1. No category

Skogsstyrelsen
Årsredovisning
2014
© Skogsstyrelsen, 2015
Ansvarig
Lars-Erik Tärnåsen
Projektledare
Göran Eklöf
Projektgrupp
Johan Eriksson
Kennet Kristiansson
Jimmy Lundblad
Erik Sollander
Johan Wester
Foto
Omslag
Michael Ekstrand öv, öh, nv
Mattias Sparf nh
Grafisk produktion
Annika Fong Ekstrand
Upplaga
100 ex
Tryckeri
Taberg Media Group AB, Taberg
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Innehållsförteckning
Förord.......................................................................................... 2
1 Skogspolitiken och Skogsstyrelsens uppdrag....................... 5
2 Bruka utan att förbruka.......................................................... 6
3 Skogsriket................................................................................12
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen.....................15
5 Skogsstyrelsens mål och resultat........................................ 27
6 Skogsstyrelsens miljöarbete................................................ 33
7 Policyutveckling och extern samverkan............................... 37
8 Rådgivning.............................................................................49
9 Områdesskydd....................................................................... 57
10 Ekonomiskt stöd.................................................................. 59
11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden.............64
12 Inventering, uppföljning, utvärdering................................. 70
13 Uppdragsverksamhet.......................................................... 73
14 Ledning och styrning........................................................... 77
15 Den goda arbetsplatsen......................................................80
16 Finansiell redovisning..........................................................84
17 Sammanställningar.............................................................. 87
Innehållsförteckning
1
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Dialogen i skogssektorn
börjar ge resultat i skogen
Framgångsrika samtal i skogssektorn har stått i fokus
för Skogsstyrelsen under 2014. Internt har vi startat
ett processorienterat arbetssätt och målstyrning i hela
myndigheten, och arbetat med att förbereda oss för ett
ekonomiskt knappare 2015.
Under 2014 har Skogsstyrelsens prioriterade mål varit att
öka förtroendet för att vårt arbete ger effekter i skogen. Till
stöd för målet har vi arbetat med och följt upp tre fokusområden:
• Skarpare tillsyn, där vi på helhetsnivå har ökat antalet
beslut om förbud och förelägganden gällande miljöhänsyn jämfört med 2013.
• Extern kommunikation om miljöhänsyn, där 40 procent av Skogsstyrelsens nettoräckvidd i
massmedierna har berört miljöhänsyn
• Driva och följa upp skogspolitisk aktivitet kring miljöhänsyn, där vi mött ett stort antal företag inom skogssektorn, motsvarande totalt 90–95 procent av den avverkade arealen.
När vi talar om ”effekter i skogen” menar vi såväl hållbar produktion av skogsråvara som
utvecklingen för viktiga miljöfaktorer. Det senare kan handla om biologisk mångfald, skogens
vatten, kultur- och fornlämningar och skogens sociala värden. Övergripande handlar det om
att begränsa klimatförändringarna.
Föryngringsavverkning inkluderande uttag av grenar och toppar (grot) ligger på en i stort sett
stabil nivå jämfört med de senaste åren. Föryngring genom plantering ligger på en fortsatt
hög nivå, vilket ger förutsättningar för hög kvalitet i föryngringarna.
När det gäller utvecklingen för viktiga miljöfaktorer har skogsbruket genomfört flera förbättringsinsatser. Det återstår dock en hel del till dess att vi kan konstatera helt tillfredsställande resultat av det miljöarbete som görs. Även om det är svårt att fullt ut se effekterna av
det redan nu, är det tydligt att skogsbruket strävar i rätt riktning. Ett exempel på det är de
utbildningar som nu genomförs kring målbilder för miljöhänsyn, som tagits fram gemensamt
av Skogsstyrelsen och skogsbruket. Skonsammare körsätt vid avverkning och samarbetet mellan skogsbruk och myndigheter för att minska skador på kultur- och fornlämningar i norra
Sverige, är andra exempel på områden där utvecklingen går åt rätt håll.
Den skogspolitiska dialog vi har bedrivit de senaste åren börjar ge resultat. De gemensamma
målbilderna som sektorn varit med om att utarbeta är ett exempel. Skogsstyrelsen för nu
också systematiska uppföljande samtal med skogsbruket för att följa deras utvecklade arbetssätt. Via samtalen får vi också en bättre bild av hur långt olika företag har kommit med sitt
förbättringsarbete.
Inom ramen för regeringens satsning ”Skogsriket – med värden för världen” har Skogsstyrelsen under året stöttat satsningar för att med skogen som bas förbättra möjligheterna att bo
och leva på landsbygden. Ett sätt har varit att fördela medel ur stödet ”Väx med skogen”. Den
2
Dialogen i skogssektorn börjar ge resultat i skogen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
största effekten inom ”Skogsriket” ser vi inom de samarbeten inom skogssektorn där också
länsstyrelserna har engagerat sig. Inom Skogsriket har en rad utbildningsinsatser och kreativa
skogsträffar hållits.
Den förstudie om ett nationellt skogsprogram som Skogsstyrelsen lämnade till regeringen
hösten 2013 har under 2014 lett fram till att regeringen beslutat att inrätta ett sådant program. Under 2015 och kommande år ser vi fram emot att stötta regeringskansliet i arbetet
med att skapa en samlad och långsiktig strategisk inriktning för hur skogen kan komma till
största möjliga nytta.
I takt med att yrkesverksamma inom skogsbruket och skogsägarnas organisationer tar ett
större ansvar för att de skogspolitiska målen uppfylls, kan också Skogsstyrelsens arbete med
individuell rådgivning i fält minska till förmån för e-tjänster och andra elektroniska kanaler. Detta syftar också till att effektivisera vår egen resursanvändning, och maximera den
skogspolitiska nyttan i förhållande till nedlagd arbetsinsats. Under 2014 har vi fortsatt att
utveckla bland annat Mina sidor, som vänder sig till privata skogsägare. Vid årsskiftet hade
76 561 skogsägare loggat in på tjänsten, och antalet inloggningar per månad har ökat med 30
procent. Vi ser också en ökad efterfrågan av Skogsstyrelsens utbildningar inom ramen för vår
uppdragsverksamhet.
Vi har även arbetat med regelförenklingar, bland annat inom ramen för regeringsuppdraget
”En märkbar positiv förändring i företagens vardag”. Skogsdataportalen tillhandahåller nu
geografiska data, och vi har – tillsammans med länsstyrelserna – påbörjat arbetet med en
gemensam inlämningsfunktion för skogsägare.
De senaste åren har vi arbetat med att införa ett processorienterat arbetssätt i hela myndigheten. Processorienteringen syftar till att effektivisera, kvalitetssäkra och utveckla våra arbetssätt och skapa förutsättningar för att vi arbetar likartat oavsett var i landet vi verkar. Vi har
också infört målstyrning på nationell nivå för att åstadkomma en tydligare och mer fokuserad
styrning av verksamheten.
Inför 2015 har vi planerat för målstyrning på alla nivåer inom Skogsstyrelsen. Syftet med målstyrningen är dels att skapa en större tydlighet om vad som är vårt övergripande mål för året,
dels inom vilka områden vi ska fokusera vårt arbete för att nå målet. Målstyrningen syftar
också till att alla medarbetare ska känna en större delaktighet och förståelse för hur vars och
ens insatser bidrar till att uppfylla det övergripande målet och Skogsstyrelsens verksamhetsstrategi. Vi befinner oss i införandet både vad gäller processorientering och målstyrning. Vi
är redan är en god bit på väg, men en så här pass genomgripande förändring internt bygger på
förståelse hos alla. Det tar därför tid och kräver uthållighet från ledningen för att genomföra.
Skogsstyrelsens ekonomi har varit i balans under 2014. Till 2015 tar vi med oss ett anslagssparande om 7,4 mnkr. Under året har vi lagt ned mycket kraft på att möta en minskad ekonomisk ram inför 2015 – arbetsmarknadsprojektet SAFT fasas ut under året, vi har inget nytt
landsbygdsprogram för skogen igång under 2015 och en del regeringsuppdrag med vidhängande medel upphör. Vi räknar med att Skogsstyrelsen vid utgången av 2015 har 88 färre årsarbetskrafter än vid utgången av 2014. Jag är glad över att vi nu ser ut att klara omställningen
utan uppsägningar med hjälp av de besparings- och effektiviseringsåtgärder som har utarbetats och successivt genomförs. Alla delar av organisationen har bidragit till detta, liksom de
scenarier för ekonomins utveckling som har tagits fram för de kommande åren. Vi har under
2014 förbättrat vår förmåga till framförhållning och hur vi kan möta kommande svängningar
i ekonomin.
Det löpande verksamhetsresultatet för vår uppdragsverksamhet blev – 3,4 mnkr. Totalt nådde
vi dock på ett överskott på 9,9 mnkr, beroende på en engångsintäkt i form av återbetalning
Dialogen i skogssektorn börjar ge resultat i skogen
3
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
av pensionspremier. Verksamhetsvolymen höll sig mycket nära budget. En stor del av underskottet i den löpande verksamheten härrör från området planer och planläggning (-5,1
mnkr). Vårt stora arbetsmarknadsprojekt tillsammans med Arbetsförmedlingen, SAFT, där vi
under projektperioden har utökat antalet anställda med som mest 1 200 personer, har lett till
goda resultat. Förutom en mängd genomförda åtgärder i skogen som annars inte skulle blivit
gjorda, till förmån för bland annat friluftsliv och naturvård, har deltagarna ökat sin kompetens och självkänsla. Det har också medfört en stor utveckling av ledarkompetensen inom
Skogsstyrelsen.
Under senhösten genomfördes en medarbetarundersökning. Deltagandet var högt (svarsfrekvens 86 procent), och resultaten är generellt goda. 2014 blev också året för ett omtag med
vårt värdegrundsarbete. Vi kopplar samman statens värdegrund med Skogsstyrelsens (beslut i
början av 2015) och varje medarbetares personliga värderingar.
Monika Stridsman
Generaldirektör
4
Dialogen i skogssektorn börjar ge resultat i skogen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
1 Skogspolitiken och
Skogsstyrelsens uppdrag
Skogsstyrelsen är förvaltningsmyndighet under regeringen och har i uppgift att verka för att
landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen
kan uppnås. De skogspolitiska styrmedlen inkluderar bland annat kunskapsöverföring/rådgivning, tillsyn, inventeringar, ekonomiskt stöd och uppdragsverksamhet. Skogsstyrelsen följer
skogarnas och skogsbrukets utveckling. Skogsstyrelsen ska verka för att det generationsmål
för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och har även ansvar
för att samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet
Levande skogar.
Den gällande skogspolitiken, ”En ny skogspolitik” (proposition 1992/93:226), beslutades i
stora drag år 1993 och bekräftades år 2008 genom propositionen ”En skogspolitik i takt med
tiden” (proposition 2007/08:108).
De skogspolitiska målen utgörs sedan år 1993 av ett miljömål och ett produktionsmål. Målen
ska vara jämställda.
MILJÖMÅLET: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska
bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska
säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt
hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga
betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska
skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala
värden ska värnas.
PRODUKTIONSMÅLET: Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.
Det skogliga sektorsansvaret från år 1993 medför att åtgärder som krävs för att bevara skogslandskapets natur- och kulturmiljövärden är ett gemensamt ansvar för skogsbruket och myndigheterna.
I ”En skogspolitik i takt med tiden” slås också fast att de två målen och det delade ansvaret
mellan samhället och skogsägarna förutsätter en tydligt definierad och långsiktig äganderätt.
Sammanfattningsvis beskrivs skogspolitiken ofta som ”frihet under ansvar”.
För att politikens mål ska kunna uppnås krävs stora frivilliga insatser från skogsbruket utöver de krav som ställs i lagstiftningen. Skogsstyrelsen ska föra dialog med skogssektorn i vid
bemärkelse och skogsnäringen i synnerhet om vilka åtgärder som behöver vidtas för att målen
ska kunna nås, och för att få veta vilket stöd som behövs från staten för att mäkta med åtagandena.
Verksamheten regleras av Myndighetsförordningen (2007:515), Skogsstyrelsens instruktion (2009:1393) samt regleringsbrev för 2014 L2010/3622/LB, L2011/763/LB, L2012/2616/
LB, L2012/3453/LB, L2013/953/LB, L2013/1516/LB, L2013/2756/LB, L2013/2773/LB,
L2013/3171/LB, L2013/3387/EV (delvis), samt ändringsbesluten L2014/1363/LB och
L2014/3006/EV och L2014/2277/L.
1 Skogspolitiken och Skogsstyrelsens uppdrag
5
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
2 Bruka utan att förbruka
Regeringens vision Bruka utan att förbruka innehåller fyra övergripande mål:
1.Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet
och mångfald.
2.De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.
3.De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.
4.De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.
Skogsstyrelsen bidrar på många sätt till målen i sin helhet, eller med delar som tillsammans
med andra aktörer i skogssektorn och Sverige, leder mot målen. Nedan finns en schematisk
redovisning av Skogsstyrelsens bidrag. Mörkt brunmarkerade fält indikerar de verksamhetsområden som har starkast påverkan på respektive mål. Något ljusare brun färg visar en inte så
stark påverkan och den ljusaste färgen visar svag påverkan. Figur 1. Relationen mellan de övergripande målen i Bruka utan att förbruka och Skogsstyrelsens
huvudsakliga verksamhetsområden
Ett dynamiskt och
konkurrenskraftigt
näringsliv i hela landet
som präglas av öppenhet
och mångfald.
Tillsyn och handläggning av
avverkningsärenden.
Rådgivning, Skogsriket,
SkogsEko, e-tjänster,
webbsida.
Systematisk skogspolitisk
dialog.
Externa fasta forum.
Regional utveckling.
Renbruksplaner, samverkan
och dialog skogsbruk – rennäring med mera.
Internationell verksamhet.
Skogliga konsekvensanalyser
2015, (SKA-15).
Adaptiv skogsskötsel.
Skogliga skattningar från
laserdata.
Uppdragsverksamhet.
Landsbygdsprogrammet.
Biotopskydd och naturvårdsavtal, inklusive Kometprogrammet.
Väx med skogen samt Nokås
och Ädellöv.
6
2 Bruka utan att förbruka
De gröna näringarna är
miljö-och resurseffektiva
och har en nyckelroll i
Sveriges energiproduktion.
De gröna näringarna
utmärks av omtanke,
ansvarstagande och
hög etik.
De gröna näringarna
bidrar till en globalt
hållbar utveckling.
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Nedan ges korta beskrivningar av verksamhetsområdena. Samtliga beskrivs mer utförligt på
andra ställen i årsredovisningen. Flertalet av Skogsstyrelsens verksamheter bidrar till mer än
ett av de övergripande målen, därav vissa upprepningar i framställningen.
Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela
landet som präglas av öppenhet och mångfald
Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden
Skogsstyrelsen utövar tillsyn av skogsvårdslagen, delar av miljöbalken, virkesmätningslagen
och timmerförordningen. Tillsyn enligt skogsvårdslagen utgår till stor del från de avverkningsanmälningar som myndigheten handlägger. Merparten av anmälningarna kommer in
via Skogsstyrelsens e-tjänster, eAvverka och Mina sidor. Tillsynen kan grovt delas in i två
delar, före respektive efter avverkning. Före avverkning prioriteras tillsyn till ärenden där
planeringen kan innebära risk för bristande hänsyn eller dåliga återväxtresultat. Efter avverkning gäller tillsynen främst kontroll av utförd avverkning och vidtagna återväxtåtgärder.
Sedan 2011 har Skogsstyrelsen ökat tillsynen av 30§ skogsvårdslagen (miljöhänsyn). Målet
för år 2014 har varit att öka antalet beslut om förbud och föreläggande gällande miljöhänsyn
jämfört med år 2013, vilket också skett. Totalt fattades 212 sådana beslut under året. Parallellt
har antalet vägledningar om ny skog minskat, liksom antalet förelägganden om skogsvård.
Tillsynen enligt miljöbalken avser främst samråd enligt 12 kap 6§. Under år 2014 ökade antalet samråd med 29 procent jämfört med år 2013. Under året har tillsynen av biotopskyddsområden prioriterats.
Under år 2014 presenterades resultat från den effektutvärdering som gjorts av tillsynen av
skogsvårdslagen och miljöbalken. Utvärderingen har medfört förändringar i rutiner och
administrativa system. Under hösten har en ny effektutvärdering initierats. Möjligheten att
införa systemtillsyn har utretts under året och har konkretiserats i en införandeplan, i ett
första steg för tiden 2014–2017. De första aktiviteterna har påbörjats.
Tillsyn enligt virkesmätningslagen sker i huvudsak genom kontroller av virkesmätningsföreningarnas interna kvalitets- och kontrollverksamhet. Tillsyn enligt timmerförordningen kan
sedan den 1 augusti 2014 bedrivas genom skarpa kontroller av importörer och virkesköpare.
Under hösten har 15 kontroller genomförts, med blandat resultat. Kontrollurvalet görs utifrån en riskbaserad tillsynsplan.
Under året har en rad regelförenklingar i främst skogsvårdsförordningen trätt i kraft. (Se
Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden, kapitel 11).
Rådgivning: Skogsriket, SkogsEko, e-tjänster, webbsida
Förmedling av kunskaper från skoglig forskning till skogsägare och andra aktörer i skogen
genom olika former av rådgivning är en huvuduppgift för Skogsstyrelsen. Verksamheten har
till stor del bedrivits med medel från landsbygdsprogrammet. Tidningen SkogsEko som ges
ut av Skogsstyrelsen fyra gånger om året är ett viktigt instrument, liksom nya och utvecklade
digitala kanaler och e-tjänster. Den totala omfattningen av fältrådgivning till skogsbruket har
minskat. Gruppen yrkesverksamma är överrepresenterad i förhållande till skogsägare, vilket
motiveras av deras större direkta inverkan på hur skogliga åtgärder utförs. Andelen kvinnor
i fältrådgivningen är fortsatt underrepresenterad, trots riktade insatser att öka intresset hos
kvinnliga skogsägare.
2 Bruka utan att förbruka
7
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Inom landsbygdsprogrammet har Skogsstyrelsen under året bedrivit verksamhet inom sju
olika kompetensutvecklingsprojekt; Skogsbruk och vatten, Klimatanpassat Skogsbruk och
vatten, Bioenergi från skogen, Skogsbruk i ett förändrat klimat, Skogens mångfald 2, Ädellöv
2 samt Skogligt informationsmaterial.
I samband med branden i Västmanland medverkade Skogsstyrelsen i en stor andel av de
artiklar och inslag som publicerades i riksmedier. (Se Rådgivning, kapitel 8).
Systematisk skogspolitisk dialog
I slutfasen av Skogsstyrelsens Dialogprojekt genomfördes under år 2012 ett tjugotal företagsoch organisationsbesök, vilket visade på en stor potential i arbetssättet. Under 2014 har ett
80-tal besök till de företag och organisationer som lämnar in flest avverkningsanmälningar
genomförts. De utvalda företagen står för drygt 90 procent av anmäld areal. Frågor som
prioriterades var miljöhänsyn; kulturmiljövärden; skog och vilt; regelförenkling/e-tjänster
och hantering av avverkningsanmälningar. Erfarenheterna har varit mycket goda. I nästa steg
analyseras var skogssektorn står idag när det gäller ambitioner, drivkrafter, utmaningar och
behov av samverkan med Skogsstyrelsen. (Se Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7).
Externa fasta forum
Skogsstyrelsen har inrättat flera forum i form av rådgivande grupper med det övergripande
syftet att få in råd och synpunkter på myndighetens verksamhet från olika intressenter samt
att riktat informera om olika frågor. Grupperna är tänkt att vara långsiktiga, men ses kontinuerligt över för att uppfylla kravet att ge mervärden både till Skogsstyrelsen och till de intressenter som inbjuds att delta. De övergripande grupperna, som sektorsråden, är brett sammansatta med företrädare för näringsliv, myndigheter, forskning och ideella organisationer.
De mer specialiserade råden är sammansatta av de intressenter som har intresse i de olika
frågorna. Under 2014 har tre nationella rådgivande grupper skapats för att täcka in behovet av dialog. Dessa är Expertkommittén för skogliga uppföljningar; Samverkansgrupp för
förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn; samt Beredningsgrupp för adaptiv skogsskötsel.
(Se Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7).
Regional utveckling
Skogsstyrelsen bidrar genom sin regionala och lokala förankring till regional tillväxt och
utveckling i hela landet, i linje med den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014–2020 och det regeringsuppdrag inom området som myndigheten har. Skogsstyrelsens interna strategi har fått en tydligare inriktning på extern samverkan. Myndigheten
medverkar i en nationell analysgrupp för regional tillväxt och attraktionskraft och håller
kontakt med de regionalt tillväxtansvariga i länen. Under året har Skogsstyrelsen medverkat i
tre större LIFE+ Natur projekt samt i ett par större LIFE + Natur projektansökningar. Nivån
är lägre än tidigare då flera EU-program blir inte sökbara förrän 2015. Ett antal projektinitiativ på pilotnivå har tagits fram och projektansökningar för ett femtontal projektinitiativ har
initierats. (Se Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7).
Skogliga konsekvensanalyser 2015, (SKA15)
Scenarier över utvecklingen av framtida virkesresurser och skogstillstånd har länge varit
viktiga beslutsunderlag för aktörer i skogssektorn. Under 2013 initierades arbetet med nya
skogliga konsekvensanalyser. I juni 2015 ska projektet presentera scenarier för de nya beräkningarna, väl genomarbetade och förankrade med den sektorsövergripande referensgrupp
som är knuten till arbetet. Projektet genomförs i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Energimyndigheten. (Se Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7).
8
2 Bruka utan att förbruka
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Adaptiv skogsskötsel
Under 2014 har Skogsstyrelsen, i samverkan med SLU, fortsatt arbetet med införandet av
adaptiv skogsskötsel. Arbetet har i huvudsak följt de förslag som lades i Skogsstyrelsens Meddelande 3/2013. Grundmodellen i arbetet, baserad på två teoretiska ramverk om beslutsteori
respektive adaptiv förvaltning av naturresurser, har vidareutvecklats. Hyggesfritt skogsbruk är
pilotåtgärd i projektet och satsningen har gjort att vi nu har förbättrat vårt kunskapsunderlag.
SLU/Future Forests har lagt ut en ny försökserie vilket kommer att ge ytterligare kunskaper
kommande år. Skogsägarens försöksportal, där enskilda skogsägare kan redovisa de försök
man på eget initiativ gör, har lanserats under året och är under utveckling. Flera kunskapsunderlag håller på att ta fram, bland annat en Kunskapsplattform skogsproduktion, som ger en
sammanhållen översikt över skogsproduktionsfrågorna. (Se avsnittet Regeringsuppdrag under
Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7).
Skogliga skattningar från laserdata
Uppdraget genomförs i samarbete med SLU med målet att nyttja den nationella laserskanningen för att få fram rikstäckande data om Sveriges skogsresurser. Under 2014 har fokus
legat på produktion av skogliga grunddata (i huvudsak skogens volym, grundyta, biomassa,
medeldiameter och medelhöjd). Dessa grunddata plus ett flertal andra uppgifter finns nu
tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida. Under hösten har media visat stort intresse för resultaten. (Se avsnittet Regeringsuppdrag under Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7).
Uppdragsverksamhet
Uppdragsverksamheten utförs inom områden som är angelägna för den skogspolitiska måluppfyllelsen eller andra samhällspolitiska mål. Uppdragen består av skogliga produkter och
tjänster åt skogsbruket och uppdrag åt andra statliga myndigheter och kommuner. Bland de
skogliga produkterna märks kunskapsförmedling, avverkningsplanering vid föryngringsavverkning och målklassning i grön plan.
Under 2014 har Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen fortsatt genomföra arbetsmarknadsprojektet SAFT (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans). Totalt under projekttiden, från 2013 till 10 september 2015 omfattar insatsen maximalt 1 500 deltagarplatser.
Responsen från både deltagare och Arbetsförmedlingen är sammantaget mycket positiv. (Se
Uppdragsverksamhet, kapitel 13).
Landsbygdsprogrammet
Visst efterarbete avseende programperioden 2007–2013 har genomförts under år 2014. Dock
har inga ansökningar om stöd hanterats utan arbetet har fokuserat på att hantera ansökan
om utbetalningar från kompetensutvecklingsprojekt och skogliga åtgärder. Arbetet ska vara
avslutat senast den 10 september 2015.
För programperiod 2014–2020 har Skogsstyrelsen deltagit i Jordbruksverkets arbete med att
förbereda ett nytt landsbygdsprogram. Enligt planen ska stöd till kompetensutveckling och
rådgivningstjänster öppna för ansökan under hösten 2015, medan stöd till skogens miljövärden och infrastruktur beräknas starta 1 januari 2016. (Se Ekonomiskt stöd, kapitel 10).
Väx med skogen samt Nokås och Ädellöv
Intresset för stödet Väx med skogen har varit stort. De beviljade medlen har fördelat sig ungefär lika mellan grenarna upplevelse/rekreation och förädling/innovation och är väl geografiskt
spridda över landet. Av de 22 slutrapporter som hitintills godkänts, och som omfattar cirka 4
mnkr, framgår att stödet bidragit till att bevara 23 arbetstillfällen och skapa 11 nya. Dessutom
2 Bruka utan att förbruka
9
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
förväntas ytterligare 13 arbetstillfällen skapas inom ett år och ytterligare 25 inom fem år. Det
mediala intresset för stödet har varit relativt stort.
Efterfrågan av stöden till Nokås och Ädellövskogsbruk är hög, men ökningen av beviljade stöd
2013 syns fortfarande inte i utbetalda stöd. Troligen beror detta på att många av åtgärderna
tar lång tid att utföra, alternativt att de inte blir utförda. (se Skogsriket, kapitel 3 samt Ekonomiskt stöd, kapitel 10).
De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och
har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion
Verksamheterna Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden till och
med Landsbygdsprogrammet
Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas
av öppenhet och mångfald.
Biotopskydd och naturvårdsavtal, inklusive Kometprogrammet
Intresset för ekonomisk ersättning för formellt skydd av skog är fortsatt mycket stort, vilket
ställer stora krav på urval och prioritering av områden. Prioriteringen görs i enlighet med den
myndighetsgemensamma strategin för formellt skydd av skog och utifrån tilldelade medel.
Naturvärdeskvaliteten i arealer med naturvårdsavtal och biotopskyddsområden ligger på en
hög nivå. Under året har insatser gjorts för att öka omfattningen av naturvårdande skötselåtgärder inom biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, i form av förenklad handläggning,
utbildningsinsatser och upphandling av entreprenörer. Målet att öka omfattningen av naturvårdande skötselåtgärder i södra Sverige har trots detta inte nåtts.
Kometprogrammet (Samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för
skydd av skog), i samverkan med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne har slutredovisats. Programmet har utvecklats positivt i flera avseenden med bland annat minskade administrativa kostnader och ökad areal skyddad skog. Fortfarande är dock kostnaderna höga och
metoden behöver utvecklas ytterligare innan den kan ge ett effektivt och väsentligt bidrag till
måluppfyllelsen. (Se Områdesskydd, kapitel 9 samt avsnittet Regeringsuppdrag under Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7).
Väx med skogen samt Nokås och Ädellöv
Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas
av öppenhet och mångfald.
De gröna näringarna utmärks av omtanke,
ansvarstagande och hög etik
Verksamheterna Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden till och
med Regional utveckling
Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas
av öppenhet och mångfald.
Renbruksplaner, samverkan och dialog skogsbruk – rennäring med mera
Stora delar av skogsbruket inom renskötselområdet samråder med rennäringen före avverkning, föryngring och byggande av skogsbilväg. Samråden upplevs fungera relativt bra. Ren-
10
2 Bruka utan att förbruka
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
näringen framhåller dock att man ser stora problem med den långsiktiga förändringen av
skogslandskapet och det bortfall av betesmöjligheter som det medför.
Arbetet med renbruksplaner har fortsatt i 50 samebyar. En första grundversion av samebyarnas beteslandsindelning finns nu och kan levereras till andra markanvändande aktörer. Under året har ett nytt förslag till långsiktigt arbete med renbruksplan presenterats, bland annat
med innebörd att huvudmannaskapet flyttas från Skogsstyrelsen till Sametinget. Några beslut
är ännu inte fattade. (Se Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen, kapitel 4 samt Policyutveckling och extern samverkan, kapitel 7).
Uppdragsverksamhet
Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas
av öppenhet och mångfald.
Biotopskydd och naturvårdsavtal, inklusive Kometprogrammet
Se ovan, målet om De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i
Sveriges energiproduktion.
De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar
utveckling
Internationell verksamhet
Skogsstyrelsen har under året stött Regeringskansliet i en rad processer både inom EU och internationellt. I samarbete med andra myndigheter har vi bidragit till utvecklingen av Sveriges
politik för global utveckling (PGU).
På EU nivå har Skogsstyrelsen medverkat med underlag till det svenska inspelet till EU:s
nya skogsstrategi och bidragit med expertstöd till Landsbygdsdepartementet i arbetet med
hållbarhetkriterier och EU-förordningarna för växtförökningsmaterial och offentlig kontroll
liksom för förordningen för invasiva arter. I arbetet med Östersjöstrategin har vi bidragit till
utveckling av internationella och tvärsektoriella samarbetsformer och stött genomförandet av
aktiviteter för att vidareutveckla olika projektinitiativ.
Skogsstyrelsen har också deltagit i och stött landsbygdsdepartementet i ett flertal andra internationella skogspolitiska processer, bland andra förhandlingarna om ett legalt bindande avtal
för skogar i Europa; genomförandet av Oslo Ministerbeslutet om Europeiska skogar 2020;
UNECE Committee on Forests and Forest industry; FAO/UNECE:s gemensamma arbetskommitté för skoglig statistik, ekonomi och skötsel, Barents skogsgrupp; det boreala samarbetet,
COFO och UNFF.
2 Bruka utan att förbruka
11
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
3 Skogsriket
Skogsstyrelsen har verkat för att visionen ”Skogsriket – med värden för världen”
uppnås, bland annat genom att bidra till att nya arbetstillfällen med anknytning till
skog skapas. Därmed bidrar Skogsstyrelsen till utvecklingen på landsbygden. Skogsriket bygger på ett hållbart brukande och skogspolitikens jämställda mål för miljö
och produktion. Arbetet bedrivs bland annat i form av rådgivningsinsatser inom
olika områden, stödet ”Väx med skogen”, riktat till företagare, samt aktiviteter på
det internationella området. Andra insatser som kopplar till regeringens handlingsplan är projekt som ”Skogliga skattningar laserdata” och ”Adaptiv skogsskötsel” (se
Regeringsuppdrag, kapitel 11).
Skogsstyrelsen medverkar aktivt i de etablerade samarbeten som etablerats i några län och i
de förberedande diskussioner som pågår i andra. Information om Skogsriket och stödet ”Väx
med skogen” har löpande förmedlats i SkogsEko och via www.skogsstyrelsen.se. En bilaga till
SkogsEko har gjorts inom ramen för Skogsriket, med tema ”Ny i skogen”.
Väx med skogen
Intresset för stödet Väx med skogen har varit stort. Den geografiska fördelningen har varit
spridd över landet. Exempel på åtgärder som fått stöd finns inom områdena träbearbetning,
naturnära upplevelseturism och produktutveckling.
Stödet utökades 2014 med 3 mnkr. De medlen riktades specifikt mot exportfrämjande åtgärder och jämställdhet för att gynna kvinnor och kvinnligt företagande. Två ansökningsomgångar utlystes. Totalt kom det in 218 ansökningar, med ett sökt belopp på totalt 125 mnkr varav
45 ansökningar beviljades.
Tabell 1. Fördelning av beviljade stöd 2014 utifrån län och grupp, tkr
Län
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Södermanland
Värmland
Västerbotten
Västernorrland
Västra Götaland
Uppsala
Örebro
Östergötland
Summa
12
3 Skogsriket
Förädling /Innovation
Upplevelser/Rekreation
Totalt
111
883
105
1 796
882
898
200
273
50
458
985
849
67
307
207
1 626
107
176
384
933
105
2 254
882
898
441
216
947
1 180
849
67
483
207
1 626
299
69
51
505
12 396
307
9 330
241
216
947
195
192
69
51
198
3 066
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
12,4 mnkr betalades ut i stöd, varav 2,4 mnkr inom den riktade satsningen mot exportfrämjande och jämställdhet. Den utökade budgeten utnyttjades inte fullt på grund av brist på
lämpliga projekt. Satsningen ingick bara i den andra ansökningsomgången.
Stödet betalas ut i förskott och stödmottagarna ska lämna in en slutrapport efter åtgärdens
utförande. Flertalet av beviljade projekt pågår fortfarande. Hittills har 22 slutrapporter godkänts. Utifrån dessa, som omfattar ett totalt stödbelopp på 4 mnkr, framgår att åtgärderna i
dessa projekt direkt efter åtgärdens genomförande bidragit till att bevara 23 arbetstillfällen
och skapa 11 nya.
Rådgivning
Rådgivningsverksamheten bedrivs inom grenen hållbar skogsproduktion och områdena miljöhänsyn, föryngring, röjning, viltskador, och ett koncept som vi kallar framtidens rådgivning.
Framtidens rådgivning
Vi har riktat oss till nya skogsägare där projektet har stöttat Skogsstyrelsens distrikt med
digitalt utbildningsmaterial och användandet och spridningen av kunskaperna via Mina sidor
(webplats för skogsägare).
På distrikten har under året 1 252 personer, varav 339 kvinnor, deltagit i träffar om e-tjänster
(se kapitel 8) och hjälp till självhjälp för skogsägare.
Projektet har producerat en bilaga till SkogsEko, med fokus på e-tjänster. Skogsstyrelsen har
informerat om de system som finns för lagstiftning, miljöhänsyn, skogsskötsel och kulturminnesvård. En röd tråd var att visa på möjligheter för kvinnliga skogsägare.
Projektet har tagit fram en intern jämställdhetsutbildning i form av ett självstudiematerial.
Utbildningen är, efter tester, tillgänglig och nås då via Skogsstyrelsens Digitala lärplattform.
Miljöhänsyn
Under året har arbetet med att ta fram faktablad för de målbilder som togs fram gemensamt
med skogssektorn inom projektet ”Dialog om miljöhänsyn” slutförts. Samtliga målbilder
finns nu att hämta på Skogsstyrelsens hemsida. En folder om sektorsansvar är framtagen och
publiceras inom kort.
Under 2014 har korta informationsfilmer om hänsynskrävande biotoper, rekreation och
friluftsliv, mark och vatten, kulturmiljöer samt planering av miljöhänsyn, kopplat till de
målbilder som tog fram inom dialogprojektet producerats. Totalt ska elva informationsfilmer
finnas tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida.
Föryngring
Arbetet har inriktats på att ta fram underlag och stöd för objektsanknuten återväxtrådgivning
via e-tjänster. Information och råd om föryngring presenteras på webtjänsten Mina Sidor.
Skogsbruk och vilt
De huvudsakliga aktiviteterna inom detta delområde har varit skogsträffar och exkursioner,
med skador orsakade av vilt som tema. Totalt har drygt 2 200 deltagare nåtts genom dessa
aktiviteter. Många av aktiviteterna har varit kopplade till presentationen av de inventeringsresultat för viltskador som samlats in och analyserats under året.
Under året har broschyren ”Tänk vilt när du sköter skog” producerats. Den visar hur man genom anpassningar i skogens skötsel kan öka möjligheterna att förebygga och minska problem
kopplade till högt betestryck.
3 Skogsriket
13
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Röjning
Skogsträffar med röjningstema har anordnats på många håll och det har genomförts individuella rådgivningar i fält även om det varit förhållandevis lågt prioriterad under 2014. Antalet
personer som nåddes var totalt 1 187, varav 1 130 i träffar och 57 i individuell rådgivning.
Ägarna till 13 110 brukningsenheter fick brev med information om att det fanns röjningsbehov på deras fastigheter. Röjningsbehovet hade tagits fram genom analys av satellitbilder.
Informationen som skickats ut har även presenterats på Mina Sidor.
Våra insatser i år har bidragit till en ökning av röjningsaktiviteten med ungefär 11 000 hektar,
vilket gett en ökad arbetsinsats på 4 000 dagsverken utförda av yrkesverksamma och 13 000
dagsverken utförda av skogsägarna själva och deras familjemedlemmar.
Internationellt
Se avsnittet Internationellt arbete i kapitel 7. Policyutveckling och extern samverkan.
14
3 Skogsriket
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
4 Ekosystemtjänster och
utvecklingen i skogen
Tillståndet i skogen och skogsbruksaktiviteterna förändras normalt inte så mycket
mellan enskilda år. Undantag är exempelvis när kraftiga stormar påverkar eller när
politiska beslut eller svängningar i ekonomin ändrar förutsättningarna. Det är över
längre tid förändringar blir påtagliga och visar på trender och nya mönster. I detta
kapitel beskrivs skogens ekosystemtjänster och utifrån tillgänglig statistik ges en
översikt av hur utvecklingstrenderna i skogen sett ut över tiden. Utvecklingen kan
kopplas till de skogspolitiska målen, miljöpolitikens generationsmål och berörda
miljökvalitetsmål. Därför görs också kvalitativa bedömningar av utvecklingen och
skogstillståndet.
Skogens ekosystemtjänster
Begreppet ekosystemtjänster synliggör de samband och processer i ekosystemen som bidrar
till ökad nytta och ökat välbefinnande för människor. Ekosystemtjänster kan delas in i kategorierna:
• Försörjande – ger varor/nyttigheter såsom mat, träfiber och bioenergi.
• Kulturella – ger upplevelsevärden för till exempel rekreation och skönhetsupplevelser
och är hälsofrämjande.
• Reglerande – påverkar eller styr ekosystemens naturliga processer, såsom översvämningsskydd, näringstillförsel, klimatreglering, pollinering och biologisk kontroll av
skadegörare.
• Stödjande – är underliggande förutsättningar för att de övriga ekosystemtjänsterna ska
kunna fungera, till dem hör biologisk mångfald, fotosyntesen, biogeokemiska kretslopp
och jordmånsbildning.
Figur 2. Exempel på ekosystemtjänster i skogen
Stadig och säker mark
Livsmedel
Trädvara och bioenergi
Pollinering
Naturupplevelser
Skadedjursbekämpning
Klimatreglering
Översvämningsskydd
Näringstillförsel
Källa: Regeringskansliet, 2014
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
15
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Denna indelning är användbar för att åskådliggöra målkonflikter som uppstår vid förvaltning
av ekosystem. Den gör också att det blir enklare att upptäcka hur de olika tjänsterna hänger
ihop och samverkar. Den biologiska mångfalden anses ofta ha ett eget värde som bakgrund
till och förutsättning för ekosystemtjänster.
Av figuren ovan framgår att skogen bidrar med många olika nyttor och tjänster. Träråvara och
bioenergi är centrala ekosystemtjänster som också bidrar till viktiga exportinkomster. Under
senare år har naturturismen ökat och fått större ekonomisk betydelse. För flera ekosystemtjänster saknas dock relevanta uppgifter. Situationen skiljer sig mellan olika delar av landet
(naturgeografiska skillnader) och mellan tätortsnära och mer glesbefolkade områden (kulturgeografiska skillnader).
Under år 2014 har två rapporter om skogens ekosystemtjänster tagits fram. Dels har Svenska
Miljöinstitutet tagit fram rapporten Ekosystemtjänster i svenska skogar. Den visar att det är
en stor utmaning att göra en fullständig analys av ekosystemtjänster för en så komplex miljö
som skogen, men att det finns potential för att ge en överblick över ekosystemet och dess
nyttor. Därutöver har Naturvårdsverket publicerat rapporten Mapping and Assessment of
Ecosystems and their Services – the Swedish Forest Pilot. MAES-projektet visar att det finns
en stora möjligheter att använda befintliga data och kombinera dessa för en enhetlig och
integrerad bedömning av ekosystemtjänster.
Utvecklingen i skogen
Avverkning och tillväxt
Under de senaste åren har den årliga avverkningen legat inom intervallet 85–90 miljoner
skogskubikmeter brutto. Nivån kan jämföras med den högsta hållbara avverkningsnivån som
år 2008 bedömdes vara 95 miljoner skogskubikmeter per år. Inom projektet SKA15 (Skogliga
konsekvensanalyser) kommer nya bedömningar att göras.
Figur 3. Årlig avverkning och tillväxt, femårsmedeltal1
Milj m3sk
140
Årlig tillväxt
120
Årlig
avverkning
100
80
60
40
20
0
1955
1960
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Den areal som årligen föryngringsavverkas har legat stabilt runt 200 000 hektar de senaste 30
åren. För avverkningssäsongen åren 2012/13 var arealen 183 000 hektar. Den genomsnittliga
åldern (grundytevägd medelålder) på den skog som föryngringsavverkas har knappt förändrats alls under de senaste 60 åren och ligger nu på drygt 100 år. Arealen som gallras varierar
mer mellan åren men motsvarar vanligen ungefär dubbla arealen föryngringsavverkning.
1
Källa Skogsstatistisk årsbok (SKÅ) 2014, figur 7.2.
16
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tabell 2. Areal utförd slutavverkning och gallring2
Avverkning, hektar
2012/13
2011/12
2010/11
Föryngringsavverkning
183 000
204 000
191 000
Gallring
394 000
338 000
392 000
Skogsstyrelsens undersökningar om åtgärder i stor- och småskaligt skogsbruk visar att uttag
av grenar och toppar (grot) görs på närmare 100 000 hektar. Huvuddelen av uttaget sker i
samband med föryngringsavverkning, en mindre del av volymen kommer från gallring. Volymen som togs ut år 2013 motsvarar drygt åtta terawattimmar.
Tabell 3. Uttag av grenar och toppar3
Areal (hektar)
Volym (1 000 m )
3
2013
2012
2011
99 376
85 282
91 282
10 664
8 722
11 932
År 2012 användes hyggesfritt skogsbruk på 17 000 hektar inom storskogsbruket, år 2013 på
78 000 hektar. Det saknas uppgift om areal hyggesfritt skogsbruk för enskilda ägare och från
tidigare år i storskogsbruket.
Föryngring
Vid föryngring av skog finns olika metoder att välja på. Förutsättningarna i form av så kal�lade ståndortsfaktorer samt skogsägarens målsättningar avgör vilken metod som, inom
lagens krav, kan vara bäst lämpad i det enskilda fallet. Över tid har användningen av olika
föryngringsmetoder varierat. Resultaten från Skogsstyrelsens återväxtuppföljning4 visar att
arealandelen med naturlig föryngring har minskat stadigt från mitten av nittiotalet. Istället
ökar andelen plantering och i vissa delar av landet även såddandelen (främst i norra Sverige).
”Ingen åtgärd” innebär att markägaren inte vidtagit några aktiva åtgärder för att föryngra
marken, vilket är fallet på cirka två procent av föryngringsarealen.
Figur 4. Föryngringsmetod, andel av avverkad areal
Procent
100
Plantering
90
80
Naturlig
föryngring
70
60
50
40
Sådd
Ingen
åtgärd
30
20
10
0
2
Källa SKÅ 2014, tabell 7.11.
3
Källa SKÅ 2014, tabell 7.6b.
4
Föryngringarnas (återväxtens) kvalitet följs upp genom en inventering på 1 000 objekt jämnt fördelade över landet. Uppföljningen görs i södra
Sverige fem år efter avverkning och i norra Sverige sju år efter avverkning.
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
17
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Föryngringarnas kvalitet har för landet som helhet förbättrats sedan uppföljningarna inleddes
år 1999. Då bedömdes drygt 70 procent av föryngringarna ha godtagbar kvalitet5, jämfört med
runt 80 procent vid de senaste årens uppföljningar. Den positiva utvecklingen kan sannolikt
förklaras med att plantering, som är en säkrare metod, används i större omfattning och att
naturlig föryngring har minskat i omfattning, samtidigt som de naturliga föryngringarna i
högre grad förekommer på för metoden lämpliga marker. I Götaland utgör andelen tall cirka
tio procent av huvudplantorna vilket innebär att tallandelen på sikt kommer att minska om
trenden håller i sig.
För att komplettera bilden bör man även studera hur svaga de underkända föryngringarna
egentligen är. Av figur 5 nedan framgår exempelvis att det på cirka 3 procent av arealen finns
färre än 50 procent av det plantantal som krävs enligt skogsvårdslagen.
Figur 5. Procentuella andelen huvudplantor i Skogsstyrelsens återväxttaxeringar i förhållande till skogsvårdslagens minimigräns vid senaste tidpunkt för hjälpplanering.
Data från åren 1999–2009/10
25%
20%
15%
10%
5%
0%
<=24%
25-49%
50-74%
75-99%
100-124%
125-149%
150-174%
175-199%
>= 200%
Röjning
Röjningens omfattning och utförande har varierat relativt mycket genom åren. Under det
senaste decenniet har omfattningen ökat kraftigt men utförs samtidigt senare i ungskogarnas
utvecklingsfas. I figur 6 redovisas såväl Skogsstyrelsens som Riksskogstaxeringen uppföljning
av röjningens omfattning. Resultaten skiljer sig åt beroende på att olika undersökningsmetoder används. Trenderna är dock samstämmiga.
Figur 6. Röjningens utveckling sedan 1955, areell omfattning
1 000 ha
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
1955
Riksskogstaxeringen
Skogsstyrelsen
1965
1975
1985
1995
2005
2015
Den årliga föryngringsavverkningen (årsytan) i landet uppgår till cirka 200 000 hektar.
Merparten av den arealen kommer att röjas minst en gång i ungskogsfasen och i många fall
anses två, eller ibland tre, röjningar behövas. Utebliven eller otillräcklig röjning kan innebära
5
Motsvarar uppföljningens tolkning av skogsvårdslagens krav på tryggad återväxt.
18
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
ett ackumulerat röjningsbehov. År 2002 var arealen som bedömdes ha ett omedelbart röjningsbehov en miljon hektar vilket kan kopplas till den minskade röjningsaktiviteten under
1990-talet.
Även om de årliga röjningsarealerna ökat kontinuerligt från mitten av 1990-talet har arealen
med bedömt omedelbart röjningsbehov fortsatt att stiga. År 2010 uppgick den arealen till
drygt 1,5 miljoner hektar, den högsta siffra som redovisats. Resultaten från de senaste åren
tyder på ett möjligt trendbrott. Arealen med omedelbart röjningsbehov är nu under 1,4 miljoner hektar.6
Skogsgödsling
I merparten av svensk skogsmark är tillgången på kväve en tillväxtbegränsande faktor. Därför
kan skogsgödsling med kväve på relativt kort sikt höja skogens tillväxt. Gödsling utförs vid
något eller några enstaka tillfällen under den senare delen av en omloppstid.
Skogsgödsling började praktiskt tillämpas under 1960-talet, för att nå sin största omfattning i
mitten av 1970-talet. Intensiteten var fortsatt hög under 1980-talet, för att drastiskt avta under 1990-talet till följd av lågkonjunktur och kritik över gödslingens negativa miljöpåverkan.
Gödslingens omfattning var som lägst i början av 2000-talet. Därefter ökade intresset, för att
på senare år avta kraftigt. År 2010 gödslades 80 000 hektar. Tre år senare, år 2013, gödslades
24 000 hektar.7
Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning – natur- och kulturmiljövärden
I de flesta skogsområden finns natur- och/eller kulturmiljövärden som kräver särskild hänsyn i samband med olika skogsbruksåtgärder. Under 2014 har arbetet med att implementera
de målbilder för miljöhänsyn som togs fram 2013 påbörjats. Dessutom pågår arbete med att
utveckla förbättrade uppföljningsmetoder utifrån dessa målbilder. I detta avsnitt redovisas
resultaten från befintliga uppföljningar av miljöhänsyn.
Hänsyn till naturvärden
Skogsstyrelsen genomför årliga uppföljningar av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning.
Uppföljningen görs via stickprov. Avverkningsområdet besöks två gånger, en gång före avverkning och en andra gång ett år efter avverkning. Årligen inventeras cirka 1 200 områden
före avverkning. Under år 2014 har det utifrån bättre informationsunderlag från delar av
skogsbruket visat sig att hänsynsarealen är större än vad tidigare uppföljningar visat.
Tabell 4. Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning (SKÅ tabell 6.27, 6.28 och 6.32). Avser
föryngringsavverkningar utförda 2010/2011–2012/2013
Miljöfunktion
Andel avverkningar med
hänsynsbehov,
procent
Varav ingen
negativ påverkan,
procent
Varav liten
negativ påverkan,
procent
Varav stor
negativ
påverkan,
procent
64
19
17
Hänsynskrävande biotoper
48
Skyddszoner
36
68
23
9
Körning över vattendrag
24
64
19
17
Resultaten i tabell 4 visar att det på varannan avverkning har funnits anledning att ta hänsyn
till en eller flera hänsynskrävande biotoper inom avverkningsytan, eller i direkt anslutning
till den. God hänsyn har tagits till två tredjedelar av biotoperna. I 17 procent av biotoperna
bedöms avverkningen haft stor negativ påverkan, hela eller större delen av biotopen är avver6
Källa SKÅ 2014, tabell 6.13 och 6.14.
7
Källa SKÅ 2014, tabell 6.15.
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
19
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
kad. Behov av skyddszoner till vattendrag, sjöar, åkermark och myrar finns på 36 procent av
avverkningarna. God hänsyn har tagits i två tredjedelar av dessa skyddszoner. För 9 procent
av skyddszonerna bedöms avverkningen haft stor negativ påverkan, hela eller större delen av
zonen är avverkad. Vid var fjärde avverkning har ett vattendrag korsats. Av dessa överfarter
medför 17 procent stor negativ påverkan på vattendraget. Detta motsvarar närmare 2 000
passager med stor negativ påverkan för vattendraget.
Uppföljning av sparade hänsynsträd görs i samband med återväxtuppföljning fem eller sju
år efter avverkning (se figur 7). Under perioden 1993–2004 syns en ökning i sparad volym
för hänsynsträd, död ved och tillskapade högstubbar. Den minskade volymen frö-/skärmträd
kopplas till minskad användning av naturlig föryngring som föryngringsmetod. Ingen bedömning görs av trädens naturvärde. Här anges enbart om de är lämnade i hänsynssyfte.
Figur 7. Sparad volym i samband med föryngringsavverkning (SKÅ tabell 6.23).
12
Frö-/skärmträd
Hänsynsträd
10
Död ved
8
Skapad
högstubbe
6
4
2
0
Hänsyn till forn- och kulturlämningar
Forn- och kulturlämningar är vanliga i skogslandskapet. De kända lämningarna med tillhörande områden bedöms omfatta drygt 500 000 hektar. Skillnaderna i kända förekomster och
omfattning är stora mellan olika landsdelar, vilket bland annat kan förklaras med att stora
delar av skogsmarken inte är inventerad. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen
medan kulturlämningar omfattas av skogsvårdslagen.8
I Hänsynsuppföljning kulturmiljö inventerades under åren 2012 och 2013 närmare 700
objekt efter avverkning och föryngringsåtgärder.9 Sammanlagt innehöll dessa områden 1979
forn- och kulturlämningar vilket ger ett medeltal på tre lämningar per avverkning (se tabell på
sidan 22).
Resultaten från inventeringarna visar att full hänsyn till forn- och kulturlämningarna har tagits i drygt hälften av fallen medan en fjärdedel av de inventerade lämningarna har påverkats
negativt. Den negativa påverkan utgörs av nedrisning, plantering samt lättare kör- och tryckskador. Resterande 22 procent av lämningarna har skador eller grova skador orsakade framför
allt av kör- och markberedningsskador, med betydande påverkan på lämningarna. Skillnaden
i resultat mellan de två åren är liten.
8
Den nya kulturmiljölagen trädde i kraft 2014-01-01 och innebär bland annat att fornlämningsbegreppet förändrats. Det medför att många av
de övriga kulturhistoriska lämningarna nu klassas som fornlämningar.
9
Se Skogsstyrelsens rapport 4/2014 – Hänsynen till forn- och kulturlämningar.
20
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tabell 5. Hänsyn till forn- och kulturlämningar efter avverkning och föryngringsåtgärder.
Resultat från Hänsynsuppföljning kulturmiljö
Inventeringsår
Lämningar,
antal
Ingen påverkan,
procent
Påverkan,
procent
Skada,
procent
Grov skada,
procent
Resultat 2012
874
56
22
12
10
Resultat 2013
1 105
52
26
13
9
I övrigt visar resultaten bland annat att skadebilden varierar över landet. Hänsynen förefaller
exempelvis vara betydligt bättre i Svealand än i Norra Norrland. En stor andel av alla villkorsområden10 har påverkats negativt eller skadats trots att många av dem var utmärkta med
så kallade kulturstubbar. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder är ungefär densamma
oavsett om det är en fornlämning eller en kulturlämning.
Skogsbruk och rennäring
Renskötseln berör en stor del av skogsmarken. Hittills har systematisk uppföljning av skogsbrukets hänsyn till rennäringen varit begränsad. Arbete pågår med att utveckla uppföljningen
och det är för tidigt att redovisa några resultat. Renbruksplaner är ett viktigt verktyg för att
förbättra hänsynen. 50 samebyar är involverade i planarbetet och hittills har drygt 24 miljoner hektar kartlagts inom renskötselområdet.
Stora delar av skogsbruket inom renskötselområdet samråder med rennäringen före avverkning och föryngring samt byggande av skogsbilvägar. Enligt Centrala samrådsgruppen för
skogsbruk – rennäring fungerar samråden relativt bra. Från rennäringens sida framhålls
dock att man ser stora problem med den långsiktiga förändringen av skogslandskapet och det
bortfall av betesmöjligheter som skogsbruket för med sig. Återkommande problemområden
är avverkning av hänglavsbärande skog, markberedning på marker med renlav, plantering av
contortatall samt gödsling. Årligen slaktas cirka 50 000 renar, vilket ger ungefär 1,4 miljoner
kilo renkött.
Friluftsliv och skogens upplevelsevärden
Skogens sociala värden kan definieras som ”de värden som skapas av människans upplevelser
av skogen”. Kommuner och landsting äger 16 procent av den tätortsnära skogen (inom en
kilometer från tätort) medan enskilda skogsägare äger 50 procent.11 Andelen tätortsnära skog
som ägs av kommunen varierar mellan olika kommuner.
Under 2014 har faktablad med målbilder för god miljöhänsyn inom skogsområden av betydelse för friluftsliv och rekreation tagits fram. Målbilderna omfattar närskogar, friluftsskogar,
uppehållsplatser samt stigar och leder. Det saknas ännu tillförlitlig uppföljning av skogsbrukets hänsyn utifrån målbilderna.
Det är nu möjligt att teckna naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden.12 En vägledning (promemoria) har tagits fram för att arbetet med att teckna sådana avtal ska kunna
påbörjas under 2015. Ambitionen är att teckna cirka 20 avtal under år 2015.
I Sverige är jakten omfattande och cirka 300 000 jägare betalar årligen jaktkort.13 Jakten ger
både naturupplevelser och mat i form av viltkött. I en ny undersökning från SLU framgår att
runt hälften av svenskarna anser att det är viktigt att kunna äta viltkött och att kunna köpa
viltkött i affär eller gårdsbutik.14
Avser sådant område som Länsstyrelsen beslutar om i anslutning till fornlämningar. Det innebär att det finns ett skriftligt beslut eller yttrande
från Länsstyrelsen om vilka åtgärder som får ske samt anvisningar om hur skador ska förhindras.
11
Skogsstyrelsens meddelande 9/2013 – Skogens sociala värden, se sidan 14.
12
Skogsstyrelsens meddelande 8/2013 – Naturvårdsavtal för områden med sociala värden.
13
Se www.naturvardsverket.se/Var-natur/Jakt/Jaktkort-och-jagarexamen/.
14
SLU, rapport 2014:2 - Konsumtion av skogens ekosystemtjänster -vilt, svamp och bär.
10
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
21
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Skador på skog
Skadorna på skog är relativt omfattande i de svenska skogarna. Genom Riksskogstaxeringen
(RT) registreras kronutglesning och skador på enskilda träd samt bestånd. Resultaten från
övervakningen av kronutglesning har bidragit till en jämfört med tidigare mer nyanserad
bild av skogsskadorna. Andelen utglesade träd har varit relativt stabil under de senaste 10–15
åren, även om effekterna av stormarna åren 2005 och 2007, med efterföljande granbarkborreangrepp, är tydliga. Flera regionala skadeutbrott har under senare år uppmärksammats.
Skadorna från betande älg har varit omfattande under lång tid och har ökat ytterligare under
de senaste åren. Orsakerna till detta är flera och kan troligen inte bara förklaras i förändring
av älgstammens storlek. Även aspekter som konkurrerande hjortdjur, föryngringsmetoder
och snödjup påverkar skadenivåerna. Under 2014 har 55 älgförvaltningsområden på sammantaget 20 miljoner hektar – motsvarande halva Sveriges yta – inventerats. I Sveriges nordligaste delar syns en påtaglig minskning av betesskadorna den senaste vintern. I Mellansverige
varierar skadorna från måttliga till kraftiga skadenivåer på över 10 procent. De mest omfattande skadorna återfinns i södra Sverige där betestrycket överlag är mycket stort och skadorna på tallungskog allvarliga. Andelen skadade tallar är högre i de grandominerade områdena
vilket sannolikt kan kopplas till att fodertillgången är mindre i dessa områden.
Sommaren 2014 var varm och torr i hela landet. Under sommaren utbröt en skogsbrand i
Västmanland som spred sig över 14 000 hektar innan den till slut kunde bemästras. Eftersom
den var mycket intensiv dödades många av träden. Mer om branden i kapitel 8, Kommunikation
i samband med branden i Västmanland och kapitel 10, Brandstödet.
Under senare delen av år 2013 medförde flera stormar omfattande skador på skogen. Under
år 2014 har inga större stormskador uppstått, men ett intensivt arbete har lagts på att upparbeta det stormskadade virket från 2013.
Skadorna av granbarkborre är ett stort problem efter större stormfällningar och efter ovanligt
torra och varma somrar. Mycket talar för att problemen med granbarkborre kommer att öka i
framtiden. Det är därför av stor vikt att problemen studeras vetenskapligt och att metoder för
att hantera granbarkborreproblematiken utifrån dessa förutsättningar utvecklas.
Snytbaggen orsakar skador på skogsplantor. Skadeproblemen förekommer i hela landet men
i mindre utsträckning i Norrlands inland – de minskar med höjd över havet och avstånd till
kusten. Klimatförändringarna kan leda till att skadorna ökar. Insekticider mot snytbagge håller på att fasas ut. Fortsatt utvecklingsarbete behövs.
Rottickan, som ger upphov till rotröta, är ett stort och för skogsbruket kostsamt problem,
framför allt i granskog. Problemet ökar trots en mängd olika insatser, exempelvis i form av
stubbehandling. Den variant av rottickan som även angriper tall och andra trädslag sprider
sig norrut. Angreppen av törskatesvampen fortsätter i yngre tallskog i norra Sverige och bedöms ha ökat i de inre delarna av Norrbotten.
Askskottsjukan, som kan slå ut hela bestånd, finns inom hela askens utbredningsområde. Det
är allvarligt eftersom asken är värd för ett stort antal, delvis rödlistade, arter. Därför har nu
även ask rödlistats. Asken har ett stort natur- och kulturhistoriskt värde men är också ett värdefullt trädslag för till exempel golv- och möbelproduktion. Almsjukan är fortsatt omfattande.
Skogens vatten och våtmarker
Hänsyn till vatten är en viktig del i arbetet med skogsbruk och miljöhänsyn. Nära hälften av
våra sjöar och vattendrag, enligt den senaste statusklassningen 45 procent av dem, har inte en
god ekologisk och kemisk status.
22
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Flodpärlmussla är en vattenlevande art som är känslig för störning och som därför kan indikera miljötillståndet i vattendragen. Den har tidigare funnits spridd över stora delar av landet
men är nu helt försvunnen från cirka en tredjedel av de vattendrag den fanns i under början
av 1900-talet. Utebliven föryngring kan tyda på ett flertal miljöproblem.
Många våtmarker har påverkats av tidigare markanvändning eller produktionshöjande
åtgärder. Även om många våtmarker skyddats finns behov av ytterligare skydd. I vissa delar
av landet är restaurering eller tillskapande av våtmark en viktig åtgärd som utförs i otillräcklig omfattning. Sumpskogar är en våtmarkskategori som kräver särskild uppmärksamhet i
samband med planering och genomförande av skogsbruksåtgärder. Källor och källkärr har
inte gynnsam bevarandestatus och hänsynen i skogsbruket behöver förbättras i närheten av
sådana miljöer.
Markavvattning (nydikning) förekommer idag i mycket liten omfattning. Däremot är dikesrensning och skyddsdikning relativt vanliga åtgärder som kan medföra negativa konsekvenser
om åtgärderna utförs på fel sätt eller fel plats. Det finns sannolikt också problem kopplade till
markpackning under körning med skogsmaskiner. Systematisk uppföljning saknas i dagsläget.
Övergödning och försurning
Övergödning och försurning av skogsmark är problem i framför allt sydvästra Sverige. Problemen är främst kopplade till tidigare nedfall av svavel. Under den senaste 20-årsperiden har
nedfallet av svavel halverats. Det kommer dock att ta lång tid för marken att återhämta sig.
Ett intensivt skogsbruk, där också uttag av grenar och toppar (grot) ingår, bidrar till försurning. Därför rekommenderas askåterföring som kompensationsåtgärd. Askåterföring har under de senaste åren utförts i en omfattning motsvarande endast 10–20 procent av grotuttaget
vid föryngringsavverkning, vilket är långt under Skogsstyrelsens rekommendationer.15
Biologisk mångfald och gynnsam bevarandestatus
Under 2013 har Naturvårdsverket med hjälp av ArtDatabanken bedömt och rapporterat
bevarandestatus för de skogstyper och skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och
habitatdirektiv.16 Det finns nu ett bättre underlag för bedömningen än vid rapporteringen år
2007. 15 av de 16 skogstyper som omfattas har dålig eller otillräcklig bevarandestatus. 20 av
32 skogslevande arter har dålig eller otillräcklig bevarandestatus. Enligt den svenska rödlistan
är 861 skogslevande arter bedömda som hotade, 1 270 arter är nära hotade.
Även om utvecklingen i flera avseenden är negativ finns flera faktorer som utvecklats i positiv
riktning eller där den negativa utvecklingen planat ut. Arealen gammal skog minskade mellan åren 1985 och 1995 men har sedan ökat stadigt. Den utgör nu ungefär 1,7 miljoner hektar. Figur 6 visar förändringen av andelen gammal skog under 1900-talet. Arealen äldre lövrik
skog har ökat svagt sedan 1998 men de senaste åren har arealen minskat något. Mängden
hård död ved har sedan 1998 ökat från i genomsnitt drygt två till fyra kubikmeter per hektar
men de senaste åren har trenden planat ut17. Se figur 8, sidan 25.
För utvecklingen av populationer häckande fåglar i skogen finns ett index för fyra grupper:
fåglar knutna till höga naturvärden, till död ved, till lövskog och till gammal skog. För den
analyserade tioårsperioden finns inga statistiskt säkerställda förändringar för någon av grupperna totalt sett. Tillståndet för miljövariabler som bör gynna fåglar har i vissa avseenden för-
15
Skogsstyrelsens meddelande 2 2008 - Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring.
16
ArtDatabanken 2014 – Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013.
17
Källa SKÅ 2014, figur 4.1–4.3.
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
23
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Figur 8. Andel skog över 160 år.1
1923–29
1
1953–57
1983–87
2009–13
Exklusive mark inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden som enligt 2013-års gränser är skyddad från skogsbruk.
Anmärkning: Interpolerade kartor är ett bra sätt att titta på större spatiala mönster och tidsserieförändringar, men det är viktigt att inte övertolka data på för små arealer.
bättrats sedan 1990-talet vilket sannolikt påverkat populationen för en del arter positivt. Det
är dock svårt att bedöma hur populationerna kommer att utvecklas på sikt och för enstaka
arter kan populationerna variera kraftigt mellan enskilda år.
Ungefär 1,2 miljoner hektar, drygt fem procent, av den produktiva skogsmarken är formellt
skyddad. Arealen är dock ojämnt fördelad över landet. Av den produktiva skogsmarken ovan
den fjällnära gränsen är 46 procent formellt skyddad medan motsvarande skydd nedan den
fjällnära gränsen finns på drygt 3 procent av den produktiva skogsmarken.
Skogsbrukets frivilliga avsättningar uppgår till 1,1 miljoner hektar produktiv skogsmark
nedan den fjällnära gränsen. Ungefär 800 000 hektar av den skogsmarken har, eller bedöms
på relativt kort sikt komma att utveckla, höga naturvärden. Frivilliga avsättningar i de fjällnära skogarna omfattar i storleksordningen 100 000 till 200 000 hektar produktiv skogsmark.
Cirka 10 procent av all produktiv fjällnära skogsmark är formellt skyddad eller frivilligt avsatt.
Nedan den fjällnära gränsen är motsvarande siffra 8 procent. Det råder en viss osäkerhet
kring dessa siffror eftersom det kan förekomma överlappningar mellan det formella skyddet
och de frivilliga avsättningarna. Den improduktiva skogsmarken (cirka fyra miljoner hektar)
är också undantagen från trakthyggesbruk.18
Bedömningar i sammandrag
Här presenteras några övergripande policyslutsatser och bedömningar utifrån ovan beskrivna
utveckling i skogen.
• Arbetet med skogens ekosystemtjänster och de nya ramverk som växer fram kring detta
koncept behöver utvecklas avseende exempelvis kartläggning och bedömning/värdering.
Tillgången på data/sammanställningar varierar mellan olika ekosystemtjänster. Vid SLU
utvecklas verktyg för att bättre kunna bedöma hur olika ekosystemtjänster påverkas
utifrån hur skogarna sköts och förvaltas. Den kommunikationssatsning på temat ekosystemtjänster som påbörjats behöver prioriteras.
18
Naturvårdsverket 2014, Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 3014, rapport 6608.
24
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
• Landskapsperspektivet och variationsrikt skogsbruk i form av alternativa skötselmetoder och ökad trädslagsblandning behöver stärkas. Både för att öka effektiviteten i olika
åtgärder och för att på ett bättre sätt kunna kombinera skogens alla värden. Arbetet med
handlingsplaner för grön infrastruktur och adaptiv skogsskötsel behöver prioriteras. Kunskapsunderlag i form av renbruksplaner och skogsbruksplaner/ekologiska landskapsplaner är exempel på viktiga underlag i samrådsprocesser. Det finns exempelvis behov av att
fortsatt utveckla ömsesidig samverkan och metoder mellan skogsbruket som begränsar
betesbortfall för rennäringen.
• Under de senaste åren har den årliga avverkningen legat inom intervallet 85–90 miljoner skogskubikmeter vilket understiger tillväxten. I SKA VB 08 bedömdes den högsta
hållbara avverkningsvolymen för perioden 2010–2019 ligga i intervallet 95–100 miljoner
m3sk per år.19 I SKA15 kommer en ny bedömning att göras utifrån nuvarande kunskaper och förutsättningar. Informativa styrmedel såsom SKA bedöms vara effektiva för att
säkerställa hållbara avverkningsvolymer. (SKA: Skogliga konsekvensanalyser).
• För framtida tillgång på träråvara och bioenergi är det av stor betydelse att grundläggande skogsbruksåtgärder utförs väl. Detta gäller särskilt beståndsanläggning (föryngring).
Beprövade föryngringsmetoder på stora arealer bedöms totalt sett ge störst effekt på den
långsiktiga biomassaproduktionen. Trenden är idag positiv men samtidigt väljs inte alltid
trädslag utifrån ståndort. Existerande styrmedel bedöms vara tillräckliga och fortsatt
utveckling och kunskapsuppbyggnad kan ske genom samverkan inom sektorn.
• Ungskogsröjning och gallring är inte åtgärder som i sig leder till högre biomassaproduktion, men de höjer virkets framtida värde och användbarhet. Skogsstyrelsen bedömer att
röjning behöver öka i omfattning samtidigt som den i många fall behöver göras tidigare
och till lägre stamantal. Även gallring utförs i många fall i för höga bestånd, den bör utföras tidigare. Existerande styrmedel bedöms vara tillräckliga och fortsatt utveckling och
kunskapsuppbyggnad kan ske genom samverkan inom sektorn.
• Kvävegödsling och andra tillväxthöjande åtgärder kan öka produktionen av biomassa
och i begränsad omfattning öka framtida tillgång på träråvara och bioenergi. Främst
för att åtgärderna berör en relativt liten areal eller har effekt under en begränsad del av
omloppstiden. Kvävegödsling är en åtgärd som ger snabb avkastning. Det är en fråga för
respektive skogsägare att inom regelverkets ramar avgöra om man vill gödsla eller inte.
• Areellt omfattande skogsskador som hämmar produktionen av biomassa samt virkets
framtida värde och användbarhet är ett stort problem. De mest betydande är skador av
viltbete i plant- och ungskog, snytbagge i planteringar, rotröta i gallrings- och slutavverkningsskog av gran, samt skador av granbarkborre. I vissa avseenden saknas uppgifter om
andelen skadad skog samt förekomst av olika skadeorsaker/skadegörare. Skogsstyrelsen
ser behov av resursförstärkning inom området. Både för att genomföra långsiktig skadeövervakning samt stärka kompetensen och utveckla kunskapen om till exempel förebyggande åtgärder.
• Sannolikt kan uttaget av bioenergi öka, men för att detta ska vara långsiktigt hållbart
behöver bland annat kompensationsåtgärden askåterföring ske i enlighet med gällande
rekommendationer, vilket inte är fallet idag.
• Det brister i hänsynen i samband med föryngringsavverkning när det gäller hänsynskrävande biotoper, skyddszoner och körning över vattendrag. Hänsynsuppföljning kulturmiljö visar på stora brister i hänsyn (avser kända lämningar). Utifrån de senaste årens
19
Skogsstyrelsens meddelande 4 2008 – Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för år 2007.
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
25
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
dialog och framtagna målbilder pågår ett omfattande förbättringsarbete i skogsbruket.
Detta arbete behöver fortsätta och resultaten följas upp. En särskild satsning för att bevara skogens kulturmiljöer har också inletts.
• För friluftsliv och skogens upplevelsevärden finns en utvecklingspotential för mål, uppföljning och styrmedel. Samverkan mellan skogsbruk och naturturism behöver stärkas.
• Problem finns med försurning och övergödning i skogsmark i södra Sverige. Tidigare
markavvattning kräver åtgärder. Körskador är ett stort problem ur flera aspekter. Det
saknas dock bra uppföljning. Kvicksilver är ett problem där kunskapsläget behöver förbättras.
• Biologisk mångfald är en komplex fråga. Det är därför svårt att ange exakt vad som krävs
men det är en stor utmaning att uppnå gynnsam bevarandestatus eftersom det i flera
fall handlar om att vända negativa trender. Många skogslevande arter är hotade. Utifrån
forskning och kunskap om tröskelvärden behöver summan av skydd och avsättningar
samt miljöhänsyn öka/förbättras. Anpassade brukningsformer bör användas i större omfattning. Skyddade/avsatta arealer behöver i många fall naturvårdande skötsel.
26
4 Ekosystemtjänster och utvecklingen i skogen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
5 Skogsstyrelsens mål
och resultat
Utifrån Skogsstyrelsens uppdrag (se kapitel 1) har myndigheten tagit fram vision, verksamhetsidé och verksamhetsstrategi. Visionen ”Skog till nytta för alla” beskriver i några få ord
vår färdriktning och vad vi strävar emot. Utifrån visionen har en verksamhetsidé formats.
Den ligger i sin tur till grund för verksamhetsstrategin, som genom målbilder och strategier
beskriver de viktigaste förändrings- och förbättringsinsatserna i ett tre- till femårigt perspektiv. Verksamhetsstrategin revideras årligen utifrån omvärldsanalys, kund- och intressentanalys samt nulägesanalys. Den ligger till grund för vår årliga målstyrning och är vägledande för
utvecklingsarbete, kompetensförsörjning och andra långsiktiga satsningar.
Prioriterat mål och fokusområden
Skogsstyrelsens mål var ”Att under 2014 öka förtroendet för att vårt arbete ger effekt i skogen”. Det har inte genomförts någon separat mätning av hur förtroendet har förändrats under
2014. Detta beroende på att förändringarna under ett år sen förra mätningen knappast tillför
ytterligare kunskap. En indikation som tyder på en fortsatt positiv utveckling är den respons
vi fått i samband med de skogspolitiska dialogerna.
Skogsstyrelsen har som stöd för det prioriterade målet haft tre fokusområden som vi arbetat
med och följt upp under året. Dessa var:
Skarpare tillsyn
Ambitionen var att öka antalet beslut om förbud och föreläggande gällande miljöhänsyn jämfört med året innan, samt att se till att alla distrikt använder de aktuella verktygen. Antalet
beslut har ökat betydligt och alla distrikt har använt verktygen. Alla distrikt har dock inte
uppnått lägsta ambitionsnivå (se kapitel 11).
Kommunicera externt om miljöhänsyn
Inom ramen för medieanalysen har vi undersökt hur myndigheten synts i frågor kopplade till
arbetet med miljöhänsyn ur ett brett perspektiv. Generellt kan konstateras att synligheten
har varit god men att det är mycket stor spridning på vad som uppmärksammas och i vilken
omfattning. Indikatorn var i verksamhetsplanen ”antal proaktiva artiklar om miljöhänsyn”.
Den utvecklades under året till ”Skogsstyrelsens synlighet i miljöhänsynsfrågor”. Sett till nettoräckvidd omnämns miljöhänsyn i cirka 40 procent av publiciteten (se kapitel 8).
Driva och följa upp skogspolitisk aktivitet kring miljöhänsyn
Vår ambition var att under år 2014 genomföra bilaterala möten med 80-tal företag och organisationer i skogssektorn. Totalt täcker dialogerna in motsvarande 90–95 procent av avverkad areal. Mötena har genomförts och dokumenterats. De har av de medverkande upplevts
som mycket positiva. En lång rad initiativ till fortsatt arbete och utökade kontakter har tagits.
(se kapitel 7).
Verksamhetsstrategin
Skogsstyrelsen verksamhetsstrategi bygger på fyra målbilder för det önskade tillståndet på
tre till fem års sikt. Till respektive målbild finns ett antal strategier. Styrelsen prioriterade ett
5 Skogsstyrelsens mål och resultat
27
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
antal av dem under år 2014. Nedan följer en bedömning per målbild av hur Skogsstyrelsen
under år 2014 förflyttat sig i riktning mot målbilden med stöd av de prioriterade strategierna.
Den hållbart nyttjade skogen – Skogsstyrelsen som sektorsmyndighet
Vi är aktiva inom områden som är betydelsefulla för skogspolitiken och andra politikområden inom
ramen för vårt uppdrag. Vi kan påvisa vår medverkan till hållbar utveckling i skogen och i samhället. Vi samverkar med och har påverkan på de aktörer som har störst inflytande över utvecklingen
mot ett hållbart samhälle i allmänhet och utvecklingen i skogen i synnerhet.
Grunden för Skogsstyrelsens roll finns i sektorsansvaret (se kapitel 1). I prioriterade strategier
fanns därför en tyngdpunkt i utveckling av sektorsansvaret, samverkan, kommunikation och
utveckling av processer som stöttar sektorsansvaret. De ovan beskrivna fokusområdena är
exempel på prioriterade insatser som leder mot målbilden. Andra viktiga exempel är adaptiv
skogsskötsel (se kapitel 11), miljöarbetet och miljömålsarbetet (se kapitel 6), skogliga skattningar från laserdata (se kapitel 11), medverkan i EU:s och internationella policyprocesser (se
kapitel 7), uppdragsverksamheten och utvecklingen av produkter såsom utbildningar inom
miljöhänsyn (se kapitel 13).
Bland de prioriterade strategierna finns också ”… verka för att skogens potential för att skapa
sysselsättning och utveckling tas tillvara”. Insatser på området har genomförts inom uppdragsverksamheten (projektet Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen Tillsammans, SAFT) (se
kapitel 13), Landsbygdsprogrammet (se kapitel 10) och Skogsrikets stöd ”Väx med Skogen” (se
kapitel 3).
Sammantaget bedömer vi att år 2014 har inneburit ett stort steg i riktning mot målbilden.
Det kan dock noteras att insatserna för att exempelvis utveckla förståelsen för sektorsansvaret
behöver fortsätta.
Den nöjda kunden – Skogsstyrelsen som kundorienterad myndighet
Vi är lokalt förankrade och har god kännedom om våra kunder och andra intressenter. Vi möter
deras behov och förväntningar med integritet våra kunder och andra intressenter känner förtroende
för oss och upplever att vi gör nytta.
De prioriterade strategierna var: ”driva arbetet med regelförenkling och e-tjänster inom ramen för utvecklingen av Mina sidor och En dörr in” och ”utveckla metodik och system för att
följa upp, utvärdera och kommunicera effekterna av vår verksamhet”
Den viktigaste insatsen inom regelförenkling och e-tjänster har varit fortsättningen på projektet En Dörr In och Mina Sidor. Detta arbete har utvecklats väl och fått ökat driv genom det
gemensamma uppdraget med Länsstyrelsen Värmland om en gemensam inlämningsfunktion
(se kapitel 7). Ett stort steg har också tagits i utvecklingen av Skogsdataportalen20 som ger
möjlighet att söka, utforska och ladda ner geografiska data producerade av Skogsstyrelsen. Ett
löpande arbete genomförs även med regelförenkling (se kapitel 7). Ett grundläggande arbete
som i förlängningen ger förutsättningar för betydande regelförenklingar har gjorts i förstudien om systemtillsyn och systemdialog.
Sättet att bedriva arbetet i Skogsstyrelsen har, enligt effektutvärdering, fortsatt att utvecklats
(se kapitel 14). Under 2014 har områden inom kärnprocesserna Uppdrag respektive Tillsyn
utvärderats. Slutsatserna beskrivs under respektive kärnprocess (se kapitel 11 respektive 13).
Kommunikationen av resultaten behöver utvecklas.
20
www.skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/Skogsdataportalen/.
28
5 Skogsstyrelsens mål och resultat
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Skogsstyrelsen genomför regelbundet kundundersökningar som ger ett nöjd-kund-index
(NKI). Målet vi arbetar för att nå är att NKI index ska ligga på 75 vilket innebär att kunderna
är mycket nöjda. I årets mätning har Skogsstyrelsen ett index på 66. Att utveckla våra system
för ärendehantering och göra det tydligare och enklare för användarna är områden som kan
förbättras ytterligare. Resurserna bör läggas på att förbättra rutinerna för att anmäla och
ansöka på digitalt sätt.
Tabell 6. Nöjd-kund-index (NKI), 2011-2014
År
NKI Skogsstyrelsen totalt
Betyg
2012
72
Nöjda kunder
2013
66
Nöjda kunder
2014
66
Nöjda kunder
Den effektiva organisationen – Skogsstyrelsen som professionell
myndighet
Vi bedriver verksamheten med hög kvalitet, där alla berörda parter hanteras rättssäkert och lika
inför lagen. Vi har arbetssätt som är effektiva, affärsmässiga, miljömedvetna och leder till ständiga
förbättringar av verksamheten.
De prioriterade strategierna berörde systemtillsyn, tekniska hjälpmedel för ett mobilt arbetssätt, köp av externa tjänster och utvecklat internt samarbete.
Arbetet med införande av systemtillsyn berörs ovan under ”Den nöjda kunden”.
Införandet av tekniska hjälpmedel för mobilt arbete har kommit långt på den tekniska sidan,
med datorer och plattor med mobil uppkoppling och mobila GIS-program. Effekthemtagning
i form av brett nyttjande av möjligheterna kräver fortsatta utvecklings- och utbildningsinsatser.
Med utgångspunkt i processen för kompetensförsörjning görs bedömning om kompetensbehov och när denna inte finns internt tas externa tjänster till stöd för att bedriva verksamheten
på ett effektivt sätt. Detta har framförallt nyttjats vid systemutveckling inom IT. Under 2014
har vi köpt externa tjänster för 58,2 mnkr.
Den interna samverkan har utvecklats genom den fortsatta implementeringen av verksamhetssystemet, innefattande processorientering inklusive inrättande av forum och förtydligande av roller (se kapitel 14). Vi lånar medarbetare mellan olika delar av organisationen i
betydande omfattning samt uppmuntrar intern rörlighet. Skogsstyrelsens ledningsgrupp har
en breddad representation.
Uppdragsverksamheten har utvecklat affärsmässigheten genom bland annat systematisk
marknadsbedömning och produktutveckling (se kapitel 13).
Den goda arbetsplatsen – Skogsstyrelsen som attraktiv och spännande
arbetsgivare
Vi har arbetsmiljöer som lockar kompetenta medarbetare och leder till goda prestationer. Vi har en
kultur där vi aktivt förstärker och lyfter fram våra styrkor och möjliggör medarbetarnas delaktighet,
ansvarstagande och individuella utveckling.
De prioriterade strategierna berörde värdegrund, alternativa karriärvägar och strategisk kompetensförsörjning. Inom dessa områden har bland annat nedanstående insatser genomförts.
Värdegrundsarbetet har utvecklats och integrerats i ledarskap och medarbetarskap. Detta har
bland annat gjorts i samband med gemensamma utvecklingsdagar och i samband med Skogsstyrelsens ledarforum.
5 Skogsstyrelsens mål och resultat
29
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Projektet ”Roller och ledarskap på distrikt” har initierats under år 2014. Förslag till utveckling har presenterats, med fortsatt arbete under år 2015. Det tillsammans med övriga roller i
processorienteringen utgör många exempel på alternativa karriärvägar.
Metod för kompetenskartläggning har utvecklats under året. Den är en del i fortsatt utveckling av processen för kompetensförsörjning.
Skogsstyrelsen har i slutet av 2014 genomfört en nöjd medarbetarindex undersökning. Även
om denna inte hunnit analyseras fullt ut kan man konstatera att den haft en högre deltagarnivå än tidigare genomförda undersökningar (86 procent). Man kan också konstatera
ett homogent resultat med få avvikelser. Det som kan ses som de två största utmaningarna i
undersökningen är kvalitet på pu-samtal samt återkoppling från chefer. Detta kan dock ställas
mot att undersökningen anger en hög arbetsbelastning på chefer (mer om detta i kapitel
14 och 15).
Verksamhetens omfattning
I kommande kapitlen redovisas utförd verksamhet per verksamhetsområde. Vår verksamhet
under 2014 sammanfattas i siffror enligt följande:
Tabell 7. Sammanställning av verksamhetens omfattning, tkr
Verksamhetsgrenar
2014
2013
2012
Tillsyn 1)
Årsarbetskraft 2)
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
135
127
115
134 614
125 407
111 128
857
800
1 157
-135 415
-126 232
-112 194
56
-25
91
80
89
138
Intäkter av anslag
69 308
75 969
97 526
Övriga intäkter
22 933
23 847
47 083
Kostnader
-92 241
-99 816
-144 609
0
0
0
Kostnader
Resultat
Rådgivning
3)
Årsarbetskraft 2)
Resultat
Inventering, uppföljning och utvärdering
Årsarbetskraft 2)
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
39
35
49
46 364
37 354
49 408
91
384
497
-46 455
-37 738
-49 905
0
0
0
51
52
48
195 474
198 515
179 720
653
3 104
3 440
-196 127
-201 619
-183 160
0
0
0
Områdesskydd
Årsarbetskraft 2)
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
30
5 Skogsstyrelsens mål och resultat
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Verksamhetsgrenar
2014
2013
2012
Ekonomiskt stöd - LBP behörig myndighet
Årsarbetskraft 2)
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
23
34
24
23 255
32 052
23 049
69
79
193
-23 324
-32 131
-23 242
0
0
0
19
21
22
17 054
18 870
19 624
67
65
602
-17 121
-18 935
-20 226
0
0
0
103
94
90
133 454
112 666
93 171
Ekonomiskt stöd - Övrigt
Årsarbetskraft 2)
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
Policyutveckling och extern samverkan
Årsarbetskraft 2)
Intäkter av anslag
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
Resultat offentligrättslig verksamhet
14 444
12 257
19 178
-147 898
-124 923
-112 349
0
0
0
56
-25
91
Uppdrag åt skogsbruket
Årsarbetskraft 2)
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
31
34
42
31 736
32 953
44 532
-38 155
-35 640
-49 738
-6 419
-2 687
-5 206
Uppdrag åt Arbetsförmedlingen med flera
1 077
674
34
Övriga intäkter
497 200
346 359
71 920
Kostnader
-483 257
-346 079
-72 807
13 943
280
-887
70
113
59
70 315
72 203
78 458
-67 856
-73 585
-77 359
2 459
-1 382
1 099
0
0
1
Årsarbetskraft 2)
Resultat
Uppdrag åt övriga
Årsarbetskraft 2)
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
Tjänsteexport
Årsarbetskraft 2)
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
Resultat Uppdragsverksamhet
96
-5
1 067
-130
-209
-1 211
-34
-214
-144
-4 003
-5 138
9 949
6)
Fastighetsförvaltning
5
4
2
Övriga intäkter
9 079
6 733
6 386
Kostnader
-7 431
-6 481
-7 511
Resultat Fastighetsförvaltning
1 648
252
-1 125
Årsarbetskraft 2)
5 Skogsstyrelsens mål och resultat
31
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Ledning- och stödfunktioner (intern verksamhet)4)
170
180
180
1 803
1 457
804
Årsarbetskraft 2)
Totalt
Årsarbetskraft 2)
Intäkter av anslag
5)
Övriga intäkter 5)
Kostnader
Resultat
619 523
600 833
573 626
647 540
498 779
274 513
-1 255 410
-1 103 388
-854 311
11 653
-3 776
-6 172
1)
Här ingår offentligrättslig verksamhet.
2)
Från och med 2013 ingår även anställd personal som är anvisad från Arbetsförmedlingen, främst inom SAFT-projektet, i årsarbetskraft.
Korrigering har inte gjorts för 2012, då det endast varit ett mindre antal anvisad personal och endast en del av dessa har tidredovisat.
3)
Här ingår produktion och försäljning av böcker och broschyrer.
4)
Kostnader för ledning och stöd är fördelade på operativ verksamhet. Årsarbetskraft är inte fördelad.
5)
Summan av intäkter av anslag och övriga intäkter är lika med verksamhetens intäkter i resultaträkningen.
6)
Inklusive återbetalning av för högt utbetalda sjukförsäkringsförmåner (FORA) med 14,8 mnkr under åren 2005-2006.
32
5 Skogsstyrelsens mål och resultat
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
6 Skogsstyrelsens miljöarbete
Skogsstyrelsen verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås via alla
delar av verksamheten, på såväl det nationella som det regionala och lokala planet.
Arbetet för att nå miljömålen är därför en integrerad del i vårt verksamhetssystem
och våra processer. Detta kommer exempelvis till uttryck i verksamhetsstrategin,
där målbilden hållbart nyttjande av skogen återfinns (se kapitel 5). Vissa delar av
generationsmålet och vissa miljökvalitetsmål berörs mer än andra. I det följande
redogörs närmare för vilka miljömål som berörs samt de viktigaste aktiviteter som
genomförts under året.
Generationsmålet och miljökvalitetsmålen
Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en
generation för att nå miljökvalitetsmålen. Av de områden som lyfts fram (de så kallade strecksatserna) finns kopplingar till skog, skogsbruk och Skogsstyrelsens verksamhet för samtliga
områden men mer direkt för vissa och indirekt för andra:
• Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att
långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. (direkt)
• Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas
hållbart. (direkt)
• Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. (direkt)
• Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. (indirekt)
• En god hushållning sker med naturresurserna. (direkt)
• Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan
på miljön. (direkt)
• Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som
möjligt. (indirekt)
Av de sexton miljökvalitetsmålen finns tydliga kopplingar till skog, skogsbruk och Skogsstyrelsens verksamhet för mer än hälften av målen. Levande skogar är givetvis centralt i sammanhanget och för detta mål har vi också ett utpekat uppföljningsansvar för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och
vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv är också viktiga.
Skogsstyrelsens miljöarbete – vad är det?
Inom skogspolitiken har en uppdelning gjorts i ett produktionsmål och ett miljömål. Detta
leder lätt tanken till att miljöarbete främst handlar om aktiviteter som kan kopplas till miljömålet som till exempel arbete med områdesskydd i form av biotopskydd och naturvårdsavtal
eller tillsyn enligt miljöbalken. I det bredare perspektiv som miljöpolitikens generationsmål
och miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar anlägger är detta dock långt ifrån
självklart. Exempelvis kan aktiviteter med tydlig koppling till skogspolitikens produktionsmål
6 Skogsstyrelsens miljöarbete
33
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
såsom tillsyn av återväxter och rådgivning om röjningsbehov ses som aktiviteter som bidrar
till att ekosystemtjänsten skogsråvara bibehålls. Det medger en god hushållning med naturresursen skog som i sin tur kan ge förutsättningar för att andelen förnybar energi kan öka. Utifrån detta exempel är det viktigt att komma ihåg att skogsråvara är en av många ekosystemtjänster i skogen. En ensidig inriktning mot att maximera skogsproduktionen skulle givetvis
innebära en mängd negativa effekter på skogsekosystemens biologiska mångfald och resiliens
(ett ekosystems förmåga till anpassning) samt på övriga ekosystemtjänster.
Mer omfattande aktiviteter 2014
I nedanstående tabell redovisas kort de viktigaste aktiviteter som genomförts under 2014. De
redovisas i den ordning som de återfinns mer utförligt redovisade i efterföljande kapitel.
Tabell 8. Översiktlig sammanställning av aktiviteter med koppling till miljömålen
Aktivitet
Resultat
Berörda miljökvalitetsmål
Kap 7 Policyutveckling och extern samverkan
Skogliga konsekvensanalyser (SKA15)
Pågående projekt. Vid halvårsskiftet
2015 ska väl genomarbetade och
förankrade scenarier för skogens
långsiktiga utveckling presenteras.
Begränsad klimatpåverkan, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv.
Regionala åtgärdsprogram
för miljömålen
Skogsstyrelsen har samverkat med
länsstyrelserna i arbetet med att
ta fram regionala åtgärdsprogram.
Flera åtgärdsprogram har fastställts under året.
Levande skogar.
Miljömålsuppföljning
Skogsstyrelsen har följt upp Levande skogar såväl nationellt som
regionalt. Under hösten 2014 har
arbetet med den fördjupade utvärderingen pågått (redovisas 2015).
Levande skogar.
Vattenförvaltning
Skogsstyrelsen medverkar i vattenförvaltningen. Ett meddelande som
beskriver läget för vattenarbetet i
skogen har publicerats.
Levande sjöar och vattendrag.
Skogspolitisk dialog
Under året genomfördes möten med runt 80 företag och
organisationer i skogssektorn.
Implementering av målbilder för
god miljöhänsyn samt hänsyn till
kulturmiljövärden var viktiga frågor
som togs upp.
Levande sjöar och vattendrag,
Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt
Ett rikt växt- och djurliv.
Adaptiv skogsskötsel
och skogliga skattningar från
laserdata
Detta fleråriga regeringsuppdrag
bidrar till etappmålet om ett variationsrikt skogsbruk.
Begränsad klimatpåverkan,
Levande skogar.
Regeringsuppdrag
Skogsstyrelsen har genomfört eller
medverkat vid flera regeringsuppdrag som kan stärka miljöarbetet.
Generationsmmålet
Återkopplingen har riktas till den eller de som planerat och eller utfört
avverkningen.
Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Levande
skogar, Ett rikt växt- och djurliv.
Kap 8: Rådgivning
Återkoppling till skogsbruket
om tagen miljöhänsyn
34
6 Skogsstyrelsens miljöarbete
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Kompetensutveckling
inom ramen för
Landsbygds-programmet
Projekten Skogsbruk och vatten,
Klimatanpassat skogsbruk och vatten, Bioenergi från skogen, Skogsbruk i ett förändrat klimat, Skogens
mångfald 2, Ädellöv 2 samt Skogligt
informationsmaterial har bedrivits
under året.
Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Levande
skogar, Ett rikt växt- och djurliv.
Rådgivning om hyggesfritt
skogsbruk
Rådgivningen riktas till såväl enskilda skogsägare som yrkesverksamma.
Levande skogar, Ett rikt växt- och
djurliv.
Under år 2014 skyddades cirka
1 700 hektar i form av biotopskyddsområde eller via naturvårdsavtal.
Levande skogar, Ett rikt växt- och
djurliv.
Stöd har under året utgått för
åtgärder i form av statligt stöd
(Nokås, Ädellövskogsbruk) respektive via landsbygdsprogrammet
(Skogens mångfald, Ädellöv).
Levande sjöar och vattendrag,
Levande skogar, Ett rikt växt- och
djurliv.
Kap 9 Områdesskydd
Formellt skydd av skog
Kap 10 Ekonomiskt stöd
Ekonomiskt stöd
Kap 11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden
Handläggning av avverknings-anmälningar och tillsyn enligt skogsvårdslagen
Totalt inkom 65 746 anmälningar
och ansökningar om under året.
Totalt utfärdades 212 förelägganden och förbud om miljöhänsyn vid
avverkning.
Levande sjöar och vattendrag,
Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt
Ett rikt växt- och djurliv.
Tillsyn enligt miljöbalken
Tillsynen enligt miljöbalken sker i
första hand i form av samråd enligt
12 kap. 6 § miljöbalken. Under 2014
genomfördes 4 196 samråd.
Levande sjöar och vattendrag,
Levande skogar, Ett rikt växt- och
djurliv.
Kap 12 Inventering, uppföljning och utvärdering
Uppföljning av hänsyn och
återväxt
Totalt har cirka 1 700 objekt inventerats. Resultaten har publicerats
och är bland annat viktiga underlag
för prioriteringar inom rådgivning
och tillsyn men även för uppföljning
av miljömålen.
Generationsmålet samt nämnda
miljökvalitetsmål.
Nyckelbiotops-inventering
Under året registrerades 5 100 hektar nya nyckelbiotoper fördelade på
993 objekt, varav 301 upptäcktes i
samband med avverkningsanmälningar.
Levande skogar, Ett rikt växt- och
djurliv.
Skog och historia – kvalitetssäkring
Under året har 4 300 lämningar
granskats och registrerats i Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem (FMIS).
Levande skogar
Skoglig uppdragsverksamhet
Under året har uppdrag i form av
Gröna skogsbruksplaner, Avverkningsplanering och Kompetensutveckling (till exempel utbildning
om målbilder för god miljöhänsyn)
genomförts.
Generationsmålet samt nämnda
miljökvalitetsmål.
Arbetsmarknads-projektet
SAFT
Inom ramen för projektet har åtgärder som berör till exempel kulturella
ekosystemtjänster genomförts.
Levande skogar, God bebyggd miljö.
Kap 13 Uppdragsverksamhet
6 Skogsstyrelsens miljöarbete
35
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Kap 14 Ledning och styrning
Direkt miljöpåverkan – utsläpp av koldioxid
Målet för år 2014 var att för bilresor
i tjänsten komma ner i 163 g koldioxid per körd km. Resultatet blev
173 g.
Begränsad klimatpåverkan.
Av sammanställningen på sidan 36 framgår att Skogsstyrelsen under år 2014 genomfört
många aktiviteter som verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. Det bör
dock påpekas att det är svårt att uttala sig om i vilken grad en enskild aktivitet bidrar till ökad
måluppfyllelse. Det finns sannolikt också starka synergier mellan de olika aktiviteterna i form
av förstärkningseffekter. Många av aktiviteterna syftar till att andra aktörer ska genomföra
åtgärder i form av frivilliga insatser. Effektutvärdering har gjorts för delar av verksamheten
men detta arbete behöver utvecklas och stärkas.
36
6 Skogsstyrelsens miljöarbete
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
7 Policyutveckling och
extern samverkan
I processen Policyutveckling ingår uppföljning, framtagande av beslutsunderlag
för utveckling av svensk och internationell politik, med koppling till den svenska
skogen, regeringsuppdrag, remisser och andra större utredningar. Kärnan i arbetet
är skogspolitiken, men processen bidrar även till andra politikområden, som miljö,
klimat, energi och bistånd. Många regeringsuppdrag och utredningar genomförs
gemensamt med andra myndigheter.
Skogliga Konsekvensanalyser 2015 (SKA 15)
Scenarier över utvecklingen av framtida virkesresurser och skogstillstånd har länge varit
viktiga beslutsunderlag för aktörer i skogssektorn. Skogsstyrelsens senast genomförda studie
(SKA 08) kom att få en bredare användning än tidigare, eftersom klimat- och biobränslefrågor då fanns med som strategiskt viktiga områden. Under 2013 initierades arbetet med nya
skogliga konsekvensanalyser. De ska i juni 2015 presentera väl genomarbetade och förankrade scenarier för skogens långsiktiga utveckling. Projektet genomförs i samarbete med
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Energimyndigheten, med en sektorsövergripande
referensgrupp som stöd.
Miljömålsuppföljning och Regionala Åtgärdsprogram
I mars rapporterades den årliga uppföljningen av Levande skogar till regeringen21. I slutet
av året genomfördes årlig uppföljning av Levande skogar för respektive län (se miljömål.se).
Under året fastställdes också en första version av Målmanual för uppföljning och bedömning av
miljökvalitetsmålet Levande skogar vars syfte är att få till stånd en konsekvent, transparent och
robust miljömålsuppföljning. Under senare delen av året har arbetet med fördjupad utvärdering av Levande skogar pågått och resultaten kommer att presenteras under 2015.
I samverkan med länsstyrelserna arbetar Skogsstyrelsen med att utveckla, genomföra och
följa upp regionala åtgärdsprogram för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Insatserna anpassas utifrån respektive länsstyrelse då upplägg och tidplaner för arbetet varierar
mellan länen.
Vattenförvaltning
Vattenfrågorna har fått större tyngd än tidigare. Den utvecklingen bidrar till att klara mål
både inom svensk vattenförvaltning och andra samhälleliga krav. Den årliga rapporteringen
till vattenmyndigheterna genomfördes i februari. Implementering av målbilder för god
miljöhänsyn till vatten pågår både internt och externt. En ny uppföljning av miljöhänsyn har
utvecklats under 2014, med variabler som till stor del baseras på målbildsbeskrivningarna.
Den börjar tillämpas 2015. Rådgivningsprojekten om skogsbruk och vatten har avslutats och
avrapporterats.
21
Naturvårdsverket 2014, Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, rapport 6608.
7 Poicyutveckling och extern samverkan
37
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Skogsstyrelsen har tagit fram nya föreskrifter till 30 § i skogsvårdslagen och 12 kap 6 § i
miljöbalken som bland annat har kopplingar till vatten. De trädde i kraft under våren. Tydligare regelverk och ett förändrat arbetssätt har lett till att fler förbud och förelägganden har
skrivits, bland annat om hänsyn till vatten. En lägesbeskrivning av vattenarbetet i skogen har
sammanställts och publiceras som ett Meddelande, nr 2:2014.
Beredskap vid skador på skog
Skador på den växande skogen orsakar årligen betydande kostnader för skogsbruket. Vid
omfattande skador kan hela samhället påverkas. Vid plötsliga och omfattande skador på skog
förväntas Skogsstyrelsen kunna informera om hur allvarliga skadorna är och hur skogsägare
och övriga i skogsbruket bör agera.
Under 2014 var den allvarligaste incidenten branden i Västmanland. Stormskadorna var,
jämfört med året innan, lindriga.
För att tidigt kunna förbereda organisationen på omfattande skador orsakade av storm och/
eller nederbörd, deltar Skogsstyrelsen i de förvarningskonferenser som Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB) anordnar inför mycket kraftiga lågtryck som beräknas
passera över Sverige. Vid omfattande stormskador samverkar Skogsstyrelsen med skogsbruket
när det gäller bedömning av skadornas omfattning och informationsfrågor.
Skogsstyrelsen har sedan några år tillbaka en beredskapsrutin som klargör åtgärder och
ansvar när en krissituation har uppstått eller hotar att uppstå inom vårt ansvarsområde.
Rutinen reviderades under våren 2014 och den uppdaterade rutinen beskriver nu arbetsgång
och ansvarsförhållanden i ett tidigare läge i händelseförloppet jämfört med tidigare. Redan
när man befarar att en skadesituation kan riskera att utvecklas till en krissituation ger rutinen
vägledning om nödvändiga åtgärder.
Skogspolitisk dialog
I slutfasen av Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn genomfördes under hösten
2012 ett tjugotal företags- och organisationsbesök. Under år 2014 genomfördes ett 80-tal
besök i skogsföretag och organisationer. De företag som står för flest inlämnade avverkningsanmälningar prioriterades. Dessa företag täcker in 90–95 procent av avverkad areal.
Erfarenheterna är goda och dialogerna ger värdefull kunskap både i det operativa arbetet och
inför kommande planering och prioriteringar. De områden som prioriterats under året var
miljöhänsyn, kulturmiljövärden, skog och vilt, regelförenkling/ e-tjänster och hantering av
avverkningsanmälningar.
Företagen och organisationerna har varit aktiva i planeringen och varit väl bemannade under
mötena för att kunna diskutera frågorna på agendan.
I slutet av år 2014 avslutades arbetet med att ta hand om alla de initiativ, idéer och synpunkter vi fått till oss under året. Detta material ska nu analyseras och förslag till åtgärder och
aktiviteter föreslås.
Vi kan i detta tidiga skede inte förvänta oss utfall i form av faktiska aktiviteter/förbättringsåtgärder i skogen. Däremot har en lång rad initiativ till fortsatt arbete och utökade kontakter
tagits.
38
7 Policyutveckling och extern samverkan
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Dialog om miljöhänsyn
För att gå från ord till handling när det gäller att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket har
det varit viktigt att sprida information och kunskap om resultaten från projektet ”Dialog om
miljöhänsyn”. Under året har möten genomförts för att informera medarbetare på Skogsstyrelsens distrikt om arbetet med och resultaten från de olika delprojekten inom projektet
Dialog om miljöhänsyn: målbilder för god miljöhänsyn, nya föreskrifter och allmänna råd om
hänsyn till djur- och växtarter samt prioritering av hänsyn, den nya hänsynsuppföljningen vid
skogliga åtgärder samt sektorsansvaret. Motsvarande information sprids i företag och organisationer i skogssektorn. Detta är viktigt så att hela sektorn får en gemensam bild av vad som
är angeläget och överenskommet inom skogsbrukets miljöhänsyn.
Under hösten startades en för skogssektorn gemensam samverkansgrupp för förvaltningen
av målbilderna för god miljöhänsyn. Syftet med samverkansgruppen är att hålla dialogen
om miljöhänsynen levande. Utifrån förslag om behov av fortsatta insatser har ett förslag till
arbetsplan för år 2015 tagits fram.
Externa forum
Skogsstyrelsen har inrättat flera forum i form av rådgivande grupper med det övergripande
syftet att få in råd och synpunkter på myndighetens verksamhet från olika intressenter samt
att riktat informera om olika frågor. Ingen av grupperna har något eget beslutsmandat utan är
rådgivande till myndigheten. Grupperna är tänkta att vara långsiktiga men ses kontinuerligt
över för att uppfylla kravet att ge mervärden både till Skogsstyrelsen och till de intressenter
som inbjuds att delta. De övergripande grupperna, som sektorsråden, är brett sammansatta
med företrädare för näringsliv, myndigheter, forskning och olika ideella organisationer. De
mer specialiserade råden är oftare snävare sammansatta av de intressenter som har intresse i
de olika frågorna.
Under år 2014 har tre nationella rådgivande grupper skapats för att täcka in utökade behov av
dialog.
• Expertkommittén för skogliga uppföljningar. Kommittén har tillkommit för att öka
förståelsen, användningen och nyttan av uppföljningarnas resultat.
• Samverkansgrupp för förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn. Gruppen arbetar
med att utveckla och förbättra de målbilder för god miljöhänsyn som utvecklats inom
projektet Dialog om miljöhänsyn. Syftet är även att underlätta implementeringen av
målbilderna i berörda myndigheter, organisationer och företag.
• Beredningsgrupp för adaptiv skogsskötsel. Gruppen diskuterar i huvudsak vilka större
kunskapsluckor inom skogsskötseln som bör prioriteras inom adaptiv skogsskötsel.
En fullständig lista över Skogsstyrelsens samtliga fasta externa råd finns på:
www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Om-oss/Var-verksamhet/Radgivande-grupper/
Förutom dessa grupper har Skogsstyrelsen en mängd tillfälliga rådgivande grupper, i huvudsak i form av referensgrupper för projekt.
Renbruksplaner
Upprättandet av renbruksplaner har fortsatt med arbete i 50 samebyar. En första grundversion av samebyarnas beteslandsindelning finns nu och kan levereras till andra markanvändande aktörer. Arbetet har bedrivits med inriktning att kartlägga byarnas betesland genom
7 Policyutveckling och extern samverkan
39
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
traditionell kunskap och fjärranalys inom renskötselområdet. Därefter har fältinventeringar
genomförts på utvalda kontrollytor för att få ett grepp om renbetestyp, lavförekomst och
skogsbruksåtgärder.
GPS på ren har använts för att dokumentera renars rörelser och för att förbättra informationen om beteslandsindelningen. Omvärldsfaktorer som kan påverka rennäringen har dokumenterats. Detta är viktigt för att förstå de funktionella samband och kumulativa effekter
som renskötseln kan påverkas av.
All information finns lagrad för respektive sameby i särskilt utvecklade databaser och skikt
för geografisk information (RenGIS). Under året har ett nytt förslag till långsiktigt arbete
med renbruksplan presenterats. Det innebär att huvudmannaskapet för arbetet flyttas från
Skogsstyrelsen till Sametinget. Något beslut om fördelning av roll och ansvar mellan myndigheterna är ännu inte fattat.
Regional utveckling
Skogsstyrelsen bidrar som nationell skoglig sektorsmyndighet, genom sin regionala och
lokala förankring, till regional tillväxt och utveckling i hela landet. Detta i linje med den
nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft åren 2014–2020 och det regeringsuppdrag inom området som myndigheten har. Myndigheten medverkar i en nationell
analysgrupp för regional tillväxt och attraktionskraft och håller kontakt med de regionalt
tillväxtansvariga i länen.
Detta har starkt bidragit till att Skogsstyrelsen under året har medverkat i tre större LIFE+
Natur-projekt samt i ett par större LIFE+ Natur-projektansökningar. År 2014 är dock lite av
ett mellanår. Många EU-program blir inte sökbara förrän år 2015. Skogsstyrelsen har ägnat
året till att vidareutveckla befintliga och bygga upp nya kontakter och nätverk med potentiella
projektpartners, medfinansiärer och EU-programkontor. Ett antal projektinitiativ på pilotnivå
har tagits fram och projektansökningar för minst ett femtontal projektinitiativ har initerats.
Detta för att snabbt komma igång med projektansökningar när EU-programmens utlysningar
öppnas mot slutet av år 2014 och under 2015.
Rundvirkesstiftelsen
Rundvirkesstiftelsen stöder verksamhet som är till gagn för det enskilda mindre skogsbruket,
främst avseende rationell virkeshantering och virkeskvalitet. Skogsstyrelsen är förvaltare för
stiftelsen. Kammarkollegiet, som förvaltar medlen, redovisar resultatet i sin årsredovisning.
Under år 2014 har stiftelsen bidragit till ett forskningsprojekt om virkesmätning med skördare som drivs av Skogforsk och ett forskningsprojekt om statistik och mätning av massaved
som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet.
Internationellt arbete
Skogsstyrelsen har under året stött Regeringskansliet i en rad processer både inom EU och
globalt. I samarbete med andra myndigheter har vi bidragit till utvecklingen av Sveriges politik för global utveckling (PGU). Nedan redovisas de viktigare aktiviteterna.
EU
Under våren antogs rådsslutsatser angående EU:s nya skogsstrategi. Skogsstyrelsen har
medverkat med underlag till det svenska inspelet. Dessutom har vi bidragit med expertstöd
till Landsbygdsdepartementet i arbetet med hållbarhetskriterier inom EU, i huvudsak när det
40
7 Policyutveckling och extern samverkan
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
gäller fasta biobränslen men även i andra sammanhang, som Kommissionens ad-hoc arbetsgrupp kring kriterier för hållbart skogsbruk.
Vi har gett skogligt expertstöd i samband med svenska inspel runt EU-förordningarna för
växtförökningsmaterial och offentlig kontroll (i det så kallade SANCO-paketet) som Kommissionen håller på att arbeta fram, liksom för förordningen för invasiva arter.
I arbetet med Östersjöstrategin har vi bidragit till utveckling av internationella och tvärsektoriella samarbetsformer och stött genomförandet av aktiviteter för att vidareutveckla olika
projektinitiativ. Skogsstyrelsen har bistått Landsbygdsdepartementet och tagit fram underlag
inför EU-kommissionens genomgång av Östersjöstrategins prioritetsområden, styrning och
ledarskap. Vi har deltagit i Tillväxtverkets myndighetsnätverk för Östersjöstrategin.
Eftersom de territoriella programmen för programperioden 2014–2020 kopplat till Östersjösamarbetet och Östersjöstrategin varit försenade har arbetet fokuserats på att förbereda olika
projektinitiativ till de nya programmen.
Övriga internationella skogspolitiska processer
Skogsstyrelsen har stött Landsbygdsdepartementet i de fortsatta förhandlingarna om ett
legalt bindande avtal för skogar i Europa. Vi har deltagit i Forest Europes arbetsgrupper,
rundabordsmöten samt expertmöten för att genomföra Oslo Ministerbeslutet om Europeiska
Skogar 2020 och dess arbetsprogram. Förberedelserna inför nästa års ordinarie ministermöte
har påbörjats.
Vi har deltagit i det svenska genomförandet av UNECE Committee on Forests and Forest
Industry i Kazan, Ryssland, där bland annat genomförandet av Rovaniemi handlingsplan
för skog i en grön ekonomi avstämdes. Myndigheten deltog i FAO/UNECE:s gemensamma
arbetskommitté för skoglig statistik, ekonomi och skötsel. Vi deltog i styrgruppsmötet och det
löpande arbetet med bevarande av skogsgenetiska resurser i den alleuropeiska organisationen
EUFORGEN.
Som företrädare för Sverige i Barents skogsgrupp deltog vi i ett möte i Finland där en fortsättning med ny inriktning av Barents skogsgrupp diskuterades. Inom det boreala samarbetet
hölls ett möte i Salt Lake City, där en handlingsplan för samarbetet förbereddes. Under International Boreal Forest Research Association inrättades en internationell forskargrupp för att
göra en syntesrapport om klimatförändringens påverkan på de boreala skogarna.
Skogsstyrelsen har stött Landsbygdsdepartementet med underlag och analyser inför, samt
deltagande i FAO:s skogskommitté (COFO) och världsskogsveckan i juni där Sverige framför
allt lyfte fram jämställdhetsfrågorna. Dessutom deltog myndigheten i firandet av Internationella året för familjeskogsbruk genom att tillsammans med LRF ha en dialog om hur myndighet och skogsägare arbetat gemensamt mot att stärka skogen och skogsbruket i Sverige över
åren.
En rad aktiviteter avseende utvärderingen av det internationella arrangemanget för skog
(IAF) och processen runt FN:s skogsforum (UNFF) har ägt rum. Skogsstyrelsen har bidragit i
förberedelserna och deltagit i dessa möten.
Konventionen om biologisk mångfald höll partsmöte i Pyeongchang i Sydkorea. Klimatkonventionen hade sitt partsmöte i Lima, Peru. Skogsstyrelsen bidrog med expertstöd till Regeringskansliet i förberedelserna och genomförandet av mötena.
Vi har fortsatt med att stödja Landsbygdsdepartementet i arbetet inom den tropiska timmerorganisationen (ITTO) och dess rådsmöte.
7 Policyutveckling och extern samverkan
41
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Arbetet i Vilhelmina Model Forest, VMF, har under 2014 gått vidare inom ramen för Baltic
Landscape. Ett mål är att etablera landskapslaboratorier i ett regionalt Model Forest-nätverk.
Detta regionala nätverk är på sikt tänkt att omfatta norra Europa inklusive Nordvästra Ryssland. VMF firade 10-års jubileum med en internationell konferens där framtiden för Model
Forest konceptet diskuterades.
Skogsstyrelsens bidrag till Politik för Global Utveckling (PGU)
Arbetet har alltmer präglats av det som görs inom ramen för det ”informella myndighetsnätverket” för PGU-frågor. Genom nätverket har de deltagande myndigheterna kunnat
driva frågor om den framtida inriktningen av biståndet och myndigheternas roll i detta med
betydligt större tyngd än tidigare. Skogsstyrelsen har medverkat i arbetet med att ta fram de
resultatstrategier som ska gälla både inom det multilaterala och bilaterala biståndet.
Skogsstyrelsen har engagerat sig i en ”klustergrupp” med svenska skogliga aktörer under
Swedish Water House ledning för att arbeta med skogs- och vattenfrågor under arbetsnamnet ”Visioner för världens skogar – hur säkrar vi skogens betydelse för vatten i Sverige och
världen?”. Ett första välbesökt seminarium anordnades under december 2014 som ska följas
av några till under våren 2015. Klustergruppen ska även vara med under den internationella
vattenveckan i augusti 2015. Ambitionerna är sedan att gå vidare för att se vad Sverige kan
bidra med internationellt när det gäller skog- och vattenfrågor i fattigare länder.
I samarbetet med Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitet har vi framförallt arbetat
med att föreslå hur ett gemensamt program kan utvecklas i något av Sidas samarbetsländer i
Afrika. Livsmedelsverket kan komma att delta i samarbetet. Dessutom genomförde Skogsstyrelsen aktiviteter för att etablera nya samarbeten med Albanien, Liberia och Indonesien.
Skogsriket
Skogsstyrelsen har under året, inom ramen för Skogsriket, medverkat i en grupp med svenska
aktörer (Stockholm International Water Institute, Sveriges Lantbruksuniversitet och Övertorneå kommun), som initierat ett skogligt samarbete med Indonesien, med klara kopplingar till
klimatproblemen på global nivå. Dessa försök har initierats av Indonesiska partners. Finansieringen är ännu inte klar.
Regeringsuppdrag
Här redovisas de avslutade och pågående regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen haft under år
2014. Om inget annat anges i tabellen redovisas uppdragen nedan. Dessutom har Skogsstyrelsen deltagit i uppdrag ställda till andra myndigheter. De uppdragen redovisas av respektive
ansvarig myndighet.
Tabell 9. Översikt av regeringsuppdrag under 2014, pågående och avslutade
Regeringsuppdrag
Uppdragskälla
Redovisning
Status
Regleringsbrev 2013
Se kap 3
Pågående
Regleringsbrev 2013 och
2014
Se nedan
Pågående
Delredovisat
2014-04-01 och
2014-08-31
Samverkan Rennäring–
skogsbruk.
Regleringsbrev 2013
Se nedan
Avslutat
Avrapporterat
2013-09-30 och
2014-09-30
Myndighetssamverkan om
skog och turism.
Regleringsbrev 2014
Se nedan
Pågående
Skogsriket
En märkbar positiv förändring i företagens vardag.
42
7 Policyutveckling och extern samverkan
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Regleringsbrev 2013
Se nedan
Pågående
Slutredovisas
2016-04-01
Regeringsbeslut 4
2012-11-15
Se nedan
Pågående
Slutredovisas
2016-04-01
Landsbygdsprogrammet
2007–2013.
Regleringsbrev 2011
Se kapitel 10
Pågående
Redovisning av hänsyn till
natur och kulturmiljövärden.
Regleringsbrev 2011
Se nedan
Avslutat
Redovisat
2014-04-30
Samverkansprogram med
markägare med kompletterande metoder för skydd
av natur.
Regleringsbrev 2011
Se nedan
Avslutat
Slutredovisat
2014-10-01
Toleransavdrag vid naturvårdsavtal.
Regleringsbrev 2014
Se nedan
Avslutat
Slutredovisat
2014-03-31
Älgförvaltning
Regleringsbrev 2014
Se nedan
Avslutat
e-förvaltning
Regleringsbrev 2014
Se nedan
Avslutat
Slutredovisat
2014-06-15
Uppdrag att följa upp mål
för förenklingsarbetet på
centrala myndigheter.
Regeringsbeslut
2013-11-28 I2
Till tillväxtverket
1 april 2014 -2021
Se nedan
Pågående
Redovisat till
Tillväxtverket
2014-04-01
Uppdrag om analys av slopat
avdrag för miljöhänsyn i
naturvårdsavtal.
Regeringsbeslut
2014-06-12 5
Se nedan
Avslutat
Redovisat
2014-11-15
Uppdrag att ta fram
långsiktiga strategier för
myndigheternas medverkan
i det regionala tillväxtarbetet
under perioden 2014–2020.
Regeringsbeslut
2014-05-28 I 9
Se nedan
Pågående.
Redovisat
2015-03-31
Inrättande av analysgrupp
för regional tillväxt och attraktionskraft 2014–2020.
Regeringsbeslut
2014-05-28 I 11
Se nedan
Avslutat
Uppdrag om förenkling i
skogsvårdslagstiftningen.
Regeringsbeslut
2014-07-10 4
Se nedan
Pågående
Redovisas 2015-03-01
Uppdrag att årligen rapportera arbetet med att införa
en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull
natur.
Regeringsbeslut
2014-09-11, I 14
Se nedan
Pågående
Redovisas den 31 mars
2015, 2016 och 2017
Skogliga skattningar från
laserdata.
Uppdrag om adaptiv skogsskötsel.
En märkbar positiv förändring i företagens vardag
Skogsstyrelsen avrapporterade i mars (PM 2012/3763) hur myndigheteten ska fortsätta med
och intensifiera arbetet. Förenklingsarbetet handlar i stor utsträckning om att på olika sätt
förenkla företagens myndighetskontakter, exempelvis genom att utveckla e-tjänster.
Under året har arbetet med databaser och informationsförsörjning fortsatt. Mina sidor är
ett exempel på Skogsstyrelsens e-tjänster där information kopplat till en enskild skogsfastighet presenteras i karta och med möjlighet att få information om ärenden/objekt som finns
7 Policyutveckling och extern samverkan
43
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
på fastigheten. Informationen på Mina sidor har i år utökats med skogliga data baserade på
Lantmäteriets nationella laserskanning.
Skogsdataportalen, som lanserades under våren, ska göra det lättare för användare att söka,
förhandsgranska och ladda ner geografiska data som producerats av Skogsstyrelsen. I projektet ”Öppna data öppnar skogen” har en sida skapats, med information om projektet och en
specifikation för hur olika applikationer kan använda och kommunicera med skogsstyrelsens
databaser.
En gemensam inlämningsfunktion för skogsägare i samverkan med länsstyrelserna är under
utveckling. Arbetet har nära koppling till samverkan mellan myndigheter och inriktar sig
på att förenkla och skapa helhetssyn och nytta för skogsägaren. I en första betaversion av
inlämningsfunktionen kan bland annat en avverkning som berörs av fornlämning anmälas för
samråd till länsstyrelsen. Denna tjänst lanseras i mitten av januari 2016. Hela arbetet kring
en gemensam inlämningsfunktion har avrapporterats till regeringskansliet i Rapport Dnr
2014–1949.
Skogsstyrelsen redovisade 2012 ett antal förslag på regelförenklingar i skogsvårdslagstiftningen (Skogsstyrelsens Meddelande nr 1/2012). Under 2014 trädde ett antal av de dem ikraft.
I skogsvårdsförordningen (1993:1096) har följande förändringar skett:
• Giltighetstiden för en anmälan om avverkning har förlängts från tre till fem år.
• Vid anmälan om skyddsdikning har kravet på att rita in ett skyddsdikes sträckning ersatts
med ett krav på att rita in det område som avses skyddsdikas.
• Ransoneringsreglerna för äldre skog har ändrats så att brukningsenheter med 50–100
hektar skogsmark ges större avverkningsmöjligheter.
Uppföljning av mål för förenklingsarbetet
Skogsstyrelsen och ett antal andra myndigheter har ett uppdrag att årligen under 2014–2021
följa upp och arbeta mot tre angivna mål för att öka servicen, minska handläggningstiderna
samt öka förståelsen för företagens villkor. Rapportering ska ske årligen till Tillväxtverket.
Mål:
• År 2020 ska handläggningstiderna på myndigheter ha minskat jämfört med 2014
• År 2020 ska fler företagare vara nöjda med sina kontakter med myndigheter jämfört med
2014
• År 2020 ska myndigheter ha ett mer systematiskt samråd med företagare än år 2014
Skogsstyrelsen har under 2014 lämnat en rapport till Tillväxtverket.
Samverkan rennäring – skogsbruk
Två tidigare regeringsuppdrag (se meddelande nr 5 2011 och meddelande nr 1 2013) har mynnat ut i försöksverksamheten ”hänsynsuppföljning av skogsbrukets hänsyn till rennäringen”
och projektet ”kompetensutveckling Skogsbruk – Rennäring”. En lägesrapport lämnades 30
september 2014.
Försöksverksamheten med hänsynsuppföljning avslutas och ska utvärderas innan hänsynsuppföljning av skogsbrukets hänsyn till rennäringen införs i det nya hänsynsuppföljningssystemet 2015.
• Skogsstyrelsen har under året stöttat näringarnas kompetensutvecklingsprojekt
• Utredningen av förutsättningarna för så kallade ”renskogsavtal” fortsätter under nästa år.
Skogsstyrelsen har samverkat med näringarna i försöksverksamhetens öppna kalibreringsövningar och regelbundna träffar med referensgruppen. Myndigheten har deltagit i näringarnas
44
7 Policyutveckling och extern samverkan
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
kompetensutvecklingsprojekt. Centrala samrådsgruppen Skogsbruk Rennäring är ett sammanhållande forum för möten och samverkan.
Arbetet med renskogsavtal pågår och kommer att redovisas under september 2015.
Myndighetssamverkan om skog och turism
Varje destination (turistort) har mött olika utmaningar som behövt olika typer av myndighetsstöd. Skogsstyrelsen har ingått i en insatsgrupp om markägarfrågor som varit beredd att
vid behov stödja destinationerna. Skogsstyrelsen har även ingått i en operativ grupp för att
utveckla kulturarvet för besöksnäring som Riksantikvarieämbetet tagit initiativ till.
Skogsstyrelsen har ansvarat för ett tvådagars studiemöte i Västra Götaland med deltagare från
Länsstyrelsen i Stockholm och Västsvenska Turistrådet. Myndigheten har också deltagit i en
workshop som Tillväxtverket arrangerat, där bland annat Tillväxtverkets strategiska arbete
med hållbar destinationsutveckling och myndighetssamverkan diskuterades. På mötet togs
målbilder för myndighetssamordningsgruppens fortsatta arbete med att befrämja besöksnäringen fram.
Inom ramen för Skogsrikets Väx med skogen stöd har Skogsstyrelsen informerat skogsägare
om en ny ansökningsomgång.
Skogliga skattningar från laserdata
Uppdraget genomförs mellan åren 2013–2015 i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Målet är att nyttja den nationella laserskanningen och ny teknik för att få fram
rikstäckande data om Sveriges skogsresurser. Under år 2014 har fokus legat på produktion
av skogliga grunddata (i huvudsak skogens volym, grundyta, biomassa, medeldiameter och
medelhöjd), distribution samt intern och extern kommunikation.
SLU, som producerar skogliga grunddata på uppdrag av Skogsstyrelsen, startade produktionen i början av året. I slutet av oktober fanns en betaversion klar med 85 procents täckning
av landet. Det som återstår är skogen närmast fjällkanten där laserskanningen inte ännu är
slutförd. Målet är att under år 2015 ha en slutlig version av skogliga grunddata.
Brandkartan www.skogsstyrelsen.se/brandkartan är en webklient som togs fram efter branden i Västmanland i slutet av augusti. Brandkartan innehåller en stor mängd kartor, baserade på laserdata (skogliga grunddata, terrängskuggning, lutningskartor, trädhöjdsraster och
markfuktighetskartor).
Uppdrag om adaptiv skogsskötsel
Under år 2014 har Skogsstyrelsen, i samverkan med SLU, fortsatt med införandet av adaptiv
skogsskötsel. Arbetet har i huvudsak följt de förslag som lades i Skogsstyrelsens Meddelande
3/2013.
Den grundmodell som togs fram för arbetet har under året vidareutvecklats. Modellen baseras på två teoretiska ramverk om beslutsteori respektive adaptiv förvaltning av naturresurser.
I modellens beslutsdel förs breda diskussioner om lämpliga frågor att studera, avgränsningar
och vad man vill åstadkomma. I modellens andra del, om tekniskt lärande, går vi vidare med
normal experimentell forskning.
Hyggesfritt skogsbruk, pilotåtgärd i projektet, har under året arbetats igenom enligt modellen. SLU/Future Forests har lagt ut en ny serie av försök. Flera forskningsorganisationer har
bidragit till att vi nu har ett förbättrat kunskapsläge. Mer kunskap samlas in under kommande år.
I slutet av maj lanserade Skogsstyrelsen Skogsägarens försöksportal. Ansatsen är att skogsägare bjuds in att redovisa de försök man på eget initiativ gör. Försöken redovisas på Skogs-
7 Policyutveckling och extern samverkan
45
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
styrelsens hemsida, www.skogsstyrelsen.se/forsoksportal. Systemet är ännu under utveckling.
Vid årsskiftet hade ett drygt hundratal skogsägare varit inne i systemet.
Inom projektet görs även ett antal kunskapssammanställningar av frågor som Vegetativ förökning och Lägsta ålder för föryngringsavverkning. Den utredningarna som fått mest uppmärksamhet under året är Kunskapsplattform skogsproduktion som innehåller en översikt över
läget för skogsproduktionsfrågorna.
Redovisning av hänsyn till natur- och kulturmiljövärden
Under år 2010 genomfördes en lagändring för avverkning i svårföryngrad skog. Det tidigare
tillståndsförfarandet ersattes med ett anmälningsförfarande. Eftersom det fanns farhågor om
att detta skulle leda till ett försämrat hänsynstagande har regeringen velat följa utvecklingen
i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Skogsstyrelsen har avrapporterat
utvecklingen årligen. I april 2014 kom den avslutande rapporteringen (Skogsstyrelsen dnr
2009/8056).
Studien har omfattat hänsynstagande utifrån sex parametrar, Hänsynskrävande biotoper,
Skyddszoner, Skogliga impediment, Kulturmiljöer, Upplevelsevärden samt Transport över vattendrag. Skogsstyrelsens bedömning är att hänsynstagandet både i det undersökta området såväl
som generellt i landet i större utsträckning påverkades av andra styrmedel, hänsynstagandet
har inte försämrats med anledning av att tillståndsplikten togs bort.
Samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för
skydd av natur (Komet)
Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne har slutredovisat Kometprogrammet, ett femårigt samverkansprojekt med kompletterande metoder för skydd av natur. Till
och med den 31 mars 2014 skyddades totalt 292 områden om sammanlagt 1 130 hektar produktiv skogsmark inom ramen för programmet. Resultatet redovisades i Naturvårdsverkets
rapport 6621, juli 2014.
Sammantaget konstateras att Kometprogrammet under projektperioden utvecklats positivt
i flera avseenden. Arealen formellt skyddad skog ökade liksom användningen av naturvårdsavtal. Samverkansprocesserna förbättrades och de administrativa kostnaderna minskade.
Verksamheten har pågått i fyra år och mycket behöver utvecklas ytterligare innan metoden
kan ge ett väsentligt bidrag till måluppfyllelsen, till rimliga kostnader.
Uppdrag att årligen rapportera arbetet med att införa en kompletterande arbetsmetod för
skydd av värdefull natur
Arbete pågår. Nästa redovisningstillfälle är den 31 mars 2015.
Toleransavdrag vid naturvårdsavtal
I samråd med Naturvårdsverket redovisade Skogsstyrelsen beräkningsgrunder för ersättning
vid tecknande av naturvårdsavtal. Av redovisningen som lämnades till regeringen i mars 2014
framgår att:
• Ersättning utgår från bedömd avkastning från avtalsområdet och beräknas i skogsmark
med utgångspunkt från rotnetto vid tidpunkten för tecknande av naturvårdsavtalet. Avräkning för miljöhänsyn sker från beräknat rotnetto med utgångspunkt från miljöhänsyn
enligt 30 § skogsvårdslagen.
• Ett slopande av avdraget bedöms innebära att anslagen för bland annat ersättningar för
naturvårdsavtal behöver höjas med 5 mnkr per år om minst den nuvarande årliga arealen
naturvårdsavtal ska kunna tecknas.
46
7 Policyutveckling och extern samverkan
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
• Ett slopat avdrag bedöms ha liten påverkan på markägares vilja att i ökad utsträckning
ingå naturvårdsavtal. Men det kan skapa otydligheter i naturvårdsavtalets särprägel som
formellt skydd och innebära att oklarheter kring lagstadgade krav på miljöhänsyn och
sektorns miljöarbete kan uppstå.
Älgförvaltning
Skogsstyrelsen konstaterar att det nya älgförvaltningssystemet innebär en ökad möjlighet att
lyfta in skog/vilt-problematiken i de överväganden och beslut som tas av Länsstyrelsen, älgförvaltningsgrupper och andra. Själva förvaltningsarbetet innebär en komplicerad vägning av
data. För att personer inom älgförvaltningen på olika nivåer ska klara av att tolka dem behövs
ökat stöd från Skogsstyrelsen.
e-förvaltning
Skogsstyrelsen följer noga utvecklingen av tjänsterna Mina meddelanden och Svensk E-legitimation i samband med regeringsuppdraget En dörr in och uppdraget att utveckla en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare. Anslutningen till Svensk E-legitimation blir aktuell
när de leverantörer som Skogsstyrelsen anlitar har anslutit sig. Skogsstyrelsen redovisade sitt
arbete till regeringskansliet i PM 2014/02
Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter
Skogsstyrelsen och andra myndigheter har ett uppdrag att årligen under 2014-2021 följa upp
och arbeta mot tre angivna mål för att öka servicen, minska handläggningstiderna samt öka
förståelsen för företagens villkor. Rapportering ska ske årligen till Tillväxtverket. Skogsstyrelsen har under 2014 lämnat en rapport till Tillväxtverket.
Uppdrag att ta fram långsiktiga strategier för myndigheternas medverkan i
det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014–2020
Den interna strategin för regional utveckling, med tydligare fokus mot extern samverkan, ska
uppdateras.
Inrättande av analysgrupp för regional tillväxt och attraktionskraft
2014-2020
En analysgrupp, där Skogsstyrelsen ingår, har under år 2014 påbörjat sitt arbete.
Uppdrag om förenkling i skogsvårdslagstiftningen
I regeringsuppdraget om förenkling i skogsvårdslagstiftningen ska Skogsstyrelsen redovisa
hur tiden från att avverkningsanmälan lämnas in till att avverkningen får påbörjas kan kortas
till tre eller fyra veckor. Möjligheten att ta bort kravet på att redovisa uttag av skogsbränsle i
avverkningsanmälan ska analyseras.
7 Policyutveckling och extern samverkan
47
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Verksamhetens omfattning, Policyutveckling och
extern samverkan
Tabell 10. Årsarbetskrafter, intäkter och kostnader, tkr
Resultat ekonomiskt stöd
2014
2013
103
94
90
Intäkter av anslag 1:1
133 454
112 666
93 171
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
Från statsbudgeten för finansiering av
bidrag anslag 1:1
Lämnade bidrag
14 444
-147 898
0
2 371
12 257
-124 923
0
4 500
19 178
-112 349
0
0
-2 371
-4 500
0
Årsarbetskraft
48
7 Policyutveckling och extern samverkan
2012
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
8 Rådgivning
Förmedling av kunskaper till skogsägare och andra aktörer i skogen genom rådgivning, utbildning och information är sedan länge en av de viktigaste uppgifterna för
Skogsstyrelsen. En stor del av denna verksamhet har de senaste åren bedrivs inom
ramen för landsbygdsprogrammet, den programperiod som avslutades år 2014.
Tidningen SkogsEko, landets största skogstidning, som ges ut av Skogsstyrelsen fyra
gånger om året, är en viktig informationskanal och ett viktigt rådgivningsinstrument, liksom våra kontinuerligt utvecklade digitala kanaler och e-tjänster.
Arbetet med rådgivning och kunskapsförmedling har under året finansierats med ordinarie
myndighetsmedel, stöd för kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet samt med
medel för förstärkt rådgivning inom Skogsriket. Det totala antalet årsarbetskrafter under år
2014 uppgår till 80. Av dem står projekten i Landsbygdsprogrammet för 31 procent och rådgivning i Skogsriket för 10 procent.
I den rådgivningsverksamhet som finansierats av myndighetsanslaget har objektsvis återkoppling till yrkesverksamma haft högst prioritet. Återkopplingen gäller den miljöhänsyn
som tagits vid avverkning och riktas till den eller dem som planerat och/eller utfört avverkningen. Totalt har 1 114 yrkesverksamma deltagit i sådan återkoppling under året. Syftet med
återkopplingarna är att skapa förutsättningar för samsyn om vad som är bra miljöhänsyn, och
ett ömsesidigt lärande som bidrar till utvecklade arbetssätt och i förlängningen bättre miljöhänsyn. De gemensamma målbilderna för god miljöhänsyn som tagits fram inom projektet
Dialog om miljöhänsyn används som ett stöd.
Andra aktiviteter som bekostas med myndighetsanslaget är rådgivning i samband med
handläggning av avverkningsanmälan samt olika typer av rådgivning som initieras genom att
distriktskontoren blir kontaktade av skogsägare och yrkesverksamma i skogsbruket. Förvaltning och utveckling av e-tjänster och av digitala kanaler är en allt viktigare och större del av
rådgivningsverksamheten. Skogsbrukets användning av dessa tjänster och kanaler har fortsatt
att öka under året.
Rådgivningens koppling till olika ämnesområden
Fördelningen mellan ämnesområden framgår av tabellen nedan. Den avser all rådgivning och
utbildning som finansieras med myndighetsanslag och via Landsbygdsprogrammet.
8 Rådgivning
49
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tabell 11. Fördelning mellan olika ämnesområden i individuell rådgivning i fält och
gruppträffar, procent av aktiviteterna
Ämnesområden
Individuell rådgivning i fält (1 822 rådgivningar med totalt 2 930 deltagare)
Gruppträffar
(213 träffar med totalt 2 615
deltagare)
4
2
Återväxter
Beståndsvård
Miljöhänsyn
7
30
79
18
Områdesskydd
1
0
Hyggesfritt skogsbruk
2
8
Övrigt*
7
42
*) Övrigt utgör en relativt stor andel på gruppträffar. Under detta ämnesområde återfinns bland annat träffar där innehållet haft ett mer
allmänt tema som till exempel träffar för nyblivna skogsägare. Det kan också vara ämnesinnehåll som
inte har någon egen kategori, exempelvis viltskador eller information om e-tjänster och andra stödresurser för skogsägare
Målgrupper i rådgivningsverksamheten mot
skogsbruket
Det totala antalet deltagare i rådgivning i fält och i gruppaktiviteter riktad till skogsbruket22
var 21 945. Eftersom det förekommer att samma person deltar i flera olika rådgivningsaktiviteter är antalet unika personer något lägre. Antalet deltagare har minskat något jämfört med
2013, där det i sin tur var lägre än år 2012. Den minskande trenden beror till största delen på
avtrappningen av kompetensutvecklingsprojekten i Landsbygdsprogrammet.
Skogsägare och deras anhöriga utgör den numerärt största gruppen, med knappt 16 000 deltagare. Antalet utgör 4,8 procent av det totala antalet skogsägare. Om hänsyn tas till att vissa
personer besökt flera aktiviteter, är bedömningen att den verkliga andelen berörda skogsägare ligger på knappt 4 procent. Siffran gäller för fysiska träffar. Antalet som nås av information, råd och kunskapsförmedling via olika digitala kanaler, förlagsprodukter och SkogsEko är
avsevärt större.
Yrkesverksamma i skogsbruket är en grupp som har stor påverkan på skogstillståndet. Antalet
yrkesverksamma som har nåtts av individuell rådgivning eller kurser är 3 815, fördelat på
2 896 skogstjänstemän och 760 skogsarbetare/entreprenörer. I förhållande till målgruppens
storlek är de yrkesverksamma kraftigt överrepresenterade i rådgivning och kurser, vilket är
positivt ur ett effektperspektiv. Antalet har ökat något jämfört med år 2013, framför allt genom att skogsarbetare/entreprenörer som deltar i rådgivningsaktiviteter blivit fler.
Andelen kvinnor är 12 procent i individuell fältrådgivning och 25 procent i gruppaktiviteter.
Eftersom gruppen utgör cirka 40 procent av skogsägarna är kvinnor fortsatt underrepresenterade, trots att en del riktade insatser för att öka intresset hos de kvinnliga skogsägarna gjorts
under året.
Projekt inom Landsbygdsprogrammet
Skogsstyrelsen har under år 2014 bedrivit verksamhet inom sju olika kompetensutvecklingsprojekt med stöd från Landsbygdsprogrammet: Skogsbruk och vatten, Klimatanpassat Skogsbruk och vatten, Bioenergi från skogen, Skogsbruk i ett förändrat klimat, Skogens mångfald
22
Aktiviteter inom Skogen i Skolan ingår inte här.
50
8 Rådgivning
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
2, Ädellöv 2 samt Skogligt informationsmaterial. Det sistnämnda projektet fortsätter sin
verksamhet in på år 2015.
Kompetensutvecklingsprojekten vänder sig generellt till verksamma inom skogen och
inkluderar ett flertal olika kompetenshöjande åtgärder. Genom individuell rådgivning till
skogsägare på den egna fastigheten, större träffar av informationskaraktär och kurser inom
ett flertal ämnesområden har Skogsstyrelsen erbjudit olika målgrupper möjlighet till såväl
fördjupad som breddad kunskapsutveckling.
Skogligt informationsmaterial skiljer sig från de övriga projekten. Det är projekt där syftet är
att underlätta för skogssektorn att, via olika former av informationsmaterial och -kanaler, ta
till sig kunskap och information om klimat, vatten, bioenergi och skoglig mångfald. I projektet produceras informationsmaterial i skrift och som film. En interaktiv webbkurs om klimatförändringarnas inverkan på skog och skogsbruk är på prov genomförd och ett beslutsverktyg
till webben för klimatanpassning är på gång.
Under året har antalet deltagare i aktiviteterna för rådgivning, träffar och kurser varit 918,
10 039 respektive 63 personer. Måluppfyllelsen, både vad gäller antalet deltagare och det
utbyte deltagarna anser sig ha fått av aktiviteterna, har varit mycket god. För de 9 olika aktivitetstyperna har måluppfyllelsen vad gäller antal deltagare varit mellan 92 och 190 procent.
Årets aktiviteter var upploppet för dessa kompetensutvecklingsprojekt, de flesta av dem startade år 2011. Det är också slutfasen för hela programperiodens projektverksamhet. Sedan år
2009 har Skogsstyrelsen drivit 14 projekt. Antalet deltagare har sammantaget varit 130 000.
I projekten för Skogens mångfald och Ädellöv, som varit kopplade till skogliga miljöstöden
inom Landsbygdsprogrammet, har rådgivningen påverkat cirka 25 000 hektar skogsmark.23
Projektet Skogens mångfald har också haft ett mobilt kontor samt en omfattande verksamhet
med framtagning av informationsskyltar.
Måluppfyllelsen för antal deltagare har genomgående varit god i samtliga projekt. Den har för
enskilda aktivitetstyper varierat mellan 92 och 165 procent. Vid utvärderingen av projekten
visade det sig att alla effektmål var uppfyllda med god marginal eller låg mycket nära målen.
Projektens effekter i huvuddrag:
• Skogens mångfald och Ädellöv har bidragit starkt till miljöstödens mål genom beviljade
miljöstödsansökningar om 250 mnkr.
• I det senaste av de projekt som haft beställarkompetens i fokus angav 90 procent av deltagarna att de har blivit, eller kommer att vara, mer aktiva vid beställning skogliga tjänster.
• 75 procent av deltagarna i ett klimatprojekt svarade att de har påverkats att i högre grad
klimatanpassa sina skogsbruksåtgärder.
• 67 procent av deltagarna i bioenergiprojekten anger att rådgivningen påverkat att, eller
hur, en åtgärd utförts, vilket bidrar till ett hållbart uttag av bioenergi från skogen.
• I Skog och vatten-projekten uppger 67 procent av deltagarna att rådgivningen påverkat
att, eller hur, en åtgärd utförts, vilket bidrar till förbättrad hänsyn till vattendrag.
I utvärderingsenkäterna uppger 75–98 procent av deltagarna i de olika projekten att de har
fått nya kunskaper och mer än 92 procent av deltagarna säger sig vara nöjda med hur aktiviteterna genomförts.
I bilden nedan får vi en bild av hur stor areell påverkan vår samlade individuella rådgivning i
projekten haft. Vi kan också konstatera att det finns mycket kvar att göra.
23
6 300 hektar berörts av rådgivning inom Ädellöv och 21 000 ha stödansökningar i Skogens Mångfald.
8 Rådgivning
51
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Figur 9. Brukningsenheter som berörts av LBPrådgivning i någon form mellan 2011
och 2014
De ljusgröna områdena är brukningsenheter som berörts
av LBP-rådgivning i någon form mellan 2011 och 2014.
Bilden ger inte en helt rättvisande bild av påverkan, eftersom stora brukningsenheter, där representanter deltagit
i någon form av aktivitet, ger ett oproportionerligt stort
utslag. Men den ger en grov och överskådlig bild av de
massiva insatser som gjorts inom Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom Landsbygdsprogrammet.
Skogen i skolan
Skogen i skolan (SiS) är ett nationellt samverkansprogram för skolan och Sveriges skogliga
intressenter. Vi har under år 2014 fortsatt verka för att sprida kunskaper och andra hjälpmedel om den svenska skogen till skolans värld. Vi har under året fortsatt sprida utomhusövningar för skolans alla stadier. Dessa utomhusövningar följer Läroplanen för förskolan,
Lpfö/98 samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11.
Utelärandet och uteleken bidrar till bättre hälsa och ett bättre inlärningsklimat för barnen i
skolan. Samtidigt lär sig barnen på ett naturligt sätt om de olika livsbetingelserna i skogen.
För att visa på möjligheterna med uteklassrummet har Skogsstyrelsen fortsatt arbetet med att
restaurera befintliga skolskogar samt att etablera nya skolskogar. Arbete har utförts av medarbetare i Skogsstyrelsens och Arbetsförmedlingens gemensamma arbetsmarknadssatsning,
SAFT.
52
8 Rådgivning
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Hyggesfritt skogsbruk
När skogen brukas hyggesfritt är marken kontinuerligt skogbevuxen. Hyggesfritt skogsbruk
är en form av anpassad skötsel, ett alternativ och komplement till trakthyggesbruk. Hyggesfritt skogsbruk innebär ökad variation i den brukade skogen och ökar möjligheten för vissa
artgrupper att fortleva.
Skogsstyrelsen ger råd till och erbjuder utbildning för skogsägare och skogsbrukets aktörer.
Demonstrationsytor där varianter av hyggesfritt skogsbruk och effekter kan studeras har
ordnats. Myndigheten samarbetar med flera kommuner, som ser hyggesfritt skogsbruk som
ett bra alternativ för många av sina tätortsnära skogar. På varje distrikt inom Skogsstyrelsen
finns nu en person som är insatt i hyggesfritt skogsbruk och som skogsägare och skogsbrukets
aktörer kan vända sig till.
Under året har Skogsstyrelsen föreslagit 158 skogsägare att hyggesfritt skogsbruk ska bedrivas på deras skogsområden (Källa: Navet). Information och rådgivning omfattande minst en
timme har getts till 676 skogsägare eller yrkesverksamma inom skogsbruket (Källa: Navet).
Skogsstyrelsens e-tjänster
Mina sidor är skogsägarens egna sidor bakom inloggning på Skogsstyrelsens webbplats. Här
kan skogsägarna bland annat se kartor över sina skogar, planera åtgärder och skicka in avverkningsanmälan. De kan ladda ner sitt gröna kuvert, en sammanställning av den information
som myndigheten har om deras marker. Genom att erbjuda e-tjänsten Mina sidor underlättar
vi för skogsägaren att sköta sin skog och sina myndighetskontakter.
Under året har vi fortsatt att utveckla Mina sidor med ingående e-tjänster och funktioner.
Flera nyheter har lanserats, bland andra möjlighet att logga in med mobilt bank-id, rådgivningsfunktioner som röjningsanalys och integration med Skogens paragrafer (en webtjänst
som ger skogsbrukarna hjälp med att hitta i gällande regelverk). Den integrationen innebär
att skogsägaren får råd och information om vad som gäller vid en viss åtgärd på den egna
fastigheten. En annan nyhet är att skogsägaren kan delegera rättighet till Skogsstyrelsens
personal för att få hjälp eller rådgivning via Mina sidor. Karttjänsten har utökats med skogliga
grunddata från laserskanning. Exempel på sådana data är olika volymuppgifter, trädhöjder,
terrängskuggning och jämförelser mellan flygbildsår. Mobilversionen av karttjänsten har
utvecklats, med exempelvis möjlighet att markera och namnge favoritpunkter i kartan.
Användningen av e-tjänsterna fortsätter att öka. Antalet inloggningar per månad i Mina Sidor
har ökat med 30 procent under året. Totalt 76 561 skogsägare har loggat in sedan lanseringen
2009, gröna kuvert har skrivits ut för 42 983 brukningsenheter och 9 871 avverkningsanmälningar har inkommit.
Skogsstyrelsen i medierna
Fokus i årets mediearbete har legat på att bidra till ett ökat förtroende hos omvärlden för att
myndighetens arbete ger effekt i skogen. Det är en fortsättning av det kommunikationsarbete
som inleddes år 2013, men i år med ett tydligt fokus på att kommunicera de delar av vårt
arbete som rör miljöhänsyn (se avsnittet om extern kommunikation kring miljöhänsyn, sid 56).
Även under år 2014 har medieaktiviteten varit hög, vilket resulterat i ett bra mediegenomslag. Bland de frågor som fått mest uppmärksamhet syns bland annat den bristande hänsynen
till forn- och kulturlämningar, årets älgbetesinventering samt vår helikopterinventering i
mellersta Sverige där omfattningen av körskador efter avverkningar undersöktes. Ett lokalt
8 Rådgivning
53
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
projekt som synts, främst i gotländsk media och fackpress, är LifeELMIAS som syftar till att
bekämpa almsjuka.
Året inleddes med fortsatt medial uppmärksamheten om effekterna av de stormar som avslutade år 2013. Framförallt har Skogsstyrelsen kommunicerat kring vikten av att stormfällt
virke måste ut från skogen för att omfattande angrepp av granbarkborre ska kunna undvikas
samt säkerhet när man arbetar i stormfälld skog. Den största mediala händelsen år 2014
var skogsbranden i Västmanland där Skogsstyrelsen var en av de aktörer som ofta förekom i
media.
Skogsstyrelsens mediegenomslag ligger på ungefär samma nivå som 2013. Liksom tidigare
syns vi mycket i fackpress, men också i dagspress. Framförallt har Skogsstyrelsen synts i frågor kopplade till skogsskador och skogsbruk, oftast i vår roll som expertmyndighet.
Rapporteringen kring Skogsstyrelsen har även i år till övervägande del varit neutral. I den
positiva publiciteten syns exempelvis arbetet med skydd av skog, skogsbruk i ett förändrat
klimat, stödet Väx med skogen samt arbetsmarknadsprojektet SAFTs många lokala projekt
vid exempelvis vandringsleder och motionsspår. Likaså gav vårt initiativ att möta skogsbruket
för tala om miljöhänsyn mycket positiv publicitet. Arbetsmarknadsprojekten syns också i den
negativa publiciteten, dels kritik mot deltagares arbetsuppgifter, dels en tvist kring arbetsmarknadsprojekt på Gotland. Likaså var det negativ publicitet kring att Skogsstyrelsen inte
haft det statliga pensionsavtalet för anvisad personal.24
Bra betyg för skogsstyrelsen.se
Vår externa webbplats, skogsstyrelsen.se, får bra helhetsbetyg i den användarundersökning
som gjordes i maj 2014. Undersökningen visade dock på flera förbättringsområden. Dessa
ligger till grund för 2015 års översyn av webbplatsen då vi gör den ännu mer intressant och
tillgänglig för målgrupperna.
Närmare 18 procent besöker vår webb för att logga in på Mina sidor. Drygt 14 procent för att
läsa om skogsskötsel och närmare 13 procent har angett statistik som anledning till att besöka
skogsstyrelsen.se, enligt användarundersökningen.
Undersökningen visar också att besökarna på webbplatsen är övervägande män, drygt 76
procent, jämfört med 24 procent kvinnor.
Totala antalet besök på skogsstyrelsen.se var 781 000, jämfört med 689 000 år 2013, enligt
uppgifter hämtade från Google analytics.
Förberedelse för nya SkogsEko
I augusti 2014 påbörjades en stor omgörning av Skogsstyrelsens tidning SkogsEko. Form,
format, papper och innehåll sågs över. Själva omgörningsarbetet avslutades i december. Det
första numret av ”nya” SkogsEko publiceras i mars 2015. Förnyelsen av tidningen är en viktig
satsning för att hålla kvar och öka det stora intresset för tidningen bland målgruppen enskilda
skogsägare.
Tidningens syfte är att öka läsarnas kunskap om skog och skogsbruk samt väcka intresse för
centrala skogliga frågor med målet att det ska ge positiva effekter i skogen.
24
Källa: Medieanalys Retriever samt egna analyser.
54
8 Rådgivning
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Rådgivande artiklar blandas med nyhetsartiklar och texter där en fråga stöts och blöts ur olika
synvinklar. Under året har det till exempel handlat om varför och hur hyggesfritt skogsbruk
kan bedrivas, hur snytbaggeskadorna kan minskas och balansgången mellan skog och vilt.
Problematiken kring körskador och behovet av mer skyddad skog har också belysts på olika
sätt. SkogsEko ges ut med fyra nummer per år. Upplagan är cirka 223 000 exemplar/tryckning.
Sociala medier stöder verksamheten
Antalet personer som följer Skogsstyrelsen i sociala medier ökar stadigt. Skogsstyrelsen har
därmed skapat en bra grund för dialog via sociala medier och är idag något starkare på Twitter än på Facebook.
I en undersökning som genomfördes av extern konsult hösten år 2014 framkom att arbetet
i sociala medier är ett bra komplement till myndighetens övriga kanaler. Undersökningen
visade även på områden där arbetet i sociala medier kan utvecklas.
Under året har det pågått förberedelser för större användning av film i verksamheten, som ett
sätt att utveckla kommunikationen med målgrupperna.
Tabell 12. Antal gillare/följare på Facebook och Twitter 2013–2014
Facebook
31/12 2013
31/12 2014
496
788
Ökning, procent
Twitter
58,8
546
Ökning, procent
926
69,6
Kommunikation i samband med branden i
Västmanland
Branden i Västmanland innebar en stor kommunikativ insats från Skogsstyrelsen som gav ett
bra genomslag i medierna. I de traditionella medierna medverkade Skogsstyrelsen i en stor
andel av de artiklar och inslag som publicerades i riksmedier. Där är det myndighetens beräkningar av värdet på den förstörda skogen som fått störst spridning.
Miljöhänsyn, extern kommunikation
Extern kommunikation, framförallt via media, har varit ett prioriterat område även under år
2014, men med en tydligare inriktning på att kommunicera vårt arbete kring miljöhänsyn ur
ett brett perspektiv. För att få en uppfattning om hur mycket myndigheten syns i frågor kopplade till miljöhänsyn, har detta analyserats inom ramen för vår medieanalys.
Generellt kan konstateras att Skogsstyrelsen har en god synlighet i frågor relaterade till
miljöhänsyn, men att det är mycket stor spridning på vad som uppmärksammas och i vilken
omfattning. I genomsnitt omnämns miljöhänsyn i 40 procent av publiciteten (nettoräckvidd)
– men det omfattar då alltifrån mycket kortfattad information till djuplodande artiklar där
fokus helt är på en miljöhänsynsrelaterad fråga. Ibland är Skogsstyrelsens arbete helt i fokus,
ibland omnämns det bara perifert.
Ser man mer specifikt till vilka frågor som uppmärksammats i mer eller mindre stor utsträckning finner man exempelvis artiklar och inslag om projektet Dialog om miljöhänsyn, nya fö-
8 Rådgivning
55
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
reskrifter som ska hjälpa skogsägarna att ta bättre miljöhänsyn, svårigheterna att nå Sveriges
miljökvalitetsmål, hur körskador undviks samt vår statistik över hur många biotopskydd och
naturvårdsavtal som tecknades år 2013. En av de starkare nyheterna under året var Skogsstyrelsens tillsynskampanj där körskador kartlades med hjälp av helikopter i mellersta Sverige
samt den årligen återkommande rapporten om hänsynen till forn- och kulturlämningar.
Däremot har Skogsstyrelsens arbete med målbilderna inte fått något större genomslag, vilket
delvis beror på att dessa inte kommunicerats i någon större utsträckning förrän under hösten.
Då har ett flertal pressmeddelanden om distriktens arbete med återkoppling skickats ut.
Dessa tillsammans med en debattartikel om vår skogspolitiska dialog, fick gott genomslag och
bidrog till att miljöhänsynsfrågor syntes i media.
Miljöhänsyn har också lyfts i flera andra debattartiklar. I maj månad publicerades en debattartikel i ett tiotal tidningar om att skogsbruket behöver ta bättre miljöhänsyn och vad Skogsstyrelsens arbete inriktas på under året. Vi har också skrivit om varför det är viktigt att ta om
hand om stormskadat virke i produktionsskogar, men lämna det i områden med höga miljövärden. Tillsammans med andra myndigheter och skogsbruket publicerades en debattartikel
om den kraftsamling som görs i norra Sverige för att minska skadorna på forn- och kulturlämningar. Även en debattartikel om behovet av att alternativa skogsskötselmetoder ökar
har publicerats. Årets avslutades med den ovan nämnda debattartikeln om vår skogspolitiska
dialog, där skogsbrukets miljöhänsyn är en av de frågor som diskuteras.
Jämfört med den totala mediebilden var publiciteten som rör miljöhänsyn mer positivt vinklad än genomsnittet. Den negativa exponeringen kring miljöhänsyn har varierat från högre
till samma som för den totala mediebilden.
Verksamhetens omfattning, Rådgivning
Tabell 13. Årsarbetskrafter, intäkter och kostnader, tkr
Resultat
2014
2013
2012
80
89
138
Intäkter av anslag 1:1
69 308
75 969
97 526
Övriga intäkter
22 933
23 847
47 083
Kostnader
-92 241
-99 816
-144 609
0
0
0
Årsarbetskraft
Resultat
56
8 Rådgivning
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
9 Områdesskydd
Formellt skydd av skyddsvärda miljöer, tillsammans med bevarandeåtgärder i dessa,
är viktiga byggstenar i visionen om ett hållbart brukande, med en bibehållen biologisk mångfald, av den svenska skogen. Områden med de högsta bevarandevärdena
prioriteras. Arbetet sker i nära dialog med berörda markägare.
Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal–formellt
skydd
En uppföljning av markägares upplevelse av myndigheternas arbete med formellt skydd visar
att nära åtta av tio markägare till övervägande del är nöjda med inrättandet av skyddet på sin
fastighet. Naturvärdeskvaliteten i arealer med naturvårdsavtal och biotopskyddsområden
ligger på en fortsatt hög nivå. För biotopskyddsområden har kvaliteten ytterligare förbättrats
under året. Utvecklingen stämmer väl överens med intentionerna om ett värdebaserat områdesskydd. Åtgärder har även genomförts för att tidigarelägga områdesskyddsarbetet, för att
säkerställa fortsatt hög kvalitet samt för att utföra naturvårdande skötselåtgärder i områdena.
Intresset för ekonomisk ersättning för formellt skydd av skogsarealer med höga naturvärden
är fortsatt mycket stort, vilket ställer stora krav på urval och prioritering av områden. Prioriteringen görs i enlighet med den myndighetsgemensamma strategin för formellt skydd av
skog och utifrån tilldelade medel. Efter de bytesaffärer som skett med statens skogar främst i
norra Sverige under senare år finns behov av en översyn av representativiteten i det formella
skyddet och av strategin.
De tilldelade medlen för formellt skydd är inte tillräckliga. Omfattningen av avverkningsanmälda nyckelbiotoper ligger fortfarande på en för hög nivå, nyckelbiotoper fortsätter att
påverkas negativt av skogsbruksåtgärder och beslutade mål för formellt skyddad areal nås inte
inom angiven tid. Den tidigare positiva utvecklingen för arealen naturvårdsavtal har avstannat under år 2014. Detta beror förmodligen till stor del på att markägare avvaktar i väntan
på de utredningar som rört ett eventuellt slopat avdrag för miljöhänsyn vid beräkningen av
ersättning vid tecknande av naturvårdsavtal. Ytterligare ett fastighetsavtal har tecknats under
året. Ett PM har gemensamt utformats med Naturvårdsverket för att underlätta och öka tecknandet av naturvårdsavtal med höga sociala värden.
Tabell 14. Antal hektar naturvårdsavtal och biotopskyddsområden år 2014
Antal hektar, produktiv skogsmark, per år
Skyddsform
2014
Biotopskydd
Naturvårdsavtal
2013
2012
1 043
933
822
579
1 053
739
De långsiktiga målsättningarna för arealen biotopskyddsområden och naturvårdsavtal har
ännu inte nåtts. Höjningen av anslaget för 2013 och 2014 har inte varit tillräckligt för att
kompensera för de ökade kostnader av områdesskyddet som förändringarna i ersättningsbestämmelser och högre virkespriser inneburit. Hittills har Skogsstyrelsen beslutat om knappt
25 000 hektar biotopskyddsområden och knappt 35 000 hektar naturvårdsavtal sedan 1993.
9 Områdesskydd
57
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Under året har särskilda insatser genomförts för att öka omfattningen av naturvårdande
skötselåtgärder inom biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Arbetsgången för handläggningen har förenklats, utbildningsinsatser genomförts och utveckling av handläggarstödet
genomförts. Målet för verksamheten, att öka omfattningen av naturvårdande skötselåtgärder
i södra Sverige, har dock inte nåtts. Detta bedöms bero på att verksamheten med bildande av
formellt skydd behöver ta stor del av anslaget i anspråk. Anslaget är gemensamt för de båda
verksamheterna, både vad gäller ersättningar till markägare och myndighetens handläggning.
Under året har 77 biotopskyddsområden med ett uttalat genbevarande beslutats enligt fastställd strategi för genbevarande i biotopskyddsområden. Det innebär att mer än hälften av
Skogsstyrelsens angivna mål för perioden 2013-2016 har nåtts.
Arbetet med bevarandet av den vitryggiga hackspetten inom åtgärdsprogrammet har fortsatt
med ett geografiskt fokus i det mellansvenska stråket från Dalsland i väster till Uppland i
öster.
De administrativa kostnaderna för Skogsstyrelsen, angivna som kostnad per hektar samt
kostnad per ärende, är under 2014 på en något lägre nivå25 än för 2013 och 2012. I de administrativa kostnaderna återfinns också kostnader för handläggning av naturvårdande åtgärder
i tidigare skyddade områden.
Tabell 15. Kostnader för arbete samt utbetald ersättning vid bildande av formellt skydd,
perioden 2012–2014
2014
2013
Administrativ kostnad (tkr)
29 500
37 000
33 000
Beslutad ersättning (tkr)
148 767
144 117
130 437
1 622
1 986
1 561
Hektar nya BS och NVA
2012
Antal nya BS och NVA
352
423
387
Administrativ kostnad/hektar (tkr)
18,2
18,6
21,1
Administrativ kostnad/ärende (tkr)
83,8
87,4
85,3
Verksamhetens omfattning, Områdesskydd
Tabell 16. Årsarbetskrafter, intäkter och kostnader, tkr
Resultat
Årsarbetskraft
Intäkter av anslag 1:2
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
25
2014
2013
2012
51
52
48
195 474
198 515
179 720
653
3 104
3 440
-196 127
-201 619
-183 160
0
0
0
För att hantera den budgetförstärkning gällande intrångsersättningar som fanns i regeringens budgetproposition för 2015 ökade andelen
utbetalningar av ersättningar under 2014, vilket innebar att de administrativa kostnaderna på 1.2 anslaget minskade samtidigt som delar ur
1.1 anslaget användes för att inleda ärenden i syfte att hantera den förväntade budgetförstärkningen.
58
9 Områdesskydd
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
10 Ekonomiskt stöd
Under 2014 har Skogsstyrelsen hanterat flera olika ekonomiska stöd. Till stor del
bidrar stöden till miljömålen genom aktiva åtgärder, men det finns också stöd för
kompetensutveckling, företagsutveckling och i slutet på året öppnades även ett tillfälligt stöd på grund av den stora skogsbranden i Västmanland.
Tabell 17. Översikt av de olika stöd Skogsstyrelsen hanterat och förberett under år 2014
Stöd
Eventuellt kortnamn
Syfte
Nokås
Bidrar till miljömålet levande
skogar genom stöd till aktiva
skötselåtgärder i natur- och
kulturmiljöer, landskapsbild och
friluftsliv.
Stöd till ädellövskogsbruk
Ädellövskogsbruk
Bidrar till miljömålet levande
skogar genom att bevara ädellövskogen.
Väx med skogen – stöd till
företag.
Väx med skogen
Ge stöd för åtgärder som skapar
förutsättningar för ekonomisk
tillväxt inom förädling och
innovation eller för upplevelser
och rekreation med anknytning
till skog.
Stöd till natur och kulturmiljövårdsåtgärder.
Landsbygdsprogrammet perioden 2007-2013. Utbetalning
möjlig fram till september 2015
Skogsstyrelsen behörig myndighet för 3 olika stöd:
- Kompetensutveckling
- Bevara och utveckla skogens
mångfald
- Öka arealen ädellövskog
Kompetensutveckling
Skogens mångfald (SM)
Ädellöv
- Kompetensutveckling i uthålligt skogsbruk för aktiva inom
skogsbruket.
- Bidrar till miljömålet levande
skogar genom skötselåtgärder i
natur- och kulturmiljöer.
- Bidrar till miljömålet levande
skogar genom att öka andelen
ädellövskog.
Tillfälligt stöd för upparbetning
och lagring av brandskadat virke
efter branden i Västmanland.
Brandstödet
Kompensera skogsägare för ökade kostnader och fallande priser
på energived efter skogsbranden
i Västmanland 2014.
Landsbygdsprogrammet perioden 2014-2020.
Föreslagna stöd:
- Kompetensutveckling & rådgivningstjänster
- Skogens miljövärden
- Investeringar i infrastruktur
Kompetensutveckling av verksamma inom skogsbruk.
Bidra till miljömålen genom stöd
till skötsel av natur och kulturvärden samt en infrastruktur
som ger effektiva transporter och
begränsar negativ miljöpåverkan
vid vägbyggen och terrängtransporter.
Skogsstyrelsen deltar i förberedande arbete med 3 skogliga
stöd.
Stöd till Nokås och Ädellövskogsbruk
Efterfrågan på stöden är fortsatt hög, men ökningen av beviljade stöd år 2013 syns fortfarande
inte i utbetalda stöd. Vi är inte helt klara över orsaken till att utbetalningarna inte tar fart,
men vi misstänker att de främsta skälen är att det tar lång tid att utföra åtgärderna, en del blir
inte utförda alls och oftast blir kostnaderna lägre än beräknat.
10 Ekonomiskt stöd
59
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tabell 18. Beviljade och utbetalade stöd till Nokås och Ädellövskogsbruk
Stödform,
mnkr
2014
2013
2012
Beviljade
Utbetalade
Beviljade
Utbetalade
Beviljade
Utbetalade
Natur- och
kulturmiljövårdsåtgärder (Nokås)
21,4
11,8
19,1
10,2
11,9
8,5
Ädellövskogsbruk
15,6
10,0
20,7
8,7
9,1
9,1
Summa
37,0
21,8
39,8
18,9
21,0
17,6
Tabell 19. Nokås, fördelning på åtgärder
Miljövärde, hektar
Biologisk mångfald/(Naturvårdsåtgärder)
2014
2013
Beviljade
Beviljade
1 522
1 096
Vattenmiljöer
27
47
Kulturmiljön
168
177
Biologiskt kulturarv
Landskapsbild och friluftsliv
Övrigt
Summa
85
94
236
133
87
214
2 125
1 761
Tabell 20. Ädellövskogsbruk, fördelning på åtgärder
Åtgärd, hektar
2014
2013
Beviljade
Beviljade
Föryngring
591
685
Gräsrensning
246
270
Hjälpplantering
118
121
Stängselvård
147
219
88
82
1 410
2 181
58
1
Övrig återväxtvård
Röjning
Nyanläggning
Nedtagning stängsel
Summa
190
178
2 848
3 737
Under år 2014 har efterfrågan på Nokås ökat totalt, främst för biologisk mångfald, landskapsbild och friluftsliv. Stödet till övriga miljövärden har minskat. Efterfrågan på stöd till ädellövskogsbruk har minskat något. Stöd till nyanläggning har dock ökat från en mycket låg nivå
efter föreskriftförändringar 1 juli 2014.
Hantering av stöden Nokås och Ädellövskogsbruk
Under hösten 2014 ingick stöden till Nokås och ädellövskogsbruk i Skogsstyrelsens NKIundersökning (Nöjd Kund Index). Skogsstyrelsens stödhantering fick i undersökningen ett
index på 69, vilket innebär att stödhanteringen ligger mellan ”nöjd” (55) och ”mycket nöjd”
(75). Förbättringsområden finns framförallt i ansökningsblanketterna och i handläggningstiderna. Vi bör också öka andelen som får kunskap om stöden via andra kanaler än direkt
60
10 Ekonomiskt stöd
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
från Skogsstyrelsens personal. Skogsstyrelsens personal får ett högt betyg av sökande för sitt
bemötande och sin kompetens! (8,5–9,1 på en 10-gradig skala).
Landsbygdsprogrammet 2007–2013, behörig
myndighet
I Skogsstyrelsens roll ingår, förutom att handlägga ansökan om stöd och ansökan om utbetalning, att ta fram föreskrifter för stöden, marknadsföra, kontrollera, följa upp och utvärdera
dem. 2014 hanterades inga ansökningar om stöd då sista datum för beslut om stöd var 31
december 2013. Arbetet under 2014 har varit att hantera ansökan om utbetalningar från
kompetensutvecklingsprojekt och skogliga åtgärder. Alla ansökningar om utbetalningar från
projekt och åtgärder ska vara avslutade och beslutade senast den 10 september 2015. Efter
överenskommelse med Jordbruksverket har Skogsstyrelsen under programperiodens gång
beviljat ansökningar om stöd till ett högre belopp än budget eftersom erfarenheter visar att
ett visst återflöde uppstår genom att beviljade stöd inte utnyttjas.
Närmare 280 000 personer, de flesta skogsägare och entreprenörer, har deltagit i kompetenshöjande aktiviteter inom områden som klimat, natur- och kulturmiljöhänsyn, bioenergi och
ekonomi. Utvärderingar visar på många nöjda deltagare och ökad aktivitet i skogen.
Tabell 21. Landsbygdsprogrammet 2007–2013. Budget, beviljade och utbetalda belopp
Stödtyp, mnkr
Kompetensutveckling
Utbetalt
Beviljat
Budget
2014
2009–2013
Summa
2009–2013
2009–2013
175
238
413
488
474
Skogens mångfald
37
60
97
156
155
Öka arealen ädellöv
22
42
64
82
82
Bevara och utveckla skogens mångfald och Öka arealen ädellövskog
Skogsägare kunde fram till 31 december 2013 ansöka om stöden Bevara och utveckla skogens
mångfald och Öka arealen ädellövskog. De som beviljats stöd kan fram till sommaren 2015
utföra åtgärderna och sedan ansöka om utbetalning av stödet. Efterfrågan och beviljning av
stöd var som störst under det sista året, 2013. Därför är många åtgärder ännu inte är utförda
och utbetalning har inte beviljats (se tabell 22) Båda stöden hade en större efterfrågan än det
fanns budgeterade medel för. De kompetensutvecklingsprojekt som varit kopplade till stöden
(se kapitel 8) har starkt bidragit till ökat intresse och kunskap kring skötsel av natur och kulturvärden, och intresset av att söka stöden.
Tabell 22. Beviljade och utbetalat stöd, hektar, Bevara och utveckla skogens mångfald (SM)
och Öka arealen ädellövskog (ädellöv)
Åtgärd, hektar
Beviljat 2009–2013
Utbetalt 2009–2014
Arealstöd (SM)
16 450
10 329
5 041
2 926
176 289
160 664
4 420
1 976
Schablonstöd (SM)
Målklassning (SM)
Öka arealen ädellövskog
En stor del av stöden har utbetalts under 2014 och en stor del återstår att betala ut 2015. Stor osäkerhet
råder om hur många som kommer hinna utföra sina åtgärder och ansöka om utbetalning innan den sista
utbetalningen i september 2015.
10 Ekonomiskt stöd
61
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tabell 23. Handläggningskostnad per ärende
Handläggningskostnad, kr per ärende
Kompetensutveckling
Skogens mångfald och ädellöv
2014
2013
2012
30 535
24 118
11 943
3 680
2 580
2 321
Handläggningskostnaden per ärende (egentligen per beslut som inkluderar ombeslut) för
kompetensutveckling ökade ytterligare 2014. Det kan förklaras av att vi, jämfört med 2013,
hanterade tre gånger så många stora ansökningar om utbetalning vilka tar lång tid att granska. Utbetalningen av företagsstöd som kräver mycket mindre resurser att handlägga var i
princip klar 2013.
Landsbygdsprogram 2014–2020
Under 2014 har Skogsstyrelsen deltagit i Jordbruksverkets arbete med att förbereda ett nytt
landsbygdsprogram. Enligt planen ska stöd till kompetensutveckling och rådgivningstjänster
öppna för ansökan under hösten 2015, medan stöd till skogens miljövärden och infrastruktur
beräknas starta 1 januari 2016.
Väx med skogen
Se kapitel 3, Skogsriket
Brandstödet
Skogsstyrelsen fick den 11 september 2014, i en ändring av regleringsbrev för budgetåret
2014, uppdraget att ”… lämna förslag till hur stödåtgärder med anledning av skogsbranden i
Västmanlands län i augusti 2014 bör utformas, dels för upparbetning av energived från brandskadat virke, dels för stöd till lagring av brandskadat virke inklusive flisen från det brandskadade virket”.
Efter redovisat förslag fick Skogsstyrelsen i uppdrag att administrera ett brandstöd för drabbade skogsägare. Stöd kan utgå för upparbetning av energived och för investering av lagringsplatser för brandskadat virke från det aktuella området.
Förordningen SFS (2014:1315) trädde i kraft den 4 november 2014. Ersättning kan ges med
30 kr m3 fub (skogskubikmeter, under bark) för upparbetning av energived och med högst 50
procent av faktiska investeringskostnader för anläggning av lagringsplats för brandskadat
virke. Maximal ersättning för stödmottagaren är 200 000 euro.
10 mnkr fanns avsatta redan 2014, samt preliminärt 10 mnkr 2015. För att hinna med att
administrera och besluta om stöd 2014 fick intressenter ansöka om förskott med sista ansökansdatum 10 december 2014. Förskott beviljades med 20 kr m3 fub för upparbetning av
energived. Förskott beviljades också med 30 procent av beräknad investeringskostnad för
anläggning av lagringsplats för brandskadat virke. Sista beslutsdag var 16 december. Sökande
kunde få sitt stödbelopp före 31 december 2014.
68 sökande beviljades förskott med 8 359 800 kr fördelat på 5 479 800 kr för upparbetning
av energived och 2 880 000 kr till investeringsstöd för anläggande av lagringringsplats för
brandskadat virke.
62
10 Ekonomiskt stöd
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Verksamhetens omfattning, Ekonomiskt stöd
Tabell 24. Årsarbetskrafter, intäkter och kostnader, tkr
Ekonomiskt stöd inklusive LBP Behörig myndighet
2014
2013
2012
42
55
46
Intäkter av anslag 1:2
17 054
18 870
19 624
Intäkter av anslag 1:1 (LBP behörig myndighet)
23 255
32 052
23 049
136
144
795
-40 445
-51 066
-43 468
0
0
0
58 163
28 846
27 661
-58 163
-28 846
-27 661
Årsarbetskraft
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
Från statsbudgeten för finansiering av bidrag anslag 1:2
Lämnade bidrag
10 Ekonomiskt stöd
63
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
11 Tillsyn och handläggning av
avverkningsärenden
Handläggning av avverkningsärenden, med efterföljande tillsyn enligt skogsvårdslagen och miljöbalken, tillhör Skogsstyrelsens mest omfattande arbetsuppgifter. Skogsvårdslagen anger de grundläggande reglerna för skogens skötsel. Här finns regler om
avverkning, vilken hänsyn till naturvården, kulturmiljövården, sociala värden och
rennäringen som ska tas, hur återväxterna ska tryggas och hur skador ska förebyggas. Särskilda regler finns för avverkning i fjällnära skog och ädellövskog.
Utöver tillsynen enligt skogsvårdslagen och miljöbalken har Skogsstyrelsen även ansvaret för
tillsyn enligt virkesmätningslagen och timmerförordningen.
Handläggning av avverkningsärenden
Skogsstyrelsen får kännedom om planerade avverkningar genom de avverkningsanmälningar
och ansökningar om avverkningstillstånd som kommer in till myndigheten. Handläggningen
av avverkningsärenden sker lokalt av medarbetare på Skogsstyrelsens 30 distrikt. Till stöd för
handläggningen används dels material från myndighetens egna inventeringar, dels geodata
från andra myndigheter som länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. En sammanvägd bedömning av tillgänglig geodata och den hänsyn som redovisats i anmälan eller ansökan avgör
om Skogsstyrelsen initierar tillsyn i det aktuella ärendet.
Antalet avverkningsanmälningar och ansökningar om tillstånd till avverkning har ökat med
17 procent jämfört med år 2013.
Totalt har 67 711 anmälningar och 681 ansökningar om tillstånd till avverkning inkommit,
vilket är en kraftig ökning jämfört med de tre föregående åren. Av dessa gällde 65 746 föryngringsavverkning, medan 2 646 avsåg avverkning för annat ändamål än virkesproduktion.
Den största ökningen har skett i region Nord som en konsekvens av stormarna Hilde och Ivar
hösten 2013. Stormhanteringen efter Hilde och Ivar har också inneburit att andelen beviljade
ansökningar om att få påbörja avverkning tidigare än sex veckor efter anmälningstidpunkten
har ökat från 5,6 procent år 2013 till 10,9 procent under år 2014.
Tabell 25. Anmälningar och ansökningar om föryngringsavverkning
Resultat
Anmälningar och ansökningar om
föryngringsavverkning
2014
Medel 2011–2013
2013
2012
2011
65 746
52 362
55 546
48 988
52 551
Merparten av avverkningsanmälningarna och ansökningarna om avverkningstillstånd skickas
in via Skogsstyrelsens e-tjänst eAvverka. Denna e-tjänst bidrar till att minska de administrativa kostnaderna för både det inskickande företaget och för Skogsstyrelsen, jämfört med
alternativet med pappersblankett.
Andelen anmälningar och ansökningar som kommit in via eAvverka var under år 2014 drygt
60 procent, ungefär samma andel som under år 2013. Tjänsten används främst av större
bolag, skogsägarföreningar och sågverksföretag.
64
11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Mindre företag och enskilda skogsägare kan skicka in sin anmälan eller ansökan via e-tjänsten Mina sidor. Tjänsten togs i drift under år 2010. Under år 2014 har 4 procent av anmälningarna och ansökningarna kommit in den vägen.
Figur 10. Månadsvis inflöde av anmälningar under 2013 och 2014 fördelat på
registreringsmetoder
8 000
Manuell
eAvverka
7 000
6 000
Mina sidor
5 000
Totalt
4 000
3 000
2 000
1 000
dec 14
okt 14
nov 14
sep 14
jul 14
aug 14
jun 14
apr 14
maj 14
mar 14
jan 14
feb 14
dec 13
okt 13
nov 13
sep 13
jul 13
aug 13
jun 13
apr 13
maj 13
mar 13
jan 13
feb 13
0
Handläggningen av avverkningsärenden ingick under året i Skogsstyrelsens NKI-undersökning (Nöjd Kund Index). Handläggningen fick i undersökningen ett index på 65, vilket
innebär att handläggningen ligger mellan ”nöjd” (55) och ”mycket nöjd” (75), en liten
försämring jämfört med 2012 års undersökning. Resultatet visar att de digitala kanalerna för
avverkningsanmälan kan förbättras. Skogsstyrelsen bör öka samverkan med de organisationer
som har egna administrativa system för anmälan.
Tillsyn enligt skogsvårdslagen
Tillsynen kan delas in i två delar, före respektive efter avverkning. Före avverkning prioriteras
tillsynen av de ärenden där den planerade avverkningen kan innebära risk för bristande hänsyn eller dåliga återväxtresultat. Efter avverkningen gäller tillsynen främst kontroll av utförd
avverkning och vidtagna återväxtåtgärder.
Sedan år 2011 har Skogsstyrelsen haft en tydlig inriktning mot att i större utsträckning nyttja
den potential som finns i föreskrifterna till 30 § (hänsyn till natur- och kulturmiljövärden) i
skogsvårdslagen. Inriktningen har under år 2014 tydliggjorts i fokusområdet skarpare tillsyn.
Målet har varit att öka antalet beslut om förbud och förelägganden gällande miljöhänsyn jämfört med år 2013, samt att varje distrikt ska besluta om minst fem förbud eller förelägganden.
Figur 11. Utveckling av antal förbud/föreläggande 30–31 §§ skogsvårdslagen, 12 kap. 6 §
miljöbalken
250
200
150
100
50
0
2010
2011
2012
2013
2014
11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden
65
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Antalet förelägganden och förbud om miljöhänsyn har för fjärde året i rad ökat, och totalt
fattade Skogsstyrelsen 212 sådana beslut under år 2014. Antalet beslut har ökat i samtliga tre
regioner, men variationen distrikten emellan är stor. Målet om minst fem beslut har nåtts
på 25 av Skogsstyrelsens 30 distrikt. På grund av att målet inte nåtts på samtliga distrikt har
Skogsstyrelsen sammantaget inte nått målsättningarna inom fokusområdet skarpare tillsyn.
Att Skogsstyrelsen intensifierat tillsynen kring miljöhänsyn tydliggörs även genom att antalet
vägledningar om miljöhänsyn ökat med nära 50 procent under år 2014 jämfört med år 2013.
Förutom en höjd tillsynsambition har nya föreskrifter och allmänna råd till 30 § skogsvårdslagen trätt i kraft under året (Skogsstyrelsens Meddelande, nr 1/2014). De största förändringarna i föreskrifterna gäller avsnitten om hänsyn till arter och prioritering av hänsyn. I det
senare avsnittet prioriteras de värden som ska beaktas utifrån relevanta EU-direktiv. I avsnittet om hänsyn till arter har artskyddsförordningens betydelse poängterats.
Det totala antalet vägledningar och information om skogsvård och avverkning ökade något
under år 2014. Däremot har antalet vägledningar om ny skog minskat och ligger på en historiskt låg nivå. Även antalet föreläggande om skogsvård ligger på en låg nivå.
Under år 2014 har antalet åtalsanmälningar minskat. Anledning är den dom från år 2013 i
Hovrätten för Västra Sverige gällande utebliven avverkningsanmälan. Domen har i praktiken
gjort straffbestämmelsen till 14 § skogsvårdslagen verkningslös i de fall markägaren anlitat ett
erfaret skogsbolag. Skogsstyrelsen utreder nu ett förslag på hur ansvaret till 14 § skogsvårdslagen kan utökas.
Tabell 26. Tillsyn skogsvårdslagen och miljöbalken
Resultat
2014
Medel 2011–2013
2013
2012
2011
Antal vägledningar och information
om skogsvård och avverkning
1 640
1 750
1 441
1 782
2 026
Antal vägledningar miljöhänsyn och
rennäring samt råd Natura 2000
2 354
1 404
1 643
1 339
1 230
Antal förelägganden om skogsvård
107
129
152
132
102
Antal förelägganden och förbud
miljöhänsyn*
212
83
158
61
29
28
71
83
96
35
Åtalsanmälningar
* Inklusive föreläggande och förbud enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.
Tillsyn enligt miljöbalken
Tillsynen enligt miljöbalken sker i första hand i form av samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. En stor del av samråden om påverkan på naturmiljön i samband med avverkning initieras via en avverkningsanmälan, medan samråd om till exempel skogsgödsling och askåterföring kommer in till myndigheten som en särskild anmälan för samråd.
Den 1 april 2014 trädde Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder i kraft. I föreskrifterna har det förtydligats vilka åtgärder och verksamheter av olika slag som till sin natur
är sådana att de riskerar att väsentligt ändra naturmiljön och därför alltid ska anmälas för
samråd till Skogsstyrelsen.
Under år 2014 genomfördes 4 196 samråd, en ökning med 29 procent jämfört med år 2013.
Av dessa var byggande av skogsbilvägar den vanligaste åtgärden. Noterbart är att stubbskörd
minskat kraftigt under år 2014.
66
11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tabell 27. Tillsyn 12 kap. 6 § miljöbalken
Resultat
2014
Medel 2011–2013
2013
2012
2011
169
168
159
203
142
1 264
915
1 021
1 030
694
199
121
145
129
90
1 030
614
800
746
295
39
218
154
394
107
153
214
168
204
269
16
13
18
15
7
Åtgärd i nyckelbiotop
964
575
702
785
238
Annan skogsbruksåtgärd
336
168
205
185
115
Ej registrerad typ av åtgärd
239
17
25
674
4 196
3246
3 389
3 718
Askåterföring/näringskompensation
Skogsbilväg
Traktorväg
Dikesrensning
Stubbskörd
Skogsgödsling
Planteing av nedlagd jordbruksmark
Totalt antal ärenden
2 631
Effektutvärdering av tillsynsverksamheten
Under år 2014 presenterades resultat från Skogsstyrelsens effektutvärdering. Tillsyn enligt
skogsvårdslagen och miljöbalken var ett av de aktivitetsområdena som undersöktes. Även
om undersökningen visade på svårigheter i möjligheterna att redovisa vilken direkt effekt
tillsynsverksamheten har på mottagarens agerande visade ändå resultaten på logiska samband där till exempel tydligheten och sanktionsmöjligheten vid förelägganden och förbud ger
större effekt än användandet av vägledning och samråd.
Figur 12. Andel vägledningar förelägganden och förbud som inte (rött), delvis (grönt) eller
helt följts (blått)
100%
Markägaren har inte följt
anvisningarna
90%
80%
Markägaren har delvis
följt anvisningarna
70%
60%
Markägaren har helt följt
anvisningarna
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Vägledning
återväxt
Föreläggande
återväxt
Vägledning
hänsyn
Föreläggande/
Förbud hänsyn
Den aktuella effektutvärderingen har medfört förändringar i rutiner och administrativa
system så att det i framtiden blir enklare att följa upp tillsynsverksamheten. Hösten 2014
påbörjades en ny effektutvärdering av tillsynsverksamheten.
Införande av systemtillsyn
Under våren 2014 genomfördes en förstudie kring systemtillsyn26 och systemdialog (se Skogsstyrelsens Meddelande, nr 1/2014). I förstudien fanns tre huvudförslag:
Systemtillsyn Granskning av om verksamhetsutövarens egna system för styrning och kontroll säkerställer en korrekt tillämpning av
regelverket.
26
11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden
67
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
• att tillsynsbegreppet ska tydliggöras och att tillsynen ska särskiljas från annan verksamhet
• att tillsynen ska vara effektiv och ändamålsenlig
• att systemtillsyn ska påbörjas med stöd av miljöbalken och att en ändring av skogsvårdslagen ska utredas för att möjliggöra systemtillsyn.
Förslagen konkretiserades i en införandeplan, i ett första steg för perioden 2014–2017. De
första aktiviteterna har redan påbörjats, bland annat har en utredning inletts om hur skogsvårdslagen kan ändras. Förändringar har initieras för att vi under år 2015 ska börja använda
regeringens definition av tillsyn27 och därmed särskilja ärendehandläggning från tillsyn. Steg
tas mot att skilja rådgivningsverksamheten från tillsynsverksamheten.
Tillsyn av biotopskyddsområden
Skogsstyrelsen har enligt miljötillsynsförordningen skyldighet att utöva tillsyn över de biotopskyddsområden myndigheten beslutat om. År 2014 har denna tillsyn prioriterats. Under
år 2014 registrerades 1 963 tillsynsbesök av biotopskyddsområden vilket är något fler jämfört
med föregående år men något under angivet mål. I samband med tillsynen har behov av
förbättrad gränsmarkering noterats för 1 145 biotopskyddsområden, vilket utgör 58 procent
av de områden där tillsyn registrerats under år 2014. Totalt har 75 tillsynsbesök resulterat i
registreringar om att skadliga händelser inom biotopskyddsområdena kan ha ägt rum. I dessa
fall undersöks om eventuell anmälan till åklagarmyndigheten ska göras. Under år 2014 har
Skogsstyrelsen även upprättat 4 anmälningar till följd av innevarande och föregående års
löpande tillsynsarbete.
Tillsyn enligt virkesmätningslagen
Syftet med lagstiftningen är att virkesmätning, som är prisgrundande i enskilda affärer, ska
utföras korrekt och skapa förutsättningar för en väl fungerande virkesmarknad.
Riksdagen har under 2014 beslutat om en ny lag om virkesmätning (SFS 2014:1005). Regeringen har beslutat om en ny förordning om virkesmätning (SFS 2014:1006) och Skogsstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter (SKSFS 2014:12). Reglerna träder i kraft den 1 mars
2015.
Lagstiftningen ändrades så att alla trädslag och sortiment nu omfattas av lagstiftningen. Det
innebär bland annat att energisortiment och lövtimmer omfattas, utöver massaved och barrtimmer. Nytt är även regler om egenkontroll som innebär att ett mätande företag systematiskt och ändamålsenligt ska kontrollera noggrannheten hos mätredskap och mätresultat.
Tillsynen bedrivs i huvudsak genom att virkesmätningsföreningarnas interna kvalitets- och
kontrollverksamhet kontrolleras. Skogsstyrelsen deltar som adjungerad i virkesmätningsföreningarnas kontrollkommission, som ett antal gånger per år fysiskt kontrollerar i första hand
kontrollmätarnas arbete. Dessutom ingår Skogsstyrelsen som adjungerad deltagare i Virkesmätningskontrollnämnden, som har det övergripande kontrollansvaret för virkesmätningsföreningarna.
27
Tillsyn Verksamhet som avser självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra
bindande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse av den objektsansvarige.
(Regeringens skrivelse 2009/10:79. – En tydlig rättssäker och effektiv tillsyn.)
68
11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tillsyn enligt timmerförordningen
Under våren 2014 gjordes tio testkontroller hos företag som importerar trävaror och en testkontroll hos en svensk virkesköpare. Den 1 augusti 2014 trädde den svenska lagen och förordningen om handel med timmer och trävaror i kraft. Det innebär att Skogsstyrelsen därefter
har haft möjlighet att göra skarpa kontroller av importörer och virkesköpare.
Under hösten har 15 importörer och en virkesköpare kontrollerats. Några har blivit godkända
och andra har fått förelägganden om att vidta åtgärder för att nå upp till kraven i timmerförordningen. Kontrollurvalet görs utifrån en riskbaserad tillsynsplan.
I maj arrangerade Skogsstyrelsen ett nordiskt möte om timmerförordningen. I november har
en kontrollant från den norska tillsynsmyndigheten följt med på kontroller av importörer.
Skogsstyrelsen har under hösten skickat ut information om kraven i timmerförordningen till
virkesköpare som inte har anmält avverkning som skedde före den 1 augusti 2014. En åtalsanmälan har lämnats in för brott mot timmerförordningen. Ärendet gäller en oanmäld avverkning som har skett efter den 1 augusti 2014.
Regelförenkling
Under året har en rad regelförenklingar i främst skogsvårdsförordningen (1993:1096) trätt
ikraft. Skogsstyrelsens förenklingsarbete beskrivs mer utförligt under kapitlet regeringsuppdrag En märkbar positiv förändring i företagens vardag.
Verksamhetens omfattning och kostnader, Tillsyn och
handläggning
Den totala kostnaden för arbetet med avverkningsärenden under år 2014 ökade med cirka
8,5 mnkr. I nedanstående kostnader ryms både handläggning och tillsyn. Kostnadsökningen
beror dels på ett större inflöde av anmälningar och ansökningar under år 2014 jämfört med år
2013, dels på att satsningen på skarpare tillsyn inneburit fler tidskrävande ärenden.
Tabell 28. Kostnader för registrering och handläggning av avverkningsärenden
Resultat
2014
2013
2012
2011
Registrering, totalt tkr
4 712
4 238
4 357
4 446
58 561
50 393
46 378
48 882
Granskning och handläggning, kr/ärenden
Granskning och handläggning, totalt tkr
855
865
855
873
Granskning och handläggning, kr/hektar
194
202
239
201
63 273
54 630
50 735
53 328
Kostnader totalt, tkr
Tabell 29. Årsarbetskrafter, intäkter och kostnader, tkr
Resultat
Årsarbetskraft 1)
Intäkter av anslag 1:1
Övriga intäkter 1)
Kostnader 1)
Resultat 1)
1)
2014
2013
2012
135
134 614
127
125 407
115
111 128
857
800
1 157
-135 415
-126 232
-112 194
56
-25
91
Här ingår offentligrättslig verksamhet.
11 Tillsyn och handläggning av avverkningsärenden
69
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
12 Inventering, uppföljning,
utvärdering
Skogsstyrelsens inventeringar, uppföljningar och annan datainsamling har flera syften. Kartläggning av naturvärden, kulturmiljöer och sociala värden ger viktiga operativa underlag för det dagliga arbetet med rådgivning, lagtillsyn och områdesskydd.
Uppföljningar av exempelvis miljöhänsyn, återväxter, skogsskador och biologisk
mångfald visar på tillståndet i skogen, uppnådda resultat och behov av kommande
åtgärder. Resultat från verksamheten redovisas framför allt i kapitel 5, Utvecklingen
i skogen.
Statistik
Skogsstyrelsen ansvarar för officiell statistik inom de tre områdena:
• Produktion i skogsbruket.
• Sysselsättning i skogsbruket och
• Miljö och sociala frågor i skogsbruket.
Statistik samlas bland annat in via enkäterna Åtgärder och sysselsättning i det småskaliga
skogsbruket, Åtgärder i det storskaliga skogsbruket, Sysselsättning i det storskaliga skogsbruket, Entreprenörsundersökningen, Lager samt Produktion av skogsplantor. Delar av Skogsstyrelsens inventeringssystem, återväxt – och hänsynsuppföljning, ligger också till grund för
vissa produkter inom den officiella statistiken. Statistiken presenteras på Skogsstyrelsens
webbsida, i Skogsstatistisk årsbok (SKÅ) samt som statistiknyheter både på hemsidan och via
utskick per e-post.
Under år 2014 har det, förutom den löpande statistikproduktionen, pågått arbete med implementering av nya riktlinjer för produktion av officiell statistik (Code of Practice), planering
av nya publiceringsformer år 2015, kvalitetsstudier som ska genomföras under år 2015 samt
en testundersökning som syftar till att effektivisera den så kallade Intervjuundersökningen
(till småskaligt skogsbruk).
Hänsynsuppföljning
Skogsstyrelsen har under året fortsatt utvecklingen av ett nytt system för hänsynsuppföljning, baserat på resultatet från projektet Dialog om miljöhänsyn. Delar av systemet är klara
för driftsättning i januari 2015, resterande delar utvecklas under år 2015. Under tiden har
nuvarande system levt kvar i begränsad omfattning.
År 2014 skulle verksamheten enligt planerna omfatta 2 455 inventerade ärenden till en
kostnad av 14,9 mnkr. Resultatet för året visar 69 procents måluppfyllelse för inventerade
ärenden till 40 procent av budgeterad kostnad. Den låga måluppfyllelsen beror delvis på
övergången till ett nytt uppföljningssystem.
Resultat från hänsynsuppföljningen har publicerats och kommer att användas i projekten
SKA15 och FU15 samt i några regeringsuppdrag.
70
12 Inventering, uppföljning, utvärdering
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
I Hänsynsuppföljning kulturmiljöer inventeras hänsyn till kända och registrerade forn- och
kulturlämningar tre år efter avverkning. Under år 2014 har Skogsstyrelsen inventerat 367
avverkningar med sammanlagt 955 forn- och kulturlämningar. Resultaten från inventeringen
har publicerats i Skogsstyrelsens rapportserie. Verksamheten har omfattat 483 dagsverken till
en kostnad av 2,5 mnkr.
Återväxtuppföljning
I Skogsstyrelsens återväxtuppföljning inventeras årligen ett stickprov av föryngringsavverkningarna. Syftet är att ge en bild av återväxternas kvalitet samt hur mycket vedsubstrat och
hänsynsareal som finns kvar 5 år efter avverkningen i södra Sverige och efter 7 år i norra
Sverige. Delar av resultaten publiceras årligen inom ramen för Sveriges officiella statistik och
i Skogsstatistisk årsbok. Målet är att inventera cirka 1 000 utlottade objekt per år. Under året
inventerades 909 objekt till en kostnad av 5,5 mnkr.
Förbättrad inventering av nyckelbiotoper och
övervakning av biologisk mångfald
Skogssektorn ansvarar för att hotade arter i skogen bevaras. Ett viktigt verktyg för att man
ska kunna ta detta ansvar är inventering och skydd av nyckelbiotoper. År 2014 fanns 63 500
nyckelbiotoper registrerade, med en total areal på 212 500 hektar, huvudsakligen hos enskilda skogsägare. Till detta kommer nyckelbiotoper hos skogsbolag och allmänt ägd skog som
inventerats i egen regi.
Verksamheten har de senaste åren inriktats på kompletterande inventeringar, inventering i
samband med avverkningsanmälningar och kvalitetssäkring. Under året registrerades 5 100
hektar nya nyckelbiotoper fördelade på 993 objekt, varav 301 upptäcktes i samband med avverkningsanmälningar. Kvalitetsarbetet har innefattat kontroll av områden som tidigare klassats som objekt med naturvärden (områden med nära nyckelbiotopskvalitet), utbildning och
kalibrering av nyckelbiotopsinventerare och ajourhållning av nyckelbiotopsdatabasen. Med
hjälp av satellitbildsanalyser har över 9 000 helt eller delvis avverkade eller stormskadade
registrerade nyckelbiotoper identifierats.
Den biologiska mångfalden i nyckelbiotoper och biotopskydd följs upp genom stickprov. I
områdena inventeras mängden signalarter, död ved och andra indikatorer. Sedan år 2009 har
Skogsstyrelsens artexperter inventerat över 400 nyckelbiotoper och hittat sammanlagt 439
olika signalarter samt rödlistade arter. I genomsnitt förekommer nästan 20 arter per område.
På sikt kommer denna uppföljning att kunna visa på effekten av områdesskydd och andra
åtgärder för artbevarande.
Kontroll av naturvårdsavtal
Skogsstyrelsen utför regelbunden kontroll i de områden som myndigheten tecknat naturvårdsavtal för. Under året har denna kontroll prioriterats. 1 180 kontrollbesök av naturvårdsavtal registrerades, vilket är betydligt fler än tidigare år och även över det angivna målet på
790. I samband med kontrollen har behov av förbättrad gränsmarkering noterats för 720
naturvårdsavtal, i 60 procent av de områden där kontrollbesök registrerats under år 2014.
Totalt har 90 kontrollbesök resulterat i registreringar om att skadliga åtgärder kan ha ägt rum
inom objekten som omfattas av naturvårdsavtal. I dessa fall pågår utredning för att klarlägga
om det rör sig om avtalsbrott.
12 Inventering, uppföljning, utvärdering
71
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Skog och historia
De registreringar av forn- och kulturlämningar som utfördes i projektet Skog och Historia
under åren 1995–2008 ska kvalitetssäkras. Målet är att under perioden 2012–2016 kvalitetssäkra 45 000 prioriterade registreringar i Skogsstyrelsens databas. Arbetet utförs i samarbete
med Riksantikvarieämbetet. Under året har sammanlagt 4 300 lämningar granskats och
registrerats i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Resultaten från
kvalitetssäkringen finns publicerad i rapportform. Verksamheten omfattade 731 dagsverken
till en kostnad av cirka 4,1 mnkr.
