Utemiljo_7_2014 - Tidningen Utemiljö
UTEMILJÖ t i d n i n gen Nr 7 2014 branschens tidning sedan 1967 Tema: Vinter i utemiljö Platsers värde Studenter Från giftkatastrof Hett med övar på stadsdel till Miljörum trädgård på taket ökar med historia 3 John Deere Snowfox kompakttraktorer. Nu är det röjardags igen! 32 Mossa på mark En mjuk och ständigt grön marktäckare är mossa, som nu dyker upp i allt fler svenska parker. Ett exempel är den nya, japanska mossträdgården i Umeå, som invigdes i somras. Innehåll Utemiljö 7 / 2014 Redaktörernas spalt 4 Svenskt gräs på irakisk bollplan 31 Aktuell utemiljö 6 Mossigt och fint i Umeå TEMA vinter 18 32 10 Trädgårdsanläggarna i Sverige 44 Gigantisk giftsanering 18 MarkbyggarMarknad 46 36 42 1026R ”MINI” SNOWFOX 24 hk med Fjärås diagonalplog & sandspridare. Leasing 2 499 kr/mån* exkl moms 2032R SNOWFOX – NYHET 32 hk med Fjärås vikplog & sandspridare. 23 Leasing 2 799 kr/mån* exkl moms 3045R SNOWFOX – NYHET 44,6 hk med Fjärås vikplog & sandspridare. Gröna tak Leasing 3 499 kr/mån* exkl moms Genom att skapa trädgårdar på husen i staden kan man uppnå många goda effekter. Ökad trivsel, ökad biologisk mångfald, bättre motståndskraft mot översvämningar och möjlighet att odla mat, till exempel. *Gäller så långt lagret räcker, dock längst t o m 31/1-2015. Traktorn på bilden är extrautrustad. Månadskostnaden avser leasing med rörlig ränta. 60 månader, 21-28,7 % restvärde. Erbjudandet gäller svenska företagskunder via auktoriserade John Deere återförsäljare. Finansieringsvillkoren gäller för ordertecknande t.o.m 2015-01-31. Vi reserverar oss för eventuella fel, tillägg eller förändringar. John Deere Financial finansieringserbjudande är ett samarbete med ML Rental AB, ett bolag inom Swedbankkoncernen. John Deere är ett registrerat varumärke som ägs av Deere & Company. Med förbehåll av sedvanlig kreditbedömning. JohnDeere.se 1650 Återförsäljare DINGLE Värmdal & Traktorservice AB, 0524-405 01. ESLÖV Gunnar Nilsson Maskin AB, 0413-57 44 00. GETINGE Gunnar Nilsson Maskin AB, 035-18 01 26. HEDEMORA Bil & Traktorservice AB, 022-51 02 74. HUDIKSVALL X-maskiner AB, 0650-161 00. JORDBERGA OP maskiner syd AB, 0410-72 44 20. JÖNKÖPING Nyströms Maskin AB, 036-31 21 80. KALMAR-LÄCKEBY Svenssons Motor AB, 0480-42 97 40. KARLSTAD Värmdal & Traktorservice AB, 054-13 77 00. KRISTIANSTAD OPmaskiner AB, 044-20 76 00. KUMLA Värmdal & Traktorservice AB, 019-58 53 00. KUNGÄLV Gillholms Maskiner AB, 0303-22 10 10. LINKÖPING Åhmans Traktorcentrum, 013-36 77 02. LULEÅ Norrmaskiner AB, 0920-311 00. MELLERUD Värmdal & Traktorservice AB, 0530-511 85. SKELLEFTEÅ Norrmaskiner AB, 0910-58 91 00. SKÄNNINGE Åhmans Traktorcentrum, 0142-29 88 88. SKÖVDE Gunnars Maskiner AB, 0500-42 41 62. STIGTOMTA Bil & Traktorservice AB, 0155-20 52 00. SUNDSVALL X-maskiner AB, 060-52 54 85. TINGSTÄDE Agro-Maskiner, 0498-27 23 50. TOMELILLA OP maskiner syd AB, 0417-783 48, UMEÅ Norrmaskiner AB, 090-18 93 15. UPPSALA Bil & Traktorservice AB, 018-16 17 70. VARA Gunnars Maskiner AB, 0500-42 41 62. VETLANDA Åhmans Traktorcentrum AB, 0383-564 40 . VÄSTERÅS Bil & Traktorservice AB, 021-10 52 50. VÄXJÖ Svenssons Motor AB, 0470-52 99 00. ÖRNSKÖLDSVIK X-Maskiner AB, 0702-14 15 16. ÖSTERSUND X-maskiner AB, 063-308 95. ÅSARP Gunnars Maskiner AB, 0500-42 41 62. ÅSTORP Gunnar Nilsson Maskin AB, 042-509 90 GRÖNA FAKTA 5 4 UTEMILJÖ t idning en Grundad 1967 Årgång 47 ANNONSER Urban Hedborg E-post: [email protected] Telefon: 08-732 48 50 Annonspriser: www.uhmarketing.se PRENUMERATIONER Drängvägen 14, 438 93 Landvetter Telefon: 031-388 0388 [email protected] www.tidningenutemiljo.se Gäller även adressändringar och reklamationer. Glöm inte att meddela oss din nya adress vid flytt. Prenumerationsavgift 380 kronor/år inkl. moms Utlandspren. 520 kronor/år inkl. moms Bankgiro: 5166-3524 Plusgiro: 2 82 12-9 Lena M Fredriksson. Florence Oppenheim och Lena M Fredriksson ISSN: 0347-0725 Tryckt av Vindspelet Grafiska AB, Borås 10 0 20 timmar 10 timmar Timmar från start Försäljare Producent och förhandlare: Kontakta fabriken direkt på telefon 08-22 92 06 för ett prisförslag. Flera fördelar finns på vår hemsida www.heatwork.com Minimaskiner AB Telefon: 0524 – 234 10 www.minimaskiner.se ÄR DU REDO FÖR VINTERN? Vinterkampanj på Iseki kompakt-trakatorer med självlastande sandspridare och vikplog m . 6/2 ventil , diagonalköringsfunktion och chockventil med ackumulator ISEKI Modell Kampanjpris Vinterutrustning 230 000:275 000:- SPLS 200 + VP 1400 L TH4365AC 35,7 hk, hydrostat m. 3 grp. och Lugstein hytt m. AC 385 000:- SPLS 300 + VP 1700 TG5395H 38 hk, servoel. hydrostat m. 3 grp. och ISEKI hytt 385 000:- SPLS 300 + 100 + VP 2000 425 000:- SPLS 300 + 100 + VP 2000 TXG237 22 hk, hydrostat m. 2 grp. och Lugstein hytt TM3265 25 hk, hydrostat m. 3 grp. och Lugstein hytt Vi samarbetar med Siringe Teknik AB om vinterutrustning TG5475HAC 46 hk, servoel. hydrostat m. 3 grp. och ISEKI hytt m. AC Hitta din lokala återförsäljara på www.hcpetersen .se eller ring 042-575 68 SPLS 200 + VP 1500 L HeatWork Work 9.2014 Halverad upptiningstid = tusentals kronor sparade! 20 HeatWork 30 Priserna är exklusive moms och lev. Kampanjpris omfattar endast ett begränsat antal. Reservation för eventuella ändringar UTEMILJÖ 7 / 2014 40 Med vår prisbelönta industridesign och patenterade uppvärmningsteknik uppnår vi suveräna resultat som ger dig som kund den bästa produkten med den högsta kvalitet på marknaden! Traktorn på bilden er en ISEKI TH m. vikplog och självlastande sandspridare FÖRSTASIDESBILDEN är tagen i Borås-trakten av Testad och dokumenterad i frostlab Andra HeatWork tinar dubbelt så snabbt! 2989 MEDARBETARE I DETTA NUMMER Klara Asp Jonatan Malmberg Isabella Malmnäs Daniel Svensson Experterna har talat ... Andra REDAKTÖRER Florence Oppenheim Lena M Fredriksson Helt andra problem belyser vi i ett reportage från Bengtsfors. Saneringen av en gammal förgiftad industritomt ställde beslutsfattarna inför många väldigt tuffa beslut. Det blev en långdragen och kostsam process men idag är området en välbesökt pedagogisk park. I Gröna Fakta tar vi upp ämnet gröna tak, något som också fanns med på agendan under en stor konferens i Köpenhamn och Malmö i oktober. Det ska bli spännande att följa utvecklingen framöver, i takt med att allt fler får upp ögonen för branschens blågröna lösningar. Lika spännande är det att se hur studenter inom bygg och anläggning ges möjlighet att vara med och påverka framtidens bostadsområden, som till exempel i Stenungsund och Göteborg som du kan läsa om i tidningen. Det handlar mer om att fånga upp tankar och trender än att gå vidare med enskilda idéer. Men om det skulle vara någon unik idé från studenterna som blir verklighet, är det viktigt att ansvariga har en rutin för hur detta ska hanteras. Verknadsgrad (cm) ANSVARIG UTGIVARE Florence Oppenheim E-post: [email protected] F ör oss som bor i södra Sverige är det inte alltid vi har förmånen att kunna njuta av vita vintrar. Det finns de som menar att det är lika bra det, eftersom det nästan alltid blir kaos när vinterkylan slår till. De verkar tycka att det inte är värt besväret att skotta och sanda och hålla undan snön från gångbanor och vägar. Det är förstås svårt att hålla en hög beredskap, när det endast sporadiskt är vinterväder. Men det handlar också om att vi måste ha lite tålamod och kanske ta det lite lugnare än vanligt när vi överraskas av snöoväder. Oavsett var någonstans i Sverige vi befinner oss, ger vintern speciella förutsättningar och förhållanden för alla som arbetar med utemiljöer i någon form. Tänk bara vad man kan göra med snö och is, om man har säker tillgång till dessa fantastiska material! Du kan läsa mer om detta på våra temasidor om vinter. Är snö och kyla ovanligt, finns andra möjligheter, som till exempel i Fyra årstiders park i Sölvesborg som du också kan läsa om i det här numret. FrostHeater - Nordens mest sålda tjältinare HeatWork Tidningen Utemiljö ges ut i samarbete med Trädgårdsanläggarna i Sverige. Vit vinter i antågande? Foto: Lars-Åke Green Tidningen Utemiljö ges ut av Marietorp Förlag AB Drängvägen 14, 438 93 Landvetter Telefon: 031-388 0388 tidningenutemiljo.se 7 6 Aktuell utemiljö Aktuell utemiljö Brygga rustas upp från pråm i vattnet Packhuskajen i centrala Göteborg ska rustas upp i vinter. Det är Svevia som utför arbetet åt Göteborgs Stad. Uppdraget är värt 8,7 miljoner kronor. Att rusta upp en stadsmiljö med begränsade ytor kan vara en extra utmaning, eftersom det behövs stora anläggningsmaskiner i arbetet. Arbetet kommer i huvudsak att ske från en pråm på vattnet. Träbryggan har hittills vilat på omkring 400 pålar, men det är en konstruktion som inte ska användas efter upprustningen. Dykare ska kapa de gamla pålarna jäms med bottnen och slå ner nya med hjälp av en pålningsmaskin. Den maskinen kommer att stå på pråmen. På pålarna ska en bärande konstruktion byggas, bestående av balkar i betong, stål och limträ. På denna konstruktion elbolaget bixia stöttar träbryggan vid Fyra parker nominerade till Sienapriset (bilden) är en av fyra parker som är nominerade till årets Sienapris. Priset har delats ut varje år sedan 1987. Det är Sveriges Arkitekter, med Starka betongindustrier som sponsor, som på detta vis vill främja god utemiljö. Priset tilldelas ett objekt och dess arkitekt och årets vinnare offentliggörs på Arkitekturgalan den 28 november. De nominerade parkerna är: Strömparken, Norrköping, av Ulrika Heidesjö och Johanna Grander på Tyréns, Brovaktarparken, Stockholm, ritad av nod COMBINE genom Anders Mårsén, Skellefteå Stadspark, Skellefteå, av Ramböll genom Ulf Nordfjell och Skärholmens Perennpark, Stockholm, av Piet Oudolf. Läs mer på: arkitekt.se genom sin miljöfond projekt som bidrar till mer förnybar el eller som minskar elanvändningen. I år får 63 projekt dela på drygt 1,2 mijoner kronor. Några av de som har fått pengar i år är Sea Twirl som utvecklar flytande vindkraftverk och Vramsåns vänner som miljöanpassar småskalig vattenkraft. Mer info på: bixia.se GREEN LANDSCAPING SKÖTER ARMADA green landscaping har Upprustningen av den gamla träbryggan vid Packhuskajen i centrala Göteborg ställer lite speciella krav på utföraren, Svevia. De kommer att göra mycket av arbetet från en pråm i vattnet. ska det nya trädäcket vila. Till sist ska bryggan få en slutfinish med stenläggning och ny belysning. Upprustningen ska enligt planen vara klar senast den 15 april, då ångaren Bohuslän lägger till vid bryggan inför den nya sommarsäsongen. strömparken i norrköping Byggmästare skapar stiftelse för ökad trivsel i svenska städer Abisko toppar lista om världsbäst ljusupplevelse rankat de mest enastående ljusupplevelserna i världen. Högst upp på listan ligger Svenska Turistföreningens Aurora Skystation på berget Nuolja i Abisko. Listan kom till med anledning av att FN har utsett 2015 till ljusets år. Lonely Planet skriver bland annat att de omgivande bergen på Aurora Skystation gör att vädret nästan alltid är klart och att norrskenet blir extra tydligt tack vare de långa, mörka nätterna. Norrsken i Abisko. konsten , arkitekturen , parkerna och planering i svenska städer får extra ekonomiska anslag tack vare en nyinrättad stiftelse. Det är byggmästaren Per Arwidsson och hans hustru Birthe som har startat stiftelsen och som hoppas inspirera andra förmögna människor att göra liknande satsningar. Stiftelsen har redan fått 20 miljoner kronor och Per Arwidsson testamenterar större delen av sin förmögenhet till den. Målet är att skapa miljöer där människor mår bra. Stiftelsen ska stimulera till dialog, bland annat genom seminarier med diskussioner om stadsmiljö. – Jag vill sätta en vision om att de olika disciplinerna – stadsbyggnad, arkitektur, landskapsgestaltning, konst och humaniora – integreras i framtida byggprojekt på ett balanserat sätt, säger Per Arwidsson till DI. lonely planet har Foto: Peter Rosén UTEMILJÖ 7 / 2014 Källa: di.se Hållbart byggande visas på utställningen Trä äger, på Botaniska trädgården i Göteborg. Trä äger – utställning på Botaniska i höst trähus och trästaden kan ge ökade kunskaper inför framtiden. Det är tanken med utställningen TRÄ ÄGER – hus och hållbart byggande som visas på Botaniska trädgården i Göteborg till den 1 december. Den handlar om resurstänkande, god hushållning och hållbar utveckling, och i utställningen görs dessa frågor konkreta genom berättelser om byggande, trähus och trästäder. Utställningen är ett samarbete mellan Västarvet och Hjo kommun. BIXIA STÖTTAR PROJEKT FÖR FÖRNYBAR EL Utställningen tar sitt avstamp i en utblick i världen och visar på att traditionellt byggande överallt i världen har inneburit lokal produktion, genomtänkta materialval och goda möjligheter till reparationer och underhåll. Utställningen vänder sig till besökare i alla åldrar och i en del av utställningen visas material som elever på några västsvenska skolor har gjort på temat trä och mer hållbart byggande och boende. Mer info på: vastarvet.se UTEMILJÖ 7 / 2014 Källa: svevia.se vunnit ett avtal om skötsel för det kommunala fastighetsbolaget Armada Fastigheters utemiljö i och omkring Österåker. Uppdraget omfattar skötsel året runt och gäller som längst till den 30 september 2020. Årsomsättningen beräknas bli sju till åtta miljoner kronor. Källa: greenlandscaping.se 8 Aktuell utemiljö Hur förstår träden att det är höst? möjlighet att hjälpa forskare ta reda på hur det kommer sig att träden vet att det är höst. Eleverna får undersöka hur gatlyktor påverkar höstlöven hos olika trädslag. Detta är en uppföljning från förra året, när 10 000 elever samlade in en stor mängd forskningsdata som används i studier av klimatförändringarnas effekter. Eftersom det blev så lyckat förra året har forskare bjudit in skolelever till det så kallade Höstförsöket även i år. SLU är huvudman för Höstförsöket och syftet är att bygga upp ett långsiktigt samarbete mellan skolor och forskning kring naturens kalender. I år vill forskarna veta hur ljuset påverkar höstlövsutvecklingen. Med hjälp av elevernas observationer kring träd vid gatlyktor kan forskarna få reda på skillnader mellan olika arter och olika delar av landet. Eleverna får själva välja vilket lövträd de vill följa. Två ekologer, en växtgenetiker och en naturgeograf kommer att använda elevernas data för att forska om dagslängdseffekter med mera. nu har skolelever www.bevattningsteknik.se Tel:0431-222 50 TEKNIK CENTRUM Helsingborgsvägen 262 96 ÄNGELHOLM Tel: 0431-222 50 Ängelholm: Visby: Mariehamn: Fax: 0431-222 70 Marktäckning, Dränering, Rörsystem, Damm & vattentankar, Uppvärmning-plan, Tillväxtdukar, Pumpstationer, Sprinkler/Dropp, Fontäner, Planteringskärl, Ogräsförbränning, Maskiner. Robot klippare Pump-system Diskar / Vattenpåse www.ttshop.se [email protected] - www.bevattningsteknik.se - www.ttshop.se annons/utetjanst/teknikcentrum7 AVANT 640, tillvalsutrustad med DLX-hytt och AC samt bakre stänkskärmar. Komfortpaket Källa: slu.se Värde upp till: Originalet från Finland 26.500:TRE AV TIO PROJEKT GJORDES AV NCC hållbara svenska projekt på världskonferensen om hållbart byggande, SB14, i Barcelona, är NCC:s. NCC-projekten är Greenhouse Augustenborg i Malmö, Rådhus Skåne i Kristianstad och Lagersberg i Eskilstuna. Övriga svenska projekt är Backsippans förskola i Ronneby, Väla Gård i Helsingborg, Masthusen i Malmö, Herrestaskolan i Järfälla, Swecohuset i Stockholm, Albano i Stockholm och Brunnshög i Lund. Världskonferensen SB14 hålls vart tredje år i olika städer. I Barcelona visades i slutet av oktober världens mest hållbara ny- och ombyggnader samt stadsdelsprojekt. Det var Sweden Green Building Council, forskningsrådet Formas och Boverket som deltog och presenterade Sveriges tio exempel. Det var också de som hade satt ihop juryn som valde ut projekten. tre av de tio Källa: ncc.se Frihjulskoppling, antislipventil, parallellföring och motorvärmare. VARANNAN STORSTADSBO VILL FLYTTA en undersökning som United Minds har gjort visar att varannan invånare i Stockholm, Göteborg och Malmö vill flytta. Många av dem vill ha en ny bostad i det område som de redan bor i (40 procent), men många är kritiska till tillgången på bostäder i deras närområde som passar deras prisnivå. Det storstadsborna helst vill ha nära bostaden är bra tillgång till kollektivtrafik, närhet till naturområden, matbutiker och vård. Källa: ncc.se KAMPANJ! Komfortpaket ingår Vid köp av en ny Avant 600 eller R35. Avant 600-serien från: ..................... 273.000:- Hitta ytterligare information och din närmaste återförsäljare på nordfarm.se. Hitta information och din återförsäljare på nordfarm.se Priser är ytterligare exkl. moms. Kampanjen gäller t.o.m. v52.närmaste -2014 SKÖVDE SATSAR STORT PÅ EKOLOGISKA BOSTÄDER den hittills största satsningen på ekologiska bostäder i Sverige håller just nu på att planeras av Skövdebostäder. Det nya bostadsområdet på Aspö i Skövde ska byggas av Peab och innehålla 242 lägenheter. Det ska också omfatta ett gruppboende och ett trygghetsboende. Byggstarten beräknas ske under 2015 och området väntas stå klart 2018. Imtech står för projektering och installation av värme och sanitet i bostadsområdet, som kommer att certifieras med flera olika miljömärkningar, bland annat Svanen. G illa oss på LRF VÄXTODLING – NY ENHET FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT för att svensk växtodling ska stå sig bättre på en global marknad har Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, beslutat att bilda en ny enhet, LRF Växtodling. Uppdraget för LRF Växtodling blir att företräda branschen och LRF i växtodlingsfrågor. Enheten kommer också att initiera forskning och utveckling för svensk växtodling och ska verka för möjligheterna att få mer av landets mark i odling. nordfarm.se Kampanjen gäller t.o.m. vecka 52 -2014 F acebook ! Du vet väl att tidningen Utemiljö har en egen Facebook-sida? Här lägger vi upp lite nyheter och delar länkar relaterade till vår bransch. Källa: imtech.se Sök oss på Tidningen Utemiljö på Facebook! Källa: lrf.se UTEMILJÖ 7 / 2014 0703-33 33 82 0707-67 87 86 00358-527201 UTEMILJÖ 7 / 2014 TEMA Vinter i utemiljö 10 TEMA Vinter i utemiljö 11 Hälsosatsar med snöskulpturfestival I Luleå bedrivs sedan drygt två år en folkhälsosatsning som ska öka ungdomars delaktighet och inflytande i det offentliga rummet. En av aktiviteterna knyter an till stadens långvariga tradition med snödjur i Stadsparken. 2013 års snödjur i Luleå var en vitryggig hackspett. Foto: Frank Rizo Luleåbor aktiveras med snö och is I snart 30 år har snödjuren i Stadsparken i Luleå lockat både barn och vuxna och de är idag ett av de populärare utflyktsmålen i staden under vinterhalvåret. Förra vintern stod en igelkott i parken, vintern 2013 en hackspett. Vad det blir i år, är fortfarande en väl bevarad hemlighet. isskulptör och mannen bakom snödjuren. Det var den dåvarande parkchefen som kom med idén inför vintern 1986. – Han visste att jag höll på med konst och undrade om jag kunde få till ett djur i naturlig storlek i snö att smycka parken med, berättar Hans Englund, som jobbar på Park och Natur sedan många år och idag går under smeknamnet ”Överste Snögubbe”. Första året blev det en tupp, och sedan har det uppförts ett nytt djur varje år, numera i betydligt större storlek än i början. En viktig ingrediens är att det ska gå att åka rutschbana på is på ryggen på djuren. – Vi är tre personer nu som jobbar med isskulpturerna. De väger 10–15 ton och får vara max 3,5 meter höga för att vi ska kunna transportera dem. Sedan placerar vi djuret på en liten kulle i parken, så att det känns ännu större, berättar Hans Englund. ska bli varje år är en process i sig. Under året försöker de hålla koll på om det är något norrländskt djur som är aktuellt av någon anledning. När vargdebatten var som mest intensiv, fick vargen bli årets djur. Ett annat år var det gråsälen. 2013 blev det en hackspett, i vintras en igelkott. I år är inget bestämt ännu. – Det är hemligt tills djuret kommer ut. Det brukar bli en väldig uppmärksamhet kring det här varje år, och det är ett populärt besöksmål med många barn som använder isbanan. vilket djur det UTEMILJÖ 7 / 2014 ordnade med formar med hårt packad snö som de levererade till platsen. Det är ganska ansträngande att arbeta i snö men det verkar ungdomarna bara tycka är roligt. i juryn sitter personer från kommunledningen och tjänstemän som väljer ut det bästa verket utifrån gruppens förutsättningar. Ungdomarna får också chansen att träffa kommunfolket och framföra åsikter och diskutera det offentliga rummet. Förra gången anordnades tävlingen på en torgliknande, ganska kal yta i gymnasiebyn i Luleå. Skulpturerna fick stå kvar tills de smälte bort av sig själva, och genomgick under tiden en förvandling som var spännande att se. – Väder och vind påverkade skulpturerna och det var också roligt att se att de fick stå kvar utan någon förstörelse. Ungdomar igång att skulptera vid snöskulpturfestivalen i Luleå 2013. Foton: Luleå kommun D.I.O.R. i Luleå D.I.O.R, Luleå, Delaktighet och inflytande i det offentliga rummet, är en folkhälsosatsning som drivs av Luleå kommun, Fritidsförvaltningen i samarbete med Luleå lokaltrafik och Tekniska förvaltningen. Projektet riktar sig till ungdomar mellan 13 och 19 år i Luleå kommun. Syftet är att ungdomar i kommunen ska få ett större inflytande och aktivt kunna vara med och påverka det offentliga rummet sin närhet. Populär isbana i centrala Luleå av Florence Oppenheim hans englund är – vi planerar att bjuda in till en snöskulpturfestival där ungdomar får möjlighet att själva forma snöskulpturer utifrån ett givet tema, berättar Anna Timfält, som är projektledare för D.I.O.R. – Delaktighet och inflytande i det offentliga rummet. Luleå kommun arrangerade en snöskulpturfestival redan för två år sedan, men förra årets upplaga regnade bort. – Nu hoppas vi på bättre väder i år så att vi kan genomföra festivalen för andra gången, säger Anna Timfält. Projektet bjuder in ungdomar i olika åldrar och bakgrunder samt från verksamheter som riktar sig till ungdomar med funktionsnedsättningar av olika slag. Ungdomarna bildar lag som under fyra, fem timmar tillsammans får forma en skulptur av hårt packad snö och med hjälp av sågar och spadar. – Park och Naturförvaltningen Vid tillverkningen blandas snö och vatten som fästs på en enkel stomme. När formen är klar, sprayar Hans Englund fram djuret med vattenfärg, som går att slipa bort på de ställen där man eventuellt vill ha tillbaka det vita. Till sist klarlackas hela djuret med vatten. – Det brukar sitta riktigt bra, eftersom det är skuggigt i parken. Är det för soligt, sitter inte färgen kvar lika bra. Ambitionen varje år är att djuret ska stå på plats till jul men på grund av vädret blir det oftast i januari–februari istället. Djuret får sedan stå kvar tills det börjar smälta. – Vi håller lite koll eftersom det finns en del lösa delar som kan lossna, och då måste vi ta bort dem och djuret innan det ramlar ihop och kan skada någon. Varje år plogar Fritidsförvaltningen i Luleå upp en isbana från Norra Hamn runt Gültzauudden till Södra Hamn samt vidare ut till Gråsjälören. På senare år har man dessutom gjort avstickare över älven till Bergnäset samt inåt älven mot Mjölkudden. Isbanan börjar prepareras i december–februari beroende på hur vädret har varit och hur tjock isen hunnit bli. Oftast är isbanan klar för besökare någon gång i januari–februari. Luleå on Ice är en familjedag på isen. Här kan barnen åka hundsläde gratis, ta en helikoptertur över isen, äta god mat, grilla eller titta runt och handla på marknaden som tagit plats på isen. Foto: Luleå kommun UTEMILJÖ 7 / 2014 TEMA Vinter i utemiljö NX 4510 13 Så klarar anläggningarna vinterns slitage Visst är det härligt att leva i en miljö med olika årstider. Men hur kan man planera för att anläggningar ska klara av de påfrestningar som vintern för med sig? Vilka material är bäst att använda? Vi tog ett snack med Mats Wiséhn för att få tips. av Lena M Fredriksson VINTERPAKET!: 0 0 9 365 TRAKTOR – VIKPLOG – SANDSPRIDARE raxbklamtotm!s. i r k 0 0 50 0 15 900 kr e pris: 4 Ord. rikt Redskap - Fjärås vikplog VP225 med A-ramsinfäste, kategori 1. - Fjärås hydrauldriven sandspridare 500/1200, 500 liters självlastande. Lägg din order redan idag för att vara säker på att du får leverans innan snön faller! * Obligatorisk 5-årig Maskinskadeförsäkring á 4200 kr ingår. Samtliga priser exkl moms och ev frakt. Begränsat antal. Först till kvarn... Erbjudandet gäller t o m 31 december 2014. Traktorn på bilden är extrautrustad. Priset gäller med reservation från tillverkaren uppkomna förändringar i den tekniska specifikationen. Kioti marknadsförs och säljs av Hako Ground & Garden AB. Tel 035-10 00 00. www.hako.se MASKINÅTERFÖRSÄLJARE Floby Axima i Floby AB 0515-421 80 Färjestaden MaskinGruppen AB 0485-50 35 00 Falkenberg MaskinGruppen AB 0346-71 54 00 Göteborg Västerservice Tractor AB 031-54 04 35 Jönköping Axima i Jönköping AB 036-30 82 72 Karlstad Maskin Väst AB 054-80 83 80 Kumla Hako Ground & Garden AB 035-10 00 00 Malmö Hako Ground & Garden AB 035-10 00 00 Skellefteå Utterströms Marin Fritid 0910-155 80 Stockholm Hako Ground & Garden AB 035-10 00 00 Västerås Hako Ground & Garden AB 035-10 00 00 Växjö Sundahls Maskinaffär AB 0470-74 40 00 Ängelholm MaskinGruppen AB 0431-41 56 00 Ok, låt oss ta det hela punkt för punkt: 1. Överbyggnader som inte är dimensionerade för att underhållsfordon ska kunna köra på dem. Hur undviker man det? – Den självklara lösningen är att bygga en tillräckligt kraftig överbyggnad, alltså förstärknings-, bär- och slitlager, så att det håller för tunga fordon, till exempel vid snöröjning eller transporter av olika slag. Detta gäller ju även på gårdar där fordonstrafik är förbjuden och på cykel- och gångbanor. Både snöröjningsfordon och andra maskiner kan vara ordentligt tunga. Om överbyggnaden är för klen kan det bli spårbildning och om det är plattsatta ytor kan plattor knäckas. Även små maskiner kan ge hög belastning per hjul, vilket hänger ihop med hur stora hjulen är. Beroende på vilket underlag och vilken jordart det är får man göra olika tjocklek på överbyggnaden. Till exempel är jordarten silt mycket tjälskjutande, vilket gör att det behövs ordentligt kraftiga överbyggnader för att inte riskera tjällyftning. Vid lera däremot är bärigheten en dimensionerande faktor, då lera bär dåligt. 2. Marksten och kantsten som körs sönder av plogar eller andra fordon. Vad göra? – Här tycker jag att man kan undvika betongkantsten, för de är så känsliga och knäcks lätt. Använd hellre granitkantsten som du gjuter bakom. Den klarar att bli påkörd av plog. UTEMILJÖ 7 / 2014 Granitkantsten är dyrare, men den håller alltså mycket längre och den kan sättas om ifall den blivit påkörd och flyttat på sig. Ett annat alternativ är betongkantsten fixerad med asfalt bakom, exempelvis en trottoar. Man får inte heller glömma att den som plogar har ett ansvar. Kanske man behöver sätta upp markeringar eller planera snöröjningsrutten i god tid. In i minsta detalj. Och så är det bra om man i förväg bestämmer var snöupplaget ska vara. Om det läggs på en gräsyta är det stor risk att den dör av snölasten och av all sand, salt och flis som hamnar där. Då är det bättre att lägga snön på en hårdgjord yta. 3. Materialval. Hur ska man tänka då? – Det är viktigt att veta att betong är ett material som kan förstöras om man saltar. Då startar en kemisk reaktion som förstör ytskiktet på betongen. Känsligheten varierar beroende på vilken kvalitet betongen har. Det handlar om t Traktor Kioti NX4510CH - Fyrhjulsdriven traktor med 4 cylinders Euro 3A dieselmotor, 45 hk vid 2600 rpm. - Treväxlad hydrostatisk drivning. Mekanisk differentialspärr. Oberoende bakre PTO med 540 rpm. - Två bakre dubbelverkande hydrauluttag. - 3-punktslyft med dragkraft och lägesreglering, kat.1 med 1605 kg lyftkraft. - Ecotechnologies frontlyft kat. 1. - Allrounddäck. - Gasautomatik. - Automatisk PTO - Hytt med AC. - Arbetsbelysning och vindrutetorkare bak. - RUS-kit, rotella och LGF-skylt. * delägare i ett anläggningsföretag i Göteborgstrakten och har 28 års erfarenhet av branschen. Eftersom han också är nyfiken och har en ständig vilja att testa och lära mer har han samlat på sig mycket kunskap. Här delar han med sig av en del av sina erfarenheter när det handlar om att göra anläggningar som klarar vinterväder. – Det allra viktigaste tycker jag är att vi måste fundera över livslängden på det vi bygger, säger han. Vi behöver bygga anläggningar som håller länge och inte behöver byggas om eller renoveras så ofta. Beständighet är ett ord som jag tycker vi borde ha som ledord. Då är det inte alltid det som är billigast vid första anblick som är bäst. När det gäller planering är det viktigt att tänka till kring vad som händer på vintern. – Vintern är den årstid då markanläggningar skadas allra mest, och det Mats Wiséhn är lätt att glömma bort denna årstid vid projekteringen. Några av de faror som lurar under den kalla årstiden är först och främst att överbyggnader och ytskikt kanske inte har dimensionerats för att underhållsfordon ska kunna köra på och mot dem. En annan aspekt är att marksten och kantsten kan köras sönder av plogar, och kantsten kan köras sönder för att det saknas markering som visar var kanten är. Sedan är själva materialvalet förstås också viktigt. Liksom halkbekämpningen, som påverkar olika material på olika sätt. mats wiséhn är Betong kan förstöras av exempelvis tösaltning. Saltet går då in i betongen, där armeringen rostar och spjälkar bort täckskiktet. Bild: Mats Wiséhn 14 att cementen förstörs av saltet, vilket gör att ytan blir fulare och mer ojämn när ballasten, alltså stenen, kommer i dagen mer. Ett annat problem som kan uppstå med betong är om den är armerad. Armeringsjärnet rostar inte i betong eftersom betongen har så högt pH-värde. Men luftföroreningar kan göra att koldioxid tränger in i betongen (så kallad karbonatisering) vilket gör betongen hårdare, men samtidigt gör pH-värdet lägre. Då kan effekten bli att armeringen rostar. Och järn som rostar expanderar. Därför trycks betongen undan och spricker. Numera finns det betongmarksten som torrpressas vid tillverkningen, vilket motverkar påverkan från saltet. En hel del nackdelar med betong, alltså. Vad ska man använda i stället? – Jag rekommenderar ett utökat användande av natursten. Det är mer hållbart på lång sikt och fungerar fint i kombination med asfalt. Då blir det hållbara ytor som inte heller är känsliga för salt. Vi vill gärna träffa dig på kurs hos Hvilan Utbildning! Kantsten går inte sönder ens vid påkörning... ... medan betong är mycket mer känsligt. Hur påverkar halkbekämpningen markanläggningarna? – Salt är bra på att ta bort isen när det inte är för kallt. Lämpligast är det vid temperaturer ner till -5 eller kanske -10°. Därefter minskar saltets effekt. Då kan man använda sand eller flis, alltså 2–5 mm kornfraktion av krossad sten. En sak att tänka på när man använder sand eller flis är att den inte tinar isen. Ett problem med flis under lite varmare vårvinterdagar är att den smälter ner genom isen och när det fryser igen är isen då utan halkskydd. Man måste därför lägga på flis eller sand mycket mer ofta än salt. – Jag förespråkar flis och sand och skulle egentligen gärna vilja testa kalkgrus också, alltså krossad kalksten. Särskilt här i Västsverige skulle det kunna funka bra, eftersom vi har sura marker som skulle må väl av att kalkstenen rullar in i diken och sprids. Foton: Lena M Fredriksson Fotnot: Glöm inte att beakta den etiska aspekten vid köp av till exempel natursten. De stora leverantörerna har upprättat styrdokument för bland annat arbetsmiljö, miljö och spårbarhet. Motorsåg A 2 dagar Motorsåg B Motorsåg AB erf. Motorsåg C Motorsåg E Röjsåg RA 3 dagar 3 dagar 3 dagar 2 dagar 1½ dag 11-12 nov, 13-14 nov, 10-11 dec 17-19 nov 24-26 nov, 15-17 dec 12-14 nov 1-2 dec 20-21 nov, 3-4 dec Utökad dendrologi för arborister Vård- och underhållsplan för kyrkogård Riskbedömning - Farliga träd Vinterkvist Trädvård för kvalificerade yrkesarbetare Trädvärdering enligt Alnarpsmodellen Växtkunskap för fastighetsskötare 2 dagar 2 dagar 2 dagar 1 dag 2 dagar 1 dag 2 dagar åter till våren 8-9 dec 27-28 nov 12 mars 11-12 feb 15 dec 17-19 feb Användning av annueller Mottagning och kvalitetskontroll av växter Val av träd för stadsmiljö Sjukdomar & skadedjur på buskar o träd Sjukdomar & skadegörare i växthus Växthusodling 2 dagar 1 dag 1 dag 2 dagar 2 dagar 8 dagar åter till våren 19 feb 8 dec, 13 jan 25-26 nov 26-27 jan start 17 feb Naturstensarbete grundkurs Företagsekonomi grundkurs Att bygga växtbäddar 2 dagar 4 dagar 2 dagar 12-13 nov, 22-23 jan 17-20 feb 24-25 nov Arbete på väg Säkerhetskontroll och underhåll lekplatser Skötsel och förvaltning av utemiljö TCYK Naturstensarbete 1 TCYK Beskärning & Trädvård TCYK 1 dag 1 dag 8 dagar 5 dagar 5 dagar 1 dec, 23 feb 21 nov start 5 nov 16-20 febr start 23 febr Fler kurser tillkommer efterhand. Vi får dessutom in helt nya kursrubriker efter nyår 2015. Vi har vandrarhem i samma byggnad om du vill bo över! Håll utkik på vår hemsida www.hvilanutbildning.se eller ring Maria Andersson 040-463705. 3 15 trädgårdstips för vintermånaderna: 1 Lökväxter. Snart börjar det bli för kallt för att plantera vissa löksorter. De som är mest tåliga är tulpanlökar, som kan sättas ända tills det blir tjäle eller fram till januari under tjälfria år. Om man vill ha lite mer långlivade tulpaner är det bra att välja någon från grupperna Kejsartulpaner (T. Fosteriana-Gruppen) eller Darwintulpaner (T. Darwinhybrid-Gruppen). Med tulpanlökar är det också så praktiskt – de är lätta att få att ta sig och behöver inte ens komma åt rätt håll i jorden. Men narcisser är lite mer känsliga och kan ha svårt att klara sig om man sätter dem för sent. För att öka chansen att de klarar sig kan man täcka platsen med ett tjockt lager med torra löv. Det behöver vara 30–50 cm tjockt. För att det ska ligga kvar kan man göra en skålform av hönsnät och lägga upp-och-ned på lövhögen. Ibland kan den behöva täckas med en presenning eller liknande, om det är mycket fuktigt, för löven isolerar bäst om de är torra och har mycket luft omkring sig. Glöm bara inte att ta bort löven inför våren, så att växterna kan komma upp! PN1410 2 Vinterväder Allt på ett ställe Nyhet! Meiren Nyhet! Westbjørn Ogräsrensning. Javisst, det ska man ägna sig åt även på hösten, särskilt under en höst som har varit så mild som i år. När andra växter växer gör också ogräsen det – ända fram tills det är tjäle i marken. All ogräsrensning som du får gjort under hösten är guld värd till våren. Då är det ju ändå så hektiskt, och en lycka att ha en hel del av arbetet gjort redan från början. Introduktionspris! Westbjørn snöslunga V2000 19.900:- 3 Oavsett om du kör i snösvängen eller bara ska hålla gårdsplanen halkfri så hittar du det du behöver hos Lantmännen Maskin. Här finns allt från snöslungor, plogar och sandspridare till snöskyfflar, vägsalt och slitstål. Nytt för i år är redskap från välkända Westbjørn, Meiren och FMG, men självklart finns Holms, Drivex, Duun, Ålö och Norje kvar i sortimentet. Välkommen in! ord pris 24.900:- Arbetsbelysning Ett brett sortiment effektiva LED-lampor för olika arbetsuppgifter. Olja och fett Här hittar du oljor för din vinterkörning som t ex Agrols Hybran Syntet och Multi Syntet smörjfett. Slirskydd Snökedjor och skruvdubb minskar slirning och ger ett säkert grepp i halkan. Annonsera i Utemiljös Pris exkl moms. Gäller t o m 31/12 2014. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel. MarkbyggarMarknad! Kontakta oss redan idag! E-post: [email protected] Tel. 031-388 0388 Läs mer på tidningenutemiljo.se Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se UTEMILJÖ 7 / 2014 Vattning. En annan sak som kan vara lätt att glömma bort är att ta hand om de växter som har satts under hösten. Till exempel klumpplanterade buskar eller träd. Eftersom de inte har några löv kan man förledas att tro att de inte behöver vatten, men det gör de. Även om marken är fuktig ska man vattna. Vid plantering är det mycket viktigt att öka kontakten mellan rötterna och jorden, och det gör man genom att hälla på vatten. Vintergröna växter behöver också vattnas, faktiskt hela året. De förlorar mycket vatten som avdunstar från bladen, även under vinter. Och när våren kommer gäller också att komma ihåg att vattna lite extra på alla växter som har satts under hösten, och inte tro att de redan har tagit sig och därför klarar sig utan extra vatten. Ulf Eldblom, trädgårdsutvecklare på Bostadsbolaget i Göteborg TEMA Vinter i utemiljö 16 TEMA Vinter i utemiljö Klä dig ordentligt jacka är vattentäta och har borstad polyester på insidan. Det finns ventilationsok i ryggen och muddar i ärmsluten på jackan. Byxorna har reglerbart benavslut samt knäskyddsfickor. Plaggen är certifierade enligt EN 343 klass 3. Rek. utpris ex moms SEK 699:- resp. 999:-. Mer info på: grundens.se tundra byxa och Lär av Östersundsborna Foto: Roger Strandberg man hittat sätt att ta vara på det som är trevligt med vintern: snö, is, vintersporter, härligt ljus under soliga dagar med mera. Där ordnar man en Vinterpark vid och på Storsjön varje år, med chans till umgänge och massor av aktiviteter. Mer info på: vinterparken.se i östersund har Planera för rosor jodå , det finns rosor som trivs även i norra Sverige och i kalla klimat. I Leif Blomqvists bok Rosor i norr finns goda råd om hur man lyckas och vilka rosor som är extra härdiga och tåliga. Foton: Reidar Rova Grilla i Umeå Morden Belle är en ros som går att odla långt norrut. i Rådhusparken i Umeå. Där ordnar kommunen med soffor av snö eller is, som täcks med renfällar. Sedan tänder de eld där alla lunchgäster kan grilla medhavd korv. Vinterluncherna dras igång på vårvintern och pågår så länge det finns snö. Mer info på: umea.se gå på vinterlunch som gör det lättare att njuta av vintern Undvik att frysa om händerna utvecklade för att hålla händerna både torra och varma, och för att ge bra grepp i regn och kyla. De här är del av en kollektion arbetshandskar som är gjorda i en membranteknologi som kallas OutDry. Yttermaterialet och fodret sitter ihop, och uppbyggnaden är gjord så att handen inte ska glida i handsken. Mer info på: guide.eu handskar som är NJ! A MP KA R E T Drick något varmt i vinter termosen fbb har utsetts till testvinnare flera gånger. Det är en ståltermos som finns i olika storlekar och som håller värmen tack vare ett patenterat system med vacuum. Den säljs bland annat på outnorth.se Kubota L4240 HST med vinterpaket Kampanjpris: 379 000:- ex. moms VIN Ord. pris: 464982:- ex. moms 17 Gäller så långt lagret räcker. Kan ej kombineras med andra erbjudanden. Telefon: 013-253600 • Se våra återförsäljare på svenningsens.se UTEMILJÖ 7 / 2014 Tel. 08-530 668 05 UTEMILJÖ 7 / 2014 www.tmi-produkter.se Så hittade Bengtsfors ut ur miljökatastrofen Vad gör en kommun som ställs inför en miljöförstöring av gigantiska mått? När framtidskonsekvenserna är oöverskådliga och kunskapen om hur man hanterar de gifter man hittar är begränsad? Utemiljö har besökt Bengtsfors och tagit del av hur ett svårt miljöhot mot kommunen och dess invånare har hanterats. Och hur det vändes till något konstruktivt och bildande. text och foto: Lena M Fredriksson ligger. Efter att kemiindustrin i Bengtsfors lagts ner har det bland annat varit leksaksfabrik och kemtvätt i industrilokalerna. – Det kvicksilver som läckte ut under några få decennier för hundra år sedan har förgiftat marken för all framtid, berättar Boh Tivesten, före detta samhällsbyggnadschef i Bengtsfors och den som var kontaktlänk mellan kommunen och det projekt som kom att sanera området. Dessutom var dioxin en restprodukt vid klorgasframställningen, vilket också är mycket farligt och bryts ned långsamt. Trots att vi har sanerat och tagit bort så mycket av gifterna som har varit möjligt, finns en del kvar som vi alltid kommer att få leva med. Det var vid en statlig genomgång av gamla industriområden som provtagningar i EKA-området visade att det fanns en del gifter i marken. Redan tidigare hade det UTEMILJÖ 7 / 2014 funnits misstankar om detta, bland annat för att man ofta hittade död fisk på kraftverksgallren i forsen nedströms industriområdet. Det är dock oklart om den döda fisken verkligen hade med miljöförstöringen från EKA-industrin att göra. År 2001 inledde Bengtsfors kommun sitt EKA-projekt, där man först skulle undersöka och utreda hur illa ställt det egentligen var med området och sedan besluta om åtgärder. Området ligger centralt i samhället och det var angeläget att kunna använda det på något sätt. – Under utredningarna mätte vi grundligt på en mängd olika ställen och vi delade in föroreningarna i åtta olika klasser, samt bestämde hur materialet skulle hanteras beroende på vilka gifthalter det innehöll, säger Boh Tivesten. Vi var tvungna att göra något åt detta eftersom det egentligen är som en stor deponi, mitt i samhället. Efter flera års utredande och förprojekteringar gav Miljödomstolen Bengtsfors kommun tillstånd till efterbehandlingsåtgärder vid EKA-området och saneringsarbetena började så småningom. – Det var ett stort risktagande för kommunen, som satsade 2,5 miljoner på projektet. Ett alldeles för stort projekt för en så liten kommun. Det var oklart på många punkter om staten eller kommunen skulle stå för notan, till exempel när vi hittade tunnor med gift i vattnet. Men det har löst sig och staten har betalat resten, genom Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Västra Götaland. Valet av projektledare skedde genom upphandling enligt LOU. Det fanns då ett vägval om man skulle välja ett företag med inriktning mot projektledning som arbetade nära kommunen och använde kommunens resurser eller om hela ansvaret skulle läggas på en större koncern. – Efter diskussioner med Länsstyrelsen och Naturvårdverket kom vi fram till det förstnämnda alternativet och vi ångrar inte det valet, säger Boh Tivesten. Vi har på så sätt fått tillgång till hela den samlade kompetensen i landet och det har visat sig vara mycket värdefullt. Jag tror knappt att det är något större företag som inte funnits med i bilden. det visade sig undan för undan att miljöförstöringen var värre än befarat. Mycket värre. – Det vi började med var att riva byggnaderna som stod kvar här. Och så grävde vi ut förorenad jord och forslade bort den för förvaring. Kanten ner mot vattnet avgränsades runt om med stålspont. Därpå fyllde man på med ett cirka 15 meter brett och sex meter djupt filter av grus, så att förorenat material inte ska läcka ut. Då var det viktigt att kontrollera så att grusfraktionerna hade rätt sammansättning, så att de partiklar som kvicksilver och dioxin är bundna till skulle fastna i filtret. En bentonitmatta, ett lermembran, har lagts över marken på EKA-tomten, det vill säga nuvarande EKA Miljörum. – Grundvattnet leds runt om dessa filter eftersom vi har skydd på sidorna och även tak, säger Boh Tivesten. Däremot tränger det in en del vatten underifrån, men vi ville egentligen ha en liten och kontrollerad vattengenomströmning så det är inte helt fel. Vi vill inte ha en stängd miljö, eftersom det då skulle kunna skapas förutsättningar UTEMILJÖ 7 / 2014 för att vissa föroreningar skulle bli ännu giftigare. Men en vinterdag 2007, mitt i bortgrävandet av förgiftad jord hittade saneringsarbetarna mängder av fritt kvicksilver, bland annat under det som varit ett golv i industribyggnaden. Små kulor av kvicksilver flöt omkring i marken. – Då fick vi rasande snabbt ordna så att de som arbetade med detta bar tät klädsel och andningsmasker som skydd. Vi fick sluta använda grävskopor och i stället försiktigt sortera med trädgårdsspadar. För att undvika att kvicksilvret spreds i omgivningen, till exempel via damm under sommardagar, måste vi vattenbegjuta området. Och under vintern behövde det vara täckt. Allt detta gjorde att det hela blev mycket dyrare än vad vi först hade trott. t dalsländska bengtsfors är en liten ort som ligger vid två sjöar, Lelång och Bengtsbrohöljen. Mellan sjöarna fanns en fors, och det var den som lockade ingenjören Rudolf Lilljeqvist att starta ElektroKemiska Aktiebolaget, EKA, där i slutet av 1800-talet. Han var intresserad av en metod att producera klor med hjälp av elektricitet. Med billig vattenkraft från forsen och med Alfred Nobel som en av finansiärerna till industrin startades produktionen av klorgas och alkali i Bengtsfors. Klorgasen användes till att bleka pappersmassa och framställningen gjordes genom elektrolys, där man hade stora kar fyllda med kvicksilver som den ena elektriska polen, katoden. Verksamheten var kvar i Bengtsfors till en bit in på 1920-talet då den flyttades till Bohus, där den efter en del förvecklingar och ägarbyten faktiskt fortfarande På en skylt i mitten av labyrinten i EKA Miljörum står följande text: ”Saneringen av EKA-området ställde experter och beslutsfattare inför många svåra vägval. Projektet var unikt. Det fanns inga färdiga lösningar. Skulle gifterna tas om hand, eller var det bättre att låta dem ligga kvar i marken? Nu skall du göra ett vägval – hitta vägen ut ur labyrinten!” Boh Tivesten i en av de bänkar han har formgivit för EKA Miljörum. 21 20 när saneringen avslutades hade totalt 13,5 av omkring 15 ton kvicksilver avlägsnats. Det återstående ligger långt ner, under grundvattennivå. Ett problem under saneringsarbetet var att veta hur man skulle hantera de förorenade materialen. – Det har vi fått ta ställning till allt eftersom tiden har gått, säger Boh Tivesten. Det fanns ju inget facit för hur det här skulle gå till, så vi har försökt få fram samlade erfarenheter och utifrån dem fatta de bästa tänkbara besluten. En del av de cirka 60 000 ton förorenad jord som har grävts upp har kunnat tvättas på plats av Sakab, så den kunde återanvändas. Det mesta har dock körts bort i specialgjorda täckta containrar. Det har sedan behandlats på olika sätt och deponerats på Sakabs anläggning utanför Kumla. Och omkring 300 ton av det allra mest förorenade körde vi till Sakab i slutna tunnor. Behandlingen av dessa massor visade sig bli mycket komplicerad. Problemet var att jorden innehöll höga halter av både kvicksilver och dioxin. Destilleringen av kvicksilver och förbränningen av dioxin sker vid olika temperaturer. Ingen anläggning i Europa klarade av behandlingen. Men efter ombyggnad och flera försök har en anläggning i Schweiz nu lyckats genomföra behandlingen. Den planerade stabiliseringen och deponeringen av det metalliska kvicksilvret har dock inte genomförts, på grund av att det aktuella företaget i Tyskland har gått i konkurs. Därför förvaras 732 kg fritt kvicksilver tills vidare av Sakab. Kostnaden för saneringen har hittills uppgått till närmare 300 miljoner kronor. när saneringen till slut började vara avklarad på platsen var det dags för nästa fråga: vad skulle området användas till? – Gifterna som finns här kommer aldrig De så kallade tusenårsstenarna har inskriptioner som på olika sätt ska informera kommande generationer om giftet i marken. Parter EKA-parken Saneringen Några av de parter som har ansvarat för sanering och uppbyggnad av EKAparken Miljörum: • Bengtsfors kommun • Empirikon (projektledning saneringen) • Naturinformation i Bengtsfors (idéer kring Miljörummet) • Einar Larsson, Botaniska trädgården i Göteborg (urval av växter som lämpar sig för ett område av den här typen) Industriområdet var på ungefär en hektar. För att ha lite marginaler har ett område på tre hektar sanerats och skyddats. Mängden kvicksilver som hittades i marken var omkring 15 ton. Ingen annanstans i Sverige har man hittat så mycket kvicksilver på en så begränsad yta, som på EKA-området. Kvicksilvret var till största delen bundet till organiskt material, men man hittade också en hel del fritt kvicksilver. När saneringen av EKA-området genomfördes var det det hittills största saneringsprojektet i Sverige. Det tog fyra år att förbereda och planera saneringen och över två år att genomföra den. Läs mer på: ekamiljorum.se och bengtsfors.se/EKA Miljörum Det viktigaste syftet med saneringen var att minska risken för en framtida olycka. Man ville också stoppa det långsamma utflödet av gifter via grundvattnet. Stenarna är sittplatser vid scenen, men har också fått hällristningar på olika språk, till exempel dataspråk, för att öka chansen att de ska kunna läsas i framtiden. I EKA Miljörum finns en bäck med modeller av slussar. Det finns också en utställning som visar hur saneringen gick till. att försvinna. Därför går det inte att bebygga området. Och inte kunde vi göra det till en vanlig park heller, för om vi planterade träd skulle deras rötter gå igenom bentonitmattan ner i det förgiftade och det fick de inte. Våra restriktioner var desamma som vid en deponi. Dessa begränsningar i kombination med en önskan om att informera om det som har hänt ledde så småningom tankarna i riktningen att man kanske skulle skapa någon sorts pedagogisk park. Kanske ett ”Miljöum” eller ”Miljörum”, som en variant av de Naturum som finns på olika håll i landet? Detta var en idé som höll genom alla diskussioner. Med hjälp av bidrag från Naturvårdsverket har man nu lyckats skapat en park där områdets historik lyfts fram, där kvicksilvers egenskaper och faror belyses och där det finns dokumentation om hur saneringen har gått till. Av det giftförorenade industriområdet har ett pedagogiskt miljömuseum skapats, UTEMILJÖ 7 / 2014 som fått namnet EKA Miljörum. Parken är karg men vacker på ett stilrent sätt. Stenar, gatstenar och skifferplattor från kommunens förråd har återanvänts på nya platser, byteshandel har idkats så att man har kommit över bland annat bearbetade stenblock till en rimlig kostnad. Kreativiteten har flödat för att trots allt skapa en trivsam plats ovanpå denna giftskandal. Platsen inbjuder också till aktivitet. Till exempel finns där en scen, och framför den stora granitblock att sitta på, det finns en stenlabyrint och även grillplatser med utsikt över forsen. I en bäck har man byggt modeller av slussar, något som det finns gott om i större skala i den närbelägna Dalslands kanal. Summa summarum kan man konstatera att EKA-parken nu används för utställningar, föreställningar och sammankomster. Och som utflyktsmål för folk från när och fjärran. – Det har faktiskt blivit en turistattrak- tion och vi tar emot busslaster med intresserade människor på studiebesök. Många kommer också själva hit och tittar och läser. Vi har funderingar på att starta öppna guidade visningar, men har inte dragit igång det ännu. Det är kommunen som sköter anläggningen, bland annat med hjälp av personer som är anställda på arbetsmarknadsenheten i Bengtsfors. Trots allt finns det en hel del växter i parken. De är alla inneslutna i cementrör som når omkring 70 cm ner i marken och har en duk i botten. – Vi har satsat på en östasiatisk estetik med små uttrycksmedel och har ett antal funktionella designelement. Gruset ligger fritt och har lagts i mönster med ljust och mörkt grus, men det får flyta ut så att mönstren förändras när tiden går. att finnas kvar i marken för alltid har tanken varit att informationen om föroreningarna ska vara tillgänglig även för kommande generationer så länge som möjligt. Minst i 1 000 år. Men hur skapa så långlivade meddelanden, när vi inte ens vet hur folk kommer att ta till sig information om 100 år? eftersom gifterna kommer Målsättningen för saneringsprojektet var att reducera spridningen av kvicksilver med 90 procent och spridningen av dioxiner med 85 procent. Allt tyder på att målet har uppfyllts. Utan saneringen skulle miljöpåverkan ha spridits via sjön Bengtsbrohöljen, vilket hade kunnat få mycket allvarliga konsekvenser för ett stort område. Man räknar med att saneringen och de barriärer som har placerats runt den förgiftade marken gjort att man inte behöver befara någon allvarlig försämring av kringliggande miljöer. Saneringen avslutades 2009, varvid skapandet av EKA Miljörum tog vid. EKA Miljörum invigdes i september 2010. – Det kan vi ju förstås inte veta, säger Boh Tivesten. Men vi har valt att knyta an till de hällristningar som finns här i närheten och som ju är 2 000–3 000 år gamla. Vi har valt att skapa moderna hällristningar på de stora granitblocken framför scenen. För att öka chanserna att bli förstådda meddelar vi oss där på en mängd olika sätt. Granitblocken har därför fått inskriptioner på olika språk: svenska, engelska, kinesiska. Även kemiska symboler där tecken för kvicksilver och kvicksilverförorenat dioxin finns. Enkla bilder visar överkryssad spade och träd med överkryssade rötter. På ett block är inskriptionen digital och består av ettor och nollor och dessutom har den ett inmonterat usb-minne med informationen. Meddelandena informerar om att man inte ska gräva i marken här och inte heller plantera träd. – Vi hade absolut inte kunnat ana att vårt saneringsprojekt skulle bli så här omfattande. Någon trodde att det skulle kunna kosta 80 miljoner kronor och vi andra tyckte att det lät helt orimligt. Och så landade det på närmare 300 miljoner. Allt detta på grund av en industri som bara var aktiv här i några decennier. UTEMILJÖ 7 / 2014 Lilljeqvist, EKA och Nobel EKA, ElektroKemiska Aktiebolaget, grundades av Rudolf Lilljeqvist 1895 i Bengtsfors, ungefär samtidigt som orten fick järnvägsförbindelse med Uddevalla. EKA framställde klorgas och natriumhydroxid på elektrokemisk väg, och använde då bland annat kvicksilver. Rudolf Lilljeqvist fick kontakt med Alfred Nobel, som gick in som delägare i EKA, och de höll kontakten via brevväxling. När Alfred Nobel hade dött visade det sig att han skrivit i sitt testamente att han ville att Rudolf Lilljeqvist tillsammans med Ragnar Sohlman skulle verkställa Nobels testamente. De lokaliserade och realiserade då Nobels tillgångar, vilket var ett mycket omfattande uppdrag. Det sägs vara tveksamt om Nobelprisen skulle ha existerat idag utan Lilljeqvists och Sohlmans arbete. 22 Studenter bidrar i verkliga projekt ... ... med en ny stadsdel i Jörlanda ... Studenter som bidrar med tankar och idéer kring utveckling av nya stadsdelar – det är tanken bakom ett mångårigt samarbete mellan Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och Stenungsunds kommun. GRÖNA FAKTA av Florence Oppenheim i höst arbetar en en grupp studenter från Chalmers Tekniska Högskola med att rita en helt ny stadsdel i centrala Jörlanda i Stenungsunds kommun. Området är utpekat för nyexploatering i kommunens översiktsplan, och ska bebyggas med 100 nya bostäder. Att ta med blivande byggnadsoch civilingenjörer så tidigt i ett planprojekt, är till stor nytta för både kommunen och studenterna själva. – Studenterna får realistiska förutsättningar för en övningsuppgift i sina studier, och för oss innebär samarbetet att vi primärt får ta del av en mängd spännande idéer. Men den kanske viktigaste aspekten är ändå att vi kan fånga upp tankar från en yngre generation som inte finns ute i yrkeslivet ännu. Ska vi kunna ligga i framkant i våra planer, måste vi ta tillvara den här gruppens syn på hur en väl fungerande stadsdel kan se ut i deras värld, säger Jan Rehnberg, plan- och byggchef i Stenungsunds kommun. Kommunen har ställt ett antal frågor till studenterna som de måste fundera över. Hur ska dagvattnet hanteras, hur ska området länkas samman med kollektivtrafiken och vad kan man göra för att göra området attraktivt för boende och företag? – Den här gången har vi särskilt lyft frågan om markbeläggningar i ett aggressivt klimat med ökande regnmängder, säger Jan Rehnberg. klara med sina förslag, kommer tre tjänstemän på kommunen att välja ut de åtta, tio bästa förslagen som sedan ska redovisas för boende, politiker och tjänstemän. – Vi använder inte studenternas projekt rakt av i den fortsatta planeringsprocessen, men vi tar intryck av till exempel de skillnader vi kan se mellan deras projekt och kommunens egna planer. Studentarbetena är en inspirationskälla och idébank för hur man kan hantera framtida krav och möjligheter, och ger oss en idé om vilka faktorer de anser vara viktiga i boendet. I ett tidigare projekt har kommunen till exempel fått fram att det finns ett stort när studenterna är ... och centralt i Göteborg I Göteborg ska studenter skissa på framtidens Masthuggskaj – ett område som ska knyta samman tre centrala stadsdelar till en levande och hållbar stadsdel. under hösten jobbat med att utforma en struktur för den nya delen av Göteborg som kallas Masthuggskajen. Parallellt har en grupp studenter fått ett avgränsat uppdrag att ta fram förslag och idéer för kajpromenadens innehåll, attraktiva mötesplatser och funktioner i den moderna staden som stöttar hållbara livsstilar. Initiativet är ett samarbete mellan den ideella organisationen Miljöbron, som koordinerar examensarbeten för att utveckla miljöarbetet i näringslivet, och kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB. fyra arkitektkontor har – Vi ser samarbetet som mycket värdefullt, dels för att studenterna ska få kontakter in i arbetslivet, dels för att se hur de själva tänker om att bo i staden. I första hand ska de titta på hur vi kan skapa levande mötesplatser i stadsdelen, säger Åsa Vernersson, projektledare Älvstranden Utveckling, som ingår i det konsortium som ska utveckla Masthuggskajen. Arkitektkontorens och studenternas förslag kommer att ställas ut för allmänheten i december. Förslagen ska sedan vara en del i det fortsatta arbetet med detaljplanen för området. behov av en träffpunkt för hemarbetande i ett nybyggt bostadsområde. – Detta är en fråga som vi numera har med på agendan, säger Jan Rehnberg. ansvarig lärare för kursen Samhällsplanering på Byggingenjörsprogrammet på Chalmers, som samarbetar med kommunen. – Vi letar ständigt efter aktuella projekt som våra studenter kan jobba med för att kunna ge dem en mer spännande och verklighetsförankrad övningsuppgift. De går in i detta som i en vanlig skoluppgift, med den skillnaden att de här kan besöka området och få en helt annan kontext att hålla sig till, säger Börie Glamheden. Han poängterar att det innebär en del arbete för kommunen, inte minst att de ska bedöma ett antal arbeten och ge feedback. – Men det är också värdefullt för kommunen att få in så mycket tankar kring ett framtida boende i ett så här tidigt skede i processen, säger han. börie glamheden är Miljöbron • Miljöbron är en ideell organisation med syfte att bidra till en hållbar utveckling i Västra Götalandsregionen. Det finns också en fristående systerorganisation i Skåne. • Miljöbron skapar samverkan mellan akademi och näringsliv genom att förmedla konkreta projekt mellan studenter och arbetsgivare. Beroende på typ av projekt kan omfattningen variera mellan 20 timmar och 20 veckor. • Gemensam nämnare för alla projekt är att de har en miljö- och hållberhetskoppling. • 2013 fick 132 företag hjälp via Miljöbron. Gynnsamt med gröna tak Takträdgårdar och gröna tak har fått ett uppsving under de senaste åren och kan ge många nya möjligheter i en tätbefolkad stad. Samtidigt som de kan erbjuda människor trivsamma och grönskande oaser kan de också bidra till att skapa en framtid som är mer hållbar. Detta genom att de hjälper till att bevara en biologisk mångfald i staden. Samtidigt hjälper de till att ta hand om dagvatten och reducerar avrinningen jämfört med ett vanligt tak. Något som kan bli allt viktigare i samband med de pågående klimatförändringarna. Att man dessutom kan odla ätbara grödor på taken är ytterligare en bonus som kan gynna oss människor framöver. text och foto: Jonatan Malmberg Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter UTEMILJÖ 7 / 2014 III Gammal tradition med framtiden för sig statsvetaren Maarten Hajer har naturen blivit samhällets mest populära spegel: ”Vi speglar oss i naturen och reflekterar över fördelarna med samhället: Hur bra har vi lyckats?” (Hajer 1995, min översättning). Detta årtusende står den natur vi speglat oss mot inför alarmerande klimatförändringar och accelererande artutdöd, förändringar som dramatiskt påverkar både ekosystem och själva biosfären. Det finns inte längre en stabil och oföränderlig natur mot vilken vi kan spegla och jämföra vårt samhälles utveckling. Istället sprider sig förståelsen att vi i allt väsentligt är en del av naturen och helt beroende av de ekosystemtjänster den förser oss med. Inom stadsplaneringen finns idag ett allt större intresse kring olika blågröna lösningar för att främja urbana ekosystemtjänster. Här har ytor på tak en stor potential att bidra med den mycket övertygande bredd av miljöfördelar som gröna tak ger. enligt den holländske ingenting nytt för oss skandinaver. Fram till 1800-talets mitt var torvtak vanliga i stora delar av Sverige och Norge, både på landsbygden och i städerna. I hundratals år har dessa tjänat som ett skyddande lager mot vädrets nötande krafter. Näver användes som tätskikt under ett jord- och vegetationslager vars främsta uppgift var att hålla nävern på plats, samtidigt som en viss värmeisolering uppnåddes. I Blekinge och Öland användes tång istället för näver samt i delar av Östergötland halm eller vass. gröna tak är under 1800 - talet förlorade grönskan takytorna i våra städer. Under större delen av 1900-talet var gröna tak ovanligt och hörde inte till huvudintresset bland arkitekter. Men det fanns undantag som fortfarande sticker ut – längre fram i den här artikeln gör vi ett nedslag i Wien och Friedensreich Hundertwasser vars fantasifulla lösningar hänför, samt i Zurich med ett tak som nu är hundra år gammalt! Svensk modern arkitektur influerades under 1900-talet mycket av den schweiziska arkitekten Le Corbusier, en av modernismens främste teoretiker. Modernismens rationella penseldrag kom att ställa många höga hus på raka led med närhet till stora grönområden. Men Le Corbusier var faktiskt också en av de tidigaste och starkaste förespråkarna av takgrönska. I sitt arkitekturmanifest, Vers une architecture från 1923, beskriver Le Corbusier fem huvudprinciper för modern arkitektur. Den femte principen är att tak ska nyttjas till takträdgårdar för att kompensera för den grönyta som huset upptar. Takträdgården tänktes kunna bli en av de mest populära grönytorna för de boende. En idé som nu långt senare börjar få sitt genomslag. Augustenborgs Botaniska Takträdgård är ett av exemplen på moderna takträdgårdar. UTEMILJÖ 7 / 2014 UTEMILJÖ 7 / 2014 Gröna tak – Gröna Fakta 7/2014 Gröna tak – Gröna Fakta 7/2014 II V IV Gröna tak – Gröna Fakta 7/2014 skiljer sig bara på ett fåtal punkter från vanliga trädgårdar. Men de extensiva miljöer som kan skapas på tak fordrar en lite annan förståelse. Utanför Zürich i Wollishofen finns fyra fotbollsplansstora tak ovanpå kommunala vattenreservoarer som har en minst sagt unik flora. Här spelar naturen ut all sin prakt och komplexitet på en mycket avgränsad yta och rymd. För exakt hundra år sedan, 1914, installerades taken i Wollishofen av två primära skäl. Dels skulle de kamouflera vattenreservoarerna mot eventuella flyganfall (det första världskriget stod för dörren) och dels syftade substrat och vegetation till att hålla nere temperaturen inuti byggnaden under varma sommardagar. För hög temperatur kunde leda till oönskad bakterietillväxt i det magasinerade vattnet. Taken anlades med ett dränerande lager av 5–10 cm grus och sand samt ytterligare cirka 15–20 cm matjord från omkringliggande landskap. Dräneringen av taken kan inte betraktas som fullgod, då taket nästan jämt är fuktigt, men detta har istället möjliggjort en fuktängsvegetation. En mycket intressant intensiva gröna tak Kalkrikt biotoptak på Augustenborgs Botaniska Takträdgård. Fem kriterier för gröna tak 1 Gröna tak kan likt andra trädgårdsmiljöer variera i utformning och endast vår fantasi sätter gränserna. Men det finns fem kriterier som samtliga gröna tak mer eller mindre bör uppfylla, oavsett om det är ett tunnare extensivt sedumtak eller en skötselintensiv takträdgård. det första kriteriet gäller att taket måste klara den extra belastning som ett grönt tak medför utöver andra laster på taket som beaktas, som hänsyn till snölaster. Det gröna takets vikt beräknas i vattenmättat tillstånd och de lättaste sedumtaken väger inte mer än 50 kg per m2 och platssådda sedum eller sedum-ört tak inte mer än cirka 100 till 150 kg per m2. Detta kan jämföras med intensiva takträdgårdar som kan väga mer än tio gånger så mycket. Gemensamt för de flesta extensiva och intensiva gröna tak är att vikten ofta är en begränsande faktor i projekteringen och lätta material är att föredra. 2 det andra kriteriet gäller att ett grönt tak under inga omständigheter får läcka. Under ett grönt tak finns som på alla tak ett tätskikt som måste skyddas både vid installation och underhåll. Här finns en rad olika lösningar och säkra produkter. Läckage är lyckligtvis inte vanliga. Om olyckan ändå är framme kan läckan vara svår att lokalisera under det gröna taket. Men faktum är att generellt skyddar det gröna taket underliggande tätskikt mot UV-ljus, höga temperaturer och mekaniska skador och förlänger därmed tätskiktets förväntade livslängd. 3 4 5 det tredje kriteriet är att det gröna taket måste ha en fullgod dränering av överskottsvatten. En undermålig dränering kan orsaka dränkt vegetation, oönskad ytavrinning eller okontrollerade flöden, vilket i vissa fall kan leda till erosion av substratet på växtbäddar, eller i värsta fall att taket tillfälligt blir tyngre än vad det är dimensionerat för. det fjärde kriteriet är att taket behöver ha en god vattenhållande kapacitet med växttillgängligt vatten – vid sidan om den goda dräneringen. Balansen mellan god dränering och god vattenhållande förmåga är centralt både för extensiva och intensiva gröna tak. Det finns inget grundvatten som bibehåller fuktnivåer och uttorkning är en riskfaktor. Intensiva gröna tak bör alltid ha tillgång till bevattning, alternativt droppbevattning i växtbäddarna. sista kriteriet är att det gröna takets växtsubstrat både kan uppfylla ovanstående kriterier och samtidigt vara välanpassat för den vegetation som önskas. God tillgång till luft i tunna extensiva substrat kan uppnås med porösa mineraljordar (god dränering ökar inte den lufthållande kapaciteten i substratet) och näringstillgång är naturligtvis viktigt. Det organiska innehållet i extensiva och intensiva substrat skiljer sig rätt mycket. Extensiva substrat har ett betydligt lägre innehåll av organiskt material, men det passar fetblad och fetknoppar som överlever fint i karga och torra miljöer. det femte och UTEMILJÖ 7 / 2014 Orkidé på tak i Wollishofen. detalj i takets historia är att dess tätskikt bestående av ett lager asfaltsmastix på 2 cm fortfarande är i gott skick – 100 år efter takets etablering! Endast vid ytor som exponerats i solljus har tätskiktet lagats. Jorden på taken är mycket fattig på fosfor och liknar en näringsfattig äng med sin artrikedom om totalt 175 växtarter. Den låga näringstillgången i kombination med dess fuktighet gör taken osannolikt nog till en attraktiv boplats för nio orkidéarter. under årens lopp har landskapet på marknivå nedanför Wollishofens tak genomgått samma förvandling som brett ut sig över större delen av vår kontinent. Ett varierat jordbrukslandskap med ängar, skogsgläntor och mindre åkermarker har ersatts av monokultur, gödselintensivt jordbruk. De nio orkidéarterna som återfinns på taken är idag mycket sällsynta. Gödslade fosforrika jordar har missgynnat orkidéer som med sitt intima och livsnödvändiga samarbete med mykorrhiza klarar markkonkurrensen bättre på näringsfattig jord. Taken i Wollishofen visar de gröna takens potential som möjligt redskap i urban naturvård. Zurich University of Applied Science (ZHAW) undersöker idag möjligheten att använda gröna tak för att stärka orkidéer och andra arters mångfald och gendiversitet. Blommande fält på taken i Wollishofen. Hjälper till att bevara biologisk mångfald under 2013 – 2014 har projektet BiodiverCity med partners från offentlig och privat sektor installerat totalt nio extensiva ”biotoptak” runt om i Malmö. Olika biotoptyper har efterliknats med variation i substratdjup och växtmaterial, med bikupor eller hem för bland annat humlor och solitära vildbin. Livsmiljöer skapas genom sandhögar, stenrösen, stockar med mera. Ett av dessa gröna tak anlades på Augustenborgs Botaniska Takträdgård där en kalkrik biotop efterliknats, med det värdefulla naturområdet kring Limhamns kalkbrott som förebild för takets karaktär och växtarter. En hög ambitionsnivå kan rymmas inom projekt där kommun eller byggherre ser ett värde i ökad biologisk mångfald. Men i de fall då biotoptak upplevs som för ambitiöst kan vi fortfarande med små medel göra mycket för att höja de extensiva gröna takens ekologiska och estetiska värden. Sida vid sida med fetblad och fetknoppar kan utrymme ges för delar av vår svenska flora av torktåliga örter, som En jordhumla närmar sig en taklevande kornvallmo. fått allt mindre utrymme i vårt monotona jordbrukslandskap och som ibland endast finns längs karga vägkanter. Blomsterbrist i jordbrukslandskapet och förlorade ängsmarker bidrar till att många av våra vilda solitära bin och humlor snabbt minskar i artantal. Blommande tak med arter som tjärblomster, kärringtand, backglim, blåeld, färgkulla, backnejlika, trift med flera bör beaktas som ett av många redskap för att förbättra humlors och solitärbins överlevnadsmöjligheter. Kanske är det i framtiden längs med vägkanter och uppe på taken vi plockar vår midsommarkrans? Gröna tak – Gröna Fakta 7/2014 Hundraåring med unik flora VII Systemsäkra lösningar håller på att tas fram Drömträdgårdar på hög höjd i Wien på hustak erbjuder möjligheten att även i en tät stad skapa många fantastiska grönområden. För den österrikiske arkitekten Friedensreich Hundertwasser var, liksom för Le Corbusier, takgrönska ett självklart element. Ett av de mest kända exemplen är det 30 år gamla Hundertwasser House i hjärtat av Wien. Den trappstegsliknande mycket fantasifulla huskroppen är täckt av en rad trädgårdar i varierande storlek där samtliga våningsplan har tillgång till både privata och gemensamma grönytor. Faktum är att den totala ytan av de gröna taken överstiger den yta som huset upptar tack vare finurliga och lekfulla terrasser. Tala om kompensering av exploaterad markyta! De boende bjöds in till att utveckla och förvalta var sin takterrass på det sätt de fann bäst och idag har varje terrass sin egen karaktär. För Friedensreich Hundertwasser utgjorde grönskan en del av byggnadens väsen och själ. Bara två kvarter bort från Hundertwasser House finns Friedensreich egen lägenhet på översta våningen av ett sexvåningshus. En smått vildvuxen trädgård med äppel- och körsbärsträd vajar över stadens horisont. i popularitet i Sverige. Intensiva takträdgårdar och överbyggnader på betongbjälklag blir allt vanligare. I takt med att dessa lösningar efterfrågas i högre utsträckning ökar också antalet aktörer på gröna takmarknaden. Trädgårdsanläggning och skötsel sker i allt högre omfattning med byggnadselement och tätskikt under det gröna. För att säkerställa god kvalitet behövs en samsyn och tydliga rekommendationer på marknaden. Rekommendationer som även underlättar i projekteringsskede med vägledning och funktionskriterier för val av växtmaterial, uppbyggnad av växtbäddar, dränering, tätskikt, isolering och betongkonstruktion. Även om läckage idag sker på en mycket liten del av alla tak som byggs, särskilt vad gäller extensiva gröna tak, kan tydligare rutiner och rekommendationer också bidra till att missöden undviks vid installation och drift. Sedan sommaren 2014 är gröna tak växer takträdgårdar högt uppe Hundertwasser House med sin färgglada fasad. Gröna tak – Gröna Fakta 7/2014 Gröna tak – Gröna Fakta 7/2014 VI detta arbete på gång genom projektet Systemsäkra Lösningar På Betongbjälklag. Projektet genomförs inom Vinnova-utlysningen Utmaningsdriven Innovation UDI – Hållbara städer och fokuserar på ett helhetstänk med nolltolerans mot läckage. ett brett samarbete sker inom projektet med offentliga och privata aktörer, tillsammans med bland andra CBI Betonginstitutet, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Projektet förväntas leda fram till ny kunskap, nya produkter, guidelines och certifieringssystem för olika gröna taklösningar. Beställare av dessa lösningar kommer, efter projektets genomförande, att kunna känna större trygghet i samband med upphandling. Behovet av gröna tak är med stor sannolikhet här för att stanna, och gröna tak med god kvalitet ska hålla i många år. Augustenborgs Botaniska Takträdgård har gångbroar för besökare. I Malmö finns ett flertal varianter på takträdgårdar är Malmö en föregångsstad vad gäller gröna tak i Sverige. Här finns en rad spännande och innovativa gröna tak samt storsatsningar som takparken på köpcentret Emporia. Ett något äldre exempel är en intressant och stilren trädgård belägen ovanpå det omtalade husprojektet Urbana Villor, där en ljus, stenig miljö samsas med torktålig semi-intensiv grönska av enar och prydnadsgräs. På ett av MKB:s (Malmös kommunala bostadsbolag) tak som byggts i Västra hamnen har en annan strandliknande miljö skapats under hösten 2014. På MKB:s tak finns nu en strandäng direkt utanför en del av lägenheternas fönster. Det extensiva taket erbjuder en spännande utblick vilket medför en del av de rekreativa värden som annars oftast förknippas med intensiva gröna tak. på många sätt lyssna på radio om gröna tak i malmö! studio ett i p1, 29 oktober, cirka 24 minuter in i programmet. Klimatanpassning med hjälp av gröna tak Friedensreich Hundertwassers egen lägenhet med en lummig trädgård på sjunde våningen. UTEMILJÖ 7 / 2014 Pågående klimatförändringar medför både ökat antal värmeböljor och kraftiga regn som på kort tid kan skapa stora skador med omfattande kostnader som följd. Blågröna lösningar i staden är allt viktigare för klimatanpassning där gröna tak kan spela stor roll för hur vi klarar av ett häftigare väder. Gröna tak fördröjer, reducerar och distribuerar dagvattnet över en längre tidsperiod. Avrinningen hos ett grönt tak blir betydligt mindre jämfört med ett ”vanligt” tak där den totala avrinningen kan vara lika stor som nederbördsmängden. Retentionsförmåga på årsbasis bland gröna tak varierar mellan 45 och 90 procent minskad avrinning, främst beroende på substratdjup. När vi förväntar oss allt kraftigare neder- börd är det framför allt viktigt att minska och fördröja toppflödet under intensiva regn. Den fördröjning som det gröna taket ger beror på en mängd faktorer; till exempel lokala klimatförhållanden, årstid, nederbördens intensitet och varaktighet, substratdjup, substratets sammansättning och lutningen på taket. Samtidigt med obeständigt klimat växer våra städer i snabb takt. En ökning av byggnadselement och hårdgjorda ytor till följd av urbanisering medför en förändrad energibalans med begränsad vatteninfiltration och avdunstning. Detta bidrar till den så kallade Urban Heat Island-effekten vilket innebär att de urbana områdena har en högre lufttemperatur än de rurala. UHIeffekten tillsammans med ökat antal värme- UTEMILJÖ 7 / 2014 böljor, till följd av klimatförändring, utgör en allvarlig hälsofara. En urban miljö i torrt och varmt klimat som förses med gröna tak, gröna fasader samt övrig stadsgrönska kan få rejäla temperatursänkningar. Vegeterade tak isolerar byggnader och förhindrar absorption av kortvågig strålning genom att öka takets albedo och på så sätt minska värmeinlagring. Ungefär 27 procent av solinstrålningen reflekteras, 60 procent absorberas av plantmaterialet och jorden genom evaporation och 13 procent överförs ner i jorden. Flera fältoch modelleringsstudier har visat på att takgrönska kan kyla yttemperaturen med 12–45° C. Den närliggande luftens temperatur kan sänkas med 2–5° C. av: Klara Asp 31 VIII Gröna tak – Gröna Fakta 7/2014 REFERENSER OCH LÄSTIPS • • • • Solceller och torräng på tak vid Zurich University of Applied Sciences. Gröna tak + solpaneler = sant solpaneler och gröna tak kan med fördel kombineras. På platta tak kan de två systemen samspela och gynna varandra, både vid anläggning och vid drift. De gröna taken ger ett svalare mikroklimat, vilket är fördelaktigt då solceller förlorar i effektivitet när temperaturen överstiger 25° C. En annan viktig fördel är att montering av stativ på taket inte behöver göras med håltagningar i tätskiktet, med köldbryggor och eventuella fuktproblem som följd. Idag finns flera lösningar för montering där det gröna taket fungerar som ballast och solpanelerna monteras på stativ eller ben som hålls fast av det gröna takets tyngd. Ingen infästning i tätskiktet behövs. Solpaneler på ett vegeterat tak ger dessutom en variation av skugga, halvskugga och direkt solljus. Runt solpanelerna kan en variation av extensiv takvegetation växa, med inslag av perenna örter vid sidan av mer solälskande sedum och kombinationen kan således främja biologisk mångfald på taket. • • • • • Innovationer visas i utställning augustenborgs botaniska Takträdgård öppnades 2001 och är en av världens största demonstrationsanläggningar av extensiva och semi-intensiva gröna taklösningar. Takträdgården ägs av Malmö Stad och förvaltas av den ideella föreningen Scandinavian Green Roof Association, genom föreningens gröna tak institut (SGRI). Föreningen är öppen för både offentliga och privata intressenter för gröna tak, fasadgrönska och hållbar stadsplanering. Nytt för 2014 är en innovationsutställning där några av de mest miljövänliga och smartaste gröna tak- lösningarna på marknaden demonstreras. Vegtech visar upp stora delar av sitt sortiment av extensiva gröna taklösningar med allt från sedummattor, ängsbiotoper till fuktigare biotoper. Svenska Naturtak demonstrerar ett helhetskoncept med smart kombination av solceller och gröna tak. Buildsmart har installerat ett tätskikt baserat på förnyelsebar tallolja samt korkeksisolering – för att tänka grönt även under det gröna taket. En förhoppning är att utställningen på takträdgården under kommande år ska inspirera byggherrar och beställare att välja hållbart, samt visa på bredden av lösningar för gröna tak. • • Alexandri E.; Jones P. 2008. Temperature decreases in an urban canyon due to green walls and green roofs in diverse climates. Building and Environment. 43, 480-493 Kleerekoper L.; van Esch M.; Baldiri Salcedo T. 2012. How to make a city climate-proof, addressing the urban heat island effect. Resources, Conservation and Recycling. 64, 30-38 Peng L. H. L.; Jim C. Y. 2013. Green-Roof Effects on Neighbourhood Microclimate and Human Thermal Sensation. Energies. 6, 598-618 Bengtsson L.; Grahn L.; Olsson J. 2004. Hydrological function of a thin extensive green roof in southern Sweden. Nordic Hydrology. 36 (3), 259-268 Elmqvist T. 2010. Låt ekosystem i staden möta klimatförändringen! I Johansson, B (red.) 2010. Sverige i nytt klimat: våtvarm utmaning. Stockholm: Formas Mentens J.; Raes D.; Hermy M. 2006. Green roofs as a tool for solving the rainwater runoff problem in the urbanized 21st century? Landscape and Urban Planning. 77, 217-226 Roerh D.; Kong Y. 2010. Runoff Reduction effects of Green Roofs in Vancouver, BC, Kelowna, BC, and Shanghai, P. R. China. Canadian water Resources Journal. Vol 35 (1), 53-68 Stovin V.; Vesuviano G.; Kasmin H. 2012. The hydrological performance of a green roof test bed under UK climatic conditions. Journal of Hydrology. 414-415, 148-16 Kadas G. 2010. Green Roofs and biodiversity: Can Green Roofs provide habitat for invertebrates in an urban environment? Saarbrücken: Lambert Academic Publishing Köhler M., Wiartalla W., Feige R. 2007. Interaction between PV-systems and extensive green roofs. Proceedings of the Fifth Annual Greening Rooftops for Sustainable Communities Conference, Awards and Trade Show. Minneapolis, 29 april- 1 maj, 2007. Marrou H., Dufour L., Wery J. 2013. How does a shelter of solar panels influence water flows in a soil-crop system? European Journal of Agronomy. 50: 38-51 Nagengast A., Hendrickson C., Scott Matthews H. 2013. Variations in photovoltaic performance due to climate and low-slope roof chice. Energy and Buildings. 64: 493-502 Detta nummer av Gröna Fakta Gräset skärs upp samma dag som det lastas. Totalt 15 lastbilar med 14 pallar per lastbil, 70 m2 per pall levererades till Irak. Svenskt gräs blir fotbollsplan i Irak 15 400 kvadratmeter färdig gräsmatta har i höst forslats med 15 kyllastbilar från Örebro till den norra delen av Irak för att bli fotbollsplan på Zakho fotbollsstadion. av Florence Oppenheim som tidigare haft flera uppdrag i Mellanöstern, fick Frösvidals Gräs förfrågan om att leverera färdig gräsmatta till Zakho stadion som är hemmaarena för den irakiska fotbollsklubben Zakho FC. – Vårt gräs odlas på sandjord och får växa i två år innan det är färdigt för leverans. Den långa växtperioden gör det till en väldigt tålig produkt med hög kvalitet, säger Björn Prejer som är en av två delägare i Frösvidals Gräs. via en trogen kund den färdiga gräsmattan består av en blandning av mest ängsgröe och lite rödsvingel, som är det vanliga man använder för sportytor. – Jorden är viktigare än sorten, man måste ha en jordstruktur på odlingen som liknar den där man ska lägga ut mattan, säger Björn Prejer. Gräset skärs upp samma dag som det lastas. Eftersom färdig gräsmatta är en färskvara måste pallarna fraktas med kyltransport. Lastutrymmet håller en temperatur på -1 grader vilket gör att temperaturen inne i rullarna hålls nere och gräset är fräscht när det kommer fram och kan rullas ut. – Det är viktigt att gräset rullas ut så fort det kommer fram. Om man ska köra långt ,är det bra att göra det under en kyligare årstid, eftersom det annars tar lång tid att kyla ner gräset, säger Björn Prejer. det är första gången som företaget levererar till en liknande kund, men två andra gräsföretag har levererat till Irak tidigare enligt Björn Prejer. – Jag tror att det ligger svenska gräsmattor i både Bagdad, Erbil och på ytterligare någon plats. Det känns väldigt spännande och roligt att leverera till Irak. Vi hoppas kunna åka dit och se slutresultatet någon gång framöver. Frösvidals Gräs är ett familjeföretag som årligen producerar 250 000 kvadratmeter färdig gräsmatta. Träd & buskar uTvalda för svenskT klimaT FLEXIBLA PLANLAGER FÖR LÖSA MASSOR DAHLGRENS KRANUTHYRNING AB 0150-390 68 www.dahlgrenskran.se är skrivet av Jonatan Malmberg, intendent och projektledare på Scandinavian Green Roof Institute, SGRI, och Klara Asp, trädgårdsmästare på SGRI. Gröna Fakta 7/2014. R edaktör: Florence OppenheimISSN 0284-9798 UTEMILJÖ 7 / 2014 UTEMILJÖ 7 / 2014 Begär E-certifikat – en garanti för ursprunget www.eplanta.com 33 När väl etableringsfasen är över är mossa lätt att sköta. Det viktigaste är att den har sur mark utan ogräs och gärna mycket skugga. fungerat som kompetensutveckling för kommunens medarbetare inom Park och trädgård. – Mossträdgården är skapad utifrån våra lokala förutsättningar av en ung och enastående duktig japansk mossmästare och trädgårdsmästare som heter Taka Juhi, berättar Anna Sjöberg. Till hjälp med det praktiska arbetet hade Taka Juhi 15 unga medarbetare som kom till Umeå under ett par veckor förra sommaren från Terou Kurosakis designkontor i Tokyo. – Det ligger mycket filosofi bakom och vördnad för naturen inför anläggandet av en japansk mossträdgård. På hemsidan till Kumatsu Citys mossträdgård Forest of Wisdom http://forestofwisdom.org/en kan man ta del av såväl det japanska tänkandet som själva trädgårdsarbetet, berättar Anna Sjöberg och fortsätter: – Inga maskiner användes till exempel vid anläggandet, utan Taka Juhi och hans medarbetare grävde upp alla rötter för hand. Alla stenar, även de väldigt tunga, bar de med hjälp av bärsele från skogen till platsen för mossträdgården. Högst motvilligt användes en del maskinkraft vid de allra tyngsta arbetena. Den påtagliga stillheten som man upplever direkt när man kommer in i en mossträdgård finns med andra ord med redan från början som ett sorts långsamhetens lov. Göteborgs Botaniska Trädgård växer mossor som marktäckare vid sidan av gräs sedan flera år tillbaka. Trädgårdsmästaren Bengt Gran som har arbetat där i 27 år har hunnit skaffa sig en hel del erfarenheter av mossor i offentlig miljö. Han har anlagt flera av mossmattorna och mosspartierna och det är också han som ansvarar för skötseln av dessa. Inspirationen till mossorna i Japandalen har naturligtvis de japanska mossträdgårdarna varit, men också de svenska barnlandskapen som vi känner från John Bauer och Elsa Beskows böcker. – Etableringsfasen är den klart mest arbetskrävande, säger Bengt Gran. Det finns flera olika metoder att etablera mossa. En är att plocka mossbitar och lägga ut på ytor där man vill att mossa ska etablera sig. En annan metod är att ta bort allt annat än mossa på en yta som då så småningom blir helt grön av enbart mossa. Ytterligare en metod är att lägga torvblock som man pusslar ihop till en yta där mossan kan etablera sig självt genom sporer som redan finns i torvblocken men som också flyger omkring i luften. Eftersom mossa inte mår så bra av att man trampar på den, är det lämpligt att placera ut exempelvis stenar att gå på. i japandalen i Mjukt och grönt med mossa som marktäckare Vilka är förutsättningarna för och kan det fungera med mossa som marktäckare i offentliga miljöer? Frågor som Utemiljö ställde i samband med invigningen i somras av en offentlig japansk mossträdgård i Umeå tack vare Kulturhuvudstadsåret 2014. text och foto: Isabella Malmnäs och designentreprenören Terou Kurosaki i Japan. Invigningen skedde i somras. Japan är det land i världen som är mest känt för att använda mossa som växt i trädgårdar med erfarenheter 1000 år tillbaka i tiden. Projektet i Umeå är resultatet av UTEMILJÖ 7 / 2014 ett samarbete mellan projektägaren Svensk Form i Västerbotten med ekonomiskt stöd från Komatsu City och EU Japan-Fest Comittee. Umeå kommun har bidragit med bland annat material och personal och anläggandet av mossträdgården har t glänta ner mot älven i en park vid Bölesholmarna inne i centrala Umeå ligger Japanska mossträdgården. Arbetet startade hösten 2013 efter ett möte i Tokyo mellan initiativtagaren Anna Sjöberg från Svensk Form i Västerbotten i en tillskapad När man anlägger mossa kan man plocka mossbitar och lägga på de ytor där man vill ha den. UTEMILJÖ 7 / 2014 Sverige är ett mossrikt land med drygt 1 000 olika arter. Det finns en intresseförening som heter Mossornas vänner. Deras hemsida, www.sbf.c.se/MV/, innehåller intressant och värdefull information om de svenska mossarterna. Där finns bland annat en lista på Sveriges landskapsmossor. De vanligaste mossorna i Sverige som förekommer allmänt i hela landet är björnmossa och väggmossa. Andra mossor som finns i stort sett i hela landet är gräsmossa i gräsmattor och blåmossa. Förutom valet av plats, som inte får vara för solbelyst utan helst ska ligga i skugga, är underlaget A och O när mossor ska etableras. Det absolut viktigaste är att det har ett pH-värde under sju, det vill säga surt, och att det är garanterat ogräsfritt. Det går inte att rensa ogräs genom mossan utan att förstöra den. Man måste också räkna med att fåglar kan ställa till en del skador i den nyetablerade mossan när de är där och letar mat. Ett skyddande nät kan därför ”Mossor piggnar till väldigt snabbt när de får vatten” var nödvändigt ibland. En annan viktig faktor, särskilt under etableringsfasen, är bevattningen. Mossan måste hållas fuktig och vattnas dagligen i flera veckor tills den är fäst i underlaget. – Mossor piggnar till väldigt snabbt när de får vatten, förklarar Bengt Gran. När etableringsfasen väl är över är en mossträdgård dessto lättare att ta hand om. Skötseln består då, förutom borttaging av löv och barr så att inte mossan blir täckt, av bevattning vid torra perioder om man vill behålla mossan grön och skimrande. är flera. Den växer tills det blir tjäle i marken och är grön året om. En nackdel med mossa som marktäckare är att den inte mår bra fördelarna med mossa av att man går på den. Stigar med trampstenar är därför nödvändigt att anlägga men dessa är å andra sidan trevliga att gå på. Det är viktigt att göra tydliga avgränsningar med grus eller andra material där mossan inte trivs, detta för att den inte ska sprida sig okontrollerat i trädgården och bli ett problem. – Mosspartier i trädgåden är vackra året om, men kanske särskilt på hösten när det mesta vissnar ner. Då lyser mossan skimrande grön i olika nyanser, liksom tidigt på våren innan annan växtlighet sätter fart. Dessutom framträder annat i trädgården, som bland annat buskar. De syns tydligare och blir vackrare med mossan som bakgrund, tycker Bengt Gran. Fotnot: Ett bra examensarbete vid SLU från 2011 med titeln Mossor som marktäckare i offentliga miljöer av Teresia Nordenborg finns att ladda ner från nätet. Hallå där.... 34 35 ... Hans Hanson, professor i teknisk vattenresurslära vid LTH. Du har nyligen fått en badbrygga i Ystads Sandskog uppkallad efter dig. Hur kommer det sig? – jag har arbetat med Ystads kommun i 38 år och mitt stora bidrag, och anledningen till att de har döpt en brygga på stadens populäraste sandstrand efter mig, är nog att jag ihärdigt motsatte mig att man lade ut sten i ett försök att stoppa sandflykten. Istället har jag propagerat för att kontinuerligt lägga ut sand för att motverka erosion och översvämningar. Flera stränder längs Skånes syd- och västkuster har försvunnit helt, trots (eller tack vare) att man har försökt mota kusterosionen med stora stenar. Har kommunen anammat dina idéer? – Ja, för tre år sedan lade kommunen för första gången ut stora mängder sand – 100 000 m3 – i Ystads Sandskog på en 30 meter bred och 600 meter lång strandsträcka. I somras var det dags för andra omgången, totalt 80 000 m3 sand. Varför är det bättre att lägga ut sand? – När havet gröper ur stranden, lägger husägare och kommuner ut stenar för att rädda den egna kusten. Stenarna skyddar husen men sanden försvinner ändå och grannens erosion blir än kraftigare. Att lägga ut sand är fortfarande en kontroversiell metod i Sverige, men genom att kontinuerligt lägga ut sand, ställer vi inte till någon skada utan skapar istället en miljö för hälsa och rekreation. I framtiden kan vi välja en annan strategi om nya metoder kommer fram eller, mot förmodan, om havet skulle sluta att stiga. Stranden i Ystads Sandskog har inte varit så här fin på hela 1900-talet. Workshop om omvandling av industriområden Datum: 26 november, Helsingborg. Kostnad: Gratis. Movium och Helsingborgs stad bjuder in till en workshop för identifiering av de svårigheter som finns när man i stadsutvecklingsprocesser försöker att omvandla renodlade industriområden till blandade stadsmiljöer. UTEMILJÖ 7 / 2014 Hur då? – Vi har gjort en samhällsekonomisk analys över vad stranden som den nu är kan tänkas dra in. Och vi kom fram till att den ger ungefär 50 miljoner kronor i intäkter per år, inte bara till hotell och restauranger, utan också till bensinstationer, affärer med flera. En fin strand som ligger så centralt, har i runda tal 8 000 besökare per dag fina sommardagar. Vad jobbar du med annars? – Jag jobbar normalt med avancerade datamodeller där man beräknar hur stränder förändras, både genom naturens påverkan men också genom mänskliga aktiviteter som till exempel vad som händer om man bygger ut en hamn. Modellerna kan användas till att göra prognoser för hur till exempel klimatförändringar påverkar. Vi ringde: Hans Hanson, professor vid Lunds Tekniska Högskola. Varför: För att fråga varför han har fått en badbrygga i Ystad uppkallad efter sig. Mer intressant: Han har arbetat med frågor kring sandflykt i snart 40 år. Hans Hanson Aktuella utbildningar och nätverksträffar S L U:S TAN K E S M E D J A F Ö R H Å L L B A R S TA D S U T V E C K L I NG Den japanska konstnären och fotografen Gin Hasegawa var en av de som anlade mossträdgården i Umeå. Det låter som en väldigt kostsam metod? – Det kostar cirka tre miljoner kronor per år, vilket kan låta mycket. Alternativt skulle man kunna låta erosionen fortsätta och istället flytta hus och annan infrastruktur. Detta skulle dock bli mycket dyrare. Erfarenheter från Kiruna visar att det kostar cirka 10 miljoner kronor att flytta ett enda hus. Budgeten skulle alltså bara räcka till att flytta ett hus vart tredje år, vilket inte skulle räcka på långa vägar om erosionen fick fortsätta. Nu har kommunen istället fått en fin sandstrand som är välbesökt och som faktiskt drar in en hel del pengar. Studiebesök storkrematoriet Ringstedt mm Datum: 2 december, Ringstedt och Naestved. Kostnad: 1 350 kr exkl. moms. Studieresa till Fælleskrematoriet i Ringsted med guidad visning av byggnaden. Dessutom besök på Næstveds kirkegård som bjuder på dansk gravsmyckning inför julen. Grågröna systemlösningar för hållbara städer Datum: 11 december, Linköping. Kostnad: 1 500 kr exkl. moms. Slutredovisning i det Vinnova-stödda projekt som bidrar till att skapa städer som står bättre rustade inför ökande urbanisering och ett mer nederbördsrikt klimat. Mer information, kostnader och program: movium.slu.se under Utbildning UTEMILJÖ 7 / 2014 37 36 Kantnepeta, sporobolus och jungfruhirs. En ”rälig” strandpromenad i Sölvesborg förvandlades till ett stråk som uppskattas året om. Fyra årstiders park gör verkligen skäl för namnet. Den tid som parkarbetaren Viveka Olofsson tycker är vackrast är senhösten. Foto: Lena M Fredriksson text: Lena M Fredriksson, foto: Kristina Höijer år sedan bestämde Sölvesborgs kommun att något skulle göras åt den gamla strandpromenaden. – Den var rälig och hade till exempel plattor som lyfts upp av rötter, säger Viveka Olofsson, parkarbetare. Ingen ville gå där. Nu är det tvärtom – den har blivit ett av Sölvesborgs mest använda promenadstråk. Jag älskar att prata med alla besökare när jag är där och jobbar. Folk är så intresserade och vill veta så mycket om våra växter och vårt sätt att arbeta. Tanken var att parken skulle bli attraktiv hela året. Det var dåvarande stadsarkitekten Jan Lagerås som inspirerade Kristina Höijer, parkansvarig i Sölvesborg, att börja planera parken. Hon tog kontakt med trädgårdsdesignern Piet Oudolf, som efter ett besök konstaterade att det skulle gå att göra något fint av platsen. Området ligger intill kajkanten ut mot havet och är utsatt för väder och vind. Efter att ha anpassat planerna så att kommunens anställda stod för en större del av utförandet, som plantering, att skapa bänkar och bord av egna ekträd med mera, gick budgeten för omkring tio Amsonia, grekvädd och längst bak kransveronika. Röd rudbeckia. ihop och parken anlades 2008. – Då var jag helt nyutbildad och nyanställd, säger Viveka Olofsson. Det var ärorikt att få vara med och plantera alltihop från början till slut. De växter som valdes var framför allt stäpp- och savannväxter, berättar Viveka Olofsson. De tål både torka och vind. Allt planterades enligt Piet Oudolfs växtlista och ritning. Devisen var att det som klarar sig får vara kvar, och den höll man fast vid åtminstone under de första åren. alltså en populär plats som används under hela året. Markbelysning bidrar till att göra den tillgänglig även när det är mörkt ute och skapa en särskild stämning med de skuggspel som växterna då skapar. – På vintern är det fantastiskt med alla vippor och fröställningar som är kvar. Vi gör inte mycket med växterna, utan de får stå och vissna och torka ihop. Det är jättefint! Jag förespråkar att det som finns i naturen ska vara kvar där och att man inte ska rensa bort allt i rabatterna. I princip är Fyra årstiders park skötselfri under vintern. Men eftersom nu är parken görs när våren närmar sig är att man med hjälp av en snörtrimmer maler ner alla växter som står kvar. De blir till en finmald kompost – växtflis – som lägger sig i rabatten och ger näring till de växter som ska komma upp. Detta har hittills varit den enda näring som har tillförts. Det är viktigt att det görs innan vårlökarna börjar titta upp, annars är det risk att de också kapas. – Vi använder snörtrimmer med kort rigg och har den på en sele. Det är hur lätt som helst att mala ner de flesta växter, vi bara lägger trimmern ovanpå dem och låter den följa med ner. Men om det blåser när man gör det är det inte kul, för då blåser flisen omkring. De allra högsta växterna kanske man måste slå, men upp emot en meter höga växter kan vi mala på det här viset. Det är jättebra, eftersom det kommer till användning direkt och man inte ens behöver bära och frakta bort växtdelarna. I höst har man för första gången börjat jordförbättra i delar av parken. Sedan förra året har en del högvuxna perenner tappat i växtkraft, varför bedömningen gjordes att det var dags att tillföra mer humusmaterial. Nu återstår att under nästa säsong se vilken effekt detta har. Parken har funnits i några år, och även om det mesta är sig likt har några förändringar gjorts. det första som – Vi har tagit bort ett gräs, Imperata cylindrica, som spred sig med rötter överallt och kvävde andra växter, säger Viveka Olofsson. Vi tog även bort rödklövern, Trifolium rubens, som också spred sig för mycket. fyra årstiders park har några egenheter som Viveka Olofsson gärna lyfter fram. Till exempel hur strandkålen, Crambe maritima, fungerar där. När Piet Oudolf berättade att han ville att den skulle finnas i parken var det många som var skeptiska. Den växer vild i omgivningen och är ofta angripen av mask. – Vi såg framför oss hur den skulle se skruttig ut i parken, men det blev inte alls så. Den är frodig och fin och vi är mycket förtjusta i den. Inte ett dugg maskstungen. Vi har inte heller sett till några mördarsniglar i parken – det är faktiskt ganska konstigt. En teori är att det är en asfalterad parkeringsplats och inga gräsytor som ligger intill parken in mot staden. Kanske sniglarna inte tar sig över den. När det gäller den gula lejonsvansen, Phlomis fruticosa, har parkarbetarna ändrat åsikt. I början tyckte de att den såg tråkig ut med stora, ludna och gråaktiga blad, och den blommade inte. Därför rycktes en hel del av dem bort. – Men efter fem–sex år är de som kvar superfina! I år har de också blommat rikligt. Så nu ska vi sätta in dem på fler ställen igen. De kanske behövde några år på sig för att komma till sin rätt. Fläckflockel, jättetåtel, axbetonika och blå bolltistel. Miskantus. UTEMILJÖ 7 / 2014 Sommar: Först är det mycket blå toner i Fyra årstiders park, med inslag av makedonisk vädd i stark purpur. Sedan tar solhattar i olika färger vid tillsammans med svagt rosa, hög kransveronika och hampflockel som är purpurfärgad. Höst: Prydnadsgräsen antar sprakande höstfärger samtidigt som sommarblommande perenner vissnar och torkar. Nepetan blommar igen och stålblå bolltistlar varvas med en och annan röd rudbeckia. Parken i vinterskrud. Solbrud. Fotnot: På solvesborg.se kan man klicka sig fram till mer information om Fyra årstiders park, till exempel en komplett lista över dess växter. Året i Fyra årstiders park Vinter: Småfåglar jagar frön i de torkade blomställningarna. Har man tur kan man se ett rimfrosttäcke över parken, som förstärker intrycket av kanterna på de vissnade växterna. Under årets första månader kommer vårlökarna upp: snödroppar, scilla, krokus och våriris. Vår: Små botaniska tulpaner och narcisser blommar när de första perennerna börjar grönska. Den perenn som börjar blomma först är trädgårdssmörbollen Lemon queen. Tulpanen Bright Gem. Foto: Lena M Fredriksson Parken har mycket att ge året om den ligger alldeles intill havet kan det ibland vid blåst eller högvatten komma upp havsvatten och tång i parken. Lös tång plockas bort även under vintern. Annars används vintern mest till planering för kommande säsong. Är det något som ska tas bort eller någon lucka som ska fyllas? Lammborstgräs. Fyra årstiders park är ett stråk för vackra promenader, oavsett årstid. UTEMILJÖ 7 / 2014 Smalt fackelblomster, axbetonika, anisört med flera. 39 38 Gröna nyheter Gröna nyheter Perenner lanseras under namnet Grönt kulturarv Fika och vila sittande på cykeln perenner lanseras nu under varumärket Grönt kulturarv. Från våren 2015 utökas sortimentet med tre sorter, bland annat höstfloxen på bilden här intill, ”Morfar Albert”, som är odlad i en koloniträdgård i Stockholm. Nu finns det totalt nio sorter av Grönt kulturarvperenner i handeln. Sorterna ska ha odlats i minst 75 år i svenska trädgårdar. De bär på en historia och vissa av dem har traditioner, berättelser och lokala namn knutna till sig. Varumärket Grönt kulturarv har skapats för att göra det möjligt att lansera flera historiska cykelstället pit - in fungerar både som cykelställ och som ett ställe där cyklister kan vila. Kanske för en fika eller för att kolla på datorn eller mobilen. Cykelsadeln blir en stol och cyklisten får både händer och fötter fria en stund. Det japanska företaget Store Muu design studio har skapat Pit-in, som är tillverkat i plywood. Mer info på: storemuu.com TIDNING FÖR ODLARE I NORR trädgård norr är en tidning för den som odlar i växtzon 5–8. Där finns tips om härdiga växter, och om sådant som är lite speciellt i så tuffa klimat. Den kommer ut med fem nummer per år. och saluföra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, POM. POM är ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. POM samordnas från SLU i Alnarp, men är ett nätverk där flera organisationer och myndigheter ingår, till exempel friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet. De perenner som nu lanseras har inventerats av Perennuppropet, en inventering av prydnadsperenner som odlats i Sverige sedan före 1940. Mer info på: pom.info Mer info på: tradgardnorr.se Morfar Albert, en historisk perenn som lanseras i Grönt kulturarv. BIOMAX F-PLUS KAN BLI ÅRETS TRÄDGÅRDSPRODUKT kapslar som kan användas till trädgårdens alla växter samt till krukväxter inomhus och som sägs stärka och stimulera växterna att på egen hand stå emot svampangrepp. Det är BioMax F-Plus, som är nominerad till Årets trädgårdsprodukt 2015, Elmia Garden Award. I mars 2015 utses vinnaren av en jury. HÄNG ELLER SITT PÅ LEAN lean är en möbel som är både soffa, ståstöd och ståbord på en gång. Den kan lämpa sig för placering på perronger och i vänthallar, och kan användas i både utomhusoch inomhusmiljöer. gårdspumpen kronan , Mer info på: nola.se VÄXTHUS SOM PASSAR NYA REGLER Mer info på: miljocenter.com vansta trädgård MULTIONE SÄLJS NU AV HCP SVERIGE de midjestyrda minilastarna MultiOne kommer nu att säljas av HCP Sveriga AB med återförsäljare. Det är resultatet av HCP:s samarbete med den italienska tllverkaren CFS. Maskinerna lanserades på Elmia i oktober och nu håller HCP:s ägare på att bygga ett rikstäckande nät av återförsäljare. Mer info på: hcpetersen.se UTEMILJÖ 7 / 2014 Pumpa som man gjorde för hundra år sedan har tillsammans med Hartley Botanic tagit fram ett nytt växthus som är anpassat till de så kallade Attefallsreglerna. Måtten är cirka 5,8 x 4, 1 meter, vilket ger en totalyta på tillåtna 25 m2. Mer info på: vanstatradgard.se UTEMILJÖ 7 / 2014 som är avsedd för grävda brunnar, tillverkas i kraftigt gjutjärn, grönlackeras och förses med handmålade guldfärgade dekoreringar. Tillverkningen sker enligt samma metod som för 100 år sedan. Då var gårdspumpar en välkommen uppfinning eftersom man inte längre behövde hissa upp vattnet för hand med hink från brunnen. Idag står fortfarande många gårdspumpar kvar som minnesmärken, eller används för till exempel daglig vattenförsörjning vid fritidshus eller som vattenreserv vid strömavbrott. Gårdspumpen Kronan levereras i tre versioner: Komplett inklusive eller exklusive slangpaket samt ”allt ovan jord” som endast är den pumpdel som finns ovan marknivå. Mer info på: gårdspump.se 41 40 Go’ känsla i fädrens spår Varför får vi en speciell känsla i vissa utemiljöer, men inte i andra? Fysiska förutsättningar spelar en väsentlig roll, men även kulturella processer har betydelse. Att lyfta fram och synliggöra historia och tradition på en plats kan göra den mer attraktiv för så väl lokalbefolkning som besökare. text: Daniel Svensson, foto: Florence Oppenheim man läsa följande om landskap: ”Man kan säga att landskapet består av vissa grundelement som sammansätts till en geografisk helhet genom olika ständigt pågående fysiska, biologiska och kulturella processer.” (Nationalencyklopedin, 2014). Definitionen understryker att landskap och utemiljöer är platser som formas inte enbart av det materiella utan också av de föreställningar och idéer som finns. Den fysiska påverkan i form av trädplanteringar, anläggningsarbeten, slyröjning och så vidare ger platsen en form. Men platser har också ett kulturellt innehåll, format genom historien. Detta kulturella innehåll är många gånger avgörande för hur platsen förstås. Tidigare har man inom kulturarvsadministrationen fokuserat på fysiska lämningar i form av byggnader och liknande. Men på senare år har det skett en utvidgning av kulturavet till att också omfatta vad man brukar kalla för det immateriella kulturarvet. En form av kulturarv som i pågående forskning håller på att uppmärksammas är rörelsens och idrottens kulturarv. Här studerar man de spår som rörelse lämnat, fysiskt men också mentalt. heterna med att kombinera naturskydd och aktiv, levande landskapsanvändning. i nationalencyklopedin kan ”Dessutom kan en väl synliggjord historia stärka attraktionskraften och därmed bidra till ökad turism” lämningar efter rörelse , En grusad vägsträcka jämte en asfaltsväg någonstans i Sverige. Ser inte så märkvärdigt ut kanske men om besökaren får veta att detta är en sträcka på Vasaloppet, får landskapet en helt annan dimension. parker , stigar , leder och idrottsplatser är alla exempel på utemiljöer som formats av rörelse, både mänsklig och annan. Ofta finns det en lång historia som har påverkat både hur platsen ser ut och hur den uppfattas. I ett pågående forskningsprojekt där undertecknad ingår tillsammans med historieprofessorn Sverker Sörlin och arkeologen IngaMaria Mulk, har vi lanserat begreppet rörelsearv för att beskriva dessa platser. Ett exempel på detta är VasaloppsArenan i Dalarna, som ligger i en relativt vanligt förekommande typ av mellanskandinaviskt skogslandskap, men där historien med skidåkning och Gustav Vasa i symbios har etablerat de nio milen mellan Sälen och Mora som ett rörelsearv. Platsen har fått ett mervärde genom den historik som finns och som Vasaloppet har lyft fram. Sedan 1994 är VasaloppsArenan också ett naturreservat, cirka tio meter brett och nio mil långt. Detta kan ses som ett exempel på möjlig- UTEMILJÖ 7 / 2014 exempelvis idrott, är svårare att upptäcka och synliggöra som kulturarv än storskaliga byggnader. Ändå finns det ett flertal platser som fått bevarandestatus och en ansenlig besökarskara med hjälp av sitt rörelsearv. Platser som jämtländska Vålådalen, västsvenska Hindås och tidigare nämnda VasaloppsArenan är alla exempel på hur historien kan synliggöras i utemiljön för att stärka bilden av en plats som intressant för en viss aktivitet (som längdskidåkning). Genom att förankra den nuvarande rörelsen i en lång historia förstärks känslan av att det är genuint att exempelvis åka skidor mellan Sälen och Mora. Det genuina, som är grundat i historia, blir attraktivt. Vi har en bild av hur saker och ting ska se ut och kännas, och det gäller att hamna nära dessa bilder för att locka besökare. det flera benämningar på detta sätt att använda historia för att stärka attraktionskraften. Storytelling och placemaking är begrepp som ofta förekommer. Båda går ut på att sätta in besökarens användning av platsen i ett sammanhang, för att fördjupa upplevelsen. Inom forskningen har användandet av historia för att stärka både besökarens upplevelse och den lokala identiteten kallats för historiebruk (Aronsson 2004). Hur gör man då detta i praktiken? Vilka åtgärder kan synliggöra historien i den enskilda utemiljön? Ofta går det att komma en bra bit på väg med rätt enkla medel. Först behöver man förstås identi- inom besöksnäringen finns fiera vilken historia som finns på platsen och vad man vill lyfta fram. Finns det exempelvis någon känd idrottare som har använt den lokala parken eller gångvägen som löprunda? En liten skylt som markerar detta kan bidra till att stärka identiteten på en plats. Så har man gjort i Vålådalen, där en mosse döpts efter Gunder Hägg som tränade myrlöpning där. Ett annat exempel finns i Mora, där en runda på elljusspåret döpts efter skidlegenden Bjarne Andersson. Det måste inte handla om idrott. Även andra typer av rörelser och historia kan lyftas fram. I Abisko har man längs Kungsleden skapat meditationsplatser med citat från Dag Hammarskjöld, som ofta och gärna vandrade i trakten. Dag Hammarskjölds pilgrimsled har nu blivit ett omtyckt inslag i fjällandskapet. Längs samma vandringsleder har samiska lämningar uppmärksammats, vilket förstärker bilden av ett landskap där människor rört sig i tusentals år, utan att dramatiskt förändra det. Ännu ett exempel återfinns i Stockholm, där lekparken Bryggartäppan utformats med det historiska Södermalm som inspiration (se artikel på nästa uppslag). att lyfta fram historia i utemiljön kan bidra på flera plan. Dels är det ett sätt att bevara lokal kunskap, genom att lyfta fram historiska användningar av landskapet och synliggöra historiska personer. Detta kan stärka den lokala identiteten. Dessutom kan en väl synliggjord historia stärka attraktionskraften och därmed bidra till ökad turism. Eller helt enkelt göra den lokala parken lite trevligare. Forskningsprojektet som omnämns i texten heter ”Fjällens rörelsearv: Diskreta monument i hållbar fjällutveckling” och har pågått under 2014. Projektet är finansierat av Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i deras gemensamma utlysning “Integrerad natur- och kulturmiljövård för levande fjällvärld”. Daniel Svensson, doktorand vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH, på en löprunda på klassisk träningsmark i Vålådalen. Referenser: Aronsson, Peter (2004), Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin (2014), <http://www. ne.se/lang/landskap/>. Vasaloppskontrollen i Mångsbodarna är inte bara en tävlingskontroll under själva loppet utan ett besöksmål även sommartid. Här finns all historik och information om loppet, och möjlighet att trampa klassisk Vasaloppsterräng. UTEMILJÖ 7 / 2014 43 42 Bryggartäppan har, med sin historiska anknytning, snabbt blivit ett kärt utflyktsmål för många stockholmare. Minns du denna täppa? Bryggartäppan på Söder i Stockholm är en lekplats med tydlig koppling till omgivningens kulturhistoria, som kan stimulera besökarna att lära sig mer om platsens bakgrund. Bland skeva minihus i gammal stil finns lekredskap och informationsskyltar som kopplar ihop platsen med berättelser ur Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. text och foto: Lena M Fredriksson – från början hade vi tänkt göra en ny lekplats i Ivar Los park, och då kändes det naturligt att ha ett tema som knöt an till hans författarskap, säger Kenneth Kempendahl, parkingenjör i Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholm. Därför var det lätt att komma på idén att göra något med kulturhistorisk anknytning när vi i stället skulle bygga lekplats på Bryggartäppan. Ganska snart föll valet på att koppla platsen till berättelserna Kenneth i Mina drömmars stad, där Kempendahl. huvudpersonerna Henning och Lotten bor på Söder. Dock inte exakt vid Bryggartäppan. – Vi ville bygga in barns lek i parken utifrån kulturhistoriska perspektiv och bidra till att sprida kunskap om hur barn levde på dessa platser förr i tiden. Där har också de vuxna ett stort ansvar i att diskutera med samt förklara och läsa för barnen när de besöker lekplatsen. När idén var född kontaktade Kenneth Kempendahl Lekplatsbolaget, som han visste var bra på att bygga unika lekplatser. En skiss togs fram och man började leta efter sponsorer, eftersom stadsdelen inte hade finansiering för hela projektet. – Efter många ansökningar till försäkringsbolag, stiftelser och företag fick vi: noll kronor! Det var så klart en besvikelse, men vi tog nya tag och fick efter ett år igenom att kommunen skulle bekosta hela bygget. UTEMILJÖ 7 / 2014 så stor, omkring 1 000 m2, men den har fyllts av en hel del byggnader i en skala som anpassats för barn upp till omkring tio år. Smedja, verkstad, stall och utedass, till exempel. Plus en liten modell av Barnängens textilfabrik. De flesta hus kan man gå in i, och i smedjan och verkstaden kan barnen jobba med tidsenliga verktyg och redskap. Men fabriken står som ett monument som man kan gå runt och titta in genom fönstren på. Byggnader och alla andra detaljer, som labyrint och spångar att gå balansgång på, har gjorts för hand och alla hus är byggda enligt de metoder som användes under andra halvan av 1800-talet. Till exempel är en del av taken tjärade. På platsen fanns redan en del uppväxta lekplatsen är inte Miljöerna är handbyggda enligt gamla metoder. Skyltar visar kopplingen till romanen. träd, till exempel några päronträd, en stor hassel och syrenbuskar. Dessa fick vara kvar. Nu fungerar hasseln som en skuggig plats att parkera barnvagnar under och päronträden bistår under säsong med mellanmål till hungriga lekande. till historien om Henning och Lotten konsulterades Per Anders Fogelströmsällskapet. De valde ut lämpliga citat ur böckerna, som sattes upp som skyltar på några ställen på lekplatsen. – Vi visar också hur ett lass med tegel såg ut, som barnen i boken bar på ryggen när de arbetade, säger Kenneth Kempendahl. Och spångarna som man går balansgång på illustrerar de spångar som barnen fick gå på med sina tunga lass. En förhoppning är att detta ska ge ett utökat intresse och större kunskaper om vår kulturhistoria. Lekplatsen blev färdigt 2012 och Kenneth Kempendahl berättar att genomslaget har varit helt fantastiskt. – Alla är supernöjda! Platsen används flitigt av förskolorna runtomkring, som gör ett gediget pedagogiskt arbete och använder sig av miljöerna på ett imponerande sätt. Och de som var oroliga för att uteliggare skulle använda detta som nattlogi eller för att knyta an att det skulle locka till skadegörelse har fått tänka om – det har till exempel inte klottrats ett enda dugg där under dessa två år! Uppmärksamheten har gjort att folk kommer åkande från hela Storstockholm för att besöka Bryggartäppan. Dessutom lockas många långväga resenärer, både från Sverige och från andra länder, att titta på lekplatsen om de besöker Stockholm. – En intressant detalj är att folk ofta ringer till mig på kvällar och helger för att höra om Bryggartäppans öppettider och hur mycket det kostar att gå in – de blir förvånade över att det är en kommunal lekplats som är öppen dygnet runt utan kostnad. Men en privat aktör har öppnat café på Bryggartäppan, och det bidrar ju till att öka trivseln ännu mer. bygga lekplatsen landade på 2,9 miljoner kronor, vilket enligt Kenneth Kempendahl inte är dyrare än vad många traditionella lekplatser kostar. Underhåll och skötsel står Lekplatsbolaget för, som är upphandlade av Stockholms stad. – Det är bra, för de vet hur de ska tjära taken och hålla allt i bästa skick. De ser till att såväl säkerhet som underhåll sköts så att lekplatsen kan hålla i många år. kostnaden för att UTEMILJÖ 7 / 2014 Lekplatsen Bryggartäppan Den är omkring 1 000 m2 stor och färdigställdes 2012 av Lekplatsbolaget. Adressen är Gotlandsgatan 63–65 på Södermalm i Stockholm. Platsen är ursprungligen en muromgärdad fruktträdgård som tillhörde kvarteret Tegen norr om parken. Byggnaderna i kvarteret uppfördes i början av 1700-talet som en bryggerianläggning, därav namnet Bryggartäppan. Därefter har byggnaderna bland annat varit statligt kronobränneri, sjukhus och förråd. Den har utformats utifrån intilliggande kulturbebyggelse och med koppling till Per Anders Fogelströms författarskap. Husen, verkstaden, smedjan och stallet speglar Stockholm vid mitten och slutet av 1800-talet, en miljö som finns beskriven i Mina drömmars stad. Lekplatsen fick årets byggnadspris 2012 av Stockholms läns hembygdsförbund. 45 44 På gång hos Trädgårdsanläggarna På gång hos Trädgårdsanläggarna Kom ihåg: 20–21 november Höstmöte – Besök på STARKA:s nya anläggning. 19–20 mars 2015 Förbundsårsmöte i Sollefteå. Nordiska Presidiets seminarium i Köpenhamn bjöd på både föreläsningar och studiebesök. Till vänster och i mitten ett besök i BO01-området i Västra hamnen i Malmö. Till höger en bild från SE-banken i Köpenhamn där man gjort ett hål i taket för en tall som ska få växa fritt. Foto: Göran Andersson Blågrön konferens lockade många besökare nordiska presidiets 50-årsjubileum i oktober, bjöd Trädgårdsanläggarna med nordiska systerorganisationer in till ett seminarium om blågröna lösningar för dagvattenhantering. Seminariet lockade drygt 160 personer från samtliga nordiska länder, vilket överträffade arrangörernas förväntningar med råge. Bland föreläsarna fanns Roland Appl, president för International Green Roof Association, med lång erfarenhet av gröna tak i Europa. Han konstaterade bland annat att gröna tak har blivit tunnare och tunnare med åren, från två meter tjockt jordlager ner till några centimeter i moderna gröna tak. När man bygger gröna tak och väggar, bygger man ett ekologiskt system där andra växter och djurarter vandrar in av sig själva. Om detta pratade Louise Lundberg, eko- i samband med log Grönare Stad AB och expert på gröna tak och öppen dagvattenhantering. Hon poängterade vikten av att ge förutsättningar för insekter, fåglar, grodor med mera att leva och trivas i våra stadsmiljöer. inslag var professorn i landskapsarkitektur, Ulrika Stigsdotters, föreläsning om Health Design. Hon visade på mängder av forskning som visar hur viktigt grönska är för människor. Att väva in så kallade pocket parks – små, gröna miljöer runt sjukhus, bostadshus och liknande – är viktigt inte bara för normalt friska människor utan också för psykiskt och fysiskt sjuka. Allt fler forskare påvisar att sjuka människor tillfrisknar fortare i gröna miljöer. Kanske en återgång till gammal kunskap, till exempel att man för cirka 100 år sedan byggde ett mycket uppskattat särskilda sanatorier i vackra miljöer för att ge de sjuka större möjligheter att tillfriskna? – det gjordes också jämförelser mellan till exempel Köpenhamn och Göteborg när det gäller förutsättningar för att ta hand om dagvatten. Miljonstaden Köpenhamn är platt och vattnet blir lätt stående, i Göteborg handlar det mer om att skydda sig nere vid älvstränderna i första hand. En lösning är att använda genomsläppliga ytor för att samla vattnet temporärt vid kraftiga regnmängder, berättar Trädgårdsläggarnas Göran Andersson som rapporterar från seminariet. En viktig del i seminariet var möjligheten till nätverkande och diskussioner mellan olika yrkeskategorier – något som det fanns tid till bland annat under gemensamma måltider och pauser. Rapport från Nordgreen-projektet Presidiets konferens i Köpenhamn, samlades deltagarna i Nordgreen-projektet för att jobba vidare med aktuella frågor. Den kravspecifikation för olika yrken som Nordgreen har tagit fram, ligger nu inne i EQF – European Qualification Framework – ett europeiskt ramverk som Sverige är på väg att ansluta sig till. De olika yrkena har kategoriserats på en åtta-gradig skala, där ett står för de absolut enklaste sysslorna som inte kräver någon utbildning alls eller mycket kort utbildning, och åtta motsvarar professorsnivå på universitetet. – Våra yrkeskategorier hamnar som nummer två–fyra på skalan. De som har gått ut gymnasiet med trädgårdsinriktning hamnar som nummer tre på skalan, och den som till exempel specialiserar sig som stensättare, hamnar på steg fyra, berättar Trädgårdsanläggarnas Göran Andersson. direkt efter nordiska De nordiska länderna har enats om kraven och går nu igenom generella läroplaner för gymnasier och vidareutbildning. – Ett första utkast är klart men det återstår fortfarande en massa jobb framöver. Om man har gått gymnasiet i Sverige, ska man kunna gå en vidareutbildning i ett annat nordiskt land. På lång sikt har vi också planer på att försöka samordna gymnasieutbildningarna. i nordgreen - projektet ingår också produktion av en lärobok som ska knyta an till utbildningsplanerna och som ska komplettera den litteratur som redan finns i de nordiska länderna. Boken riktar sig i första hand till gymnasieungdomar men kan även användas efter gymnasiet. Information och nyheter om Nordgreen-projektet finns på nordgreen.eu. UTEMILJÖ 7 / 2014 26–29 mars 2015 Nordiska Trädgårdar, Stockholm. 26–29 mars 2015 Nordiska Mästerskapen i trädgårdsanläggning i Helsingfors. Nya lösningar arbetas fram av branschgrupp se över grund- och vidareutbildningar för branschen fortsätter inom ramen för TCYK där representanter för Park, Kyrka, Bostäder och Trädgårdsanläggarna ingår. Prioritet ett för gruppen är att få till stånd öronmärkta medel till ett antal skolor som kan försörja branschen med vuxenutbildning under en övergångsperiod. Gruppen arbetar också för att försöka få skolor och statsmakten att ta död på Arbetsförmedlingens felaktiga statistik över antalet jobb inom trädgård. Arbetsförmedlingen själva har tagit till sig korrekt information och köper nu in utbildningar. Men statistiken finns kvar och måste bort så att den i fortsättningen inte redovisas för studie- och yrkesvägledarna i landet. arbetet med att BEUM-dag i Linköping workshop i Linköping den 22 oktober. Deltagarna fick bland annat genomföra besiktningsövningar på natursten och yttre VA för att se hur man brukar skriva och vilken typ av fel som kan uppstå vid en besiktning. Christer Kjellén och Ove Samuelsson ansvarade för dagen. beum arrangerade en Inspirerande och tankeväckande i Köpenhamn V i på Trädgårdsanläggarna var förstås på plats på seminariet ”Blågröna lösningar” i Köpenhamn den 23–24 oktober där vi kunde konstatera att intresset för vår konferens överträffade våra förväntningar. Drygt 160 personer från samtliga fem nordiska länder deltog – ett fantastiskt resultat, tycker vi. Ämnesvalet kan tyckas begränsat men är högaktuellt och vi fick under konferensen information om resultatet av många års forskning kring dagvattenhantering, takträdgårdar och Health Design. Personligen tyckte jag att Ulrika K. Stigsdotters föreläsning om Health Design var särskilt intressant och tankeväckande. Ulrika, som är professor (MSO) i landskapsarkitektur, tog bland annat upp frågan om var vi lägger våra investeringar. Vilken miljö människor visar sig ha bäst återhämtning i och sambanden mellan hälsa och utformningen av städernas grönområden, vilka upplevelser de kan ge invånarna. Att vi mår bra av gröna miljöer är inget nytt, men hon redovisade också studier som visade att det inte är självklart att de traditionella och mest påkostade (och kanske även mest onaturliga) miljöerna är de bästa ur hälsosynpunkt, eller ens uppfyller våra egna åsikter och behov mest. Vi har noterat att den nya regeringen ska se över upphandlingsreglerna och att civilministern har uttalat målet att det 2016 ska bli obligatoriskt att ställa krav på kollektivavtal eller motsvarande villkor i alla offentliga tjänsteupphandlingar. Det ska bli spännande att se hur resultatet blir. Viktigt är att man också ser till att även kraven höjs på uppföljning och kontroll av de avtal som offentliga organisationer går in i. Trädgårdsanläggarna finns med i den grupp som tillsammans med den förra regeringen ska se över gymnasieutbildningen inom de gröna näringarna. Vi ser fram emot att fortsätta arbetet i samma anda trots politisk förändring i regering och riksdag. Branschen skriker efter kompetent arbetskraft och vi måste göra vad vi kan för att se till att det finns förutsättningar för fler att utbilda sig på både gymnasier och vidareutbildningar. Följ våra aktiviteter på vår hemsida, tradgardsanlaggarna.se. Kenneth Lundin ordförande Trädgårdsanläggarna i Sverige Förbundsstyrelse Skåne www.tradgardsanlaggarna.se Telefon 040 - 756 20 Telefax 044 - 612 68 [email protected] Holmavägen 10 289 32 Knislinge Förbundsordförande Kenneth Lundin M 070-515 01 66 [email protected] Förbundssekretariat Göran Andersson T 040-756 20 [email protected] UTEMILJÖ 7 / 2014 Göran Andersson T/F 044-612 68, M 070-345 87 47 [email protected] Västra Sverige Magnus Fischer T 0733-96 96 01 magnus.fischer@tradgardsanlaggarna.se Stockholm Joakim Nyberg T 08 770 7191 joakim.nyberg@tradgardsanlaggarna.se Norr Anders Rönngren T 026-18 36 30 M 0706-46 54 10 anders.ronngren@tradgardsanlaggarna.se 47 VI BYGGER OCH VÅRDAR GRÖNT Göteborg BILLDALS TRÄDGÅRDSANLÄGGNING AB Box 13, 427 21 Billdal Letsegårdsvägen 125 Telefon 031-91 08 50 Fax 031-91 08 60 Tobias 070-64 54 704 Christian 070-53 53 773 [email protected] www.billdals.se Nyanläggning, stenarbeten HTE GARDEN PRODUKTION AB Flygfältsgatan 20 423 37 Torslanda [email protected] www.hte-garden.se tel.031-568052, 0705955666 Skötsel och underhåll av park och fastigheter, nyanläggning och renovering Halland MARKPLANERING I VARBERG AB Bälggatan 5 432 95 Varberg Telefon 0340-62 04 16 Mobil 070-583 04 16 [email protected] www.markplanering.se Certifierade enligt FR2000 Skåne AHRLING & ÖSTINGE TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB Astervägen 21, 232 39 Arlöv Telefon 040-43 44 46 Fax 040-43 79 15 [email protected] www.ahrling-ostinge.se AB CYRÉNS TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR Celsiusgatan 40 212 14 Malmö Telefon 040-29 00 35 Allt inom branschen. Flaggstänger. Pordrän. ENOCKSSONS TRÄDGÅRDSTJÄNST AB Torpgatan 8 C 262 62 Ängelholm Telefon 0431-191 36 Filial: 042-16 00 54 Mobil 070-243 98 40 Anläggning – Underhåll – Stenarbeten GÖRANSSONS ANLÄGGNINGAR AB Box 12, 267 21 Bjuv Telefon 042-742 50 Fax 042-820 18 Mobil 070-657 82 21 [email protected] www.goranssons.com Nyanläggningar, underhåll, rörtryckning, schaktarbete kabelrörläggning, styrbar borrning. TRÄDGÅRDSKONSULT TSTC AB Industrigatan 22, 233 51 Svedala Telefon kontor 040-44 13 65 www.tradgardskonsult.se Sådd av naturäng, bollplaner. Planteringsarbeten. Stubbfräsning. Sprutsådd med terränggående maskin Stockholmsregionen ALEXISSONS TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB Box 37, 149 21 Nynäshamn Telefon 08-520 208 00 Fax 08-520 181 70 Mobil 0708-520 208 [email protected] Vi anlägger och vårdar er trädgård. DELTA TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB Vintervägen 33, 169 54 Solna Telefon 08-730 35 50 Fax 08-730 53 51 Mobil 070-585 85 01 Nyanläggning – skötsel – projektering ELFSTRÖMS TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB Malmgårdsvägen 20 116 38 Stockholm Tel 08-644 48 24 Fax 08-644 56 05 [email protected] Nyanläggning – skötsel – underhåll Snöröjning-transporter www.elfstromstradgard.se AB HAGSLÄTTS MARKSERVICE Norregöksvägen 28, 163 54 Spånga Telefon 08-36 13 69, Fax 08-36 13 65 Mobil: 0708-21 12 47, 0708-21 12 46 Utför alla inom branschen förekommande arbeten. Lev. alla slag av trdg. matrl. Sommar o vinterunderhåll Specialitet: Stenarbeten www.hagslattsmark.se AB HUS & VILLATRÄDGÅRDAR Speditionsvägen 19, 142 50 Skogås Telefon 08-86 50 60 Fax 08-86 76 83 Mobil 0709-18 88 28 [email protected] www.hus-villatradgardar.se Markskötsel och miljöupprustning åt kommuner, fastighetsbolag samt bostadsrättsföreningar. HÄSSELBY TOMT & TRÄDGÅRDSSERVICE AB Astrakangatan 102, bv 165 52 Hässelby Mobil 0708-52 99 57, 0708-52 99 37 www.tomtotradgardab.se Specialitet: Trädgårdsunderhåll samt nyanläggningar. Trädfällningar, beskärningar och transporter. AB IDROTTS-& TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR Åldermansvägen 3, 171 48 Solna Telefon 08-730 39 20 Fax 08-730 36 54 Mobil 070-536 48 17 [email protected], www.iot.se Planerat underhåll ABIMA GRUPPEN AB Postadress: Box 15042, 167 15 Bromma Besöksadress: Västerledstorget 2, 167 55 Bromma Telefon växel: 08-26 87 00, Fax: 08-26 99 35 Telefon mobil: 0700-808 701 E-post: [email protected] Hemsida: www.abima.se IT-UNDERHÅLL STOCKHOLM AB Håkan Åhlund 070-713 01 82, tel. 08-783 16 72 Kontor: Karlavägen 102 Box 24018, 104 50 Stockholm Telefon 08-783 16 70 Fax 08-783 16 75 [email protected] www.itunderhall.se Årlig skötsel av park- och fastig hetsmark. Förnyelse och renovering av miljön. LIDINGÖ TRÄDGÅRDSCENTER AB Förrådsvägen 11 B, 181 41 Lidingö Telefon 08-544 811 40 Fax 08-544 811 43 Nyanläggning, underhåll och skötsel. SPADES TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR AB Bjällervägen 39 129 46 Hägersten Telefon 08-88 68 33 [email protected] Nyanläggning, underhåll TRIVSELTRÄDGÅRDAR AB Strandallén 4, 135 61 Tyresö Telefon 08-770 71 91 Joakim Nyberg 070-569 13 13 [email protected] WIDÉNS TRÄDVÅRD & MARKSERVICE AB Gjuteribacken 15 NB 172 65 Sundbyberg Tel. o fax 08-29 40 20 Mobil 070- 595 37 87 [email protected] www.widensab.com Professionell skötsel. Årsentreprenader. Vinterunderhåll. Trädgårds design. Anläggning. VIVALDI AB, för varandemiljön Stockholm Telefon 08-718 30 00 www.vivaldi.se Certifierad enligt ISO 9001 och ISO 14001. ARS JAPANSKA BESKÄRNINGSVERKTYG l Stångsekatörer ARS Pro. l Stångsågar ARS Pro. l Sekatörer ARS Pro. l Grensaxar ARS Pro. l Batteri & tryckluftdrivna sekatörer. ARS Scandinavia AB, Box 2011, 611 02 Nyköping Tel 0155-24 20 00 www.ars-tools.se [email protected] GRÖNYTE-KONSULT AB Box 2, 791 21 Falun Tel 023-296 55 www.gronytekonsult.se [email protected] Japanska beskärningsverktyg – SILKY sågar. – Golden Star sekatörer. BESÖKSRÄKNARE SKOGMA 830 70 Hammerdal Tel 0644-721 00 Fax 0644-710 87 www.skogma.se [email protected] Dold besöksräknare för utemiljö BESIKTNING Samtliga företag under rubriken Vi bygger och vårdar grönt är medlemmar i Trädgårdsanläggarna i Sverige, som är en yrkesorganisation för kvalificerade yrkesmän inom den gröna sektorn. UTEMILJÖ 7 / 2014 VERKTYG I högsta kvalité RAINES MARK & TRÄDGÅRDSTJÄNST AB Box 169, 746 24 Bålsta Telefon 0171-561 55 Mobil 070-536 75 65 SOLNA TRÄDGÅRDSANLÄGGNING AB Solö Backe 7 761 93 Norrtälje Telefon 08-754 30 78 [email protected] Kvalitetsarbeten till rätt pris! BESKÄRNINGS- TRÄDGÅRDSMILJÖ I KRISTIANSTAD AB Holmavägen 10 289 32 Knislinge Tel o fax 044-612 68 Mobil: Göran 070- 345 87 47 andersson.tradgardsmiljo @telia.com www.tradgardsutbildning.com Besiktning TORO BEVATTNINGSANLÄGGNINGAR projektering, installation och service. Pumpar, fontäner med mera. www.aquadesign.se VERVER EXPORT Blomsterlökar i största storlek och av högsta kvalitet. Färdiga MONA PLANT SYSTEM specialblandningar för offentlig HORTO APS miljö. Välkommen att beställa vår stora lökkatalog. l Kapillär långtidsbevattning för urnor, rabatter, träd, tak- Försäljes av: Södra Sverige: terrasser, innergårdar mm. Visingsöäpplen, Janne l Amplar, kuber, blomträd Petersson och blomsterskulpturer. Stora spanska metallkärl för Tel 0046-708 402 780 [email protected] offentlig miljö. Västra Sverige: Mölltorps Växtinredningar Södra Sverige: Peter Eclund Janne Petersson Tel 070-990 16 48 Tel 0708-402 780 [email protected] www.visingsoapplen.com Stockholm och norra Västra Sverige: Sverige: Peter Eclund Agenten.nu Mats Karlströmer Tel 070-990 16 48 Tel 08-511 876 10 www.molltorp.se [email protected] Stockholm och Danmark: norra Sverige: Horto ApS Mats Karlströmer Henrik Iversen Tel 08 511 876 10 Tel 0045 23 43 2545 www.agenten.nu [email protected] www.ververexport.nl Distribution: Horto Aps DK-5230 Odense CYKELSTÄLL/ CYKELGARAGE SKANDINAVISK BEVATTNING LARS ÅKERBERG AB NOLA INDUSTRIER AB Parkvägen 23, 169 35 Solna Se under Parkutrustning/yttre Telefon 08-760 04 25 el. 26 miljö! Fax 08-761 89 36 [email protected] Hunter och Nelson automatisk bevattning FÄRDIGA GRÄSMATTOR ÖSTORPS BEVATTNING AB Östorp 249 312 91 Laholm Tel 0430-123 85 Fax 0430-71642 [email protected] Fast och mobil bevattning Hunter automatbevattning BEVATTNINGSSÄCKAR BEVATTNING WATERBOYS AB Box 64, Ekebogatan 15 342 21 Alvesta Telefon: 0472-104 80 Fax: 0472-104 41 [email protected] www.waterboys.se Skräddarsydda bevattningslösningar – såväl inomhus som utomhus! BLOMSTERLÖKAR HP JOHANNESSON TRADING AB se Trästör/Uppbindning Vill du synas UTEMILJÖ 7 / 2014 GRÄSCENTER AB Eskilstuna Telefon 016-707 00 Fax 016-220 03 Mobil 070-644 29 59 Stockholm 08-531 707 25 Fax 08-531 707 24 Mobil 0730-710 113 www.grascenter.se VEDUMSGRÄS Horshaga 530 10 Vedum Telefon: 0512 - 404 70 Telefax: 0512 - 403 60 www.vedumsgras.com hela året på Utemiljös MarkbyggarMarknad? Hör av dig så ordnar vi det! tel: 031-388 0388 [email protected] tidningenutemiljo.se MarkbyggarMarknad MarkbyggarMarknad 46 49 48 KALKYLERING GEOTEXTIL HP JOHANNESSON TRADING AB se Trästör/Uppbindning Se under Besiktning. MarkbyggarMarknad GRÄSFRÖ PRODANA SEED AB Box 43 201 20 Malmö Tel 013-35 27 36 Fax 013-35 32 29 E-post [email protected] Hemsida www.prodana.se l Gräsfröer l Gödsel, Blomlökar l Greengräs Färdigt gräs Återförsäljare: Gjersvolds Mark & Trädgård, Sollefteå Telefon 0620-161 50 Hallarnas trädgård, Göteborg 031-84 38 00 Trädgårdsgrossisten AB, Årsta, 08-81 30 40 CARLSSON & CO. AB Giant kompaktlastare Se under Minidumper. LEKPLATSER TAGGEN MILJÖ OCH LANDSKAP AB 08 - 27 27 70 [email protected] www.taggen.se l Säkerhetsbesiktning av lekredskap samt HIC-mätning av fallunderlag. Certifierade besiktningsmän. l Kurser om leksäkerhet, 1–2 dagars kurser med teori och praktik hos er. MARKBETONG STARKA BETONGINDUSTRIER Adress: Kristianstad Tegelbruksvägen, Box 520, 291 25 Kristianstad Telefon 044-20 25 00 Fax 044-20 26 20 Adress: Lund Flyingevägen, Box 73 247 22 Södra Sandby Telefon 044-20 25 00 Fax 044-20 26 26 E-post [email protected] www.starka.se UNDERHÅLL HAKO GROUND & GARDEN AB Olofsdalsvägen 23 302 41 Halmstad Telefon 035-10 00 00 www.hako.se TORO proffsgräsklippare och bevattning HAKO gatusopmaksiner och kompakttraktorer REDEXIM markvårdsmaskiner SISIS markvårdsmaskiner MULTICAR redskapsbärare LM TRAC redskapsbärare KIOTI kompakttraktorer CARLSSON & CO. AB Göteborgsvägen 107 311 33 Falkenberg Tel 0346-845 30 epost [email protected] www.carlsson-co.se Messersi självlastande minidumper Messersi minigrävare från 1 – 5 ton. Denka personliftar från 12 meter. PAPPERSKORGAR BYARUMS BRUK AB Se under Parkutrutsning/yttre miljö. SVENNINGSENS TURF CARE AB Box 73, 596 22 Skänninge Besöksadress: Idrottsvägen 3, Skänninge. Telefon 013-25 36 00 Fax 013-27 05 86 epost: [email protected] www.svenningsens.se NOLA INDUSTRIER AB Se under Parkutrustning/yttre miljö. Gräsvårdsmaskiner och specialmaskiner för grönytor, traktorer och redskapsbärare Kubota, Ransomes, Jacobsen, Holder, E-Z-GO, Cushman, Ryan, Brouwer, Reformwerke, Smithco, Allen, Allett. Vi representerar dessutom: National: cylinderklippare Turfco: topdressar, torvskärare Bernhard: slipmaskiner Wiedenmann: maskiner för grönytor och konstgräs. BYARUMS BRUK AB 567 92 Vaggeryd Telefon 0393-222 10 Fax 0393-223 80 E-post [email protected] www.byarumsbruk.se Park- och gatumöbler, planteringskärl, papperskorgar, askkoppar. UTETJÄNST MASKIN AB Box 88, 267 22 Bjuv Telefon 042-789 80 Fax 042-707 10 [email protected] www.utetjanstab.se PARKUTRUSTNING/ YTTRE MILJÖ NOLA INDUSTRIER AB Box 17701, 118 93 Stockholm Besöksadress: Repslagarg. 15 B, Skeppsbron 3, Malmö Telefon 08-702 19 60 Fax 08-702 19 62 Orderfax 040-12 75 45 www.nola.se email: [email protected] Ett komplett sortiment av produkter för gator, parker, torg och bostadsområden. PLANTERING SKOG OCH FRITID SKOGMA 830 70 Hammerdal Tel 0644-721 00 Fax 0644-710 87 www.skogma.se [email protected] Allt för skog och fritid. l Utbildning inom trädklätt- ring & trädvård SPRUTSÅDD l Trädvårdsplaner & konsulttjänster TRÄDGÅRDSKONSULT AB www.tradgardskonsult.se Se under Gräsetablering. l Vi utför besiktningar av träd – från fristående träd till kompletta stadsmiljöer UTETJÄNST AB www.utetjanstab.se Se under Vi bygger och vårdar grönt. NYHET! Grävning med tryckluft! Vi är nordisk distributör för AIR-SPADE ® TRÄDGÅRDSKONSULT AB www.tradgardskonsult.se Se under Gräsetablering. TRÄDMÄSTARNA Drottningholmsvägen 80 112 42 Stockholm Telefon 08-656 55 07 www.tradmastarna.se [email protected] UTETJÄNST AB www.utetjanstab.se Se under Vi bygger och vårdar grönt. Trädtjänster med arboristkompetens. Vi utför beskärning och fällning samt besiktning och inventering av små och stora trädbestånd. STUBBFRÄSNING UTEMILJÖ t i d n i n gen Prenumerera? SVENSK TRÄDVÅRD & UTBILDNING AB Kärlingeberga 2427, 281 97 Ballingslöv Telefon 0451-313 93 Fax 0451-315 93 [email protected] Med över 25 år i trädvårdsbranschen kan vi stolt erbjuda: l Försäljning av undersök ningsinstrument (IML osv) PFANNER sågskyddsklä- der och GEFA kronstabili seringsmaterial samt hela Freeworkers sortiment TRÄDGÅRDSKONSULT AB www.tradgardskonsult.se Se under Gräsetablering. NOLA INDUSTRIER AB Se under Parkutrustning/ Yttre miljö. VÄXTER UTBILDNING AB BJÖRKHAGA PLANTSKOLA Veberöd 471, 247 96 Veberöd Telefon: 046-810 00 Telefax: 046-813 12 E-post: [email protected] Hemsida: www.bjorkhaga.se Fullsortimentsleverantör av kvalitetsväxter. Produktion och försäljning av resistenta almar i Sverige. GRÖNA RÅD VÄXTKONSULTER AB Västeråker, Björkdal 30 755 91 Uppsala Hortonom Maj-Lis Pettersson Lands. ark. Tomas Lagerström www.gronarad.se [email protected] Föredrag, kurser, rådgivning • Skadegörare på träd, buskar och perenner. • Växter, växthantering och beskärning. FLYINGE PLANTSHOP AB Plantskolevägen 6, 247 47 Flyinge Telefon: 046-642 10 Telefax: 046-528 20 E-post: [email protected] www.flyingeplantshop.se Fullsortimentsleverantör av växter och tillbehör av högsta kvalité. Snabba och säkra leveranser över hela Sverige. TRÄDGÅRDSMILJÖ I KRISTIANSTAD AB Se under Besiktning. STAF SERVICE AB Holmavägen 10, 289 32 Knislinge Tfn 040-756 20 Fax 044-612 68 E-post: [email protected] Trädgårdsanläggarna i Sverige har som motto att “tala så att alla förstår”, trädgård är inte konstigare och märkvärdigare än vad vi själva gör det till. Trädgårdsanläggarna i Sverige erbjuder rådgivning och utbildning. SPLENDOR PLANT AB Norra Kustvägen 469 263 92 Jonstorp Telefon: 042-36 61 05 Fax: 042-36 78 32 E-post: [email protected] Hemsida: www.splendorplant.se Nr 2 2014 Årgång 47 branschens ledande tidning MILJÖ UTEMILJÖUTE t i d n i n gen t i d n i n gen Nr 4 2014 branschens tidning sedan 1967 Nr 5 2014 branschens ledande tidning Årgång 47 Tem a: Utru s i off tning e utem ntliga iljöe r! Kaktusplantering med gamla anor Hundar får plats för aktiviteter Framtidens gröna stad Köpcentrat fick park på taket Nytt liv för anrik trädgård Hur sköter man skulpturer? UTEMILJÖ 7 / 2014 BYARUMS BRUK AB Se under Parkutrustning/ Yttre miljö. HP JOHANNESSON TRADING AB Järnvägsgatan 1, 268 31 Svalöv Tel: 0418 - 66 82 50 Fax: 0418 - 66 82 60 Mobil: 0708 - 25 41 77 E-post: [email protected] www.hpjtrading.se Beställ din prenumeration på hemsidan: tidningenutemiljo.se UTEMÖBLER TRÄSTÖR/UPPBINDNING TRÄDVÅRD Så naturaliserar du lökväxter Idéer som gör en stad cykelvänlig Ny lekplats med havsnära läge UTEMILJÖ 7 / 2014 Målning uppåt väggarna Så främjas biologisk mångfald MarkbyggarMarknad TRÄDGÅRDSKONSULT TSTC AB Industrigatan 22, 233 51 Svedala Telefon kontor 040-44 13 65 www.tradgardskonsult.se Sådd av naturäng, bollplaner. Planteringsarbeten. Stubbfräsning. Sprutsådd med terränggående maskin. KOMPAKTLASTARE MINIDUMPER SKÖTSEL OCH TRÄDGÅRDSMILJÖ I KRISTIANSTAD AB GRÄSETABLERING SKÅNEFRÖ AB Specialisten på gräsfröer, färdig gräsmatta av högsta kvalitet samt gödselmedel. Telefon 0414-41 25 20 Fax 0414-41 25 27 E-mail: [email protected] www.skanefro.se MASKINER FÖR Bland gravstenar på Irland 50 Boka plats för din annons nästa nummer i tidningen UTEMILJÖ! UTEMILJÖ t i d n i n gen Annonsprislista Nr 8/2014 kommer ut i mitten av december! UTEMILJÖ t i d n i n gen Vill du prenumerera på tidningen Utemiljö? JÖ UTEMIL Nr 4 2014 t i d n i n ge n branschens tidning sedan 1967 Nr 5 2014 g de tidnin ns ledan bransche Nr 6 2014 branschens tidning 1/1-sida 2/3-sida 1/2-sida 1/3-sida 1/4-sida 1/8-sida 11 900 kr 10 400 kr 8 600 kr 7 500 kr 6 200 kr 2 600 kr 4:e omslag 185 x 255 3:e omslag 185 x 255 2:a omslag 185 x 255 14 400 kr 13 900 kr 13 400 kr Tema: Ljus i utem iljön Robot klipper i slänter Kul på bemannad bygglek Öka säkerheten på jobbet Upphandlingens nya regler Nästa nummer utkommer den 9 december med materialdag 18 november. Kontakta Urban Hedborg på UH Marketing för bokning av din annons! E-post: [email protected] Tel. + 46 (0) 8-732 48 50 Utgivningsplan 2015 47 Årgång Det kostar 380 kr för ett år (8 nr). Tem a Utru stnin : i g Nr Utgivningsdag Sista materialdag 1 2 3 4 5 6 7 8 10 februari 17 mars 21 april 9 juni 15 september 13 oktober 10 november 8 december 26 januari 24 februari 31 mars 19 maj 25 augusti 22 september 20 oktober 17 november offen g utem tliga iljöer ! Nytt liv för anrik trädgård er man Hur sköt er? skulptur raliserar Så natu r du lökväxte gör en Idéer som lvänlig stad cyke Målning uppåt väggarna Så främjas biologisk mångfald Bland gravstenar på Irland lats med Ny lekp läge havsnära Boka prenumerationen på vår hemsida: tidningenutemiljo.se eller per e-post: [email protected] UTEMILJö 7 / 2014 sedan 1967 UTEMILJÖ 7 / 2014 Posttidning B-post 0-3 Tidningen Utemiljö 7/2014 Drängvägen 14, 438 93 Landvetter
© Copyright 2024