfaunan var enligt index hög på alla lokalerna.
Högst antal arter i undersökningen registrerades i
Rönne å vid Djupadalsmölla (pkt 11), som också
bedömdes ha ett mycket högt naturvärde. Av de andra
lokalerna bedömdes tre ha ett högt och en (Ybbarpsån,
pkt 22) ha ett allmänt naturvärde.
Den rödlistade dagsländan Baetis liebenauae
påträffades i Pinnån. Dessutom förekom sex ovanliga
arter i årets undersökning.
DFI-index
Trender artantal
80
70
60
50
40
30
20
10
0
11
Rönne
DFI-index
22
Ybbarpsån
33
Bäljaneå
46
Pinnån
56
Rössjöholmsån
46
Pinnån
56
Rössjöholmsån
Trender föroreningsindex
8
7
6
5
4
3
2
1
0
11
Rönne
22
Ybbarpsån
33
Bäljaneå
14
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Kiselalger
Åtta lokaler undersöktes på kiselalger 2014. Utifrån
beräknade kiselalgsindex, som visar påverkan av
näringsämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening
(IPS), bedömdes Smålarpsån pkt 74 ha hög status
(klass 1), medan Ri71 Hörbyån norra armen och 44
Pinnån bedömdes tillhöra klass 2, god status och de
övriga undersökta provpunkterna klass 3, måttlig
status.
20
16
klass 2
14
klass 3
12
10
klass 4
8
klass 5
6
Ri71
Ri72
11
25
49
73
74
44
% missbildade kiselalgsskal
Hörbyån
södra armen
Rönneå
Djupadalsmölla
Rönneå
Stackarps bro
Rönneå
uppstr Ängelholm
Hålsaxabäcken
Smålarpsån
Pinnån
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Hörbyån
norra armen
Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % i
Rönne å vid Stackarps (pkt 25) bro och uppströms
Ängelholm (pkt 49). Detta motsvarar ingen eller
obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller
eller liknande. I Hörbyån norra armen (Ri71), södra
armen (Ri72), och i Rönne å vid Djupadalsmölla (pkt
11), Hålsaxabäcken (pkt 73) och i Pinnån (pkt 44) var
mängderna små (1,0-1,9 %), vilket tyder på en svag
påverkan. I Smålarpsån (pkt 74) noterades 3,5 %
missbildade kiselalgsskal, vilket antyder en svag till
tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller
liknande.
klass 1
18
För de tidigare undersökta lokalerna, Rönne å vid
Stackarps bro (pkt 25) och uppströms Ängelholm (pkt
49), syns en minskning av påverkan av näringsämnen
och organisk förorening sedan 2006 för pkt 25 vid
Stackarps bro, medan ingen förändring har skett i
Rönne å nedströms Ängelholm (pkt 49).
Surhetsklassningen pekade på alkaliska förhållanden
(klass 1) i Hörbyån och i huvudfåran (pkt Ri71, Ri72,
11 25 och 49), medan lokalerna i biflödena (pkt 73, 74
och 44 antydde nära neutralt vatten (klass 2).
IPS-index
Ri71
Ri72
11
25
49
73
74
44
Amphora pediculus, Navicula gregaria, Navicula tripunctata och Navicula escambia är exempel på näringskrävande kiselalgsarter som
förekom i Rönne å 2014 (Foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB; 1000x förstoring)
15
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Plankton
mg/l
Växtplankton, biomassa i augusti
35
I Ringsjön har plankton undersökts i de tre
delbassängerna under april-oktober. Den högsta
medelbiomassan av växtplankton 2014 uppmättes i
Västra Ringsjön (8,1 mg/l), medan Östra Ringsjön
hade den lägsta (7,1 mg/l). Växtplanktonbiomassan
varierade mycket både mellan månaderna och mellan
de olika bassängerna. De största biomassorna
uppmättes under sommarmånaderna juli och augusti
samt i september.
30
25
20
15
10
5
De förekommande arterna var gemensamma för de tre
bassängerna. Grönalger och cyanobakterier förekom
med flest arter under hela perioden, följt av kiselalger.
Det var framför allt eutrofa arter, d v s arter som
förekommer under näringsrika förhållanden, som
noterades. Oligotrofa arter, d v s arter som
förekommer under näringsfattiga förhållanden, var
mycket ovanliga i Ringsjöarna.
0
Sätoftasjön
1994
-
2014
Ö. Ringsjön
1994
-
2014
V. Ringsjön
1994
-
2014
Växtplankton, andel Cyanobakterier i augusti
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Det finns inga tydliga trender till vare sig minskning
eller ökning av växtplanktons medelbiomassa och inte
heller andelen cyanobakterier visar någon speciell
trend i någon av i de tre olika bassängerna under
perioden 1994-2014. Den ekologiska statusen som
baserar sig på biomassa och andel cyanobakterier i
augusti bedömdes vara dålig (klass 5) i alla tre
delsjöarna 2014.
Sätoftasjön
1994
-
2014
Ö. Ringsjön
1994
-
2014
V. Ringsjön
1994
-
2014
Av djurplankton, noterades flest antal individer/l i
Sätoftasjön (3100 ind) och Östra Ringsjön (2000 ind) i
augusti, samt i Västra Ringsjön (2000 ind) i oktober.
Hjuldjuren, (Rotatorier) av släktet Keratella var
vanligast. I jämförelse med 2013 års resultat förekom
totalt sett färre individer 2014 i Sätoftasjön, och fler i
Östra och Västra Ringsjön.
I Rössjön, Västersjön, Östra Sorrödssjön och Hjälmsjön,
som undersöktes i augusti, varierade växtplanktons
biomassa mellan 0,50–4,7 mg/l, med högst värde i
Rössjön.
Rotatorien Brachionus diversicornis var vanlig i Västra
Ringsjön. Foto: Gertrud Cronberg
Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan
32 och 53 arter/grupper. Det största antalet arter
registrerades i Hjälmsjön. Indifferenta arter dominerade
i alla sjöarna utom i Hjälmsjön, där eutrofa arter var
vanligast.
Sjöarna i Rönneåns vattendragssystem har i allmänhet
haft låg biomassa i augusti under åren 1997-2013.
Värden över 2,5 mg/l, vilket klassas som måttlig
ekologisk status, förekommer sällan. När högre värden
på biomassan förekommer beror det ofta på stor
förekomst av ”Gubbslem” Gonyostemum semen eller
cyanobakterien Woronichinia naegeliana.
Den ekologiska statusen som baserar sig på biomassa
och andel cyanobakterier i augusti bedömdes vara god
(klass 2) i de fyra undersökta Rönne-sjöarna 2014.
.
Kiselalgen Fragilaria crotonensis dominerade
växtplanktonsamhället i Rössjön i augusti. Foto: Gertrud
Cronberg
16
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Bottenfauna i Västra Ringsjön
antal arter
20
Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts
2014. Undersökningen är en upprepning av tidigare
undersökningar 2005, 2007, 2011-2013. Syftet har varit att
bedöma hur bottenfaunan påverkas av pågående
reduktionsfiske, som började 2005.
Bottenfauna i Västra Ringsjön
18
16
14
12
10
8
Enlig resultaten har det totala antalet bottenfaunaarter ökat
sedan utfiskningen började. Ökningen är troligtvis en effekt
av minskat predationstryck. 15 arter registrerades 2014,
vilket var lägre än de två närmast föregående åren, men
högre än 2005.
6
4
2
0
Individtätheten 2014, var i samma storleksordning som
2013, då en riklig förekomst av den nyazeeländska
tusensnäckan (Potamopygus antipodarum), förhöjde
individantalet. Tusensnäckan, som också var vanlig 2014,
är känd för att vara en invasiv art. Den registrerades i
undersökningarna för första gången 2011.
1 2 3 4 5 tot
1 2 3 4 5 tot
2005
2007
1 2 3 4 5 tot
1 2 3 4 5 tot
2011
1 2 3 4 5 tot
2013
2012
1 2 3 4 5 tot
2014
djup
(m)
år
Antalet registrerade arter på de olika djupen, samt totalt
(prickiga staplar) i bottenfaunaundersökningarna 2005, 2007
och 2011-2014.
täthet, ind/m2
musslor
dag/nattsländor
1000
Fördelningen mellan de vanligaste arterna har ändrats sedan
2005. Detritusätande glattmaskar har minskat i antal, medan
andra mer predationskänsliga grupper, såsom musslor, dagoch nattsländor, har ökat.
