1. No category

P E R S O N A LT I D N I N G F Ö R
T A B
TABLOIDEN
”Jag vill rikta ett stort tack till er alla som bidrar till att vi håller god kvalitet och ger
LEDARE, SIDAN 2
tidningsläsaren sin bästa stund på dagen.”
BILD: FREEPIK.COM
NR 66, MARS 2015
Birgitta Lövestedt, MittMedia.
Att möta utmaningarna
I dag har MittMedia arton dagstidningar,
tolv gratistidningar, digitala medier, kommersiell radio, webb-tv, tryckerier och
appar.
– Vår utmaning är att hantera både den
befintliga papperstidningsaffären och
övergången till den digitala affären, säger
Birgitta Lövestedt, tillförordnad privatmarknadschef på MittMedia.
SIDAN 4
Tidningsvolymernas dramatiska fall förändrar Tidningstjänsts förutsättningar – ruttoptimering är en del av lösningen.
Ruttoptimering viktigare
när upplagorna sjunker
Med mobilen som arbetsredskap.
När de prenumererande upplagorna sjunker måste Tidningstjänst effektivisera distributionen
för att inte gå med förlust. Ett sätt att uppnå detta är genom så kallad ruttoptimering.
– Därför kommer vi att intensifiera ruttoptimeringen, säger Stefan Åström, chef för
produktionsstöd.
Difoma viktigt stöd
Difoma är ett viktigt stöd för Tidningstjänst, ur såväl arbetsgivarens som
arbetstagarens perspektiv. Tabloiden
beskriver funktionerna.
SIDAN 7
SIDAN 5–6
Arbetsmiljön i fokus
Personalkortet i mobilen
Via din smartphone kan du få tillgång till Förmånspaketet
direkt i telefonen. Appen heter Benify och finns att ladda
ner i App Store och Google Play. Från och med 2015 finns
även lönespecifikationen i appen.
SIDAN 12
Få personalkortet direkt i mobilen via Benifys app.
Resultatet från förra årets medarbetarenkät finns nu tillgängligt. Som en del av
TAB:s systematiska arbetsmiljöarbete
infördes två nya frågeområden, som
handlade om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Trivseln är hög, men
det finns rum för förbättring.
SIDAN 3
2
Ledare
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
”PostNord är på rätt väg”
– 2014 blev ett händelserikt år. Vi har lagt en bra grund och
nu är det viktigt att vi håller tempot uppe och fortsätter på
den inslagna vägen, säger koncernchef Håkan Ericsson i en
kommentar till bokslutet.
I
Förändringens vindar
D
et sker mycket i vår bransch nu. Större och mindre
förändringar dyker upp lite varstans i vårt avlånga
land. Prenumeranterna har blivit allt färre under en
längre tid. Hur det fortsätter vet ingen, men vi vet att
genomsnittsprenumeranten blir allt äldre. Det har fått till konsekvens att tidningshusen beslutar om förändringar i tryckerier
och vilka tidningar som ska ges ut. Dessutom sker ständigt förändringar runt vilka tidningsabonnenter TAB ska besöka. Det
i sin tur gör att även TAB måste jobba mer effektivt. Vi hittar
lösningar där vi allt mer samarbetar med våra kolleger inom
Postnord. Det kan till exempel handla om gemensamt nyttjande
av bilar eller att vi delar lokaler. Det gör också att vi förändrar i
våra rutter för att hitta effektiva lösningar. Det läser du mer om
i intervjun med Stefan.
ÄVEN OM VI FÖRÄNDRAR en hel del i vår verksamhet ser jag att vi
håller en god kvalitet. Det är viktigt för att våra kunder Tidningshusen och deras abonnenter ska vara nöjda. Inte bara viktigt faktiskt, utan avgörande. Jag vill då rikta ett stort tack till er alla
som bidrar till att vi håller god kvalitet och ger tidningsläsaren
sin bästa stund på dagen. Längre in i tidningen kan du läsa om
hur Birgitta på Mittmedia ser på framtiden. Det är många inom
TAB som jobbar med Mittmedias tidningar och vi är så klart glada över vårt samarbete.
Dessutom kan du läsa om den medarbetarundersökning vi
genomförde för en tid sedan. Tack alla som deltagit med synpunkter.
Att vårt jordklot ska må bra är som vanligt viktigt för oss. Även
här kan du läsa om hur vi försöker bidra med elfordon, smartare
körning och Earth Hour. God läsning!
bokslutet för 2014 redovisar
PostNord en i stort sett oförändrad nettoomsättning. Den uppgick till 39 950 miljoner svenska
kronor (MSEK) mot föregående års
39 533. Rörelseresultatet landade på
861 MSEK jämfört med 826 MSEK året
dessförinnan, justerat för jämförelsestörande poster.
– Med de strategiska prioriteringar
vi införde, med den integrerade organisationen, med vårt gemensamma
varumärke och med helhetslösningar till kunderna är vi på rätt väg. Vi
är inte nöjda med vårt resultat men
är på rätt väg och ser med tillförsikt
på framtiden, säger Håkan Ericsson.
UNDER ÅRET HAR organisationen anpas-
sats till lägre brevvolymer och gjorts
mer enhetlig. Som en följd av det fick
många medarbetare lämna koncernen. Det så kallade Supportfunktionsprogrammet innebar exempelvis en
neddragning med 800 medarbetare
inom administrationen.
– Det har förstås varit tufft för
många. Men anpassningarna har varit nödvändiga. Nu kommer vi att
sätta fokus på en mer flexibel produktionsorganisation. Vi måste kunna hantera de svängningar vi har i
volymer under året. Syftet är även att
försöka skapa så många heltidsarbeten som möjligt, en ambition vi delar
med de fackliga organisationerna.
Innebär ökad flexibilitet också
mer inhyrd personal?
– Nej, tvärtom. Vi vill skapa ett
mer varierat arbete, men samtidigt
kunna erbjuda fler att jobba heltid.
Det kommer innebära att arbetstiden per dag behöver variera mer över
året.
Bland omvärldsfaktorerna som på-
verkade helårsresultatet var digitaliseringen av brevflödena och konkurrensen på logistikmarknaden som
vanligt mest påtagliga.
Håkan Ericsson pekar dock på ytterligare en omvärldsfaktor med stor
resultatpåverkande effekt.
– Vi behöver en förändring av
postlagen i Sverige för att säkerställa
att vi kan bedriva en postservice i
Sverige till rimliga ekonomiska villkor. Exempelvis flyger vi alldeles för
mycket inrikespost i dag, vilket ökar
både kostnader och miljöbelastning.
HELÅRSRESULTATET UPPVISADE stora skillnader mellan affärsområdena Logistics respektive Mail & Communication. Trots den mångåriga satsningen
på logistik – och trots stor tillväxt
inom flera logistiksegment – var det
kommunikationstjänsterna som gav
det största bidraget till koncernens
rörelseresultat.
– Det är riktigt att kommunikationsverksamheten stod för den
största delen av resultatet och omsättningen under året. Brev- och kommunikationstjänster är och förblir
en mycket viktig del av vår kärnverksamhet. Men logistikverksamheten
är fortfarande under uppbyggnad,
den växer och den position vi nu har
intagit borgar för vår fortsatta expansion i Norden.
– Logistik för mig innefattar allt
som har med flöden att göra. Och det
är kombinationen av våra brev- och
logistiktjänster tillsammans med vår
unika täckning i Norden som ger oss
vår stora styrka och det är genom att
integrera produktionen som vi får en
konkurrenskraftig verksamhet.
CHRISTOFER FAGER
Leif Persson
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
TIDNINGSTJÄNST AB
Tabloiden utges av Tidningstjänst AB.
Adress: Box 1121, 111 81 Stockholm
Telefon: 010-4360196
Ansvarig utgivare: Ulrika Ohlsson
Layout/redigering: Viktor Jonsson
Tryckning: NWT, 2015
P E R S O N A LT I D N I N G F Ö R
T A B
TABLOIDEN
– Vi vill skapa ett mer varierat arbete, men samtidigt kunna erbjuda fler att jobba heltid, säger Håkan
Ericsson, VD och koncernchef i PostNord.
3
Nyheter
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
Arbetsmiljön i fokus i medarbetarenkät
Tack till er alla som tog er tid att svara på medarbetarenkäten under hösten 2014. Era svar
och synpunkter är en viktig återkoppling till TAB:s ledning samt till regionledningarna. De
regionala handlingsplanerna ska vara klara nu under våren.
S
varsfrekvensen blev endast 48
procent, 2013 var utfallet 58
procent svarande. Att svarsfrekvensen blev lägre 2014 än tidigare år kan bero på flera orsaker, ett
av dem kan vara att vi införde ett nytt
sätt att besvara enkäten på.
Som en del av TAB:s systematiska
arbetsmiljöarbete införde vi även två
nya frågeområden, som handlade
om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.
TIDNINGSBRANSCHEN STÅR inför stora
utmaningar när fler och fler abonnenter väljer att läsa sin lokala tidning digitalt. Tidningstjänsts utmaning är att anpassa organisationen
därefter och fortsätta leverera morgontidningen med kvalitet. Inom
området ”Min arbetssituation” visar
analysen av enkäten att trivseln med
arbetsuppgifterna är fortsatt högt,
dock finns fyra förbättringsområden,
att få tillräckligt med information
om arbetssituationen, fungerande
samarbete på arbetsplatsen, bra
personalmöten och att det är roligt
att gå till jobbet. Det är viktigt för
Tidningstjänst som företag är att
ha medarbetare som trivs och känner ett engagemang i arbetet för att
fortsätta möta våra utmaningar. Det
är glädjande att så många tycker att
i det stora hela är det en god arbetsmiljö och att flertalet upplever att
det finns möjlighet till återhämtning
på sin ledighet. Våra förändringar
att anpassa organisationen till nya
förutsättningar sker med ögonen på
ett gott arbetsmiljöarbete.
Andra förbättringsområden är
återkoppling av åtgärder utifrån enkäten, engagerande och närvarande
chefer/ledare och att införa femdagars vecka.
EN VIKTIG DEL I ENKÄTEN var att ta reda
på hur upplevelsen av arbetsmiljön är
inom olika områden, det är en del av
Tidningstjänsts systematiska arbetsmiljöarbete. Det positiva i årets enkät
är att har skett en minskning av hotoch våldssituationer. Det som inte
är positivt är att det visar sig att det
förekommer kränkningar, sexuella
trakasserier eller diskrimineringar på
annat sätt. En arbetsplats ska vara fri
från kränkningar, trakasserier eller
på annat sätt diskriminerande, varje
medarbetare har rätt att bli respekterad för den han eller hon är.
Vad är kränkande särbehandling?
Enligt Arbetsmiljöverkets definition är ”Kränkande Särbehandling”
återkommande klandervärda eller
negativt präglade handlingar vilka
under längre tid riktats mot utpekade enskilda medarbetare och på
ett personligt kränkande sätt ställer
medarbetaren utanför arbetsgemenskapen. Med detta menas att kränkningen ska ha pågått under en längre
tid både systematiskt och metodiskt
riktat mot enskild individ.
Vad är sexuella trakasserier?
Sexuella trakasserier är en form
av kränkande särbehandling som
i arbetslivet innebär ovälkommet
sexuellt uppträdande i ord och handling, som leder till att någon känner
sig förnedrad, stressad eller illa till
mods. Människor reagerar på olika
sätt på kränkningar och det är den
som utsätts för kränkningen som avgör om händelsen ska uppfattas som
sexuella trakasserier eller ej.
Vad är diskriminering?
Diskriminering är också en form
av kränkande särbehandling och kan
beskrivas som att olika individer behandlas olika på ett orättvist sätt på
grund av vem de är, vad de tror på
eller hur de lever.
I SVERIGE HAR VI EN diskrimineringslag
med sju diskrimineringsgrunder:
• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• ålder
Om du som medarbetare upplever
att du blir utsatt för någon form av
diskriminering eller kränkning ska
tydligt säga ifrån och markera att du
inte accepterar att bli ovärdigt behandlad. Problemet ska omedelbart
anmälas till din närmaste chef eller
dennes chef.
Varje medarbetare som svarade på enkäten fick välja om de ville ha en trisslott eller skänka motsvarande summa till välgörenhet. Resultatet blev en donation på 5 460 kronor till Barncancerfonden.
När vi som arbetsgivare får kännedom att kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar förekommer är
vi skyldiga att skyndsamt utreda omständigheterna och vidta särskilda
åtgärder.
Vi är varandras arbetsmiljö och en
enkel åtgärd är bemöta andra människor såsom man vill bli bemött själv.
Tidningstjänst är en del av PostNordkoncernen och med anledning av det
kommer vi under året att informera
om PostNords Code of Conduct. Det
innebär bland annat att på vilket sätt
man förhåller sig till varandra på
arbetsplatsen och hur man bemöter
kund, det vill säga att alla, både internt och externt har rätt att bli bemött med respekt och därmed vara
goda företrädare för verksamheten.
KATARINA JOHANSSON
FAKTA: Medarbetarundersökningen
Svarsfrekvens: 48 procent.
Resultat per område på en sjugradig skala:
20132014
Min arbetssituation5,265,29
Min närmaste chef 5,415,41
(Nattchef/Nattförman)
Min närmaste chef 6,095,80
(Distributionschef)
Hela företaget5,845,80
Jag har en bra arbetsmiljö4,905,00
”
Vi är varandras arbetsmiljö och en
enkel åtgärd
är bemöta
andra människor såsom
man vill
bli bemött
själv.”
4
Nyheter
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
MittMediachef om samarbetet med Tidningstjänst:
”Distributörerna extremt betydelsefulla”
I dag har MittMedia arton dagstidningar, tolv gratistidningar, digitala medier, kommersiell
radio, webb-tv, tryckerier och appar.
– Cirka 90 procent av intäkterna kommer fortfarande från papperstidningen men vi ser en
gradvis övergång till det digitala. Vår utmaning är att hantera både den befintliga papperstidningsaffären och övergången till den digitala affären, säger Birgitta Lövestedt, tillförordnad privatmarknadschef på MittMedia.
U
pplagorna för papperstidningen fortsätter att redovisa allt större volymtapp varje
år, så även 2014, förklarar
Birgitta Lövestedt.
– Men papperstidningen är fortsatt stark bland äldre konsumenter
och här vill jag påstå att vi aldrig tidigare jobbat så offensivt med marknadsföring som vi gör nu inom MittMedia, säger hon.
Samtidigt är det svårt att attrahera
yngre kunder med papperstidningen.
Branschen testar olika typer av kampanjer och försäljningsmetoder och
det är tufft att få nya papperskunder.
Yngre personer föredrar digitala produkter och tjänster, förklarar Birgitta. Hon ser Google och Facebook som
tidningarnas största konkurrenter
och menar att det ligger något i att
folk till viss del har ändrat sina frukostvanor. Det finns därmed inte lika
stort utrymme för papperstidningen
i människors vardag.
– Men papperstidningen är viktig
för våra kunder och är den sen eller uteblir så upplever kunderna det
mycket negativt, de får helt enkelt en
dålig start på dagen. Alla distributörer inom TAB är extremt betydelsefulla, säger Birgitta.
Hur upplever du Tidningstjänsts
tjänster och utdelningskvalitet?
– I stort så tycker jag att utdelningskvalitén är bra, vilket är glädjande.
Men varje reklamation är problematisk eftersom kunden blir besviken på
oss och det finns risk för uppsägning
av prenumerationen och det gynnar
varken MittMedia eller TAB.
DET HAR SKETT OCH kommer att ske en
rad distriktsomläggningar under
året. Här ser Birgitta ett viktigt förbättringsområde.
– På den fronten måste TAB förarbeta betydligt mer. Upprepade reklamationer på grund av omläggning
är ett stort problem. När tidningen
uteblir får vi starka reaktioner på
marknaden. Det i sig visar att papperstidningen är efterlängtad, vilket
är bra för både MittMedia och TAB.
Jag vet att en distriktsomläggning är
ett komplicerat jobb och därför är ett
noggrant förarbete extremt viktigt
FAKTA: Birgitta Lövestedt
Bor: Örebro.
Befattning: Tillförordnad privatmarknadschef på MittMedia sedan den 1
mars 2015.
Antal år i företaget: 1,5.
Tidigare arbeten: Olika befattningar inom Promedia och innan dess
marknads- och distributionschef på
Nerikes Allehanda. På fritiden: Paddlar kajak, vandrar
(besteg Kilimanjaro i februari i år).
Roligast med mitt jobb: Att jobba
med organisationsutveckling.
Utmaningar i mitt jobb: Att både
vara lyhörd för marknadsutveckling
och möta kunder med nya digitala
paket och erbjudanden samtidigt som
vi värnar papperstidningen.
Birgitta Lövestedt, tillförordnad privatmarknadschef på MittMedia.
för att resultatet ska bli bra. Målet
måste ju vara att kunderna inte märker av förändringen.
Birgitta tycker att samarbetet mellan MittMedia och Tidningstjänst
har utvecklats under de drygt 1,5
åren hon varit i företaget.
– MittMedia har anställt en distributionsansvarig i Elin Lemnert och
det hoppas och tror jag har bidragit
till en tätare dialog. Elin Lemnert har
ju också jobbat på Tidningstjänst i 19
år så hon har stor kunskap om distribution.
Hur kommer jag att kunna läsa
tidningen om 20 år?
– Digitalt kommer man absolut att
på något sätt ta del av nyheter och
kommersiella budskap. Om papperstidningen kommer att finnas kvar låter jag vara osagt.
ULRIKA OHLSSON
FAKTA: Mittmedia
Verksamhet: Innefattar arton dagstidningar, tolv gratistidningar, digitala medier,
kommersiell radio, webb-tv, tryckerier och appar. Arbetarbladet, BandyPuls, BollnäsNytt, Borlänge Tidning, Dala-Demokraten, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, HockeyPuls, HudikNytt, Hudiksvalls Tidning, Länstidningen, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Nya
Ludvika Tidning, Lunchguiden, Mitt Dalarna, Mitt Gävle, Mitt Jobb, MittMedia Print,
Mora Tidning, Pralin, Söderhamns-Kuriren, SöderhamnsNytt, Södra Dalarnas Tidning,
Sundsvalls Nyheter, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Tidningen Härjedalen, Åre idag, Örnköldsviks Allehanda, Östersunds-Posten, 100% Krokom, 100%
Strömsund och 100% Östersund.
Tryck upplaga: Cirka 224 500 TS upplaga helåret 2014.
Finns geografiskt: MittMedia når med sina titlar 1/3 av Sveriges yta.
Omsättning: 1,4 miljarder.
Antal anställda: 975.
5
Nyheter
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
Ruttoptimering allt viktigare
när tidningsupplagorna sjunker
När de prenumererande upplagorna sjunker måste Tidningstjänst effektivisera distributionen
för att inte gå med förlust. Ett sätt att uppnå detta är genom så kallad ruttoptimering.
– Tidningsvolymernas dramatiska fall förändrar våra förutsättningar. Därför kommer vi att
intensifiera ruttoptimeringen, säger Stefan Åström, chef för produktionsstöd.
Transvision Route Planner är ett standardiserat verktyg för strategisk, taktisk och daglig dynamisk ruttplanering och ruttoptimering.
T
idningstjänst använder sig
av programvaran Route Planner för att ruttoptimera. Stefan Åström förklarar att det
rör sig om ett verktyg som Postkoncernen använt sig av sedan tidigt 1990tal. Även i Tidningstjänsts fall har det
hängt med länge – i cirka i tio år – så
någon nyhet är det inte tal om. Däremot ska programvaran nu komma att
användas mer frekvent än tidigare.
Planner sköts av fyra personer på Produktionsstöd. På uppdrag av regionchefer beställs ruttoptimeringen när
det aktuella distriktsintervallet inte
optimerats på länge.
– Då tankar vi över geografisk information från vårt distributionssystem Tabs in i Route Planner. Då kan
vi konstatera ruttens nuläge, säger
Stefan Åström.
GENOM PROGRAMVARANS funktioner går
ROUTE PLANNER BEARBETAR geografisk
information och analyserar transportstrukturer, något som gör det
möjligt att enkelt optimera distributionsrutter. På så vis går det att
uppnå kostnadsbesparingar och förbättra servicenivån, eftersom några
få procents minskning av körsträcka
och körtid får stor genomslagskraft
vad gäller punktlighet och det ekonomiska resultatet.
Stefan Åström berättar att Route
det sedan att bearbeta informationen
och lägga upp rutten på ett smidigare
och mer effektivt sätt. Den tid som en
viss rutt beräknades ta för några år
sedan får ofta en annan beräknad tid
i dag, när förutsättningar förändrats.
Hela systemet bygger på olika
standardtider, exempelvis hur lång
tid det förväntas ta att gå i en trappa
för att lämna tidningen i postlådan
eller att stanna utanför ett hyreshus.
Dessa tider läggs samman med de
tider som tillhandahålls av en vägdatabas, som håller reda på hur fort
man får köra på vägarna. Tillsammans bildas en distriktstid.
– Men standardtiderna varierar
beroende på omständigheterna. En
trappa kan ju se ut på många olika
sätt och inget distrikt är det andra
likt. Om det till exempel rör sig om
ett loftgångshus lägger man på lokal
nivå in extratider på det stoppet för
att ge distributören mer tid.
NÄR INFORMATIONEN behandlats färdigt lämnar Produktionsstöd över
ett nytt förslag till regionen. Det är
egentligen inget nytt under solen,
menar Stefan Åström.
– Vi gjorde exakt samma sak innan
IT-åldern, men då satt vi med penna
och karta.
Fortsättning på sidan 6.
”
Vi gjorde exakt samma
sak innan ITåldern, men
då satt vi
med penna
och karta.”
6
Nyheter
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
Efter godkännande av regionen
skickar Produktionsstöd ut en fil
från Route Planner tillbaka till distributionssystemet Tabs, vilket gör att
gångordningen automatiskt ändras.
De olika systemen kommunicerar väl
med varandra.
EN ANNAN FÖRDEL med ruttoptimering,
som gynnar distributörerna, är att
distrikten blir mer rättvisa. Ett distrikt som tidigare varit manuellt
mätt och som inte ruttoptimerats på
länge kan vara av en tidsmässigt frikostig karaktär, till skillnad från ett
distrikt som ruttoptimerats nyligen.
Nu blir alla distrikten i Sverige mätta
enligt samma princip.
– Det blir också lättare att skräddarsy för den enskilda distributören.
Vi kan göra mindre distrikt utifrån
de lokala förutsättningarna.
Och de lokala förutsättningarna,
säger Stefan Åström, är i konstant
förändring. När tryckerier lägger ner
eller postkontor flyttar måste också
justeringar göras. Sådana justeringar
görs smidigt i Route Planner.
I år kommer Tidningstjänst därför
att intensifiera arbetet med ruttoptimering. Innan årets slut kommer
alla distrikt som inte optimerats under de senaste tre åren att effektiviseras med Route Planner.
– Ju oftare vi ruttoptimerar, desto
mindre dramatiska blir förändringarna för den anställde.
STEFAN ÅSTRÖM FÖRKLARAR att Produk-
tionsstöd under sommaren och hösten kommer att kontrollera tiderna
och genomföra ordentliga tester.
– Redan i dag är detta verktyg bra,
men vi strävar efter att det ska bli
ännu mer finjusterat.
VIKTOR JONSSON
Stefan Åström, chef för Produktionsstöd inom Tidningstjänst.
Kollektivavtalad lönehöjning för distributörer
Kollektivavtalet som tecknades mellan Medieföretagen och
Svenska Transportarbetareförbundet i december 2013 gäller
för tiden 1 januari 2014–31 mars 2016. Avtalet innehåller två
lönehöjningar, en 1 januari 2014 och en 1 april 2015. Med tid i
yrket avses anställningstid på avtalsområdet.
FAKTA: De nya lönerna 1 april 2015
Tid i yrket
Nyanställd
6 mån
12 mån
24 mån
120 mån
Timlön
127:00
139:33
142:69
144:99
150:80
Månadslön
22 102
24 242
24 831
25 228
26 237
För ordinarie schemalagt arbete betalas ob-tillägg enligt följande:
Måndag -fredag kl 18.00-06.00
8:61
Lördag kl 00.00-24.00
17:15
Söndag/helgdag kl 00.00-24.00
samt påsk-, pingst-, midsommar-,
jul- och nyårsafton 25:87
Timlön för överenskommet övrigt arbete från och med 1 april 2015:
Sthlm/Gbg
Begynnelselön
128:43
Lön efter två år i yrket
129:31
Lön efter fyra år i yrket
130:20
Riket i övrigt
127:50
128:43
129:31
För ordinarie schemalagt arbete betalas ob-tillägg enligt följande:
Måndag-fredag kl 18.00-06.00
samt lördagar kl 00.00-24.00
24:08
Sön- och helgdag, påsk-, pingst-,
midsommar-, jul- och nyårsafton
kl 00.00-24.00
48:41
Efter 115 år läggs Dagbladet ner.
Dagbladet lades ner
Dagbladet Nya Samhället blev det senaste
offret för nedskärningar i Mediesverige.
Tidningen, med 115 åriga anor, lades ned
vid månadsskiftet februari/mars, skriver
dagbladet.se.
Vi har haft ett väldigt tufft läge, och nu
visar det sig att det inte går längre. Vi är
så klart väldigt ledsna, säger Dagbladets
chefredaktör Patricia Svensson.
Sjutton journalister berörs. Delar av
verksamheten flyttar över till Sundsvalls
tidning, som Dagbladet Nya Samhället
samarbetet med sedan nedläggningen
hotade för tre år sedan.
”Dagbladets grundproblem är att
upplagan i många år varit uppblåst av
rabatter”, skriver ägaren Mittmedia i ett
pressmeddelande.
Sista numret av Dagbladet utkom 27
februari och alla Dagbladets prenumeranter får nu Sundsvalls Tidning istället,
ägaren MittMedias andra tidning i Sundsvall med en upplaga på drygt 20.000
exemplar.
Beskedet om att Dagbladet skulle
läggas ned kom med bara en veckas
varsel. Dagbladets 5 000 prenumeranter
skulle under den sista veckan i februari få
både Dagbladet och Sundsvalls Tidning.
Eftersom Sundsvalls Tidning är en sjudagarstidning och därmed utkommer även
på söndagar blev det en dubbel utmaning
för Tidningstjänsts distributörer i Sundsvall
då det samtidigt startade en stor omorganisation den 1 mars. Det var 800 som
prenumererade på båda tidningarna så
slutresultatet blev 4 200 extra tidningar
söndagen 1 mars.
KÄLLA: TT
7
Nyheter
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
Difoma – ett viktigt stöd i arbetet
Tidningstjänst har som arbetsgivare ett ansvar att veta att alla distributörer har kommit till
arbetet, kunnat genomföra det på ett bra sätt och tagit sig hem igen välbehållna. Detta är det
kanske viktigaste skälet till att Difoma såg dagens ljus för ett antal år sedan.
A
tt vara tidningsdistributör
innebär att man oftast jobbar ensam. De flesta träffar bara arbetsledare och
andra kollegor när de lastar tidningarna på natten. Många andra gör
inte ens det, de lastar tidigare eller
senare än de andra, eller så jobbar
de på distrikt utanför tätorten och
får tidningarna utkörda till sig. Varje
natt är det alltså många distributörer som genomför sitt arbete utan att
ha någon kontakt alls med någon annan under passet. Tidningstjänst har
som arbetsgivare ett ansvar att veta
att alla distributörer har kommit till
arbetet, kunnat genomföra det på ett
bra sätt och tagit sig hem igen välbehållna. Detta är det kanske viktigaste
skälet till att Difoma såg dagens ljus
för ett antal år sedan.
MED HJÄLP AV start/stopp-funktionen
i Difoma kan alla distributörer meddela när de påbörjar sina distrikt och
när de är klara med dem. Alla rapporter ställs upp i en sammanställning i
Difomas webbgränssnitt som arbetsledarna har tillgång till. På det
sättet kan nattchefen kontrollera att alla är
igång utan att
behöva vara beroende av till
exempel kontrollrundor och
telefonsamtal.
Jakob Larsson.
För att de icke
startade eller stoppade distrikten
verkligen ska sticka ut i denna överblick krävs förstås att alla som jobbar
under natten verkligen genomför de
här momenten på sina distrikt i Difoma. En nattchef kan ha hundratals distrikt att övervaka och det kan snabbt
bli svårt att följa upp alla distrikt om
många glömmer att rapportera. Det
är alltså viktigt att alla tänker på att
alltid göra detta steg, även om man
till exempel redan har pratat med
nattchefen i början av passet och tänker att han eller hon ändå vet att man
är igång.
Start/stopp-sammanställningen är
bra för att bekräfta att allt har gått
som det ska för alla distributörer
under natten. Men ibland går som
bekant inte allt som det ska och i en
nödsituation är det viktigt att som
distributör ha ett snabbt och enkelt
sätt att förmedla detta till sin arbetsledare. Larm-widgeten gör att man
med några snabba tryck på skärmen
kan meddela nattchefen att en situation har uppstått. Ett meddelande
skickas iväg, både i form av ett SMS
och som ett varningsmeddelande
som poppar upp på Difomas hemsida, där nattchefen kan se personuppgifter och GPS-position för den
som har utlöst larmet. Nattchefens
första åtgärd blir att försöka kontakta den som larmar. Larm-widgeten
ska ses som en extra trygghet och
ett komplement till 112 och ett sätt
att snabbt kunna få hjälp från din
arbetsledare. Vill man hellre ringa
nattchefen eller 112 kan man självklart göra det istället.
Larm och start/stopp kan sägas vara
den arbetsmiljömässiga delen av Difoma. Den andra delen består av stöd för
distributionen, där såklart budboken
står i centrum. Budboken i Difoma
hämtas från distributionssystemet
Tabs och är därför i mångt och mycket
likadan som den som går att skriva ut
i pappersform och som många har jobbat med i åratal. Gångordningen och
körinstruktionerna är identiska. Men
det finns några fördelar med den digitala budboken. Genom att ladda ned
senaste version av budboken före varje
pass får man den helt uppdaterad och
slipper själv hålla reda på alla dagens
ändringar. Budboken visar bara de
titlar som är aktuella för distribution
den specifika dagen vilket gör att man
minskar risken att glömma en viss titel eller dela fel.
DET ÄR OCKSÅ ENKELT att återrapportera
eventuella problem direkt de uppstår. Har en portkod slutat att fungera? Knappa iväg en återrapport direkt
på platsen så slipper du ringa arbetsledaren efter jobbet är klart och du
slipper också risken att glömma bort
att meddela det och få en felaktig reklamation. Behöver du en lista över
prenumeranter på en specifik titel på
distriktet? Använd ”Sök i boken” och
sök på titeln, så kommer en lista över
alla prenumeranter på distriktet
fram. Och är du ny på distriktet och
osäker på var en adress ligger kan du
använda dig av funktionen ”navigera
hit” och få väganvisning.
Difoma samlar många funktioner
under samma tak och det kan kanske
kännas lite överväldigande för en del
till en början. Men egentligen är det
inte så komplicerat som det först kan
verka utan bara ett digitalt sätt att
göra samma saker som vi alltid har
gjort. Förhoppningsvis lite enklare
och lite snabbare.
JAKOB LARSSON
FAKTA: Så använder du Difoma varje natt
•
•
•
•
•
•
•
Logga in och ladda ned budboken till ditt distrikt och kasta ett öga på dagens
ändringar.
Läs eventuella snabbmeddelanden (ploppar upp automatiskt på skärmen)
Tryck på ”starta distrikt” när du påbörjar ditt arbete, till exempel när du hämtar ut
postbil.
Använd budboken och vid behov återrapportering under distributionen.
Tryck på ”stoppa distrikt” när du är klar med arbetet.
Avsluta Difoma.
Kom ihåg att ladda telefonen!
Difoma samlar många funktioner under samma tak.
Telefonen som arbetsredskap
I dag använder vi våra smarta telefoner till så mycket mer än bara ringa och sms:a:
allt från att kolla mejlen till att läsa nyheter och göra deklarationen. Vi har vant oss vid
detta och många tar numera automatiskt fram telefonen när en fundering dyker upp,
till exempel vad klockan är eller hur vädret ska bli. Vi samlar så många funktioner som
möjligt i en enhet. Så har även Tidningstjänst tänkt gällande Difoma. Men telefonen som
Tidningstjänst tillhandahåller är ett arbetsredskap och får endast användas i tjänsten.
Det är inte tillåtet att ringa och surfa privat eller ladda ned appar.
Detta är en instruktion som alla är skyldiga att följa, ett åtagande i anställningen.
Om en medarbetare bryter mot den kallas det misskötsamhet och kan få arbetsrättsliga
följder, medarbetaren kan dessutom bli betalningsskyldig för de merkostnader som det
privata användandet medfört.
ULRIKA OHLSSON
8
Nyheter
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
Nytt och smart elfordon
bra hjälp på rundan
Mer lastutrymme. Smidigare att packa. Enklare att ladda. Och PostNord-blå.
Välkommen, PostNords elfordon Comarth CR Sport!
I
dag tar PostNords brevbärare
sig fram på cykel, moped, med
en clubcar eller med en vanlig
bil. En förändring kommer på
sikt att ske av nuvarande fordonsflotta. I mitten av december bytte
region Stockholm ut några av sina
clubcars och mopeder mot det nyinköpta elfordonet Comarth CR Sport,
ett PostNord-blått transportmedel
i mellansegmentet, det vill säga ett
fordon mittemellan moped och bil.
Framförallt
funktionsmässigt finns
det många
tekniska
förbättringar
med det nya
fordonet.”
– BAKGRUNDEN TILL DEN här nyinveste-
ringen är att avtal med nuvarande
leverantörer gått ut och att vi därmed gick ut med en koncernupphandling för alla PostNords bolag
av ett nytt fordon som skulle kunna
ersätta de elfordon som brevbärarna
använder, säger fordonsspecialisten
på PostNord, Håkan Hvitman.
Tanken är att PostNords alla 900
clubcars och 1 200 elmopeder runt
om i landet på sikt ska bytas ut mot
det nya spanska elfordonet.
– Först ut är region Stockholm
som redan i december fick den första leveransen av nya fordon. Under
2015 kommer ytterligare upp till
200 elfordon av den nya modellen
att successivt introduceras över hela
”
Comarth CR Sport är ett elfordon mittemellan moped och bil. I framtiden planeras att den successivt
ska ersätta alla PostNords clubcars och elmopeder.
landet, förklarar Håkan Hvitman.
Det finns en stor avgörande skillnad
mellan dagens elfordon som används
av PostNord och de nya fordonen, och
den är att de nya kommer att användas
för att förstärka PostNords varumärke.
De är blåa och har dessutom PostNords
logga väl synligt på sidorna.
– Framförallt funktionsmässigt finns
det många tekniska förbättringar med
det nya fordonet. De har en halv kubikmeter större lastutrymme och skåpet
är helt designat efter PostNords lådor.
Dessutom kan de, till skillnad från nuvarande elfordon, laddas utomhus även
i minusgrader.
Att på sikt förändra fordonsparken
kostar naturligtvis en del, men enligt
Håkan Hvitman kommer det snabbt
att göras kostnadsbesparingar, efter-
som det nya avtalet innehåller en fördelaktig service och garantidel.
Dessutom, om det visar sig att vi
kan minska inköpen av nya traditionella bilar, kommer vi att i stället
välja mellansegmentsfordon, så det
finns även en miljömässig vinst med
det nya fordonet, konstaterar Håkan
Hvitman.
ANNA-MARIA STAWREBERG
MasterNaut i fler bilar
Tidningstjänst har fått godkänt från PostNords miljöfond att investera i MasterNaut
i ytterligare cirka 200 bilar till ett värde av
890 000 kronor. Stefan Åström, chef för
produktionsstöd, säger att vi till att börja
med troligen bara installerar MasterNaut i
100 bilar, då resterande del av bilparken är
för gammal. Resterande enheter sätts in i
takt med att vi byter ut de äldre bilarna.
Våra miljömål
Tidningstjänsts miljömål är att minska genomsnittlig förbrukning av fossila bränslen
mot transportsträcka med 40 procent till
år 2020 med startår 2009. 2009 hade vi
en genomsnittlig förbrukning på 1,20 liter/
mil. 2014 har vi minskat det till 0,88 liter/
mil. 2020 ska vi vara nere i 0,72 liter/mil.
Vi är på god väg men vi vet också att vi
är beroende av vilken typ av fordon som
posten väljer att köpa in.
På vårt intranät www.tab.se under
rubriken TAB.se finns en flik som heter
”Miljö” där du själv kan se hur vi ligger till.
Tidningstjänst släcker ner under Earth hour.
TAB släcker ner – och lanserar frimärke
Lördagen den 28 mars kl 20.30-21.30 är
det Earth Hour, en global klimatmanifestation som Världsnaturfonden (WWF) är
initiativtagare till. Tidningstjänst kommer
att delta vilket innebär att varje lokal som
tillhör Tidningstjänst ska släckas ned.
Naturligtvis ska lyset inte släckas där det
stör verksamheten eller medför säkerhetsrisker. Läs mer om Earth Hour på:
www.wwf.se/earthhour.
PostNords välgörenhetsfrimärke ges i
år ut till förmån för Världsnaturfonden med
budskapet ”PostNord och Världsnaturfonden WWF tillsammans för miljön och
klimatets skull”.
9
Korsord
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
Lösning (Tabloiden, nr 65)
Så länge varar den perfekta tuppluren
Om du undrar huruvida du löste förra numrets korsord korrekt, kommer här lösningen.
Att man mår bra efter en tupplur är ingen nyhet. Inte heller att det får stöd av forskningen. Percy Barneviks sovvanor är till exempel väl kända. Men hur länge ska man sova?
Det har forskare vid universitetet i  Berkeley tagit reda på:
10–20 minuter: En ”power nap” ökar din energi och koncentration. Sömnen blir
inte lika djup som vid en längre tupplur, vilket gör att du snabbare kan återgå till vaket
tillstånd.
30 minuter: Kan få dig att känna dig omtöcknad, då du vaknar precis då kroppen
är på väg in i sömnens djupare stadium. Samma typ av dimmighet upplever du om du
sover i en timme, men det är bra för att öka minnet.
90 minuter: Bra för dig som inte får tillräckligt med sömn på natten. Då får du en
komplett sömncykel och kan förbättra både ditt emotionella minne och din kreativitet. Men låt inte din tupplur ersätta din nattsömn.
Forskare har kartlagt tupplurens effekter.
TAB
KRYSSET
Lös korsordet och ta chansen att vinna en trisslott.
Förra numrets vinnare
blev: Anita Siggelin, Skövde,
Ingrid Fryxelius, Karlstad och
Rudolf Hjalmarsson, Torpshammar. Grattis!
Skicka in din lösning före
den 15 maj och märk kuvertet ”TAB-kryss”.
TIDNINGSTJÄNST AB
BOX 1121
111 81 STOCKHOLM
NAMN
_________________________
ADRESS
_________________________
POSTADRESS
_________________________
_________________________
10
Medarbetare
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
Den 8 december uppvaktades från vänster Henrik Karlsson, Katarina Johansson och Fredrik Lindfors för 25 år i tjänst på Brasserie Le Rouge i Stockholm. Vi som firade dem var Leif Persson, Thomas Steffensen och Ulrika Ohlsson.
På Scandic i Falun har vi haft avtackning av pensionärer och firat några som jobbat i 25 år! Gerth
Strömberg, pensionär, Pia Nyström, 25 år i företaget, Lena Larsson, 25 år i företaget och Nils Olof
Ohlsson, pensionär. Mikael Morin var med och firade dem.
Tidningstjänst firade Saite Jallows 50-års dag med lunch den 27/6. Saite har arbetat som distributör i
Gävle i cirka 20 år.
Den 4 november uppvaktades sex distributörer för 25 år i tjänst på Hotell Hallstaberget i Sollefteå. Vi
åt en god affärslunch tillsammans och hade utdelning av de valda presenterna och blommor. Från
vänster: Mikael Eriksson, nattförman, Dan Redbrink, Sollefteå, Anders Wattman, Sollefteå, André
Dijkstra, Nordingrå, Elleonore Kvarnberg, Bjärtrå, Peder Petersen, Näsåker, Peder Hjelm, Långsele,
Stefan Borgström, DC.
11
Medarbetare
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
1949 såg Björg Wingskog dagens ljus, det var det året som North Atlantic Treaty Organization (Nato)
bildades. I Sverige förhandlade man om ett Nordiskt försvarssamarbete. Flyktingar från Östtyskland
och Polen debatteras i riksdagen (Yrkesmässig flyktingtrafik misstänktes). Känns som det skulle kunna
vara 2015. Lite trevligare var det att ransoneringen på kött, tvål, socker, bildäck med mera upphörde.
Björg hann med 24 år på Tidningstjänst, nu blir det växthus och barnbarn på heltid.
I juli 1986 började Heide på TAB i Säffle. I september 2014 gjorde hon sin sista arbetsdag, drygt 28
år senare. Heide har efter tidningsrundan även kört ut post i samma område, så man kan säga att
hon var en välkommen budbärare på mer än ett sätt. Det har hänt mycket på dessa 28 år. Bland de
incidenter som hänt så hade hon en älgkalv som blev förälskad i TAB-bilen, tyvärr med dödlig utgång.
Vid första kontakten kom den så nära bilen att hon kände mulen på handen på ratten. Veckan därpå
var det dags igen, samma älg, men den här gången fick den ut ena benet framför bilen, vilket bröts av.
Då var det slutsprunget efter TAB:s bilar. På bilden Heide Johanson och Morgan Görlin.
På restaurang Varvsberget avtackades (från vänster) Bo-Christer Andersson (22 år), Gunnar Lundstedt (15 år), Per-Ola Stockhaus (13 år), Liselott Östman (43 år) och Eira Selling (42 år). Gåvor och
blommor överlämnades i samband med lunch av Stefan Borgström, DC, och Karin Näslund, VSHR.
”Nu har vi firat en av våra nattchefer, Håkan
Lewin, som kommit upp i 25 år i TAB”, skriver
Annika Nordkvist, DC i Falun.
Den 8 oktober firades tre medarbetare av efter
25 års anställning. Från vänster: Bengt Forslund,
Marie Eriksson samt Anders Lundsten, samtliga
tillhörande Sandviken. Det blev en trevlig kväll på
Högbo Brukshotell!
I Smedjebacken har vi firat pensionärer och 25-åringar i företaget! Kjell Persson, pensionär, Helka Lusua,
pensionär, Britt-Marie Fransson, pensionär och 25 år i företaget samt Barbro Skoglund 25 år i företaget.
Den 11 februari överlämnades 25-årspresent till Roger Sjöberg och Dick Karlström, Örnsköldsvik.
Gåvor och blommor överlämnades av Stefan Borgström, DC, och Karin Näslund, VSHR, i samband
med en lunch på Restaurang Varvsberget.
12
Nyheter
TABLOIDEN
NR 66, MARS 2015
Din framtida pension
Ladda ner Benifys app och få tillgång till Förmånspaketet direkt i telefonen.
U
nder februari och mars
skickar Pensionsmyndigheten ut de orange kuverten.
Där får du veta hur mycket
pengar du har tjänat in i allmän pension. Efter det orange kuvertet kommer
även besked om din tjänstepension
som Tidningstjänst betalar från Fora
om du är distributör eller Collectum
om du är tjänsteman. Lägg ihop dessa
två med ditt privata sparande så får du
en bild av vad du beräknas få i pension.
Du kan även logga in på www.minpension.se för att få en helhetsbild.
DET FINNS MÅNGA faktorer som påverkar hur stor din slutliga pension blir,
exempelvis:
• Hur länge du kommer att arbeta.
• Hur mycket pensionspremier
som betalas in.
• När du tar ut pensionen,
• Hur ditt pensionskapital utvecklas (ökar/minskar).
• Om du väljer familjeskydd
och/eller återbetalningsskydd.
Det är mycket att hålla reda på och
hos en del finns ett motstånd att engagera sig i pensionen på grund av att
det verkar så komplicerat. I Förmånspaketet finns en pensionsskola som är
en guide över hur pensionen fungerar
där vi förklarar de vanligaste begreppen och hur de olika delarna hänger
ihop. I pensionsskolan finns endast
information, ingen rådgivning.
OM DU VILL HA HJÄLP med pensionspla-
ceringarna så har du som medarbetare i Tidningstjänst förmånen att
få personlig rådgivning via Lifeplan.
Lifeplan är en neutral rådgivare som
inte tar några avgifter. De optimerar
din pensionsplacering efter just dina
förutsättningar. För att kunna göra
det så behöver du skicka in en informationsfullmakt så de kan hämta in
den pensionsinformation som finns
för dig. När det är klart får du ett besked och kan gå in och svara på några
frågor i Förmånspaketet om din riskbenägenhet. Detta tillsammans ger
underlaget för rådgivningen. När
rådgivningen är klar så får du ifyllda
blanketter som du kan signera och
skicka in om du vill följa råden, det
är helt valfritt. Lifeplan bevakar sedan din placering och kontaktar dig
om något förändras så att du kanske
borde göra nya val.
Logga in och läs mer om din pension, dina försäkringar och Lifeplan på
www.formanspaketet.se under fliken
pension och försäkring.
Nyttja Förmånspaketet via app
Via din smartphone kan du få tillgång till Förmånspaketet direkt i telefonen. Appen heter
Benify och finns att ladda ner i App Store och Google Play. Då kan du till exempel få
dina rabatter utan att ha med ditt personalkort när du är ute och handlar. Från och med
2015 finns även lönespecifikationen i appen.
FAKTA: Förmånspaketet
Så här kommer du igång:
1. Gå till www.formanspaketet.se, logga in genom att fylla i ditt personnummer och
det lösenord som du fick i välkomstbrevet
2. Första gången du loggar in kommer ett välkomstmeddelande, klicka på ”Fortsätt”
om du godkänner villkoren.
3. Du uppmanas nu att byta lösenord.
4. Gå igenom dina personliga uppgifter och kontrollera att de stämmer. Registrera
gärna en privat e-postadress.
5. Du kommer nu till välkomstsidan i Förmånspaketet. Denna sida ser du varje gång
du loggar in. Här finns nyheter och allmän information om dina förmåner på Tidningstjänst.
6. På sidan ”Mina förmåner” kan du läsa mer om de löneförmåner Tidningstjänst erbjuder just dig. Vissa förmåner, till exempel motionskort, går att beställa direkt via portalen. Andra förmåner innehåller endast information om reglerna kring förmånen samt
tillvägagångssättet för att kunna använda förmånen som till exempel Posten Fritid.
Har du tappat bort ditt personalkort eller inloggningsuppgifterna? Gå in på www.formanspaketet.se och fyll i ditt personnummer, klicka sedan på rutan ”Glömt lösenord?”
så skickas nya uppgifter till dig per post om du inte redan fyllt i en e-postadress i
portalen.
Har du inte tillgång till internet? Du kan få hjälp och information via telefon till supporten som nås på 08-210 200.
ULRIKA OHLSSON
Är det viktigt med medarbetarundersökning? Svarade du på årets?
Mikael Sundström, Umeå
– Det är helt okej, tycker att det
är bra.
– Nej, jag svarade inte.
Jonas Olsson, Delsbo
– Ja det tycker jag.
– Ja, jag svarade.
Åke Abrahamsson, Östersund
– Ja, det är bra, då får företagsledningen en uppfattning om vad
som är bra eller dåligt.
– Ja, jag svarade.
Ola Blom, Falun
– Ja, jag tycker att det är vettigt
eftersom vi är så många anställda
som har åsikter och då är det ett
bra sätt att meddela sig på.
– Ja, jag svarade.
Jonathan Lindgren, Arvika
– Låter kanske konstigt när jag
inte svarat men jag tycker det är
viktigt.
– Nej, jag svarade inte.