1. No category

Uggleberget
Program för utemiljö
2015-01-29
FÖRHANDSKOPIA
allmänt
ALLMÄNT4
MATERIAL OCH UTRUSTNING39
PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR7
Utformning och markmaterial39
ILLUSTRATIONSPLAN9
Entréplatsen42
Gemensamma uteplatser44
Bänkar47
Cykelställ & papperskorg48
strukturer
DET GRÖNA
Skogsmark/naturtyper14
Sparad natur & gårdar15
Utsiktsplatser16
TRAFIK
Rörelse18
BELYSNING50
SOPHANTERING 51
LEK
52
KONST54
SAMMANSFATTNING- Områdets delar56
Gästparkering19
Cykelparkering21
Handikappsparkering23
BEBYGGELSE
Möte byggnad och landskap24
Angöring- & entrézon26
gestaltning
NIVÅSKILLNADER
Murar28
Sprängda kanter30
Trappor31
Sektioner32
VEGETATION
Befintlig vegetation36
Allmänt & återställning37
DAGVATTEN38
Uggleberget - program för utemiljö
3
ALLMÄNT
Bakgrund
Uggleberget är beläget i södra Askim mellan OrigoHuset och Uggledals by, väster om
Säröleden och öster om Billdalsvägen, cirka 12 kilometer söder om Göteborgs centrum.
Blandad bebyggelse i form av flerbostadshus med olika upplåtelseformer planeras på
det skogsbeklädda berget. Fem olika byggherrar står för exploateringen i området;
Familjebostäder, EHAB, Sverigehuset, NCC och Tornstaden.
Uggleberget är tillsammans med byggplaner för Brottkärrsmotet nedanför berget en
större utbyggnad i Södra Askim där syftet är att berika stadsdelen med ett tillskott av
bostäder och service med god kollektivtrafik.
Målsättning
Målet med bebyggelsen på Uggleberget är att skapa en unik bostadsmiljö inbäddad i
skogsmark samtidigt som ett tillskott av boende i området stärker Askim som stadsdel
med bland annat ett förbättrat underlag för effektiv kollektivtrafik. Ambitionen har
varit att bebyggelsen ska bli blandad och levande; befolkat av människor i olika åldrar,
ursprung och livssituationer.
Det geografiska läget tillsammans med den karakteristiska naturen ger goda
förutsättningar att skapa ett attraktivt bostadsområde med högkvalitativa miljöer kring
husen. Uppdragets målsättningar har varit att utifrån gällande detaljplan, stödjande
dokument och riktlinjer från uppdragsgivare utforma en handling som preciserar
gestaltningen för områdets öppna ytor, dvs. områdena runt och mellan bebyggelsen.
Generell fakta
Byggplaner
Stadsdel:
Avstånd
Askim
Stadsdel:
Askimtill centrum
Stadsdel:Avstånd
Askim till centrum
Stadsdel:
Stadsdel:Askim
Askim
NN57°
57°35’
35’47”
47”
EE11°
11° 57’
57’9”9”
N 57°N35’
47”35’ 47”
GPS:
57°
N 57° 35’
47”
E 11°E 57’
9”
11°
E 11° 57’ 9”57’ 9”
AvståndLaga
till centrum
kraft juni 2014
Avstånd till centrum
5 st exploatörer
Tillgänglighet
Centrum:
ca 12 km
Avstånd
till centrum
Avstånd till centrum
skim
kim
”
Busslinjer: 158 & Rosa Express
4
Uggleberget - program för utemiljö
Göteborgs stad med avståndsradie från centrum
Stadsdelen Askim med avståndsradie från Uggleberget
Uggleberget - program för utemiljö
5
Brottkärr
Kinde
Billdalsvägen
Småbåtshamn
Origohuset
Väg 158
Uggleberget
Skintebo
Askims ishall
Billdals park
6
Uggleberget - program för utemiljö
PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Uggleberget har några naturliga förutsättningar som gör den unik. Utsikten mot hav
och natur, de hällar som återfinns på berget samt beståndet av tall och ljung skapar en
stark karaktär för platsen.
Inom arbetet med programmet för utemiljö har tre ledord tagits fram med syftet att
kortfattat beskriva de värden som finns samt målsättningar för fortsatt arbete:
Förvalta
Platsens karaktär och innehåll med tallar, hällmark och ljung är tillsammans med
topografin kvaliteter som i största möjliga mån ska bevaras. Det gäller för respektive
aktör att förvalta de värden som finns på varje plats för att en sammanhållen
helhetskänsla ska uppnås.
Förädla
Områdets identitet kan genom bebyggelsen och markplaneringen ytterligare förädlas.
Det kan handla om att anlägga gemensamma uteplatser och stigar i anslutning till
karaktärsfulla träd, stenar och klippformationer. Även de ytor där befintlig terräng inte
är möjlig att bevara, exempelvis vid underjordiska garage, ska de nya naturinspirerande
tilläggen ge området som helhet stora värden.
Förstärka
Material och lösningar som understryker och förstärker platsens karaktär ska användas.
Ett exempel är murar av sprängsten från platsen, som dels ger en lokal förankring men
också bidrar till områdets topografiska dramatik. Bänkar gjorda av trä från de tallar
som tagits ner, platser i naturen och konst bidrar till en unik miljö.
