Utvärdering av en
försöksverksamhet med
Märk-DNA
Elina Martinez Olsson & Peter Lindström
2015-05-29
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
1
Anmälda bostadsinbrott
450
400
350
300
250
200
150
100
Hela landet
Skåne län
Stockholms län
50
0
2005
2007
2009
2011
2013
Källa: Kriminalstatistik
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
2
Märkning av föremål
• Ingen ny brottsförebyggande metod
• DNA-märkning underlättar uppmärkning utan
att minska värdet på föremålen
Avskräcka
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
Försvåra
försäljning
Återfå
föremål
3
Utvärderingar av föremålsmärkning
“Operation
identification”
(Heller, 1975)
“Operation
märkning”
(Knutsson, 1984)
“Property
marking”
(Laycock, 1985)
“Cooling hot
property”
(Raphael, sep
2015)
Brottsreducerande
effekt




Ökad
uppklarningsnivå



?
Returnering av
stulna föremål



?
Uppföljningstid
(år)
1
4
1
1
Metod
Ingravering
Ingravering
Ingravering
samt osynlig
märkning
DNA-märkning
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
4
Försöksområdena
Stocksund (Danderyd), Sticklinge (Lidingö),
Fornudden (Tyresö)
800
700
Stockholms län*
600
Danderyd
500
Lidingö
400
300
Tyresö
200
100
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: Brottsförebyggande rådet, 2015; * exklusive Danderyd, Lidingö och Tyresö
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
5
Urvalsprocess
• Informationsträffar med närpolisen
• 500 hushåll i varje område erhöll MärkDNA kostnadsfritt (30-50 % av samtliga
hushåll)
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
6
Utvärderingsdesign
• Fas 1
– Har deltagarna använt DNA-märkningen?
– Finns det skillnader mellan de som deltar i försöksverksamheten
och övriga hushåll i områdena?
– Enkät till ca 2 500 hushåll i december 2014. Närmare 60 procent
av experimentgruppen och hälften av kontrollgruppen svarade
• Fas 2
– Har risken att utsättas för bostadsinbrott påverkats av
försöksverksamheten?
– Har bostadsinbrotten flyttat runt hörnet?
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
7
Användningen av Märk-DNA
• 80 procent av de som fått DNA-kit uppger att
de har använt produkten, inklusive satt upp
dekaler
• En tredjedel av deltagarna uppger att de satte
upp dekaler under våren 2014
• 10 procent av kontrollgruppen uppger att de
använder Märk-DNA
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
8
Skillnader mellan områdena
DNA-märkt föremål
Satt upp dekaler
100%
100%
80%
80%
60%
60%
40%
20%
0%
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
Ja
Nej
40%
20%
Ja
Nej
0%
9
Vad har märkts upp?
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Smycken
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
Elektronik
Mobiltelefon
Konst
10
Skillnad mellan grupperna
Bakgrund
Experimentgrupp (%)
Kontrollgrupp (%)
Skillnader
Mer än 10 år på adressen
68
56

3 eller fler i hushållet
50
51

Arbetar utanför hemmet
44
49

Sammanhållning grannar
Mycket stark
Mycket stark

Tidigare utsatt för
bostadsinbrott
5
5

Grannar tidigare utsatta
för bostadsinbrott
36
30

I stor utsträckning orolig
för bostadsinbrott
17
14

Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
11
Andel hushåll som uppger att de varit
utsatta för bostadsinbrott (villa/radhus)
6
5
4
Experiment
3
Kontroll
2
1
0
Åren 2012-2013
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
År 2014
12
Procentuell förändring av antalet anmälda
bostadsinbrott (villa/radhus)
15
10
5
0
Försöksområdena
Övriga områden i kommunerna
Övriga Stockholms län
-5
-10
-15
Perioden juni 2014 - maj 2015 (vecka 23 t.o.m. vecka 20)
jämfört med genomsnittet för motsvarande period
2012/13 resp. 2013/14
-20
-25
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
13
Några slutsatser
• För de hushåll som använt märk-DNA har den
relativa risken för att utsättas för bostadsinbrott
minskat under försöksperioden men…
• Relativt kort uppföljningstid (49 veckor), störst
minskning i Fornudden och Sticklinge
• Vanligt att riktade brottsförebyggande insatser
inledningsvis ger positiva resultat som ofta
försvagas över tid
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
14
Vad skulle vi behöva veta mer?
• Känner potentiella gärningsmän till märk-DNA?
• Klaras fler bostadsinbrott upp med hjälp av märkDNA?
• Återfås stulna föremål?
• Kvarstår de brottsförebyggande effekterna när
användandet av märk-DNA sprids till fler hushåll?
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
15
Frågor eller synpunkter?
Peter Lindström, 070-247 31 81
[email protected]
[email protected]
Elina Martinez Olsson, 076-308 90 54
[email protected]
Institutionen för kriminologi
Fakulteten för hälsa och samhälle
Malmö högskola
16