Likabehandlingsplan(173 kB, pdf) - ESS-gymnasiet

Extra information
Visa logotyp
Bilaga 1 Visa begrepp
Bilaga 2 Visa diskrimineringsgrunder
Observera att bilagorna kommer att placeras längst ner på den här sidan, det vill säga efter er
plan.
Visa
Skriv ut Stäng fönstret
ESS-gymnasiets plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola
Ansvariga för planen Astrid Kratz
Lotta Lorentzon
Vår vision Vision
Vi har en verksamhet där elever får en tro på sin egen förmåga, känner hoppfullhet inför
framtiden och mod att delta i samhället. Alla elever lämnar skolan stärkta och med hopp.
Vårt arbete tar avstamp i de grundsatser som sammanfattar skolans värdegrund
•Vi arbetar för att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra
•Vi arbetar för att ge alla en god arbetsmiljö med ett positivt klimat för lärande
•Vi arbetar för och månar om allas integritet och självförtroende
•Vi arbetar för att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till samtliga i skolan
* Vi inser att ord säger oss vilken värdegrund vi vill ha/ska ha, men att det i själva verket är
handlingarna som skapar den. * Vi inser att värderingar, attityder och beteenden skapar
skolans kultur
* Vi inser behovet av att diskutera och föra samtal om verksamhetens inriktning och
förverkligande även om det skulle innebära att motsättningar i synsätt och tankar blir synliga.
Planen gäller från 2012-08-22
Planen gäller till 2013-06-12
Elevernas delaktighet Eleverna tar fram trivselregler tillsammans med lärarna i klasserna och
arbetslagen.
Eleverna svarar på årets trivselenkät.
Eleverna tar med lärarna fram fokusområden för ökad trygghet.
Elevernas delaktighet i övrigt, tex diskussioner i klassråd, tema-arbeten, mm, kommer att
redovisas för respektive enhet.
Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga vid föräldramöten och
utvecklingssamtal. De tar också del av trivselreglerna och all skolverksamhet genom
hemsidan och Fronter.
Personalens delaktighet Plan för skolan introduceras på varje enhet under hösten 2012.
Yasemin Basgül och Sara Millberg gör en uppstart med arbetslagsledarna genom att
sammanfatta och utvärdera föregående års arbete med lilkabehandling. Med detta som
utgångspunkt inleds arbetet med Plan för skolan-verktyget.
Förankring av planen Trivselregler.Genom att ta fram trivselregler i grupp förankras varje
elev i likabehandlingsarbetet.
Trygghetsfråga. Varje elev får chansen att uttrycka sina behov för ökad trygghet under hösten.
De skriver enskilt ner tre saker som kan öka trygghet och trivsel på enheten. Behoven
sammaställs och diskuteras i klassen och eleverna väljer ut fokusområden där enheten
behöver jobba för ökad trygghet och trivsel.
Resultatet av trivselenkäten kommer att diskuteras med elverna och utgöra grund för det
fortsatta likabehandlingsarbetet.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen togs upp i ledningsgruppen och på
elevhälsoteamets konferens, särskilt ansvariga är kuratorerna. Elevernas delaktighet kommer
under detta år att schemläggas.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektorer, arbetslagsledare, kuratorer.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har förstått att vår gamla plan är undermålig och
behöver konkretiseras med nya specifika mål som vi har börjat föra in i verksamheten tex
gällande karläggningen. Vi kommer att fråga varje elev konkret om behov av förändring för
ökad trygghet och i diskussion med eleverna välja ut fokusområden. Trivselregler utarbetas
arbetslagen i samarbete med eleverna under hösten. Vi kommer att utarbeta en egen
trivselenkät som kommer att dela ut till eleverna under våren 2013. Förra året svarade
eleverna i Stadens elevenkät att de till 88% kände sig trygga i skolan.
Vi har vässat våra åtgärder för akuta händelser och arbetar bättre med dokumentation.
Årets plan ska utvärderas senast 2013-06-19
Beskriv hur årets plan ska utvärderas Eleverna utvärderar på klassråd respektive elevråd.
All personal har särskilda dagar avsatta för utvärdering av verksamheten där
likabehandlingsplanen ingår.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Astrid Kratz Lotta Lorentzon
Främjande insatser
Namn Främja likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck,
Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell
läggning och Ålder
Mål och uppföljning Mål: All undervisning ska innehålla moment från de sju
diskrimineringsgrunderna. På så sätt strävar vi mot varje elevs lika värde. Detta är särskilt
viktigt för ESS som tar emot elever endas i behov av särskilt stöd. Målet är att våra elever ska
ha god kännedom om och känna självrespekt och egenvärde utifrån de sju
diskrimineringsgrunderna.
Uppföljning: Klassrår, elevråd, trivselenkät och personalens utvärdringsdagar i juni.
Insats Övergripande :
Hur vi planerar att arbetar för att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling och allas lika värde under 2012 - 13
Kompetensutveckling: Skolkuratorerna har fått i uppdrag att vara moderatorer i
implementeringen av Plan. De får 2 dagars utbildning av Utbildningsförvaltningen i
Likabehandlingsarbete och hur verktyget Plan ska användas.
Skolkuratorerna kommer tillsammans med arbetslagsledarna och a-lagen att diskutera vilken
kompetensutveckling pedagoger och elever behöver för att delta aktivt i skolans
likabehandlingsarbete. Vem. skolkuratorerna
 För varje enhet finns bokade tider då Plan kommer att diskuteras och pedagogerna får hjälp
att integrera verktyget i undervisningen, flertalet kommer att göra det under vecka 44. Till
stöd för det arbetet kommer vi att använda DO:s Handledning, Lika rättigheter i skolan. Vem:
pedagogerna och skolkuratorerna
 Arbetslagen väljer insatser utifrån teman i undervisningen i samverkan med eleverna. För
alla konkreta främjande insatser, se respetive enhetsPlan.
 Medvetet arbete för att bryta könstraditionella utbildningsval. Vem: studie- och
yrkesvägledarna
Information om skolans Likabehandlingsarbete till nya elever som skrivs in fortlöpande
under läsåret och deras föräldrar, om hur skolan arbetar med likabehandling. Vem:
pedagogerna
Skolans elevkafé och pingishörna på Münchenbryggeriet erbjuder eleverna olika alternativ
till social gemenskap. Dessa utrymmen kan vi tillsammans med eleverna utnyttja för
främjande aktiviteter. Ute på enheterna har eleverna stor närhet till den undervisande
personalen och förutsättningar för social gemenskap skapas lokalt. Vem: pedagogerna, EHT
och kafé-personal.
Ansvarig Astrid Kratz Lotta Lorentzon
Datum när det ska vara klart 2013-06-10
Kartläggning
Kartläggningsmetoder Ess-gymnasiets olika enheter har en enhetlig struktur för den
kartläggning av eleverna som inleder arbetsåret. Vid läsårsstarten djupintervjuas alla elever av
mentor/lärare. Eleven och vårdnadshavarna berättar då om tidigare skolgång, sina styrkor,
eventuella svårigheter och stödbehov. Ibland finns representanter från avlämnande skola,
behandlingshem, socialtjänsten, eller Bup med. Vi går igenom alla bilagor och vi planerar
tillsammans med elevhälsoteamet (EHT)vilka elever som behöver ett extra omsorgsfullt
mottagande.
Eleverna får kontinuerligt träffa EHT,s olika representanter. Kurator och SYV vistas
regelbundet i verksamheterna och kan på så sätt skapa kontaktytor som också ger möjlighet
att analysera behov och riskfaktorer i lokalerna och elevgruppen som helhet.
Personalen i verksamheterna är mer eller mindre ständigt med sina elever under hela
skoldagen vilket gör det möjligt att uppmärksamma eventuella elevkonflikter tidigt. Man har
också möjlighet till samtal med personal om funderingar som kan dyka upp. Lärarna träffar
kurator och SYV varje vecka och kan dryfta elevernas situation. Hela EHT, lärararbetslaget
samt rektor träffas också varje månad vid målkonferens där elevernas och elevgruppernas
skol- och studiesituation lyfts och diskuteras.
Eleverna engageras i en kontinuerlig analys av enhetens trygghet, trivsel och studiero vid
klassråden.
Vid utvecklingssamtalen och kontinuerliga samtal regelmässigt ta upp frågor om trivsel,
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Vi utvärderar och analyserar de enkätundersökningar bland eleverna om trivseln i skolan som
regelmässigt genomförs via Stockholms stad.
Vi kommer enligt verktyget Plan för skolan att kartlägga konkreta risker för diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling på varje enhet under läsåret 2012-13. Detta sker
genom att varje arbetslag tilldelas frågor om risker och tillbud och att varje elevgrupp
analyserar läget på enheten tillsammans med sina lärare enligt Plan för skolan.
Varje elev får under hösten 2012 enskilt skriva ner tre saker som behöver förändras för ökad
trygghet i skolan, dessa behov av förändring för ökad trygghet blir utgångspunkt för analys
och diskussion med eleverna och tillsammans väler elever och lärare välja ut fokusområden
att arbeta med för resten av läsåret.
Vi kommer att utarbeta en trivselenkät som ska genomföras med eleverna våren 2013.
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning
Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna djupintervjuas, besvarar enkäter,
utarbetar trivselregler, skriver ner 3 behov av trygghetsförändringar samt deltar i diskussioner
i klassråd och elevråd.
Hittills i höst har vi hunnit med djupintervjuer av alla elever.
Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen intervjuar sina mentorselever.
Aktiva vid framtagande av enkäter och fångar upp fokusområden och kontaktytor som är
viktiga för eleverna.
Målkonferenser med skolledning och elevhälsopersonal.
Resultat och analys Resultat: Vi har många elever med psykosociala svårigheter och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det innebär att vi har behov att återkomma till hur
vi ska hantera olika sätt att vara och fungera.
Djupintervjuerna visar att vi även har en stor sårbar grupp av elever som behöver individuellt
stöd och vägledning.
Vi ser tendenser på små grupperingar som kan utgöra risk för konflikter.
Där det saknas personal på rasterna finns risk för konflikter. Analys: Närheten till många
vuxna skapar en trygg arbetsmiljö och det är viktigt att eleverna har tillgång till vuxna under
hela sin skoldag. Eleverna vid ESS har många särskilda behov som skolan kan möta genom
hög lärartäthet och stor tillgång till elevhälsoteamspersonal.
Förebyggande åtgärder
Namn Att motverka förekomsten av Kränkande behandling och diskriminering gällande
Etnisk tillhörighet, Religion, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning.
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning
Mål och uppföljning Mål: Alla elever på skolan ska känna trygghet och värdighet oberoende
av särskilda behov av stöd i studierna, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller
sexuell läggning.
Uppföljning: Sker vid klassråd, elevråd samt vid målkonferenserna och arbetslagsträffarna.
Eleverna kommer att delta i Stadens elenenkät och skolans egen trivselenkätundersökning
under våren 2013
Åtgärd Personalen ska vara mer ute bland eleverna på rasterna och röra sig i alla
elevutrymmen.
Fortsatt kartläggning sker genom att alla besvarar Trygghetsfrågan, (var och en anger tre
behov av förändringar förökad trygghet) och deltar i den Trivselenkät som eleverna ska
utarbeta tillsammans med personalen och elevrådet under våren 2013.
Motivera åtgärd Mer personal ute på rasterna, ökad vuxentäthet ger ökad möjlighet till tidig
upptäckt av kränkande behandling och utanförskap.
Trygghetsfråga och trivselenkät utvärderas med eleverna och ligger till grund för fortsatta
diskussioner och val av fokuområden för åtgätder.
Ansvarig Astrid Kratz Lotta Lorentzon
Datum när det ska vara klart 2013-06-19
Rutiner för akuta situationer
Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Hög personaltäthet,
EHT är regelbundet på enheterna varje vecka för att möta elevernas behov, personalen fikar
med eleverna på rasterna, målkonferenser var tredje vecka.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Yasemin Basgül, skolkurator och
samordnare 08-508 33 330 [email protected]
Sara Millberg, skolkurator 08-508 33 352
[email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever • Varje fall av
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling skall anmälas till rektor och
noggrant utredas och dokumenteras av lärare/personal och berörda elever i samverkan med
elevhälsoteamet.
- Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha
eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt
- Utredningen ska söka utröna och analysera orsakerna till den uppkomna situationen
• I varje fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling (när omyndig
elev är inblandad) skall målsman informeras.
• Ett åtgärdsprogram utformas med grund i utredningen och, i förekommande fall, i
samverkan med elevhälsoteamet.
• När det inträffade är av brottslig karaktär görs en bedömning i varje enskilt fall om huruvida
polisanmälan ska göras.
• Skolan samverkar med - och anmäler till socialtjänsten när så krävs.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Se Rutin ovan.
Rutiner för uppföljning Rektor beslutar att en utredning ska inledas och utser en ansvarig för
utredningen
Rektor beslutar om Åtgärdsprogram med utredningen som utgångspunkt och delegerar till
mentor att upprätta Åtgärdsprogrammet. I Åtgärdsprogrammet anges alltid hur kränkningarna
ska åtgärdas, vem som är ansvarig samt när en uppföljning och utvärdering planeras.
Rutiner för dokumentation Dokumentation sker av lärare/personal och berörda elever i
samverkan med elevhälsoteamet.
Ansvarsförhållande Skolans rektorer Astrid Kratz och Lotta Lorentzon har ett övergripande
ansvar för att rutiner med dokumentation, inledande av utredning och upprättande av
Åtgärdsprogram efterföljs enligt lagen.