Projektets geografiska avgränsning
Uggleberget - program för utemiljö
7
PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR
hällar
Utsikten
Hällar
Tallar och ekar
Ljung och ris
Från Ugglebergets högre punkter har besökaren flera utblickar.
Mjukt rundade berghällar återfinns på flera platser på Uggleberget.
Karaktärsfulla tallar dominerar intrycket på områdets högre partier.
Den tunna jordmånen gör att stora delar av området täcks av ljung
Mot väster syns havet och delar av Göteborgs södra skärgård.
Hällarna varierar i storlek och utbredning och bildar på sina håll
De magra livsbetingelserna tillsammans med det vindutsatta läget
eller andra former av ris, exempelvis blåbär. Ljungens blomning
Söderut blandas mindre bebyggelse med natur och åkerlandskap.
branta stup och dramatiska formationer.
har skapat träd med skulpturala och höga indviduella värden. I de
ger ett vackert intryck och det är därför viktigt att behålla så stora
Österut fortsätter landskapet med hällar och skogslandskap
lägre partierna finns fina bestånd och exemplar av ek i varierande
delar av ljung och ris som möjligt. Denna typ av markvegetation
medan småhusbebyggelse återfinns norrut från Uggleberget. De
ålder och storlek. ekens förmåga att bygga nya kronor när de
är känslig för slitage vilket gör att spänger och anlagda stigar är
stora höjdskillnaderna på berget skapar flera olika platser med
friställs gör de extra lämpliga att bevara.
att föredra.
utsikt mot omkringliggande bebyggelse och natur.
8
Uggleberget - program för utemiljö
Uggleberget - program för utemiljö
Den relativa skillnaden mellan GH88 och RH2000 är 9,953 meter.
januari 2013 ersattes av rikets höjdsystem RH2000.
Observera att plushöjder är angivna i Göteborgs stads gamla höjdsystem GH88 som den 28
sidformatet. Orginalbild skala 1:500 (A0)
Illustrationsplanen anpassad till
0
10
20
30
40 50m
N
ILLUSTRATIONSPLAN
9
ILLUSTRATIONSPLAN- Västra delen
N
Observera att plushöjder är angivna i Göteborgs stads gamla höjdsystem GH88 som den 28
januari 2013 ersattes av rikets höjdsystem RH2000.
Den relativa skillnaden mellan GH88 och RH2000 är 9,953 meter.
Skala 1:1000 (A3)
0
10
20
30
40
50
100m
Observera att plushöjder är angivna i Göteborgs stads gamla höjdsystem GH88 som den 28
januari 2013 ersattes av rikets höjdsystem RH2000.
Den relativa skillnaden mellan GH88 och RH2000 är 9,953 meter.
Skala 1:1000 (A3)
0
10
20
30
40
50
100m
N
ILLUSTRATIONSPLAN- Östra delen
strukturer
DET GRÖNA
Skogsmark/naturtyper
Sparad natur & gårdar
Utsiktsplatser
TRAFIK
Rörelse
Gästparkering
Cykelparkering
Handikappsparkering
BEBYGGELSE
Möte byggnad och landskap
Angöring- & entrézon
Uggleberget - program för utemiljö
13
DET GRÖNA- Skogsmark/marktyp
Utdrag från “Naturinventering av detaljplanerat område vid Uggledal”, 2011-10-17,
Göteborgs stad.
1. Ädellövsskog
2. Hällar
Ung ädellövsskog växer i områdets
I området finns ett flertal öppna
västra del, ner mot Billdalsvägen. Ek,
hällmarker i varierande storlek som
björk, lönn, asp och delvis döende alm
delvis håller på att växa igen med ljung.
återfinns här. Flertalet almar har dött
Berggrunden består av granit där
och bildat ved, både på land och i
flera av hällarna är kraftigt kuperade.
våtmarkerna.
Delar av hällarna har sprickor och
2.
lösliggande stenar.
2.
3. Sumpskog
4. Dalgång
Uggleberget har två mindre områden
Mellan områden med hällar finns en
som kategoriseras som sumpskog.
dalgång med vätar och tillhörande
Skogen består mestadels av tall och
myrmarker. Tidigare gjord inventering
björk
med
vattensamlingar
3.
kring
från kommunen visar att vätarna
stammarna. Ljung, pors och klockljung
troligen torkar ut under sommaren.
breder ut sig över den blöta marken.
Skogslandskapet består mestadels av
2.
ek, björk, asp och tall.
4.
1.
2.
3.
14
Uggleberget - program för utemiljö
DET GRÖNA- Sparad natur & gårdar
Målsättningen inom området är att spara maximalt med befintlig terräng och vegetation.
Särskilt gäller det i de lägen där bebyggelsen står tätt och där enskilda träd och
hällformationer skapar platsens identitet. Byggnadsmetoder och anläggningsupplägg
måste därför vara anpassade till dessa förutsättningar.
Områden som inte går att spara, exempelvis på underjordiska garage eller
angöringszoner ska anläggas med en naturinspirerad gestaltning. Trädarter som
naturligen finns på platsen tillsammans med topografi och stenblock förstärker
områdets karaktär.
Sparad natur intill byggnader
anlagd natur/gård
Sparad natur intill byggnaderna
anlagd natur inom området
Uggleberget - program för utemiljö
15
DET GRÖNA- Utsiktsplatser
Från Ugglebergets högre punkter har besökaren flera utblickar. Mot väster syns havet
och delar av Göteborgs södra skärgård. Söderut blandas mindre bebyggelse med
natur och åkerlandskap. Österut fortsätter landskapet med hällar och skogslandskap
medan småhusbebyggelse återfinns norrut från Uggleberget.
De stora höjdskillnaderna på berget skapar flera olika platser med utsikt mot
omkringliggande bebyggelse och natur. Höjderna varierar från runt +54 meter över
havet upp mot +80 m öster om föreslagen bebyggelse där den högsta punkten
återfinns.
De utsiktsplatser som skapas uppförs i trä (ex Kebony) och utgår från platsens
förutsättningar. De ska innehålla sittplatser och ska kunna ta emot mindre grupper.
+57
+55
+80
+63
16
Uggleberget - program för utemiljö
Konceptbild
“högsta punkten”
17
Uggleberget - program
för utemiljö
TRAFIK- Rörelse
mot
Billdalsvägen
och kollektivtrafik
Lokalgata
Gångfartsområde
Biltrafik (markerat i rosa) leds upp på
Gatan
Uggleberget via en nylagd gata från
gångfartskaraktär där biltrafik sker på
Billdalsvägen som slingrar sig upp
de gåendes villkor. Gatan är utformad
längs topografin i områdets norra del.
av
en
inom
området
blandning
av
är
asfalt
av
mot p-hus vid
Origohuset
och
betongsten och hastigheterna är låga.
Gång- & (eller) cykelbana
Stigar/gångar
Gång- & cykelstråk (markerat i gult)
Flertalet stigar och gångar finns inom
upp på berget och
finns
högsta punkten
till
området mellan husen. Gångar med
området från Billdalsvägen. Ett gång-
längs
infartsgatan
upp
trappor leder upp gående norrifrån
och cykelstråk finns även i sydväst med
och stigar ut mot kringliggande natur
koppling förbi förskoleverksamheten
är placerade mellan flera hus.
ner mot Billdals park.
mot Billdals park
Lokalgata
Gång- och (eller) cykelbana
Gångfarts-
Gångväg/stig
område
18
Uggleberget - program för utemiljö
Entrépunkt
TRAFIK- Gästparkering
delområde K (Väster)
Nedanstående sammanställning visar de 20 husen i delområde K. Göteborgs stad har
satt 0,07 gästparkeringsplatser per lägenhet som norm. Detta resulterar i följande
siffror. P-tal och normer hämtade från “Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner
och bygglov 2011”, 2011-10-31, Göteborgs stad.
Behov- gästparkering
K-1 (TORNSTADEN)
1,68
K-11 (EHAB)
1,4
K-2a (FAMBO)
2,1
K-12 (FAMBO)
0,42
K-2b (FAMBO)
2,1
K-13 (FAMBO)
1,61
K-3 (FAMBO)
1,68
K-14 (EHAB)
1,82
K-4 (FAMBO)
1,68
K-15 (FAMBO)
0,28
K-5 (EHAB)1,68
K-16 (FAMBO)
1,68
K-6 (NCC)1,68
K-17 (FAMBO)
0,42
K-7 (NCC)1,68
K-19 (FAMBO)
0,42
K-8 (EHAB)1,68
K-9 (TORNSTADEN)
1,68
Sammanställning behov- gästparkering
FAMBO (K-0, K-2, K-3, K-4, K12, K-13, K-15, K-16, K-17, K-19)
16,59 platser
EHAB (K-5, K-8, K-11, K-14)
6,58 platser
NCC (K-6, K-7) 3,36 platser
TORNSTADEN (K-1, K-9)3,36 platser
Utifrån en gästparkeringsnorm på 0,07 visas fördelning av platser per byggnad samt
byggherre.
Föreslag- gästparkering
K-1 (TORNSTADEN)
2
K-2a (FAMBO)
2
K-2b (FAMBO)
2
K-3 (FAMBO)
2
K-4 (FAMBO)
2
K-5 (EHAB)2
K-6 (NCC)1
K-7 (NCC)2
K-11 (EHAB)
2
K-12 (FAMBO)
0
K-13 (FAMBO)
2
K-14 (EHAB)
2
K-15 (FAMBO)
1
K-16 (FAMBO)
2
K-17 (FAMBO)
1
K-19 (FAMBO)
1
K-8 (EHAB)2
K-9 (TORNSTADEN)
2
Sammanställning förslag- gästparkering
FAMBO (K-2a, K-2b, K-3, K-4, K12, K-13, K-15, K-16, K-17, K-19)
16 platser
EHAB (K-5, K-8, K-11, K-14)
7 platser
NCC (K-6, K-7) 3 platser
TORNSTADEN (K-1, K-9)4 platser
FAMBO
NCC
EHAB
TORNSTADEN
Uggleberget - program för utemiljö
19
TRAFIK- Gästparkering
delområde L (Öster)
Nedanstående sammanställning visar de 7 husen i sektion L. Göteborgs stad har satt
0,07 gästparkeringsplatser per lägenhet som norm. Detta resulterar i följande siffror.
P-tal och normer hämtade från “Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och
bygglov 2011”, 2011-10-31, Göteborgs stad.
Behov- gästparkering
L-1 (FAMBO)
1,82
L-2 (SVERIGEHUSET)
1,68
L-3 (SVERIGEHUSET)
1,54
L-4 (FAMBO)
1,26
L-5 (TORNSTADEN)
0,63
L-6 (TORNSTADEN)
0,63
L-7 (TORNSTADEN)
0,63
Sammanställning behov- gästparkering
FAMBO (L-1, L-4)3,08 platser
SVERIGEHUSET (L-2, L-3)3,22 platser
TORNSTADEN (L-5, L-6, L-7)
1,89 platser
Utifrån en gästparkeringsnorm på 0,07 visas fördelning av platser per byggnad samt
byggherre.
Föreslag- gästparkering
L-1 (FAMBO)
2
L-2 (SVERIGEHUSET)
2
L-3 (SVERIGEHUSET)
2
L-4 (FAMBO)
2
L-5 (TORNSTADEN)
1
L-6 (TORNSTADEN)
1
L-7 (TORNSTADEN)
1
Sammanställning förslag- gästparkering
FAMBO (L-1, L-4)
4 platser
SVERIGEHUSET (L-2, L-3)
4 platser
TORNSTADEN (L-5, L-6, L-7)
3 platser
FAMBO
SVERIGEHUSET
20
Uggleberget - program för utemiljö
TORNSTADEN
TRAFIK- Cykelparkering
delområde K (Väster)
Nedanstående sammanställning visar rekommendationer på cykelparkering vid entré
för byggnader i sektion K. Kommunen anser här 1 plats per lägenhet är tillräckligt.
P-tal och normer hämtade från “Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och
bygglov 2011”, 2011-10-31, Göteborgs stad.
Behov- cykelparkering vid entré
K-1 (TORNSTADEN)
24
K-11 (EHAB)
20
K-2a (FAMBO)
30
K-12 (FAMBO)
6
K-2b (FAMBO)
30
K-13 (FAMBO)
23
K-3 (FAMBO)
24
K-14 (EHAB)
26
K-4 (FAMBO)
24
K-15 (FAMBO)
4
K-5 (EHAB)24
K-16 (FAMBO)
24
K-6 (NCC)24
K-17 (FAMBO)
6
K-7 (NCC)24
K-19 (FAMBO)
6
K-8 (EHAB)24
K-9 (TORNSTADEN)
24
Sammanställning behov- cykelparkering vid entré
FAMBO (K-0, K-2, K-3, K-4, K12, K-13, K-15, K-16, K-17, K-19)
237 platser
EHAB (K-5, K-8, K-11, K-14)
94 platser
NCC (K-6, K-7) 48 platser
TORNSTADEN (K-1, K-9)30 platser
Utifrån en cykelparkeringsnorm vid entré på en plats per lägenhet visas fördelning av
platser per byggnad samt byggherre.
Föreslag- cykelparkering vid entré
K-1 (TORNSTADEN)
24
K-2a (FAMBO)
30
K-2b (FAMBO)
30
K-3 (FAMBO)
24
K-4 (FAMBO)
24
K-5 (EHAB)24
K-6 (NCC)24
K-7 (NCC)24
K-11 (EHAB)
24
K-12 (FAMBO)
6
K-13 (FAMBO)
24
K-14 (EHAB)
28
K-15 (FAMBO)
6
K-16 (FAMBO)
24
K-17 (FAMBO)
6
K-19 (FAMBO)
6
K-8 (EHAB)24
K-9 (TORNSTADEN)
24
Sammanställning förslag- cykelparkering vid entré
FAMBO (K-2a, K-2b, K-3, K-4, K12, K-13, K-15, K-16, K-17, K-19)
240 platser
EHAB (K-5, K-8, K-11, K-14)
100 platser
NCC (K-6, K-7) 48 platser
TORNSTADEN (K-1, K-9)30 platser
FAMBO
NCC
EHAB
TORNSTADEN
Uggleberget - program för utemiljö
21
TRAFIK- Cykelparkering
delområde L (Öster)
Nedanstående sammanställning visar kravet på cykelparkering vid entré för
byggnader i sektion K. P-tal och normer hämtade från “Vägledning till parkeringstal
vid detaljplaner och bygglov 2011”, 2011-10-31, Göteborgs stad.
Byggnad och cykelparkeringsbehov vid entré
L-1 (FAMBO)
26
L-2 (SVERIGEHUSET)
24
L-3 (SVERIGEHUSET)
22
L-4 (FAMBO)
18
L-5 (TORNSTADEN)
9
L-6 (TORNSTADEN)
9
L-7 (TORNSTADEN)
9
Sammanställning cykelparkeringsbehov vid entré
FAMBO (L-1, L-4)44 platser
SVERIGEHUSET (L-2, L-3)46 platser
TORNSTADEN (L-5, L-6, L-7)
27 platser
Utifrån en cykelparkeringsnorm vid entré på en plats per lägenhet visas fördelning av
platser per byggnad samt byggherre.
Föreslagen cykelparkering vid entré
L-1 (FAMBO)
26
L-2 (SVERIGEHUSET)
24
L-3 (SVERIGEHUSET)
24
L-4 (FAMBO)
24
L-5 (TORNSTADEN)
10
L-6 (TORNSTADEN)
10
L-7 (TORNSTADEN)
10
Sammanställning föreslagen cykelparkering vid entré
FAMBO (L-1, L-4)50 platser
SVERIGEHUSET (L-2, L-3)48 platser
TORNSTADEN (L-5, L-6, L-7)
30 platser
FAMBO
SVERIGEHUSET
22
Uggleberget - program för utemiljö
TORNSTADEN
TRAFIK- Handikappsparkering
Varje bostad ska ha en handikappsparkering inom 25 m från bostadens entré. I de
fall det finns parkeringsgarage kan platserna anordnas i dessa, i annat fall anläggs
platserna utomhus. Handikappsparkeringar är ytkrävande och det finns därför skäl
att samutnyttja dem mellan flera byggherrar. Diagrammet till höger visar en tänkbar
fördelning inom området.
Från boken “Byggikapp”, Svensson 2012
Handikappsplats/-er
Nyttjande byggnader
Uggleberget - program för utemiljö
23
BEBYGGELSE- Möte byggnad och landskap
Principer
För att skapa en sammanhållen miljö med höga värden har ett antal enkla principer
tagits fram. Målet är att området ska uppplevas homogent och beaktar både
detaljplanens intentioner och platsens förutsättningar.
2-3m
Minst 2-3 meter mellan byggnad och väg
(gäller ej L1-L4)
3 av byggnadernas hörn är friliggande mot natur
24
Uggleberget - program för utemiljö
BEBYGGELSE- Möte byggnad och landskap
Gästparkering och angöring på egen tomt
Gemensamma uteplatser på däck i natur
Uggleberget - program för utemiljö
25
BEBYGGELSE- Angöring- och entrézon
Gatan utförs i asfalt med ränder av
grå betongmarksten.
Angöringsytor och parkering utförs
i samma betongmarksten som på
gatan. Gräsarmering kan läggas på
parkeringarna.
Entrémattan till byggnaderna utförs
i ett finare projektspecifikt material.
Gabionmur
26
Uggleberget - program för utemiljö
Skiss; angöringzon
gestaltning
NIVÅSKILLNADER
BELYSNING
Murar
Sprängda kanter
SOPHANTERING Trappor
Sektioner
LEK
VEGETATION
KONST
Befintlig vegetation
Allmänt & återställning
SAMMANSFATTNING- Områdets delar
DAGVATTEN
MATERIAL OCH UTRUSTNING
Utformning och markmaterial
Entréplatsen
Gemensamma uteplatser
Bänkar
Cykelställ & papperskorg
Uggleberget - program för utemiljö
27
NIVÅSKILLNADER- Murar
Områdets topografi gör det nödvändigt med byggda murar på ett flertal ställen.
Dels som stödmurar där terrängen ligger lägre än den nyanlagda marken och dels
som avåkningsskydd för vägar, entrézoner och parkeringar. Murarna utförs som
gabionmurar, där sprängsten från platsen läggs i trådkassetter. Beroende på murarnas
funktion kan de vara fristående eller utföras som beklädnadsmurar med nätförankring.
Murarnas höjd är generellt 70cm.
Mur som kommer synas
Mur som inte syns
Exempel på gabionmur
28
Uggleberget - program för utemiljö
NIVÅSKILLNADER- Murar
Typsektion, gabion-/stödmur
skala 1:20
Typsektion, gabion--/stödmur. Skala 1:100
Uggleberget - program för utemiljö
29
NIVÅSKILLNADER- Sprängda kanter
Sprängda bergskanter och skärningar som uppstår vid exploateringen kommer ge
området mycket av dess karaktär. Synliga kanter görs med tätsöm, dvs en finare
spräningstyp, som på ett bättre sätt visar bergets egenskaper. Kanter som i den
slutliga anläggningen inte kommer att synas sprängs på valfritt sätt.
Sprängning med tätsöm
Sprängning med tätsöm
Sprängning utan tätsöm
Sprängning utan tätsöm
30
Uggleberget - program för utemiljö
NIVÅSKILLNADER- Trappor
Mellan gemensamma uteplatser på gårdar såväl som i naturen anläggs spänger och
trappor. Det ökar framkomligheten och styr rörelsen genom den slitagekänsliga miljön.
Materialet är mestadels trä i samma utförande som uteplatser (exempelvis Kebony).
Uggleberget - program för utemiljö
31
NIVÅSKILLNADER- Sektioner
Marknivåer efter att Trafikkontoret sprängt ut för kommunal väg.
Sektion A-A, skala 1:100
Sektion G-G, skala 1:100
Observera att plushöjder är angivna i Göteborgs stads gamla höjdsystem GH88 som den 28 januari 2013 ersattes av rikets
höjdsystem RH2000.
I
Den relativa skillnaden mellan GH88 och RH2000 är 9,953 meter.
H
H
A
I
G
G
A
G
H
H
G
J
K
J
K
Sektion H-H, skala 1:100
L
L
32
Uggleberget - program för utemiljö
NIVÅSKILLNADER- Sektioner
Sektion B-B, skala 1:100
Sektion I-I, skala 1:100
Observera att plushöjder är angivna i Göteborgs stads gamla höjdsystem GH88 som den 28 januari 2013 ersattes av rikets
höjdsystem RH2000.
B
G
H
I
I
Den relativa skillnaden mellan GH88 och RH2000 är 9,953 meter.
B
I
G
H
I
C
C
J
K
J
K
L
Sektion C-C, skala 1:100
L
Uggleberget - program för utemiljö
33
NIVÅSKILLNADER- Sektioner
Sektion J-J, skala 1:100
Sektion D-D, skala 1:100
Observera att plushöjder är angivna i Göteborgs stads gamla höjdsystem GH88 som den 28 januari 2013 ersattes av rikets
höjdsystem RH2000.
G
H
I
G
H
I
Den relativa skillnaden mellan GH88 och RH2000 är 9,953 meter.
J
J
K
K
D
J
J
K
D
K
Sektion K-K, skala 1:100
L
L
34
Uggleberget - program för utemiljö
NIVÅSKILLNADER- Sektioner
Sektion E-E, skala 1:100
Sektion L-L, skala 1:100
Observera att plushöjder är angivna i Göteborgs stads gamla höjdsystem GH88 som den 28 januari 2013 ersattes av rikets
G
H
I
G
H
Den relativa skillnaden mellan GH88 och RH2000 är 9,953 meter.
I
höjdsystem RH2000.
J
K
J
K
E
E
L
L
L
L
Sektion F-F, skala 1:100
F
F
Uggleberget - program för utemiljö
35
VEGETATION- Befintlig vegetation
Inmätta träd i närheten av bebyggelse och väg visas här. Inventeringen av den lokala
naturen genomfördes den 2014-05-08 och samtliga inmätta träd finns dokumenterade
med nummer, bild och position.
Inmätta träd i närheten av bebyggelse och väg
36
Uggleberget - program för utemiljö
VEGETATION- Allmänt & återställning
Förutom de träd och den markvegetation som sparas planteras ny vegetation på
gårdar och angöringsytor. Vegetationen ska understryka Ugglebergets värden och
består av arter som antingen naturligt finns på platsen eller som med sin karaktär
framhäver områdets särart.
Eftersom jordlagret generellt är tunt måste goda växtbetingelser skapas antingen
genom att spränga bort delar av berget, vilket kan bli naturliga konsekvenser av andra
arbeten, eller genom att skapa upphöjda växtbäddar. Områdets öppenhet, utan
buskar, bibehålls och den nya vegetationen består av markskikt, klätterväxter och träd.
Karaktärsträd
Pinus sylvestris - tall, storlek högstam, stamomfång 18-20 cm
Quercus robur - ek, storlek högstam, stamomfång 18 -20 cm
Klätterväxter
Lonicera sp - oilka former av Kaprifol
Clematis sp - olika former av Klematis
Återställning
En viktig faktor för att skapa känslan av att byggnader och andra anläggningar ligger
i naturen är återställning. Zoner runt byggnader och murar som påverkats av bygget
ska ges en utformning som i möjligaste mån ansluter till omkringliggande mark. För
att lyckas med det föreslås förgjorda mattor av ljung och blåbärsris enligt principen
som ligger på mager torvjord. Konventionell matjord undviks helt. Ett annat alternativ
är att vid anläggandet spara mattor av ljung och ris.
Skydd av vegetation
Under byggnation är det viktigt att stängsla in den vegetation som ska sparas. Även
vite vid åverkan på exempelvis träd är viktigt.
1JDFBQVOHFOT
22
Uggleberget - program för utemiljö
37
DAGVATTEN
Det dagvatten som skapas inom området ska fördröjas innan det släpps ut i det
kommunala ledningsnätet. Det finns också möjlighet att i begränsad mängd släppa ut
vatten i naturmarken. Med det menas att tak som lutar mot naturmarken får släppa
sitt vatten där, även här gäller att medvetet ta om hand vattnet för att minska erosion
och isbildning. Underjordiska magasin på angörings- och entréytor skapas och kopplas
mot kommunala ledningar.
Dagvattensavrinning mot naturmark
Stenkista
Underjordiskt rör till
kommunal ledning
Stenkistor
Fördröjning
Dagvattensavrinning mot naturmark
38
Uggleberget - program för utemiljö
MATERIAL OCH UTRUSTNING- Utformning och markmaterial
Detaljplanen för bostäder norr om Uggledal innehåller en bestämmelse kring
utformning av allmän plats som anger att tre delar av lokalgatan ska utföras med
annan markbeläggning än asfalt på minst 50% av sträckan. Sammanställning av
dessa ytors totala area samt hur många kvadratmeter icke-asfalt som minst krävs
presenteras här nedan;
GATA1B NORR
Gata i detaljplan med bestämmelse kring markbeläggning
GATA1B NORR
1160 kvm
GATA1B SYDVÄST
392 kvm
GATA1B
SYDÖST788 kvm
Total area
2341 kvm
Minst 50% ska uppföras i annat material än asfalt
vilket innebär 1170 kvm.
