Lokaleko
Nummer 3 I 2015
Information från Skogsstyrelsen
Östergötlands
distrikt
LEDARE. ANNA HAMILTON, DISTRIKTSCHEF
En innehållsrik höst
Sommaren i Östergötland var något regnig och sval men solen värmde ändå gott då och
då och vi fick en underbar augusti. Även om en del semesterfirare är något besvikna så
har skogen gillat årets sommar.
V
årens nysatta plantor har haft
optimala förhållanden för överlevnad, barrskogen har kunnat
skjuta långa skott och lövskogens
kronor är gröna och frodiga.
De östgötska skogarna har alltså bästa möjliga förutsättningar för tillväxt
i år. Ni som har nygallrade bestånd,
plantskogar eller nyröjda ungskogar
bör gå och titta efter hur mycket det
har vuxit. Bara för att det är kul! Passa
även på att titta på övriga bestånd, kan-
hända det finns åtgärder att utföra.
I höst kommer Skogsstyrelsen i
Östergötland att inrikta arbetet på
återkopplingar i fält till skogliga företag
på utförda avverkningar. Det blir även
enskilda samtal mellan skogsföretag
och Skogsstyrelsen för att diskutera
förbättringsområden.
Resultatet från årets Äbin (älgbetesinventering), se nedan, visar på fortsatt
högt betestryck vilket formar framtidens skogar. Det är värt att fundera på.
Slutligen vill jag passa på att göra lite
reklam för de informationsfilmer som
nu finns att se på Skogsstyrelsens
hemsida. De är cirka sex minuter långa
och behandlar ämnen såsom körskador,
miljöhänsyn, kulturlämningar, klimatanpassningar med mera. Det finns även
tillhörande faktabroschyrer och foldrar
att bläddra i digitalt eller skriva ut för
den som vill.
Text: Anna Hamilton
Tänk vilt när du sköter skog
Trädslagen rönn, asp, sälg och ek betas så hårt av hjortdjuren att de på många platser har svårt att bli trädbildande.
Det är ett av resultaten från en nyligen genomförd älgbetesinventering (Äbin).
I
nventeringen som omfattat cirka
hälften av Östergötlands skogsmarksareal har gjorts i slumpvis
utvalda bestånd med en trädhöjd av
1–4 meter. Resultaten visar att skador
orsakade av klövvilt på många håll är
oacceptabelt höga. Betesskadorna är
en anledning till att många skogsägare
idag undviker att plantera tall, som
hjortdjuren föredrar som föda. Istället
planteras gran som är mindre betesbe-
gärlig. Konsekvensen blir en storskalig
omvandling av skogslandskapet mot
renodlade granskogar, vilket är negativt
både för den biologiska mångfalden
och viltets tillgång till foder.
Därför vill Skogsstyrelsen understryka hur viktigt det är vid skötsel av skog
och förvaltning av våra viltstammar
att öka ståndortsanpassningen, det vill
säga plantera lämpligt trädslag utifrån
markens förutsättningar. Samtidigt
balansera klövviltsstammarna genom
jakt till en nivå som är i jämvikt med
fodertillgången.
Detaljerade resultat från årets inventering finns på www.skogsstyrelsen.se
Text: Lars Ingemarson
Foto: Mattias Westerberg
Detektivarbete att hitta
lämningarna i skogen
Under åren 1998–2007 drev Skogsstyrelsen arbetsmarknadsprojektet ”Skog och Historia”. Nu pågår ett omfattande arbete med att granska många av de tusentals troliga fornoch kulturlämningarna som hittades under projektets gång.
R
edovisningen av de runt 17 000
lämningarna som inventerna
hittade i Östergötland var av
skiftande kvalitet. I mån av resurser
pågår ett ständigt arbete med kvalitetssäkring av materialet. Det som visar sig
vara lämningar förs in i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem.
Malin Svarvar är arkeolog på Länsstyrelsen och en av de personer som
kvalitetssäkrar de inventerade objekten. Malin berättar att man granskar
ett kartblad i taget och besöker de flesta objekten ute i skogen. Arbetet sker
främst under vår och höst. För tillfället
granskas trakterna kring Ulrika, Västra
Harg och Kättilstad.
– I det pågående projektet som
sträcker sig mellan 2012–2016 är det
Länsstyrelsen och Östergötlands museum som kvalitetssäkrar och går igenom
materialet, berättar Malin. Hittills har
cirka 20 procent av det totala materialet färdiggranskats.
KVALITETSSÄKRINGEN INNEBÄR bland
annat att lämningens exakta position
bestäms med hjälp av GPS samt om
objektet är en kultur- eller en fornlämning. Ibland använder arkeologerna
gamla kartor och kyrkböcker för att
kunna bedöma detta. Även en allmän
beskrivning utförs.
– Kolbottnar är en av de vanligaste
kulturlämningarna och tjärdalar är
en av de vanligaste fornlämningarna
i projektet. Även torplämningar är
vanliga och de kan falla inom ramen
för både kultur- och fornlämning. Det
blir många nya lämningar som läggs
in i fornminnesregistret, konstaterar
Malin.
DET ÄR MARKÄGARENS ANSVAR att skad-
or på alla lämningar, vare sig de finns
registrerade eller inte undviks. Idag
finns det många bra hjälpmedel för att
hitta registrerade lämningar, fortsätter
Malin och tipsar om ett flertal websidor (se faktaruta).
Med glädje berättar Malin att hon
under sina fältbesök ser att många markägare har röjt upp runt torplämningar
på sin mark.
– Om någon är intresserad av vad
som är lämpligt att göra för åtgärder
eller har andra funderingar får man
gärna kontakta mig på Länsstyrelsen,
avslutar hon.
Text Mattias Westerberg
Skylt i modern tid vid Förlångstugan.
Foto: Malin Svarvar
Gamla kartor kan vara till stor hjälp i arbetet
med kvalitetssäkring. Källa:Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan från åren 1868-1977, Rikets
allmänna kartverks arkiv, Rak-id J112-45-17.
Skogliga kulturlämningar delas in i två grupper, fornlämningar och
övriga kulturhistoriska lämningar. Till gruppen fornlämningar hör de
lämningar som tillkommit före 1850. Lämningar som tillkommit efter
1850 räknas som övriga kulturhistoriska lämningar. Fornlämningar
handläggs av Länsstyrelsen och övriga kulturhistoriska lämningar av
Skogsstyrelsen.
Skogliga kulturlämningar skyddas av kulturmiljölagen (KML) samt
skogsvårdslagen (SVL). Som kulturlämning räknas lämningar efter
människors verksamhet under forna tider, eller som tillkommit genom
äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna.
Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen gör årliga uppföljning för
att se hur skogliga kulturlämningar påverkas av skogsbruket. Senaste
uppföljningen visar att 41 procent av kulturlämningarna påverkats negativt eller skadats i samband med skogsbruk.
Länkar till information:
www.fmis.raa.se
www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor
www.raa.se (välj ”Arkeologi, fornlämningar och fynd”, välj ”Skogens
kulturarv”)
Länkar för hänsyn:
www.kunskapdirekt.se (välj ”Hänsyn”, välj ”Kulturarv”)
www.skogsstyrelsen.se/kulturmiljo
Skogsstyrelsen granskar
föryngringsåtgärder
Skogsstyrelsen har så
kallat tillsynsansvar för att
skogsvårdslagen följs. Det
innebär bland annat att
myndigheten ska undersöka
att skogsägarna har utfört
nödvändiga föryngringsåtgärder för att uppfylla de
krav lagen ställer.
V
arje år skickar Skogsstyrelsen
ut runt 1000 ”svarskort” till
skogsägare i Östergötland med
frågor om vilka föryngringsåtgärder
som är utförda. Enligt skogsvårdslagen
måste skogsägare se till att ny skog
kommer upp efter en avverkning och
svarskorten är en del i Skogsstyrelsens
tillsynsarbete.
URVALET GÖRS FRÅN de avverknings-
anmälningar som kommit in till
Skogsstyrelsen tre till fyra år innan
svarskorten skickas ut. Genom att
studera och jämföra satellitbilder från
olika år är det möjligt att se vilka av de
anmälda avverkningarna som faktiskt
blev gjorda. De markägare som har
utfört en avverkning får ett brev med
ett svarskort.
ANDELEN UTSKICKADE svarskort
som besvaras ligger ofta runt 70–80
procent. En klar majoritet av de som
svarar uppger att markberedning och
plantering utförts, ett mindre antal
anger planerade självföryngringar och
ett fåtal svarar inte. Många skickar
in svarstalongen medan andra väljer
att ringa eller maila in uppgifterna.
Alla svar registreras i Skogsstyrelsens
datasystem.
På områden – objekt – där det finns
en risk att nödvändiga åtgärder för att
Harvning och plantering är idag de vanligaste föryngringsåtgärderna.
uppnå skogsvårdslagens krav inte har
genomförts, kan ett besök av Skogsstyrelsen bli aktuellt. På Skogsstyrelsen
i Östergötland har Milena Stefanovic
huvudansvaret för den uppgiften.
– Vi är mycket tacksamma för alla
svar och det positiva bemötandet från
markägare i samband med vår tillsyn,
säger hon.
Text & Foto: Mattias Westerberg
I Skogsvårdslagen går
det att läsa:
”ny skog ska anläggas efter
föryngringsavverkning. Det
ska enligt 3§ skogsvårdsförordningen (1993:1096) ske
genom sådd, plantering eller
åtgärder för naturlig föryngring. Åtgärden ska utföras
senast under det tredje året
efter det att avverkningsåret
löpt ut. Med år avses här tiden
från den 1 juli till och med den
30 juni nästa år.”
I skogsvårdslagen finns det lagar som Skogsstyrelsen har att arbeta efter.
”Viktigt lyssna på vad
markägaren tänkt”
Lär känna Skogsstyrelsens personal i Östergötland lite
närmare! Under ett antal nummer av Lokaleko kommer
vi att presentera några av våra medarbetare. Först ut är
skogskonsulent Nina Gad Burgman.
Hur ser en normal arbetsvecka ut?
Porträtt
Nina Gad Burgman
Bor: Söderköping.
Familj: Man och fyra utflugna
barn.
Utbildning: Skogsmästare och
biolog.
Jobbat på Skogsstyrelsen:
Sedan 2002.
Fritidsintressen: Skogsturer,
skidor och skridskor, utöva
sport på olika sätt.
Favoritträd: Tall.
– Det blir mycket fältbesök vid
kontroll av avverkningsanmälningar,
rådgivningar och samråd i naturvärdesområden. Ofta handlar fältbesöken om
att ge förslag på åtgärder i eller intill
naturvärden. Jag inventerar också nyckelbiotoper, gör hänsynsuppföljningar
och arbetar med att skydda skog.
Numera jobbar vi också aktivt med
skötsel i de skyddade områdena. Fältarbetet leder även till administrativt
arbete
Vad kan föranleda ett fältbesök?
– Ofta blir jag kontaktad av en markägare eller ett ombud som vill ha råd
om vad som kan göras i ett område
med naturvärden. Förslaget blir ofta att
de kan söka Skogsstyrelsens Nokåsstöd.
Det händer också att markägare hör av
sig och vill skydda sin skog.
– En avverkningsanmälan som får en
”träff” i vårt datasystem kan också vara
en anledning till fältbesök, då kan det
vara att anmälan berör nyckelbiotoper,
sumpskogar, vattendrag eller någon
inventering som gjorts av kommunen
eller Länsstyrelsen.
Vad kan det bli för resultatet av
ett besök efter en avverkningsanmälan?
– Det kan leda till att jag ringer upp
anmälaren för att diskutera hänsynsåtgärder, kanske skriver jag ett
vägledningskvitto. Om anmälan berör
nyckelbiotoper, meddelas markägaren
detta, vilket i sin tur kan leda till att
Skogsstyrelsen tar upp en diskussion
om att skydda området. Då kan jag föreslå biotopskydd eller naturvårdsavtal.
Vad är det mest inspirerande med
ditt arbete på Skogsstyrelsen?
– Det mest inspirerande är att träffa
människor i fält och diskutera naturvårdsåtgärder som ger praktiska resultat i skogen. Det är även inspirerande
att göra inventeringar.
Vad är framgången till en lyckad
rådgivning?
– Det viktigaste är att lyssna på vad
markägaren har tänkt sig med sin skog.
Det är ju oftast fler aspekter än bara
naturvärdena som är viktiga, inte minst
de ekonomiska, estetiska och praktiska
aspekterna.
Text: Mattias Sparf
Foto: Mikael Burgman
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/ostergotland
www.skogsstyrelsen.se
Ansvarig utgivare: Maria Larsson
Redaktör: Mattias Westerberg
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand