VÄGPLAN - Samrådshandling E4 Ljungby - Toftanäs Ljungby kommun, Kronobergs län Gestaltningsprogram 2015-03-09 Projektnummer: 137665 Vägplan – Samrådshandling E4 Ljungby - Toftanäs Uppdragsnr: 137665 2015-03-09 Gestaltningsprogram 0A070001 Objektdata Vägnr: Vägnamn: Objektnamn: Objektsnummer: Kommun: Län: E4 Ljungby – Toftanäs E4 Ljungby – Toftanäs 137665 Ljungby Kronoberg Dokumentdata Titel: Dokumentslag: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson: Konsult: Kontaktperson: Vägplan. E4 Ljungby – Toftanäs Gestaltningsprogram 2015-03-09 Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad, tfn 0771-921 921 Anna Karlsson, Projektledare, tfn 0771-921 921 URS, Löfströms Allé 5, 172 66 Sundbyberg, tfn 08-553 935 00 Treeline Consulting AB, John Ericssonsgatan 7, 112 22 Stockholm ÅF-Infrastructure AB, Sveagatan 6, Box 81, SE-781 21 Borlänge Patrik Risberg, Uppdragsledare, tfn 010-476 61 20 Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................2 1.1 Bakgrund och förutsättningar ........................................................................2 1.2 Gestaltningsprogrammets syfte .....................................................................3 1.3 Vad är ett gestaltningsprogram?.....................................................................3 1.4 Arbetet med gestaltning i detta projekt ........................................................3 1.5 Läshänvisning ..................................................................................................3 2 Landskapet i nuläget ............................................................................4 2.1 Hela sträckan.....................................................................................................4 2.2 Delsträcka A, Kånna-Ljungby, km 0/000-5/500 ........................................6 2.3 Delsträcka B, Ljungby, km 5/500-12/500 ....................................................8 2.4 Delsträcka C, Ljungby-Lagan, km 12/500-20/000 ...................................10 2.5 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö, km 20/000-26/100 ....................................12 2.6 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs, km 26/100-31/826 ................................14 3 Gestaltningsprinciper och riktlinjer .................................................16 3.1 Vägen med sidoområden ..............................................................................16 3.2 Konstbyggnader .............................................................................................20 3.3 Väganläggningar .............................................................................................22 3.4 Landskapselement i vägrummet ..................................................................23 3.5 Vägutrustning .................................................................................................25 4 Gestaltningsförslag .............................................................................30 4.1 Delsträcka A, Kånna-Ljungby ......................................................................30 4.2 Delsträcka B, Ljungby....................................................................................30 4.3 Delsträcka C, Ljungby-Lagan .......................................................................32 4.4 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö .........................................................................32 4.5 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs ....................................................................36 5 Drift och underhåll ...........................................................................38 6 Rekommendationer inför fortsatt arbete ........................................38 7 Referenser ............................................................................................39 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 1 INLEDNING 1 Inledning Det här gestaltningsprogrammet är en bilaga till aktuell vägplan för E4 Ljungby gestaltningsprinciper och gestaltningsförslag av den aktuella vägsträckans vägområde och sidoområden. De övergripande målen för vägprojektet är att; • Upprustningen av aktuell vägsträcka syftar till en utbyggnad från ! " " # $%& ' (" )&*# * • Restriktionerna för väghållningen på E4:an kan upphävas. • +" (" "& * * & (" arbetsmiljömässigt vis. • Under arbetet med utbyggnaden av E4 Ljungby-Toftanäs ska arbetet i sig inte • $ *( & • Hantering och rapportering av tillbud ska ske löpande under projekteringen och projektet har nollvision för allvarliga olyckor och tillbud. Även psykisk ohälsa ska tas i beaktande. Gestaltningsprogrammets övergripande mål är att föreslå åtgärder som förstärker (" *# # & * 1.1 Bakgrund och förutsättningar E4 mellan Helsingborg och Stockholm tillhör ett av Sveriges viktigaste transportstråk. Den enda del av E4 på sträckan mellan Gävle och Helsingborg som saknar motorvägsstandard är den aktuella vägsträckan på tre mil förbi Ljungby. Sträckningen ,/ )&*# (" (" ofta upp vid olyckor eller andra incidenter. + 000 ( * #( ! * " ( # (" ( (" #( " ! " 1 (" + ( # (" 2 0 #( * vägen. +* (" *# ( * ( mellan Kånna och Toftaholm. Förändringarna sker främst i anslutning till vägens & påverkan på landskapet blir begränsad. I samband med utbyggnaden ska även skyddsåtgärder genomföras för att förhindra förorening av vattentäkter i området. Den aktuella sträckningen av E4 går dels genom # $%& (" ' * ( 3 genom Ljungby kommuns vattentäkt. Därutöver korsar E4 värdefulla vattendrag som även kan fungera som spridningskorridorer. 2 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s INLEDNING 1.2 Gestaltningsprogrammets syfte Vägrummet längs den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av utbyggnadsförslaget. Gestaltningsprogrammets syfte är att beskriva riktlinjer för gestaltning och utformning av vägområdet och vägens sidoområden. Gestaltningsprogrammet är ett dokument som syftar till att vara vägledande för projekteringen i nästa skede. 1.3 Vad är ett gestaltningsprogram? Gestaltningsprogrammet behandlar projektets riktlinjer och ambitioner och sammanfattar det gestaltningsarbete som genomförts under planskedet. Där gestaltningsavsikterna svarar på frågan vad det är som ska uppnås i projektet ur #* "* på en övergripande nivå. Programmet är ett levande dokument som fördjupas och * * " ( " #* * skede som benämns samrådshandling. Det ska innehålla motiveringar för valda (" 1.4 Arbetet med gestaltning i detta projekt Gestaltningsprogrammet fokuserar på övergripande principer och strategier. Viktiga ( " ( & " fram. 1.5 Läshänvisning 5 " ( ( på ett tydligt sätt presentera analyser och förslag längs sträckan. Delsträckorna har & 6 * 7 • !( ' 8)&*# 9<999 =<=99 • !( 3 )&*# =<=99 <=99 • !( > )&*#) <=99 9<999 • !( ! )?& 9<999 @<99 • !( , ?& @<99 1<2@ G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 3 LANDSKAPET I NULÄGET 2 Landskapet i nuläget Landskapet som den aktuella vägsträckan löper genom beskrivs här med begreppet 3 % upplevelse av landskapet men också upplevelsen från övriga betraktare i vägens " ) * * ""* (" " Projektet innefattar ingen djupare landskapsanalys utifrån förutsättningen att vägen ( ) ** (" * * " (" # 2.1 Hela sträckan En överblick av närområdet till den aktuella vägsträckan mellan Ljungby och Toftanäs visar på att landskapet präglas av två övergripande landskapstyper. Dessa utgörs ) A( (" * " skogsbeklädda moränmarker och myrar. Längs den aktuella vägsträckan är det tät " utblickar och ett fåtal avvikande landskapselement. Det är endast inom enstaka * (" (" ) " ! " &* *( (" i form av fornlämningar och solitära lövträd. Landskapsrum av mer öppen karaktär # (" ( B & 3 (" $ ! & ( # ,/C 5 ) nordsydlig riktning i landskapet. Den aktuella vägsträckningen går till största delen längs Lagandalens västra sida. Strax norr om samhället Lagan passerar E4:an över vattendraget Lagan för att sedan fortsätta in mellan sjöarna Vidöstern och Flåren. Längs denna del av E4:an är landskapet relativt småskaligt med inslag av lövträd. Den aktuella sträckningen av E4 går genom skyddsområdet för Växjö och ' * ( 3 )&*# * vattentäkt. Därtill korsar E4 värdefulla vattendrag som även kan fungera som spridningskorridorer. J )<3 8 ) * ( ,/ (" " ! * A " # & Genom Hallsjö berör utbyggnadsförslaget ett öppet odlingslandskap med inslag av gravrösen. Fornlämningarna har betydande upplevelsemässiga värden och är delvis synliga från E4:an. 5 (" **& M# M 8 " ? N (" ?# M Sträckningen av Sydvästlänken ligger till stora delar längs den västra sidan av den * ( ( 919 korridor i landskapet. I och med den avverkning av skog som genomförts inför schaktning av kabeldike har synintrycket och områdets karaktär delvis förändrats. Skogen i påverkade områden har inte länge någon brynzon utan inre delar av 4 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s KÖRTID ån $ % Flåren 5 MIN DELOMRÅDE E, 26/100-31/826 LANDSKAPET I NULÄGET Toft a Överfart Toftaån # n ga La !" Lagan 5 MIN DELOMRÅDE D, KM 20/000-26/100 LAGAN DELOMRÅDE B, KM 5/500-12/500 5 MIN DELOMRÅDE C, KM 12/500-20/000 Golfbana skogsbestånden har blivit skogens nya gräns. Vägrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs denna sträcka av vägen. ) * ( spridd bebyggelse med enstaka hus. Vägsträckan # )&*# " # ! bebyggelse är till stor del visuellt avskild från vägsträckan av bullerskyddsvallar. I anslutning till )&*# ( handelsområden samt planerad nyetablering av handel. Handelsområdena utgörs av storskaliga verksamhetsbyggnader och hårdgjorda tomtmarker. Sammantaget kan den aktuella vägsträckan # * Växtlighet i vägmiljö - praktiska råd # ! landskapstyp domineras av skog med en viss grad av öppenhet. Enligt publikationen sammanfattas karaktärselementen för skogsbygd enligt följande; • ! # % & • Inslag av vegetation som avviker från den # * yta eller lövträdsridå längs ett vattendrag • O 6 7 Q oftast mager • Varje inslag av öppna ytor kring (" upplevelsemässig betydelse • Skogsbruket medför att områden med tät * (" varierar över tid Gestaltningsförslag- och principer i detta gestaltningsprogram har som målsättning att förstärka de kvaliteter som landskapstypen skogsbygd innebär. Vilka aspekter som bör tas 1 Gestaltningsprinciper. LJUNGBY TECKENFÖRKLARING Skogsbeklädd moränmark 5 MIN DELOMRÅDE A, KM 0/000-5/500 an Lag Åker- och ängsmark Tätort Handelsområde Vattendrag KÅNNA Nergrävd elkabel längs vägbana Figur 2-1. Översikt vägsträckningens omfattning G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 5 LANDSKAPET I NULÄGET 2.2 Delsträcka A, Kånna-Ljungby, km 0/000-5/500 !( ' * ( * * (" )&*# M !( ' * utblickar i landskapet. I kortare sekvenser öppnas landskapet upp med &* (" "# *( ) ( * (" N delsträckan ligger samhället Kånna samt att Lagan löper i längsgående rikning längs !( * " (" I nära anslutning Ljungbys södra avfart tillkommer en mängd reklam- och annonseringsskyltar i vägmiljön. ) ( Sydvästlänken är nergrävd. I och med avverkning av skog i samband med dragningen är landskapsrummet breddat och vägmiljön upplevs mer storskalig. Figur 2-2. Delsträcka A. Vyer mot norr. Sammanhängande områden med barrskog som bryts upp med inslag av 6 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s LANDSKAPET I NULÄGET KM 4/535 3 5+000 Område med reklam och annonseringsskyltar N &* med lövträdsridåer 4 4+000 Område med öppet jordbrukslandskap 3+000 Tät barrskog varvad med öppna kalhyggen Sydvästlänkens dragning längs E4 skapar ett mer storskaligt landskapsrum. 3 KÅNNA 2 0 KM 2/18 2+000 E4:an passerar * 136 3 /077 1+00 0 Lagan 135 KM 1 0+000 Utbyggnadsförslagets början i södra delen av vägsträckan. Omgärdas av småskalig jordbruksmark. Utblickar. E4 HAMMEDA DEL 1 Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/ industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken !"#$%& '()((("*)*(( G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 7 LANDSKAPET I NULÄGET 2.3 Delsträcka B, Ljungby, km 5/500-12/500 !( 3 ( )&*# M (" )&*# X ) * * (" detta delområde än övriga vägsträckan och utgörs till stor del av handels- och verksamhetsområden med storskaliga tomtmarker och enstaka solitära barrträd. ) ( )&*# ( * )&*# Y * vegetationsridå vilken förstärker den visuella barriären. ) M# " " A( (" % "# 5 * )&*# M * " * * (" )&*# X " * " * * (" * öster till ett lövträdsbacke med låg undervegetation vilken erbjuder längre utblickar och bidrar till variation i landskapsbilden. !"+$,/003%0456 0/037 0 0 08345 9'0 3,0 0'0 '0 råde väster om vägen. 8 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s Y) )&*# X 12+000 LANDSKAPET I NULÄGET KM 11/694 11C 3( KM 11/112 13L 3 11+000 9 8 0/625 KM 1 3 > KM $" storskalig tomtmark med långa utblickar från vägen 86 9/8 J 10+ 000 13 3 > 36 9/3 KM 13I E4 passerar under bro 7 9+0 00 3* skärmar av E4 från bebyggelse i Ljungby LJUNGBY 4 KM 8/53 13H 6 3 > 8+000 Sydvästlänken är nergrävd på vägens västra sida. KM 7/615 9 13 3 * 81 KM 7/3 138 TPL Ljungby Södra 00 KM 6/3 6+000 Sidoanläggning ( * " affärer. 7+000 $" storskaligt 7 KM 5/82 5 Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/ industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken !"*$,'*)*((":!)*(( G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 9 LANDSKAPET I NULÄGET 2.4 Delsträcka C, Ljungby-Lagan, km 12/500-20/000 !( ! ( )&*# X " ) J * *( "# (" # ) (" ) i nära anslutning till Lagan. Rastplatsen ligger på västra sidan om vägen och rymmer * (" X ) ,/ * ( (" * * ,/C mellan de båda sidorna. Längs större delen av sträckans västra sida går ledningsgatan för Sydvästlänken. I och med den avverkning av skog som genomförts inför schaktning av kabeldike har ##( (" 3 " någon brynzon utan inre delar av skogsbestånden har blivit skogens nya gräns. Det öppna landskapsrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs denna sträcka av vägen. Figur 2-6. Delsträcka C. Vy mot norr. Sydvästlänken har grävts ner i nära anslutning till E4:an längs stora delar av vägsträckningen och har en stor visuell påverkan på vägmiljön. Bild t.h: Inre delar av skogsbestånden blir skogens nya gräns i och med avverkning för kraftledningsgata. 10 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 20 LANDSKAPET I NULÄGET Golfbana på båda sidor om E4 TPL Lagan med rastplats Laganland 16 23R 19+000 N &* långa utblickar från E4 233 LAGAN 18/747 $"< öppen mark /100 18+000 KM 18 G 17+000 KM 17/716 13P KM 16/947 3 13 3 13N KM 15/662 3 16+000 Sydvästlänken är nergrävd på ' av skog i samband med dragning har skapat ett bredare landskapstum som uppfattas mer storskaligt 15+000 10 13M 3 4/816 13+000 14+0 00 KM 1 Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/ industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken !">$?':!)*(("!()((( G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 11 LANDSKAPET I NULÄGET 2.5 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö, km 20/000-26/100 !( ! ( " ) ?& ) ( utgörs till stor del av tät skogsmark varvad med mer öppna områden med kalhyggen (" &* (" ) ( ( landskapselement och platser som avviker från den mer generella landskapsbilden. Ett betydelsefullt och karaktärsskapande element längs delsträckan är vattendraget Lagan som vägen passerar. I nära anslurning till bron över Lagan är dock " *( ) ,/ ) (" (" ' * (" # ( (( ** (" 5 ?& ( jordbrukslandskap med inslag av fornlämningar. Gravhögar syns tydligt öster om I kortare sekvenser går dragningen av Sydvästlänken på västra sidan av vägen. Figur 2-8. Delsträcka D. Övre t.v: Kulturpräglat landskap med gravhögar och lövträd väster om vägen. Övre t.h: ,00 803, 083 0637 0 12 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 000 26+ LANDSKAPET I NULÄGET 3 27 23V KM 26/1 25 24 23 Tät barrskog varvad med mer öppna kalhyggen 21 25+00 0 22 234 Utblickar över jordbrukslandskap 67 KM 24/1 24+000 TPL Hallsjö Gravhögar delvis synliga från E4 söderifrån. Upplevelsemässigt värde. Utblickar över betesmark. 20 23+00 0 19 N # &* 17 23U 22+000 18 16 ) X 3 ) 3 *( 57 KM 21/4 15 21+0 14 00 233 Laganrasten Södra 23 T 12 80 KM 19/9 11 0+000 S 13 23 /157 KM 20 E4 passerar under två broar Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/ industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken !"G$$'!()((("!H):(( G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 13 LANDSKAPET I NULÄGET 2.6 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs, km 26/100-31/826 !( , * J * &* 3 upp landskapet och skapar längre utblickar. Solitära lövträd på öppen betesmark utmärker sig längs sträckan och skapar karaktär och identitet till vägmiljön. ) ( ,/C * (" # % # (" * " hastighet. !":($J/003904 /037 9 00 0637 ' rukslandskap med längre utblickar varvas med täta skogspartier. 14 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s E4 TOFTAHOLM LANDSKAPET I NULÄGET 3 M uppfatta ån i och med vegetaion som skymmer sikten. KM 31/362 KM 30/955 34 31+000 3 31+826 Utbyggnadsförslagets början i norra delen av vägsträckan 33 Tät omgivande skogsmark 0 30+00 Dragning av sydvästlänken öster om E4 32 KM 2/180 23K 3 31 N &* inslag av lövträd. Längre utblickar. 29+000 N solitära lövträd 30 28+000 Tät omgivande skogsmark varvad med mer öppna kalhyggen. 28 29 Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/ industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken 26 0 N &* inslag av lövträd. Längre utblickar. 27 27+000 KM 2/180 DÖRARP 23W 3 Småskalig jordbruksmark !"::$J'!H):(("#:)L!H G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 15 G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R 3 Gestaltningsprinciper och riktlinjer ! (" * & * # (" (" $* A "" 5 ( (" & * * " ( 8 * & **C • $ • Väganläggningar • 8# • , * • $* • N ) ( &* * (" # * * &* * # ) ( " ( & (" * " 8 / ( B ( (" * # *# "# (" # Y( # " (" &" & , & * # * 3.1 Vägen med sidoområden $* * (" 5 * 1 * (" ( "Z Figur 3-1. Väg E4, normalsektion. 16 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R 3.1.1 Mittremsa Föreslagen normalbredd på vägens = $ kommer lokalt ändras genom tillfälligt ökad eller minskad bredd av mittremsan. Ytskiktet på normalbredden krossmaterial. Figur 3-2. Mittremsa för vägens normalsektion på !'* 3.1.2 & ' % % ! ,/ * ( mittremsans bredd behöva justeras för att uppfylla gällande säkerhetskrav för vägen. J " " * & * " * 11 5 " & " " ( * % 9= = ! sträcka för att skapa en välbalanserad linjeföring vilket minskar upplevelsen av en * 1/ M " bredd. #"#9 00 rav för vägen. Denna lösning väljs om möjligt i första hand. Figur 3-4. Planskiss som visar princip för eventuell avsmalning av mittremsan där vägen passerar under broar. Denna lösning väljs om 00 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 17 G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R 3.1.3 Driftvändsplatser Vid driftvändplatser görs en breddning = == meter vilket innebär att både vägrummet och vägens linjeföring förändras. För att minska intrycket av mittremsans breddning och väglinjens förändring i sidled är huvudprincipen för placering av driftvändplatser på vägsträckan ( * har en radie. I kurvor sker en naturlig förändring av linjeföringen och genom att placera driftvändplatser i dessa redan påverkade sträckningar upplevs breddningen av vägen inte lika påtagligt. Mittrefugen vid mittremsans breddning === skötselextensiv vegetation som anknyter till omgivningens undervegetation. Förslagsvis planteras ljung och gräs på en mager växtbädd samt att lökväxter planteras in för att skapa årstidsvariation. 0,5 2,5 0,5 B 1 0,5 2,5 A 2 3 0,5 5,5 0,5 2 0,5 2,5 0,5 1 A 0,5 2,5 0,5 #"*5 000 18 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s B 0,5 G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R 3.1.4 Vägslänter X# & ! # uppfattas ha en mjuk övergång och smälta in i omgivande landskap. Slänterna # görs för att förhindra erosion. Risken med användningen av stenkross är att #( " * att slänterna sticker ut och upplevs främmande i förhållande till det omgivande landskapet. Där erosion riskeras i slänter ska de sprutsås med en fröblandning som som ansluter i artsammansättning och härdighet som omgivande markvegetation. ' 6 (" &7 (" med vägbreddningen bör i största möjliga grad användas vid återställande av slänter och sidoområden för att säkerställa att vegetation etablerar sig med likartad * 3" # & # " ( ' % & Den ger upphov till en helt avvikande vegetation. För principsektion för anläggning av * 1@ Figur 3-6. Principsektion för anläggning av diken och slänter i skogsmark. #">5 ") ' & " rätt plats eftersom vägsträckan går genom olika typer av miljöer. För hantering av * $%" & ] praktiska råd får tillvaratagen jordmån följas. Längs de vägsträckor där nya slänter bildas och omgivningen består av näringsrik & ** * 1^ ( Slänterna frösås sedan med en ängsfröblandning som anlsuter i artsammansättning och härdighet som omgivande markvegetation. Genom att använda en inblandning av arter med långa utlöpare kan risken för erosion i slänterna minska. G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 19 G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R ! + X* föreslås att marken breddas med skänter så att eventuella skyddsvärda arter gynnas. Släntlutningarna anpsassas till det omgivande landskapet och släntkrön rundas av. + *#* " % & vilket gynnar artrikedomen. 5 kringliggande slänt. Trummor bör förses med snedskurna trumögon av betong för att bättre smälta in i landskapet. 3.1.5 Diken ' # " " 1/ $ Så kallade täta diken ska utföras med samma karaktär som omgivande diken och slänter. Eventuella svackdiken anpassas mjukt till omgivande terräng. 3.2 Konstbyggnader 3.2.1 Broar över E4 3 ,/ ( & , * # (& & " * att åstadkomma en välbalanserad linjeföring. Det kommer alltid att antingen behövas ett räcke med liten arbetsbredd eller ett barriärelement vid passage under broar. Se * 12 (" 10 Figur 3-8. Principsektion för bro om barriärelement behövs. Utrymme mellan barriärelement och brokonstruktion fylls med krossmaterial. Figur 3-9. Principsektion för bro om vägräcke behövs. Utrymme mellan yttre vägräcken och brokonstruktion beläggs med krossmaterial. 3.2.2 Nya broar över Lagan och Toftaån 3 # # + # * broarna ska uppfattas broarna som en enhet. X# & " * (" ) (" < & 20 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R #":(5 0 3.2.3 GC-portar under E4 5 (" ,/C > * att de kommer upplevas som mer slutna och mörka för fotgängare och cyklister. 3 > ( #( (" # * 1 B (" > ( ** 3 > &* (" # &* (" #( #":: T?" Riktlinjer för GC-portar: • M " = • M * ( /= • Indirekt och slagtålig belysning som inte bländar. • 3 (" * < minskar klotter och ger en omhändertagen utformning. • Tak i tunneln målas i ljus betongfärg för att ljusa upp passagen. • Slänter ska ha en lutning som möjliggör att de kan kläs med gräs för att ansluta till kringliggande landskap. Krosslänter bör undvikas. Figur 3-12 t.v. Principsektion GC-port under E4:an 00 * Figur 3-13 t.h. Principplan som visar vinklade vingar till GC-portar. G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 21 G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R 3.3 Väganläggningar 3.3.1 ( * ** ,/C vägnät och entréstråk till samhällen. Landskapets karaktärsdrag bör på dessa platser # (" " $* " *#( däremot kan det enskilda landskapsrummets karaktärsdrag med fördel framhävas och förstärkas och därigenom bidra till att skapa rytm och sekvenser utmed vägen. N( (" #" J anläggningen dessutom kan tydliggöras för resenären innan man kommer fram till ! ( # (" * 3#Z B ( * 1/ $ " * med en undervegetation av gräs- och ängssådd som förankrar och framhäver brofästen och anslutande vägar. Undervegetation kan lokalt också ha inslag av exempelvis ljung eller andra växter som knyter an till omgivande naturtyp. Viktigt # (* (" droppar. #":+500 00 0 3.3.2 Rastplatser 3 * & " " ** # # " ( 3# (" för vägen som helhet samtidigt som en lokal anknytning i formspråk är fördelaktig. 5# (" bör på motsvarande sätt ges en utformning och ett innehåll som ger såväl långväga * 5 utrustade med kartor och annan information på såväl lokal som regional nivå. Dessa utgör en viktig annonseringsmöjlighet för lokala intressen som både kan gälla konsumtion och rekreation. 22 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R Y * ( (" om Ljungby. • ) ,/ ) (" (" ' * (" # ( (( ** (" informationstavlor. • O ) # * samt servering. • )&*# )&*# M (" * )&*# * " * (" * ) *# ,/ kapitel 4.4.1 Rastplats Lagan. 3.4 Landskapselement i vägrummet 3.4.1 Vegetation B # # följande punkter: • ' * * omgivningen. • ' *( # &* våtmarker. • ' # #Z • ' (" & med en fröbank som är naturlig för marken. • ' & * avvikande vegetation. • ' # barriär. • Om nya planteringar föreslås utmed sträckan ska de vara naturlika och små plantor användas hellre än stamträd. Gallring Olika typer av vegetation bidrar till en ökad upplevd variation längs sträckan vilket är en kvalitet. Variationen som blir när barrskog avlöses med mer öppna ytor med inslag av lövträd kan förstärkas genom att främja antingen barr- eller lövträd vid en ! & & (" majoritet av lövträd främjas lövträd. För att bidra ytterligare till en ökad variation längs med monotona raksträckor kan det även vara aktuellt att gallra ut grupperingar av vegetation och bevara vissa mindre områden där träden står tätare. Detta för att skapa ökad variation i den omgivande vegetationen. Gallra exempelvis fram utblickar # &* inom vägområdet. Om undantag görs måste detta ske i överenskommelse och avtal med markägare. G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 23 G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R Brynzoner Vegetationen i sidoområdet bör utgöra en naturlig övergång mot omgivningen. I # # rena barrskogar kan vara rätt med en distinkt övergång mellan den slagna ytan och 3#Z * # 3#Z etbleras och gynnas kring öppen mark samt där skog har avverkats. I och med nergrävningen av sydvästlänken och den öppna korridor i skogsmarken som då skapades så har har påverkade områden längs vägsträckan inte länge någon brynzon utan inre delar av skogsbestånden har blivit skogens nya gräns. Landskapsrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs dessa sträckor av vägen. För att minska ledningsgatans storskaliga ingrepp i närområdet till vägen rekommenderas att en vegetaionsridå anläggs mellan E4 och ledningsgatan. Detta sker i mån om plats och säkerhetsavstånd till väg och ledningsgata. Vegetationens funktion blir att skapa en brynzon nära vägen som sluter vägrummet och minskar exponeringen av ledningsgatan i landskapet. #":*W 009000 landskapsrum som vägen går genom. Figur 3-16. Plantering av vegetationsridå mellan väg och ledningsgatan skapar ett mindre landskapsrum. 3.4.2 Vattendrag Vattendrag utgör viktiga landskapselement och är en stor tillgång för * +( (" # (" " med skiftande karaktärer under dygnet och årstiderna. Samtidigt fungerar vattenspeglarna som landmärken i landskapet. Längs den aktuella vägsträckan passerar E4 Toftaån och Lagan. Genom åtgärder * (" * *( "& * )*( vegetationen får dock inte bli för smala utan måste anpassas och dimmensioneras så " * # 3# (" * * värdefulla speglingar i vattnet och förstärka och förtydliga intrycket av vatten för 3.4.3 Vägdagvattendammar $ * saneringsmagasin och bräddavlopp vid olyckor med farligt gods etc. Förutom dammarnas tekniska funktion kan de bli ett tillskott i vägmiljön samt fungera som 24 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R * A (" * B & att vattendammarna detaljutformas och förankras i det omkringliggande landskapet. Huvudprincipen för vägdagvattendammarna är att utforma dem med naturliga former samt med slänter som är vegetationsbeklädda. Dammarna ska ligga i lågpunkter i landskapet för att ge ett naturligt intryck samt att de helst placeras * 5 projekteringen är det viktigt att vatten och vegetation ses om en enhet och projekteras samtidigt. 3.4.4 Berg i dagen Vid eventuell exponering av bergskärningar längs vägsträckan rekommenderas att zonen mellan botten på skärningen och diket inte blir en plats där sly kan växa upp. 3 * * " högre vegetation att slå upp. 3.5 Vägutrustning 3.5.1 Belysningsprinciper Längs den aktuella vägsträckan är belysningen koncentrerad till tätorter och ( " # B ( (" *# landskapets karaktär även under dygnets mörka timmar föreslås att ett antal landskapselement framhävs genom effektbelysning. Huvudprincipen för effektbelysningen är att genomgående använda ett dämpat naturligt ljus. ) ( # (" 3# under respektive delsträcka i kapitel 4 Gestaltningsförslag. 8 # " " * # ( (" (# * ,/ # 11 3.5.2 Bullerskydd Riktlinjer för bullerskydd längs vägsträckan är att i största möjliga utsträckning enbart använda bullerskyddsvallar. Där det inte är möjligt används skärm på vall (" " * 1^ ( 3 " & * *# " X# vallar och skärmar i landskapet och terrängen. Riktlinjer för bullerskyddsvallar är att de ska anpassas till terrängen så att de upplevs * Y får ej ske på vallens topp då det förstärker vallens höjd. Vegetationen ska efterlikna # * 12 10 (" 19 $ $ ( 1. VALL 2. SKÄRM PÅ VALL 3. SKÄRM #":>50"'" 00 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 25 G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R * (" * " 3*# * (" " M " " ( B % * 1 3* bearbetas på båda sidor för att mot motorvägssidan samspela med landskapet och mot boendsidan skapa en trevlig boendemiljö. Eventuella bullerskyddsskärmar över broar eller vid värdefulla öppna utblickar kan utföras med transparenta skärmar för att " * * 1 (" * 1 Figur 3-18. Principskiss som visar en situation som bör undvikas vid anläggande av bullerskyddsvallar. Vallen har inte anpassats till landskapets terräng eller vegetation. Sticker ut och blir ett främmande inslag i landskapet. Figur 3-19. Principskiss som visar hur vegetation på vallar kan bidra till en förankring i landskapet. Bullerskyddsvallen har klätts med vegetation som ansluter till omgivningen vilket bidrar till att den bättre smälter in i landskapet. Högre vegetation får inte placeras innanför vägens säkerhetszon. #"!(5 0 0W00 0 förankra dem i landskapet och skapa en naturlig övergång till omgivningen. Eventuella träd får inte stå innanför säkerhetszonen. Höga växter bör ej planteras på vallens krön för att ytterligare framhäva vallens höjd. 26 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R TRANSPARENT SKÄRM PÅ BROAR TRÄSKÄRM PÅ MARK Figur 3-21. Princip för typ av bullerskärm på mark och broar. Figur 3-22. Exempel på träskärm och transparent skärm. Används som vägledning för utformning av buller0 6 ' 0># 3.5.3 Viltskärmar För att eftersträva ett sammanhållet uttryck på skärmar längs vägsträckan följer utformning och materialval för viltstkärmar samma gestaltningsprinciper som 3*# 1= 3*# $ * * * & * 11 $ "* * * $ skyddande vegetation som ansluter mot skärmarna för att skapa en väl fungerande passage. TRÄSKÄRM PÅ MARK FROSTAD SKÄRM PÅ BROAR Figur 3-23. Princip för typ av viltskärm på mark och broar. G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 27 G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R 3.5.4 Räcken En kontinuerlig yttre räckeslinje med jämnbred stödremsa är önskvärt längs hela * $ & * (( sker i samband med skifte av räckestyp från standardräcke till förhöjt räcke. 3.5.5 Barriärelement I vissa fall kan en fast barriär behövas då den breddade vägen passerar under N ( ( fäst in i ett avslutningselement i höjd med brons landfäste. Denna lösning innebär att både räcke och barriär kan följa vägens linjeföring och skevning undviks. #"!+50 0 ' #"!*50 0 ' 3.5.6 Skyltar Vid utsättning av vägmärken och vägvisning är det vikigt att tänka på var och hur det placeras. Skyltar placeras med fördel där de har vegetation på baksidan samt att de inte bör placeras där andra blickfång eller sevärdheter drar till sig uppmärksamhet. Skyltning ska om möjligt placeras i lågpunkter med hänsyn till att siktlinjer ut i landskapet annars skyms. Placering av stora skyltar i innerkurva bör undvikas för att minska risken för skymd sikt. 28 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R 3.5.7 Viltstängsel Placering av viltstängsel bör ske med stor omsorg. Viltstängsel bör placeras i * * För att undvika en knyckig och orytmisk linje bör linjeberäkningar för utsättning av viltstängsel utföras. Riktlinjer för placering av stängslet är att placera det bakom (" & * 1@ , träd och buskar kan även planteras framför stängslet för att skapa en mjuk övergång (" * 1^ ! ( utanför säkerhetszonen. I sträckor där vägen går på en lång bankslänt placeras stängslet nere i vägbankens & Val av typ av stängsel bör även göras. Viltstängsel av samma typ som anslytande ( & M * O') @99= att bättre smälta in i omgivningen. Figur 3-26. Principsektion. För att mildra intrycket av viltstängslet placeras det bakom släntkrön i största möjliga mån. Figur 3-27. Princip för placering av viltstängsel. En mjuk linje utan “knyckiga” krön med enstaka träd och buskar framför viltstängslet för att skaa en mjuk övergång mellan vägslänt och skog. Illustration från Vägverkets Z[0\':GGG G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 29 G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G 4 Gestaltningsförslag $ ( " ( & (" * " ) ( några fokuspunkter som innehar mer detaljerade gestaltningsförslag. 4.1 Delsträcka A, Kånna-Ljungby B ( ' (" ( 4.2 Delsträcka B, Ljungby 4.2.1 ( ' 3 # B * # " *# * " # ! dessa har valts för att öka framkomligheten och säkerheten genom att vänstersvängar * Yq (" * )&*# (" " den markerar entrén till Ljungby tätort och ligger i en bebyggd kontext. Förutom att * ( 11 # + # * * (" */ , *Z med vegetation rekommenderas att anläggas mellan kontrollplatserna och % Gestaltningen ska vara väl förankrad i landskapets karaktär och omgivning. Förslagsvis kan större jordstenar från vägprojektet användas som utsmyckning. Större sammanhållna planteringar av vårlökar i nära anslutning till brofundamenten föreslås även för att skapa en årstidsvariation och starkare identitet till platsen. B * # (" * & ( " (" * genom att arbeta med en terrassering av sidoområdena. Förslagsvis kan gabioner fyllda med sten användas för att skapa terrasser. Gabionmurarna kan ses som * (" " ( , terrassering med gabioner knyter på så sätt an till det omgivande landskapet och ger ** (" *#( ,# (" * # (" ( * / " 99 % 99 (" tråddiameter som tillåter att en större fraktion av sten kan väljas. Gabionerna fylls # * &* X* & Mot detaljplanelagt handelsområde rekommenderas en buffertzon med vegetation. 30 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G +":049T 0 0' 50 ] 0 " 0 +"!W 4 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 31 G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G 4.2.2 ( ' % 3 # B * # " *# " * , " # $ " (* " (" säkerheten genom att vänstersvängar undviks. $ (" om bullerskärmar blir höga. En rekommendation vid behov av höga skärmar är att anlägga vegetation framför och i anslutning till skärmarna för att minska upplevelsen "& $ % # *# & * 1^ (" 1 B )&*# X ( 4.3 Delsträcka C, Ljungby-Lagan 4.3.1 ( 3 # B * # " *# " ! * " # B * N 9999 ! # # " * w * *" $ (" av dessa ytor rekommenderas att det omgivande landskapet noga tas hänsyn till. 3 *( & *Z med vegetation planteras mellan de hårdgjorda ytorna och omgivande landskap. $ (" gestaltningen om bullerskärmar blir höga. En rekommendation vid behov av höga skärmar är att anlägga vegetation framför och i anslutning till skärmarna för att minska upplevelsen av höjden. Val av vegetation bör vara kopplad till växtmaterial Vid eventuell anläggning av bullerskydd väljs typ av bullerskydd utifrån principen i * 1^ (" 1 4.4 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö 4.4.1 Rastplats Lagan ! ) (" *# ,/ ! ) & " ! ) ( " Yq (" vägutformning. Ett alternativ har utretts där rastplatsen behålls men utvecklas något i ) & * )&*# X { " * B ( * /1 32 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G 1. O ) * " $ # ,/ kommer rastplatsen dock att bli mindre och rekommenderas utökas österut ner mot Lagan. Förslagvis kan den visuella och fysiska kopplingen till vattendraget i detta alternativ ytterligare förstärkas. +Bra förutsättningar och kvaliteter i landskapet, nära kontakt med vattendrag. +Samma läge, på motstående sida av vägen, som rastplats för ån 4 -Nära vattenskyddsområdet. -Bron över Lagan måste göras Flåren Vidöstern -Dispens för strandskydd kan Färsjön n ga La 2. Rastplats Ljungby Norra. J A# & # # )&*# X östra cirkulationsplatsen. + Bra förutsättningar i landskapet, öppet kuperat landskap med solitära lövträd och enar. Toft a 1 - Långt från rastplats för 3 !" LAGAN 3. En lokalisering av ny rastplats vid ) ( # A ( vägområde. # $ # % & stanna och rasta vid Laganland. 2 - Begränsade upplevelse- och naturvärden. - Långt från rastplats för LJUNGBY 4. Ytterligare ett möjligt alternativ för lokalisering av rastplatsen är intill Toftaån. Detta läge är inte tidigare undersökt utan det måste utredas vidare om alternativet är möjligt. - Långt från rastplats för + Toftaån och omgivande landskap kan synliggöras. - Vägområdet måste utökas. + Både rastplats för söder- och ligga vid vattendrag, vilket ger & ' an Lag + Bra förutsättningar i landskapet, vid vattendrag. - Dispens för strandskydd kan KÅNNA Figur 4-3. Föreslagna lägen för ny rastplats. G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 33 G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G 4.4.2 Vegetation vid Laganbron Lagan är ett landskapselement och kvalitet längs vägsträckan som bör förstärkas. För att öka variationen och orienterbarheten längs vägsträckan och berika utblickarna i & * ) selektiv gallring av vegetation som skymmer sikten för vattnet. För principskisser se * // (" * /= $ B * # (" +"+8 +"*J00 variationen längs sträckan. 34 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G 4.4.3 Passage under Laganbron Under bron ska en gemensam gångväg och viltpassage utformas och anläggas för att knyta samman båda sidorna av E4:an samt för att skapa ett tydligt och sammanhängande stråk för fotgängare längs Lagan. Passagen för fotgängare * # % 3# (" # "& = över normalvattenstånd. Slänten mellan vatten och brofundament kan fungera M * /@ (" /^ Y * självstängande grind. ! +"H5^0 +">5 4 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 35 G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G 4.4.4 Belysning av Laganbron 3 ) &* * erhålles. Detta framhäver att vägen passerar över Lagan och bidrar till att förstärka och synliggöra landskapet även nattetid. 4.4.5 Hallsjö fornlämningar Gravhögarna öster om E4 vid Hallsjö bör ytterligare framhävas för att förstärka * ( $ # fornlämningarna och selektiv gallring föreslås därför för att skapa bättre sikt. Förslagsvis kan vissa delar av området även ges effektbelysning för att framhäva fornlämningarna även under dygnets mörka timmar. 3* " ?& B att bullerskyddsåtgärderna inte ska dölja fornlämningarna helt från vägen rekommenderas en gestaltningsprincip som kombinerar bullerskyddsvall och *# $ ( risk att skymma fornlämningar. Från vallen ansluts sedan en transparent bullerskyddsskärm längs med sträckan där fornlämningarna kan skådas från vägen. Denna princip gör det möjligt att bibehålla &" * 3* och med komma att förstärka möjligheten att uppmärksamma fornlämningarna från * /2 OMRÅDE MED FORNLÄMNINGAR Figur 4-8. Förslagsskiss. Bullervall övergår i transparent skärm för att bevara utblickar mot fornlämningar. 4.4.6 ( ) " # | vegetation sker enligt övergripande gestaltningsprinciper på ramper som försvinner # B * N 9999 4.5 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs 4.5.1 Bro över Toftaån För att synliggöra och framhäva vattendraget föreslås en gallring av vegetation för att öppna upp sikten samt en belysning av bron underifrån för att skapa speglingar i vattnet. Detta gäller enbart om det är förenligt med Toftaån och områdets naturvärden. 36 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G 4.5.2 Belysning av solitära lövträd $ ( 0<999 ,/C &* " (" # * /0 Figur 4-9. Förslagsskiss. Solitära träd längs sträckan kan ges effektbelysning för att synliggöra landskapet även under dygnets mörka timmar. G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 37 DRIFT OCH UNDERHÅLL 5 Drift och underhåll Väganläggningarna ska vara robusta och skötselextensiva. $% % bästa möjliga förutsättningar för växtmaterialets överlevnad. & A ! är av stor vikt för att inte de högväxande arterna ska konkurrera ut ängsväxterna. 6 Rekommendationer inför fortsatt arbete Programmet ska vara ett stöd vid val av detaljlösningar i bygghandlingsskedet. Det * * åtgärder utanför vägområdet. ! *" för att beskriva de intentioner som har funnits när programmet ha tagits fram. | % " *( 38 G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s REFERENSER 7 Referenser B (" * & +OM (" |B 3 3# 699@7 $ ] * $ * 99@C2 8 ) q** 69/7 3 ,/ )&*# (" ' * 91<9/ ' 9/C= )&*# * 699@7 N )&*# * ' 99@9@9 M 8 6997 q& M# 69=7 Yq (" * ,/ )&*# 69/7 ? (" **& !*C O$ 9/<^222 69/7 $ *# ,/ )&*# Planläggningsbeskrivning. 697 8 (" * Y**C 9C^0 697 O (" * Y**C 9C29 697 $%" & ] Y*C 9C/9 $ 69907 O (" Y* 990C@ $ 69997 ,/ )&*# $* J& ^/99 $ 60007 ,/)&*# B* J& ^/99 $ 60007 ? G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s 39 [[[>> (\]^_^_(> _`(q]#`ww_?zzzz> ]`? {]| _ q <} `]|~> (#\?z> ] Q@<@> &|^(]?zzz> (^_]?zzz> (? zzz> ]`(\(]?zzz> (* +;< ;= %> ? < ("%? @++<=Q< =Q<* (W"%? @<@<QX Z@ @@
© Copyright 2024