Viltbete
Under året har uppgifter levererats om befintlig tillgång samt prognoser för kommande fodertillgångar till älgförvaltningarna. Skogsstyrelsen har stått för resultatbearbetning, tolkning
och analys.
Verksamhetens omfattning, Inventering, uppföljning,
utvärdering
Tabell 30. Årsarbetskrafter, intäkter och kostnader, tkr
Resultat
Årsarbetskraft
Intäkter av anslag 1:1
Övriga intäkter
Kostnader
Resultat
72
12 Inventering, uppföljning, utvärdering
2014
2013
2012
39
35
49
46 364
37 354
49 408
91
384
497
-46 455
-37 738
-49 905
0
0
0
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
13 Uppdragsverksamhet
Skogsstyrelsens uppdrag utförs inom områden som är angelägna för den skogspolitiska måluppfyllelsen eller andra samhällspolitiska mål. Uppdragen består av skogliga
produkter och tjänster åt skogsbruket och uppdrag åt andra statliga myndigheter,
länsstyrelser och kommuner. Verksamheten bedrivs i enlighet med en av styrelsen
fastställd policy för att säkerställa ett korrekt agerande på den konkurrensutsatta
marknad där Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet till stor del verkar.
Fem av uppdragsverksamhetens sju produktområden är direkt kopplade till de skogspolitiska målen. Det innebär att uppdragsverksamheten levererar verktyg för att våra kunder ska
uppnå (skogspolitiska) effekter i skogen. Effekterna av dessa skogspolitiska produkter följs
upp bland annat genom följande nyckeltal:
• Antal deltagare i kunskapsförmedling. Inom området kunskapsförmedling erbjuder
Skogsstyrelsen kvalificerade utbildningar med fokus på Skog och Miljö samt motormanuella åtgärder inom skogsskötsel. Antalet deltagare på våra kurser har varit 6 703 under
2014. Det kan jämföras 6 129 personer 2013. En ökning med 9 procent.
• Areal avverkningsplanering vid föryngringsavverkning. Under 2014 uppgick denna
areal till 452 hektar. Det kan jämföras 992 hektar under år 2013 och även med totala
arealen föryngringsavverkning på cirka 300 000 hektar. En minskning med 54 procent.
• Areal målklassning i Grön Plan. Målklassning innebär att det på olika områden på en
fastighet pekas ut var man bör satsa på produktion i första hand och var andra värden
prioriteras. För 2014 utgjordes den målklassade arealen 51 400 hektar.
Utöver uppföljning som syftar till att visa bidraget till måluppfyllelse för de skogspolitiska
målen följs även bidragen till uppfyllelse inom andra politikområden inom vårt kompetensområden upp. Genom att Skogsstyrelsen tillhandahåller arbetsuppgifter till och arbetsleder
långtidsarbetslösa i arbetsmarknadsprojekt är arbetsmarknadspolitiken ett sådant område (se
avsnittet om SAFT, nedan):
• Antal personer i arbetsmarknadsåtgärder 2 462 personer.
Mer att notera från verksamhetsåret 2014:
• Omfattning av utbildningsverksamheten fortsätter att öka bland annat beroende på ett
nytt lagförslag trätt i kraft vilket reglerar användandet av motor- och röjsågar.
• En ny programvara (PC-skog) för produktion av Grön Plan är driftsatt under 2014 och en
webbaserad version lanseras under 2015.
• Försäljningsarbetet med bland annat produktkampanjer har koncentrerats på fem produkter varav fyra inom utbildningsområdet: Tekniska utbildningar (motor- och röjsågsutbildningar), Skogsskador, Vårbruk (miljöhänsyn) samt Skoglig utbildning. Dessutom
finns utbildningsområdet Avverkningsplanering.
Effektutvärdering av Grön Plan
Skogsstyrelsen har under senare delen av 2014 påbörjat ett arbete med att effektutvärdera
grön skogsbruksplan. Utvärderingen genomförs dels i form av en webbenkät och dels som en
intervjustudie. Svaren på webbenkäten visar att skogsbruksaktiviteten har ökat eller bibe-
13 Uppdragsverksamhet
73
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
hållits på samma nivå sedan köp av planen. En klar majoritet av planköparna anger att man
använder planens målklassning och nästan alla att man helt eller delvis följer åtgärdsförslagen. I inledningen av 2015 färdigställs resultaten från intervjustudien, vilka då kan analyseras
tillsammans med resultat från enkäten.
Arbetsmarknadsprojekt SAFT
Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen har under 2014 fortsatt genomföra arbetsmarknadsprojektet SAFT (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans).
SAFT-projektets syfte är att långtidsarbetslösa ska få en meningsfull sysselsättning samtidigt
som de ska öka sin kompetens inom den skogliga sektorn och komma närmare arbetsmarknaden. Projektet löper från den 1 januari 2013 till 10 september 2015 och omfattar maximalt
1 500 deltagarplatser under projekttiden. Projektet bedrivs i enlighet med Skogsstyrelsens
instruktion där det framgår att uppdragsverksamheten även ska bidra till andra politikområdens måluppfyllelse inom det egna kompetensområdet.
Under slutet av 2014 har nedtrappningen av projektet påbörjats, vilket innebär att volymen
deltagare successivt kommer att minska under första halvan av 2015.
Uppföljningar av verksamhet och ekonomi visar att genomförandet ligger inom planen för
projektet. Sammantaget är responsen från deltagare och Arbetsförmedlingen mycket positiv
och konceptet har uppmärksammats av framför allt lokala medier, övervägande på ett mycket
positivt sätt.
Tjänsteexport
Den första fortbildningsomgången av indiska skogstjänstemän genomfördes under tidig höst
där 33 indiska skogstjänstemän deltog. Under två veckor behandlades områden som Skog och
vatten, miljöhänsyn och miljöövervakning samt skog och klimatförändring. Det är ett treårigt
avtal. Den indiska staten står för finansieringen. Skogsstyrelsen samarbetar med Sveriges
lantbruksuniversitet i detta projekt. Omkostnaderna för aktiviteten ligger på cirka 100 tkr per
år för Skogsstyrelsen, som lade ner 14 arbetsdagar under 2014 vilket genererade ett positivt
resultat på 6 tkr. Diskussioner pågår om ökat samarbete med Indien.
Ekonomiskt resultat
Uppdragsverksamheten visar ett positivt resultat på 9 949 tkr. Förklaringen är att det inkluderar extraordinära poster. Verksamheten genererar ett negativt resultat på -3 215 tkr. Resultatet presenteras mer ingående under den finansiella redovisningen.
På flera års sikt ska respektive resultatområde ha kostnadstäckning, innebärande nollresultat,
och åtgärder pågår för att säkerställa detta. Resultatområdet Uppdrag åt Arbetsförmedlingen
bär med sig ett historiskt underskott från Gröna Jobbtiden. Skogsstyrelsen ser mycket begränsade möjligheter att eliminera underskottet. Inom de två övriga resultatområdena, däremot,
kan Skogsstyrelsen genom egna åtgärder arbeta bort ackumulerade över-/underskott så att
nollresultat uppnås över tid.
Verksamhetsvolym (exklusive anställda som omfattas VASA-skog avtalet)
Verksamhetsvolymen under år 2014 uppgick till 96 procent av 2013 års volym, vilket innebar
att budgeten prickades nästan exakt. Orsaken till volymnedgången jämfört med 2013 är i
74
13 Uppdragsverksamhet
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
första hand den planerade avtrappningen av arbetsmarknadsprojektet SAFT. Övriga mindre
volymskillnader mellan åren har också varit förutsägbara med bland annat en minskning
inom planområdet som kompenseras av en höjning inom området kunskapsförmedling.
(VASA-skogavtalet är ett försäkringsavtal för anvisade inom arbetsmarknadsprojekt).
Per produktområde
Antalet operativa tjänstgöringsdagar har minskat från 2013 till 2014 med drygt 1 500 dagar
vilket motsvarar effekten av nedtrappning inom SAFT. Övriga produktområden där det skett
volymförändringar är dels inom planområdet där det på grund av vikande konjunktur samt
restriktivitet i vår egen kalkylering av planuppdragen skett en volymminskning. Det andra
produktområdet är kunskapsförmedling som visar på en volymökning som i första hand påverkas av lagkravet om motorsågskörkort. Dessa två områden volymkompenserar varandra.
Under året har investeringar skett i införandet av en ny planplattform för vår planverksamhet
(P13), inklusive internutbildningar för att introducera det nya plansystemet för alla planläggare. Sammantaget har det inneburit högre kostnader än ett normalår vilket tillsammans
med avskrivningarna på investeringen medfört ett större negativt resultat 2014. Det återkommande resultatproblemet inom produktområdet kommer att medföra ännu större fokus och
åtgärder under 2015.
Ett annat område som visar ett negativt resultat är P16 Reservatskötsel. Anledningen till det
negativa utfallet är förändrade ekonomiska förutsättningar inom arbetsmarknadspolitiken
samt förändringar när det gäller förutsättningar avseende lönebikostnader för personalen.
Glädjande är dock att övriga produktområden visar på ekonomiskt positiva utfall med bland
annat ett resultatmässigt trendbrott inom P12 Kunskapsförmedling, vilket under de senaste
åren redovisat underskott i verksamheten.
Verksamhetens omfattning, Uppdragsverksamhet
Tabell 31. Resultat per produktområde
Produktområde
Resultat Tkr
Dagar antal
Budget
2014
201312
201412
2014
201312
0
0
0
4 010
3 860
3 703
P11 Inventering/
besiktning
706
-57
729
2 707
2 578
2 746
P12 Kunskapsförmedling
677
-4
-840
4 425
4 331
3 601
-5 112
-1 291
-2 760
3 433
4 404
4 327
50
75
305
1 708
1 801
2 345
13 944
-670
280
17 878
16 736
19 384
-983
-56
227
1 836
1 642
1 884
P17 Övriga tjänster nat UV
701
310
-1 730
2 503
3 104
2 120
P50 Internationella uppdrag
-34
-7
-214
18
60
35
-1 700
-4 004
38 518
38 516
40 145
P10 UV-gemensamt
P13 Planer/
planläggning
P14 Skogsvärdering
P15 Arbetsmarknad/rehabilitering
P16 Reservats-skötsel
Totalt UV
1)
Budget
201412
9 949
1)
Inklusive återbetalning av för högt utbetalda sjukförsäkringsförmåner (FORA) med 14,8 mnkr under åren 2005-2006.
13 Uppdragsverksamhet
75
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tabell 32. Avgiftsfinansierad verksamhet år 2014, tkr
Verksamhet (tkr)
Över-/
underskott
t.o.m.
Över-/
underskott
Intäkter
Kostnader
Över-/
underskott
2012
2013
2014
2014
2014
Ack över-/
underskott
Uppdragsverksamhet
Uppdrag åt Arbetsförmedlingen
-38 384
280
497 200
483 257
13 943
-24 161
Uppdrag åt övriga
13 321
-1 382
70 315
67 856
2 459
14 398
Uppdrag åt skogsbruket
-1 979
-2 687
31 736
38 155
-6 419
-11 085
Tjänsteexport
-1 872
-214
96
130
-34
-2 120
Summa Uppdragsverksamhet
-28 914
-4 003
599 347
589 398
Fastighetsförvaltning och övrig
verksamhet
9 710
252
9 079
-19 204
-3 751
608 426
Summa Uppdragsverksamhet
inklusive fastighetsförvaltning
1)
-22 968
7 431
1 648
11 610
596 829
11 597
-11 358
9 949
Offentligrättslig verksamhet
Offentligrättslig verksamhet
Totalt
1)
-170
-25
318
262
56
-139
-19 374
-3 776
608 744
597 091
11 653
-11 497
Inklusive återbetalning av för högt utbetalda sjukförsäkringsförmåner (FORA) med 14,8 mnkr under åren 2005-2006.
Fastighetsförvaltning
Skogsstyrelsen är en av de 16 myndigheter som, förutom länsstyrelserna, får förvalta fastigheter för statens räkning. Fastighetsförvaltningen regleras i förordning (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, med mera (förvaltningsförordningen). Av besluten framgår att
Skogsstyrelsens förvaltningsuppdrag omfattar fastigheter som i huvudsak används för myndighetens verksamhet och vissa fastigheter för naturvårdsändamål.
Varje fastighet ska enligt förvaltningsförordningen förvaltas på ett för staten ekonomiskt
effektivt sätt, så att tillgångarna bibehålls och om möjligt ökas. Skogsstyrelsen har upprättat
förvaltningsplaner för sina förvaltade fastigheter. Fastighetsförvaltning gav 2014 ett överskott
med 1,6 mnkr. I enlighet med de planer som upprättats kommer dock verksamheten ha ett
underskott under några år.
Tabell 33. Årsarbetskrafter, intäkter och kostnader, tkr
Resultat Uppdragsverksamhet inklusive fastigheter
2014
2013
2012
Årsarbetskraft
Intäkter
1 183
608 426
825
458 243
138
202 363
Kostnader
-596 829
-461 994
-208 626
11 597
-3 751
-6 263
Resultat
76
13 Uppdragsverksamhet
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
14 Ledning och styrning
Skogsstyrelsen har under året arbetat aktivt med lednings- och styrningsfrågor. Verksamhetssystemet har utvecklats. Ett åtgärdsprogram orsakat av behovet att anpassa
organisationen till minskade finansiella resurser har genomförts. Målstyrningsprocessen har utvecklats. Samtliga distrikt och enheter har inför år 2015 upprättat styroch kontrollkort för sin verksamhet.
I verksamhetssystemet integreras styrning och krav på myndigheten till en sammanhängande
helhet. Här beskrivs myndighetens verksamhet i ledningsprocesser, kärnprocesser och stödprocesser (se figur nedan). I verksamhetssystemet integreras även krav enligt ISO-standarderna för miljöledning och informationssäkerhet.
Arbetet med att införa ett processorienterat arbetssätt och verksamhetssystem har under
2014 gått in i en implementeringsfas. De medarbetare som har tilldelats processrelaterade
roller har under året utbildats för att processerna och verksamhetssystemet successivt ska
övergå i förvaltning. Ledningsprocesser, arbetssätt, rollbeskrivningar och andra styrande
dokument har utformats.
Figur 13. Verksamhetssystemet med specificerade processer
Vårt uppdrag
Info
Ledningsprocesser
Organisation
Planering
Strategi och mål
Uppföljning
Rollstruktur
Utveckling och Förvaltning
Mötesstruktur
Kärnprocesser
Rådgivning
Tillsyn
Inventering och Statistik
Samhällets
behov
Kunskapsstöd
Ekonomiskt stöd
Områdesskydd
Kundens
behov
Policyutveckling
Hållbart
nyttjad skog
Extern samverkan
Nöjd kund
Uppdragsverksamhet
Stödprocesser
Kundtjänst
och Service
Upphandling
Ekonomi
Kommunikation
HR
Ärende- och
Dokumenthantering
Juridik
IT
Geodataförsörjning
14 Ledning och styrning
77
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Intern styrning och kontroll
Kraven i Förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603) har under året integrerats
än mer i ledningsprocesserna där verksamhetsstrategi, verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och årsredovisning knyts samman.
Riskhantering
Skogsstyrelsen har arbetat med riskhantering i enlighet med Förordningen (2007:603) om
intern styrning och kontroll och utifrån Skogsstyrelsens rutin för riskhantering. Alla aspekter
av verksamheten omfattas av analysen.
Riskanalyser görs under hösten i samband med verksamhetsplaneringen där kontrollåtgärder
integreras i verksamhetsplanerna på avdelningar/enheter och regioner/distrikt. Uppföljning
av risker med tillhörande kontrollåtgärder sker vid tertialrapportering samt i årsrapport.
Samtliga chefer deltar i arbetet med riskhantering, vilket är viktigt då resultatansvaret är
kopplat till chefsrollen.
En analys av myndighetens förebyggande arbete och försäkringar har gjorts, i enlighet med
förordningen (1995:1300) om myndigheters riskhantering.
Miljöledning
Skogsstyrelsen är sedan 2001 certifierad enligt miljöledningsstandarden ISO 14001: 2004. Vi
är därmed en av 25 statliga myndigheter som är miljöcertifierade. I Naturvårdsverkets rankning av alla statliga myndigheters miljöledningsarbete har Skogsstyrelsen maximala 15 poäng.
Miljöledningsarbetet är på ett naturligt sätt integrerat i våra ledningsprocesser.
Sedan 2008 arbetar vi med att minska våra utsläpp av koldioxid i samband med tjänsteresor. Merparten (cirka 75 procent) av våra koldioxidutsläpp kommer från bilresor i tjänsten.
För dessa resor sätter vi varje år upp förbättringsmål. Våra åtgärder har under 2014, liksom
de senaste åren, varit att förnya parken av tjänstebilar i syfte att få ner utsläppen per körd
kilometer. Målet för 2014 var att för bilresor i tjänsten komma ner i 163 g koldioxid per körd
km. Resultatet blev 173 g för alla fordon. Undantar vi lastbilar och minibussar (som stod för 9
procent av antalet körda km) blir utfallet 167 g per km. Sammantaget innebär detta att vi inte
nått målet och jämfört med år 2013 har ingen förbättring skett.
Vårt arbete enligt miljöledningsstandarden har under året granskats av både extern och
intern miljörevision. Resultatet av den externa miljörevisionen i oktober blev väl godkänt. Vi
fick beröm för vår ledningsprocess, vårt samlade kvalitetsarbete och ärendehandläggningen
på distrikt. Två mindre avvikelser från fjolåret stängdes och ett par nya förbättringsområden
att jobba med under 2015 identifierades. Den interna miljörevisionen har i stort sett genomförts enligt plan där alla distrikt och enheter ska revideras under en 3-års period. Även här
finns några förbättringsområden beskrivna.
Informationssäkerhet
Tyngdpunkten i årets informationssäkerhetsarbete har legat på arbete med att följa upp och
förankra de rutiner som är satta i samband med införande av ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Det gäller bland annat rutiner för behörighetstilldelning och att göra
rapporteringen till Skogsstyrelsens ledning tydligare, mer relevant och med tätare intervall
än tidigare. Ledningssystemet för informationssäkerhet är reviderad enligt den nya standarden ISO/IEC 27001:2013. Skogsstyrelsens medarbetare har nu aktuella riktlinjer som talar
om hur vår reviderade informationspolicy ska tillämpas. Vi har upprättat ett personuppgiftsregister med registerbeskrivningar för personregister.
78
14 Lening och styrning
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Kvalitetsarbete
I enlighet med kvalitetsplanen för år 2014 har kvalitetsgranskningar genomförts inom två
områden enligt den metod som togs fram under år 2011. Områdena som granskats är uppföljande granskningar av föreläggande och förbud enligt skogsvårdslagen samt handläggning av
avverkningsanmälningar som rör Natura 2000. Utfallet av granskningarna utgör underlag för
fortsatt utvecklingsarbete.
Effektutvärdering
Skogsstyrelsen gör årligen effektutvärdering inom några ur strategisk synvinkel utvalda
områden. Resultatet av dessa redovisas under respektive kapitel tidigare i årsredovisningen.
Det pågår också ett arbete med att framöver bedriva systematisk effektutvärdering i samtliga
verksamhetsområden.
Verksamhetsutveckling
Skogsstyrelsen satsar kontinuerligt på utveckling och förvaltning av IT-baserade verksamhetsstöd. Utvecklingen styrs av ett utvecklingsråd som har till uppgift att föreslå prioriteringar
som stämmer med verksamhetsstrategin.
Utveckling inom kärnverksamheten redovisas under respektive kapitel, ovan.
14 Ledning och styrning
79
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
15 Den goda arbetsplatsen
På ”Den goda arbetsplatsen” ska en god arbetsmiljö förenas med goda verksamhetsresultat.
Rätt ledarskap och personal med rätt kompetens på rätt plats är en viktig förutsättning för att
uppnå syftet.
Arbetet med att utveckla en strategisk kompetensförsörjningsplan för de närmaste åren, med
utgångspunkt i bland annat Skogsstyrelsens verksamhetsstrategi, har fortsatt under år 2014.
Som ett första delmoment har en metod för obligatorisk kompetenskartläggning utvecklats.
Metodutvecklingen fortsätter under år 2015.
Hur ledarskapet utförs är viktigt för verksamhetens resultat och medarbetarnas upplevelse
av arbetstillfredsställelse och god arbetsmiljö. Det påverkar indirekt det externa arbetet. Med
denna utgångspunkt har ett ledarforum och utvecklingsdagar för all personal genomförts
under året.
I utredningen ”Roller och ledarskap på distrikt” har ”mötet” mellan ledarskapet, medarbetarna och processorientering varit en central utgångspunkt för fortsatt utveckling av det processorienterade arbetssättet.
Målområdet ”Den goda arbetsplatsen” har indikatorer kopplade till resultaten från genomförda medarbetarundersökningar och upprättade handlingsplaner. Resultat från medarbetarundersökningen 2014 har redovisats i januari 2015.
Svarsfrekvensen var 86 procent vilket indikerar ett högt deltagande. Generellt uppvisar undersökningen ett homogent gott resultat med få avvikelser. Resultatet kommer att analyseras
på enhets- och distriktsnivå.
En kartläggning av stressbelastning för arbetsledare inom uppdragsverksamheten samt inom
vissa distrikt i region Nord har genomförts. Resultatet har gett viktig kunskap kring vilken
typ av arbetsbelastning som bidrar till upplevd ohälsa, behov av stödinsatser för arbetsledare
samt lämplig kvalifikationsprofil vid kommande rekryteringar av dessa befattningar.
Genom Skogsstyrelsens deltagande i Sveriges Lantbruksuniversitets ”Söka jobbkurs” stärker
Skogsstyrelsen kontaktytan med studenter, en viktig grupp presumtiva medarbetare.
Värdegrund
Vid myndighetens utvecklingsdagar, där de flesta medarbetare deltog, var värdegrunden en
av huvudpunkterna. Alla gavs möjlighet till att reflektera kring sina personliga värderingar i
förhållande till statens värdegrund.
Utvecklingsdagarna lade grunden till utarbetande av mål, struktur och fortsatt process. Myndighetens värdegrundsarbete består av tre byggstenar:
• Statens värdegrund
• Skogsstyrelsens värdegrund
• Personliga värderingar.
80
15 Den goda arbetsplatsen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Jämställdhet och mångfald
Skogsstyrelsen har antagit en treårig plan (år 2012–2014) för arbetet med jämställdhet och
mångfald. Den innehöll mål inom sju olika områden, som jämfört med tidigare planer genomgående innebar höjda ambitionsnivåer. Uppföljning pågår och resultaten pekar på ökad
mångfald bland den ”ordinarie” personalen. Den ökade andelen utlandsfödda medarbetare
utgår dock från en mycket låg nivå. Inom ramen för arbetsmarknadsprojektet SAFT, med
cirka 1 700 tidsbegränsat anställda under året, uppskattas däremot cirka 20 procent vara
födda utomlands eller ha två utlandsfödda föräldrar.
Vi ser en successivt jämnare könsfördelning mellan män och kvinnor i befattningarna i vår
kärnverksamhet, till exempel bland skogskonsulenter vid distrikten. Mer än 50 procent av
de som årligen rekryteras till dessa befattningar är kvinnor, vilket på lång sikt kommer att
rätta till den traditionella obalansen i Skogsstyrelsens personalsammansättning. Se tabell 34,
nedan.
Medarbetarnas egen uppfattning om allas lika möjligheter framgår av medarbetarenkäten
2014. Yngre anställda tenderar att rikta kritik mot lika möjligheter för könen till utveckling
medan äldre medarbetare istället fokuserar på ålder. Ingen upplever sig ha blivit utsatt för
diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller handikapp.
Arbetsmiljö
Utbildningssatsning i praktisk och teoretisk arbetsmiljökunskap har fortsatt under 2014.
135 chefer och arbetsledare har deltagit. Syftet var att uppfylla de förväntningar på en god
och säker arbetsmiljö som fanns när arbetsmarknadsprojektet SAFT igångsattes. Trots att
stort antal anställda/sysselsatta kan vi konstatera att inte ett enda dödsfall eller allvarlig
kroppsskada inträffat, trots att verksamheten inbegriper många farliga redskap, maskiner och
arbetssituationer.
Det totala antalet anmälda arbetsskador och färdolycksfall är fortfarande på en relativt hög
nivå (knappt 50). Siffran är relaterad till att det stora antalet sysselsatta inom uppdragsverksamheten under året, där cirka 1 700 personer var anvisade i FAS 3 alternativt anställda inom
ramen för arbetsmarknadsåtgärder. Frekvensen anmälda arbetsskador och färdolycksfall
blev därför 2 per 100 anställda. Antalet arbetsskador bland den personal som inte ingår i
arbetsmarknadsprojekt befinner sig på en oförändrad, förhållandevis låg nivå. De vanligaste
anmälda arbetsskadorna är som tidigare år halkolyckor i skogsterräng.
Vi fortsätter arbetet med skadeförebyggande åtgärder, god följsamhet till regelverk och annat
som är ämnat att säkra personalens hälsa och goda arbetsmiljö. Särskild uppmärksamhet riktas mot brister i den psykosociala arbetsmiljön, där budskapet att myndigheten har nolltolerans mot hot och våld i arbetslivet utgör en central del.
Internkommunikation
Den interna kommunikationen har fortsatt att utvecklas under år 2014 för att bidra till
målbilden Den goda arbetsplatsen. Kommunikationen via intranät och arbetsplatsträffar har
bidragit till att Skogsstyrelsens medarbetare fått kännedom om aktuella frågor inom myndigheten och kunskap om nya arbetssätt, samt uppmuntrats till delaktighet i verksamhetens
utveckling. Under år 2014 har särskild vikt lagts vid att kommunicera utvecklingen mot ett
processorienterat arbetssätt och den nya målstyrning som införts under hösten.
15 Den goda arbetsplatsen
81
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Anställda
Antalet anställda 2014–12–31 var 1 811 (2 064 år 2013), varav 484 kvinnor och 1 327 män.
Medelantalet anställda under året var 2 121 personer och antalet årsarbetskrafter var 1 803.
Dessa siffror inkluderar anställda som anvisats via arbetsförmedlingen. Utöver dessa fanns i
december 129 personer inom främst FAS 3 placerade vid myndigheten, 18 kvinnor och 111
män. Fas 3-sysselsatta har gjort 489 årsarbeten år 2014.
Antalet anställda 2014–12–31, exklusive anvisade via AF, var 886 (958 år 2013) Medelantalet anställda under året var 960 personer (951 personer år 2013) varav 359 kvinnor och 601
män. Antalet årsarbetskrafter var 820 (840 år 2013).
Genomsnittsåldern var 48,0 år (47,5 år för år 2013) och medianåldern var 50 år (50 år för år
2013).
Andelen kvinnor med kärn- och ledningskompetens har ökat under år 2014.
Tabell 34. Andel kvinnor och män med kärn- och ledningskompetens, 2012–2014
Nyckeltal
Antal anställda per 31/12
Antal årsarbetskraft1)
Genomsnittsålder1)
Andel kvinnor med kärnkompetens, procent2)
Andel män med kärnkompetens, procent2)
Andel kvinnor med ledningskompetens, procent3)
Andel
med
ledningskompetens, procent3)
13 män
Ledning
och styrning
82
1)
1)
2014
2013
2012
1 811
1 803
48,0
32,9
67,1
33,3
66,7
2 064
1 456
47,5
32,3
67,7
32,7
67,3
920
803
49,0
30,8
69,1
29,4
70,6
Från och med 2013 ingår även anställd personal som är anvisad från Arbetsförmedlingen, främst inom arbetsmarknadsprojektet
”Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans”, i årsarbetskraft. Korrigering har inte gjorts av tidigare år, då det dessa år endast varit
ett mindre antal anvisad personal och endast en del av dessa har tidredovisat.
2)
Kärnkompetens- Personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde.
3)
Ledningskompetens- personal med formellt personalansvar som har till uppgift att planera och ledamyndighetens verksamhet på olika nivåer,
oberoende av om ledningsuppgifterna avser.
Ohälsotalen ligger på en något högre nivå än tidigare år. Sjukfrånvarotalet uttryckt i procent
av tillgänglig tid har från föregående år ökat från 4,3 till 4,9 procent, en ökning som även
uttrycks i sjukfrånvarons utveckling för hela Sverige. Ökningen jämfört med föregående
år beror på att de nya grupper som anställts via AF har en högre sjukfrånvaro än ordinarie
personal. Bland ordinarie personal har skett en minskning till 2,8 procent (3,2 procent år
2013), en minskning som avviker från utvecklingen av sjukfrånvaron i samhället i övrigt.
Långtidssjukfrånvaron utgör en procentuellt hög andel av den totala sjukfrånvaron. Antalet
sjukdomsfall i denna kategori är lågt, men få, enskilda personers frånvaro har stor påverkan
på sjuktalets storlek.
82
15 Den goda arbetsplatsen
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Tabell 35. Sjukfrånvaro 2012–2014
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro
2014
2013
2012
4,9
4,3
2,9
26,1
32,5
48,3
Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid för kvinnor
4,8
4,9
3,5
Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid för män
5,0
4,1
2,6
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid
7,6
5,8
1,4
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i procent av tillgänglig arbetstid
5,4
3,9
2,2
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid
4,1
4,4
3,6
Sjukfrånvaro enligt 7 kap 3 § Förordning 2000–605 om årsredovisning och budgetunderlag.
1)
Från och med 2013 ingår även anställd personal som är anvisad från Arbetsförmedlingen, främst inom arbetsmarknadsprojektet
”Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans”, i årsarbetskraft. Korrigering har inte gjorts av tidigare år, då det dessa år endast varit
ett mindre antal anvisad personal och endast en del av dessa har tidredovisat.
15 Den goda arbetsplatsen
83
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
16 Finansiell redovisning
Ekonomiskt resultat i sammanfattning
Skogsstyrelsens verksamhetsvolym, mätt i årsarbetskrafter, visar under 2014 på en ökning
beroende på bland annat pågående större arbetsmarknadsprojekt åt Arbetsförmedlingen
inom uppdragsverksamheten. Anslagsverksamheten har bedrivits med samma antal årsarbetskrafter som 2013 medan årsarbetskrafter inom vår gemensamma Ledning- och stöd (LS)
verksamhet har minskat.
Den i föregående års årsredovisning nämnda förpliktelsen avseende tvisteförhandlingar
rörande avslutade anställningar vid Gotlands distrikt har under 2014 lösts genom förlikning
med 1,7 mnkr.
Ett nytt kollektivavtal VASA-Skog (tidigare Skog-R anvisade) har tecknats under 2014 för personal anvisad från Arbetsförmedlingen, sysselsatta med skogligt arbete och med anställning
inom staten. Avtalet gäller för perioden 2014–01–01 -- 2016–12–01. Samma pensionsförmåner tillämpas som för personal anställda enligt villkorsavtalen.
För perioden 2003–2013 har Skogsstyrelsen haft ett avtal med GS-facket som innehållit
avtal om pensioner, vilket låg utanför Skogsstyrelsens befogenhet. Om det hade blivit några
ekonomiska skillnader för de berörda om de istället omfattats av PA03 är av flera skäl mycket
svårt att säga i efterhand. Skogsstyrelsens bedömning är att så inte är fallet och att myndigheten inte kommer att bli ersättningsskyldig för ej erlagda pensionsavsättningar för perioden
2003–2013 grundat på att det funnits ett avtal mellan Skogsstyrelsen och GS-facket. Det
finns i dagsläget inga indikationer från Arbetsgivarverket eller GS facket att frågan kommer
drivas vidare.
Arbetsmarknadsprojektet SAFT har under slutet av året börjat avta för att helt avslutas under
2015.
I slutet av 2014 har delpension för 34 personer beviljats till en kostnad av 5,0 mnkr, i syfte att
minska personalkostnader för kommande år med kärvare ekonomi. Kostnaderna för delpensioneringen har finansierats med myndighetens avsatta trygghetsmedel.
Belastning inom förvaltningsanslag 1:1 visar på ett anslagssparande med 7,4 mnkr jämfört
med disponibla medel (tilldelade medel och anslagssparande från föregående år).
Skogsstyrelsen har i beslut även erhållit medel för rådgivning, samordning, administration
och bidrag rörande branden i Västmanland under 2014. Den verksamheten pågår även under
2015.
Det totala överskottet med 11,7 mnkr är i huvudsak hänförbart till en återbetalning av för
högt utbetalda sjukförsäkringsförmåner (FORA) med 14,8 mnkr under åren 2005–2006.
Balansomslutningen har minskat med 59 mnkr. Detta beror till största delen på att fordran
på Jordbruksverket för kompetensutvecklingsprojekt inom Landsbygdsprogrammet har minskat med 49 mnkr. Som en konsekvens av detta har även räntekontokredit i Riksgäldskontoret
minskat med 50 mnkr.