900
800
700
600
500
Äldre bottenfaunaundersökningar från Västra Ringsjön
visar på liknande effekter av tidigare utfiskning (genomförd
1988-1992). När predationstrycket från fisk minskar, ökar
diversiteten. Från att bottenfaunasamhället under fiskrika
perioder nästan totalt dominerats av glattmaskar och
fjädermygglarver, tillkommer flera andra djurgrupper. Efter
reduktionsfiske ökar artantalet, liksom tätheten av
predationskänsliga arter (som tex. musslor).
ind/m2
400
300
200
100
0
2005
2007
2011
2012
2013
Musslor (Pisidium)
2500
2000
1500
1000
utfiskning
påbörjas
500
0
12345
12345
12345
1969 1982 1987
12345
utfiskning
påbörjas
utfiskning
avslutas
12345
1990 1992
12345
12345
1994 1996
2014
Individätheten av musslor och dag/nattsländor medelvärden
av samtliga djup) i bottenfaunaundersökningar i Västra
Ringsjön.
12345
12345
2005 2007
12345
12345
2011 2012
12345
2013
Individtätheten av djurgruppen musslor (Pisidium) på 1-5 m djup i Västra Ringsjön under åren 1969-2014.
17
Ekologgruppen i Landskrona AB
12345
2014
djup
år
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Fisk
antal/100 m2
14
De två undersökta lokalerna 2014, Rönne å, Västra
Sönnarslöv (pkt 27) och Bäljane å, Hyllstofta (pkt30)
bedömdes båda ha otillfredsställande status (klass 4)
beträffande fisksammansättning. Det är främst
förekomsten av ål (rödlistad) som drar ned
statusklassningen.
12
10
Täthet av lax och öring i Rönne å 2014
lax 0+
0+ anger årsungar,
>0+ anger äldre fisk
lax >0+
öring 0+
öring >0+
8
6
I Rönne å vid Västra Sönnarslöv sågs, jämfört med
tidigare undersökningar, ett ökat antal unga laxar (0+)
2012 och 2013, men 2014 var de återigen färre. Inga
öringar fångades på lokalen 2014, trots att de
förekommer i mindre antal de flesta undersökningsåren.
4
2
0
27
Rönne å
I Bäljane å var tätheten 2014 av både lax och öring på
ungefär samma nivå som under de senaste
undersökningarna, med undantag av tätheten för unga
öringar (0+) som var lägre än 2013.
Antalet arter var högt på båda lokalerna och förutom
lax och öring fångades gädda, abborre, mört, benlöja,
ål , sandkrypare och elritsa.
Reproduktion av lax förekom på båda lokalerna, och av
öring i Bäljane å.
Extra sammanställning
Näringstillstånd i tillflödena
På följande sidor finns en sammanställning av
näringstillståndet i Ringsjöns och Rönneåns
tillflöden under åren 1978-2014. Trender har
beräknats för de flödesviktade halterna av kväve
och fosfor 1978-2004 och för den senaste
tioårsperioden (2005-2014).
Markanvändningsuppgifterna för
delavrinningsområdena är hämtade från SMED
(Svenska MiljöEmissionsData). För övriga
beräkningar av transporter, se hemsidan, bilaga
vattenföringar och transportberäkningar.
På hemsidan finns också statistik över övriga
provpunkter och parametrar. Gå under pekbara
kartor, vattenkemi och tryck på önskad provpunkt.
Därefter kan man med några enkla knapptryck få ut
data från önskad tidsperiod i tabell och diagram.
Ronnea.com
Resultat finns även att hämta på SLU´s hemsida,
där också en del äldre resultat finns inlagda.
Jämförelser kan göras mellan två olika tidsperioder.
Rönneå vattendrag
Rönneå sjöar
Ringsjön vattendrag
Ringsjön sjöar
18
Ekologgruppen i Landskrona AB
30
Bäljaneå
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Höörsån, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Höörsån
Höörsån, pkt Ri10
Vatten
0%
Tätort
16%
Myr
0%
Jordbruk
17%
Skog
54%
Öppet
11%
Hygge
2%
Kommentar:
2
•
Höörsåns avrinningsområde omfattar 54 km . Markanvändningen domineras till 54 % av skog, medan
andelen jordbruksmark utgör 16 %.
•
I de flödesviktade fosforhalterna syns en svagt sjunkande trend 1978- 2014, minskningen har skett 19782004 och fortsatt den senaste tioårsperioden.
•
Utvecklingen av de flödesviktade kvävehalterna under 1978-2014 har också varit svagt minskande, både
1978-2004 och under den senaste tioårsperioden.
Höörsån (Ri10))
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
140
120
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
100
80
60
40
20
2012
2014
2012
2014
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Höörsån (Ri10)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
8000
7000
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
6000
5000
4000
3000
2000
19
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
1000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Kvesarumsån, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Kvesarumsån
Kvesarumsån, pkt Ri9
Myr
0%
Vatten
1%
Tätort
5%
Jordbruk
22%
Skog
57%
Öppet
13%
Hygge
2%
Kommentar:
2
•
Kvesarumsåns avrinningsområde omfattar 41 km . Markanvändningen domineras till 57 % av skog, medan
andelen jordbruksmark utgör 22 %.
•
I de flödesviktade fosforhalterna syns en sjunkande trend mellan 1978 och 2004. Minskningen av halterna
har skett 1978-2004, medan de är oförändrade den senaste tioårsperioden.
•
Trenden för de flödesviktade kvävehalterna under 1978-2004 har varit svagt sjunkande. Den svaga
minskningen av halterna är densamma 1978-2004 som för den senaste tioårsperioden.
Kvesarumsån (Ri9))
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
140
120
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
100
80
60
40
20
2012
2014
2012
2014
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Kvesarumsån (Ri9)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
8000
7000
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
6000
5000
4000
3000
2000
20
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
1000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Nunnäsbäcken, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Nunnäsbäcken
Nunnäsbäcken, pkt Ri8
MyrTätort Vatten
1%
2%
Öppet Jordbruk0%
5%
10%
Hygge
0%
Skog
82%
Kommentar:
2
•
Nunnäsbäckens avrinningsområde omfattar 15 km . Markanvändningen domineras till 82 % av skog, medan
andelen jordbruksmark utgör 10 %.
•
I de flödesviktade fosforhalterna syns en tydligt sjunkande trend mellan 1978 och 2014. Minskningen av
halterna är tydlig 1978-2004, men planar ut den senaste tioårsperioden.
•
Trenden för de flödesviktade kvävehalterna under 1978-2014 har varit svagt sjunkande, där minskningen
har skett 1978-2004 och fortsatt den senaste tioårsperioden.
Nunnäsbäcken (Ri8))
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
140
1978: 175 µg/l
1979: 296 µg/l
120
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
100
80
60
40
20
2012
2014
2012
2014
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Nunnäsbäcken (Ri8)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
8000
7000
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
6000
5000
4000
3000
2000
21
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
1000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Hörbyån, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Hörbyån
Hörbyån, pkt Ri7
Tätort Vatten
0%
Myr 2%
4%
Skog
29%
Jordbruk
50%
Kommentar:
Hygge
0%
Öppet
15%
2
•
Hörbyån, som är Ringsjöns största tillrinningsområde, omfattar 153 km . Markanvändningen domineras till
50 % av jordbruk, medan andelen skogsmark utgör 29 %.
•
I de flödesviktade fosforhalterna märks en tydlig sjunkande trend mellan 1978 och 2004. Minskningen av
halterna har skett 1978-2004, men har varit oförändrade den senaste tioårsperioden.
•
Utvecklingen av de flödesviktade kvävehalterna under 1978-2014 har varit oförändrad. Ingen förändring kan
ses varken 1978-2004, eller den senaste tioårsperioden.
µg/l
Hörbyån (Ri7))
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
1978: 185 µg/l
1979: 209 µg7L
1980: 159 µg/l
140
120
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
100
80
60
40
20
2014
2010
2014
7000
2012
8000
2012
Hörbyån (Ri7)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
6000
5000
4000
3000
2000
22
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
1000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Snogerödsbäcken, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Snogerödsbäcken
Snogerödsbäcken, pkt Ri6
Myr Tätort Vatten
0%
0% 1%
Hygge
0%
Skog
Öppet
10%
7%
Jordbruk
82%
Kommentar:
2
•
Snogerödsbäcken, som är det minsta av Ringsjöns beräknade tillrinningsområden omfattar 8 km .
Markanvändningen domineras till 82 % av jordbruk, medan andelen skogsmark utgör 10 %.
•
I de flödesviktade fosforhalterna syns en sjunkande trend mellan 1978 och 2014. Minskningen av halterna
har skett 1978-2004 och sedan fortsatt den senaste tioårsperioden.
•
Utvecklingen av de flödesviktade kvävehalterna under 1978-2014 har varit minskande. Minskningen har
skett 1978-2004, medan halterna under den senaste tioårsperioden har ökat.
Snogerödsbäcken (Ri6))
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l OBS! Annan skala
600
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
500
400
300
200
100
2012
2014
2014
2010
2012
Snogerödsbäcken (Ri6)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
µg/l OBS! Annan skala
16000
15000
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
14000
13000
12000
11000
10000
9000
8000
7000
23
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
6000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Ybbarpsån, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Ybbarpsån
Ybbarpsån vid Herrevadskloster, pkt 22
Tätort
Myr 3%
3%
Vatten
5%
Jordbruk
15%
Öppet
9%
Skog
62%
Hygge
3%
Kommentar:
2
•
Ybbarpsåns avrinningsområde omfattar 90 km . Markanvändningen domineras till 62 % av skog, medan
andelen jordbruksmark utgör 15 %.
•
I de flödesviktade fosforhalterna märks ingen förändring mellan 1978 och 2014. Halterna ökar något 19782004 och även den senaste tioårsperioden.
•
Utvecklingen av de flödesviktade kvävehalterna under 1978-2014 har varit ökande, där ökningen har skett
både 1978-2004 och under den senaste tioårsperioden.
Ybbarpsån (pkt 22)
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
140
120
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
100
80
60
40
20
2012
2014
2012
2014
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Ybbarpsån (pkt 22)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
8000
7000
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
6000
5000
4000
3000
2000
24
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
1000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Bäljaneå, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Bäljaneå
Bäljaneå, nedströms Klippan, pkt 33
Vatten
0%
Tätort
Myr
3%
7%
Jordbruk
17%
Skog
52%
Öppet
19%
Hygge
2%
Kommentar:
2
•
Bäljaneå har ett avrinningsområde på 240 km , som till 52 % domineras av skog. Andelen jordbruksmark
utgör 17 %.
•
De flödesviktade fosforhalterna sjunker svagt under perioden 1978-2014. Halterna minskar under 19782004, men har varit oförändrade den senaste tioårsperioden.
•
De flödesviktade kvävehalterna under 1978-2014 har varit i det närmaste oförändrade, möjligtvis med en
svag nedåtgående trend. Trenden är den samma under hela perioden
Bäljaneå (pkt 33)
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
140
120
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
100
80
60
40
20
2012
2014
2012
2014
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Bäljaneå (pkt 33)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
8000
7000
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
6000
5000
4000
3000
2000
25
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
1000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Pinnån, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Pinnån
Pinnån vid utflödet till Rönne å, pkt 58
Myr
4%
Tätort Vatten
5%
1%
Jordbruk
15%
Skog
56%
Öppet
16%
Hygge
3%
Kommentar:
2
•
Pinnåns avrinningsområde omfattar 210 km . Markanvändningen domineras av skog som upptar 56 %
Andelen jordbruksmark utgör 15 %.
•
Ingen förändring kan ses i de flödesviktade fosforhalterna under perioden 1978-2014. Halterna är tycks dock
variera mer 1978-2004 än under den senaste tioårsperioden.
•
De flödesviktade kvävehalterna under 1978-2014 har varit oförändrade. En liten ökning tycks ha skett 19782004, medan halterna är oförändrade den senaste tioårsperioden.
Pinnån (pkt 58)
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
140
120
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
100
80
60
40
20
2012
2014
2012
2014
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Pinnån (pkt 58)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
8000
7000
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
6000
5000
4000
3000
2000
26
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
1000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd i Rössjöholmsån, utveckling under åren 1978-2014
Markanvändning i Rössjöholmsån
Rössjöholmsån vid utflödet till Rönne å, pkt 56
Myr
7%
Tätort Vatten
3%
1%
Skog
42%
Jordbruk
31%
Öppet
14%
Hygge
2%
Kommentar:
2
•
Rössjöholmsån är Rönneåns största delavrinningsområde omfattande 270 km . Markanvändningen
domineras av skog (42 %), därefter kommer jordbruksmark med 31 %.
•
De flödesviktade fosforhalterna uppvisar en nedåtgående trend under perioden 1978-2014. Halterna har
sjunkit 1978-2004 och fortsatt sjunka även den senaste tioårsperioden.
•
Utvecklingen av de flödesviktade kvävehalterna under 1978-2009 har varit mycket svagt sjunkande. Men
ingen minskande trend kan ses vare sig för 1978-2004, eller för de senaste tio åren.
Rössjöholmsån (pkt 56)
Utveckling fosforhalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
140
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
120
100
80
60
40
20
2012
2014
2012
2014
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
0
Rössjöholmsån (pkt 56)
Utveckling kvävehalter - flödesviktade årsmedelhalter
µg/l
8000
7000
Flödesviktad halt
1978-2004
2005-2014
6000
5000
4000
3000
2000
27
Ekologgruppen i Landskrona AB
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
0
1978
1000
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Näringstillstånd, jämförelse mellan biflöden under 2005-2014
Ringsjöns tillflöden
•
Snogerödsbäcken har varit det högst
näringsbelastade av Ringsjöns tillflöden 20052014, med högst flödesviktade fosfor- och
kvävehalter.
•
Hörbyån hade de näst högsta flödesviktade
medelhalterna av kväve och fosfor 2005-2014.
•
Nunnäsbäcken var det minst näringsbelastade
tillflödet. Där registrerades lägst flödesviktade
medelhalter av både fosfor och kväve 20052014.
•
Hörbyån har ensamt tillfört Ringsjön större
fosfor- och kvävemängder 2005-2014 än de
andra fyra tillflödena tillsammans.
•
Trots att Snogerödsbäckens avrinningsområde
är mindre än Nunnäsbäckens, har det transporterats större ämnesmängder där 2005-2014.
•
Nunnäsbäcken, som är det minst
näringsbelastade vattendraget i jämförelsen,
har haft de lägsta transporterna av både fosfor
och kväve 2005-2014.
Rönneåns tillflöden
•
Rössjöholmsån har haft de högsta
flödesviktade fosforhalterna under 2005-2014.
•
Den högsta flödesviktade medelhalten av
kväve 2005-2014 har förekommit i
Ybbarpsån.
•
Bäljaneå var det minst näringsbelastade
biflödet, då det där registrerades lägst
flödesviktade medelhalter av både fosfor och
kväve 2005-2014.
•
Rössjöholmsån var det tillflödet som tillförde
Rönne å de största mängderna kväve och
fosfor under 2005-2014.
•
Trots att Pinnåns avrinningsområde är mindre
än Bäljaneåns, har det transporterats större
ämnesmängder där 2005-2014.
•
Ybbarpsån, som är det minsta vattendraget av
Rönneåns tillflöden i jämförelsen, har haft de
lägsta transporterna av både fosfor och kväve
2005-2014.
28
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
Läs mer: www.ronnea.com
Den samordnade vattenkontrollen inom Rönneåns avrinningsområde,
har sedan 1978 administrerats genom Rönneåkommittén. I kommittén
ingår medlemmar från kommuner, företag och organisationer med
intressen i ån. Kommittén är också en del av Rönneåns vattenråd, som
bildades 2008. Från och med 2012 ingår även Ringsjöarna med större
tillflöden och avflöde, och programmet är något omarbetat.
Vattenundersökningarna i Ringsjöarna, som har pågått kontinuerligt
sedan 1975, har utförts på uppdrag av Ringsjöns vattenråd. Mer
information om kommittén, vattenråden och dess olika verksamheter
finns på hemsidorna: www.ronnea.com och www.ringsjon.se
Rapporten kan laddas hem via internet i PDF-format från
www.ronnea.com. Där finns även en fullständig redovisning av resultat.
Vidare hittas mer information om den samordnade recipientkontrollen i
Rönne å, program, provpunkts- och metodikbeskrivningar samt pekbara
kartor där resultat av kemi, bottenfauna, påväxt, plankton och fisk
redovisas. Gå in på hemsidan och klicka dig fram under rubriken
vattenkontroll.
Ansvarig för recipientkontrollen i Rönne å 2012-2014 är
Ekologgruppen. Uppdragsgivare är Rönneåkommittén och Ringsjöns
vattenråd.
Ekologgruppen utför provtagning, vissa vattenanalyser,
bottenfaunaundersökning, elfiske, och redovisning (ackred nr 1279).
För genomförandet av undersökningarna har Ekologgruppen dessutom
anlitat:
ALcontrol, Malmö, som utfört analyserna av kväve, fosfor,
permanganattal, TOC, absorbans och klorofyll a (ackred nr 1006).
Analytica, Luleå, som utfört samtliga metallanalyser (ackred nr 1087).
Amelie Jarlman som utfört och redovisat kiselalgsundersökningarna.
Gertrud Cronberg, och Susanne Gustavsson, som bestämt och
redovisat planktonproverna.
Sammanfattningen är gjord av Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen
Landskrona, maj 2015
Omslag: Storarydsdammen (pkt 60), augusti 2014. Foto: Lukas
Bengtsson
29
Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 2014
30
Ekologgruppen i Landskrona AB