Norra Norrbottens distrikt

Lokaleko
Information från Skogsstyrelsen
Nummer 1 I 2015
Norra Norrbottens
distrikt
Information om röjningsbehov
Under januari och februari
månad har Skogsstyrelsen skickat ut brev till ett
antal personer med skogsfastigheter i Gällivare och
Överkalix kommun. Breven
innehåller information om
ett sannolikt röjningsbehov.
Under våren kommer ytterligare utskick att göras till
skogsägare i Kalix, Övertorneå och Pajala kommun.
Kanske är du en av dessa
skogsägare?
G
enom analys av satellitbilder
kan Skogsstyrelsen identifiera
stamtäta ungskogar i behov av
röjning.
– Röjningsbehovet i Norra Norrbotten är fortsatt stort, konstaterar Kenny
Ärlebrand, skogskonsulent i Gällivare
och ansvarig för satellitbildsanalysen.
Det finns inget lagkrav på att du
måste röja, men många goda argument.
Oavsett vilka mål och drivkrafter du har
som skogsägare finns det stora vinster
med att ha välskötta ungskogar. Röjningen är en viktig åtgärd för det unga
beståndets fortsatta utveckling och den
gör mycket för skogens framtida värde.
Att med röjsågen forma sin framtidsskog är dessutom ett givande arbete där
resultatet syns direkt.
Det hör tyvärr inte till ovanligheterna att många röjningar blir eftersatta.
Okunskap, tidsbrist, övertro till sin
egen förmåga och ovilja att leja bort
Foto: Rune Ahlander
åtgärden kan vara några av förklaringarna. Men istället för att se röjningen
som ett problem, se det som en god
investering för framtiden. Den kostnad
du har för röjningen idag går ofta att
räkna hem i en framtida gallring. Flera
av inlandskommunerna har dessutom generösa allmänningsbidrag för
beståndsvårdande åtgärder.
Kontaktpersoner:
Gällivare: Kenny Ärlebrand; tfn 0970-64343
Överkalix: Dan Hagström; tfn 0926-79582
Kalix: Per-Arne Malmberg; tfn 0923-69981
Pajala: Emma Tillberg; tfn 0978-74685
Övertorneå: Hans Mäkikaltio; tfn 0927-79562
Text: Tobias Gramner
Överfarter skadar många
vattendrag
Bra kantzoner, men sämre
överfarter. Så kan resultatet
från inventeringen av Torneälvens avrinningsområden
på den svenska sidan gränsen sammanfattas. I Finland
ser resultaten bättre ut och
kanske finns det saker att
lära från vårt grannland i
öst.
V
attnets kretslopp och betydelse
för landskapet har uppmärksammats alltmer de senaste
åren. Vikten av att visa god hänsyn vid
åtgärder i eller i anslutning till vattenmiljöer ökar.
Som ett led i detta pågick det
EU-finansierade projektet TRIWA III
mellan 2010 och 2014 vilket omfattade Torneälvens avrinningsområde i
både Sverige och Finland. Deltagande
aktörer var Länsstyrelsen i Norrbotten,
Skogsstyrelsen i Norra Norrbotten,
Finska Närings-och miljöcentralen,
Skogscentralen och Forsstyrelsen.
Projektets syfte var att kartera
Torneälvens status och åtgärdsbehov.
En detaljerad åtgärdsplan skapades för
två av Torneälvens biflöden, Pentäsjoki i Sverige och Namijoki i Finland.
Dessutom inventerades ett antal
utvalda vattendrag med avseende på
dess kulturella värden. I Pentäsjoki har
miljöförbättrande åtgärder utförts som
exempelvis slamfällor och igensättning
av diken.
Skogsstyrelsens uppgift i projektet
var att utvärdera skogsbrukets miljöhänsyn mot mindre vattendrag i samband med föryngringsavverkning.
Personal från Skogsstyrelsen besökte
föryngringsytor som avverkats mellan
2004-2009 och som angränsar till
berörda vattendrag.
Totalt inventerades 241 ytor i
Sverige och 221 ytor i Finland. Vid
inventeringen dokumenterades om tillräcklig hänsyn var tagen vid kantzoner,
överfarter och i samband med markberedning. Även övriga åtgärder beaktades som exempelvis skyddsdikning och
äldre vattenförande diken.
6 procent av kantzonerna i Sverige
var avverkade jämfört med 2 procent i
Finland. Medelbredden på kantzonerna var 22 meter i Finland och 12 meter
i Sverige. Ingen av de totalt 400 inventerade kantzonerna hade blåst omkull.
Mer anmärkningsvärt var att vi i
Sverige är sämre på att klara överfarterna över bäckarna. Ofta är det markberedaren som orsakar de allvarligaste
skadorna. I flera fall har man kört rakt
över vattendraget utan att risa eller
använda bro, ibland är virke ilagt längs
bäckfåran och ligger då oftast kvar trots
att det ska tas bort.
Av överfarterna i Sverige var 10
procent utförda med dålig hänsyn och
ytterligare 18 procent med påverkan på
vattendraget.
Motsvarande siffror i Finland var 0
procent respektive 8 procent.
Skogsbruket är väl medveten om
körskadeproblematiken och har därför
arbetat fram en branschgemensam körskadepolicy som håller på att inarbetas.
Förhoppningsvis kommer den att bidra
till positiva resultat i framtiden.
Text: Mariana Jussila och Maria Johansson
Sök stöd för åtgärder i skogen
Skogsägare har sedan flera år tillbaka möjlighet att söka stöd för natur och kulturvårdande åtgärder i skogen. Stödet förkortas NOKÅS och syftet är just att främja natur och
kulturvårdande åtgärder.
Prioritering: I första hand biologisk
mångfald, biologiskt kulturarv, vattenmiljöer och äldre kulturlämningar. I
andra hand rekreation och friluftsliv.
Dessa kan söka stöd: Skogsägare,
virkesköpare, entreprenörer, företag,
organisationer och enskilda personer
har möjlighet att söka stöd. Ombud
kan företräda sökande, detta kräver
fullmakt. Icke skogsägare måste ha
tillstånd från en skogsägare.
Åtgärder: Stöd ges till aktiva åtgärder,
till exempel att skapa död ved, våtmark,
utsikt, frihugga/rensa till exempel
naturvårdsträd och gamla kulturmiljöer. Naturvårdsbränning, stängsling/
nedtagning av stängsel, lövplantering
på tidigare jordbruksmark är andra
exempel. Även naturvårdsgallring, till
exempel att gallra ut gran i lövträdsrika
bestånd, kan ge stöd liksom att restaurera äldre transportleder och stigar.
Stödets storlek: 50 procent av
godkänd kostnad för lövplantering på
nedlagd jordbruksmark. 70 procent av
godkänd kostnad för övriga åtgärder.
Minsta stödbelopp är 4 000 kr. Stöd
ges till normala kostnader för åtgärder
och material.
Villkor för stöd: Ansökan görs på
fastställda blanketter. Åtgärder utöver
skogsvårdslagens krav. Åtgärden får
inte påbörjas innan beslut om stöd.
Åtgärderna får inte skada natur- eller
kulturvärden. Under 10 års tid får inte
åtgärder ske som motverkar syftet med
stödet.
Läs mer om NOKÅS på Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen.se/
bidrag eller kontakta Per-Arne Malmberg, tfn 0923–699 81
Lyckad NOKÅS-åtgärd!
Under 2014 utförde en markägare med marker belägna
inom Sattajärvis skifteslag
en restaurering av en gammal slåtterkoja med hjälp av
bidrag genom NOKÅS-stödet.
K
ojan, som är belägen på en
myrholme i en större myr,
slutade användas aktivt redan
på 1950-talet.
Skicket innan restaurering var inte
det bästa: Kojan var nedsjunken i
marken och taket var i dåligt skick.
Området runt kojan var också igenväxt. Markägaren ansökte om stöd för
restaurering av kojan och röjning/upprensning av området omkring kojan.
Efter beslut om stöd utfördes åtgärderna som bestod av: Upplyftning av
kojan och byte av tre stockvarv. Nytt
golv och kamin. Nytt plåttak och röjning/upprensning av området omkring
kojan.