84
16 Finansiell redovisning
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Kommentarer till utfall
Förvaltningsanslag 1:1
Årets tilldelning av anslagsmedel inom förvaltningsanslag 1:1 uppgick enligt regleringsbrevet
till 413,5 mnkr. Dessutom fanns ett anslagssparande från föregående år (2013) om 4,7 mnkr.
Totalt disponibelt belopp för år 2014 uppgår därmed till 418,2 mnkr. Totalt utfall för år 2014
uppgick till 410,8 mnkr vilket innebar ett anslagssparande om 7,4 mnkr. Anslagssparandet är
avsett för att möta kommande års bedömda förändringar i verksamheten.
Inom förvaltningsanslaget fanns ett antal poster med beslutade ändamål samt högst- och
minst-krav. Dessa har uppfyllts i samtliga fall.
Skogsstyrelsen har i beslut under december 2014 även erhållit 8 mnkr för rådgivning, samordning och administration samt 28 mnkr för bidrag (hanteras under anslag 1:2 ap 1) rörande
branden i Västmanland under 2014. Den verksamheten pågår även under 2015.
Statliga stöd och ersättningar 1:2
Anslagspost 1 Bidrag till skogsbruket
Totala utfallet uppgick till 75,3 mnkr där 83,5 mnkr var tilldelade. Erfarenheten från tidigare
år kvarstår att det är svårt att nå ut med bidragen Nokås och Ädellövskogsbruk till skogsägarna men en utvärdering av stöden pågår. För 2015 och framåt kommer mer medel finnas
tillgängliga som bemyndigande, vilket kommer göra det lättare att få en högre utbetalningstakt av bidragen. Kostnader för handläggning uppgick till 9,7 mnkr att jämföra med högstpost
6,0 mnkr varför 3,7 mnkr överförts till förvaltningsanslag 1:1.
Anslagspost 2 Kostnader för intrångsersättning och vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet
Tilldelning uppgick till 195,8 mnkr och anslaget har utnyttjats fullt ut. En del av kostnaderna
för administrationen av Biotopskydd och Naturvårdsavtal har finansierats genom förvaltningsanslaget.
Avgiftsfinansierad verksamhet
Avgiftsfinansierad verksamhet visar på ett underskott med -1,5 mnkr exklusive extraordinära
poster att jämföra med ett underskott med -3,8 mnkr år 2013. Över tiden ska respektive
resultatområde ha kostnadstäckning vilket också är en förutsättning för planering av uppdragsverksamheten på kort och lång sikt. Årets resultat innebär att det ackumulerade underskottet minskat till 23,0 mnkr, vilket till stor del hänför sig till ett historiskt underskott från
Gröna jobbtiden.
Uppdragsverksamheten, exklusive fastighetsförvaltning och offentligrättsliga avgifter, visar på
ett underskott med -3,2 mnkr. Det är en förbättring jämfört med 2013 där resultatet uppgick
till -4,0 mnkr. Årets överskott beror till stor del på en återbetalning avseende för högt utbetalda sjukförsäkringsförmåner (FORA) med 14,8 mnkr under åren 2005–2006.
Under året har utveckling skett av planverktyg samt en bred kompetensutveckling. Detta
innebär under 2014 ett underskott för verksamheten som det nya planverktyget bedöms ta
igen under kommande år.
Resultaträkning
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter uppgår till 1 267 mnkr 2014 vilket på grund av uppdrag åt Arbetsförmedlingen ökat jämfört med 2013. Intäkter av anslag uppgår till 49 procent. Motsvarande
16 Finansiell redovisning
85
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
andel för 2013 och 2012 var 55 och 68 procent för respektive år. Avgiftsintäkter och andra
ersättningar uppgår till 33 procent vilket är en ökning jämfört 2013 och 2012 som var 29
procent respektive 22 procent.
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader visar på grund av uppdrag åt Arbetsförmedlingen en ökning med
152,0 mnkr jämfört föregående år. Det får också genomslag på flera av kostnadsposterna
nedan.
Kostnader för personal uppgick till 830 mnkr och är 134 mnkr högre än föregående år som
följd av att antalet årsarbetskrafter ökat med 347 till 1 803. Personalkostnadernas andel av
totala kostnaderna uppgick till 66 procent (jämfört med 63 procent 2013).
Kostnader lokaler uppgick till 51,8 mnkr och ökningen är främst orsakad av lokaler för personal i arbetsmarknadsprojektet SAFT.
Balansräkning
Balansomslutningen har minskat med 59 mnkr. Detta beror till största delen på att fordran
på Jordbruksverket för kompetensutvecklingsprojekt inom Landsbygdsprogrammet har minskat med 49 mnkr. Som en konsekvens av detta har även räntekontokredit i Riksgäldskontoret
minskat med 50 mnkr.
86
16 Finansiell redovisning
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
17 Sammanställningar
Resultaträkning
Resultaträkning (tkr)
Not
2014
2013
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
1
619 523
600 833
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
414 208
318 211
Intäkter av bidrag
3
233 256
180 476
Finansiella intäkter
4
Summa
76
92
1 267 063
1 099 612
-830 397
-696 639
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
5
Kostnader för lokaler
6
-51 754
-49 015
Övriga driftkostnader
7
-351 092
-334 635
Finansiella kostnader
4
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
Verksamhetsutfall
-1 048
-1 852
-21 119
-21 247
-1 255 410
-1 103 388
11 653
-3 776
60 534
33 346
0
400
2 052
159
-62 586
-33 905
0
0
11 653
-3 776
Transfereringar
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering
av bidrag
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering
av bidrag
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
Lämnade bidrag med mera
8
Saldo
Årets kapitalförändring
9
17 Sammanställningar
87
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Balansräkning
Tillgångar (tkr)
Not
2014-12-31
2013-12-31
19 645
436
26 756
2 776
20 081
29 532
14 888
556
41 468
56 912
15 613
695
35 133
51 441
11
1 468
7 090
8 558
2 128
8 212
10 340
12
22 186
17 789
319
40 294
22 739
17 100
1 087
40 926
13
14
13 136
39 668
29 136
81 940
14 813
88 003
23 236
126 052
15
27 325
35 371
0
0
380
380
235 110
294 042
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
Summa
10
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och annan fast egendom
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier med mera
Summa
10
Varulager med mera
Varulager och förråd
Pågående arbeten
Summa
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Kassa och bank
Kassa och bank
Summa
Summa tillgångar
88
17 Sammanställningar
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Kapital och skulder (tkr)
Not
Myndighetskapital
Statskapital
Balanserad kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Summa
2014-12-31
2013-12-31
164
-23 149
11 653
-11 332
164
-19 374
-3 776
-22 986
17
18
8 827
328
9 155
6 098
4 506
10 604
19
20
21
77 738
5 429
28 522
32 426
30 809
174 924
80 060
55 512
30 272
36 744
39 350
241 938
16
9
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa
Skulder
Lån i Riksgäldskontoret
Räntekontokredit i Riksgäldskontoret
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Summa
22
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
23
50 230
48 338
Oförbrukade bidrag
24
8 477
10 526
Övriga förutbetalda intäkter
25
Summa
Summa skulder och kapital
3 656
5 622
62 363
64 486
235 110
294 042
Anslagsredovisning
Anslag avser (tkr)
Ingående
överföringsbelopp
2014-01-01
Årets
tilldelning
enl. regleringsbrev
Indragning
4 657
413 533
0
418 190
410 765
7 425
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
Utgående
överföringsbelopp
2014-12-31
Utgiftsområde 23
Politikområde Skogspolitik
1:1
Skogsstyrelsen
1:2
Insatser för
skogsbruket
ap 1
Bidrag till
skogsbruket
7 743
83 529
-7 743
83 529
75 318
8 211
ap 2
Kostnader för intrångs-
2 564
195 844
-2 564
195 844
195 844
0
ersättningar
och civilrättsliga avtal
på naturvårdsområdet
Summa 1:2 insatser för skogsbruket
Summa
10 307
279 373
-10 307
279 373
271 162
8 211
14 964
692 906
-10 307
697 563
681 927
15 636
17 Sammanställningar
89
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Redovisning mot bemyndiganden
Anslagsbenämning
(tkr)
Tilldelat bemyndigande
Ingående
åtaganden
Utestående
åtaganden
Utestående åtagandets fördelning per år
År 2015
År 2016
År 2017
Anslag 1:2 ap 1
45 000
28 394
34 200
28 797
5 172
231
Anslag 1:2 ap 2
25 000
211
26
26
0
0
1:1 - Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen har använt 8 637 tkr (högstpost 10 000 tkr) till rådgivning inom Skogsriket.
Till arbete med förenkling av de administrativa kostnaderna för skogsbruket har använts 10 462 tkr (minstpost 9 000 tkr). Vidare har arbetet till en förbättring av dialogen mellan rennäring och skogsbruk använts
968 tkr (högstpost 2 000 tkr).
Till satsningen inom Skogsriket har använts 19 490 tkr (högstpost 20 000 tkr) varav till utveckling av hållbara skogsskötselmetoder 17 119 tkr (minstpost 17 000 tkr) respektive medel för att stärka Skogsriket 2 371
tkr (högstpost 3 000 tkr).
1:2 ap 1 - Bidrag till skogsbruket
Anslaget har belastats med kostnader för hantering av bidrag till skogsbruket med 6 000 tkr (högstpost
6 000 tkr). Vidare har 10 000 tkr (högstpost 10 000 tkr) använts till utbetalning av Skogsrikets stöd Väx
med skogen. Skogsstyrelsen har även erhållit medel för att betala ut bidrag kopplade till branden i Västmanland (Brandstöd) under hösten 2014 där Lantmäteriet erhållit 18 000 tkr (högstpost 18 000 tkr) och
övriga 8 350 tkr (högstpost 10 000 tkr) för stöd till upparbetning (Energistöd) och lagring av brandskadat
virke från brandområdet (Lagringsplatsstöd).
Bemyndiganderamen har utnyttjats med 19 582 tkr (2013:14 859 tkr) för Nokås och med 14 618 tkr
(2013:13 535 tkr) för ädellövskogsbruk.
Indragning har gjorts med 7 743 tkr enligt regleringsbrev med anledning av att ingen anslagsbehållning från
föregående år får överskjutas till innevarande år.
1:2 ap 2 - Kostnader för intrångsersättningar och civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet
Anslaget har belastats med kostnader för förbättrad biotopinventering med 10 000 tkr (högstpost 10 000
tkr). Kostnader för arbete med biotopskydd och naturvårdsavtal har uppgått till 29 490 tkr (högstpost
38 000 tkr). Kostnader för att fortsätta utveckla och analysera metoder för hyggesfritt skogsbruk har uppgått till 5 632 tkr (högstpost 6 000 tkr). Vidare har använts 1 955 tkr (högstpost 2 000 tkr) för upprättande
av renbruksplaner. Aktiviteten har varit hög för biotopskydds- och naturvårdsavtal.
Bemyndiganderamen har utnyttjats med 0 tkr (2013: 0 tkr) för biotopskydd och med 26 tkr (2013: 211 tkr)
för naturvårdsavtal.
Indragning har gjorts med 2 564 tkr enligt regleringsbrev med anledning av att ingen anslagsbehållning från
föregående år får överskjutas till innevarande år.
90
17 Sammanställningar
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Noter och tilläggsupplysningar
Tillämpade redovisningsprinciper med mera
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, kapitalförsörjningsförordningen
(1996:1188) och anslagsförordningen (1996:1189) i dessa förordningars senaste lydelse jämte Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till dessa förordningar.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa
en s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 5 januari.
Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs upplupna intäkter, förutbetalda intäkter, upplupna
kostnader och förutbetalda kostnader vars belopp överstiger 50 tkr, även vissa poster med lägre belopp.
Avgiftsintäkter
Skogsstyrelsen får enligt förordning (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen ta ut avgifter för sin
uppdragsverksamhet. Avgifterna är beräknade enligt självkostnadsprincipen över tiden med beräknade
tim- eller volympriser. Skogsstyrelsen får disponera samtliga avgiftsintäkter.
Gemensamma kostnader
Myndighetens gemensamma kostnader fördelas utifrån antalet operativa tjänstgöringsdagar som utförs
inom respektive uppdrag eller anslagsfinansierad verksamhet. Detta gäller såväl nationella gemensamma
kostnader som regions- eller enhets-/distriktsgemensamma kostnader. De gemensamma kostnaderna
består av kostnader för myndighetens ledning (inklusive styrelse), administration, lokaler, utbildningskostnader (som inte går att härleda till operativ verksamhet), förvaltningskostnader samt kostnader för
verksamhetsutveckling med mera.
Detta innebär att de kostnader som redovisas per respektive verksamhet även innehåller de gemensamma kostnaderna.
Fordringar och skulder
Fordringar tas upp till de belopp de beräknas inflyta med. Skulder tas upp till det nominella värdet per
bokslutsdagen.
Lager
Skogsstyrelsen har ett lager av böcker och broschyrer. Övrigt material lagerförs inte, utan köps in efter
behov i verksamheten och kostnadsförs direkt. Pågående arbeten
Pågående arbeten är värderade enligt försiktighetsprincipen. Nedskrivning är gjord efter riskbedömning.
Eftersom de slutliga resultaten inte går att förutsäga med rimlig säkerhet redovisas inte upparbetade
överskott förrän uppdraget är avslutat.
Definition operativa tjänstgöringsdagar
Med operativa tjänstgöringsdagar avses tidredovisade dagar för anställd personal.
Definition årsarbetskraft
Med årsarbetskraft avses tidsredovisade dagar för anställd personal enligt avtalen Villkorsavtalet/Villkorsavtalet-T, VASA-Skog, VASA och Skog-R supplement/VISST. Till och med 2012 redovisades tjänstgöringsdagar och då endast tjänstgöringsdagar för personal enligt kollektivavtal ALFA och ALFA-T (motsvarande Villkorsavtalet/Villkorsavtalet-T). Korrigering har inte gjorts för 2012, då det endast varit ett mindre
antal anvisad personal och endast en del av dessa har tidredovisat. Inkomsttitel
Under 2014 har ingen redovisning mot inkomsttitel förekommit.
Hyra av IT utrustning
Från och med slutet av 2013 hyr Skogsstyrelsen sin IT utrustning istället för att köpa in den. Detta får
konsekvesen att IT utrustning som anläggningstillgång minskat från 2013 och får till följd att avskrivningarna på dessa minskat. Samtidigt har driftskostnaderna istället ökat.
17 Sammanställningar
91
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt intäkter av bidrag
Information för att förtydliga innehåll och samband mellan tabell 28 sid 77 och resultaträkning med not 2
och 3.
Intäkter av avgifter
och andra
ersättningar, tkr
Intäkter av
bidrag
tkr
Summa
intäkter
tkr
297 008
200 192
497 200
69 526
789
70 315
31 116
620
31 736
Uppdrag åt arbetsmarknadsmyndighet
(inklusive realisationsvinst försäljning fordon, 23 tkr)
Uppdrag åt övriga
(inklusive realisationsvinst personalvagnar, skoter med mera, 93 tkr)
Uppdrag åt skogsbruket
Tjänsteexport
96
Summa uppdragsverksamhet
Fastighetsförvaltning (inklusive finansiella intäkter 2 tkr)
Summa uppdragsverksamhet inklusive fastighetsförvaltning
Offentlig rättslig verksamhet
Summa avgiftsfinansierad verksamhet
Anslagsfinansierad verksamhet
Summa enligt resultaträkning
96
397 746
201 601
599 347
9 025
54
9 079
406 771
201 655
608 426
318
0
318
407 089
201 655
608 744
7 119
31 601
414 208
233 256
Uppgifter om styrelse och ledande befattningshavare:
Skogsstyrelsens styrelse
2014
Andra uppdrag
Lena Söderberg
Ordförande
Sveriges geologiska undersökning (SGU), GD
Energimyndighetens insynsråd, ledamot
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
insynsråd, ordförande
70
70
35
35
45
45
35
35
Strålsäkerhetsmyndigheten, GD
35
26
35
26
35
26
Birgit Flening
Ledamot
Thomas Korsfeldt
Ledamot
OHT (Ocean Harvesting Technology), ledamot
Jan Sandström
Ledamot
Mats Persson
Ledamot
2013
Ersättning från Skogsstyrelsen
(från och med 2013–04–01)
Rolf Lidskog
Ledamot
(från och med 2013–04–01)
Marie Larsson–Stern
Ledamot
(från och med 2013–04–01)
92
17 Sammanställningar
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Ann Sommer
Ledamot
(till och med 2014–04–30)
Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB, VD
Försäkringsaktiebolag Agria, ordförande
Länsförsäkringar Mäklarservice AB, ledamot
Länsförsäkringar Grupplivförsäkring AB,
ordförande
SOS International, ledamot
Marie Berglund
Ledamot
12
35
0
9
0
9
0
9
1 205
1 182
2014
2013
(till och med 2013–03–31)
Kaj Rosén
Ledamot
(till och med 2013–03–31)
Torbjörn Larsson
Ledamot
(till och med 2013–03–31)
Ledande
befattningshavare
Monika Stridsman
Generaldirektör
Karlstads universitet, ledamot
Resultaträkning (tkr)
Not 1
Intäkter av anslag
Egna kostnader
470 755
456 716
Beslutade ersättningar för biotopskydd
125 248
109 998
23 520
34 119
619 523
600 833
31 116
32 878
296 985
201 720
69 433
67 420
Beslutade ersättningar för naturvårdsavtal
Summa
Anslaget belastas när beslut om biotopskydd fattas respektive
naturvårdsavtal tecknats.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Uppdrag åt skogsbruket
Uppdrag åt Arbetsförmedlingen
Uppdrag åt övriga
Tjänsteexport
Fastighetsförvaltning
Summa uppdragsverksamhet och fastighetsförvaltning
Offentligrättsliga avgifter
Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen: Böcker och broschyrer
Realisationsvinst försäljning av fordon
Övriga intäkter
Summa övrigt
Summa
96
0
9 025
6 186
406 655
308 204
318
339
3 310
2 993
570
554
3 355
6 121
3 925
6 675
414 208
318 211
Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten
är full kostnadstäckning över tiden. Skogsstyrelsen får disponera
samtliga avgiftsintäkter.
Ökningen i uppdrag åt Arbetsförmedlingen beror främst på
SAFT-projektet.
17 Sammanställningar
93
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Not 3
Intäkter av bidrag
EU Landsbygdsprogrammets kompetensutvecklingsprojekt
Arbetsförmedlingen
Övrig uppdragsverksamhet
Övrigt
Summa Intäkter av bidrag
17 808
18 291
200 192
143 129
1 409
4 528
13 847
14 528
233 256
180 476
1
0
Ökningen beror främst på SAFT-projektet.
Not 4
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto hos Riksgäldeskontoret
Övriga finansiella intäkter
75
92
Summa finansiella intäkter
76
92
Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret
152
998
Ränta på lån hos Riksgäldskontoret
653
779
Finansiella kostnader
Övriga finansiella kostnader
243
75
1 048
1 852
Lönekostnader
573 807
476 145
Arbetsgivaravgifter, premier och pensioner
254 427
202 752
2 163
17 742
830 397
696 639
51 754
49 015
351 092
334 635
11 845
10 156
Summa finansiella kostnader
Not 5
Kostnader för personal
Övriga personalkostnader
Summa
Ökningen av personalkostnader beror främst på SAFT-projektet.
Not 6
Kostnader för lokaler
De ökade lokalkostnaderna beror främst på SAFT-projektet.
Tillfälliga lokaler hyrs under projektperioden.
Not 7
Övriga driftskostnader
De ökade driftskostnaderna beror främst på SAFT-projektet samt
hyra av IT-utrustning från 2014.
Not 8
Lämnade bidrag
Lämnade bidrag avser:
Natur- och kulturvårdsåtgärder1)
9 968
8 690
Väx med skogen1)
10 000
10 000
Brandstöd Lantmäteriet1)
Ädellövskogsbruk
18 000
0
Brandstöd Energistöd1)
5 470
0
Brandstöd Lagringsplatsstöd1)
2 880
0
0
1 500
0
3 000
Omarrondering Dalarna till
Jordbruksverket2)
Skogsriket till Länsstyrelsen
i Västerbotten2)
Skogsriket förstärkning2)
2 371
0
Medel från EU med mera
2 052
559
62 586
33 905
Summa
1)
2)
94
Anslag 1:2 ap 1
Anslag 1:1
17 Sammanställningar
1)
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Not 9
Årets kapitalförändring
Uppdrag åt skogsbruket
-6 419
Uppdrag åt Arbetsförmedlingen
13 943
280
2 459
-1 382
-34
-214
56
-25
1 648
252
11 653
-3 776
2014
2013
87 787
81 715
200
888
Uppdrag åt övriga
Tjänsteexport
Offentligrättsliga avgifter
Fastighetsförvaltning och övrig verksamhet
Summa
-2 687
Uppdrag åt Arbetsförmedlingen innehåller en återbetalning av AGSpremier från FORA på 7 848 tkr avseende 2006 och en förväntad
återbetalning av AGS-premier på 6 971 tkr avseende 2005, samt
en kostnad på 1 655 tkr vid förlikning i tvisterförhandling avseende
avslutade anställningar på Gotland.
Balansräkning (tkr)
Not 10
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Årets utveckling i egen regi
1 919
8 157
Årets försäljning/utrangering
-11 363
-2 973
Utgående anskaffningsvärde
78 543
87 787
Årets avskrivning
-10 190
-11 081
Utgående ackumulerad avskrivning
-58 462
-58 255
Bokfört värde
20 081
29 532
39 071
39 042
0
29
Årets försäljning/utrangering
-765
0
Utgående anskaffningsvärde
38 306
39 071
Byggnader, mark och annan fast egendom
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Årets avskrivning
-724
-734
Utgående ackumulerad avskrivning
-23 418
-23 458
Bokfört värde
14 888
15 613
202 935
202 851
1 489
1 298
Taxeringsvärde på byggnader och mark
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Utgående anskaffningsvärde
0
191
1 489
1 489
Årets avskrivning
-138
-91
Utgående ackumulerad avskrivning
-933
-794
Bokfört värde
556
695
17 Sammanställningar
95
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Maskiner, inventarier med mera
Ingående anskaffningsvärde
135 827
149 035
Årets anskaffningar
16 756
15 525
Årets försäljning/utrangering
-11 085
-28 733
Utgående anskaffningsvärde
141 498
135 827
Årets avskrivning
-10 067
-9 341
-100 030
-100 694
41 468
35 133
Utgående ackumulerad avskrivning
Bokfört värde
Pågående nyanläggningar
Ingående anskaffningsvärde
0
656
Årets anskaffningar (överfört till Maskiner, inventarier med mera)
0
-656
Utgående anskaffningsvärde
0
0
Årets avskrivning
0
0
Utgående ackumulerad avskrivning
0
0
Bokfört värde
0
0
1 468
2 128
Osäkra fordringar uppgår till
1 493
1 402
Dessa har skrivits ned med
1 311
1 190
Kostnader i ett utvecklingsprojekt i egen regi har aktiverats under
2014: Plansystem pc Skog 1,9 mnkr. Plansystemet togs i bruk 1 juni
då 2,2 mnkr fördes in i anläggningsreskontran (kostnader 2013 0,3
mnkr, 2014 1,9 mnkr).
2013 fanns ett ingående värde för pågående nyanläggningar som
bestod av kostnad för inventarier vid ombyggnad av lokaler på Vallgatan i Jönköping. När ombyggnaden blev klar i början av 2013 aktiverades totalbeloppet i anläggningsreskontran.
Med anläggningstillgång avses tillgång med ett anskaffningsvärde
på minst 22 200 kr och en livslängd på minst 3 år.
Följande procentsatser tillämpas för avskrivningar:
PC och tillbehör
25 %
Minidatorer
20 %
Bilar
15–25 %
Övriga maskiner och inventarier
15–20 %
Markanläggningar
Byggnader
Immateriella tillgångar
Not 11
20–25 %
Kopierings- och faxmaskiner
10 %
3–5 %
20–25 %
Varulager
Lager av böcker och broschyrer är värderat efter produktionskostnad. Inkurans görs efter en individuell prövning av varje
produkt. Principen ”Först-In-Först-Ut”gäller vid uttag ut lager.
Not 12
96
Kundfordringar
17 Sammanställningar
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Not 13
Periodavgränsningsposter, Upplupna bidragsintäkter
EU Landsbygdsprogrammet, Jordbruksverket
12 906
61 606
Skogsskador i uthålligt skogsbruk
378
326
EU Skogens kulturarv i Kvarkenregionen
528
967
EU Projektet för livskraftiga småvatten i Kvarkenregionen
2 296
3 088
EU Baltic Landscape
1 907
2 419
EU Hardwoods are good
Arbetsförmedlingen
Övrigt
Summa
Not 14
956
15 758
1 771
2 883
39 668
88 003
642
410
17 725
21 750
Ansökningar om utbetalning av EU-stöd inom Landsbygdsprogrammet är lämnade för 11 868 tkr (2013: 51 069 tkr). Ökningen av upplupna bidragsintäkter från Arbetsförmedlingen
består främst på SAFT-projektet.
Periodavgränsningsposter, Övriga upplupna intäkter
Försäljning rotposter
Arbetsförmedlingen
Preliminär återbetalning AGS-permier 2005 från FORA
Länsstyrelsen Skåne skötsel naturreservat
Jordbruksverket Åtgärder för värdefulla träd
Övrigt
Summa
Not 15
0
19 882
6 971
0
178
231
2 440
0
1 180
845
29 136
23 236
Upplupna intäkter Arbetsförmedlingen består främst av SAFTprojektet. Minskningen beror på att antal anvisade var lägre i
december 2014 jämfört med 2013.
Avräkning med statsverket
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Medel till transfereringar med mera som betalats till icke
räntebärande flöde
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde
28 694
16 851
271 162
246 561
-277 365
-234 718
22 491
28 694
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
-4 656
6 769
410 765
388 943
-409 533
-400 368
-3 424
-4 656
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
9 933
11 257
-1 870
-1 324
8 063
9 933
17 Sammanställningar
97
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans
Inbetalningar i icke räntebärande flöde
Utbetalningar i räntebärande flöde
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
1 400
0
430
2 794
-279 000
-236 400
277 170
233 606
0
0
195
1 400
27 325
35 371
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Extern finansiering i icke räntebärande flöde
Summa
Not 16
Förändring av myndighetskapitalet
Statskapital
Balanserad
kapitalförändring,
avgiftsbelagd
verksamhet
Kapitalförändring
enligt resultaträkningen
Summa
Utgående balans 2013
164
-19 373
-3 776
-22 985
Ingående balans 2014
164
-19 373
-3 776
-22 985
-3 776
3 776
0
11 653
11 653
Föregående års kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Summa årets kapitalförändring
Utgående balans 2014
0
-3 776
15 429
11 653
164
-23 149
11 653
-11 332
Statskapital består av konst från Statens konstråd. Statens
konstråd har till uppgift att köpa in nutida konst och placera
ut hos myndigheter m fl, som då får ägaransvar för innehav
av konsten. När myndigheten inte längre har behov av konsten återförs den till Statens konstråd för ny utplacering.
Konst erhållen från Statens Konstråd redovisas i anläggningsreskontran och ingår i posten Maskiner, inventarier
med mera.
Not 17
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
IB
Årets kostnad
Årets utbetalningar
UB
Not 18
3 892
4 797
4 297
-2 068
-2 091
8 827
6 098
3 599
2 628
907
907
-907
0
1 688
971
Övriga avsättningar
IB Avsatta trygghetsmedel
IB Särskild pensionsersättning inklusive särskild löneskatt
Utbetalad särskild pensionsersättning inklusive särskild
löneskatt
Avsättning trygghetsmedel
Årets nyttnande av trygghetsmedel
UB
Skogsstyrelsen har under 2014 nyttjat trygghetsmedel (4 959 tkr)
för finansiering av delpensioner.
98
6 098
17 Sammanställningar
-4 959
0
328
4 506
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Not 19
Lån i Riksgäldskontoret
Skogsstyrelsen har för finansiering av investeringar under
året förfogat över en låneram i Riksgäldskontoret på högst
100 000 tkr. Låneramen har utnyttjats enligt följande: Låneskuld vid periodens början
Nyupptagna lån
Amorteringar
Låneskuld vid periodens slut
Not 20
80 060
74 124
19 302
29 083
-21 624
-23 147
77 738
80 060
13 952
14 449
Behållning på räntekonto i Riksgäldskontoret
Skogsstyrelsen har under 2014 på räntekonto i
Riksgäldskontoret haft tillgång till en kredit på 150 000 tkr.
Förändringen beror främst på att fordran på Jordbruksverket för
EU-stöd inom Landsbygdsprogreammet har minskat.
Not 21
Skulder till andra myndigheter
Arbetsgivaravgifter med mera
Utgående moms
Not 22
4 124
4 404
Övriga skulder till andra myndigheter
10 446
11 419
Summa
28 522
30 272
Preliminär skatt med mera
12 398
12 474
Beslutade Biotopskydd/tecknade naturvårdsavtal
17 154
26 413
1 257
463
30 809
39 350
43 471
42 399
0
914
1 774
1 800
4 985
3 225
50 230
48 338
Från annan statlig myndighet
5 845
3 097
EU LifeELMIAS
1 659
5 977
973
1 452
Summa
8 477
10 526
Därav oförbrukade bidrag från annan statlig myndighet
5 845
3 099
Övriga kortfristiga skulder
Övrigt
Summa
Not 23
Periodavgränsningsposter, Upplupna kostnader
Semesterlöneskuld
Retroaktiva löner oktober–december
(Statstjänstemannaförbundet)
Reklamationer
Övrigt
Summa
Ökningen av semesterlöneskulden beror dels på ökat antal anställda i SAFT-projektet, dels på omräkning till 2015 års lönenivå.
Not 24
Periodavgränsningsposter, Oförbrukade bidrag
Övrigt
Förväntas tas i anspråk:
– inom tre månader
– mer än tre månader till ett år
– mer än ett år till tre år
– mer än tre år
693
1 076
5 077
2 023
75
0
0
0
17 Sammanställningar
99
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Not 25
Periodavgränsningsposter, Övriga förutbetalda intäkter
Lantmäteriverket
185
1 072
Länsstyrelsen i Skåne
0
643
Länsstyrelsen Gotland
0
902
Grön Rehab Försäkringskassan
398
621
Övrigt från annan statlig myndighet
970
665
Från externa kunder
Summa
100 17 Sammanställningar
2 103
1 719
3 656
5 622
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
Väsentliga uppgifter
(tkr)
2014
2013
2012
2011
2010
100 000
77 738
90 000
80 060
80 000
74 124
76 000
64 023
100 000
60 543
150 000
74 027
150 000
128 673
150 000
128 127
150 000
88 804
150 000
57 579
1
-152
-151
0
-998
-998
0
-1 355
-1 355
0
-1 081
-1 081
0
-130
-130
414 208
527 560
318 211
221 130
189 875
183 945
207 819
179 175
166 578
187 175
12 166
0
12 011
0
11 149
6 769
10 877
2 377
11 711
0
15 636
0
14 964
0
2 153
0
4 383
0
62 514
0
34 226
70 000
28 605
70 000
21 999
70 000
26 679
85 000
14 418
65 000
Antal årsarbetskrafter
1 803
1 456
887
913
861
Medelantal anställda
2 121
1 600
939
944
907
684
742
938
930
923
11 653
-23 149
-3 776
-19 374
-6 172
-13 202
2 991
-16 193
-2 846
-13 187
Låneram i Riksgäldskontoret
Beviljad låneram
Utnyttjad låneram 31/12
Kontokrediter hos Riksgäldskontoret
Beviljad kontokredit
Maximalt utnyttjad kontokredit
Ränta på räntekonto
Ränteintäkter
Räntekostnader
Saldo
Totala avgiftsintäkter som myndigheten
disponerar
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
Beviljad och utnyttjad anslagskredit
Beviljad anslagskredit
Utnyttjad anslagskredit
Utgående reservationer och
anslagssparande
Anslagssparande1)
Utgående beviljade, ej utbetalda bidrag
Bemyndiganden
Utestående åtaganden
Tilldelad bemyndiganderam
Arbetskraft2)
Driftskostnad per årsarbetskraft
Årets över-/underskott
Årets över-/underskott
Balanserade över-/underskott
1)
Anslagssparande 2014 består av anslag 1:1, 7 425 tkr (disponeras 2015) och anslag 1:2, 8 211 tkr (disponeras ej 2015).
Från och med 2013 ingår även anställd personal som är anvisad från Arbetsförmedlingen främst inom SAFT-projektet. Korrigering har inte
gjorts av tidigare år, då det dessa år endast varit ett mindre antal anvisad personal och endast en del av dessa har tidredovisat.
2)
17 Sammanställningar
101
Skogsstyrelsen Årsredovisning • 2014
102
103
104
Skogsstyrelsen
Årsredovisning
2014