GATA1B SYDVÄST
GATA1BSYDÖST
Uggleberget - program för utemiljö
39
MATERIAL OCH UTRUSTNING- Utformning och markmaterial
Ett fåtal enkla och robusta markmaterial bildar basen för områdets utemiljö.
Genom att använda samma material på delar av den kommunala gatumiljön
som på angörings- och entréytor (kvartersmark) skapas ett enhetlgit uttryck.
På parkeringsplatser kan ett genomsläppligt markmaterial vara värdefullt för
att minska och fördröja dagvatten.
Vid varje entré finns det möjlighet att lägga ett projektspecifikt material som
förtydligar områdets organisation.
Fakta
Gata (kommunal mark):
Asfalt med olika breda ränder av betongsten
typ S:t Eriks Munksten 210 x 210 mm, ljust grå.
Tjocklek 70mm (trafikklass 2) eller 100mm (trafikklass 3)
Angöringsytor, cykel mm (kvartersmark):
typ S:t Eriks Munksten 210 x 210 mm, ljust grå.
Tjocklek 50mm (trafikklass G) eller 70mm (trafikklass 2)
Parkeringsytor:
typ S:t Eriks Gräsmunk 210 x 210 x 100 mm, ljust grå. Trafikklass 2
Entrézoner:
Mattan in till respektive entré läggs med objektspecifikt
markmaterial som hänger ihop med husets utformning.
Asfaltca 3800 kvm
Plattorca 2000 kvm
40
Uggleberget - program för utemiljö
MATERIAL OCH UTRUSTNING- Utformning och markmaterial
Uggleberget - program för utemiljö
41
MATERIAL OCH UTRUSTNING- Entréplatsen
Platsen där lokalgatan upp på berget möter den västra slingan och den nordsydliga
bostadsgatan bildar områdets entré - en känsla av att komma hem. Gestaltningen ska
ge ett koncentrat av områdets unika karaktär; stenen, tallarna, ljungen och murarna.
Ett upphöjt golv av markbetong skapar en “shared-space”-yta där alla trafiksslag
samsas på lika villkor.
Granitmurar ramar in platsen
En gemensam “shared space”-yta
Stenblock från platsen samt befintlig
alternativt planterad tall annonserar
områdets karaktär
42
Uggleberget - program för utemiljö
håller samman entréplatsen.
Entréplatsen
Konceptbild entrépunkt
Uggleberget - program för utemiljö
43
MATERIAL OCH UTRUSTNING- Gemensamma uteplatser / Platser i naturen
Till varje bostad finns en uteplats för gemensamt umgänge. Platsen utformas i
samklang med naturen och görs mestadels i trä. Föruotm sittplatser kan lekfunktioner
för de minsta barnen finnas, exempelvis en liten sandlåda.
Fakta
Gemensamma uteplatser och platser i naturen utförs huvudsakligen
i trä och anpassas till terrängen och befintlig vegetation.
Val av trä: Trä utförs av miljövänlig impregnering typ Kebony.
Gemensamma uteplatser/gårdar
Platser i naturen
Skiss; gemensamma platser i naturen
44
Uggleberget - program för utemiljö
Konceptbild plats i naturen
MATERIAL OCH UTRUSTNING- Gemensamma uteplatser / Platser i naturen
Exempel på olika former av uteplatser
46
Uggleberget - program för utemiljö
MATERIAL OCH UTRUSTNING- Bänkar
Två typer av bänkar/soffor föreslås på Uggleberget. Soffan April i linaximpregnerad
fura (natur) från Vestre placeras exempelvis vid entréer. Den andra typ av bänk som
föreslås är en mer grovhuggen träbänk som görs av furu från de tallar som tas ned vid
exploateringen och ger en lokal förankring.
Fakta
Soffa:
Vestre April med arm- och ryggstöd.
Stål varmförzinkat, trä furu (opigmenterat)
Trämöbel rustik:
Görs av trä från platsen.
Vestre; April
Bänk April
Summering
Föreslagna April-bänk
24 st
Föreslagna träbänkar
8 st
Träbänk
Schematisk placering
Exempel på träbänk
Uggleberget - program för utemiljö
47
MATERIAL OCH UTRUSTNING- Cykelställ och papperskorgar
Cykelparkeringar placeras i närheten av entréerna eller i invändiga förråd. De utvändiga
parkeringarna kan antingen vara av konventionell typ där hjulet kan låsas fast eller av
en bygel där även ramen kan låsas.
Papperskorgar sätts upp av respektive byggherre om behov finns.
Fakta
Cykelställ:
Nifo Bågen, varmförzinkad
Veksoe Noah, varmförzinkad
Papperskorgar:
Nifo Ruben eller Runar, varmförzinkad
Väljs beroende på placering
Veksoe; Noah
Summering
Föreslagna cykelplatser
Cykelställ
ca 550 st
Schematisk placering
Nifo; Ruben
48
Nifo; Runar
Nifo; Bågen
Uggleberget - program för utemiljö
Konceptbild av gångfartsområde
BELYSNING
Området ska vara väl ljussatt så att en trygg och behaglig miljö skapas. Samtidigt ska
belysningen bara vara där den gör nytta, det ska också vara mögligt att se stjärnhimlen.
Ett antal olika armaturer har valts ut. På kommunal mark är det stolparmaturer med
trästolpar. Även den sprängda bergskanten längs lokalgatan upp till området får
belysning för att ge ett välkomnande intryck. På kvartersmark är belysningen lägre,
pollare eller väggfast. Samtliga armaturer ska ha likartad färgtemperatur, varmt vit
2700-3000 Kelvin.
Fakta
Allmän plats (kommunal mark):
Gata: Philips City Swan LED på trästolpe höjd 6m
Cykelväg: Philips City Swan LED på trästolpe höjd 4,5 m
Belysning längs berget upp till området
Entréer/angöring/parkeringar:
Erco PANORAMA - stor pollare
Höjd 900 mm, diameter 205 mm.
Metallhalogen, 35 W
Erco MIDIPOL - liten pollare
Höjd 525 mm, diameter 120 mm.
Ljuskälla: LED
Allmän plats- Philips City Swan på trästolpe från Tehomet
50
Uggleberget - program för utemiljö
SOPHANTERING
Det finns olika sätt att lösa områdets avfallshantering. I grunden är det två system.
Dels det brännbar hushållsavfall och matavfall som har en tätare tömningsfrekvens och
dels övrig källsortering (glas, papper, metall mm) som töms mer sällan. Hushållsavfall
och matavfall töms i underjordiska kärl (exempelvis Molok) som delas mellan olika
fastigheter. Källsortering görs i byggnaderna eller vid en planerad källsorteringscentral
som anläggs vid Origohuset ca 200 meter norr om Uggleberget.
Ett halv underjordiskt avfallssystem (typ Molok) föreslås för Uggleberget. Fördelarna
med denna typ av system är dess kapacitet på liten yta, sitt pris samt minskad risk för
doft. Det halvt underjordiska avfallssystemet utformas för att smälta in i områdets
karaktär och vara visuellt underordnat.
Molok- Underjordsbehållare från San Sac
Molok- Underjordsbehållare från San Sac
Uggleberget - program för utemiljö
51
LEK
Ugglebergets natur erbjuder fantastiska möjligheter till spontan lek. Träd, stenar,
hällar och buskar bildar en rik miljö som inspirerar. Det behöver också finnas mer
konventionella lekplatser som tillgodoser de krav som förväntas i ett nybyggt
bostadsområde, exempelvis gungor, sandlådor, möjlighet till klättring och rollspelslekar.
Lekytor förläggs till naturområdet mellan de upphöjda gårdarna och är tillgängliga för
alla. Utformningen är naturinspirerad och består av diverse naturlek. Förskolans gård
är ett bra komplement på kvällar och helger. Övrig lek kan anläggas vid den enskilda
fastighetens naturmiljö.
Den lokala naturen som lekplats
Gemensam naturlek
Kompletterande lekutrustning
52
Uggleberget - program för utemiljö
LEK
Naturlekredskap; balanssteg från Cado, gungbräda från Woodwork, vattenlek från Woodwork, träklippa från Cado, gångbro från Cado,
klätterstapel från Elverdal och klätternät från Woodwork.
Uggleberget - program för utemiljö
53
KONST
Konstnärlig utsmyckning berikar området och skapar en egen identitet. Konsten kan
förläggas på en plats men också finnas på ett antal olika ställen för att bättre täcka
in hela området. Det konstnärliga arbetet bör komma in tidigt i processen för att på
bästa sätt integreras i miljön.
Tänkbara lägen för konst
54
Uggleberget - program för utemiljö
SAMMANFATTNING- Områdets delar
Bebyggelse
Byggnadernas utformning följer bestämmelser och
intentioner
i
detaljplanen.
Entrézonen
närmast
entréerna görs på ett projektspecifikt sätt. Detta bidrar
till att området får ett växlat uttryck. Gårdar mellan
husen utformas på egen hand men med naturen och
landskapet i fokus.
Angörings- och parkeringsytor
Områden framför och mellan byggnaderna uppförs med
samma betongmarksten som i gatan. Parkeringsplatser
och cykelställ återfinns i nära anslutning till byggnadernas
entréer. Utrustning som bänkar och papperskorgar är
genomgående samma i området.
Allmän plats
Kommunen ordningställer gatumiljöer och gång- och
cykelvägar genom området. Gatorna uppförs i asfalt
med inslag av betongmarksten. Murar görs av stenfyllda
gabionmurar. Lyktstolpar i trä sätts upp. Allmän plats
markerat som “natur” tillgänglighetsanpassas något
och mindre platsbildningar (utsiktspunkter, bänkar osv)
läggs till där den lokala terrängen tillåter det.
Landskapet
Den lokala naturen och landskapet sparas i största
möjliga mån. Värdefulla träd har dokumenterats och
strategier för återställande av natur efter byggnation har
tagits fram.
56
Uggleberget - program för utemiljö
En sammanhållen helhet
Uggleberget - program för utemiljö
57