Högtryckstvättar i test
VA S A E L E K T R I S K A S K U N DT I D N I N G 2 / 2 0 1 5 Ett drömhem utanför planområde Rätt verktyg gör arbetet tryggt På kundbesök: Onnelan puutarha Högtryckstvättar i test nette KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i oktober 2015. Nummer:2/2015 Utgivare: Vasa Elektriska Ab, Vasa Elnät Ab Postadress: PB 26, 65101 Vasa Besökadress Kyrkoesplanaden 0, 65100 Vasa, Finland Telefonväxel: 06 324 5111 Felanmälningar: 06 324 5710 (24 h) (samtalen spelas in) Fax: 06 324 5350 Internet: www.vaasansahko.fi ISSN:1458-7297 Chefredaktör: Kia Lettelin [email protected] Redaktions- Olli Arola kommitté: Håkan Bodö Göran Heino Katja Luomaranta Redaktion: Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Kustmedia Layout: Reklambyrå Bock´s Office Ab Tryckning: UPC Print Kundtjänst öppen kl. 8.00–16.00 06 324 5750 [email protected] Vi spelar in alla kundsamtal. Kunderna frågar I N N EH Å LLS F ÖRTEC KNING Under den här rubriken svarar vi på frågor som vi fått till kundtjänsten eller som skickats in av er Nette-läsare. Har du en fråga som du vill ha svar på i tidningen? Skicka den till adressen [email protected]. Jag förundras över den höga elförbrukningen hos min dotters familj som bor i en höghuslägenhet. Medelförbrukningen för motsvarande bostad och familj (två vuxna, två barn) borde kosta under 50 euro/ månad, men deras räkning är ungefär dubbelt så hög. Vart försvinner elen? Pärmbild: Mikko Lehtimäki 3 4 7 8 12 14 18 19 Ledaren Ett drömhem utanför planområde På jobbet: Vår Åke går i pension På kundbesök: Onnelan puutarha Rätt verktyg gör arbetet tryggt Högtryckstvättar i test I korthet Korsord Om bostaden har badrum med elektrisk golvvärme kan det höja elförbrukningen överraskande mycket. Vid energieffektiv användning av elektrisk golvvärme hålls golvtemperaturen på en nivå där golvytan känns ljummen. Om det finns ett värmeelement i badrummet lönar det sig att reglera rumstemperaturen med hjälp av det. Dörren till badrummet bör hållas stängd. De kan också se över ventilationen. En tredjedel av den energi som använts för att värma upp byggnaden kan blåsas ut via ventilationen. Det vanligaste systemet i höghus är maskinell frånluftsventilation. Det är möjligt att apparaturen i höghuset i fråga skulle vara i behov av service, det vill säga rengöring av kanaler och ventiler samt kontroll av grundläggande inställningar. Om höghuset redan har ventilationsaggregat försett med elvärme, vore det bra att kontrollera värmeinställningarna. Det lönar sig att värma huset med det primära uppvärmningssystemet och att ställa uppvärmningen av tilluften enligt behov. Om orsaken till den höga förbrukningen inte hittas kan de skapa ett användarnamn i vår online-tjänst. Efter inloggning ser de den timvisa förbrukningen för deras hem. Via tjänsten kan de följa hur elapparaterna i hemmet påverkar förbrukningen. Vi hade ett elavbrott på bostadsområdet där jag bor, men jag fick ingen avbrottsinfo till min mobiltelefon – varför? Information om elavbrott borde sändas automatiskt i form av ett textmeddelande till alla de kunder i Vasa Elnäts dis tributionsområde vars mobiltelefoner är registrerade i vårt system. Om du fått vår avbrottsinfo tidigare, kan det uteblivna meddelandet bero på tre orsaker: Elavbrottet var kortare än fem minuter. Då skickas ingen avbrottsinfo. Elavbrottet berodde på ett fel i lågspänningsnätet eller i 110 kV nätet. Då skickas ingen avbrottsinfo. Elavbrottet skedde på natten. Om du vill ha avbrottsinfo nattetid, måste du godkänna detta via vår onlinetjänst: www.vaasansahko.fi. Om elavbrottet på ert bostadsområde inte stämmer in på något av alternativ en ovan, kan du vara i kontakt med vår kundbetjäning för att reda ut orsaken till det uteblivna meddelandet. LEDAREN Elbilens återkomst Enligt Wikipedia var elbilarna vanligt förekommande i bilens tidiga historia. Fordonen i fråga var tystgående, lättanvända och snygga. De gick jämnt och utan avgaser. Marknadsföringen riktade sig speciellt till kvinnor. Elektriciteten var i sig en delorsak till att utvecklingen avstannade, eftersom den elektriska startmotorn avlägsnade en av den vanliga motorns största brister – den farliga startveven. Då serieproduktionen av bilar drog i gång på 1920-talet var elbilen i praktiken frånåkt. Farmor Anka kör förvisso fortfarande i en elbil från den tiden, av märket Detroit Electric. De senaste åren har elbilen gjort comeback, men i praktiken har den inte blivit så allmän som tidigare förutspått. Utvecklingen av batteriteknologin har hittills inte möjliggjort några överlägsna egenskaper för elbilen. Den långsamma starten för laddningslösningar har också bromsat framfarten. Snabb laddning och lång aktionsradie kunde vara konkurrensfördelar De traditionella bilarna med förbränningsmotor har odiskutabla styrkor som elbilen måste konkurrera med. Den måste hitta ett sätt att överträffa tillförlitligheten och aktionsradien hos den vanliga bilen, ändrad rutt eller kallt väder får inte innebära att resan får ett abrupt slut. Det vore en verklig konkurrensfördel för elbilen om den på en laddning kunde köras längre än en traditionell bil kommer på en tankning. En annan praktisk utmaning är laddningen. Laddningen borde ta kortare tid än vad det tar att tanka en traditionell bil. Processen skulle gärna även få vara trevligare än att tanka, vilket inte torde vara svårt att ordna. Om dessa mål inte uppnås uppfattar bilföraren elbilen som ett sämre alternativ. I finländska förhållanden är värmen bilens viktigaste invändiga egenskap. Förutom att kupén ska hållas varm på vintern får aktionsradien inte bli nämnvärt kortare vid minusgrader. Elbilen kunde vara en utmärkt andrabil för många familjer, men tills vidare har utvecklingen bromsats av ett relativt högt anskaffningspris. Om brukskostnaderna är låga kan användaren förvisso vara beredd att tolerera en del svagheter. En av de mest lovande teknikerna är hybridbilarna, där problemet med kort aktionsradie har lösts med hjälp av en konventionell förbränningsmotor. Till exempel Nederländerna har dock begränsat skattelättnaderna för hybridbilar, eftersom man har märkt att ägarna i praktiken föredrar att köra på bensin eller diesel. En möjlig framtidsutveckling som framlagts är att ladda elbilarna på natten, vilket skulle ha en utjämnande effekt på variationerna i elförbrukningen dag- och nattetid. Det skulle underlätta de regleringsproblem som man i Finland traditionellt har avhjälpt med lagrande elvärme och uppvärmning av tappvarmvatten nattetid. elladdning och om att göra fler laddningspunkter tillgängliga för Virtapistes kunder. Målet är att koppla ihop de olika ägarnas laddningspunkter till ett ur användarsynpunkt enhetligt nätverk. Om du har vägarna förbi västkusten med elbil i sommar, har Vasa nyligen fått två nya snabbladdningsstationer för elbilar. Jag önskar alla en trevlig sommar Hannu Linna Verkställande direktör Ett framtidsscenario Fler intelligenta elfordon i Finland vore en utmärkt utveckling. Kollektivtrafiken kommer aldrig att bli lika lönsam i Finland som i mer tätbefolkade länder. Med eventuellt undantag för huvudstadsregionen lönar det sig kanske för Finland att inte satsa på kollektivtrafik, utan att försöka göra landet till ett paradis för intelligenta elfordon. Logistiken kunde bli en konkurrensfördel för näringslivet och småskaliga transporter kunde skötas helt utan chaufförer. Vasa Elektriska samarbetar med Liikenne virta Ab om att bygga ut infrastrukturen för "Elbilen kunde vara en utmärkt andrabil för många familjer" nette 2/2015 3 Vasa Elnät levererar el även till svårtillgängliga platser Ett drömhem utanför planområde Nicklas Örn har redan länge drömt om att bygga ett eget hus på släktens tomt i Korsholm. Men hur får han el till tomten som ligger långt från övrig bebyggelse? Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Nicklas Örn och Outi Sipponen bygger sitt egnahemshus på en tomt som ligger långt utanför planerat område. Den natursköna tomt en är enligt dem den bästa i världen. På den cirka 4 500 kvadratmeter stora tomten finns plats att leva och bo. Paret startade sitt byggnadsprojekt i höst as genom att fråga koncernen Vasa Elektriskas kundtjänst hur de skulle få el till tomten och hur mycket det skulle kosta. – Vi hade studerat priser på elanslutningar på internet och bedömde att vi kunde få en anslutning för cirka 3 000–4 000 euro, säger Outi Sipponen. Vasa Elnäts planerare räknade ut att elanslutningen och byggandet av den nya distributionstransformatorn skulle kosta hela 25 000 euro, varav kundens del skulle bli 14 000 euro. 4 nette 2/2015 Priset överraskade paret men omintetgjorde inte deras byggnadsdrömmar eftersom de förberett sig på överraskningar i sin budget. Nicklas Örn gissar att smärtgränsen hade gått vid 20 000 euro. Om prislappen hade blivit högre än så hade de förmodligen sett sig om efter andra alternativ. – En så här fin tomt finns inte var som helst. Jag anser att om jag en gång bygger ett hus så ska det byggas på ett ställe där jag vill leva. Priset på elanslutningen svider men utan el kan vi inte vara, säger Nicklas Örn. Vad kostar i en elanslutning? Varför kostar då Korsholmsparets elanslutning så mycket mer än vad koncernen Vasa Elektriskas prislista på webben ger för handen? Enligt prislistan fås en elanslutning som förmånligast för 1 167 euro. Vasa Elnäts teamledare för terrängplaneringen Toni Ahola förklarar att priset påverkas av både elanslutningens storlek och av avståndet till närmaste 20 kilovolts dis tributionstransformator. Prislistan är indelad i olika zoner och gäller bara sådana tomter som fågelvägen finns inom 600 meters radie från transformatorn. Den förmånligaste anslutningen fås på planområde, det vill säga i zon 1. Zon 2 är utanför planområde och där får transformatorn fågelvägen finnas högst 400 meter från tomten. I zon 3 får det vara 400–600 meter till transformatorn. För tomter som är belägna över 600 meter från närmaste transformator beräknas priset för varje anslutning skilt. På stugområden där det redan finns andra fritidsbostäder går det att räkna enligt en områdesprissättning som baserar sig på antalet anslutningar och kostnader för att bygga ut elnätet. – Priset på de anslutningar som räknas enskilt baserar sig på faktiska byggnadskostnader, säger Toni Ahola. Nätet utvecklas och elkvaliteten blir bättre Ahola förtydligar att övriga kunder inte betalar för kostnader som uppstått för elanslut- Outi Sipponen, Nicklas Örn och Hilma Örn kan flytta in i sitt nya hem nästa vår. ningar utanför planområde. De som bygger sitt drömhus utanför planområde behöver inte heller betala hela kalaset själva, utan Vasa Elnät står för en del av kostnaderna. – Vi ser den här typen av byggnadsprojekt som utveckling av vårt elnät, som samtidigt förbättrar elkvaliteten även för andra kunder, säger Toni Ahola. 800 meter kabel i diket Ursprungligen var det tänkt att elen till Outi Sipponens och Nicklas Örns tomt skulle komma dit via luftledningar. Då terrängplanerare Mikael Hautanen besökte tomten konstaterade han att en jordkabel ändå skulle vara ett vettigare och till och med enklare alternativ. – Jordkabeln går enkelt till tomten längs ett dike vid åkerkanten. Det kommer att behövas en cirka 800 meter lång kabel, säger Hautanen. En luftledning hade blivit hundra meter kortare, men det hade krävts att skog fälls ur dess väg istället. – Det brukar markägarna vanligtvis inte vara förtjusta i, tillägger Ahola. Eftersom det tack vare åkerdiket i detta fall var enkelt att dra en jordkabel till tomt en blir byggnadskostnaderna inte speciellt mycket högre än för en luftledning. – Kunden debiteras i varje fall enligt den förmånligaste kostnadskalkylen, säger Toni Ahola. Ny transformator på tomten Outi Sipponen och Nicklas Örn hade räknat med att deras elanslutning skulle bli förmånligare eftersom det redan finns tre andra hus i närheten. Förvisso är bara ett av husen bebott för tillfället och dessutom bara som fritidsbostad. Villan har elanslutning och paret utgick från att deras hus kunde kopplas in på samma transformator. Enligt Toni Ahola räcker den befintliga elledningen och transformatorn inte till för båda husens behov. Elkvaliteten skulle inte uppfylla de krav som ställs i dag. Därför byggs en ny transformator på ungdomarnas tomt och den gamla elledningen kommer så småningom att tas bort. Trots att grannens elanslutning inte räcker för ungdomarna, drar de ändå nytta av den befintliga elledningen. Utan den skulle nybyggarnas elanslutning ha blivit ännu dyrare. Den gamla elledningen kan dessutom användas för att få el till tomten under byggnadstiden, tills den nya elanslutningen är färdig. – Även villaägarens elkvalitet kommer att förbättras, säger Mikael Hautanen. Att bygga elanslutning tar tid Outi Sipponen och Nicklas Örn skrev under Vasa Elnäts elanslutningsavtal i december. I mars hölls ett inledningsmöte på tomten. – De som bygger utanför planområde bör förbereda sig på att det tar minst två månader att få el till tomten, ofta längre som i det här fallet, säger Toni Ahola. Att bygga en elanslutning går inte i en handvändning eftersom det är många saker som måste utredas först. Mikael Hautanen, som skött om ärendet med Sipponens och Örns elanslutning, skaffade till att börja med många kartor över exempelvis existerande vattenledningar och telekablar. – Kartorna behövs för att entreprenören ska kunna gräva på tomten utan bekymmer, säger Hautanen. Hautanen tar ofta också fotografier på tomten, som visar entreprenören exakt var det ska grävas ännu tydligare än kartorna. Terrängplaneraren skaffar för byggarens räkning skriftliga tillstånd för grävarbetet från alla grannar. Om ett skriftligt tillstånd inte fås söks som sista utväg ett utlåtande av stadens eller kommunens byggnadsnämnd. – Terrängplaneraren får ofta leka detektiv eftersom markägaren kan vara ett dödsbo, vars delägare kan bo runt om i världen, berättar Hautanen. De mest långväga dödsbo nette 2/2015 5 delägare som Hautanen fått söka upp har varit bosatta i Australien. Terrängplaneraren står även i kontakt med andra aktörer, som telefonbolaget – det lönar sig att samarbeta om det ska dras andra kablar till tomten. Transformatorn kräver tillstånd Förverkligandet av Sipponens och Örns elanslutning har dröjt på grund av transformatorbygget. Trots att det inte rör sig om en speciellt stor byggnad, cirka 1,5 meter på bredden och lite mer på höjden, måste det först erhållas ett åtgärdstillstånd eller byggnadslov beroende på i vilken kommun bygget sker. Transformatorns placering är inte heller helt enkel, då lösningen ska vara en sådan som alla berörda parter är nöjda med. Elbolaget vill ha transformatorn relativt nära byggnaden, för att spänningsfallet ska hållas på rimlig nivå. Husets invånare i sin tur vill placera transformatorn i utkanten av tomt en, gärna så att den inte stör utsikten från fönstren. – Transformatorer är inte något som finns i lager utan de har minst åtta veckors leveranstid. Detta kan dra ut på den planerade tidtabellen, påpekar Toni Ahola. Om kabeln dras under en statlig väg, längs sjöbottnen eller i en stadspark måste terrängplaneraren även begära utlåtande från NTMcentralen. Inflyttning nästa år Outi Sipponen och Nicklas Örn planerar att flytta in i sitt nya hem i mars nästa år, tillsammans med babyn Hilma och katterna Åke och Tikru. – Tidtabellen kan förlängas vid behov. Vi bygger allting själv så vi får se hur arbetet fortskrider, säger Nicklas Örn. På den 4 500 kvadratmeter stora tomten byggs ett 153 kvadratmeter stort hus och ett garage. Terrängplanerare Mikael Hautanen märker ut med hjälp av käppar var jordkabeln ska dras. Käpparna visar entreprenören var det ska grävas. 6 nette 2/2015 Du som bygger – var ute i god tid Kontrollera elanslutningens pris med koncernen Vasa Elektriska. Om du till exempel vill ha el till fritidsbostaden som finns på en ö, fråga dina grannar där om även de vill ha en elanslutning. Priset blir lägre ju fler som ansluter sig till elnätet. Om det inte går att tillämpa koncernen Vasa Elektriskas normala priser på din anslutning räknar Vasa Elnäts nätoch terrängplanerare ut hur mycket elanslutningen kommer att kosta. Planerarna reder också ut hur det lönar sig att dra elen till din tomt. De skaffar alla tillstånd som krävs för arbetet och sköter om allt pappersarbete för din räkning. Att bygga en elanslutning tar tid. På planområde bör du förbereda dig på minst en månads och utanför planområde på minst två månaders leveranstid. PÅ JOBBET Text Anne Kytölä Foto Katja Lösönen, Åke Blundins privata foton Vår Åke går i pension – Jag var med om att bygga grunden till fastigheten på Klemetsö och skyddsrummet, minns Åke. Kärrade stenkolsaska 50 år i tjänst och bara en gång sjukskriven Då Åke Blundin går i pension i höst har han en 50 år lång karriär hos Vasa Elektriska bakom sig. En så lång karriär hos samma arbetsgivare kan inte många uppnå idag. Världen såg annorlunda ut år 1965, då Åke Blundin fick anställning hos Vasa Elektriska. Vid blott 16 års ålder var han redan yrkesman. På den tiden fick de unga ett yrke på kortare tid än idag. Efter folkskolan gick Åke i yrkesskola, som det hette på den tiden, och efter två år var han färdig timmerman. – Vasa Elektriska var en eftertraktad och väl ansedd arbetsplats. Att komma i en trygg och stabil arbetsgivares tjänst innebar att jag med ro kunde börja bygga upp mitt eget liv, berättar Åke. Vasa Elektriska var stadens elverk. Då Åke började jobba på elverket fanns där 330 anställda och nya utrymmen på Klemetsö höll på att byggas. Vasa Elektriska hade en egen byggnadsstyrka på cirka 14 män som Åke anslöt sig till. Arbetet omfattade inte bara byggande. Med jämna mellanrum behövdes Åke på fjärrvärmeenheten. Han kommer speciellt väl ihåg den kalla vintern 1967. Vid kraftverket invid Brändö bro producerades värme med samtliga pannor. Den 30 gradiga kylan gjorde att transportbandet för stenkolsaska frös fast. Åke skyfflade upp askan i en skottkärra, åkte upp med hissen och körde ut lass efter lass. Det var ett tungt och smutsigt arbete. – Då började jag tvivla på att det här var min grej, medger Åke. Men det var den enda gången han tvivlade. I övrigt har Åke aldrig övervägt att byta arbetsgivare. – Jag gillar mitt jobb eftersom det är omväxlande och jag får jobba både inomhus och utomhus. Mest har det rört sig om mindre ytrenoveringar, säger Åke. långa karriär aldrig varit hemma på grund av någon sjukdom. – En gång var jag sjukledig en vecka. Det var efter att jag reparerat en dörrstängare som slog mig på näsan. Näsbenet gick av och måste gipsas, berättar Åke och kommer ihåg att olyckan inträffade någon gång på 1980-talet. Dagarna som pensionär kommer att innehålla åtminstone renoveringsarbete. Förutom egnahemshuset har Åke en villa och sin farfars gård – alla är sådana ställen där det finns saker att fixa. Barnbarnen, som trebarnsfadern hittills har åtta stycken av, ger också dagarna innehåll. – Jag är nöjd över att gå i pension eftersom jag har alla möjliga egna aktiviteter som väntar. De goda arbetskamraterna kommer jag ändå att sakna. Jag vill tacka alla för de gångna åren. Jag är övertygad om att Vasa Elektriska klarar sig bra även de kommande 50 åren, allt ligger i händerna på en kunnig personal. Det ser bra ut, säger Åke. Finlands bästa gårdskarl Sedan 1976 har Åke även varit reservchaufför för lastbilar och grävlastare. Större delen av sin karriär har han dock arbetat som gårdskarl. Åke har skött om fastigheterna på Klemetsö och Kyrkoesplanaden 4. Innan han går i pension hinner han också sköta en kort tid om Vasa Elektriskas nya kontor vid Brändö bro. Alltid då det behövs service, om en lampa eller något annat går sönder kan Åke fixa det. Han har även fått officiellt erkännande för sitt plikttrogna arbete, då Radio Nova år 2010 valde honom till Finlands bästa gårdskarl. Ett slag på näsan Åke har alltid motionerat flitigt. Kanske det är en av orsakerna till att han under sin 50 år Åke Blundin började arbeta på Vasa Elektriskas kraftverk 1965 – på samma tomt där karriären slutar 50 år senare. ”För 50 år sedan skulle jag inte ha kunnat föreställa mig att ett sådant här hus byggs bredvid bron”, säger Åke med ett leende. nette 2/2015 7 Trädgårdsmästare i fjärde generation Vid Onnelan Puutarha i Ojakkala, Vichtis har man till kundernas glädje odlat blommor i över 70 år. Företaget drivs av bröderna Nuorinko, trädgårdsmästare i fjärde generation. 8 nette 2/2015 PÅ KUNDBESÖK Soile Havantola är en av två utomstående anställda vid Onnelan Puutarha. På Onnelan Puutarha odlas krukväxter på en cirka 4 000 kvadratmeter stor yta, i sammanlagt tio växthus. ”Våra kunder kommer främst från huvudstadsregionen”, säger Ari Nuorinko. Text Anne Kytölä Foto Katja Lösönen Onnelan Puutarha grundades vid stranden av Enäjärvi av en man som importerade varor från Amerika till Finland. Då importen försvårades under krigstiden började han odla grönsaker till försäljning istället. De nuvarande ägarnas Ari och Hans Nuorinkos farfar började arbeta i trädgården under mellanfreden och blev så förtjust i stället att han efter några år köpte trädgården, som därmed övergick i släkten Nuorinkos ägo. – Farfar hade pengar eftersom han hade fått ersättning för den egna trädgården som blev på andra sidan gränsen i Viborg, berättar Ari Nuorinko. Många trädgårdsmästare i släkten Ari Nuorinko är redan den fjärde generation en trädgårdsmästare i släkten, även farfarsfar drev nämligen en trädgård i Hyvinge. Ari Nuorinkos far blev trädgårdsmästare liksom alla hans tre söner. Den äldsta sonen har gått i pension, något som även Ari Nuorinko nu överväger. – Jag hade kunnat pensionera mig redan förra hösten men vi får se när det blir av. Jag har en tio år yngre fru och vet inte om jag har tålamod att bli pensionär medan hon ännu ar- betar, funderar Ari Nuorinko. Aris fru arbetar också på Onnelan Puutarha. I Nuorinkos släkt finns redan trädgårdsmästare i femte generation eftersom Ari Nuorinkos son Mikko Nuorinko arbetar på Onnelan Puutarha och Hans Nuorinkos son Matias Nuorinko som bäst utbildar sig till trädgårdsmästare i Lepaa. – Först studerade jag till ungdomsinstruktör men det kändes sist och slutligen inte riktigt som min bransch. Växthusen kändes mer lockande, säger Ari Nuorinko. Våren mest brådskande Onnelan Puutarha specialiserade sig på blommor och prydnadsväxter på 1960-talet. Där odlas tomatplantor, gurkor, chilipaprikor och andra nyttoväxter för hemträdgården. Även träd, buskar och fruktträd ingår i sortimentet. Våren är den mest brådskande tiden i trädgården. Det som gör säsongen unik är att största delen av produkterna säljs direkt till konsumenter. Övriga tider på året är Onnelan Puutarhas kunder i första hand återförsäljare av blommor. – Om våren står detaljhandeln för 70 procent av omsättningen, säger Ari Nuorinko. nette 2/2015 9 Onnelan Puutarha är speciellt känt för sina pelargoner. Under ett år odlas cirka 25 000 stycken. Antalet sorter är över 40. På övre bilden rosenbegonior. Onnelan Puutarha har en trädgårdsbutik i anslutning till växthusen. Till butiken kommer kunder från ett vidsträckt område från huvudstadsregionen och övriga Nyland. Sommarblommor säljs från tiden runt morsdag till mitten av juli. – Tidigare for vi också omkring och sålde våra produkter på torg, men det har vi i stort sett lagt av med. Numera åker vi enbart till Hagnäs torg, säger Ari Nuorinko. Det är just dit som Hans Nuorinko åkt tidigare denna morgon. Belysningen höjer elräkningen Onnelan Puutarha har länge varit kund hos Vasa Elektriska. Ari Nuorinko berättar att de köper sin el där den är förmånligast. De begär alltid offerter av elförsäljarna. Offerterna jämförs sedan noggrant. Onnelan Puutarha har en årsförbrukning på mellan 110 000–120 000 kWh. Största delen av elförbrukningen går åt till belysning. 10 nette 2/2015 Onnelan Puutarha använder mest el mellan oktober och jul, då blommorna odlas i konstgjord belysning. Högtrycksnatriumlamporna i växthusen är påslagna från början av juli till mitten av mars. – Elförbrukningen är högst från början av oktober fram till jul, säger Ari Nuorinko. Den mest ljuskrävande växten är julstjärnan, vars sticklingar planteras redan i juli. I ljuset badar även bland annat rosenbegonior och tulpaner. Bröderna har försökt få ner elräkningen genom att använda LED-belysning, men efter en försökstid gick de tillbaka till högtrycks natriumlampor. Enligt Ari Nuorinko var deras erfarenhet efter försöket att blommorna inte trivs i LED-belysning, trots att tekniken lämpar sig för grönsaksodling. – Vi ville få tulpanerna att växa på längden genom att använda ett rödaktigt ljus, men det fungerade inte riktigt. För julstjärnorna skulle vi ännu kunna testa LED-belysning, säger Ari Nuorinko. I trädgården finns sammanlagt tio växthus, varav fem är utrustade med högtrycksnatriumlampor. Växthusen värms med pellets. – Övergången till pellets för några år sedan minskade elförbrukningen eftersom pumpcentralen för tung brännolja drog ganska mycket el, säger Ari Nuorinko. Växthusen behöver även el för sina bevattningssystem, där vattenledningsvatten cirkulerar automatisk i ett slutet system. För bevattning utomhus används dessutom vatten från Enäjärvi. Efterfrågan på blommor även vid lågkonjunktur De ekonomiskt svåra tiderna har enligt Ari Nuorinko inte skrämt bort kunderna från trädgårdsbutiken. – Blommor är så billiga att människor köper dem även under lågkonjunktur. Det var likadant på 1990-talet, minns Ari Nuorinko. Däremot har Nuorinko lagt märke till att egnahemshus inte längre byggs i samma takt som tidigare. Och då det inte byggs hus byggs inga trädgårdar heller. Familjerna har nödvän- Ari Nuorinko och Soile Havantola ger tips för köksträdgårdar: violpenséer med små blommor är lättsköttare än storblommiga, eftersom de inte behöver plockas. Penséerna kommer som sticklingar från Holland till Onnelan Puutarha. Plantorna plockas några gånger för att bli frodigare. ”För en vecka sedan var dessa plantor ännu kala”, säger Soile Havantola. digtvis inte heller pengar över till prydnadsväxter, efter att de byggt själva huset. Vårens ankomst betyder ändå alltid köprusch i trädgårdsbutiken – oavsett om det är lågkonjunktur eller inte. Ari Nuorinko berättar att Onnelan Puutarha om våren säljer cirka 50 000 krukväxter, 70 000–80 000 plantor och 6 000–7 000 amplar. – Det kliar i fingrarna på folk om våren, de bara måste få trycka ner fingrarna i myllan, skrattar Ari Nuorinko. Violer, pelargoner och amplar Soile Havantola flyttar dahliettor från ett bord till ett annat. På så vis får blommorna mera utrymme. Havantola berättar att dahliettan är en sorts dahlia, fast med större blommor. – Vi låter alla våra sommarblommor växa till sig ordentligt, så att de är färdiga då kund erna köper dem. Blommorna ska vara vackra genast och inte först i mitten av juli, förklarar Ari Nuorinko. Soile Havantola är en av två utomstående anställda vid Onnelan Puutarha. Förutom släkten Nuorinko arbetar även sommarjobbare och praktikanter i trädgården. Dit kommer också personer som vill öva sin finska i praktiken. – Vi har till exempel haft människor från Honduras, Guatemala och Ryssland som kommit för att lära sig språket, säger Nuorinko. Soile Havantola har arbetat på Onnelan Puutarha i sju år. – Jag har trivts bra, eftersom jag fortfarande är kvar, skrattar Soile Havantola. Mest tycker Havantola om att göra blom sterarrangemang och att betjäna kunderna. – Då jag gör blomsterarrangemang får jag använda min konstnärliga sida, till skillnad från gallringen där man får ta fram pedanten i sig, om den finns, säger Havantola. Ari Nuorinko säger att efterfrågan på nyttoväxter har stigit de senaste åren. I egenskap av matentusiast odlar han själv kryddväxter och örter hemmavid. nette 2/2015 11 Rätt verktyg gör arbetet tryggt Då elnätet ska underhållas stängs inte elen nödvändigtvis av. Två specialutbildade elmontörer kan arbeta tillsammans för att kunderna ska ha konstant tillgång till el. Arbetet kräver specialverktyg, styrka och ett lugnt sinnelag. Kaj Söderman och Kenneth Rönnholm förevisar de specialverktyg som behövs vid spänningsarbete. Stavarna är isolerade. 12 nette 2/2015 Text Anne Kytölä Foto Ann-Sofi Berg Skogshuggarna fäller träd som växer för nära elledningen i Österhankmo i Korsholm. Eftersom det finns en risk att något av träden faller över elledningarna måste elledningarna göras spänningsfria. Vasa Elnät har beställt arbetet i Österhankmo av Ravera Ab. Raveras montörer Kaj Söderman och Kenneth Rönnholm har fått instruktioner av arbetsledare Roy Rönns, om hur skogshuggarnas arbetsdag ska göras säker. Roy Rönns är själv på plats för att övervaka arbetet. Det rör sig om ett så kallat spänningsarbete med stränga bestämmelser. Farorna med spänningsarbeten är risken för ljusbåge och elstöt. Därför krävs skydd och specialverktyg. – Spänningsarbete är tryggt förutsatt att det görs rätt. Arbetet måste planeras noggrant på förhand, det måste finnas skriftliga instruktioner och arbetet ska alltid utföras av minst två specialutbildade elmontörer, säger Roy Rönns. Av Raveras cirka 50 elmontörer har ungefär hälften genomgått utbildningen som krävs för spänningsarbeten. Den här typen av uppdrag är enligt Rönns, Söderman och Rönnholm inte på något sätt ovanliga. – Ibland gör jag sådana här jobb varje vecka, men ibland kan det gå någon månad utan ett enda spänningsarbete, säger Kaj Söderman. Elen till Österhankmo flödar oavbrutet medan Kaj Söderman och Kenneth Rönnholm utför spänningsarbete. Upp i luften med skylift Kenneth Rönnholm styr skyliften med hjälp av en fjärrkontroll. Han och Kaj Söderman åker upp i skyliftens korg mot korsningen, där en avgrening går från 20 kV huvudlinjen. Då avgreningen är spänningsfri kan skogshuggarna sätta igång med trädfällningen. Tack vare spänningsarbetet har byborna ändå konstant tillgång till el. Kaj Söderman håller i ett specialverktyg, en isolerad stav, med vilket han börjar separera avgreningen från huvudlinjen. Staven fungerar som en stor skruvmejsel: Söderman skruvar upp ledningens kontakter. Rönnholm håller tag i ledningen så att den inte rör vid någonting. Det är hela tiden spänning i ledningen. Ledningen tas loss och jordas Ur den luftburna mellanspänningskabeln kopplas tre ledningar loss, en i taget. Roy Rönns observerar arbetet från marken. Männen blir tvungna att ändra på ordningen som ledningarna kopplas ur, då Rönns märker att ledningarna som blir hängande i lösa öglor annars kommer för nära varandra. Om de nuddar varandra skulle följden vara kortslutning och ljusbåge. Rönns berättar att detta ändå aldrig har inträffat. Det hörs ett knastrande ljud i luften då Söderman kopplar loss den sista ledningen. – Det är strömmen som gnistar, förklarar Rönns. Näst på tur är jordningsfasen. Genom den skyddas skogshuggarna då de sätter igång med sitt arbete. Elledningarna jordas genom att en kopparlina fästs i dem. Då arbetet är klart tar Rönns upp telefon en och ringer till skogshuggarna som väntar på grönt ljus. Då Rönns lägger på luren hörs ljudet av motorsågar över havsviken. Ett enkelt jobb Montörerna som klättrar ur skyliften berättar att det här var ett ganska enkelt uppdrag. Luftledningarna var färdigt utrustade med kontakter för spänningsarbete, så de kunde skruvas loss med specialstaven. Härnäst ska männen på spänningsarbete till ett ställe med äldre ledningar. Där finns inga kontakter utan de blir tvungna att använda en specialstav utrustad med sax. Ledningarna klipps av och utrustas med kontakt er för spänningsarbete. Dagens arbete underlättades av skyliften och av att Roy Rönns hade besökt platsen i förväg för att bedöma vilka verktyg som skulle behövas. – Spänningsarbete kan även göras som stolparbete och inte ur en skylift, men ju längre håll desto tyngre blir det att arbeta med arbetsstaven, säger Kaj. Den tunna staven känns inte speciellt tung då den lyfts vågrätt från marken. Men då staven är upprätt – det vill säga då den hålls i arbetsposition – går det snabbt upp att spänningsarbetet kräver även fysiska krafter. En förutsättning för ett tryggt arbete är att de två montörerna kan lita på varandra och att arbetsfördelningen är klar. – Ett lugnt sinnelag är också en fördel i det här arbetet, tillägger Rönns. nette 2/2015 13 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Högtryckstvättar i test I vårens Nettetest tvättade vi bilar och cyklar med högtryckstvättar som är avsedda för hemmabruk. Testgruppen utgjordes av tre brandmän från Österbottens räddningsverk. Testgruppen ansåg att Clens högtryckstvätt var den hållbaraste med högst kvalitet. Kim Widjeskog tvättar en stegbil. 14 nette 2/2015 NETTE TESTAR Den långa och böjliga slangen gör Clen till testets vinnare, samt till Tomas Padas, Kim Widjeskogs och Anders Mecklins favorit. Brandman-sjuktransportörerna Anders Mecklin, Tomas Pada och Kim Widjeskog testade turvis hemma testets alla högtryckstvättar i cirka en veckas tid. I jämförelsen ingick Kärcher K4 Premium, Nilfisk E 140.3-9 Xtra och Clen G 145 Plus. Enligt testarna fungerade alla apparater som tillverkaren tänkt sig, det gick smidigt att tvätta exempelvis bilar, cyklar och mattor med dem. – De är svåra att jämföra eftersom skillnaderna är ganska små. Tekniskt sett är apparaterna ganska likvärdiga, säger Anders Mecklin. att göra. Spolhandtagets stålrör har gängor av mässing och ett munstycke av stål. Clen har dessutom testets bästa högtrycksslang, den stålförstärkta gummislangen är böjlig, flexibel och dessutom testets längsta – 12 meter. Med den räcktes männen utan problem att tvätta runt en lång bil. – Clens slang är absolut den bästa att använda, säger Tomas Pada. Testarna tycker också att spolhandtaget är lagom långt, med den bästa spärren i testet. Spärren förhindrar att exempelvis ett barn kan börja spola av misstag. Testarna tycker också att Clen har en snygg design. Clen har bäst material Svagheter i slangvindan Då högtryckstvättarna användes flera dagar i rad började små skillnader visa sig. Testgruppen valde enhälligt ut vinnaren: – Av de här högtryckstvättarna ger Clen det bästa kvalitetsintrycket, säger männen. Intrycket av hög kvalitet och lång hållbarhet har bland annat med tillverkningsmaterial Veven och låset på Clens slangvinda får kritik av testarna. – Veven är klen och liten. Låset är dåligt, säger Kim Widjeskog. Till Clens svagheter hör också att det inte finns något reglage för trycket, endast formen på vattenstrålen kan justeras. Turbo munstycket på Clen var enligt testarna inte lika bra som på de övriga apparaterna. – Eventuellt beror det på den långa slangen, gissar de. Clen är försedd med små hjul, vilket gör den svår att förflytta på grus. – Tack vare den långa slangen behöver man å andra sidan inte flytta på apparaten speciellt mycket, konstaterar Anders Mecklin. Kärcher testets lättaste Kärcher var den lättaste apparaten i testet. Utan utrustning väger den cirka 11 kilo och med utrustning 14 kilo. Konkurrenterna väger cirka 19 kilo. Den låga vikten är både en bra och en dålig egenskap. – Kärcher välter lätt eftersom den väger så lite. Men en lätt apparat är förstås enkel att flytta på, säger Kim Widjeskog. Anders Mecklin tillägger att han alltid var tvungen att hålla i apparaten med den ena handen medan han drog ut slangen med den nette 2/2015 15 Kärcher är testets lättaste högtryckstvätt. Den väger cirka 14 kilo med tillbehör och är lätt att flytta på. Tomas Pada förevisar. andra. Om han inte höll i apparaten välte den omkull. Att ta Kärcher i bruk var mer tidskrävande än med konkurrenterna eftersom apparaten har fler delar som ska monteras. De övriga högtryckstvättarna är i stort sett färdiga att användas direkt ur paketet. – Bruksanvisningen var bra men på grund av de lösa delarna krävdes cirka 20 minuter för monteringen, säger Tomas Pada. Kärchers största svaghet anser testarna är att slangen bara är sex meter lång. Kärcher bäst på tvättmedel En av Kärchers goda egenskaper är till exempel att vattentrycket enkelt kan justeras genom att vrida på spolhandtagets munstycke. Kärcher var även bäst på att sprida ut tvättmedel. – Tvättmedlet hålls bäst på tvättytan med hjälp av Kärcher. Med de övriga apparaterna blandas medlet ut med så mycket vatten att det spolas av genast. Testarna anser att testets samtliga högtryckstvättar slösar med tvättmedel. De ger rådet att i stället använda en skild sprutflaska för att spruta ut tvättmedlet, vilket gör det lättare att själv justera tvättmedlets koncentration. Enligt testarna är Kärcher ett bra val för den som behöver många olika tilläggsdelar. – Med Kärcher följde förutom bruksanvis- lodrätt exempelvis i bagaget på en bil, säger ningen en bra broschyr med bilder över till- Tomas Pada. Enligt testarna har Nilfisk det effektivaste gänglig extrautrustning, vilket saknades med de övriga apparaterna, säger Kim Widjeskog. turbomunstycket. Den är även snabbast att ta i bruk. Nilfisk på hedervärd andraplats Enligt brandmännen blev Nilfisk god tvåa i testet. Den nio meter långa slangen är tillräckligt lång och den var enklast att få tillbaka på slangrullen. Detta tack vare att slangen löper genom en styrbygel av aluminium. Nilfisk har stora hjul och den är enkel att flytta från ett ställe till ett annat. Testarna ger även pluspoäng för teleskophandtaget som kan justeras i höjdläge. – Då handtaget trycks ner är Nilfisk testets lägsta apparat. Högtryckstvätten kan stå 16 nette 2/2015 Nilfisk startklar på tre minuter Testarna gillar det faktum att samtliga testets högtryckstvättar kan användas även utan vattenledningsanslutning. Tvättvattnet kan tas ur ett kärl eller ur en sjö. Då måste vattenfiltern som följer med högrtryckstvättarna användas. – Det här är en bra egenskap. Exempelvis båten kan tvättas med några hinkar vatten, så länge det finns tillgång till el, berömmer Anders Mecklin. Testets samtliga högtryckstvättar får även beröm för att de har ställningar för tillbehör en som ingår i paketet. Kaikissa testin painepesureissa on hyvät paikat varusteille. Painepesurin säilyttäminen on helppoa eikä varusteita tarvitse kaivella hyllyistä tai laatikoista, vaan pesemään pääsee heti. Pitkä ja joustava letku tekee Clenistä testivoittajan ja Tomas Padan, Kim Widjeskogin ja Anders Mecklinin suosikin. Produktnamn och modell Nilfisk E 140.3-9 Xtra Kärcher K4 Premium Clen G 145 Plus Pris 379 € (Netrauta) 299 € (Kärchers nätbutik) 299 € (Agrimarket) Tryckslangens längd 9m 6m 12 m Max tryck 140 bar 130 bar 140 bar Vattenförbrukning 500 l/h, max 7 l/min. 420 l/h, max 7 l/min. 450 l/h, max 6,7 l/min. Vikt 19 kg 14 kg 19 kg Mått 35 x 40 x 90 cm 29 x 33 x 88 cm 35 x 35 x 85 cm Effekt 2 100 W 1 800 W 2 300 W Ljudnivå 72 dB 75 dB 84 dB Standardutrustning Tvättmunstycke, turbomunstycke, tvättmedelsflaska Spolrör, rotojet-munstycke för en roterande punktstråle, snabbkoppling för vattenanslutning ¾”, filter, en flaska rengöringsmedel. Tvättmunstycke, turbomunstycke, snabbkoppling för vattenanslutning ¾” och filter. nette 2/2015 17 I KORTHET Vindkraftens andel växer Vindkraftens andel av Vasa Elektriskas elanskaffning stiger och år 2016 kommer den att vara cirka 7,5 procent. Produktionsnivån höjs redan i sommar då Torkkola vindkraftspark i Lillkyro, som är Österbottens första stora vindkraftspark, är i full gång. Torkkola vindkraftspark består av 16 vindkraftverk, som producerar el ungefär lika mycket som 10 000 eluppvärmda egnahemshus förbrukar på ett år. Parken har byggts av EPV Vindkraft Ab och cirka hälften av den el vindkraftsparken producerar kommer till Vasa Elektriska. Till Santavuori i Ilmola byggs en annan vindkraftspark som också skall bestå av 16 vindkraftverk. Parken beräknas vara klar hösten 2016. Parken byggs av EPV Energi Ab. Den utsläppsfria energiproduktionen har ökat nämnvärt i EPV Energis produktion och därmed också i Vasa Elektriskas elanskaffning, eftersom största delen av den el Vasa Elektriska köper kommer från EPV Energi. Vasa Elektriskas ägarandel i Ilmola vindkraftspark är 20 procent. 1 600 elstolpar byts ut mot 130 km jordkabel Vasa Elnät Ab tar bort cirka 1 600 elstolpar med luftledningar från sitt distributionsområde under år 2015. Istället för luftledningarna läggs cirka 130 km jordkabel under markytan. Genom att lägga jordkablar blir strömförsörjningen till de berörda områdena säkrare i olika väderförhållanden. Läggandet av jordkablar är ett hela tiden pågående arbete, men i sommar satsar vi extra mycket, berättar Vasa Elnäts planeringschef Karl-Gustav Kolam. Distributionsområdets tre största projekt kommer alla igång under sommaren. Ett av dem sträcker sig från Korsnäståget i Vasa till Fågelbergets industriområde i Korsholm. Där rivs 170 elstolpar med 20 kV ledningar, som ersätts med 7,8 km jordkabel. Det andra stora området finns i Kvevlax i Korsholm. Där kommer 4,2 km jordkabel att ersätta 64 elstolpar med 20 kV ledningar. Det tredje stora projektet berör området mellan industriområdet i Malax och Malax centrum. Där ska 121 elstolpar med 20 kV ledningar bort och de ersätts med 10,1 km jordkabel. Vi installerar samtidigt flera fjärrstyrda brytare och frånskiljare, så om det blir ett elavbrott hittar vi felet snabbare, säger Kolam. Då det kommer ett fel på ellinjen löser de fjärrstyrda brytarna ut, vilket leder till ett elavbrott på ett begränsat område. Vasa Elnät kan koppla på spänningen stegvis till det drabbade området. Så här kan felet lokaliseras till närmaste brytare och då området är litet hittas felet snabbare. Elen går via den fjärrstyrda brytaren och fortsätter sedan längs ellinjen. Om det blir fel på ellinjen löser brytaren ut, så att inte hela ellinjen drabbas av elavbrottet utan endast ett begränsat område. 18 nette 2/2015 Markku Mäntymaa in memoriam Vasa Elektriskas styrelsemedlem riksdagsledamot Markku ”Mape” Mäntymaa avled lördag 9.5.2015 efter en lång tids sjukdom. Markku var medlem i bolagets förvaltningsråd 1997-2000 och han var medlem i Vasa Elektriskas styrelse sedan år 2001. Vi minns Markku med värme för det arbete han gjorde för bolag et. Han hade förmågan att se den mänskliga infallsvinkeln då beslut skulle fattas. Den nya kontorsbyggnaden intresserade läsarna mest Vi fick sammanlagt 1 458 svar på läsarenkäten som ingick i årets första nummer av tidningen Nette. Tack till alla er som svarade! Er respons är viktig, eftersom den hjälper oss att utveckla vår kundtidning. Enligt läsarenkäten i förra tidningen av Nette var artikeln om Vasa Elektriskas nya kontorsbyggnad den intressantaste. I kommande tidningar önskar läsarna få fler energispartips. Testerna som Nette utför är också populära. Läsarna önskar speciellt fler tester av hushållsmaskiner. iPaden som lottades ut bland dem som besvarade enkäten gick till Anne Majaneva i Vasa. KORSORD 473 läsare skickade in lösningen på Nette-tidningens marskorsord! Nimi Lähiosoite Postinumero ja -toimipaikka Puhelin Skicka ditt svar senast 31.7.2015 till adressen: ”NetteKorsord” Vasa Elektriska Ab PB 26, 65101 Vasa eller som e-postbilaga till: [email protected] Bland korsordslösarna utlottas 2 st. 5200 mAh portabel strömbank Vinnare av Nette-korsord 1/2015: Jaana Saari, Vasa och Esa Päkkilä, Haukipudas Rätt lösning på föregående korsord. nette 2/2015 19
© Copyright 2024