Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2015 Norra Norrbottens distrikt Information om röjningsbehov Under januari och februari månad har Skogsstyrelsen skickat ut brev till ett antal personer med skogsfastigheter i Gällivare och Överkalix kommun. Breven innehåller information om ett sannolikt röjningsbehov. Under våren kommer ytterligare utskick att göras till skogsägare i Kalix, Övertorneå och Pajala kommun. Kanske är du en av dessa skogsägare? G enom analys av satellitbilder kan Skogsstyrelsen identifiera stamtäta ungskogar i behov av röjning. – Röjningsbehovet i Norra Norrbotten är fortsatt stort, konstaterar Kenny Ärlebrand, skogskonsulent i Gällivare och ansvarig för satellitbildsanalysen. Det finns inget lagkrav på att du måste röja, men många goda argument. Oavsett vilka mål och drivkrafter du har som skogsägare finns det stora vinster med att ha välskötta ungskogar. Röjningen är en viktig åtgärd för det unga beståndets fortsatta utveckling och den gör mycket för skogens framtida värde. Att med röjsågen forma sin framtidsskog är dessutom ett givande arbete där resultatet syns direkt. Det hör tyvärr inte till ovanligheterna att många röjningar blir eftersatta. Okunskap, tidsbrist, övertro till sin egen förmåga och ovilja att leja bort Foto: Rune Ahlander åtgärden kan vara några av förklaringarna. Men istället för att se röjningen som ett problem, se det som en god investering för framtiden. Den kostnad du har för röjningen idag går ofta att räkna hem i en framtida gallring. Flera av inlandskommunerna har dessutom generösa allmänningsbidrag för beståndsvårdande åtgärder. Kontaktpersoner: Gällivare: Kenny Ärlebrand; tfn 0970-64343 Överkalix: Dan Hagström; tfn 0926-79582 Kalix: Per-Arne Malmberg; tfn 0923-69981 Pajala: Emma Tillberg; tfn 0978-74685 Övertorneå: Hans Mäkikaltio; tfn 0927-79562 Text: Tobias Gramner Överfarter skadar många vattendrag Bra kantzoner, men sämre överfarter. Så kan resultatet från inventeringen av Torneälvens avrinningsområden på den svenska sidan gränsen sammanfattas. I Finland ser resultaten bättre ut och kanske finns det saker att lära från vårt grannland i öst. V attnets kretslopp och betydelse för landskapet har uppmärksammats alltmer de senaste åren. Vikten av att visa god hänsyn vid åtgärder i eller i anslutning till vattenmiljöer ökar. Som ett led i detta pågick det EU-finansierade projektet TRIWA III mellan 2010 och 2014 vilket omfattade Torneälvens avrinningsområde i både Sverige och Finland. Deltagande aktörer var Länsstyrelsen i Norrbotten, Skogsstyrelsen i Norra Norrbotten, Finska Närings-och miljöcentralen, Skogscentralen och Forsstyrelsen. Projektets syfte var att kartera Torneälvens status och åtgärdsbehov. En detaljerad åtgärdsplan skapades för två av Torneälvens biflöden, Pentäsjoki i Sverige och Namijoki i Finland. Dessutom inventerades ett antal utvalda vattendrag med avseende på dess kulturella värden. I Pentäsjoki har miljöförbättrande åtgärder utförts som exempelvis slamfällor och igensättning av diken. Skogsstyrelsens uppgift i projektet var att utvärdera skogsbrukets miljöhänsyn mot mindre vattendrag i samband med föryngringsavverkning. Personal från Skogsstyrelsen besökte föryngringsytor som avverkats mellan 2004-2009 och som angränsar till berörda vattendrag. Totalt inventerades 241 ytor i Sverige och 221 ytor i Finland. Vid inventeringen dokumenterades om tillräcklig hänsyn var tagen vid kantzoner, överfarter och i samband med markberedning. Även övriga åtgärder beaktades som exempelvis skyddsdikning och äldre vattenförande diken. 6 procent av kantzonerna i Sverige var avverkade jämfört med 2 procent i Finland. Medelbredden på kantzonerna var 22 meter i Finland och 12 meter i Sverige. Ingen av de totalt 400 inventerade kantzonerna hade blåst omkull. Mer anmärkningsvärt var att vi i Sverige är sämre på att klara överfarterna över bäckarna. Ofta är det markberedaren som orsakar de allvarligaste skadorna. I flera fall har man kört rakt över vattendraget utan att risa eller använda bro, ibland är virke ilagt längs bäckfåran och ligger då oftast kvar trots att det ska tas bort. Av överfarterna i Sverige var 10 procent utförda med dålig hänsyn och ytterligare 18 procent med påverkan på vattendraget. Motsvarande siffror i Finland var 0 procent respektive 8 procent. Skogsbruket är väl medveten om körskadeproblematiken och har därför arbetat fram en branschgemensam körskadepolicy som håller på att inarbetas. Förhoppningsvis kommer den att bidra till positiva resultat i framtiden. Text: Mariana Jussila och Maria Johansson Sök stöd för åtgärder i skogen Skogsägare har sedan flera år tillbaka möjlighet att söka stöd för natur och kulturvårdande åtgärder i skogen. Stödet förkortas NOKÅS och syftet är just att främja natur och kulturvårdande åtgärder. Prioritering: I första hand biologisk mångfald, biologiskt kulturarv, vattenmiljöer och äldre kulturlämningar. I andra hand rekreation och friluftsliv. Dessa kan söka stöd: Skogsägare, virkesköpare, entreprenörer, företag, organisationer och enskilda personer har möjlighet att söka stöd. Ombud kan företräda sökande, detta kräver fullmakt. Icke skogsägare måste ha tillstånd från en skogsägare. Åtgärder: Stöd ges till aktiva åtgärder, till exempel att skapa död ved, våtmark, utsikt, frihugga/rensa till exempel naturvårdsträd och gamla kulturmiljöer. Naturvårdsbränning, stängsling/ nedtagning av stängsel, lövplantering på tidigare jordbruksmark är andra exempel. Även naturvårdsgallring, till exempel att gallra ut gran i lövträdsrika bestånd, kan ge stöd liksom att restaurera äldre transportleder och stigar. Stödets storlek: 50 procent av godkänd kostnad för lövplantering på nedlagd jordbruksmark. 70 procent av godkänd kostnad för övriga åtgärder. Minsta stödbelopp är 4 000 kr. Stöd ges till normala kostnader för åtgärder och material. Villkor för stöd: Ansökan görs på fastställda blanketter. Åtgärder utöver skogsvårdslagens krav. Åtgärden får inte påbörjas innan beslut om stöd. Åtgärderna får inte skada natur- eller kulturvärden. Under 10 års tid får inte åtgärder ske som motverkar syftet med stödet. Läs mer om NOKÅS på Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen.se/ bidrag eller kontakta Per-Arne Malmberg, tfn 0923–699 81 Lyckad NOKÅS-åtgärd! Under 2014 utförde en markägare med marker belägna inom Sattajärvis skifteslag en restaurering av en gammal slåtterkoja med hjälp av bidrag genom NOKÅS-stödet. K ojan, som är belägen på en myrholme i en större myr, slutade användas aktivt redan på 1950-talet. Skicket innan restaurering var inte det bästa: Kojan var nedsjunken i marken och taket var i dåligt skick. Området runt kojan var också igenväxt. Markägaren ansökte om stöd för restaurering av kojan och röjning/upprensning av området omkring kojan. Efter beslut om stöd utfördes åtgärderna som bestod av: Upplyftning av kojan och byte av tre stockvarv. Nytt golv och kamin. Nytt plåttak och röjning/upprensning av området omkring kojan. Nytt golv och kamin är dock inte stödberättigade åtgärder, så dessa har markägaren bekostat själv. Stöd utgår endast till utvändiga åtgärder på gamla kulturbyggnader. Åtgärderna som är utförda på ett mycket bra sätt har gett kojan ett nytt och förlängt liv till nytta för inte bara markägaren, utan även det rörliga friluftslivet, jägare, snöskoteråkare, bärplockare med flera. Dessutom har en gammal kulturbyggnad räddats som ger insikt i gamla tiders nyttjande av våra skogar och myrar. Text: Per-Arne Malmberg Besök digitala Skogsstyrelsen Norra Norrbottens distrikt hittar du på www.skogsstyrelsen.se/norranorrbotten. Här kan du läsa om skogen och ägandet inom distriktet och länet, planerade kurser och träffar samt om produkter och tjänster som är till för er skogsägare. Vi som jobbar här finns också presenterade på hemsidan. M ina sidor är skogsägarens egna sidor. Du kan se kartor över din skog, planera åtgärder och skicka in avverkningsanmälningar. Nu finns även skogliga grunddata från Lantmäteriets laserskanningar som ger information om bland annat virkesvolym, medeldiameter, höjd och grundyta. Du kan få tips och råd om skogsskötsel och vilka lagar och regler som gäller för just den åtgärd du planerar på din egen fastighet När du loggat in på Mina sidor kan du även ladda hem ditt gröna kuvert, en sammanställning av den information som finns i myndigheternas register. Delegering av Mina sidor. Du kan delegera läs- och skrivrättigheter i Mina sidor till skoglig personal inom Skogsstyrelsen. Mina sidor blir därmed ett nytt och viktigt verktyg vid enskild rådgivning. Delegering innebär att vi kan se din fastighet i Mina sidor och kan ge rådgivning direkt via telefon eller dator. Rådgivning med markägarens plane- ring som bas. Rådgivningen kan ske med ditt eget kartmaterial som bas, exempelvis vid diskussioner om olika typer av skötselåtgärder. Konsulenten ser samma kartbild som markägaren och kan hjälpa till att tolka bilden; höjder och sänkor, fuktig eller torr mark, trädslag, bäckar och andra typer av skogliga förutsättningar. Läs mer på www.skogsstyrelsen.se eller kontakta en av våra skogskonsulenter. Under våren drar vi igång med en serie skogsträffar runt om i distriktet. Vi kommer att berätta om våra olika e-tjänster som bland annat Mina sidor och Skogens pärlor. Håll utkik på webben för mer information. Antalet platser är begränsat. Så skynda på att anmäla dig. Text: Tobias Gramner Prenumerera på lokalt nyhetsbrev! Önskar du aktuell lokal information om aktiviteter nära dig, säsongsbaserade nyheter om åtgärder i skogen och det rådande skogsskadeläget? Då ska du prenumerera på Norra Norrbottens distrikts lokala nyhetsbrev via e-post! V i kommer att skriva om vilka aktiviteter som är på gång i distriktet, om avgiftsfria kurser, träffar och skogsdagar. Du får ta del av säsongsaktuell information när det gäller åtgärder i skogen, skogsskador och mycket annat. Vi marknadsför även vårt stora utbud av produkter och tjänster, där du bland annat kan ta del av våra röj – och motorsågsutbildningar. Anmäl dig för en prenumeration genom att besöka www.skogsstyrelsen.se och klicka dig vidare till Norra Norrbottens distrikt. Där kan du sedan starta prenumerationen under rubriken ”Lokalnytt”. Du kan sedan när som helst i efterhand avbryta din prenumeration via en e-postlänk som du finner längst ner i varje nyhetsbrev Välkommen som prenumerant! Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/Äga-och-bruka/Lokala sidor Redaktör: Tobias Gramner www.skogsstyrelsen.se Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand