1. No category

2014-11-21
Storängsskolan
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
Trygghet
Självförtroende
Social
kompetens
Kunskaper
Lust att lära
1
STORÄNGSSKOLAN
Grundskola & Fritidshem
2014/2015
Innehållsförteckning
Inledning
Definitioner och begrepp
3
3
Främjande arbete
Storängsskolans vision mot diskriminering och kränkande behandling
Det främjande arbetet
Storängsskolans långsiktiga mål
5
5
5
5
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet
Kartläggning
6
6
6
Utvärdering och analys likabehandlingsplan 13/14
Mål för 2013-2014
Mål för 2014-2015
Storängsskolans åtgärder utifrån de nya målen
7
7
Storängsskolans rutiner för likabehandling
Rutiner för upptäckt
Rutiner för utredning
Rutiner för åtgärder
8
8
9
Bilagor
Trivselregler
Trivselenkäten
Rastvärdsrutiner
Skolgårdskarta
10
11
13
14
2
Inledning
Denna plan syftar till att främja alla barns, elevers och personals lika rättigheter utifrån de sju
diskrimineringsgrunderna och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande
behandling enligt Skollagen.
Vi på Storängsskolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att
hon/han blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla som arbetar på Storängsskolan har ansvar
för att ta itu med kränkande behandling. Upprättandet och utvärdering av
likabehandlingsplanen ansvar trygghetsteamet för. Trygghetsteamet består av olika
yrkeskategorier från skolans olika verksamheter. Eleverna är delaktiga i
likabehandlingsplanen via trygghetsvandring, klassråd, elevråd och Here 4U.
Definitioner och begrepp
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristiska som
skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon
av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla
lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i
praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det
innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För
att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet
trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon
inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
3
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet (Skolverkets
allmänna råd 2009:8). Kränkande behandling kan utföras av en eller fler personer och riktas
mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga, handfasta eller dolda. De kan utföras
direkt i verksamheten eller via till exempel telefon och internet. Kränkande behandling kan
vara:




Fysisk (slag, knuffar)
Verbalt (hot, ryktesspridning, nedsättande tilltal, förlöjligande)
Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
Texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden)
Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när
någon eller några medvetet och med avsikt utsätter en annan person för skada eller obehag.
4
Främjande arbete
Storängsskolans vision mot diskriminering och kränkande behandling
Vi avser att alla elever ska kunna finnas och arbeta på Storängsskolan och ge alla möjlighet
att få den hjälp som behövs för att kunna känna sig trygg i skolan och ta till sig
undervisningen. Vi ska sträva efter att ha objektiva läromedel. Alla ska kunna vara den man är
utan att behöva utsättas för någon form av kränkande behandling.
Det främjande arbetet
Storängsskolan är en arbetsplats för barn och vuxna. Vi tycker att det är mycket viktigt att alla
känner sig trygga hos oss och därför arbetar vi med:







Trygga, engagerade och kunniga vuxna i förskoleklassen, skolan och på
fritidshemmen.
Fortlöpande utbildning av personal för att behålla och förstärka en positiv skolmiljö
som präglas av omsorg och engagemang samt ett gemensamt förhållningssätt.
Bra samarbete mellan skolan och hemmen. Skolans information till hemmen är viktig.
Vi har möjlighet till samarbete med Familjecenter.
Förhållningssätt och förväntningar som gäller personal, föräldrar och elever finns
nedtecknade och hålls aktuella. Viktigt att informera nya elever och ny personal.
Förskoleklass, skola och fritidshem i gemensamma lokaler. Personalen känner barnen
i huset. Det skapar trygghet hos barnen.
Barnen i år 4-5 har nära till den öppna verksamheten när skolan är slut. Personalen på
”Klubben” samarbetar med skolans personal vid behov.
Storängsskolans långsiktiga mål


Alla barn ska känna trygghet och trivsel på Storängsskolan.
Varje form av kränkande behandling ska aktivt motverkas. Nolltolerans mot
kränkande behandling gäller enligt Skollagen.
5
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet.











Individuella ”Lära känna – samtal” mellan lärare och barn/föräldrar vid nya kontakter.
Återkommande samtal enskilt och/eller i grupp mellan lärare/ fritidspedagog och barn
om trivsel, jämlikhet, jämställdhet, kränkningar och trygghet.
Gemensamma aktiviteter under läsåret.
Fasta platser i matsal och kapprum.
God tillsyn när barnen är ute på rast. Rastvärdsschemat täcker de olika gårdarna och
planerna där barnen uppehåller sig. Rastvärdar med speciell halsduk som syns väl.
Here 4U junior i år 3-5 bland eleverna.
Gemensamma trivselregler för alla på Storängsskolan.
Lekutrustning köps regelbundet in. Barnen har tillgång till öppna lekytor intill
skolgården.
Trygghetsteamet träffas varannan vecka och har vid behov samtal med barn men
också med personal och föräldrar. Tolk används när det behövs. Två representanter
från Trygghetsteamet deltar i elevhälsoteamet.
Trygghetsvandring en gång om året. Rektor går runt på skolgården med representanter
från alla klasser och ser hur skolan kan verka för en tryggare miljö.
Trivselledare arrangerar aktiviteter på raster. Trivselledare är elever från år 3 till år 5.
Kartläggning
För att kartlägga behoven av insatser använder vi oss av:







Trivselenkät till alla elever en gång per termin.
Resultat från Barn- och ungdomsnämndens enkät i år 2 och år 5.
Punkt på elevrådets dagordning om trygghet och trivsel.
Here 4U junior-träffar
Incidentrapportering från personal, elever och föräldrar.
Trygghetsvandring en gång per år tillsammans med rektor
Trivselledarträffar med vuxen trivselledare
Utifrån kartläggningen kommer åtgärder att sättas in. Rektor har det övergripande ansvaret
medan trygghetsteamet som har som uppgift att följa upp de olika kartläggningsmetoderna.
6
Utvärdering och analys av förra årets likabehandlingsplan
Mål för 2013-2014
1. Hela skolgården ska upplevas som trygg.
2. Nolltolerans mot främlingsfientlighet.
Resultatet på Barn-och ungdomsnämndens enkät i år 2 visar att 100% av föräldrarna är nöjda
med bemötandet som de får i skolan och de känner trygghet när barnet är i skolan. 94% av
eleverna i år 2 uppger att de känner sig trygga. Resultatet från enkäten gällande
fritidshemmet visar att barn och föräldrar trivs och känner sig trygga till 100%.
Trygghetsvandringen visar att antalet otrygga platser på skolgården kraftigt minskat.
Dessutom har eleverna själva sagt att de under rasterna ser rastvärdar som rör sig runt på
skolgården och är tillgängliga.
Resultatet från vår egen trivselenkät från höstterminen 2014 visar att det fortfarande finns
några platser på skolgården som upplevs som otrygga. Främst planen, eftersom en populär
rastaktivitet är just fotboll.
Under trivselvandringen besöktes inte kapprummen. Enligt trivselenkäten upplever ett antal
elever att kapprummen är otrygga.
I trivselenkäten framgår att det inte förekommer främlingsfientlighet.
Resultaten får Barn- och ungdomsenkäten år 5 har ej kommit oss tillhanda.
Utifrån enkätsvaren och Skolverket anmärkning behöver vi se över skolans rutiner för
konflikthantering.
Mål för 2014-2015
1. Få elever sysselsatta med lekar och andra fysiska utomhusaktiviteter på raster.
2. Minska antalet platser på skolgården som upplevs som otrygga.
3. Bli bättre på att dokumentera och följa upp.
Storängsskolans åtgärder utifrån de nya målen
För att få elever mer sysselsatta på raster har vi gått med i Trivselprogrammet. 17 elever har
utbildats till trivselledare.
Trygghetsteamet och klasslärare följer upp trivselenkäterna och det som framkommit, t.ex.
om en elev känner sig otrygg eller inte trivs i skolan.
7
Vid konflikter och kränkande behandling måste alla ta sitt ansvar och följa Storängsskolans
likabehandlingsplan. Alla samtal måste dokumenteras enligt Storängsskolans rutiner för
likabehandling.
Storängsskolans rutiner för likabehandling
Rutiner för upptäckt






Alla vuxna på skolan liksom föräldrar har ansvar att rapportera direkt till respektive
klasslärare/fritidspedagog vid minsta tendens till eller misstanke om kränkande
behandling.
Frågan om någon blir utsatt för kränkande behandling tas upp i samtal mellan elever
och personal. Det ska även tas upp på alla utvecklingssamtal.
Trygghetsteamet ger ut och följer upp en trivselenkät till alla elever en gång per termin
(oktober och april).
Skolsköterskan är en samtalspartner. Hälsosamtalen i förskoleklass och år fyra tar upp
trivselfrågor. Klasslärarna informeras av skolsköterskan om allmänläget i gruppen.
Rapport från Here 4U junior till ansvarig vuxen. Here 4U träffas regelbundet.
Västerås Stads Barn- och ungdomsnämndens enkät under vårterminen.
Rutiner för utredning
1) Personal som blir vittne till kränkande behandling avbryter genast handlingen och talar
med de inblandade.
 Förhindra alltid att någon kommer till skada.
 Lyssna till eleven och hör hur han/hon tänker kring sitt handlande.
 Upplys om det val eleven gjort med sitt handlande.
 Ge eleven förslag till strategier om situationen uppstår igen. Om du inte vet
fråga efter elevens namn och klass. Dokumnetera.
2) Om det inte är din elev informera den ansvariga klassläraren/fritidspedagogen vad som
hänt.
3) Den ansvariga klassläraren/fritidspedagogen, och den vuxne som såg vad som hände,
talar med den eller de elever som gjort sig skyldiga till kränkningen och gör klart att
detta inte får förekomma och även med den elev som blivit kränkt. Dokumentera
samtalet.
4) Föräldrarna till inblandade elever kontaktas vid behov.
5) En eventuell anmälan om kränkande behandling rapporteras till rektor som skickar den
till huvudman
8
Vid akut situation under lektionstid
1) Kontakta närmaste vuxen för att få hjälp med tillsyn av elevgrupp.
2) Sök upp avskild plats där du som pedagog kan prata ostört med eleven. Försök att reda
ut vad som har hänt och vilka som är inblandade. Händelsen kanske måste tas upp
senare samma dag om eleven inte går att kommunicera med. Vid behov, ta hjälp av
arbetslaget. Som stöttande kollega slut alltid upp vid en akut situation. Inta i första
hand en lyssnade och iakttagande roll. Dokumentera hädelsen, samtalet.
3) Ansvarig pedagog informerar vårdnadshavare om situationen.
Storängsskolans rutiner för åtgärder
Om problemet kvarstår tillämpas Trygghetssteamets plan för akuta insatser:
1. Trygghetsteamet samtalar med uppgiftslämnare och utsatt elev.
2. Den elev som gjort sig skyldig till kränkningen kallas oförberedd till Trygghetsteamet
för ett lugnt och allvarligt samtal – utan moralisering eller skuldbeläggning. Eleven
ger själv förslag på hur förändringen ska ske. Protokoll förs.
3. Klasslärare/fritidspedagog informeras av Trygghetssteamet om överenskommelsen
med eleven.
4. Vid upprepade eller allvarliga händelser kallas alltid föräldrarna till möte.
5. Trygghetsteamet kallar till några uppföljningssamtal med de inblandade eleverna – var
för sig. Eleverna informeras då också om vad som gjorts sedan första träffen.
6. Vid behov tas ärendet upp på skolans elevhälsoteam. Extra anpassningar eller
åtgärdsprogram kan behöva upprättas för elev som mobbar/kränker.
7. Om inte skolan lyckas lösa problemet kontaktas Familjecenter. Anmälan till sociala
myndigheter kan bli aktuell.
8. Rektor anmäler till huvudman på blankett ”Rutin för anmälan till huvudman vid
diskriminering och/eller kränkande behandling” .
9
TRIVSELREGLER FÖR STORÄNGSSKOLAN
För att vi alla ska kunna trivas och känna oss trygga på Storängsskolan måste vi
ha vissa regler som alla följer:
 JAG ÄR VÄNLIG OCH TREVLIG MOT ANDRA
 JAG GÖR INGET SOM KAN SKADA MIG SJÄLV ELLER ANDRA
 JAG ÄR RÄDD OM MINA, KAMRATERNAS OCH
STORÄNGSSKOLANS SAKER
 JAG LÄMNAR INTE SKOLANS OMRÅDE UTAN TILLÅTELSE
Det är mycket viktigt att alla barn och vuxna ställer upp på dessa regler.
Den som bryter mot någon av reglerna får räkna med påföljd. Påföljden kan t ex
vara att be om ursäkt, ändra uppförande på skolgården, betala kostnaden eller
laga det som gått sönder.
10
HUR TRIVS DU PÅ STORÄNGSSKOLAN
Frågorna gäller Höstterminen 2013
1 Hur trivs du i gruppen?
mycket bra
2 Har du kompisar i gruppen?
bra
inte bra
många
några
inga
3 Är du med och leker på rasterna?
oftast
ibland
aldrig
4 Är det någon i din grupp
aldrig
ibland
ofta
5 Brukar någon på skolan slå dig?
aldrig
ibland
ofta
6 Är du dum mot någon på skolan?
aldrig
ibland
ofta
7 Händer det att du slår någon?
aldrig
ibland
ofta
8 Finns det någon i gruppen eller
nej
ja
som är dum mot dig?
på skolan som blir retad?
_____________
Vem?
9 Finns det någon som inte får
vara med på rasterna?
nej
ja
_____________
Vem?
nej
ja
_____________
10
10 Finns det något ställe på skolan
11
där det kan bli bråkigt?
Pojke ___
Var?
flicka ____
Namn __________________________ klass _______
12
Rastvärdsrutiner
 Viktigt att alla rastvärdar rör sig på de platser som eleverna upplever som otrygga. Se
karta
 Vid frånvaro är det upp till arbetslaget att täcka upp eventuella rastvärdstider.
 Se till att hålla dina rastvärdstider.
 Vid rast på tider utöver vanliga rasttider är det läraren som ansvarar att tillsyn sker.
Använd den gula halsduken så att alla ser dig när du är ute.
För att alla ska kunna trivas och känna sig trygga på Storängsskolan måste vi ha vissa regler
som alla ska följa:
Regler ute:












Vi använder skolans lekmaterial
Vi utnyttjar skolans område för lek och spel
Vi sparkar boll mot mellanstadiets vägg eller på plan
Vi spelar bandy utanför slöjden
Om eleven går i år 4 & 5 får eleven cykla/använda sparkcykel på cykelbanan med
hjälm. Eleverna ska ha föräldrarnas tillåtelse.
Vi är i lekparken eller på planen eller på fritids baksida
Vi kastar inte snöboll och andra saker
Vi har inte pinnar på skolgården
Eleverna lämnar inte skolområdet utan tillstånd från någon vuxen
Vi har inte några hjul på skolgården
Eleverna är inte på konstplan och nere vid buskarna utan någon vuxen
Eleverna är inte på lågstadiets baksida.
Idrottslärarens regler för gemensamma bollsporter gäller på skolan. T ex vid killerball,
bandy och brännboll.
Storängsskolans policy kring mobiltelefoner
Vi vill



Lägga fokus på elevens kunskapsutveckling
Skapa en lugn studiemiljö
Förebygga kränkningar
För att alla ska få en trygg skoldag gäller följande:


Mobiltelefonen ska hållas avstängd under hela skoldagen.
Mobiltelefonen kan, när lärare anser det lämpligt, användas i pedagogiskt syfte t.ex. som
miniräknare, för informationssökning, musikspelare, tidtagning eller som annat alternativt
verktyg
Om skolans policy missbrukas har lärare/rektor enligt skollagen rätt att beslagta elevens mobil
under återstoden av lektionen/matsalen/rasten där överträdelsen skett.
13
14
14