Nytt golv och kamin är dock inte
stödberättigade åtgärder, så dessa har
markägaren bekostat själv. Stöd utgår
endast till utvändiga åtgärder på gamla
kulturbyggnader.
Åtgärderna som är utförda på ett
mycket bra sätt har gett kojan ett nytt
och förlängt liv till nytta för inte bara
markägaren, utan även det rörliga
friluftslivet, jägare, snöskoteråkare,
bärplockare med flera. Dessutom har
en gammal kulturbyggnad räddats som
ger insikt i gamla tiders nyttjande av
våra skogar och myrar.
Text: Per-Arne Malmberg
Besök digitala Skogsstyrelsen
Norra Norrbottens distrikt hittar du på www.skogsstyrelsen.se/norranorrbotten. Här kan du läsa om skogen och
ägandet inom distriktet och länet, planerade kurser och
träffar samt om produkter och tjänster som är till för er
skogsägare. Vi som jobbar här finns också presenterade på
hemsidan.
M
ina sidor är skogsägarens
egna sidor. Du kan se kartor
över din skog, planera
åtgärder och skicka in avverkningsanmälningar. Nu finns även skogliga
grunddata från Lantmäteriets laserskanningar som ger information om
bland annat virkesvolym, medeldiameter, höjd och grundyta. Du kan få tips
och råd om skogsskötsel och vilka lagar
och regler som gäller för just den åtgärd du planerar på din egen fastighet
När du loggat in på Mina sidor kan du
även ladda hem ditt gröna kuvert, en
sammanställning av den information
som finns i myndigheternas register.
Delegering av Mina sidor. Du kan
delegera läs- och skrivrättigheter i
Mina sidor till skoglig personal inom
Skogsstyrelsen. Mina sidor blir därmed
ett nytt och viktigt verktyg vid enskild
rådgivning. Delegering innebär att vi
kan se din fastighet i Mina sidor och
kan ge rådgivning direkt via telefon
eller dator.
Rådgivning med markägarens plane-
ring som bas. Rådgivningen kan ske
med ditt eget kartmaterial som bas,
exempelvis vid diskussioner om olika
typer av skötselåtgärder. Konsulenten
ser samma kartbild som markägaren
och kan hjälpa till att tolka bilden;
höjder och sänkor, fuktig eller torr
mark, trädslag, bäckar och andra typer
av skogliga förutsättningar.
Läs mer på www.skogsstyrelsen.se
eller kontakta en av våra skogskonsulenter.
Under våren drar vi igång med en
serie skogsträffar runt om i distriktet.
Vi kommer att berätta om våra olika
e-tjänster som bland annat Mina sidor
och Skogens pärlor. Håll utkik på
webben för mer information. Antalet
platser är begränsat. Så skynda på att
anmäla dig.
Text: Tobias Gramner
Prenumerera på lokalt
nyhetsbrev!
Önskar du aktuell lokal information om aktiviteter nära dig, säsongsbaserade nyheter om
åtgärder i skogen och det rådande skogsskadeläget? Då ska du prenumerera på Norra
Norrbottens distrikts lokala nyhetsbrev via e-post!
V
i kommer att skriva om vilka
aktiviteter som är på gång i
distriktet, om avgiftsfria kurser,
träffar och skogsdagar. Du får ta del av
säsongsaktuell information när det gäller åtgärder i skogen, skogsskador och
mycket annat. Vi marknadsför även
vårt stora utbud av produkter och tjänster, där du bland annat kan ta del av
våra röj – och motorsågsutbildningar.
Anmäl dig för en prenumeration
genom att besöka www.skogsstyrelsen.se och klicka dig vidare till Norra
Norrbottens distrikt. Där kan du
sedan starta prenumerationen under
rubriken ”Lokalnytt”. Du kan sedan
när som helst i efterhand avbryta din
prenumeration
via en e-postlänk som du finner längst
ner i varje nyhetsbrev
Välkommen som prenumerant!
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/Äga-och-bruka/Lokala sidor
Redaktör: Tobias Gramner
www.skogsstyrelsen.se
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand